Glada Vinnare Av Landsbygdspriset

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Glada Vinnare Av Landsbygdspriset Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #4 Örebro kommun 2019 Glada vinnare av Landsbygdspriset Studie om lokal mat Padelinvigning i Garphyttan Många engagemang på Vinn Tomma hus och samlingslokaler orebro.se/landsbygdsutveckling ORDFÖRANDE HAR ORDET Julefrid i gård och stuga Tänk vad fort ett år med Landsbygds- enhetens hemsida under orebro.se. nan i det blå...” Från oss alla i Lands- nämnden går. För mig känns det som Var du än befinner dig i världen bygdsnämnden vill jag avsluta med att att året nyligen startat och härom- så är den gamla ramsan mer aktuell önska er alla vänner på kommunens dagen passerade Lucia med ljus i sitt just nu än någonsin kring kom- landsbygd en riktigt fridfull jul och hår. munens hållbarhetsarbete. Handla ett gott nytt landsbygdsår 2020. Tack Minst lika stämningsfullt och något lokalt – tänk globalt. December för i år och ta hand om er var ni än i som gjorde mig och hela Landsbygds- månads medborgardialog kommer kommunen befinner er. nämnden stolta var utdelningen av att vara en hållbar digital dialog där vi årets Landsbygdspris. På årets sista kommer rikta oss mot yngre kvinnor nämndsammanträde uppvaktades tre i 15-30-årsåldern. Detta eftersom olika vinnare av hela 27 nominerade utvärderingarna av tidigare genom- bidrag som ni kan läsa om i detta förda medborgardialoger visar att det nummer. är just den målgrupp vi träffat minst Dessa bidrag bevisar det jag alltid ute i våra bygder. har sagt, nämligen att det finns en Självklart kan, och får, alla svara på enorm kraft på kommunens lands- den digitala medborgardialogen, men bygd. Jag vill därför uppmana er alla den kommer riktas mot en målgrupp att fortsätta det goda arbetet med att vi önskar få lite extra input från. Så utveckla just ditt lokalsamhälle till en håll utkik och hjälp oss sprida dialo- bättre plats att bo, leva och verka på. gen i diverse kanaler när du ser den. Foto: Andreas Lundgren Lundgren Foto: Andreas Ännu ett matnyttigt nummer av Till sist, de klassiska orden från en Per-Åke Sörman Landsbygdsnytt håller du i din hand nyligen bortgången och mycket upp- Ordförande eller läser digitalt via landsbygds- skattad Bengt Feldreich: ”Ser du stjär- Landsbygdsnämnden Sammanfattning av hstens medborgardialoger Hampetorp, 28/8 Latorp, frbättringspromenad, 17/10 Ett 40-tal personer diskuterade bland annat behovet av en Nio personer gav sig ut på promenad genom Latorp kaj med sjmack i Hampetorp och vilka mjligheter som tillsammans med nämnden. Behovet av en gång- och skapas med den. Trafikfrågor om kollektiva förbindelser, cykelväg längs Garphyttevägen lyftes. Att tillgängliggöra cykelväg till Hampetorp och hastighetssänkningar lyftes naturreservatet Latorpsängarna som ett besöksmål med också under mötet. bänkar och bord var en önskan som framfördes. Gatu- belysning och upprustning av Sklds torp var andra Kvinnerstagymnasiet, elevdialog, 19/9 ämnen som berrdes under vandringen. Rektor Claudia Kraft pratade om att det är svårt att få sökande till lantbruksutbild- Örebrotravet, 14/11 ningarna, medan fler söker till utbild- Tjänstemännen på Med en ambition om att finnas på natur- ningarna smådjur och häst. Eleverna landsbygdsenheten vill liga mtesplatser bjd nämnden in till berättade att det är en trevlig och lugn nska er alla en riktigt dialog på Örebrotravet. Diskussioner läromiljö och sannolikheten att få God Jul och ett Gott Nytt År! kring allmänna landsbygdsfrågor som jobb efter att man är klar är väldigt kollektivtrafik, fiberdragningar samt hg. Däremot tyckte man inte att Vi tackar fr alla inspirerande bygge av både bostäder och samhälle skolan var så bra på att berätta om berättelser 2019 och ser fram hölls i samtal som kan sammanfattas detta och marknadsföra sig. mot ett nytt år med som goda. Landsbygdsnytt 2020! – Lena och Mikael Landsbygdsnytt #4 2019 Ansvarig utgivare: Lena Norrström, 019-21 20 42 Produktion: Clearberry AB – clearberry.se Nästa nummer kommer i mars 2020. Har du synpunkter eller tips? Text och foto: Maria Eremo Kontakta oss via [email protected] Text, foto och form: Anders Jakobson 2 LANDSBYGDSNYTT #4 2019 HELA LANDSBYGDEN Uppskattad studie hos lokala matproducenter Under hsten har en studie gjorts bland matproducenter i Örebroregionen. Utgångspunkten var att underska på vilka sätt kommunen kan främja fr- säljning av lokalt producerade livsmedel där torghandel kan vara en del. Åsa Berglund har studerat till måltids- inte vara vana vid det. och det verkar fungera på olika sätt. ekolog vid Örebro universitet och Intervjuerna har gjorts via telefon Just nu är det oklart hur arbetet har utfört studien på uppdrag av eller i grupp och Åsa har även skickat kommer att tas vidare men i Åsas Landsbygdsnämnden. ut enkäter kring torghandel och rapport finns förslag inför framtiden – Det finns ett ökat intresse för försäljningskanaler. Svaren har varit baserat på producenternas lokalproducerat, men de som satsar blandade, men har gått att samla önskningar, till exempel: på det småskaliga har svårt att nå ut, ihop till några konkreta punkter. • En kombination av torghandel och bli lönsamma och tidseffektiva. Det – Torghandel är en viktig kanal Reko-ringar. är producenternas strsta utmaningar. för många, men det behövs ökad • En gemensam marknadsförings- Hon utvecklar: satsning och engagemang för att fler plattform som inte är beroende av – Logistik är en av flera olika konsumenter ska få reda på det. En social media. aspekter som spelar in när det gäller samordnare som kan se till att allt går • Fler evenemang kring lokal mat. lönsamheten. Som egen företagare är rätt till och som lyssnar på producen- • En butik med enbart lokalprodu- det många delar att ta hand om och terna. Marknadsföring och informa- cerat. direktförsäljningen blir ofta lidande. tionsspridning är också sådant som Dessutom saknas en central kontakt- efterfrågas. – Det är mycket som kan gras och yta för producenterna och konsu- det är en viktig fråga för att nå ett menterna. Det är inte bara i Örebro man fun- mer hållbart klimat för lokalprodu- derar över hur man kan öka försälj- cerade livsmedel och för att hjälpa De frågor som Åsa burit med sig in i ningen av lokalproducerat. Alla brot- de småskaliga producenterna att studien är: Vilka försäljningskanaler tas med det, menar Åsa och säger att etablera sig mer. Det behvs gras har producenterna? Hur kan man hon som en del av studien tittat på fler insatser för dem, säger Åsa. gra det bättre? Är torghandel det andra kommuner i Sverige för att se rätta sättet för producenterna att sälja hur de hanterar frågan. sin mat? – Vissa har slutat helt med – Att vi visat ett intresse för produ- torghandel och satsat på andra centerna har varit uppskattat, men hållbara lösningar för att få det har tagit en liten stund innan de ut lokalproducerat i mat- har förstått att vi faktiskt varit intres- butikerna. Det är mycket serade av deras åsikter. De verkade spritt hur man har jobbat Foto: Rich Ligthelm/CC BY 2.0 [creativecommons.org] Rich Ligthelm/CC BY 2.0 [creativecommons.org] Foto: LANDSBYGDSNYTT #4 2019 3 HELA LANDSBYGDEN Vinnare av Landsbygdspriset 2019 Juryn har utsett vinnarna av Stora landsbygdpriset (10 000 kronor) och Unga landsbygdspriset fr framgångsrikt fretagande (10 000 kronor). Dessutom delades hederspriset Lilla landsbygdspriset (5 000 kronor) också ut. Örebro kommuns unga landsbygdspris fr framgångsrikt fretagande Richard Waldesj, Waldesjs väg och mark Richard Waldesjö i Frösvidal är verkade häftigt. Efter att ha gjort Vad ska du gra fr pengarna? vinnare av Örebro kommuns unga praktik hos en grävmaskinist blev det – Jag kommer att investera i verk- landsbygdspris för framgångsrikt i stället det jag riktade in mig mot. samheten, kanske byta några maski- företagande. Han nominerades av Företaget startades 2014, under ner. Men jag har även tänkt att ha ett Latorps byalag. sommarlovet mellan tvåan och trean, julbord för alla som jag hyrt in och – Det känns oerhört ärofyllt att med smågrävningar åt privatpersoner de som ställer upp. Det är ett tiotal. vinna. Jag har en vision om att bli och efter studenten 2015 började han Det kan bli ett bra julbord! ”entreprenören på byn” och att på heltid. I dag handlar det mycket nomineringen kommer från de när- om väghyvling där Richard gr i Juryns kommentar: Richard är en ambitis boende är väldigt roligt. ordning skogsvägar och grusvägar. och driftig ung människa, som vid 22 års I juryns kommentar går det att Han har även en grävmaskin som en ålder redan driver ett framgångsrikt fretag läsa: ”Richard är en ambitiös och inhyrd kille använder sedan i våras. med egen maskinpark och inhyrd personal. driftig ung människa, som vid 22 års – Tanken på att starta eget hade Richard planerar att brja anställa ålder redan driver ett framgångsrikt funnits där, men kanske inte så tidigt. personal framver och har visioner om att företag med egen maskinpark och Men det gick. På sikt kommer jag att inom en tioårsperiod ha fem till tio duktiga inhyrd personal.” Att han hamnade i brja anställa. Redan nu i vinter tar medarbetare och en utkad maskinpark i branschen var lite av en slump. jag in en kille till snrjningen. Jag sitt fretag. Richard är också engagerad i – Jag skulle bli brandman, trodde har tankar om att utka verksam- sin bygd och har hjälpt till vid arbetet med jag, men någon gång i åttan-nian var heten för att få en större bredd och lekredskap vid lågstadieskolan i Latorp, jag på läger och blev introducerad ta på mig fler uppgifter i egen regi. samt hjälpt Vintrosa IS med upprustningen för en grävmaskin och tyckte att det Jag vill ha ett härligt gäng. av idrottsplatsen vid skolan i Vintrosa. 4 LANDSBYGDSNYTT #4 2019 HELA LANDSBYGDEN Örebro kommuns stora landsbygdspris Carina Stavenek, Lustiga Landet Tre och ett halvt år har gått sedan Carina Stavenek och hennes familj flyttade från Stockholm till Vintrosa. I år drev de Lustiga Landet för tredje säsongen. Det är för detta barnfamiljevänliga utflyktsmål som hon nominerats till, och slutligen fått, Örebro kommuns stora landsbygdspris.
Recommended publications
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 1 2 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro (under: Samhällsplanering & Kulturmiljö/Infrastruktur och IT/Kommunikationer/vägar/ Sammanställning allmänna vägar 2017) Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2017:1 SAMMANSTÄLLNING HQOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ |YHUDOOPlQQDYlJDURFKDQGUD YLNWLJDUHYlJDULgUHEUROlQXWIlUGDGGHQPDUV I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa JlOODQGHORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHU III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. 'HQQDVDPPDQVWlOOQLQJE|UDQYlQGDVWLOOVDPPDQVPHG7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQV- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via 7UD¿NYHUNHWVKHPVLGDZZZWUD¿NYHUNHWVH 4 , *b//$1'(%(67b00(/6(520%b5,*+(700 %lULJKHWVNODVVHU (QOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ VNDYlJDUVRPLQWHlUHQVNLOGDGHODV in i tre bärighetsklasser.
    [Show full text]
  • En Studie Av Grönstruktur
    Ölmbrotorp Garphyttan Örebro Mosås Stora Mellösa Odensbacken Askersby Hampetorp Kilsmo Brevens bruk En studie av grönstruktur. En inventering och analys av sociotopvärden i nio av Örebro kommuns mindre tätorter. Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Tillvägagångssätt 5 1. STORA MELLÖSA 9 Inventering och analys 10 Grönstrukturen i Stora Mellösa 12 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 14 2. ODENSBACKEN 17 Inventering och analys 18 Grönstrukturen i Odensbacken 20 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 23 3. ASKERSBY 27 Inventering och analys 28 Grönstrukturen i Askersby 30 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 32 4. HAMPETORP 35 Inventering och analys 36 Grönstrukturen i Hampetorp 38 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 40 5. KILSMO 43 Inventering och analys 44 Grönstrukturen i Kilsmo 45 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 47 6. BREVENS BRUK 49 Inventering och analys 50 Grönstrukturen i Brevens bruk 51 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 51 7. ÖLMBROTORP 55 Inventering och analys 56 Grönstrukturen i Ölmbrotorp 57 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 58 8. GARPHYTTAN 61 Inventering och analys 62 Grönstrukturen i Garphyttan 64 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 67 9. MOSÅS 71 Inventering och analys 72 Grönstrukturen i Mosås 74 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 76 SLUTSATS 79 Föreslagna åtgärder 80 INLEDNING 5 Inledning Dokumentets bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Detta dokument har tagits fram under Tillvägagångssätt sommaren 2015 som ett stöd för den De nio orter i Örebro kommun som stud- kommande revideringen av Örebro erats i detta arbete är Stora Mellösa, Odens- kommuns översiktsplan och som ett backen, Askersby, Hampetorp, Kilsmo, underlag för den fortsatta utvecklin- Brevens bruk, Ölmbrotorp, Garphyttan gen av nio av kommunens mindre och Mosås.
    [Show full text]
  • Arkivförteckning. Örebro Kommun. Byggnadsnämnden
    Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Byggnadsnämnden. 2020-09-22 Historik Örebro kommun. Byggnadsnämnden (ÖK:017) Verksamhetstid 1971 - , handlingarna omfattar åren 1897- Byggnadsnämnden efter 1971 Efter Örebro kommuns bildande 1971 fortsatte Byggnadsnämnden sin verksamhet som tidigare. (Se Örebro stad.Byggnadsnämnden ÖS:xx ) Byggnamnsnämndens ansvar De svarar för den fysiska miljön, inkluderande mark och vatten samta stadens, småorternas och landsbygdens bebyggelse och miljö. Förvaltningen har haft fler interna omorganisationer: 1971 överfördes vissa arbetsuppgifter från Byggnadsnämnden till Planeringskontoret under Kommunstyrelsen, bl.a. upprättandet av bostadsbyggnadsprogram och samordningen av den långsiktiga utrednings- och planeringsverksamheten för stadens utbyggnad. 1972 fick Stadsingenjörskontoret i uppdrag att sköta Örebros fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndighet. 1974 lades en utredning fram om de centrala administrativa kontorens ställning och organisation. I utredningen föreslogs att ett Plankontor skulle inrättas och ersätta Planeringskontoret. Plankontoret skulle ha en generalplaneavdelning, två planavdelningar, en trafikavdelning och informationsavdelning. I och med detta kom även stadsarkitektkontorets organisation att ändras. Det gamla Planeringskontorets utredningsavdelning skulle ombildas till ett utredningskontor. 1981-01-01 bildades ett Stadsbyggnadskontor som skulle bereda och handlägga ärenden för Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden. Beslutet togs 1980-11-27 av Kommunstyrelsen
    [Show full text]
  • Databasteknik För D1, SDU1 M Fl
    1 of 3 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy ([email protected]) Tentamen i Databasteknik för D1, SDU1 m fl lördag 9 mars 2013 Gäller som tentamen för: DT1026 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1030 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 DT1012 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1007 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel. Poängkrav: Maximal poäng är 32. För betyget 3 respektive G krävs 16 poäng. Resultat: Meddelas på kursens hemsida eller via e-post senast lördag 30 mars 2013. Återlämning av tentor: Efter att resultatet meddelats kan tentorna hämtas på universitetets centrala tentamensutlämning. Examinator och Thomas Padron-McCarthy, telefon 070 - 73 47 013. jourhavande: Skriv tydligt och klart. Lösningar som inte går att läsa kan naturligtvis inte ge några poäng. Oklara formuleringar kommer att misstolkas. Skriv den personliga tentamenskoden på varje inlämnat blad. Skriv inte namn eller personnummer på bladen. Skriv bara på en sida av papperet. Använd inte röd skrift. Antaganden utöver de som står i uppgifterna måste anges. Gjorda antaganden får inte förändra den givna uppgiften. Skriv gärna förklaringar om hur du tänkt. Även ett svar som är fel kan ge poäng, om det finns med en förklaring som visar att huvudtankarna var rätt. LYCKA TILL! 2 of 3 Scenario till uppgift 1-4 Sverige är uppdelat i 21 län, till exempel Örebro län och Jämtlands län. Varje län har ett unikt namn och en folkmängd. Varje län har också en residensstad, som är en tätort som ligger i det länet. Varje län delas sedan in i flera kommuner, till exempel Örebro kommun och Kumla kommun, som båda finns i Örebro län.
    [Show full text]
  • Örebro 2050 En Kommun Med 200 000 Invånare
    Örebro 2050 En kommun med 200 000 invånare Förord Föreliggande projektarbete har genomförts som en del av kursen Hållbar utveckling i samhällsvetenskapligt perspektiv, Avancerad nivå under vårterminen 2014. Projektet har utförts i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. Resultatet är en visionsplan för Örebro kommun år 2050, som tagits fram efter förslag från stadsbyggnadskontoret. Kontaktperson på Örebro kommuns stadsbyggnadskontor har varit Peter Sundström. Örebro, 2014-06-04 Olof Elander Ramis Ghotbi Martin Nyqvist Simon Wahlbeck 1 Innehåll Näringsliv ...................................................................................................... 14 Inledning ......................................................................................................... 3 Mindre tätorter i Örebros närhet .................................................................. 14 Syfte ................................................................................................................ 3 Referenser ..................................................................................................... 16 Befolkningsutveckling ..................................................................................... 3 Bilaga 1 .......................................................................................................... 17 Integration ...................................................................................................... 4 Bilaga 2 .........................................................................................................
    [Show full text]
  • Örebro Län. Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2019 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2019 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Diarienummer: 2192-2019 Örebro läns författningssamling 18FS 2019:3 Publikationsnummer: 2019:22 Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/orebro Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se Innehåll I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. ........................................... 5 II. Riksvägar och länsvägarmed bärighetsklasser samt för vägarna vissa gällande trafikföreskrifter ......................................................................... 7 III. Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (bk1) ....................................................... 22 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar
    [Show full text]
  • Svealand, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
    Harmånger Stocka Friggesund Tätorter 2015, SCB Strömsbruk Idre Ilsbo Tallåsen Lillhärdal Bef.förändring 2010-2016, % Ljusdal Lillhaga Delsbo Färila Hybo Fredriksfors Edsta 25% och mer (65) Näsviken Hudiksvall 10 till 25 (215) Los Sörforsa Järvsö Särna 3 till 10 (672) -3 till 3 (714) Iggesund Njutånger -10 till -3 (268) -39 till -10 (45) Enånger Vallsta Arbrå Lottefors Trönö Roteberg Edsbyn Rengsjö Runemo Alfta Bollnäs Viksjöfors Freluga Söderhamn Mohed Vad, Åsbacka och Långrör Marmaskogen Brunnsberg Segersta Sandarne Vannsätter Bergvik Rot Kilafors Älvdalen Ljusne Sibo Västermyckeläng Vallvik Skattungbyn Furudal Sälen Evertsberg Våmhus Orsa Transtrand Bonäs Gulleråsen Lingbo Vattnäs Selja Mora Boda Åmot Vinäs Venjan Nusnäs Norrsundet Stenis och Vika Nedre Gärdsjö Bergby Nittsjö, Sätra och Backa Sollerön Vikarbyn Ockelbo Limedsforsen Gesunda Rättvik Övertänger Trödje Tällberg Enviken Linghed Hjortnäs och Sunnanäng Björke Harkskär och Utvalnäs Siljansnäs Alvik Åbyggeby Svärdsjö Sysslebäck Malungsfors Bönan Bjursås Leksand Västanvik Järbo Toftbyn Lindbacka, Jonstorp och Källhagen Sågmyra Bengtsheden Gävle Häradsbygden Grycksbo Malung Insjön Jäderfors Furuvik Valbo Sundborn Skutskär Åshammar Karlsbyheden och Blixbo StennäsetÖverhärde Sälgsjön Gårdskär Danholn Forsbacka Falun KungsgårdenHillsta och Se Sandviken Djura Västerberg Gamla Berget och Korsgården Gagnef Storvik Älvkarleby Robertsholm Aspeboda Skålö Sifferbo Älvkarleö Djurås Hammarby Hofors Järna Karlholmsbruk Bäsna Norr Amsberg Årsunda Repbäcken Torsåker Vika Vansbro Marma Floda /
    [Show full text]
  • Statistik Om Örebro Kommun – Landsbygd Och Tätorter 2019 Pdf
    Örebro 2019 Tätortsbeteckning 1. Askersby 2. Ekeby-Almby 3. Garphyttan 4. Glanshammar 5. Hampetorp 6. Hovsta 7. Kilsmo 8. Latorpsbruk 9. Läppe 10. Norra Bro 11. Odensbacken 12. Stora Mellösa 13. Vintrosa, del av 14. Ölmbrotorp 15. Örebro 16. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Askersby 256 242 14 0,60 418 20,4 Ekeby-Almby 1 886 1 309 577 2,00 767 8,0 Garphyttan 1 529 1 621 -92 1,73 934 15,1 Glanshammar 772 751 21 1,12 697 12,9 Hampetorp 310 335 -25 1,34 229 30,4 Hovsta 2 791 2 781 10 1,58 1 797 8,9 Kilsmo 231 259 -28 0,32 718 29,5 Latorpsbruk 744 683 61 1,23 593 12,1 Norra Bro 905 796 109 1,47 600 6,0 Odensbacken 1 334 1 374 -40 1,57 880 22,2 Stora Mellösa 794 809 -15 1,02 784 18,4 Vintrosa, del av 1 400 1 412 -12 1,79 765 13,8 Ölmbrotorp 533 545 -12 0,63 862 14,2 Örebro 120 436 107 674 12 762 50,61 2 287 Utanför tätort 19 446 14 869 4 577 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015.
    [Show full text]
  • Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2018 1 1 2 3 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2018 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/orebro. Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 2 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2018:9 SAMMANSTÄLLNING enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Örebro län utfärdad den 5 september 2018. I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa gällande lokala trafikföreskrifter. III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. Denna sammanställning bör användas tillsammans med Trafikverkets väginformations- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 4 5 I.
    [Show full text]
  • Kallelse Till Kommunstyrelsen
    KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsen, tisdagen den 24 november 2015 kl. 9.00 i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Ersättare Irja Gustavsson (S) ordförande John Omoomian (S) Linda Svahn (S) Hans-Olof Hake (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Lillemor Bodman (M) Kristine Andersson (S) Margareta Ahlm (S) Per Söderlund (SD) Mats Seijboldt (SD) Daniel Andersson (S) Linda Andersson (S) Anniette Lindvall (M) Jan Hansson (M) Bengt Storbacka (S) Dan Walterson (S) Jonas Bernström (S) Maria Odheim-Nielsen (V) Virosa Viberg (SD) Andreas Funk (SD) Jonas Kleber (C), 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) Ingrid Åberg (KD) Göran Gustavsson (-) Susanne Karlsson (C) Jenny Larsson (C) Anders Persson (C) Christina Pettersson (C) Bengt Evertsson (MP) Inger Griberg (MP) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr 1. Val av justerare Förslag: Pär-Ove Lindqvist (M) med Jonas Kleber (C) som ersättare. Justering sker fredag den 27 november klockan 13.00 på kommunsekreterarens rum 2. Särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvest 2015/389 AKK 3. Ekonomisk månadsuppföljning oktober 2015 2015/133 AKK 4. Revidering av socialnämndens reglemente 2015/511 AKK 5. Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente 2015/512 AKK 6. Fullmakt från Lindesbergs kommun till Bergslagens 2015/486 kommunalteknik AKK 7. Sammanträdestider för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet 2015/479 och utskottet för stöd och strategi 2016 AKK 8. Detaljplan för del av (Tivoliplan) 2015/114 AKK 9. Svar på remiss om landsbygdsprogram för Örebro 2015/440 kommun AKK 10.
    [Show full text]