DOCSLIB.ORG

Örebro Län. Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Örebro Län. Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2019 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2019 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Diarienummer: 2192-2019 Örebro läns författningssamling 18FS 2019:3 Publikationsnummer: 2019:22 Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/orebro Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se Innehåll I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. ........................................... 5 II. Riksvägar och länsvägarmed bärighetsklasser samt för vägarna vissa gällande trafikföreskrifter ......................................................................... 7 III. Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (bk1) ....................................................... 22 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och större fordon inom vissa tätorter ........................................ 26 V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter ........................................................................... 28 SAMMANSTÄLLNING enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Örebro län utfärdad den 31 mars 2019. I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa gällande lokala trafikföreskrifter. III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. Denna sammanställning bör användas tillsammans med Trafikverkets väginformationskarta över Örebro län. Kartan kan beställas via Trafikverkets webbplats: www.trafikverket.se 4 I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. Bärighetsklasser Enligt 4 kap 11 § trafikförordningen (1998:1276) ska vägar, som inte är enskilda, delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat föreskrivs tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar, som inte är enskilda, bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att övrig väg, som inte är enskild, eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Axel/boggi/trippelaxeltryck, bruttovikt och axelavstånd På vägar, som inte är enskilda, får motordrivna fordon eller därtill kopplade fordon föras endast om de värden för respektive bärighetsklass inte överskrids. Se tabell i 4 kap 12 § trafikförordningen (1998:1276). Trafikverket kan i vissa fall föreskriva att fordon eller fordonståg får föras trots att de värden som anges i första stycket överskrids. Enligt tabell i 4 kap 13 § trafikförordningen (1998:1276) får fordonståg föras endast om de värden som anges för avståndet mellan den första axeln på ett tillkopplat fordon och den sista axeln på fordonet som det är kopplat till inte underskrids. Även här kan Trafikverket i vissa fall föreskriva att fordonståg får föras trots att de värden som anges i trafikförordningen underskrids. Bärighetsklasser – tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel II och III och av Trafikverkets väginformationskartor framgår till vilken bärighetsklass vägarna tillhör. Ytterligare upplysningar om vilka bärighetsklasser som gäller, lämnas av Trafikverket, telefon 0771-921 921. Tillfälliga ändringar av tillåten belastning Med stöd av 10 kap 14§ första stycket 1, 2 och 10 c trafikförordningen (1998:1276) och till följd av tjällossning, långvarigt regn eller av annan anledning, kan tillåten belastning på väg tillfälligt nedsättas eller väg tillfälligt avstängas för viss trafik. Sådan inskränkning tillkännages med vägmärken. Vid tillfällig nedsättning av tillåten belastning gäller inte denna nedsättning fordon eller fordonståg med tillstånd och en högsta sammanlagda bruttovikt av 16 ton. Följande fordon har tillstånd, trots nedsättning av bärighet: 1. Buss som används i linjetrafik eller för skolskjuts. 2. Fordon som används endast för mjölk-, post- eller livsmedelstransport. 3. Fordon som anlitas för den kommunala sophämtningen. 4. Fordon som används för transport av slaktdjur och foder. 5. Fordon, då de anlitas för den allmänna väghållningen eller för fall som avses i 11 kap 1§ trafikförordningen (1998:1276). 5 6. Fordon avsedda för transport av petroleumprodukter i överensstämmelse med Statens Räddningsverkets föreskrifter (SRVFS 2002:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S). Aktuella upplysningar om framkomlighet och bärighet på väg m.m. lämnas av Trafikverket, telefon 0771-921 921, vederbörande kommunal väghållare eller av polisen. Färjetrafik Färjetrafik sker enligt fastställd turlista. Vid storm, sjögång, ishinder eller av annan orsak kan av trafiksäkerhetsskäl, efter tjänstgörande färjbefälhavares bedömande, färjetrafik inställas eller inskränkas i fråga om last, antal fordon eller antal passagerare. Reservfärjan Vinösund, på sträckan Hampetorp – Vinön, har begränsad bärighet. Väg på is För vinterväg på is (isbelagd väg) tillåts belastningar alltefter istjockleken. Tillåten belastning och övriga lokala trafikföreskrifter tillkännages med vägmärken. Fordonshöjd Vägport eller annat hinder där tillåten fordonshöjd understiger 4,5 m redovisas under II, lll eller IV. Sådan inskränkning tillkännages med vägmärken. Begränsad fri höjd uppgående till eller överstigande 4,5 m redovisas inte och utmärks inte heller med vägmärken. Förbifart Är förbifart anvisad genom vägmärken anges detta under II, eller IV Förbifart är upplåten för samma axel/boggitryck och bruttovikt som gäller för den genomgående vägen. 6 II. Riksvägar och länsvägarmed bärighetsklasser samt för vägarna vissa gällande trafikföreskrifter Väg Beskrivning BK1 BK2 BK3 BK4 (Karlstad)-Värmlands länsgräns vid Bodalen-Karlskoga (205, 237, 243, Brickegården, 243)-tpl 106 (Lekhyttan, 727, 558) -tpl 107 (Via, 204, 730)- tpl 108 (Falltorp, 571)-tpl 109 (Berglunda, 691, Bistagatan) tpl 110 (Adolfsberg, E20)-tpl E18 111 (Aspholmen, E20.05)-tpl 112 (Örebro, x 733, Karlslundsgatan)-tpl 113 (Örebro, 744, Ekersvägen)-tpl 114 (Örebro, 752, Hedgatan)-tpl 115 (Norrplan, 50,E20.05)-tpl 116 (Myrö, 823)-tpl 117 (Skölv, 817)-tpl 118 (Slyte, 823)-Västmanlands länsgräns (Arboga) (Mariestad)-Västra Götalands läns gräns vid Hansatorp-Laxå (205)- Sandstubbetorp(529)-tpl 104 (Vretstorp, 529)-tpl 105 (Vallby, 529, 525)-tpl 106 E20 (Brändåsen, 50)-tpl 107 (Byrstatorp, 51)- tpl x 108 (Ekeby, 641)-tpl 109 (Marieberg, 541)- tpl 110 (Adolfsberg, E18). Vägvisas gemensamt med E18 tpl 110 (Adolfsberg)- Västmanlands länsgräns (Arboga) Tpl 111 (Aspholmen)-tpl Drottningparken- x Örebro centrum-tpl 115 (Norrplan) Genomfart Örebro: Ö Bangatan (Skövde)-Västra Götalands läns gräns vid Igelbäcken-Olshammar (501) -Askersund 49 x (Rude) (50) (Vägvisas gemensamt med 50 Rude-Askersund) (Motala)-Östergötlands länsgräns vid Stordalen-Rude (49)-Askersund (205)-tpl 106 (Brändåsen, E20)-Örebro-tpl 115 (Norrplan, E18, E20, E20.05)-L Mon (244)- 50 Rya (249)-Lindesberg (68)-Fanthyttan x (769)- Kolheden (233)- Kopparberg (Kulltorp, 63)-Dalarnas länsgräns vid Grängesberg-(Falun). Vägvisas gemensamt med E20 tpl 106 (Brändåsen)-Örebro (Norrköping)-Östergötlands länsgräns vid Örmon-Hjortkvarn (615, 614, 597)- Gustavsberg (618)- Svennevad (612)- 51 Kävesta (52)-Fagerlunda (52, 639)-Almbro x (681)-Klämman (207)-tpl 109 (Marieberg, E20). Vägvisas gemensamt med E20, tpl 109(Marieberg)-Örebro Kumla, tpl 107 (Byrstatorp, E20)- Fagerlunda (51, 639)-Kävesta (51)- Odensbacken (207)-Södermanlands 52 x länsgräns vid Läppe-(Nyköping). Vägvisas gemensamt med E20, -Kumla-tpl 107(Byrstatorp)-Örebro 63 (Filipstad)-Värmlands länsgräns vid Saxen- x 7 Väg Beskrivning BK1 BK2 BK3 BK4 Hammarn (244)-Hällefors (785)-Kopparberg (792)-(Kristinaplan) (233)-Kopparberg (Kulltorp, 50)-(Ludvika). Vägvisas gemensamt med 50 Kopparberg- Grängesberg. Genomfart Hällefors: Grythyttevägen- Sikforsvägen Genomfart Kopparberg: Filipstadsvägen- Krokforsgatan-Konstmästaregatan- Kyrkogårdsgata Örebro-Lindesberg (50)-Morskoga- Västmanlands länsgräns vid Stormossen- 68 x (Gävle). Vägvisas gemensamt med 50- Örebro-Lindesberg. Värmlands länsgräns vid Mo-Mo (243-Åtorp (507)-Svartå (205)-Svartå herrgård (205)- 204 x Dormen (511, 557) -Ljungstorp (558)- Fjugesta (564)-Lanna (E18) Askersund (50)-Laxå (E20)-samt Laxå (E20)-Svartå herrgård (204) (Vägvisas gemensamt med 204 Svartå herrgård- Svartå)-Svartå (204)-Degerfors (243)- 205 Karlskoga (E18)-Gälleråsen (237)- Grythyttan (244) Fordonshöjd: Vägport under väg E18 i cirkulationsplats
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Örebro (Pdf, 1,9
    2 2 Lövnäset Nyttorp Nya Viker S Klysna Fyrby 15 4 Järle 851.18 Norra 7 5 Äspelund 6 Ö Kärne 8 Sävviken 244 840 842 0 Mossberga 8 V Torvesta 2 8 Lia 2 3 7 7 249 Äsphöjden 3 6 Skärmarboda Basketorp Bresätter 3 Torpa 32 Fänninge Nybble 26 Skrikarhyttan Ramshyttan 8 Ullersätter Ö Näs 771 608 6 Älvhyttegården 0 72 Ervalla Avdala 9 1 Gåsta Karlsdal 1 Norsebäck 831 S Ullvettern Alkvettern 4 7 Kyrksten 6 3 7 Bläsåsen Rynninge DRIFTOMRÅDESKARTA 24 5 Fellingsbro Dalsmund 2 Älvhyttan Medinge 7 Dalkarlsberg 0 836.1 Oppboga Nolås Lersjötorp 713 50 Furunäs Frötuna Tavlan 5 9 Ringaby 815.1 607 2 74 Kärrboda Tåbäcken 7 827 Arrud Örebro !$ S Dylta 829 Kägleholm Stensviken Lockhyttan Sundby 2 Lockenkil 2 Granbergsdal 8 Lunnedet Bocksboda 815 751 Seltorp Herrnäset Rosensjö 720 Öfalla 7 Prästtorp Sörby 2 N Billinge 0 Björntorp Kväggen 23 Källmo 3 2 Fiskartorpet 82 7 Högfors Rådehult 5 Ölmbrotorp Datum: 2020-08-27 Käxsundet 7 Krämplinge 4 Forsnästorp Klockhammar Opphammar 60 205 Skala (A3): 1:240 000 Sundet Äspedalen 747 Långbyn Lysinge 708 Gälleråsen 0 Gropvik V Lonntorp 3 N Listre Hult Falla 8 Kojnäset Lerängen Nävesta Broby Öv Dammsätter 0 1,5 3 4,5 6 7,5 Forsby Sibberboda 6 Munkaboda Timsbron 5 km Blackstahyttan 7 Tjugesta 748 Mörkviken 74 Kvinnersta Röcklinge 5 Balsna © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åsbergsviken Kilsbergen Skäcklinge Hälglöt 734 60 9 5 1 Kåvi Kårsta 7 7 Blacksta 818 0 Boviken 2 4 Lämås Utterbäck 746 Hovsta Ramstena Björka 81 Ånnaboda Frösvidal Nytorp Ättinge 7 Götavi 8 2 1 Gottebol 7 Karlskoga 8 Filipshyttan Nasta Linnebäck Rånnesta
    [Show full text]
  • Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 1 2 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro (under: Samhällsplanering & Kulturmiljö/Infrastruktur och IT/Kommunikationer/vägar/ Sammanställning allmänna vägar 2017) Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2017:1 SAMMANSTÄLLNING HQOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ |YHUDOOPlQQDYlJDURFKDQGUD YLNWLJDUHYlJDULgUHEUROlQXWIlUGDGGHQPDUV I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa JlOODQGHORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHU III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. 'HQQDVDPPDQVWlOOQLQJE|UDQYlQGDVWLOOVDPPDQVPHG7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQV- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via 7UD¿NYHUNHWVKHPVLGDZZZWUD¿NYHUNHWVH 4 , *b//$1'(%(67b00(/6(520%b5,*+(700 %lULJKHWVNODVVHU (QOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ VNDYlJDUVRPLQWHlUHQVNLOGDGHODV in i tre bärighetsklasser.
    [Show full text]
  • Transportplan För Örebro Kommun 2 1
    Transportplan för Örebro kommun 2 1. Varför en transportplan? 4 Transportplanens roll och inriktning 4 Hur denna plan kommit till 5 2. Förutsättningar 6 Boende, infrastruktur och trafik 6 Förändringar i omvärlden som kan påverka transporterna 16 Befintliga mål 22 3. Förtjänster och brister i dagens transportsystem 25 En förutsättning för välfärd och regional utveckling 25 Trängsel i trafiken 26 Trivsel och tillgänglighet i staden 26 Lång väg till ett jämställt transportsystem 27 Stort beroende av fossila bränslen 28 Hälsoeffekter: buller, luftföroreningar och vardagsmotion 29 Trafikolyckorna har minskat kraftigt 32 4. Visionen – vart vi vill komma 35 Varför behövs förändringar? 35 Hur vill vi att örebro ska se ut imorgon? 35 5. Mål och möjliga åtgärder 36 Trafikens omfattning 36 Stadsutveckling för en attraktiv, tillgänglig och trygg stad 40 Örebro och det regionala transportsystemet 44 Trafiksäkerhet 47 Klimatpåverkan 48 Luftkvalitet 50 Buller 54 6. Prioriterade åtgärder 56 Prioriterade åtgärder i transportsystemet 56 Prioriterade åtgärder i den egna organisationen 60 Prioriterade områden där fördjupning behövs 61 7. Från vision till verklighet 63 Ledning och ansvar 63 Samsyn och delaktighet 63 Uppföljning och omprövning 63 8. Bilagor 64 Bilaga 1. Riksdagens transportpolitiska mål 64 Bilaga 2. Övriga åtgärder 64 Bilaga 3. Bedömning av de prioriterade åtgärdernas effekter på möjligheten att nå respektive mål 66 Bilaga 4. De priorierade åtgärderna bedömda enligt fyrstegsprincipen 67 Antagen av kommunfullmäktige 29 oktober 2008. 3 1. Varför en transportplan? Under efterkrigstiden har bilen fått en alltmer central plats i våra samhällen och orsa- kerna är uppenbara: bilen är snabb, smidig och bekväm. Under många decennier har vi byggt vi vårt samhälle för att passa bilismen, vars betydelse och omfattning sakta men säkert ökat.
    [Show full text]
  • En Studie Av Grönstruktur
    Ölmbrotorp Garphyttan Örebro Mosås Stora Mellösa Odensbacken Askersby Hampetorp Kilsmo Brevens bruk En studie av grönstruktur. En inventering och analys av sociotopvärden i nio av Örebro kommuns mindre tätorter. Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Tillvägagångssätt 5 1. STORA MELLÖSA 9 Inventering och analys 10 Grönstrukturen i Stora Mellösa 12 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 14 2. ODENSBACKEN 17 Inventering och analys 18 Grönstrukturen i Odensbacken 20 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 23 3. ASKERSBY 27 Inventering och analys 28 Grönstrukturen i Askersby 30 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 32 4. HAMPETORP 35 Inventering och analys 36 Grönstrukturen i Hampetorp 38 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 40 5. KILSMO 43 Inventering och analys 44 Grönstrukturen i Kilsmo 45 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 47 6. BREVENS BRUK 49 Inventering och analys 50 Grönstrukturen i Brevens bruk 51 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 51 7. ÖLMBROTORP 55 Inventering och analys 56 Grönstrukturen i Ölmbrotorp 57 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 58 8. GARPHYTTAN 61 Inventering och analys 62 Grönstrukturen i Garphyttan 64 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 67 9. MOSÅS 71 Inventering och analys 72 Grönstrukturen i Mosås 74 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 76 SLUTSATS 79 Föreslagna åtgärder 80 INLEDNING 5 Inledning Dokumentets bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Detta dokument har tagits fram under Tillvägagångssätt sommaren 2015 som ett stöd för den De nio orter i Örebro kommun som stud- kommande revideringen av Örebro erats i detta arbete är Stora Mellösa, Odens- kommuns översiktsplan och som ett backen, Askersby, Hampetorp, Kilsmo, underlag för den fortsatta utvecklin- Brevens bruk, Ölmbrotorp, Garphyttan gen av nio av kommunens mindre och Mosås.
    [Show full text]
  • Arkivförteckning. Örebro Kommun. Byggnadsnämnden
    Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Byggnadsnämnden. 2020-09-22 Historik Örebro kommun. Byggnadsnämnden (ÖK:017) Verksamhetstid 1971 - , handlingarna omfattar åren 1897- Byggnadsnämnden efter 1971 Efter Örebro kommuns bildande 1971 fortsatte Byggnadsnämnden sin verksamhet som tidigare. (Se Örebro stad.Byggnadsnämnden ÖS:xx ) Byggnamnsnämndens ansvar De svarar för den fysiska miljön, inkluderande mark och vatten samta stadens, småorternas och landsbygdens bebyggelse och miljö. Förvaltningen har haft fler interna omorganisationer: 1971 överfördes vissa arbetsuppgifter från Byggnadsnämnden till Planeringskontoret under Kommunstyrelsen, bl.a. upprättandet av bostadsbyggnadsprogram och samordningen av den långsiktiga utrednings- och planeringsverksamheten för stadens utbyggnad. 1972 fick Stadsingenjörskontoret i uppdrag att sköta Örebros fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndighet. 1974 lades en utredning fram om de centrala administrativa kontorens ställning och organisation. I utredningen föreslogs att ett Plankontor skulle inrättas och ersätta Planeringskontoret. Plankontoret skulle ha en generalplaneavdelning, två planavdelningar, en trafikavdelning och informationsavdelning. I och med detta kom även stadsarkitektkontorets organisation att ändras. Det gamla Planeringskontorets utredningsavdelning skulle ombildas till ett utredningskontor. 1981-01-01 bildades ett Stadsbyggnadskontor som skulle bereda och handlägga ärenden för Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden. Beslutet togs 1980-11-27 av Kommunstyrelsen
    [Show full text]
  • Databasteknik För D1, SDU1 M Fl
    1 of 3 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy ([email protected]) Tentamen i Databasteknik för D1, SDU1 m fl lördag 9 mars 2013 Gäller som tentamen för: DT1026 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1030 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 DT1012 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1007 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel. Poängkrav: Maximal poäng är 32. För betyget 3 respektive G krävs 16 poäng. Resultat: Meddelas på kursens hemsida eller via e-post senast lördag 30 mars 2013. Återlämning av tentor: Efter att resultatet meddelats kan tentorna hämtas på universitetets centrala tentamensutlämning. Examinator och Thomas Padron-McCarthy, telefon 070 - 73 47 013. jourhavande: Skriv tydligt och klart. Lösningar som inte går att läsa kan naturligtvis inte ge några poäng. Oklara formuleringar kommer att misstolkas. Skriv den personliga tentamenskoden på varje inlämnat blad. Skriv inte namn eller personnummer på bladen. Skriv bara på en sida av papperet. Använd inte röd skrift. Antaganden utöver de som står i uppgifterna måste anges. Gjorda antaganden får inte förändra den givna uppgiften. Skriv gärna förklaringar om hur du tänkt. Även ett svar som är fel kan ge poäng, om det finns med en förklaring som visar att huvudtankarna var rätt. LYCKA TILL! 2 of 3 Scenario till uppgift 1-4 Sverige är uppdelat i 21 län, till exempel Örebro län och Jämtlands län. Varje län har ett unikt namn och en folkmängd. Varje län har också en residensstad, som är en tätort som ligger i det länet. Varje län delas sedan in i flera kommuner, till exempel Örebro kommun och Kumla kommun, som båda finns i Örebro län.
    [Show full text]
  • Karta Omrade Vag Hallsberg 2
    Åsbergsviken Röcklinge 7 Skäcklinge Gunnarsökna Götlunda 4 Balsna 820 4 6 9 Kilsbergen 3 5 Kåvi Kårsta 81 Hälglöt 0 Boviken 708 1 7 8 2 5 Blacksta 830 18 57 567 Hasta 1 5 7 2 2 1 Lämås Nytorp 5 0 7 7 Utterbäck Ramstena Björka 0 0 3 Ånnaboda Hovsta 6 5 2 8 4 E18/E20 Brandstorp 6 2 Götavi Frösvidal Ättinge 8 Gottebol 746 7 1 205 4 Nasta 7 Krogesta Lunger 0 Åltorp Linnebäck Karlskoga 5 815 50 Tyringe Immetorp Filipshyttan Rånnesta Ekersby Slyte Grythem 243 823 Sickelsjö Sjölunda Åsta Götarsvik 5 Hättinge Solberga 8 Glanshammar Löre 1 564.1 0 5 753 8 DRIFTOMRÅDESKARTA Furuskallen 7 2 2 5 1 6 Stråbergsmyren 6 1 7 5 15 5 4 5 Egersta 7 7 Via 6 7 5 7 0 Ekeberg 5 Nannberga Hjulåsen 29 Garphyttan 0 4 50 51 73 4 5 Valsta 3 Hult 55 7 Runnaby Kolja Sticksjö 51 5 1 Suttarboda 3 6 Östervik Våtsjötorp 5 5 7 Hallsberg Högeberg Äsplunda Skävesund 1 Högåsen Latorp 823 551 7 Stavvik 5 73 0 555 7 2 732 717 Ekeberg Villingsberg Måla Lervik Arvaby Brännebacken 27 Klunkhyttan 7 Svenshyttan 733 E18/E20/50 Hjälmarsberg Hästnäs Ålhammarsudden Duvedalen 39 Framnäs Kvarntorp Lekeberg 7 Fallhagen 8 7 Ekeby 5 3 2 Holmstorp 8 Datum: 2021-08-25 4 1 6 Mårtenstorp 7 6 5 8 Örebro 6 Hjälmarbaden 4 Degernäs Ölsdalen E20.5 Ekeby-Almby 79 9 E18 Vintrosa 207 Ö Sundby Lekhyttan Mark Börsholm Skala (A3):1:300 000 691 5 730204 Hjälmarsnäs 6 691 St Ulvgryt Ö Rynninge Degerfors Vissboda 7 2 1 8 56 69 Hjälmaren 603 55 691 Ängebäck 5 1 6 0 2 4 6 8 10 66 5 Spånga 7 78 Täbyfallen 6 570 5 Ekeby km 5 Stortorp Kinkhyttan 6 Resta 8 547 Torget 3 Torsborg Gryt Östra Gryt © Lantmäteriet, Geodatasamverkan
    [Show full text]
  • Örebro 2050 En Kommun Med 200 000 Invånare
    Örebro 2050 En kommun med 200 000 invånare Förord Föreliggande projektarbete har genomförts som en del av kursen Hållbar utveckling i samhällsvetenskapligt perspektiv, Avancerad nivå under vårterminen 2014. Projektet har utförts i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. Resultatet är en visionsplan för Örebro kommun år 2050, som tagits fram efter förslag från stadsbyggnadskontoret. Kontaktperson på Örebro kommuns stadsbyggnadskontor har varit Peter Sundström. Örebro, 2014-06-04 Olof Elander Ramis Ghotbi Martin Nyqvist Simon Wahlbeck 1 Innehåll Näringsliv ...................................................................................................... 14 Inledning ......................................................................................................... 3 Mindre tätorter i Örebros närhet .................................................................. 14 Syfte ................................................................................................................ 3 Referenser ..................................................................................................... 16 Befolkningsutveckling ..................................................................................... 3 Bilaga 1 .......................................................................................................... 17 Integration ...................................................................................................... 4 Bilaga 2 .........................................................................................................
    [Show full text]
  • Glada Vinnare Av Landsbygdspriset
    Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #4 Örebro kommun 2019 Glada vinnare av Landsbygdspriset Studie om lokal mat Padelinvigning i Garphyttan Många engagemang på Vinn Tomma hus och samlingslokaler orebro.se/landsbygdsutveckling ORDFÖRANDE HAR ORDET Julefrid i gård och stuga Tänk vad fort ett år med Landsbygds- enhetens hemsida under orebro.se. nan i det blå...” Från oss alla i Lands- nämnden går. För mig känns det som Var du än befinner dig i världen bygdsnämnden vill jag avsluta med att att året nyligen startat och härom- så är den gamla ramsan mer aktuell önska er alla vänner på kommunens dagen passerade Lucia med ljus i sitt just nu än någonsin kring kom- landsbygd en riktigt fridfull jul och hår. munens hållbarhetsarbete. Handla ett gott nytt landsbygdsår 2020. Tack Minst lika stämningsfullt och något lokalt – tänk globalt. December för i år och ta hand om er var ni än i som gjorde mig och hela Landsbygds- månads medborgardialog kommer kommunen befinner er. nämnden stolta var utdelningen av att vara en hållbar digital dialog där vi årets Landsbygdspris. På årets sista kommer rikta oss mot yngre kvinnor nämndsammanträde uppvaktades tre i 15-30-årsåldern. Detta eftersom olika vinnare av hela 27 nominerade utvärderingarna av tidigare genom- bidrag som ni kan läsa om i detta förda medborgardialoger visar att det nummer. är just den målgrupp vi träffat minst Dessa bidrag bevisar det jag alltid ute i våra bygder. har sagt, nämligen att det finns en Självklart kan, och får, alla svara på enorm kraft på kommunens lands- den digitala medborgardialogen, men bygd. Jag vill därför uppmana er alla den kommer riktas mot en målgrupp att fortsätta det goda arbetet med att vi önskar få lite extra input från.
    [Show full text]