Kallelse Till Kommunstyrelsen

KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN

Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsen, tisdagen den 24 november 2015 kl. 9.00 i Näset, kommunhuset

Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!

Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare

Ledamöter Ersättare Irja Gustavsson (S) ordförande John Omoomian (S) Linda Svahn (S) Hans-Olof Hake (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Lillemor Bodman (M) Kristine Andersson (S) Margareta Ahlm (S) Per Söderlund (SD) Mats Seijboldt (SD) Daniel Andersson (S) Linda Andersson (S) Anniette Lindvall (M) Jan Hansson (M) Bengt Storbacka (S) Dan Walterson (S) Jonas Bernström (S) Maria Odheim-Nielsen (V) Virosa Viberg (SD) Andreas Funk (SD) Jonas Kleber (C), 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) Ingrid Åberg (KD) Göran Gustavsson (-) Susanne Karlsson (C) Jenny Larsson (C) Anders Persson (C) Christina Pettersson (C) Bengt Evertsson (MP) Inger Griberg (MP)

Föredragningslista Nr. Ärende Dnr 1. Val av justerare

Förslag: Pär-Ove Lindqvist (M) med Jonas Kleber (C) som ersättare.

Justering sker fredag den 27 november klockan 13.00 på kommunsekreterarens rum

2. Särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvest 2015/389 AKK 3. Ekonomisk månadsuppföljning oktober 2015 2015/133 AKK

4. Revidering av socialnämndens reglemente 2015/511 AKK

5. Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente 2015/512 AKK

6. Fullmakt från Lindesbergs kommun till Bergslagens 2015/486 kommunalteknik AKK

7. Sammanträdestider för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet 2015/479 och utskottet för stöd och strategi 2016 AKK

8. Detaljplan för del av (Tivoliplan) 2015/114 AKK

9. Svar på remiss om landsbygdsprogram för Örebro 2015/440 kommun AKK

10. Svar på motion från Christina Pettersson (C), Jonas Kleber 2014/364 (C) och Tuula Marjeta (C) om körkortsutbildning för AKK studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan

11. Svar på motion från Victoria Johansson (S) om 2015/271 kombinerade papperskorgar i Lindesberg AKK

12. Svar på motion från Virosa Viberg (SD) om utskick och 2014/471 informationskväll om nätdrogen Spice AKK

13. Svar på medborgarförslag om körkortslån till ungdomar i 2015/295 Lindesbergs kommun AKK

14. Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av 2015/288 kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till AKK nämnd/kommunalt bolag/verksamhet november 2015

15. Meddelanden

16. Anmälan av delegationsbeslut

1. Val av justerare Förslag: Pär-Ove Lindqvist (M) med Jonas Kleber (C) som ersättare

Justering sker fredag den 27 november klockan 13.00 på kommunsekreterarens rum

Sida 3 av 22 2. Särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvester Ärendebeskrivning

Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening. I stadgarna har bland annat tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten som följer av medlemskapet.

Föreningen inkom med en förfrågan den 1 juni 2015 för att efterhöra om Lindesbergs kommun vill utnyttja den nya möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats.

Kommunstyrelsen fattade den 29 september 2015 § 218 ett felaktigt beslut att Lindesbergs kommun kommer att under 2015 erlägga hel insats i Kommuninvest ekonomisk förening om 10 612 372 kronor.

Beslutet föreslås upphävas vid kommunstyrelsens sammanträde den 24 november för att de istället ska föreslå kommunfullmäktige att besluta:

Lindesbergs kommun kommer att under 2015 erlägga hel insats i Kommuninvest ekonomisk förening om 10 612 372 kronor.

2.1. Handlingar

Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015.pdf (inkluderad nedan)

Sida 4 av 22

3. Ekonomisk månadsuppföljning oktober 2015 Ärendebeskrivning

Sjukfrånvaron till och med oktober 2015 är 5,4 %. Motsvarande siffra för oktober 2014 var 4,64 %. Alla förvaltningar har en ökning av sjukfrånvaro i jämförelse med föregående år. Fortsatt aktivt arbete sker för att förebygga sjukskrivningar. Just nu planläggs också övergången till ny leverantör av företagshälsovård från och med 2016.

Prognosen på helår har förbättrats från föregående månad med cirka 10 Mnkr. Både nämnderna och finansiering redovisar en mer positiv prognos. Nämnderna har totalt förbättrat prognosen med cirka 5 Mnkr och finansförvaltningen med cirka 5 Mnkr.

Prognosen för barn- och utbildningsnämnden är oförändrad från föregående månadsuppföljning.

Socialnämnden uppvisar en avvikelse på -8,1 Mnkr. Helårsprognosen är en avvikelse på -4,0 Mnkr.

3.1. Handlingar

Manadsrapport oktober (Kommunstyrelse).pdf (inkluderad nedan)

Sida 5 av 22

Månadsrapport Oktober Kommunstyrelse

Innehållsförteckning

1 Måluppföljning ...... 3

Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv...... 3

Attraktivitet och infrastruktur ...... 3

Trygg social utveckling och livslångt lärande ...... 4

2 Ekonomiska uppföljningar i Mnkr ...... 6

Drift totalt kommunen ...... 6

Investeringar totalt kommunen ...... 6

Revision ...... 7

Tillväxtförvaltningen ...... 7

Stöd och strategi ...... 9

VA/Renhållning...... 9

Barn- och utbildningsnämnd ...... 11

Socialnämnd ...... 12

Bergslagens Miljö- och byggnämnd ...... 13

Räddnings- och säkerhetsverksamhet ...... 13

Överförmyndarverksamhet ...... 14

Bergslagens Kommunalteknik ...... 14

Finansförvaltning ...... 16

Likviditet ...... 16

Stadshus koncernen ...... 17

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 2(17)

1 Måluppföljning

Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv

Sjukfrånvaron till och med oktober 2015 är 5,4 %. Motsvarande siffra för oktober 2014 var 4,64 %. Alla förvaltningar har en ökning av sjukfrånvaro i jämförelse med föregående år. Fortsatt aktivt arbete sker för att förebygga sjukskrivningar. Just nu planläggs också övergång till ny leverantör av företagshälsovård från och med 2016, Regionhälsan.

Attraktivitet och infrastruktur Inriktningsmål: Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Indikator: Fram till år 2016 ska Lindesbergs kommun ökat sin befolkning med 150 personer per år från och med 2012-12-31.

Befolkningssiffrorna visar på en positiv trend under de tre senaste åren. Mellan år 2012 och år 2013 ökade kommunens befolkning med 197 personer och mellan år 2013 och 2014 ökade befolkningen med 93 personer. Befolkningsökningen i Lindesbergs kommun var fjärde störst i länet år 2014. Årets första nio månader (preliminära siffror) visar på en ökning med 234 personer, vilket innebär att målvärdet på 150 personer ser ut att kraftigt överstigas. Befolkningen ökar tack vare ett positivt invandringsnetto. Kommunen har ett fortsatt negativt födelsenetto och inrikes flyttningsnetto.

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 3(17)

Trygg social utveckling och livslångt lärande Inriktningsmål: Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska arbetslösheten. Indikator: Ungdomsarbetslösheten mellan 18-24 år ska ligga under Örebro läns nivå år 2016.

Ungdomsarbetslösheten har minskat både i Lindesbergs kommun och i länet mellan år 2013 och 2014 och den minskade mer i kommunen än i länet. Efter en ökning under 2015 års första månader visar april och maj på en tydlig nedgång, där kommunens andel arbetslösa ungdomar minskar mer än regionens. På nationell nivå ser man också en tydlig minskning av arbetslösa ungdomar under april 2015. Därefter har siffrorna vänt uppåt igen, både i kommunen och i regionen, men där oktober månad återigen visar på en nedgång. Den totala arbetslösheten minskade också mellan år 2013 och 2014 och under år 2015 låg den som lägst i juni för att sedan vända något uppåt igen. Arbetslösheten för utrikes födda ligger i september 2015 på 39,9 procent i Lindesbergs kommun, jämfört med 33,9 procent ett år tidigare, vilket är väsentligt högre än regionens siffror. Det är andelen öppet arbetslösa bland de utrikes födda som är betydligt högre i Lindesbergs kommun än i regionen. Både ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten ligger över Region Örebro läns nivåer.

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 4(17)

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 5(17)

2 Ekonomiska uppföljningar i Mnkr

Drift totalt kommunen

Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Nämnd/förvaltning Nettokostnad Jan-Okt Jan-Okt helår helår helår Revision 0,5 0,6 0,1 0,8 0,8 0,0 Kommunstyrelsen 166,2 177,5 11,5 210,0 212,9 1,5 varav Tillväxt 65,9 75,4 9,7 88,7 90,7 2,0 varav Stöd och Strategi 45,3 49,0 3,7 59,1 58,7 -0,4 varav VA/Renhållning 2,2 0,0 -2,2 -0,7 0,0 -0,7 varav 1,9 1,6 -0,3 2,2 1,8 -0,4 Överförmyndarverksamhet varav Bergslagens 32,4 32,1 -0,3 38,5 38,5 0,0 kommunalteknik varav Räddnings- och 18,5 19,4 0,9 22,2 23,2 1,0 säkerhetsverksamhet Barn- och 450,3 453,3 2,9 544,7 544,7 0,0 utbildningsnämnd Socialnämnd 394,5 386,4 -8,1 466,2 462,2 -4,0 Bergslagens Miljö- och 10,3 10,0 -0,3 12,6 11,9 -0,7 byggnämnd Totalt 1 021,9 1 027,9 6,1 1 234,3 1 232,7 -1,6 Finansiering -1 080,0 -1 038,4 41,5 -1 277,1 -1 247,1 30,0 Resultat 58,1 10,5 47,6 42,8 14,4 28,4

Prognosen på helår har förbättrats ifrån föregående månad med ca 10 Mnkr. Både nämnderna och finansiering redovisar en positivare prognos. Nämnderna har totalt förbättrat prognosen med ca 5 Mnkr och finansförvaltningen med ca 5 Mnkr.

Investeringar totalt kommunen

Nämnd/förvaltning Kostnad Prognos helår Budget 2015 Budgetavvikelse Kommunstyrelsen 7,6 37,6 69,3 31,7 varav Tillväxt 3,5 20,2 37,8 17,6 varav Stöd och 0,9 1,2 1,2 0,0 strategi varav 1,6 10,0 22,0 12,0 VA/Renhållning varav Bergslagens 1,6 6,2 8,3 2,1 kommunalteknik Barn- och 0,2 2,8 2,8 0,0 utbildningsnämnd Socialnämnd 0,2 0,3 0,3 0,0 Totalt 8,0 40,7 72,4 31,7

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 6(17)

Revision

Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Nämnd/förvaltning Nettokostnad Jan-Okt Jan-Okt helår helår helår Revision 0,5 0,6 0,1 0,8 0,8 0,0 Totalt 0,5 0,6 0,1 0,8 0,8 0,0

Tillväxtförvaltningen

Drift

Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Verksamhet Nettokostnad Jan-okt Jan- okt helår helår helår Kommunikation 4,9 4,5 -0,4 5,4 5,4 0,0 Vägbidrag 1,1 1,3 0,2 1,6 1,6 0,0 Turism 1,3 1,3 0,0 1,7 1,7 0,0 Utvecklingsenhet 5,2 5,6 0,4 6,7 6,7 0,0 Exploatering och 1,5 6,0 4,5 7,1 7,1 0,0 fastigheter Administration kultur 1,4 1,4 0,0 1,7 1,7 0,0 Anläggningar, hyror 14,3 14,1 -0,2 16,9 16,9 0,0 Föreningsbidrag 3,0 3,5 0,5 4,3 4,3 0,0 Programverksamhet 1,0 1,2 0,2 1,4 1,4 0,0 Biblioteksverksamhet 9,3 9,6 0,3 11,6 11,6 0,0 Museiverksamhet 1,5 1,5 0,0 1,8 1,8 0,0 Samverkan 7,8 8,5 0,7 10,2 10,2 0,0 Utbildning 9,0 8,9 0,1 10,7 10,7 0,0 Arbetsmarknad 4,6 8,0 3,4 7,6 9,6 2,0 Totalt 65,9 75,4 9,7 88,7 90,7 2,0

Överskottet för arbetsmarknadsenheten avser mer intäkter från Migrationsverket än budgeterat. Det beror på att vi har tagit emot fler personer än vi har avtal på.

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 7(17)

Investeringar

Budgetavvikelse Investeringsprojekt Kostnad Prognos helår Budget 2015 helår Gator och vägar 0,0 0,6 0,6 0,0 Idengatan, Frövi 0,0 0,2 0,2 0,0 Vibyn 2,3 3,6 3,6 0,0 Exploateringsfastigheter 0,0 0,6 0,6 0,0 Exploatering 0,0 4,0 4,0 0,0 (Bullerplank) Tallen, förvärv mark 0,0 0,4 0,4 0,0 Vändplan 0,0 0,2 5,9 5,7 Guldsmedshyttan Gång och cykelväg Grönabron- -0,2 0,6 0,6 0,0 Brotorpsskolan Resecentrum Lindesberg 0,2 0,5 0,5 0,0 Hållplatsåtgärder, S.a. 0,0 0,5 0,5 0,0 infarten, Lasarettet Gång- och cykelväg 0,3 0,6 0,6 0,0 Brodalen etapp 2 Cirkulation 0,7 2,2 2,2 0,0 Fotbollsgatan/Stafettgatan Ny väg Frövi N:a 0,0 1,0 1,0 0,0 Bangatan Exploatering, 0,2 0,2 5,0 4,8 industrimark Gång och cykelväg södra 0,0 0,0 1,1 1,1 infarten Kyrkogården Fotbollsgatan, nydragning 0,0 5,0 11,0 6,0 Totalt 3,5 20,2 37,8 17,6

Gång- och cykelväg södra infarten, S.a. Kyrkogården där är Trafikverket totalentreprenör och de har budgeterademedel för detta 2016, så byggstart kommer att ske mars-april 2016. Vändplanen i Guldsmedshyttan är överklagad till Mark- och miljödomstolen så projektstart kommer inte att ske under 2015. Exploatering industrimark Frövi kommer att startas under 2016, detaljplans arbetet pågår nu. Trafikverket kommer att genomföra en förstudie på riksväg 50 hur trafikplatserna norr om södra infarten skall vara. resultaten av denna förstudie kommer att redovisas till Tillväxtutskottet i oktober 2015. Beroende på vad utredningen visar och vilka beslut som tas så är det svårt att se vad behovet kommer att vara.

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 8(17)

Stöd och strategi

Drift

Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Förvaltning Nettokostnad Jan-Okt Jan-Okt helår helår helår Kommunledning 2,9 2,7 -0,2 3,2 3,2 0,0 Politiskverksamhet 4,3 4,9 0,6 5,7 5,9 0,2 Ekonomistyrning 1,5 2,1 0,6 2,3 2,5 0,2 Kanslienhet 8,3 8,9 0,6 10,4 10,7 0,3 Personalenhet 7,4 7,2 -0,2 8,6 8,6 0,0 Ekonomienhet 3,9 4,5 0,6 5,3 5,5 0,2 Övrig verksamhet 0,7 0,2 -0,5 0,2 0,2 0,0 IT-teleenhet 11,1 11,1 0,0 14,7 13,2 -1,5 Övrig gemensam 2,4 2,3 -0,1 2,8 2,8 0,0 verksamhet Personabefrämjande 3,9 4,5 0,6 5,2 5,4 0,2 verksamhet Måltidsverksamhet -1,1 0,6 1,7 0,7 0,7 0,0 Totalt 45,3 49,0 3,7 59,1 58,7 -0,4

IT-enhetens befarade underskott beror på eftersläpande kostnader för stadsnät.

Investeringar

Budgetavvikelse Investeringsprojekt Kostnad Prognos helår Budget 2015 helår Ärendehanteringssystem 0,9 1,2 1,2 0,0

Totalt 0,9 1,2 1,2 0,0

VA/Renhållning

Drift

Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse VA/Renhållning Nettokostnad Jan-Okt Jan-Okt helår helår helår Vatten- och 1,9 0,0 -1,9 -0,8 0,0 -0,8 avlopp Renhållning 0,3 0,0 -0,3 0,1 0,0 0,1 Totalt 2,2 0,0 -2,2 -0,7 0,0 -0,7

Prognosen för vatten och avlopp visar ett underskott på intäkterna beroende på lägre brukningsavgifter. Eventuellt kan det under hösten kompenseras av nya anläggnings- och anslutningsavgifter.

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 9(17)

Investeringar

Budgetavvikelse VA/Renhållning Kostnad Prognos helår Budget 2015 helår Vattenledningar 0,0 0,0 0,2 0,2 Mindre 0,5 3,0 3,0 0,0 ledningsarbeten Reningsverk 0,0 2,0 2,0 0,0 Fellingsbro Reningsverk 0,2 0,2 12,3 12,1 Lindesberg Vattenverk, säkerhet 0,0 0,3 0,3 0,0 VA, fastigheter 0,2 0,4 0,5 0,1 reinvestering Dagvatten hantering 0,0 1,0 1,0 0,0 Mindre Va- 0,0 1,0 1,0 0,0 anläggningar Asfaltering Måle 0,2 0,2 0,2 0,0 Ledning för utvidgning 0,5 1,2 1,0 -0,2 verksamhetsområde Råsshallen RV Storå 0,0 0,7 0,5 -0,2 avloppsledning Totalt 1,6 10,0 22,0 12,0

Avvikelsen för reningsverket i Lindesberg beror på att det har gjorts en förstudie under hösten och arbetet kommer att påbörjas under 2016

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 10(17)

Barn- och utbildningsnämnd

Drift

Barn- och Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Nettokostnad utbildningsförvaltning Jan-Okt Jan-Okt helår helår helår Gymnasieskola 99,2 94,5 -4,7 113,6 113,6 0,0 Gymnasiesärskola 5,3 4,9 -0,4 6,7 6,0 -0,7 Central verksamhet 12,2 14,2 2,0 16,1 17,1 1,0 Gemensamverksamhet 28,4 29,7 1,3 35,2 35,8 0,6 Förskoleklasser 7,6 7,8 0,2 9,4 9,4 0,0 Fritidshem 15,8 15,3 -0,5 19,3 18,3 -1,0 Grundskola 167,2 171,6 4,4 206,3 206,3 0,0 Förskola 101,2 100,3 -0,8 120,4 120,4 0,0 Särskola 6,1 7,6 1,5 8,5 9,1 0,6 Fritidsgårdar 6,6 6,2 -0,5 1,3 1,3 0,0 Kulturskola 0,8 1,1 0,3 7,9 7,4 -0,5 Totalt 450,3 453,3 2,9 544,7 544,7 0,0

Förvaltningens prognos för barn- och utbildningsnämndens verksamheter är oförändrad från föregående månadsuppföljning. Förvaltningens bedömning grundar sig på en fördjupad prognos i en av de största verksamheterna, förskola. Till grund för prognosen ligger också ambitionen att arbeta långsiktigt med ekonomin för en budget i balans och att se över strukturella kostnader som kan ge kostnadsminskningar kommande år. Flera avtal ska ses över och förhoppningen är att vissa delar är genomförda redan innan årsskiftet. Stora avvikelser mot budget i barn- och elevantal samt åtgärder i form av satsningar gör ekonomin på kort sikt ryckig. Nyanställningar som krävs och som är finansierade sker kontinuerligt och behovet av behörig personal är stort. Organisationen är nu i en införande fas och kostnaderna är svåra att beräkna. Det är främst inom grundskola och gymnasieskola detta gäller. Dessa verksamheter är också 2 av de största, vilket innebär att en prognos på +-0 mot budget aviseras. Örebro kommun har fakturerat Lindesbergs kommun för gymnasieelever hösten 2015 med 8,6 miljoner kronor. Kostnaden finns inte med i uppföljningen ovan utan säkerställs nu elev för elev. Folkbokföring och kostnad säkerställs och beräknas vara klar inom ett par dagar. Till kommande år är förhoppningen att ett gemensamt it-baserat system i länets kommuner är i bruk och att denna manuella hantering är underlättad. Kontroll och uppföljning kvarstår, men tidsfaktorn och verksamhetssystem blir bättre. På enhetsnivå har små förändringar i prognos skett sedan föregående månad. Även verksamhetschef grundskola och verksamhetschef förskola aviserar en förbättrad prognos. Dessa ska säkerställas mot kostnadsökningar totalt i samma verksamhet och kan bidra till ett bättre bokslut 2015 än månadsuppföljning per sista oktober. Hyror, städ, köp av måltider är stora kostnadsposter som stäms av senare under året. Även Migrationsverkets beslut eller avslag påverkar ekonomin 2015.

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 11(17)

Investeringar

Budgetavvikelse Investeringsprojekt Kostnad Prognos helår Budget 2015 helår Gemensam 0 0,3 0,3 0 verksamhet Inventarier 0,2 2,5 2,5 0 gymnasiet Totalt 0,2 2,8 2,8 0

All investeringsbudget har beslutade åtgärder 2015. Enligt plan är prognosen att projekten färdigställs under 2015 och att budget är i balans. På Lindeskolan består investeringarna till största del på fordonsprogrammet och investeringar kring ombyggnationer av lokalerna. Tidsplanen är pressad men många leverantörer ser ut att kunna hålla leveranstider och fakturering.

Socialnämnd

Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Socialförvaltningen Nettokostnad Jan- Okt Jan-Okt helår helår helår Administration 9,0 10,0 1,0 11,2 12,1 0,9 Funktionsstöd 105,2 102,6 -2,6 124,6 122,8 -1,8 Individ- och familj 67,8 60,1 -7,7 77 72,2 -4,8 Vård och omsorg 212,5 213,7 1,2 253,4 255,1 1,7 Totalt 394,5 386,4 -8,1 466,2 462,2 -4,0

Socialförvaltningen uppvisar en avvikelse på -8,1 Mnkr. Helårsprognosen är en avvikelse på -4,0 Mnkr. Administrationen visar ett överskott på 1,0 Mnkr på grund av ökade intäkter och en vakant tjänst. För 2015 prognostiseras ett överskott på 0,9 Mnkr. Funktionsstöd uppvisar en avvikelse på -2,6 Mnkr på grund av ökade kostnader för gruppboende, daglig verksamhet och personlig assistans än budgeterat. De ökade kostnaderna för gruppboenden beror på behov av extra resurser. Daglig verksamhet har haft ökade kostnader för reparationer, transport samt vikarier. Personlig assistans har ärenden utöver budget. Helårsprognosen är -1,8 Mnkr. Individ- och familj har en avvikelse på -7,7 Mnkr. Avvikelsen beror på personal och vikarier utöver budget inom boendestöd och ekonomiskt bistånd med anledning av en stor ärendemängd samt placeringar utöver budget inom familjehemsverksamheten samt HVB barn och HVB vuxna. Helårsprognosen är en avvikelse på -4,8 Mnkr. Avvikelsen på Vård och omsorg är 1,2 Mnkr. Det positiva resultatet beror till stor del på lägre lönekostnader än budgeterat inom ett flertal av verksamheterna. Sjukvårdsverksamheten uppvisar en fortsatt negativ avvikelse på grund av kostnader för inhyrd personal. Helårsprognosen är 1,7 Mnkr.

Investeringar

Investeringsprojekt Utfall Helårsprognos Budget 2015 Budgetavvikelse Inventarier nytt 0,2 0,3 0,3 0,0 boende Totalt 0,2 0,3 0,3 0,0

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 12(17)

Bergslagens Miljö- och byggnämnd

Bergslagens Miljö- Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Kostnad och byggnämnd Jan-okt Jan-Okt helår helår helår Totalt BMB, fyra kommuner Nämnd, adm, mm 2,4 1,7 -0,7 2,4 1,9 -0,5 Mätningskontor 1,3 1,3 0,0 1,6 1,6 0,0 Stadsarkitektkontor -0,7 -0,3 0,4 -0,6 -0,4 0,2 Miljökontor 3,0 3,7 0,7 4,0 4,3 0,3 Trafikenhet 0,3 0,3 0,0 0,4 0,4 0,0 Livsmedel 0,2 0,6 0,4 0,6 0,8 0,2 Totalt BMB 6,5 7,3 0,8 8,4 8,6 0,2 Lindesbergs kommun Nämnd, adm, mm 2,7 1,7 -1,0 2,5 1,9 -0,6 Mätningskontor 1,3 1,3 0,0 1,6 1,6 0,0 Stadsarkitektkontor -0,7 -0,3 0,4 -0,6 -0,4 0,2 Miljökontor 3,1 3,7 0,6 4,0 4,3 0,3 Trafikenhet 0,3 0,3 0,0 0,4 0,4 0,0 Livsmedel 0,2 0,6 0,4 0,6 0,8 0,2 Lindesberg 3,4 2,7 -0,7 4,1 3,3 -0,8 specifikt Totalt Lindesberg 10,3 10,0 -0,3 12,6 11,9 -0,7 kommun

Underskottet på 0,3 mnkr beror på ökade kostnader för bostadanpassningen och det prognosticerade överskottet på BMB som uppkommer på grund av ökade intäkter från bygglov, hälsoskydd och livsmedel.

Räddnings- och säkerhetsverksamhet

Räddning- och Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Kostnad säkerhetsnämnd Jan-Okt Jan-Okt helår helår helår Räddningstjänst 18,1 19,3 1,2 22,1 23,1 1,0 Civilförsvar 0,4 0,1 -0,3 0,1 0,1 0,0 Totalt 18,5 19,4 0,9 22,2 23,2 1,0

Överskottet beror på budget för hyra av den nya brandstationen som ej nyttjats.

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 13(17)

Överförmyndarverksamhet

Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Överförmyndarverksamhet Kostnad Jan-Okt Jan-Okt helår helår helår Överförmyndare 1,9 1,6 -0,3 2,2 1,8 -0,4 Totalt 1,9 1,6 -0,3 2,2 1,8 -0,4

Underskottet beror på ökade kostnader för arvoden och gemensam administration.

Bergslagens Kommunalteknik

Drift

Bergslagens Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Nettokostnad kommunalteknik Jan-Okt Jan-Okt helår helår helår Lokalvård -0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 Väghållning, idrott 21,0 20,5 -0,5 24,1 24,6 0,5 Parkverksamhet 3,8 3,8 0,0 5,4 4,5 -0,9 Fritidsanläggningar 7,8 7,8 0,0 9,0 9,4 0,4 Totalt 32,4 32,1 -0,3 38,5 38,5 0,0

Prognosen visar ett kostnadsunderskott på 0,9 Mnkr för parkverksamheten. Utökade öppettider för ishallen i Lindesberg påverkar inte kostnaden i samma utsträckning som tidigare beräknat vilket medför att Idrott visar ett överskott. Vinterväghållningen inkl. sandning och upptag visar ett budgetunderskott, kompenseras dock av mindre arbete med dagvattenhantering. Grusvägunderhåll och brounderhåll visar ett budgetöverskott. Sammantaget är prognosen för helår 0.

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 14(17)

Investeringar

Budgetavvikelse Investeringsprojekt Kostnad Prognos helår Budget 2015 helår Trafikåtgärder 0,0 0,1 0,1 0,0 Ombyggnation gator 0,0 2,0 2,0 0,0 Va-anläggning Dagvatten centrala 0,5 0,2 2,0 1,8 Lindesberg Gång och cykelväg 0,0 0,1 0,3 0,2 ihopbyggnad Upprustning av 0,5 1,5 1,6 0,1 gatuljusnät Föryngring träd 0,0 0,1 0,1 0,0 Trafiksäkerhetsåtgärder, 0,0 0,2 0,2 0,0 gatuombyggnation Lekplatser 0,6 1,2 1,2 0,0 Lindehov, 0,0 0,1 0,1 0,0 driftövervakning kompressor Fellingsbro elljusspår 0,0 0,3 0,3 0,0 Norrtullstorget 0,0 0,1 0,1 0,0 Råssvallen, 0,0 0,2 0,2 0,0 omdränering Råssvallen, 0,0 0,1 0,1 0,0 robotklippare Totalt 1,6 6,2 8,3 2,1

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 15(17)

Finansförvaltning

Drift

Budget Budgetavvikelse Prognos Budget Budgetavvikelse Finansförvaltning Nettokostnad Jan-Okt Jan-Okt helår helår helår Arbetsgivaravgift, 11,8 45,0 33,2 40,0 53,0 13,0 pensioner mm Intern ränta -3,2 -4,7 -1,5 -4,0 -5,5 -1,5 Kommunal skatt -807,0 -808,9 -1,9 -964,9 -970,7 -5,8 Generella -242,7 -252,8 -10,1 -294,2 -303,4 -9,2 statsbidrag Finansiella -2,2 -3,6 -1,4 -4,3 -4,3 0,0 intäkter Finansiella 1,6 9,9 8,2 6,1 11,8 5,7 kostnader Avskrivningar 0,0 7,2 7,2 1,6 8,6 7,0 Övriga finansiella -38,3 -30,5 7,8 -57,4 -36,6 20,8 poster Totalt -1 080,0 -1 038,4 41,5 -1 277,1 -1 247,1 30,0

Skatteprognos oktober. Återbetalning AFA-premier 10,7 Mnkr. Ej utnyttjad hyresreserv 10 Mnkr.

Likviditet

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 16(17)

Stadshus koncernen

Stadshuskoncernen

Linde Stadshus FALAB BELAB Energi Koncernen prognos prognos prognos Elimineringar Totalt prognos helår helår helår helår Intäkter 0,3 197,4 242,4 24,5 -51,3 413,4 Summa rörelsens intäkter 0,3 197,4 242,4 24,5 -51,3 413,4 Drift -1,3 -44,1 -108,8 -30,9 51,3 -133,9 Fastighetsunderhåll/Energikostnader 0,0 -95,7 -34,0 0,0 -129,7 Summa rörelsens kostnader -1,3 -139,8 -142,8 -30,9 51,3 -263,6 Driftnetto -1,0 57,6 99,6 -6,3 149,8 Avskrivningar 0,0 -20,0 -67,7 -0,1 -87,8 Jämförelsestörandeposter 0,0 0,0 6,1 0,0 6,1 Rörelseresultat -1,0 37,6 38,0 -6,4 68,1 Summa finansiella poster -2,0 -1,2 -29,8 0,0 -33,1 Resultat före skatt och -3,0 36,3 8,2 -6,4 35,0 bosklutsdispositioner

FALAB koncernen

FALAB LIBO prognos Koncernen Elimineringar Totalt prognos helår helår Intäkter 126,6 126,8 -11,0 242,4 Summa rörelsens intäkter 126,6 126,8 -11,0 242,4 Drift -53,8 -66,1 11,0 -108,8 Fastighetsunderhåll/Energikostnader -20,0 -14,0 -34,0 Summa rörelsens kostnader -73,8 -80,1 11,0 -142,8 Driftnetto 52,9 46,8 99,6 Avskrivningar -47,3 -20,4 -67,7 Jämförelsestörandeposter 7,0 -0,9 6,1 Rörelseresultat 12,6 25,4 38,0 Summa finansiella poster -12,4 -17,4 -29,8 Resultat före skatt och 0,1 8,1 8,2 bosklutsdispositioner

Kommunstyrelse, Månadsrapport Oktober 17(17) 4. Revidering av socialnämndens reglemente Ärendebeskrivning

Socialnämnden antog den 12 november 2015 sammanträdestider för år 2016, där socialnämnden under 2016 kommer att sammaträda en dag i månaden med beredande nämnd och beslutande nämnd.

Arbetsutskottet kommer därför inte längre att vara ett beredningsorgan inför nämnden.

På grund av detta måste reglementet revideras.

Kanslienheten överlämnade den 19 november 2015 förslag till revidering av socialnämndens reglemente.

4.1. Handlingar

Revidering av socialnämndens reglemente.pdf (inkluderad nedan)

Reglemente socialnämnden 2016-01-01.pdf (inkluderad nedan)

Sida 6 av 22 TJÄNSTESKRIVELSE

2015-11-17 Dnr 2015/

Kommunledningskontoret Ida Frödén 0581-810 30 [email protected] Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige

Revidering av reglemente för socialnämnden

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta:

 Reglemente för socialnämnden revideras enligt förslag daterat den 17 november 2015.

Ärendebeskrivning

Socialnämnden antog den 12 november 2015 sammanträdestider för år 2016, där socialnämnden under 2016 kommer att sammaträda en dag i månaden med beredande nämnd och beslutande nämnd.

Arbetsutskottet kommer därför inte längre att vara ett beredningsorgan inför nämnden.

På grund av detta måste reglementet revideras.

Gunilla Sandgren Ida Frödén Ekonomichef/stabschef Kanslichef

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl [email protected] Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

LINDESBERGS KOMMUN REGLEMENTE FÖR Författningssamling SOCIALNÄMNDEN

Antagen av KF Gäller fr o m 1 januari 2016

§ 1 Socialnämndens verksamhet Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om Socialnämnd, den kommunala hälso- och sjukvården inom socialtjänsten liksom insatser för personer med funktionsnedsättning.

Uppgifter angående familjerådgivning handhas av landstinget enligt avtal.

§ 2 Delegering från Kommunfullmäktige Socialnämnden ska dessutom handlägga ärenden och andra uppgifter angående:

- Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade - Alkohollagen - Tobakslagen - Remissinstans för lotteriinspektionen gällande spelautomater - Taxor och avgifter inom verksamhetsområdet, så som hemtjänst och hälso- och sjukvård - Avskrivning av fordringar som uppkommit från taxor inom verksamhetsområdet - Rättslig tvist inom området - Anhängiggörande av fråga inom socialtjänsten hos annan myndighet; samt - Övriga frågor där författning anger Socialnämnd som behörig kommunal instans med undantag för vad som sägs i §1. - Tillsyn och avgifter för receptfria läkemedel (LHR) - Verksamhet för ensamkommande barn

§ 3 Personalfrågor Socialnämnden är anställningsmyndighet för nämndens personal, med undantag för förvaltningschef som anställs av Kommunstyrelsen.

§ 4 Information Socialnämnden ska lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde. Nämnden ska också samverka med intresseorganisationer och i förekommande fall anta reglemente för samverkansformer inom Socialnämndens verksamhetsområde.

§ 5 Personregister Socialnämnden är ansvarig för de register som nämnden för i sin verksamhet och för de arkiv nämnden förfogar över.

§ 6 Ansvar för verksamheten Socialnämnden ska inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Socialnämnden ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

§ 7 Rapporteringsskyldighet Socialnämnden ska årsvis, såvida inte annat bestäms, redovisa till fullmäktige hur nämnden har fullgjort sitt verksamhetsuppdrag.

§ 8 Sammansättning Socialnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare.

§ 9 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i detsamma ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.

Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen.

En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen.

En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

§ 10 Yttranderätt En vid sammanträdet närvarande men icke tjänstgörande ersättare har rätt att deltaga i överläggningarna, men har inte rätt att deltaga i besluten eller få sin mening antecknad i protokollet.

Personalföreträdare till det antal personalorganet beslutar kan delta i nämndens handläggning av ärenden som ej är av myndighetsutövande karaktär.

§ 11 Inkallande av ersättare En ledamot som är förhindrad att deltaga i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv kalla sin personlige ersättare. Om detta inte är möjligt ska han snarast anmäla detta till Socialnämndens sekreterare eller någon annan anställd på kanslienheten förvaltningens administrativa avdelning som kallar ersättare enligt § 9 ovan.

§ 12 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan deltaga i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till tjänsteår mest erfarne ledamoten, ålderspresidentensom också är ledamot i Socialnämndens arbetsutskott, ordförandens uppgifter.

Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara Formaterat: Svenska (Sverige) ålderspresident.

Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får Socialnämnden besluta om att utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden.

Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.

§ 13 Sammanträdena Tidpunkt Socialnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer.

Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena.

Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.

Kallelsen och föredragningslista ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast fyra (4) dagar före sammanträdet. Detsamma gäller efter särskild anmälan annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.

De handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska utsändas efter ordning som nämnden beslutar. Ledamot eller ersättare är skyldig att förvara sekretesskyddade handlingar på ett betryggande sätt samt att själv ansvara för förstörande av sådan handling.

Justering Protokollet justeras av ordförande och en ledamot.

Socialnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan justering sker.

Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt innan protokollet justeras.

Delgivning Delgivning sker av nämndens sekreterare kanslienheten utsedd person.

§ 14 Utskott Inom Socialnämnden ska finnas de utskott nämnden finner lämpligt.

Ett utskott ska bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare och kan väljas för kortare period än mandatperioden. Ersättare tjänstgör enligt samma turordning som nämnden. Utskotten väljs av nämnden vars ordförande och vice ordförande alltid ska ingå i respektive utskott. Vad som ovan sagts om ordföranden i nämnden gäller också i utskott.

Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra.

Ledamot, som är förhindrad att tjänstgöra, kallar själv sin ersättare.

Endast ordinarie ledamöter får möteshandlingar hemskickade. Om en ledamot inte kan delta ska denna överlämna handlingarna till ersättaren.

Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst 2 ledamöter begär det.

De ärenden som ska avgöras i Socialnämnden bör beredas av utskottet, som ska protokollföra förslag till beslut.

Ordföranden eller socialchefen överlämnar ärenden till utskottet.

§ 15 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av Socialnämnden eller ett utskott ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av socialchefen. 5. Revidering av bar- och utbildningsnämndens reglemente Ärendebeskrivning

Barn- och utbildningsnämnden antog den 16 november 2015 sammanträdestider för år 2016, där barn- och utbildningsnämnden under 2016 kommer att sammaträda en dag i månaden med beredande nämnd och beslutande nämnd.

Arbetsutskottet kommer därför inte längre att vara ett beredningsorgan inför nämnden.

På grund av detta måste reglementet revideras.

Kanslienheten överlämnade den 19 november 2015 förslag till revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente.

5.1. Handlingar

Revidering av BUNs reglemente.pdf (inkluderad nedan)

Reglemente barn-o.utbildningsnämnden 2016-01-01(1).pdf (inkluderad nedan)

Sida 7 av 22 TJÄNSTESKRIVELSE

2015-11-17 Dnr 2015/

Kommunledningskontoret Ida Frödén 0581-810 30 [email protected] Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige

Revidering av reglemente för barn- och utbildningsnämnden

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta:

 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden revideras enligt förslag daterat den 17 november 2015.

Ärendebeskrivning

Arbetsutskottet kommer därför inte längre att vara ett beredningsorgan inför nämnden.

På grund av detta måste reglementet revideras.

Gunilla Sandgren Ida Frödén Ekonomichef/stabschef Kanslichef

Antagen av Kf § 5/2005 Reviderat av Kf § 80/2005 Gäller fr o m 2006-01-01 2016-01-01

§ 1 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola och familjedaghem för 1-5 år, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar också för verksamhet vid kulturskola och fritidsgårdar.

§ 2 Personalfrågor Barn- och utbildningsnämnden är anställningsmyndighet för barn- och utbildningsnämndens personal med undantag för förvaltningschef, som anställs av kommunstyrelsen.

§ 3 Personregister Barn- och utbildningsnämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden förfogar över för sin verksamhet.

§ 4 Information Barn- och utbildningsnämnden ska lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde.

§ 5 Ansvar för verksamheten Barn- och utbildningsnämnden ska se till, att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i lagar, förordningar och läroplaner samt i enlighet med kommunfullmäktiges beslut.

Vidare ska barn- och utbildningsnämnden se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

§ 6 Barn- och utbildningsnämnden har att självständigt handlägga följande slag av ärenden: - mindre taxor och avgifter inom området, dock ej för barnomsorg, - tillämpningsföreskrifter som rör barnomsorgen - skolskjutsverksamhet - de fonder som tilldelats nämnden, - avskrivning av fordringar som uppkommit inom verksamhetsområde, - rättslig tvist inom området, - anhängiggörande av fråga inom verksamheten hos annan myndighet, - övriga frågor inom verksamhetsområdet där författning anger styrelse som behörig kommunal instans

§ 7 Rapporteringsskyldighet Barn- och utbildningsnämnden ska redovisa till fullmäktige hur nämnden har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till nämnden med stöd av kommunallagen.

3 kap § 10 första stycket och § 12. I de fall fullmäktige inte för varje särskilt uppdrag beslutat om omfattning av redovisning eller formerna för dem, ska redovisning till fullmäktige göras minst en gång per år.

§ 8 Barn- och utbildningsnämndens sammansättning Barn- och utbildningsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare.

§ 9 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.

Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen.

En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen.

En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

§ 10 Yttranderätt En i sammanträdet närvarande men icke tjänstgörande ersättare har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.

§ 11 Inkallande av ersättare En ledamot som är förhindrad att deltaga i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv kalla sin ersättare. Om detta inte är möjligt ska han snarast anmäla till barn- och utbildningsnämndens sekreterare eller någon annan anställd på förvaltningskontoret som kallar ersättare.

§ 12 Ersättare till ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan deltaga i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den fullgör den till tjänsteår mest erfarne ledamoten till åldern äldste ledamoten, ålderspresidenten, ordförandens uppgifter.

Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara Formaterat: Teckensnitt:12 pt ålderspresident.

Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får barn- och utbildningsnämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.

§ 13 Närvaro- och yttranderätt för personalföreträdare Personalföreträdare till det antal barn- och utbildningsnämnden beslutar kan delta i nämndens handläggning av ärenden enligt kommunallagen. De har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.

§ 14 Tidpunkt för sammanträden Barn- och utbildningsnämnden och dess arbetsutskott sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer.

§ 15 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena.

Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.

Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast 4 dagar före sammanträdes- dagen.

Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen.

§ 16 Justering Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.

Barn- och utbildningsnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden justerar den.

§ 17 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

§ 18 Delgivning Delgivning sker av nämndens sekreterare.

§ 19 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av barn- och utbildningsnämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschefen om inte barn- och utbildningsnämnden beslutar annat.

§ 20 Utskott Inom barn- och utbildningsnämnden ska finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet ska bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare.

Barn- och utbildningsnämnden kan också utse andra utskott som nämnden finner lämpligt.

Barn- och utbildningsnämnden väljer för den tid nämnden bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Formaterat: Höger: -0,04 cm Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.

Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträde endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra.

Ledamot, som är förhindrad att tjänstgöra, kallar själv sin ersättare.

Utskottet sammanträder på dag och tid som barn- och utbildningsnämnden bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst 3 ledamöter begär det.

De ärenden som ska avgöras i Barn- och utbildningsnämnden i dess helhet ska beredas av utskottet.

Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till utskottet.

När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut.

6. Fullmakt från Lindesbergs kommun till Bergslagens kommunalteknik Ärendebeskrivning

Bergslagens kommunalteknik önskar att få generell fullmakt att föra kommunens talan i mål och ärenden inför domstolar och myndigheter i de fall det berör anläggningarna som finns kvar i kommunernas ägo.

Det faktum att anläggningar ägs av kommunen innebär att det är kommunen som är huvudmannen i t.ex. ärenden i VA-nämnden. Fullmakter kan visserligen utfärdas vid varje tillfälle, men eftersom sakkunskapen avseende Bergslagens kommunaltekniks verksamheter finns inom förbundet så förefaller det naturligt att kommunerna företräds av förbundet.

Direktionen delegerar i sin tur uppdraget att föra kommunens talan vid domstolar och andra myndigheter till ordförande eller förbundschef i enlighet med ”delegationsordning med vidaredelegering” (Dnr BKT2013-069).

Direktionen för Bergslagens kommunalteknik beslutade den 16 oktober 2015 att föreslå Lindesbergs kommun att anta förslaget till fullmakt enligt följande:

Representant för Bergslagens kommunalteknik, äger rätt att föra Lindesbergs kommuns talan vid domstol och andra myndigheter, avseende de verksamheter som överlåtits till förbundet.

Detta oavsett att ägandet av anläggningar ej överlåtits till förbundet. Delegering av uppdraget sker därefter i enlighet med förbundets delegationsordning.

6.1. Handlingar

BKT förslag till beslut fullmakt.pdf (inkluderad nedan)

Sida 8 av 22

7. Sammanträdestider för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi 2016 Ärendebeskrivning

Kanslienheten har tagit fram förslag till sammanträdestider för år 2016 för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi.

Hänsyn har tagit till Regionfullmäktiges och Regionstyrelsens sammanträdesdagar samt sportlov, påsklov och höstlov.

Budgetseminarium och analysdag är kopplat till årshjulet i styrnings och ledningssystem för kommunkoncernen.

Ett nytt årshjul för år 2016 är i samband med sammanträdestiderna upprättat.

7.1. Handlingar

Tjänsteskrivelse sammanträdestider KS, TU USS(1)(1).pdf (inkluderad nedan)

Sammanträdestider KS, TU, USS reviderad 2015-11-17.pdf (inkluderad nedan)

årshjul 2016 tidigarelagt årshjul.pdf (inkluderad nedan)

Sida 9 av 22

Sammanträdestider 2016 – kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi Tisdagar Tisdagar Måndagar Månad Kommun- Tillväxt- Utskottet för styrelsen utskottet stöd & strategi Januari 26 12 Februari 16 11 (tors) 29 Mars 22 8 April 27 (ons) 5 25 Maj 31 3 Juni 20 (mån) 7 Juli Augusti 30 16 22 September 20 6 Oktober 25 4 November 29 8 28 December Ons-14 6

Starttider Kl. 09:00 Kl. 09:00 Kl. 09:00

Analysdag sker den 19 februari Mål och budgetseminarium sker den 7 mars och 2 maj Mål och budget 2017 antas av kommunfullmäktige den 21 juni Sammanträdestider 2016 – kommunstyrelsen, tillväxtutskottet

Bilaga 1 – Årshjul och anvisningar för år 2016

Enligt Kommunallagen ska kommunen varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår) med en plan för verksamheten och ekonomin. Budgeten ska innehålla mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål, som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år.

Instruktioner för redovisning av mål och uppföljning All redovisning sker i Stratsys. Se övergripande instruktioner under respektive rubrik i detta dokument, separat manual i Stratsys samt detaljerade anvisningar inlagda i Stratsys. Årsredovisning och verksamhetsberättelser Årsredovisningen innehåller förvaltningsberättelse med bland annat en bedömning om hur kommunen uppnått god ekonomisk hushållning genom måluppfyllelse av de övergripande målen och de finansiella målen. Den innehåller även en personalredovisning, ekonomisk översikt och analys och räkenskaper för hela kommunkoncernen. Verksamhetsberättelsen ska innehålla nämndernas och bolagens måluppfyllelse samt kommentarer och analys. Mer detaljerad anvisning finns i Stratsys.

För att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning, är det viktigt att periodisering av kostnader och intäkter är rätt och att pågående driftprojekt som finansieras av externa intäkter periodiseras. Det är varje förvaltnings ansvar att genom internkontroll se till att följa gällande redovisningsprinciper för drift- och

investeringsredovisning. En mer detaljerad tidplan för bokslutet för regleringar, periodiseringar mm distribueras av ekonomienheten.

Årsredovisningen ska innehålla siffertabeller innehållande utfall, budget, avvikelse, investeringsredovisning och nyckeltal. Pågående investeringsprojekt ska sammanställas till årsredovisningen. Ombudgetering av investeringsprojekt kommer att behandlas restriktivt. Ekonomienheten fyller i alla belopp i Stratsys efter stoppdatum för redovisningen.

Texten för verksamhetsberättelsen (förutom måluppfyllelsen) rapporteras i Stratsys i version 2015 under flik Rapporter. Måluppfyllelsen rapporteras in i version 2015 under flik Uppföljning. Följ de detaljerade anvisningarna i Stratsys.

Förvaltningarna ska vara färdiga med uppföljning av mål med kommentarer och analys till årsredovisningen i Stratsys den 11 februari. Nämndernas verksamhetsberättelser ska vara behandlade i sin helhet i nämnd senast den 19 februari. Då ska även uppföljning av hela internkontrollplanen vara genomförd av nämnder och bolagskoncernen. Uppföljning ska göras av riskerna i Stratsys i version 2015 Intern kontroll. Uppföljning ska även göras av kontrollmomenten och innehålla åtgärder som vidtagits och beslutats. I fliken Rapporter ska text skrivas under rubrikerna Inledning, Sammanfattning av kontrollmiljön, Slutsatser av uppföljning och Förslag till beslut. Mer detaljerad anvisning finns i Stratsys.

Kommunkoncernen lämnar specifikationer över fordringar, skulder samt rörelsens kostnader och intäkter till ekonomienheten senast den 15 februari. Kommunkoncernen ska vara färdig med årsredovisningen den 24 februari.

Preliminärt ekonomiskt resultat redovisas för beredande kommunstyrelsen den 16 februari.

Den 19 februari kallas kommunstyrelsen, kommunchef, förvaltnings/stabschefer, VD i kommunala bolag och dotterbolag, samt ordförande i nämnder och kommunala bolag till kommunstyrelsens analysdag för att presentera en analys av vad som hände under föregående år och vilka slutsatser man kan dra av det. Analysen ska återkoppla till inriktningsmålen i utvecklingsstrategin. Syftet är att analysdagen ska utgöra underlag för den kommande planeringsprocessen. Om det finns partier som är representerade i kommunfullmäktige, men inte i kommunstyrelsen, får en representant från det partiet medverka. Följande ska redovisas och analyseras:  Redovisning av resultat, inklusive kopplingen mellan resurser och resultat.  Avvikelse/väsentlighetsanalys: vilka mål nåddes inte/överträffades? Vilka av dessa avvikelser är väsentliga att fokusera på framåt/vad är vi tillräckligt bra på?  I de fall målen inte uppnåtts – analysera varför det ser ut som det gör.  Beskriv vad behöver förbättras för att målen ska uppnås (inklusive eventuella budgetkonsekvenser).

I analysen ska analysmodellen i kapitel 4 i dokumentet Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen användas. En mall för presentationen kommer att skickas ut till förvaltningschefer och bolagens VD inför analysdagen.

Kommunstyrelsen beslutar om sammanställd årsredovisning den 22 mars, kommunfullmäktige den 19 april.

Mål och budget Kommunstyrelsen har en analysdag den 19 februari, samt mål- och budgetseminarium 1 den 7 mars. Analysdagen är beskriven under rubriken Årsredovisning och verksamhetsberättelser.

Vid mål- och budgetseminarium 1 ges planeringsförutsättningarna, som exempelvis befolkningsprognos, prognos över volymförändringar, skatteunderlag och omvärldsanalys.

Vid samtliga mål- och budgetseminarier deltar kommunstyrelsen, kommunchef, förvaltnings/stabschefer, VD i kommunala bolag och dotterbolag, samt ordförande i nämnder och kommunala bolag. Om det finns partier som är representerade i kommunfullmäktige, men inte i kommunstyrelsen, får en representant från det partiet medverka.

Med grund i tidigare beslutad VP, analysdagen, samt planeringsförutsättningarna vid mål- och budgetseminarium 1 antar kommunstyrelsen preliminära budgetramar för år 2017-2019, vid kommunstyrelsen den 22 mars.

Varje nämnd/förvaltning ska därefter göra konsekvensbeskrivningar som fokuserar på effekten för verksamheten av de givna ramarna. Nämndernas budgetförslag ska förhandlas enligt MBL § 11 på nämnd- och styrelsenivå och protokollen ska lämnas in till ekonomienheten. Även nämndprotokoll ska lämnas in till ekonomienheten.

Sista inrapporteringsdag i Stratsys för konsekvensbeskrivning av preliminära budgetramar för 2017-2019 inklusive nämndmål och texter under rubrikerna Ekonomi, Framtid och utveckling, samt förslag till investeringsbudget är den 15 april. För förslag till investeringar ska Riktlinjer för investeringar följas. Konsekvensbeskrivningen rapporteras i Stratsys i version Planering 2017 under flik Rapporter.

Nämndmålen rapporteras i Stratsys i version Planering 2017 under flik Planering.

Konsekvensbeskrivningarna presenteras för kommunstyrelsen vid mål- och budgetseminarium 2 den 2 maj, då förslag till mål och budget 2017-2019 bereds.

Mål och budget 2017-2019 beslutas av kommunstyrelsen den 31 maj och kommunfullmäktige den 21 juni. Delårsrapport per den 30 juni Senaste dag för inrapportering i Stratsys är den 19 augusti. Delårsrapporten ska då vara behandlad av respektive nämnd. Delårsrapporten behandlas av kommunstyrelsen den 20 september och kommunfullmäktige den 28 september.

Avstämning av internkontrollplanen ska göras av nämnder och bolagskoncernen. Dels görs uppföljning av de risker som är planerade att följas upp halvårsvis i Stratsys i version 2016 Intern kontroll. Uppföljning ska ske av kontrollmomenten och även innehålla åtgärder som vidtagits och beslutats. I rapportläget ska text skrivas under rubrikerna Inledning, Sammanfattning av kontrollmiljön, Slutsatser av uppföljning och Förslag till beslut. Mer detaljerad anvisning finns i Stratsys.

Nämnderna Utvärdering av respektive nämnds mål, inklusive en helårsprognos för om målen bedöms uppnås under året, ska ingå i delårsrapporten och rapporteras in i Stratsys i version 2016 under flik Uppföljning.

Nämnderna ska beskriva verksamheten under rubrikerna: Ekonomi, Måluppfyllelse, samt Planerade förbättringsåtgärder i Stratsys i version 2016 under flik Rapporter.

Uppföljning av driftbudgeten ska omfatta periodiserat resultat per den 30 juni och helårsprognos på verksamhet två positioner. Kommunens bokföring ska vara periodiserat på sex månader. Förvaltningarna ansvarar för att kostnader och intäkter är rätt periodiserade. Månadsbrytning för juni är 15 juli, därefter kommer ekonomienheten lägga in siffror i Stratsys för analys, kommentarer och helårsprognos. Avvikelser mot budget ska kommenteras. Vidtagna åtgärder för att hålla beslutad budgetram ska redovisas. Investeringarna redovisas per projekt och kommenteras. Kommunkoncernen Driftbudgeten ska omfatta periodiserat resultat per 30 juni och helårsprognos, dels för bolagskoncernen Linde Stadshus AB och dels per bolag. En balans- och resultaträkning för Linde Stadshus AB ska redovisa utfall per 30 juni med helårsprognos på balans- och resultaträkningen. Bolagen ska kommentera utfall och helårsprognos. Investeringsprojekten ska redovisas och kommenteras. Redovisning ska ske i särskild mall. Redovisning av elimineringar mellan kommunen och bolagen ska ske på särskild blankett.

Internkontroll Det ska ingå en risk- och väsentlighetsanalys i internkontrollplanen. Risk- och väsentlighetsanalysen avser att identifiera och kartlägga händelser som medför en risk att nå oönskat resultat. Riskerna ska även värderas utifrån sannolikheten för att de kan inträffa och vad konsekvensen blir om de inträffar. Analysen ska innehålla beslut om hur riskerna ska hanteras genom att undvika risken genom att förändra eller ta bort de effekter som ger upphov till risken. Det kan också handla om att begränsa en risk till en accepterad nivå genom att minska sannolikheten och/eller konsekvensen att en händelse inträffar. Den ska även innehålla till vem uppföljningen ska rapporteras, omfattning på uppföljningen och när rapporteringen ska ske.

Risk- och väsentlighetsanalysen ska ställas upp enligt inlagda anvisningar i Stratsys. Internkontrollplan med en risk- och väsentlighetsanalys ska läggas in i Stratsys senast den 14 oktober och behandlas i respektive nämnd under oktober och antas i kommunstyrelsen den 14 december.

Internkontrollplanen rapporteras i Stratsys i version Planering 2017 under flik Planering. Internkontrollplanen tas även fram som rapport. Text skrivs i rapportläget under rubrikerna Inledning, Nämndens arbete med intern kontroll, Kommande fokusområden för intern kontroll och Förslag till beslut.

Uppföljningen av internkontrollplanen sker i samband med årsredovisning och delårsredovisning, se information under respektive rubrik.

Uppföljning av övriga styrdokument Det finns mål och indikatorer i andra styrdokument som ska följas upp, utöver de som finns i mål- och budgetdokumentet. Det framgår i respektive dokument vilken nämnd som ska följa upp vad. Det är kommunstyrelsen som ansvarar för uppföljningen. För 2016 sker uppföljning av målen och indikatorerna under hösten 2016. Kommunledningskontoret ansvarar för att uppföljningarna sammanställs till kommunstyrelsen. De kommungemensamma styrdokument som ska följas upp är:

Dnr Styrdokument Fastställt av Antagen Gäller för 2010/193 Integrationsprogram Kommunfullmäktige 2011-10-17 Alla nämnder och styrelser 2011/354 Ungdomspolitisk strategi Kommunfullmäktige 2014-04-08 BUN, SN, KS 2012/286 Jämställdhetsplan 2013-2015 Kommunfullmäktige 2013-06-25 Alla nämnder 2012/143 Funktionsnedsättning inget Kommunfullmäktige 2012-12-11 Alla nämnder, hinder – Lindesbergs kommun förvaltningar och förbättrar tillgängligheten kommunala bolag 2013-2016

Månadsvisa uppföljningar Månadsvisa ekonomiska rapporteringar (förutom januari, juli och augusti) ska ske från nämnder och bolagskoncernen, inklusive avstämning av utvalda verksamheter, mål eller internkontrollområden. Nämnderna behandlar uppföljningarna parallellt med att den behandlas i kommunstyrelsen. Detta för att informationen ska komma till kommunstyrelsen så snart som möjligt, för att uppsiktsplikten ska kunna uppfyllas.

De ekonomiska rapporterna ska innehålla en helårsprognos och kommentarer till eventuell avvikelse. Dessutom ska uppföljning av utvalda mål och kontrollområden i internkontrollplanen ske i samband med den ekonomiska uppföljningen vid några tillfällen per år. Kommunstyrelsen fastställer vilket eller vilka områden som ska vara föremål för den övergripande uppföljningen under nästkommande år. Enligt p.6 i Strategi för ägarstyrning om kommunstyrelsens uppsiktsplikt, kan kommunstyrelsen kalla de kommunala bolagen för att muntligen eller skriftligen lämna information om bolagets ekonomiska respektive verksamhetsmässiga utveckling.

Utöver detta kallar kommunstyrelsen ansvarig förvaltningschef eller VD i bolag vid större budgetavvikelser.

Tidplan för månadsuppföljning: Månad Uppföljnings- Uppföljning Stoppdag Stoppdag KS månad verksamhet/mål/internkontroll ekonomi- KS enheten Februari Stöd och strategi (KKiK, servicemätning) 16 Mars Februari Nerikes Brandkår (dialog) 10 14 22 April Mars Socialnämnden (försörjningsstöd, öppna 14 19 27 jämförelser) Maj April 16 23 31 Juni Maj Linde Stadshus AB (dialog) 10 10 20 Juli Augusti Bergslagens kommunalteknik (dialog) 30 September Juni (se Barn- och utbildningsnämnden (behörighet 20 tidplan under till gymnasiet) delårsrapport) Oktober September Tillväxt (Svenskt näringslivs 13 17 25 företagsrankning) November Oktober Bergslagens överförmyndarnämnd (dialog) 15 21 29 December November 9 6 14 Uppföljning av verksamheterna och verkställda beslut Som en del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska rapportering av hur beslut verkställts ske både till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Den nämnd/bolag/verksamhet som fått ett uppdrag av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska redovisa hur beslutet verkställts när uppdraget är avslutat. Detta görs skriftligt genom att fylla i en lista som finns under G:Kommun. Redovisning av beslut som inte verkställts ska kontinuerligt ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. De förvaltningschefer som är ansvarig för den verksamhet som brustit i verkställigheten ska redogöra för kommunstyrelsen varför beslutet inte verkställts i tid och vad som krävs för att beslutet ska kunna verkställas. Detta protokollförs i kommunstyrelsen och protokollsutdraget meddelas kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige ska få en rapport av nämndernas verksamhet, utöver det som framgår i delårsbokslut och årsredovisning. Kommunfullmäktiges presidium gör en plan för hur detta ska ske. Hantering av beröm, förslag, klagomål och synpunkter I arbetet med ständiga förbättringar är det viktigt att ta tillvara beröm, förslag, klagomål och synpunkter som kommer från invånare och medarbetare. På kommunens webbplats kan man via ett webbformulär lämna återkoppling på valfri verksamhet. Formuläret är kopplat till respektive förvaltnings/verksamhets funktionsbrevlåda. Ansvarig registrator fördelar därefter ut återkopplingen till rätt verksamhet/funktion.

All återkoppling ska diarieföras inom respektive verksamhet enligt de rutiner som finns och tas tillvara av verksamheten. Personen som lämnat återkopplingen ska alltid kontaktas av berörd verksamhet/funktion om den inte gjorts anonymt.

Återkopplingen där även åtgärden anges ska sammanställas en gång per halvår och redovisas till kommunstyrelsen. En lista ska fyllas i för varje verksamhet under G:Kommun.

8. Detaljplan för del av (Tivoliplan) Ärendebeskrivning

I Lindesberg finns en efterfrågan på centralt belägna lägenheter med god tillgänglighet i byggnaden, och även närhet till buss, tåg och service i stadskärnan. Lindesbergs kommun har för avsikt att bemöta denna efterfrågan genom att planlägga för nya lägenheter i stadskärnan och i områdena nära stadskärnan.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av flerfamiljshus på Tivoliplan.

Planen har varit ute på samråd perioden 6 - 31 mars 2015. Därefter ställdes förslaget ut för granskning under perioden 11 maj – 1 juni 2015. Efter granskningen gjordes en justering av byggnadshöjderna och förslaget ställdes ut för en andra granskning under perioden 6 – 20 augusti 2015.

Länsstyrelsen har i sitt senaste granskningsyttrande meddelat att de inte kommer överpröva kommunens beslut om detaljplanen antas.

Bergslagens miljö- och byggnämnd beslutade den 24 september 2015 att tillstyrka detaljplan för del av (Tivoliplan) i Lindesbergs kommun och skickar den vidare för antagandeprövning i Lindesbergs kommun.

8.1. Handlingar

Fastighetsförteckning(1).pdf (inkluderad nedan)

A_Planbeskrivning_150821(1).pdf (inkluderad nedan)

A_PK_150821(2).pdf (inkluderad nedan)

Beslut BMB .pdf (inkluderad nedan)

Sida 10 av 22

Sida 1

Fastighetsförteckning 2014-08-19 Ärendenummer T14362 Handläggare Lisbeth Oikarinen

Ärende Fastighetsförteckning för detaljplan för del av Tredingen 1:1 (Tivoliplan) Kommun: Lindesberg Län: Örebro

Fastigheter inom området (fastigheter, sämjelotter, fiskelotter, byggnad å, allmänt vattenområde) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Lindesbergs Kommun Vattenområde i Bottenån

711 80 LINDESBERG

Marksamfälligheter inom området (samfälld mark, samfällt vatten, samfällt fiske, allmänningar) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Inga

Anläggningssamfälligheter inom området (Gemensamhetsanläggningar enligt AL, anläggningar enligt LSV) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Inga

Rättigheter inom området (servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt, vägrätt, viltvårdsområde, fiskevårdsområde, rättigheter mineral/torv) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål

Lr 1 Servitut, STARKSTRÖM 1885-514.1 Till förmån för:

LINDE ENERGI AB Box 77 711 22 LINDESBERG Belastar: Lindesbergs Kommun

711 80 LINDESBERG

Lr 2 Servitut, FJÄRRVÄRME 1885-592.1 Till förmån för:

Lantmäteriet 2014-08-19 T14362 Sida 2

LINDE ENERGI AB Box 77 711 22 LINDESBERG Belastar: Lindesbergs Kommun

711 80 LINDESBERG Lillemor Eriksson Björkågatan 2 A 711 34 LINDESBERG Per Eriksson Björkågatan 2 A 711 34 LINDESBERG

Fastigheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Christinagården I Lindesberg AB Box 7 711 21 LINDESBERG

Marksamfälligheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Inga

Anläggningssamfälligheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Inga

Lantmäteriet 2014-08-19 T14362 Sida 3

Fastighetsförteckningen upprättad av

Lisbeth Oikarinen

LAGA KRAFT xxxx-xx-xx

PLANBESKRIVNING Diarienummer 2014 S339 Plan nr XXX

ANTAGANDEHANDLING 2015 – 09 -24 Detaljplan för del av (Tivoliplan) i Lindesberg, Lindesbergs kommun, Örebro län

ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för del av (Tivoliplan), i Lindesbergs kommun, Örebro län

Upprättad på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning den 6 mars 2015. Reviderad den 5 maj 2015. Reviderad den 24 juni 2015.

Planen upprättas med s.k. normalt planförfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse före 1 januari 2015.

PLANBESKRIVNING

Handlingar tillhörande detaljplanen: 1, Plankarta i skala 1:1000 (vid utskrift i A2 format) med planbestämmelser 2, Planbeskrivning 3, Fastighetsförteckning

Övriga handlingar: 1, Behovsbedömning

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Bakgrund & syfte

Antalet centralt belägna lediga byggbara ytor är få, och ambitionen hos kommunen är att skapa projekt som leder till attraktiva bostäder i centralt läge, sk. förtätningsprojekt. Vid förtätning håller man kostnaden nere genom att utnyttja befintlig infrastruktur och man minimerar bilburna transporter genom att skapa närhet till centralt belägen service.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av flerfamiljshus på Tivoliplan.

Förenligt med 3, 4 och 5 kap. MB

Detaljplaneförslaget bedöms vara förenligt med 3, 4 och 5 kap i miljöbalken samt att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Miljöpåverkan beskrivs vidare under rubriken påverkan på miljön.

1(22)

ANTAGANDEHANDLING

Planförfarande

Detaljplanearbetet genomförs med normalt planförfarande i enlighet med Plan- och Bygglagen (2010:900), vilket innebär att samråd kommer ske med berörda, och förslaget kommer därefter att ställas ut för granskning.

PLANDATA

Lägesbestämning

Planområdet är lokaliserat till de centrala delarna av Lindesbergs tätort, strax nordväst om stadskärnan, i närheten av Lindesbergs Arena.

Planområdet

Bild 1. Planområdets placering i tätorten Lindesberg

Areal och markägoförhållande

Det aktuella planområdet omfattar ca 7800 m2, varav ca 5000 m2 föreslås planläggas som kvartersmark. All mark inom planområdet ägs av Lindesbergs kommun. Planområdet ligger i den östra delen av fastigheten Tredingen 1:1 och inkluderar endast mark från Tredingen 1:1.

2(22)

ANTAGANDEHANDLING

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE

Översiktsplaner

För Lindesbergs stad antogs en fördjupning av översiktsplanen 16 december 2014. Området ligger inom det som benämns yttre stadskärna. Ett område med måttlig täthet som ger visst underlag för lokal service, handel och parker. Inom området ställer man sig positiv till förtätning av bostäder i anslutning till befintlig infrastruktur.

Detaljplaner

Inom planområdet finns två gällande detaljplaner. Detaljplan (LG_A56) Förslag till ändring av stadsplanen för Lindesberg, kv Bottnarna, Bromsen, Hatten, Lommen, Vargen och Ängen samt del av Bottenån och Lindesbygärdet m.m. lagakraftvunnen 1973-08-21 (18-LIS-2147) samt Förslag till stadsplan för Tredingsjorden m.m. samt ändring av stadsplanen för kvarteren Lommen och Vargen i Lindesberg lagakraftvunnen 1961-07-07 (LG_A25) . (1885K-1684)

Båda detaljplanerna anger användningen inom det tilltänkta planområdet som ”Park”, med undantag för den gatumark som anges för dagens Lindagatan (i detaljplan A56 kallad Lindegatan).

Bild 2. Utsnitt av detaljplan A56.

Detaljplan A25 är till stora delar utsläckt av den senare antagna detaljplanen A56, men den gäller fortfarande i del utmed Björkågatan

3(22)

ANTAGANDEHANDLING

Bild 3. Utsnitt av detaljplan A25

Utvecklingsstrategi för Lindesbergs kommun vision 2025

2013 antog kommunfullmäktige Utvecklingsstrategi Vision 2025. I strategin finns bl a följande inriktningsmål under Attraktivitet och infrastruktur:

 Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd.  Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen.

4(22)

ANTAGANDEHANDLING

FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER

Markanvändning

Planområdet är i gällande detaljplan definierat som ”park” och ”gata”. Området används inte som en traditionell park utan är grusbelagt och används som extra parkering vid större evenemang på Lindesbergs arena, tivoli/cirkus några gånger om året, iläggningsplats för båtar samt uppställningsplats för husbilar.

Den sträckning som Lindagatan har idag stämmer inte helt överens med gällande plan (se detaljplan A56).

Natur

Planområdet består mestadels av en plan och öppen grusyta. Ned mot Bottenån är en grön remsa med lövträd och några lägre buskar.

I plankartans östra del avses en ca 20 meter bred yta lämnas obebyggd för att bevara allmänhetens tillgång till vattnet och i framtiden utveckla strandpromenaden även på den västra sidan av ån.

Bild 4. Planområdet vy mot söder

5(22)

ANTAGANDEHANDLING

Bild 5. Planområdet, vy mot norr

Geoteknik/rasrisk

I en översiktlig geoteknisk utredning från 1973 redovisas det aktuella planområdet som ”berg, berg med tunt jordtäcke, morän” i den västra delen, med inslag av ”finsediment, silt, lera” i den östra delen. Undersökningen är utförd av Jacobson & Widmark och är en kombination av flygbildstolkning och observationer och provtagning i fält.

6(22)

ANTAGANDEHANDLING

Bild 6. Översiktlig geoteknisk utredning från 1973

På Sveriges geologiska undersöknings (SGUs) kartvisare på sgu.se redovisas hela planområdet som ”postglacial silt”.

Bild 7. Översiktlig geoteknisk kartering från kartvisare på sgu.se (2013)

En detaljerad geoteknisk undersökning kommer senare att krävas inför den kommande byggnationen.

7(22)

ANTAGANDEHANDLING

Ras och Skred

Tolkat utifrån utdrag från Länsstyrelsens kartering av ras- och skredrisker anses ingen stor risk föreligga inom planområdet.

Bild 8. Utdrag ur Länsstyrelsens kartering av ras- och skredrisk

Fornlämningar

Inom det aktuella planområdet finns inga registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets databas.

Radon

Hela planområdet ligger inom det som klassats som ”lågrisk”.

8(22)

ANTAGANDEHANDLING

Översvämningsrisk

Planområdet ligger inom område som riskerar att översvämmas vid stigande vattennivå i Lindesjön.

En översvämningskartering har genomförts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Översvämningskartering utmed Arbogaån (rapport nr 16). Enligt karteringen ligger nivån vid 200-års flödet på 62,65 (RH00) och nivån för högsta beräknade flödet på 64,87 (RH00).

I stadskärnan finns redan idag bebyggelse inom områden med översvämningsrisk. Enligt MSB’s översvämningskartering skulle Stora Lindesjöns vattennivå ligga på 63,13 m.ö.h. vid ett 200-års regn. Dagens normalvattennivå är 60,80 m.ö.h.

I samband med arbetet med fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) har ett PM om översvämningsrisker och rekommendationer för framtida golvnivåer tagits fram i syfte att hitta en lämplig lägsta golvnivå för nya byggnader som kan föreskrivas i detaljplaner. Där finns en analys av gällande underlag samt ett resonemang om olika grundläggningskonstruktioner och vilken lägsta golvhöjd som kan vara lämplig i förhållande till dessa. Eftersom de klimatkompenserade flödena som beräknats i MSB:s rapport är lägre än dagens 100-årsflöde så föreslås det att 100-årsflödet som avser dagens förhållanden, d.v.s. +63.11 RH00 används som utgångspunkt för diskussion om lägsta tillåtna golvnivå för bostäder i den del av Lindesberg som direkt påverkas av Lindesjöns aktuella vattennivå. Denna nivå ska inte ge upphov till risker för människor i byggnads bostadsutrymmen, inte heller ge upphov till skador som gör nya byggnader obeboeliga.

Med de bedömningar som nu görs bör säkerheten öka med tiden för Lindesbergsområdet. En viktig aspekt är även områdenas geotekniska förutsättningar som bör utredas tidigt för att fastställa eventuell sättningsrisk och om marken klarar uppfyllnad. I den geotekniska bedömningen bör man även beakta att lättfyllning är olämplig i ett område med översvämningsrisk.

Utifrån resonemanget i FÖPen har en planbestämmelse om lägsta nivå för färdigt golv inom planområdet satts till +64,0 meter över nollplanet (RH00). Det innebär en nivå som ligger 0,89 m över 100-årsflödet från 1977 samt 1,35 över det klimatkompenserade 200-års flödet.

Föreslagen lägsta nivå för bostadsgolv Med stöd av PM om översvämningsrisker och rekommendationer för framtida golvnivåer föreslås en lägsta golvhöjd för grundläggningstyp platta på mark. Den angivna nivån ska förhindra personskador och större skador på byggnader.

Detta innebär en lägsta nivå för golv på + 64,0 (RH00). Detta förutsätter: • Att torpargrund inte tillåts • Att isolering inte tar upp fukt och utförs med förskjutna skarvar • Att hus med källare utförs enligt beskrivning i PM med bland annat vattentät betong under nivån + 63,5 (vid golvnivå +64,0).

9(22)

ANTAGANDEHANDLING

Bild 9. Utdrag ur MSB:s översvämningskartering. Rosa linje redovisar 200-årsflöde och blå linje redovisar högsta beräknade flöde

Bebyggelse

Befintlig bebyggelse i planområdet Inom planområdet finns ingen bebyggelse. Området består av en, västerifrån, gräs- och trädbevuxen slänt som övergår i gatumark och vidare till öppen grusyta.

10(22)

ANTAGANDEHANDLING

Bild 10. Flygbild över området

Befintlig bebyggelse utanför planområdet Norr och väster om planområdet breder i huvudsak villabebyggelse ut sig. En villabebyggelse som på 1940- och 50-talet tog över efter åkermarken.

Direkt väster om planområdet har nyligen en detaljplan för två punkthus, vardera 8 våningar, antagits. Byggnationen är i nuläget precis påbörjad.

Öster om planområdet finns en grön remsa som följs av Bottenån som övergår i den del som tillhör norra stadskärnan.

Lindesbergs kommuns Tillväxtförvaltning har fått uppdraget att utreda alternativa lösningar på den funktion som planområdet (Tivoliplan) i dagsläget fyller. I och med det aktuella planförslaget försvinner möjligheten att använda området vid tivoli samt som reservparkering vid stora evenemang på Lindesbergs arena.

Tillkommande bebyggelse Planförslaget möjliggör en byggnation av flerbostadshus med en sammanlagd byggnadsarea på 900m2. Varje byggnad får inte uppta större byggnadsarea än 450 m2. Planområdet är uppdelat i två byggrätter som har lika stor total byggnadsarea men där högsta angivna våningsantal skiljer sig. Byggrätten i planområdets norra del är större till ytan då förskola möjliggörs på den fastigheten. Utrymme finns för att rymma en förskolegård för minst 30 barn på kvartersmarken. Högsta angivna våningsantal är fyra respektive sex våningar. Byggrätten närmast villabebyggelsen är begränsad till fyra våningar medan det i området närmast Lindesberg Arena tillåts upp till sex våningar. Utöver det angivna våningsantalet

11(22)

ANTAGANDEHANDLING tillåts indragen takvåning som får uppföras till max 3,5 meter vid nock och ska vara indragen minst 2 meter från fasadliv. Parkeringsplatser för tillkommande bebyggelse ska anordnas på kvartersmark i huvudsak i anslutning till nya Lindagatan.

Planförslaget möjliggör även användningen centrum samt förskola. Vid eventuell byggnation av förskola är det viktigt att skapa en god utemiljö för barnen. I Lindesbergs kommun finns inga antagna planeringsriktlinjer kring skolgårdars storlek. I tidigare planarbeten har Örebro kommuns riktlinjer utgåtts ifrån. Riktlinjerna för förskola är en friyta på minst 30 m2 per barn. Utemiljön bör utformas så att barnen inte behöver korsa trafikytor för att nå friytorna. Alla angöringsytor ska vara tydligt skilda från friytan. Förskolans utemiljö ska inrymmas på kvartersmark.

På skolgårdar är det dessutom önskvärt att åtminstone hälften av friytan har en ljudnivå på högst 50 dBA ekvivalentnivå dagvärde. Om det blir aktuellt med en förskola på området är det viktigt att dessa förutsättningar bevakas i bygglovprövningen.

Användningen centrum har lagts till för att möjliggöra kombinationer av handel, service, samlingslokaler och liknande verksamheter som bör ligga centralt och vara lätta att nå. Del av byggnaden skulle kunna hyras ut för denna typ av verksamhet om efterfrågan finns.

Gestaltning Ambitionen med området är att den tillkommande bebyggelsen ska samspela väl både med den befintliga lägre villabebyggelsen i norr och de högre punkthusen som byggs väster om planområdet, på Ålkilsplan. Husen kommer att underordna sig tillkommande byggnader på Ålkilsplan gällande höjd och skapa en, liksom omgivningen, naturlig nedtrappning mot vattnet. Tillkommande byggnader bör placeras så att siktlinjer för bakomliggande hus i möjligaste mån bevaras. En blandning av trä och putsade fasader uppmuntras för att få byggnaderna att både smälta in och sticka ut i förhållande till kringliggande bebyggelse.

Bild 11. Inspirationsbild Lomma, Flottlinjen. Arkitekt Mårten Belin, Sydark Konstruera AB.

12(22)

ANTAGANDEHANDLING

Bild 12. Inspirationsbild från Limhamn. Foto taget av BMB

Markförhållanden Enligt PBL (2010:900) 9 kap. 11 § krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats. I denna detaljplan ska man tyda ”avsevärt” som höjdändringar som överstiger +/- 0,5 meter.

Buller

Lindesbergs arena, och Lindeskolan, genererar ett trafikflöde som i huvudsak består av personal och besökare till området. Dessa parkerar på parkeringsytorna som illustreras i bild 13. Parkering nr 1 rymmer 300 bilar vilket räcker till vardagsparkering och till mellanstora evenemang. I dagsläget används planområdet som extra parkering vid större evenemang, en möjlighet som kommer att försvinna i och med att området föreslås exploateras.

Inventering av bokningar på Lindesbergs arena har gjorts inför bullerberäkningen. Under ett år är det ca 10 st större evenemang inbokade som fyller både parkering nr 1 och nr 2. Därtill är det 13 st mellanstora evenemang per år som enbart fyller parkering nr 1. Det finns inga tecken på att antalet evenemang och besökare kommer öka inom överskådlig tid.

Trafikmätningen som ligger till grund för bullerberäkningen gjordes mellan 19 augusti och 25 augusti 2013. Mätningen inkluderade ett större evenemang, under helgen 24-25 augusti, som var av storleksordningen att den fyllde parkering nr 1. Det har inte gjorts trafikmätningar på Lindagatan då sträckningen av denna kommer att förskjutas söderut som ett resultat av en ny detaljplan för Ålkilsbacken. Lindagatan kommer inte vara en genomfartsgata utan endast mata tillkommande byggnader norr om vägen. Till mätningsresultatet har en uppskattning av trafikökningen som detaljplanen norr om Lindagatan kan medföras om planen exploateras i sin helhet adderats. Beräkningar av maxnivå samt ekvivalent nivå redovisas nedan.

13(22)

ANTAGANDEHANDLING

gc-väg

Bild 13. Punkten för trafikmätningen illustrerad med svart kryss, punkten för bullerberäkningen är markerad med blått kryss.

Bild 14. Utsnitt ur bullerberäkningen

Slutsatsen är att den tillkommande byggnationen inte utsätts för bullervärden som överstiger riksdagens antagna riktvärden för trafikbuller gällande ekvivalentnivå vid fasad. Gällande maximal ljudnivå vid uteplats uppgår bullernivåerna till 9 dBA högre än riktvärdet. Detta gäller på ett avstånd av 6 meter, dvs. om huset uppförs direkt utanför prickmarken.

Beräkningspunkten för buller har gjorts från vägmitt, se blått kryss på bild 13. Byggnader som ligger 40 meter och bortåt klarar riktvärdena även gällande maximalnivå. En sammanvägd bedömning bör då, enligt Boverkets allmänna råd (2008:1), göras. Eventuellt är det möjligt att klara riktvärdena för buller med lokala bullerskyddsåtgärder för hus som ligger längst söder

14(22)

ANTAGANDEHANDLING ut. Möjlighet finns annars att anordna en gemensam plats för utevistelse i detaljplanens norra del. En planbestämmelse gällande att samtliga bostäder ska ha tillgång till uteplats, på balkong eller i marknivå, där ljudnivån inte överskrider 70 dBA maximal ljudnivå, finns på plankartan.

Det går även att hantera de maximala bullernivåerna genom att uppföra ett bullerplank 1,5 meter högt i vägkant. Maximala bullernivåerna uppfylls då även vid byggnation som ligger 6 meter från vägmitt.

Förorenad mark

Det finns övertäckta deponier söder om planområdet i det som varit två kommunala avfallsdeponier. I samband med byggnationen av arenahallen gjordes en undersökning avseende deponigas och lakvatten (Undersökning avseende deponigas och lakvatten inför anläggande av arenahall på fastigheten Tredingen 15:2 vid Lindeskskolan, Sweco 2008-10- 24).

Slutsatsen från den utredningen, utifrån perspektivet att bygga arenahallen var i huvudsak att någon nämnvärd risk för människors hälsa pga utströmning av lakvattenpåverkat grundvatten från det undersökta området till Bottenån och Lindessjön inte föreligger. Risken för explosion, eller andra olyckor som följd av metangasproduktion i fyllningen, bedöms som mycket låg.

Bild 15. De markerade områdena illustrerar ytor som visar var utfyllnad har skett

15(22)

ANTAGANDEHANDLING

I en geoteknisk undersökning tillhörande en detaljplan väster om aktuellt planområde (Geoteknisk undersökning samt stabilitetsberäkning av del av , Ålkilsbacken, 2013-10-09), meddelades att de inte såg några indikationer på avfallsdeponimassor i de provtagningar eller sonderingar som gjordes.

Sammantaget görs bedömningen att det inte finns behov av ytterligare provtagning i planområdet. Utifrån flygbilder, muntliga källor och observationer från geoteknisk utredning, så finns det ingenting som tyder på att det funnits miljöfarlig verksamhet i, eller strax intill, planområdet.

Offentlig och kommersiell service

Offentlig service Planområdet ligger i direkt anslutning till stadskärnans norra ände vilket innebär att det är nära till bl a vårdcentral, apotek, bibliotek, arbetsförmedling och folktandvård. Tyngdpunkten för den offentliga servicen ligger i den norra delen av stadskärnan.

Närmsta skola (årskurs 1-6) ligger ca 1 km bort, i den södra delen av stadskärnan. Närmsta högstadieskola ligger ca 1,5 km bort i området Stadsskogen. Förskola finns i området Brodalen, ca 500 m norr om planområdet.

Kommersiell service Tyngdpunkten för handel ligger, liksom för den offentliga servicen, i norra delen av stadskärnan. Dagligvaruhandel finns inom ett avstånd av 300 m, och övrig service som teknik, kläder, inredning, frisör finns även de inom 500 m avstånd.

I Lindesbergs tätort har det sedan några år tillbaka utvecklats en mer utbredd handel i den nordvästra delen, ofta kallad för ”industriområdet”. Avståndet till den södra delen av handel- /industriområdet är ca 1 km.

Lek

I en nyligen antagen detaljplan för området direkt väster om planområdet inkluderas en ny lekplats i projektet. Det finns därutöver ingen lekplats i Tredingen området.

Naturmiljö och rekreation

Närmsta större sammanhållande grönområde är Lindesby som ligger ca 500 meter väster om planområdet. Ett område som utöver sina naturvärden har betydande kulturhistoriska inslag. Lindesby har ett rikt växt och djurliv och en mängd slingrande stigar som bl a kopplas ihop med vandringleden ”Lindesjön runt”.

Den i detaljplan definierade ”park”-ytan öster om området används som tidigare nämnts inte som park, men har potential att utvecklas som en attraktiv parkyta i samband med det aktuella planförslagets genomförande.

16(22)

ANTAGANDEHANDLING

För parkområdet gäller strandskydd vilket reglerar att det är förbjudet att utöka den privata zonen/hemfridszonen genom att till exempel ställa ut utemöbler eller anlägga gräsmattor eller rabatter på mark som är tillgänglig för allmänheten. Allmänheten ska således ha fri tillgång till området.

Strandskyddsdispens måste sökas för eventuella grävning- och anläggningsarbeten inför iordningsställande av parkmarken.

I dagsläget finns en iläggningsplats för båtar i mitten av området närmast vattnet. Denna kommer att behöva flyttas i samband med exploateringen. Ny iläggningsplats utanför planområdet utreds parallellt med planprocessen.

Bild 16. Vy över strandkanten vid tivoliplans östra sida

Strandskydd

Delar av planområdet är beläget inom område som omfattas av de generella strandskyddsbestämmelserna. Strandskyddet avses att upphävas för en del av den föreslagna kvartersmarken inom planområdet (Området där strandskyddet avses upphävas är skrafferat).

Enligt Miljöbalken 7 kap 18 c § skall särskilda skäl anges för områden där strandskyddet avses att upphävas. Med hänvisning till följande särskilda skäl avses strandskyddet upphävas inom redovisat område.

• Området som upphävandet avser behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför planområdet. (7 kap 18c § pkt 5 MB),

17(22)

ANTAGANDEHANDLING

I det här fallet handlar det angelägna allmänna intresset om att förtäta Lindesbergs tätort och därmed skapa attraktiva boendemiljöer, ett mer diversifierat bostadsbestånd och en bättre fungerande flyttkedja. Genomförandet av planen bedöms därmed ge långsiktiga fördelar för samhället.

Möjligheten att förtäta i de delar av tätorten där tyngdpunkten för offentlig- och privat service, samt resecentrum, är lokaliserat är idag begränsad. Ett projekt med de byggrätter som redovisas i planförslaget bedöms i dagsläget inte vara möjlig att skapa i någon annan del av Lindesbergs mest centrala delar, bl a pga buller, rådande parkeringssituation, bevarandevärden samt stadsbild. Att mark som idag används som tillfällig parkering tas i anspråk för att skapa byggrätter i ett attraktivt läge anses ligga i linje med de planeringsriktlinjer som kommunen beslutade i och med antagandet av fördjupningen av översiktsplanen. I och med detta anser kommunen att en annan lokalisering är omöjlig eller i vart fall orimlig för att tillgodose det angelägna allmänna intresset.

Lindesbergs tätort saknar, i sitt bostadsbestånd, centralt belägna attraktiva lägenheter i flerbostadshus av varierande upplåtelseformer. En förtätning i det aktuella planområdet förbättrar chanserna att skapa en, för bostadsmarkanden, hälsosam flyttkedja. Nya tillskott av lägenheter skulle lindra det problem som i huvudsak består av att det finns fler villaägare som vill flytta till lägenhet, än det finns tillgängliga lägenheter. En väl fungerande flyttkedja skapar goda förutsättningar att få en demografisk spridning bland invånarna och en positiv inflyttning till tätorten, vilket långsiktigt skulle ge fördelar för samhället.

Tillskottet på nya lägenheter behövs även pga att det finns få lägenheter i och kring stadskärnan med full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Områdets utbyggnad ses som en naturlig fortsättning, och andra etapp, på bostadsbyggnationen väster om planområdet, Ålkilsplan.

Förtätning av bostäder utmed kollektivtrafikstråk ökar det kollektiva resandet, och skapar underlag för en vidare utbyggnad av tåg- och busstrafik samt, en på sikt, stärkt region. Förslaget till förtätning bedöms vara en naturlig fortsättning av den befintliga bebyggelsestrukturen som finns i området Tredingen, och generellt i tätortens centrala delar.

Planområdet fram till Bottenån är huvudsakligen ”park” i gällande detaljplan. Avståndet mellan strandkant och användningen Bostäder i planförslaget är 20 meter. Allmänheten kommer, efter planens genomförande, (i enlighet med 7 kap 18 f §) fortfarande kunna röra sig fritt utmed strandkanten på den yta som i planen anges som ”park”. Planförslaget är med andra ord inte ett hinder för att bibehålla fri passage för allmänheten.

Inverkan på miljön

Enligt gällande lagstiftning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om en detaljplan medför betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten och andra resurser. För att bedöma planens miljöpåverkan har en så kallad behovsbedömning gjorts. Behovsbedömningen är utformad som en checklista utgående från 4 § MKB- förordningen.

18(22)

ANTAGANDEHANDLING

Resultatet av behovsbedömningen (se separat dokument) är att genomförande av planen inte bedöms ge sådana effekter som skulle innebära att en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 11 § miljöbalken behöver upprättas.

Gator och trafik

Gatunät Området norr och väster om planområdet består av mindre lokalgator som matar villatomterna. Djupdalsgatan agerar huvudmatningsled ner till Lindeskolan och arenahallen. Förutsättningarna på Djupdalsgatan är bättre för större trafikflöden jämfört med intilliggande gator, främst i och med att antalet utfarter från villafastigheter är få vilket i sin tur skapar färre trafikfarliga situationer.

Tillkommande flerbostadshus beräknas generera ett behov av ytterligare parkering motsvarande ca 1 bil/lägenhet, vilket skulle ge ca 40 parkeringsplatser plus besöksparkering. Trafik till de tillkommande byggnaderna ska nyttja Torphyttevägen vidare in på Djupdalsgatan och sedan in på den nya lokalgata som anläggs i samband med byggnationen väster om planområdet.

Parkering Behovet av parkering för lägenheter i flerbostadshusen ska lösas inom fastigheten.

Biltrafik Området påverkas idag av trafik till och från arenahallen. Ett trafikflöde som varierar beroende på tid på dygnet och på typ av arrangemang. Området Tredingen/Brodalen är bitvis hårt belastat vid större evenemang. Det är viktigt att den pågående utredningen för att finna en alternativ plats för parkering, tivoli och cirkus inom kort finner en alternativ plats som kan fylla denna funktion. Detta för att minimera risken att parkering i någon större grad sker på gatumark i villakvarteren.

Gång- och cykeltrafik Gång – och cykelväg (gc-väg) ansluter från bron över Bottenån österifrån. Det finns möjlighet för en fortsättning av gc-väg ut med Djupdalsgatans norra sida. Möjligheten ska även finnas för fotgängare och cyklister att via Lindagatan nå den nya lokalgatan, väster om planområdet, och vidare söderut.

Kollektivtrafik

Närmsta busstation är resecentrum som även erbjuder anslutning till tåg. Avståndet till resecentrum är ca 600 meter.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp Området kan anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät via ledningar utmed Djupdalsgatan.

19(22)

ANTAGANDEHANDLING

Brandvattenförsörjningen bör anpassas till ny plan i enlighet med gällande VAV-P76 och P83.

Dagvatten Antalet hårdgjorda ytor med ogenomsläppligt material är stort i hela det industriområde som finns nordväst om det aktuella planområdet, och gatumark inom bostadsområdet Brodalen och Tredingen står inför fysiska åtgärder för att bättre klara det ökande problemet med häftiga regn.

Bergslagens kommunalteknik, i samarbetet med Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning, avser att skapa förutsättningar för att förbättra möjligheten att ta hand om dagvatten i hela Brodalen/Tredingen området. Detta innebär bl a att utforma gatumark och diken så att man i huvudsak kan leda dagvatten via Västerplan och Djupdalsgatan ner till Bottenån.

Vid en utökad bebyggelse är den kvarstående grönytan inte lämpad för dagvattenhantering. Detta beror på den påtagliga lutningen ner mot stranden, spillvattenledningens läge samt att området ligger i översvämningszonen. Marknivån för kvarters- och parkmark bör därför inte höjas för att inte påverka översvämningsområdets utbredning och kapacitet.

Dagvattenåtgärder på kvartersmark ska utföras på ett sådant sätt att fastigheten inte avleder mer dagvatten än motsvarande maxflöde från den oexploaterade fastigheten. Gröna tak kan minska belastningar av dagvattnet samt dämpa avrinning vid mindre nederbörd och även delvis vid extrema flöden. Dagvattenåtgärder ska vara dimensionerade för ett tvåårsregn. För att uppnå god badkvalitet vid Loppholmen behöver dagvatten fördröjas innan det släpps ut i Bottenån.

Parkerings- och uppställningsytor ska förses med genomsläpplig beläggning för att behålla en god infiltrationsförmåga.

Dagvattenledningar genom området finns i både öst-västlig samt nord-sydlig riktning. Ledningen som går längs med Djupdalsgatan föreslås i samband med exploatering av området flyttas ut till befintlig GC-väg för att anläggas tillsammans med vatten- och spillvattenledning.

För att säkerställa dagvattenhantering i området bör ytavrinning ske med separata ledningar ner mot Bottenån. Likaså bör omhändertagandet av takvatten ske separat från den allmänna VA-ledningen.

El/Fjärrvärme Elförsörjning kan ske från befintliga ledningar utmed Djupdalsgatan. Fjärrvärmeledningen ligger direkt väster om området i anslutning till Lindagatan. Att tillkommande bebyggelse ansluter till fjärrvärme förespråkas.

Planens genomförande

Handläggning och tidplan Detaljplanearbetet genomförs med normalt planförfarande. Samråd hölls under perioden 6 – 31 mars 2015 och planen var efter det utställd för granskning under perioden 11 maj – 1 juni

20(22)

ANTAGANDEHANDLING

2015. Därefter reviderades förslaget i sådan omfattning att det ställdes ut för en andra granskning under perioden 6- 20 augusti 2015.

Antagande Detaljplanen antas i kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun. Dessförinnan kommer planen att tas upp i Bergslagens Miljö- och Byggnämnd för godkännande.

Avtal Avtal gällande beställning av ny detaljplan har upprättats mellan Bergslagens Miljö- och Näringsliv och utveckling, Lindesbergs kommun.

Ett markanvisningsavtal mellan kommunen och bostasrättsföreningen Sjöbrisen finns upprättat.

Organisatoriska frågor En utbyggnad i området kan påbörjas först när detaljplanen vunnit laga kraft och när erforderliga bygglov och övriga tillstånd erhållits.

Fastighetsrättsliga frågor Marken inom ägs av Lindesbergs kommun.

Fastighetskonsekvenser Det kommer att bildas en ny fastighet som följer gränsen för användningen ”bostäder”, vilken kommer styckas av från . Fastighetsbildning kan genomföras när detaljplanen vunnit laga kraft.

Ledningar i området berörs av ledningsrätter som redovisas i fastighetsförteckningen. Om ledningarna flyttas så bör även ledningsrätten justeras så att ledningarnas nya läge överensstämmer med ledningsrättens. Justeringen av ledningsrätten sker i samband med fastighetsbildningen.

Ekonomiska frågor Alla omkostnader i samband med planens upprättande och handläggning belastar Tillväxtförvaltningen, Lindesbergs kommun, som är beställare av detaljplanen.

Planens genomförande avseende fastighetsbildning samt projektering och utbyggnad av planområdet bekostas av exploatören.

Parkering Uppdraget att hitta ersättningsparkeringsplatser till de platser som försvinner på tivoliplan i samband med byggnation, samt efter planens genomförande, åligger Tillväxtförvaltningen att initiera. Även frågan om ny lokalisering för tivoli/cirkus samt ny iläggningsplats för båtar åligger Tillväxtförvaltningen att utreda.

Hänsyn inför/under byggnationen Planområdet genomkorsas av spill och dagvattenledningar som ligger inom Bergslagens Kommunaltekniks verksamhetsområde. Byggherren ansvarar för att kontakt tas med berörda ledningsägare och ledningsrättsägare för att genomföra eventuell flytt av ledningar i samband med byggnation/anläggning.

21(22)

ANTAGANDEHANDLING

Skanova har ledningar inom området och önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning.

Inför eventuella markarbeten åligger det byggherren att ta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att försäkra sig om att inga skador uppstår på intilliggande byggnader.

Inga större naturvärden bedöms bli påverkade av planens genomförande.

Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser i planområdet.

Administrativa frågor

Planen handläggs som normalt planförfarande enligt 5 kap plan- och bygglagen.

Genomförandetiden föreslås bli 10 år från den dagen planen vinner laga kraft.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Vid planarbetet har förutom undertecknad planförfattare även tjänstemän från Bergslagens kommunalteknik medverkat.

Isabella Lohse Peter Grönlund Fysisk planerare Förvaltningschef

Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun den xx xxxx 20xx. Beslutet vann laga kraft den xx xxxxx 20xx.

22(22)

5:5 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven 7:6 Sv 2 användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela 6:12 planområdet. 5:7 GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns 7:10 Egenskapsgräns X 1466800 5:6 X 1467040 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Y 6608560 7:7 Y 6608560 Allmänna platser

6:13 PARK Anlagd park Kvartersmark

BCS1 Bostäder, centrum och förskola

BC Bostäder och centrum u 1:13 TREDINGEN PARK UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING

e1450 Största totala byggnadsarea i kvadratmeter BCS1 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE e1450 7:8 Marken får inte bebyggas V1 b1 Marken får endast bebyggas med uthus och garage IV u Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar parkering MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation parkering Parkeringsplats ska finnas Utfart, stängsel BC VARGEN Körbar utfart får inte anordnas e1450 5 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning parkering V1 b1 8 IV Högsta antal/Föreskrivet antal våningar VI V1 Utöver högsta antal våningar får en indragen takvåning byggas. Denna våning får göras maximalt 3,5 meter hög vid nock och ska vara indragen minst 2 meter från fasadliv. Takterrass får anordnas. Byggnadsteknik

b1 Lägsta nivå för färdigt golv i bostads- centrum- och förskoleutrymme är +64,0 (RH00). 9 STÖRNINGSSKYDD

Y 6608400 Samtliga bostäder ska ha tillgång till uteplats, på balkong eller i marknivå, där ljudnivån inte överskrider 70 dBA maximal ljudnivå X 1466800 X 1467040 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Strandskydd

Strandskydd upphävs

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter Till planen hör: Behovsbedömning Skala: 1:1000 (Vid utskrift på A2) Planprogram Fastighetsförteckning Planbeskrivning Samrådsredogörelse Genomförandebeskrivning Granskningsutlåtande

Detaljplan för del av Tredingen 1:1 (Tivoliplan)

Grundkarta upprättad i april 2013 Fastighetsgräns Transformatorbyggnad Staket MÄTNINGSKONTORET, LINDESBERG Traktgräns Väg Häck Rutnätspunkt Sockengräns Stig Lindesbergs kommun Örebro län Beslutsdatum Instans Höjdkurvor Godkännande Namn på trakt Slänt Avvägd höjd ANTAGANDEHANDLING Vattendrag 20xx-xx-xx BN Registernummer för fastighet Fastställd höjd på gata eller väg Dike Grundkartans riktighet bestyrkes: Antagande Byggnad i allmänhet Ägoslagsgräns 20xx-xx-xx KF Bostadshus, resp uthus Åker Laga kraft Skärmtak Barrskog resp. lövskog Upprättad 2015-03-06 Reviderad 2015-06-25

Mätningschef Ulf Landström

Isabella Lohse Peter Grönlund Fysisk planerare Förvaltningschef

9. Svar på remiss om Landsbygdsprogram för Örebro kommun Ärendebeskrivning

Landsbygdsnämnden har tagit fram förslag på landsbygdsprogram för Örebro kommun. Programmet är tänkt att fungera som en gemensam vägvisare för kommunens långsiktiga arbete med att skapa utveckling och tillväxt på landsbygden.

Lindesbergs kommun har fått landsbygdsnämndens förslag till landsbygdsprogram på remiss den 29 september 2015.

Ärendet remitterades till tillväxtutskottet för yttrande den 23 oktober 2015.

Landsbygdsutvecklare Christer Kallin inkom med ett förslag till yttrande den 26 oktober 2015.

Tillväxtutskottet beslutade den 10 november 2015 att föreslå kommunstyrelsen besluta:

Kommunstyrelsen antar landsbygdsutvecklarens yttrande, daterat den 26 oktober 2015, som sitt och överlämnar det till Landsbygdsnämnden i Örebro kommun.

9.1. Handlingar

Remiss Landsbygdsprogram Örebro kommun.pdf (inkluderad nedan)

Landsbygdsprogram Örebro kommun remissversion.pdf (inkluderad nedan)

Svar på remiss landsbygdsprogram för örebro kommun.pdf (inkluderad nedan)

Beslut TU landsbygdsprogram.pdf (inkluderad nedan)

Sida 11 av 22 ÖREBRO KOMMUN 2015-09-24 Ln 30/2015 p 2015.3631 2015-09-29 Dnr 2015/440

Till sändlista

Remiss angående förslag till Landsbygdsprogram för Örebro kommun

Landsbygdsnämnden har tagit fram ett förslag på landsbygdsprogram för Örebro kommun. Programmet är tänkt att fungera som en gemensam vägvisare för kommunens långsiktiga arbete med att skapa utveckling och tillväxt på landsbygden. I processen med att ta fram förslaget har förutom Landsbygdsnämnden även medborgare och organisationer på landsbygden deltagit.

Då landsbygdsprogrammet har en kommunövergripande funktion ska programmet antas av Kommunfullmäktige.

Landsbygdsnämnden önskar att remissvaren sänds via e-post till [email protected] senast den 4 december 2015. Märk gärna svaret med Ln 30/2015.

Remissvar med vanlig post skickas till: Örebro kommun Landsbygdsnämnden Box 30000 701 35 Örebro

Box 30000, 701 35 Örebro Drottninggatan 9 Kommunledningskontoret [email protected] orebro.se Servicecenter 019-21 10 00 Fax 019-21 11 04 ÖREBRO KOMMUN 2015-09-24 Ln 30/2015

Sändlista

Samtliga nämnder i Örebro kommun Kommunala pensionärsrådet Örebro kommun Länsstyrelsen i Örebro län Region Örebro län Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekeberg kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Samverkarna i Glanshammarsbygden Samverkan i Östernärke Tysslinge företagare Ervalla företagare Handelskammaren Örebro Örebro läns hushållningssällskap Leader Mellansjölandet Örebrobostäder AB Fastighetsägarna Länstrafiken Örebro län Hopajola Trafikverket Länsbygderådet (Hela Sverige ska leva) ESF-rådet i Östra Mellansverige Coompanion Örebro Almi Mälardalen Arbetsförmedlingen Västra Svealand Tillväxtverket programkontor Östra Mellansverige Örebro universitet Skogsstyrelsen Sörmland-Örebro Försvarsmakten Polismyndigheten i Örebro län Lantbrukarnas riksförbund Örebro läns idrottsförbund

2 (2) PROGRAM • POLICY • STRATEGI • HANDLINGSPLAN • RIKTLINJER

Landsbygdsprogram för Örebro kommun

Remissversion

Örebro kommun 2015-09-14 Ln 30/2015 orebro.se 2 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av verksamheten.

POLICY Uttrycker ett värdegrundsbaserat förhållningssätt och principer för vägledning.

STRATEGI Konkretiserar ett program eller en policy och utgör en grund för Prioritering.

HANDLINGSPLAN Beskriver konkreta mål och åtgärder.

RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet vid handläggning och utförande.

Beslutad av Kommunfullmäktige, den xx månad 201X, § XX

Dokumentansvarig på politisk nivå: Landsbygdsnämnden Dokumentansvarig på tjänstemannanivå: Avdelningschef, Näringsliv

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 3

Innehåll 1 Sammanfattning ...... 4 2 Om programmet ...... 5 2.1 Bakgrund och syfte ...... 5 2.2 Förutsättningar och avgränsningar ...... 5 2.2.1 Definition av landsbygd ...... 5 2.2.2 Kommunens rådighet ...... 5 2.3 Utmaningar för landsbygden ...... 6 3 Utvecklingsområden och mål ...... 6 3.1 Grundläggande värderingar ...... 6 3.2 Kommunens beslut ska landsbygdssäkras ...... 6 3.3 Sex målområden för landsbygden ...... 7 3.3.1 Demokrati, samverkan och lokalt inflytande ...... 7 3.3.2 En växande befolkning i hela kommunen ...... 8 3.3.3 Ett framgångsrikt näringsliv ...... 8 3.3.4 Närhet till samhällsservice ...... 10 3.3.5 Goda kommunikationer på landsbygden ...... 10 3.3.6 Ett aktivt föreningsliv ...... 12 4 Uppföljning och revidering ...... 12

Bilagor: Förutsättningar i omvärlden Nuläget för kommunens landsbygd

4 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

1 Sammanfattning Örebro kommuns Landsbygdsprogram skall fungera som en gemensam vägvisare för kommunens långsiktiga arbete att skapa utveckling och tillväxt på landsbygden. Landsbygdsprogrammet har en kommunövergripande roll, men försöker inte vara ett heltäckande strategidokument för landsbygdens utveckling. Örebro kommuns huvudmål för landsbygden är att göra det enklare att leva, bo och verka där. Landsbygdsprogrammet är ett politiskt dokument som antas av Kommunfullmäktige. Programmet ska spegla Örebro kommuns värderingar och intentioner. I januari 2015 bildades en ny Landsbygdsnämnd som ersatte de tidigare områdesnämnderna i Glanshammar, Tysslinge och Östernärke. Processen att ta fram ett landsbygdsprogram för Örebro kommun har skett genom ett stort antal dialoger med medborgare och organisationer på landsbygden. Landsbygdsnämnden har under våren 2015 arbetat med innehållet och utformningen av Landsbygdsprogrammet. Landsbygdsnämndens uppdrag inom kommunen är att verka för en stark utveckling av landsbygden samt bevaka dess intresse. Uppdraget innefattar även att vara referensorgan i frågor som rör landsbygden i Örebro kommun.

Programmet omfattar sex målområden för landsbygden som beskrivs närmare i avsnitt 3.

1. Demokrati, samverkan och lokalt inflytande Visionen är att landsbygdsfrågor alltid beaktas vid politiska beslut. Det lokala inflytandet har ökat genom bland annat lokala utvecklingsgrupper. Kommunens samverkan med aktörer och boende på landsbygden har stärkts.

2. En växande befolkning i hela kommunen Visionen är att hela kommunen ska ha en ökande befolkning. I visionen finns det attraktiva tomter, tillgång till livsstilsboende samt anpassade bostäder för äldre och yngre i olika boendeformer. Byggandet stödjer en hållbar utveckling.

3. Ett framgångsrikt näringsliv Visionen är Sveriges mest framgångsrika näringsliv på landsbygden. I visionen är det enkelt att bedriva företagande på landsbygden och naturturism bidrar starkt till sysselsättningen. Kluster för gröna näringar har bidragit till tillväxt. Nätverk som är viktiga för landsbygdens utveckling samverkar med kommunen och andra organisationer.

4. Närhet till samhällsservice Visionen är att alla i hela kommunen har nära till samhällsservice. Samhällstjänster kan i vissa fall lösas med ambulerande tjänster.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 5

5. Goda kommunikationer på landsbygden Visionen är att alla i kommunen har tillgång till en god infrastruktur. I visionen har alla tillgång till höghastighetsinternet, vägarna är trygga även för oskyddade trafikanter och det finns pendlarparkeringar vid knutpunkter. Kollektivtrafiken är tillgänglig, likställd och anpassad för alla. Det finns stöd för lokala vägsamfällighetsföreningar.

6. Ett aktivt föreningsliv Visionen är ett starkt föreningsliv med tillgång till ändamålsenliga lokaler och arenor i hela kommunen. Föreningslivet utvecklas genom samarbeten och stöd.

2 Om programmet 2.1 Bakgrund och syfte Det ska finnas förutsättningar att bo, arbeta, gå i skola, resa, driva företag och ha ett aktivt liv oavsett var i kommunen man bor.

Avsikten med Örebro kommuns Landsbygdsprogram är att skapa en kommunövergripande plattform för arbetet med landsbygdsutveckling med fokus på strategiska frågor. Programmet fokuserar på de viktigaste utvecklingsområdena och primärt på de områden där kommunen har rådighet över utvecklingen.

2.2 Förutsättningar och avgränsningar 2.2.1 Definition av landsbygd

När det skrivs om landsbygd i detta program avses allt område utanför Örebro stad. I arbetet med revidering av nya översiktsplanen är allt område utanför Örebro stad landsbygd. Hovsta, Norra Bro och Ekeby-Almby är stadsnära tätorter men räknas ändå som landsbygd i detta program då det utanför dessa tre tätorter i respektive område finns stora landsbygdsområden.

2.2.2 Kommunens rådighet Kommunen har olika stark rådighet över landsbygdens utveckling i skilda frågor. Frågor där kommunen själv äger frågan är t.ex. skolor, äldreboenden, fysisk planering, idrottsanläggningar och föreningsbidrag.

Kommunen kan ta på sig ett huvudmannaskap för olika utvecklingsprojekt där extern finansiering söks. På liknande sätt kan insatser från Länsstyrelsen och Region Örebro län komma Örebro kommun till del om det handlar om regionala insatser. Kollektivtrafiken i länet styrs av Region Örebro län. Kommunen kan även samordna olika typer av nätverk för att stimulera lokalt engagemang.

I vissa frågor kan kommunen formulera skrivelser eller utöva annan typ av uppvaktning för att till exempel påverka om en affär, bank eller myndighetskontor ska vara kvar på en ort eller om en av Trafikverkets vägar

6 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

behöver en åtgärd. Detta är frågor där kommunens möjligheter att påverka är begränsade och där andra aktörer kan ha ett större inflytande.

Se bilaga 1 för övriga förutsättningar i omvärlden som är viktiga för utvecklingen på Örebro kommuns landsbygd.

2.3 Utmaningar för landsbygden För att landsbygden ska kunna utvecklas står vi inför ett antal utmaningar:

• Bostäder för alla grupper när befolkningsunderlaget är begränsat • Ta tillvara outnyttjad potential i besöksnäringen • Tillgång på offentlig och kommersiell service • Behov på landsbygden beaktas i planering av kommunens investeringar • Dialogformer som är demokratiska och samtidigt fångar de mest väsentliga lokala utvecklingsbehoven • Bättre vägar och kollektivtrafik utanför riksvägarna • Tillgång på bredband och mobiltäckning • Utbud av organiserade fritidsaktiviteter

Se bilaga 2 för en nulägesbeskrivning av landsbygden i Örebro kommun.

3 Utvecklingsområden och mål 3.1 Grundläggande värderingar För att det ska vara enkelt att bo, leva och verka på Örebro kommuns landsbygd behöver ett antal utvecklingsområden samordnas för att nå effekt. Arbetet ska bygga på tre grundläggande värderingar:

1. Förståelse och lyhördhet Invånare ska ges möjlighet till delaktighet genom medborgardialog.

2. Nytänkande Vi behöver våga tänka nytt för att kunna skapa utveckling, såväl som behålla kultur och historia på landsbygden.

3. Ömsesidig respekt Alla påverkar varandra och det krävs en ömsesidig respekt för att skapa samsyn och samverkan.

3.2 Kommunens beslut ska landsbygdssäkras Kommunen behöver i sitt arbete tillämpa så kallad landsbygdssäkring. Att landsbygdssäkra besluten innebär att på ett medvetet, objektivt och systematiskt sätt ta hänsyn till och beakta landsbygdens förutsättningar. Därigenom kan bättre förslag tas fram för att antingen mildra eventuella negativa effekter eller se till att eventuella positiva effekter realiseras. Likväl som att alla beslut ska beskriva

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 7

konsekvenserna för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska konsekvenserna för landsbygden beskrivas i alla tjänsteskrivelser och beslutsunderlag.

3.3 Sex målområden för landsbygden Nedan redovisas sex utvecklingsområden för Örebro kommuns landsbygd och några övergripande målsättningar. Samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer är en förutsättning för att nå målen.

Det nationella landsbygdsprogrammet kan vara en relevant finansieringskälla för flera av nedanstående utvecklingsområden, t.ex. utbyggnad av bredband, samlingslokaler, idrotts- och fritidsanläggningar och småskalig infrastruktur1. Dessutom finns det i Leader Mellansjölandet möjlighet till stöd för samarbeten för stärkt konkurrenskraft inom besöksnäring. Där går att genom en flerfondslösning arbeta med kompetensutveckling och förutsättningar för företagande inom ramen för Europeiska Socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden2.

3.3.1 Demokrati, samverkan och lokalt inflytande

Visionen är att landsbygdsfrågor alltid beaktas vid politiska beslut. Det lokala inflytandet har ökat genom bland annat lokala utvecklingsgrupper. Kommunens samverkan med aktörer och boende på landsbygden har stärkts.

För att ta tillvara engagemanget för landsbygdens utveckling krävs lokal delaktighet samt kommunal lyhördhet för landsbygdens särskilda behov.

Det lokala inflytandet är en förutsättning för att tillvarata den kunskap som finns om närmiljön och vad som krävs för att utveckla densamma – underifrånperspektivet skall alltid stå i fokus.

I kommunens övergripande strategier och budget 2015 (ÖSB) konstateras att det är angeläget med ett nära samarbete mellan lokala utvecklingsgrupper, företagarföreningar och det civila samhället. Kommunen vill tillsammans med lokala utvecklingsgrupper knutna till Landsbygdsnämnden arbeta strategiskt för att stärka landsbygden och stärka landsbygdsbefolkningens möjlighet till demokratiskt inflytande.

Kommunens samverkan med statliga myndigheter, Region Örebro län samt Länsstyrelsen är också viktig att bibehålla och utveckla. Se bilaga 1 för närmare exempel på frågor där sådan samverkan är betydelsefull för landsbygdens utveckling.

1 Källa: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/programochvisioner/land sbygdsprogrammet20142020/stodilandsbygdsprogrammet.4.37e9ac46144f41921cd4cfb.html 2 Källa: http://www.mellansjolandet.se/leader-2014-2020/

8 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Målsättningar

1. Kommunen ska aktivt arbeta med medborgardialoger i landsbygdsfrågor.

2. Kommunen ska aktivt arbeta och samverka med lokala utvecklingsgrupper och andra aktiva på landsbygden för att stärka möjligheten till inflytande över den lokala utvecklingen.

3. Kommunen ska uppmuntra bildandet av ett landsbygdsråd med representanter från olika föreningar. Rådets uppgift är att ta tillvara landsbygdens samlade intressen och föra dialog med kommunen.

4. Kommunens organisation ska ha tydligt landsbygdsansvar och en ingång i landsbygdsfrågor.

3.3.2 En växande befolkning i hela kommunen

Visionen är att hela kommunen, även landsbygden, ska ha en ökande befolkning. I visionen finns det attraktiva tomter, tillgång till livsstilsboende samt anpassade bostäder för äldre och yngre i olika boendeformer. Byggandet stödjer en hållbar utveckling.

Att bo där man vill kan handla om att kunna bo kvar på landsbygden även när man som ung ska flytta hemifrån, eller när man blir gammal. Genom att erbjuda boendeformer i varierande storlek och upplåtelseform anpassade för livets olika skeden och behov stimuleras inflyttning för alla åldersgrupper samtidigt som man möjliggör för alla som redan bor på landet att bo kvar.

Målsättningar

1. Ny bebyggelse ska planeras så att den stärker landsbygdens möjlighet till utveckling och service. I samtliga övriga orter längs kollektivtrafikstråk bör lediga villatomter finnas.

2. Vid planering av nya boendeområden ska landsbygdens specifika värden såsom natur- och kulturmiljöers attraktionskraft samt möjligheterna till större tomter än i kommunens mer tätbebyggda områden vara vägledande i bedömningarna.

3. Kommunen ska arbeta för bättre planeringsunderlag kring behov av olika typer av bostäder i de mindre orterna för att stimulera byggande. Det gäller till exempel flerfamiljshus och bostäder för äldre, yngre eller personer med funktionsnedsättning.

3.3.3 Ett framgångsrikt näringsliv

Visionen är Sveriges mest framgångsrika näringsliv på landsbygden. I visionen är det enkelt att bedriva företagande på landsbygden och naturturism bidrar starkt till

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 9

sysselsättningen. Kluster för gröna näringar har bidragit till tillväxt. Nätverk som är viktiga för landsbygdens utveckling samverkar med kommunen och andra organisationer. Många företagare på landsbygden är mångsysslare, deltidsjordbrukare eller kombinatörer som har inkomst från anställning och driver företag som bisyssla. Företagsformer såsom kooperativ och ekonomiska föreningar förekommer oftare på landsbygden än i större städer.

Det finns goda förutsättningar för näringslivet att utvecklas på landsbygden. Besöksnäringen har en särskild utvecklingspotential. Örebro kommun har många vackra naturområden som går att utveckla för att locka ännu fler besökare. Här finns en potential för de gröna näringarna, jord- och skogsbruk, och att kombinera basverksamheten med turism. Det stora intresset för närodlat/närproducerat ger också möjligheter.

Arbetet med att främja företagsutveckling sker på ett decentraliserat sätt i Örebro kommun. Den kommunala rådigheten är begränsad och beroende av andra krafter för att nå framgång, inte minst av näringslivet självt. De viktigaste områdena för företagsutveckling, där kommunen har rådighet, är inom kommunal service och markberedskap. Andra viktiga områden där kommunen har stor påverkan är inom infrastruktur som vägar och bredband samt kommunikationer.

Såväl Region Örebro län, som Jordbruksverket ger stöd till satsningar som stärker de gröna näringarna men även andra företagssatsningar på landsbygden, så kallat företagsstöd.

Örebro kommuns övergripande förhållningssätt till och insatser för näringslivsutveckling framgår av det näringslivsprogram som antogs 2015.

Målsättningar 1. Mark- och planberedskap för att tomtmark för verksamheter och företagsetableringar ska kunna erbjudas i kommunens mindre tätorter.

2. Örebro kommun ska ha god kännedom om landsbygdens villkor och möjligheterna som erbjuds av andra aktörer eller program som kan vara till gagn för landsbygdens näringsliv.

3. Kommunen ska aktivt bidra till en levande landsbygd i samverkan med de gröna näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske). Detta skapar också ett bra underlag för besöksnäringen.

4. Möjligheterna till kommunal upphandling av varor och tjänster ses över inom ramen för gällande lagstiftning i syfte att stimulera det lokala näringslivet på landsbygden.

5. Kommunen ska arbeta i samverkan med företagsföreningar på landsbygden.

10 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

3.3.4 Närhet till samhällsservice

Visionen är att alla i hela kommunen har nära till samhällsservice. Samhällstjänster kan i vissa fall lösas med ambulerande tjänster.

Grundförutsättningen för en levande landsbygd är en väl fungerande vardag för de som bor och verkar där. Det förutsätter bland annat en rad samhällsfunktioner såsom vård, skola, barnomsorg och äldreomsorg såväl som livsmedel, posttjänst, bränslestationer och möjligheter att ta ut kontanter. Detta uppnås genom gränsöverskridande samverkan/samordning mellan Örebro kommun och berörda myndigheter.

Tillgången till en närliggande skola kan vara avgörande för att barnfamiljer ska flytta till eller bo kvar på landsbygden. Översiktsplanen säger att skolor i mindre tätorter ska värnas så långt som möjligt, eftersom de är viktiga för tätorterna och en levande landsbygd.

Äldre ska kunna bo kvar på sin ort även när de flyttar från sitt hus eller lägenhet. Det är viktigt att slippa bryta upp från den ort man känner sedan länge och är trygg i även när man inte längre klarar sig själv.

Målsättningar

1. Alla ska ha nära till skola och barnomsorg i sin bygd.

2. Äldre ska ha möjlighet att bo kvar på sin ort när de vill flytta till seniorboende eller äldreboende efter behov.

3. Samhällsservice på landsbygden ska prioriteras till de orter som redan har en högre nivå. Örebro kommun ska medverka till att servicenivån i de mindre orterna bibehålls. . 4. Kommunen ska söka former för långsiktig skolverksamhet med hög kvalitet även på orter där elevunderlaget är litet.

3.3.5 Goda kommunikationer på landsbygden

Visionen är att alla i kommunen har tillgång till en god infrastruktur. I visionen har alla tillgång till höghastighetsinternet, vägarna är trygga även för oskyddade trafikanter och det finns pendlarparkeringar vid knutpunkter. Kollektivtrafiken är tillgänglig, likställd och anpassad för alla. Det finns fortsatt stöd för lokala vägsamfällighetsföreningar.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 11

Landsbygden är beroende av en god infrastruktur och goda kommunikationer, inte bara för att hela livet på landet ska kunna fungera, utan även för att näringslivet ska kunna utvecklas.

Tillgången till mobiltelefoni och internetuppkoppling med hög kvalitet ska vara ett prioriterat område.

Trafikplaneringen för landsbygden behöver samordnas utifrån ett helhetsperspektiv inklusive sociala och miljömässiga aspekter. Vägar ska vara säkra för bilister och oskyddade trafikanter och hålla en god standard.

För att det ska vara lätt att åka kollektivt för människor boende på landsbygden är det viktigt att det finns lämpliga ställen att parkera bilen på då det inte finns en busshållplats på rimligt gång- och cykelavstånd. De allmänna kommunikationerna ska vara tillgängliga för alla och anpassade för att möta landsbygdens behov.

Örebro kommun ska genom samverkan med aktörer som Region Örebro och Trafikverket eftersträva utökat cykelnät på landsbygden med god standard. Vid ombyggnad av större vägar bör man säkerställa att infrastrukturen för oskyddade trafikanter beaktas. En satsning på cykelbanor ökar tillgängligheten för de som inte har tillgång till bil och ger fler möjlighet att bo på landsbygden. Det är också ett sätt att bidra till de transportpolitiska målen att barn på egen hand ska kunna vistas säkert i transportsystem.

Målsättningar

1. Internetuppkoppling och mobiltäckning med hög kvalitet ska göras tillgängligt oavsett var man bor i Örebro kommun.

2. Vägar, gång- och cykelvägar samt busshållplatser på landsbygden ska hålla hög standard, vara trafiksäkra och tillgängliga.

3. Örebro kommun ska aktivt stödja det enskilda vägnätet och verka för ett vägnät av god kvalitet i hela kommunen.

4. Utveckla och samordna förbindelser samt transporter mellan angränsande kommuner/län. Kollektivtrafikens viktiga stråk på landsbygden ska värnas och förstärkas.

5. Kommunen ska jobba för fler pendlarparkeringar vid strategiska knutpunkter och tätorter på landsbygden.

12 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

3.3.6 Ett aktivt föreningsliv

Visionen är ett starkt föreningsliv med tillgång till ändamålsenliga lokaler och arenor i hela kommunen. Föreningslivet utvecklas genom samarbeten och stöd.

Föreningar och organisationer på landsbygden är själva fundamentet i det civila samhället. Det ideella engagemanget i föreningar och organisationer är en grundpelare för att kunna leva och bo på landet. Stödet till föreningar och organisationer på landsbygden bör anpassas efter landsbygdens villkor och förutsättningar. I april 2010 antog Kommunfullmäktige Överenskommelsen om samverkan i Örebro mellan det civila samhället och kommunen.3 Syftet med överenskommelsen är att främja samverkan och utveckling av det civila samhället.

Föreningar och organisationer på landsbygden ska ha tillgång till ändamålsenliga samlingslokaler och arenor för att bedriva samt utveckla kultur- och fritidsaktiviteter för alla målgrupper. Dessa samlingslokaler och arenor fungerar ofta som viktiga mötesplatser på landsbygden och är därför extra värdefulla att underhålla och utveckla. Kulturlokaler bör dessutom tillvaratas och bevaras för framtiden.

Målsättningar

1. Örebro kommun ska uppmuntra föreningar och organisationer som vill utveckla perspektiv kring jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter.

2. Kommunen ska stimulera aktörer på landsbygden att ta initiativ till nya kultur- och fritidsaktiviteter i samlingslokaler. Mötesplatser på landsbygden ska utvecklas och bevaras.

3. Utbudet av fritidsaktiviteter för ungdomar på landsbygden ska öka.

4 Uppföljning och revidering Programmet gäller för perioden 2015–2020. Andra kommunala styrdokument som berörs är framförallt Översiktsplan (revidering inledd 2015) och Näringslivsprogram (2015). Landsbygden ska göras väl synlig i kommande kommunövergripande strategier och planer som tas fram.

Örebro kommuns Landsbygdsnämnd kommer med stöd av Kommunstyrelsens förvaltning att ha ett särskilt ansvar för att bevaka Landsbygdsprogrammet i sin helhet. Samtliga nämnder, förvaltningar och styrelser ska bedöma om

3 Överenskommelse med det civila samhället: http://intranat.orebro.se/download/18.3ab1f39413ecbf8fb4421d/1369403427838/Samverkan+ med+det+civila+samh%C3%A4llet+-+policy.pdf

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 13

målsättningarna i Landsbygdsprogrammet medför behov av varaktigt ändrade arbetssätt.

Nämnder, förvaltningar och styrelser som berörs av målsättningarna ska dessutom inom ramen för budgetarbete och verksamhetsplan beskriva sin del i verkställigheten av Landsbygdsprogrammet. Ett eventuellt utökat resursbehov för att arbeta i enlighet med programmet är upp till varje nämnd att finna lämpliga lösningar för.

Arbetet kommer bygga på en fortsatt dialog med invånare på landsbygden i enlighet med Landsbygdsnämndens reglemente § 3: ”Landsbygdsnämnden har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att aktivt arbeta med medborgardialog, och stimulera till bildande av lokala utvecklingsgrupper.”

Arbetet ska årligen sammanfattas i nämndernas verksamhetsberättelser och i Örebro kommuns årsredovisning.

14 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Bilaga 1: Förutsättningar i omvärlden

Samverkan med andra myndigheter För att stärka landsbygden behöver kommunen samverka med andra myndigheter. Det är t.ex. angeläget att samverka med statliga myndigheter såsom Trafikverket vad gäller satsningar på järnväg och större vägar. Länsstyrelsen samordnar bredbandsutbyggnaden i länet, förvaltar EU-medel för utveckling på landsbygden (se nedan) och har ett flertal stöd för t.ex. företagsinvesteringar, landskapsvård och kulturmiljöer. Region Örebro län ansvarar för bussarna i Länstrafiken, ger stöd till utvecklingssatsningar i linje med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och har stöd till kommersiell service på landsbygden, kultursatsningar och föreningar.

Det nationella landsbygdsprogrammet Då landsbygdens utvecklingspotential behöver lyftas fram och stödjas har såväl EU som Sverige på nationell nivå tagit fram ett landsbygdsprogram vars syfte är att peka ut de prioriteringar för stöd vars syfte är: • lönsamma och livskraftiga företag • aktiva lantbrukare som ger oss öppna marker med betande djur • attraktiv landsbygd

EU-kommissionen godkände det svenska nationella landsbygdsprogrammet 26 maj 2015. I det nationella landsbygdsprogrammet ingår företagsstöd, projektstöd, miljöinvesteringar, miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion, kompensationsstöd, djurvälfärdsersättningar samt lokalt ledd utveckling. Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Det finns 36 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014–2020. Länsstyrelserna i Sverige får del av dessa medel enligt fördelningsnycklar.

Det nationella Landsbygdsprogrammet 2014–2020 består av sex stycken prioriteringar, som anger mot vilka mål stöden och ersättningarna ska bidra. Det handlar om miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäring samt skogsbruk, utveckling av och nya jobb på landsbygden.

Länsstyrelsen i Örebro län har gjort följande prioriteringar för stöd till företag, föreningar och kommuner inom ramen för det nationella landsbygdsprogrammet: 1. Kompetensutveckling och rådgivning. 2. Investeringar inom jordbruk, trädgård och förädlingsstöd. 3. Miljöinvesteringar. 4. Jordbruks- och affärsutveckling – stöd till bland annat investeringar för besöksmål och turismnäring.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 15

5. Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – stöd till bredbandsutbyggnad, småskalig infrastruktur, idrotts- och fritidsanläggningar, samlingslokaler, utveckling av kulturmiljöer. 6. Samarbete – stöd till samarbeten för ökad konkurrenskraft bland annat. En del av medlen i landsbygdsprogrammet fördelas till Lokalt ledd utveckling i så kallade Leader-områden. Leader är en arbetsmetod som bygger på partnerskap mellan offentlig, privat och ideell sektor. Leader Mellansjölandet omfattar bland annat landsbygden i Örebro kommun. Leader ger möjlighet för lokala utvecklingsgrupper och föreningar att söka stöd som inte går att söka från andra håll.

Regional översiktlig planering Region Örebro län har tagit fram en regional översiktlig planering. Syftet är att koppla samman och stödja kommunernas översiktsplanering. Några av de målbilder som beskrivs har särskild betydelse för landsbygden: • Ny bebyggelse bör planeras i tätorter som i dag har ett grundläggande serviceutbud och en stabil eller ökande befolkning. • Lokalisera regionalt viktig service och verksamhet till tätorter i kollektivtrafikens stomnät. • Förtäta i stationsorter i kollektivtrafikens stomnät.

Hållbar utveckling i ett landsbygdsperspektiv En attraktiv kommun behöver bidra till en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt. Mer konkret kan det handla om perspektiv som jämställdhet, tillgänglighet för alla, folkhälsa, likabehandling och miljö. Särskilt viktig är dialogformen med invånare där såväl unga som äldre, kvinnor som män, ska få sin röst hörd.

16 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Bilaga 2: Nuläget för kommunens landsbygd Örebro kommuns landsbygd består av flera naturområden med olika karaktär. Dessa har också gett upphov till olika kulturlandskap såsom gruvdrift, jordbruk och fiske. Vi har det centrala slättlandskapet med fågelsjöarna Tysslingen och Kvismaren, Kilsbergens skogs- och rekreationsområden i väster, övergångsbygden mot Bergslagen i norr med sin forna järnhantering och i öster ett mer böljande åkerlandskap kring Hjälmaren med flera stora herrgårdar som omges av betespräglade eklandskap. I den sydligaste utlöpan av Östernärke ligger Brevens bruk som även det har minnen av järnhantering. I Hjälmaren har vi Vinön som endast nås med färja eller egen båt.

Figur 1. Kommundelar och orter som används för redovisning av befolkningsutvecklingen.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 17

Befolkningsutveckling Landsbygden omfattar en stor del av Örebro kommuns yta och här bor ca 27 000 människor4. Folkmängden i Örebro kommun har de senaste 13 åren ökat med ca 17 700 personer eller 14 procent (se tabell 1). Under samma period har landsbygden ökat med omkring 2 070 personer (+8 %). Det mesta av landsbygdens ökning är dock koncentrerad till de stadsnära områdena Ekeby- Almby och Norra Bro. Ökar gör även Glanshammar, Garphyttan och Axberg. Några områden har minskningar som dock är små. Det gäller Kil, Östernärke, samt Vintrosa-Täby.

Tabell 1. Utveckling av befolkning i kommundelar åren 2001–2014. Indelningen av Örebro stad är här den som visas i karta på s. 15. Källa: Örebro kommuns statistikdatabas. Kommundel Folkmängd Folkmängd Förändring Förändring 2001 2014 antal procent Ekeby-Almby 1 522 2 740 1 218 80 % Norra Bro 1 288 1 727 439 34 % Glanshammar 3 116 3 550 434 14 % Garphyttan 2 439 2 512 73 3 % Axberg 3 416 3 458 42 1 % Vintrosa-Täby 3 482 3 459 -23 -1 % Östernärke 6 606 6 389 -217 -3 % Kil 1 923 1 852 -71 -4 %

Landsbygd totalt 24 804 26 878 2 074 8 % Örebro stad 100 069 115 740 15 671 16 % Örebro kommun 124 873 142 618 17 745 14 %

Trots en kraftig befolkningsökning i kommunen är den skevt fördelad. Det rör sig däremot inte om några drastiska minskningar i någon kommundel.

Det kan också vara av intresse att se om det är tätorterna5 på landsbygden som ökar eller områden utanför tätorter/småorter. Mellan 2000 och 2010 är det två tätorter som har haft rejäla ökningar. Ekeby-Almby har på tio år fyrdubblat sin befolkning medan Norra Bro har ökat med två tredjedelar (tabell 2). Av de övriga tätorterna är det mindre förändringar av folkmängden och sex av tio minskar.

4 Örebro kommuns statistikområden (se karta s. 15) möjliggör tyvärr inte en enkel uppdelning mellan stad och landsbygd. Vid redovisningen av befolkningsutveckling räknas här ett relativt omfattande område till staden, eftersom det inte går att göra mindre utan att räkna delar av staden till landsbygden. 5 Med tätort menas sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen (definition från statistiska centralbyrån, SCB).

18 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Tabell 2. Befolkningsutveckling i tätorter och småorter per kommundel åren 2000–2010. Befolkningen för småorterna är sammanräknad per kommundel. Denna statistik sammanställs vart femte år. Källa: SCB. Kommundel/Tätort/Småort Folkmängd Folkmängd Förändring 2000 2010 Östernärke Odensbacken 1 397 1 374 -2 % Stora Mellösa 828 776 -6 % Hampetorp 289 297 3 % Kilsmo 278 263 -5 % Asker 260 243 -7 % 4 småorter 414 377 -9 % Ekeby-Almby Ekeby-Almby 334 1 271 281 % 5 småorter 405 478 18 % Norra Bro Norra Bro 423 687 62 % 2 småorter 184 168 -9 % Glanshammar Glanshammar 719 727 1 % 4 småorter 323 341 6 % Kil 3 småorter 369 404 9 % Garphyttan Garphyttan 1 562 1 619 4 % 3 småorter 218 231 6 % Axberg Ölmbrotorp 561 548 -2 % 9 småorter 849 842 -1 % Vintrosa-Täby Vintrosa 1 369 1 343 -2 % Latorp 586 597 2 % 2 småorter 169 174 3 %

När det gäller småorter6 är det en blandad utveckling även där. Av småorterna är det 17 som ökar i folkmängd medan 13 minskar7. Observera att det med så små folkmängder är svårare att säkert beskriva en utveckling eftersom en familjs flytt

6 Med småort menas sammanhängande bebyggelse med 50-199 invånare och högst 150 meter mellan husen (definition från statistiska centralbyrån, SCB). 7 Det finns även en småort som under perioden minskat under 50 invånare och därmed definieras som landsbygd 2010 medan fem har gått över 50 invånare och därmed blivit nya småorter. Dessa räknas inte med i tabell 2.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 19

kan innebära stora förändringar från ett år till ett annat. De småorter som ökat sin folkmängd med mer än en femtedel och därmed kan sägas ha en mer stabil eller positiv utveckling under perioden 2000 till 2010 är: Hjälmarbaden och Hidingsta (båda i kommundelen Ekeby-Almby), Rinkaby (Glanshammar) och Runnaby (Kil). Nämnas bör också Brohammar (Glanshammar) som under perioden har gått från landsbygd till en småort med en folkmängd på 151 personer.

Bland områden utanför tätorter/småorter så ökar dessa områden markant i kommundelarna Glanshammar, Ekeby-Almby och Norra Bro. Tydligast minus för glesare bebyggelse har Kil och Östernärke.

För att stimulera in- eller omflyttning på landsbygden kan tomter för nya bostäder vara viktigt. I juni 2015 fanns 52 lediga kommunala villatomter i orterna Brevens bruk, Garphyttan, Glanshammar, Hampetorp, Hidingsta, Kilsmo, Latorpsbruk, Odensbacken, Runnaby och Stora Mellösa. Samtidigt fanns 15 tomter lediga i Örebro stad. Landsbygden kan på så vis ses som välförsedd.

Å andra sidan saknades8 lediga villatomter i tätorterna Vintrosa, Norra Bro, Ekeby-Almby, Ölmbrotorp och Asker.

Tomter för flerbostadshus fanns ledigt i Ekeby-Almby, Garphyttan och på landsbygden väster om stadsdelen Björkhaga.

Utifrån analysen ovan kan det konstateras att det finns områden i kommunen som under perioden 2000–2010 har haft en tydligare attraktion på nya invånare. Områden med störst dragningskraft har varit: 1. Ekeby-Almby tätort 2. Glanshammars landsbygd 3. Norra Bro tätort 4. Ekeby-Almby landsbygd 5. Norra Bro landsbygd 6. Brohammar småort 7. Hjälmarbaden småort 8. Runnaby småort

8 Observera att det på flera platser i kommunen finns privata tomter som inte framgår här. På www.hemnet.se fanns det 46 tomter den 4 juni 2015 i Örebro kommun utanför staden. De allra flesta låg även utanför de mindre tätorterna. Dessa var fördelade på alla kommundelar.

20 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Förvärvsarbete Förvärvsfrekvensen9 är betydligt högre på landsbygden än i staden. År 2013 var det i staden 75,4 % av männen som arbetade och 73,3 % av kvinnorna10. Motsvarande andel för landsbygden var 87,4 % av männen och 84,1 % av kvinnorna. Variationen är också mindre på landsbygden än i staden. Östernärke södra är det landsbygdsområde som sticker ut mest med 72,2 % av kvinnorna i arbete.

Sysselsättningsgraden på landsbygden är därmed inget problem i sig, men det finns outnyttjade affärsmöjligheter som kan utvecklas mer.

Lediga verksamhetstomter på landsbygden fanns juni 2015 i Odensbacken, Glanshammar, Norra Bro.

Samhällsservice För att kunna få vardagen att fungera på landsbygden är det angeläget med enkel tillgång till vissa servicefunktioner. Tabell 3 visar hur många kommunala funktioner som finns i respektive kommundel.

Tabell 3. Förekomst av kommunal service per kommundel.

Kommundel Förskola Skola Bibliotek Fritids- Vård/omsorgs- Senior- gård boende boende Östernärke 5 5 5 1 1 2 Glanshammar 3 1 1 1 1 1 Axberg 3 2 - - 1 1 Kil 1 1 - 1 - - Garphyttan 2 2 1 1 - 1 Vintrosa-Täby 3 2 1 1 1 - Norra Bro 2 2 - - - - Ekeby-Almby 3 1 - - - -

Östernärke kan synas vara kommundelen med högst tillgång till service, men det är också en stor kommundel med förhållandevis långa avstånd och sämre kommunikationer. Ekeby-Almby och Norra Bro saknar annan kommunal service än förskola/skola, men är å andra sidan stadsnära.

Tabell 4 redovisar andra servicefunktioner än de kommunala. Det finns tre kommundelar som helt saknar denna typ av service; Axberg, Norra Bro samt Ekeby-Almby.

9 Andelen personer 20-64 år som arbetar minst en timme per vecka. 10 Källa: Örebro kommuns statistikdatabas.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 21

Tabell 4. Förekomst av kommersiell och regional service.

Kommundel Livsmedel11 Postombud Drivmedel Vårdcentral Östernärke 2 2 3 1 Glanshammar 1 1 1 - Axberg - - - - Kil 1 - - - Garphyttan 1 1 - - Vintrosa-Täby 1 1 2 - Norra Bro - - - - Ekeby Almby - - - -

Infrastruktur och kommunikation Det finns i dagsläget inga tågstopp i kommunen utanför staden. Tabell 5 visar restid med bil12 respektive buss13 mellan utvalda orter och resecentrum i Örebro stad. De flesta personer bedömer 45–60 minuter som acceptabel pendlingstid14. Från samtliga orter utom Brevens bruk och Kilsmo kan man ta sig till Örebro stad med buss på den tiden och samtliga med bil. Däremot finns det förstås stora områden utanför kollektivtrafikstråken där bussen inte är aktuell inom den tidsramen.

Medelhastigheten för bil visar att t.ex. Ekeby-Almby som har samma restid som Glanshammar har betydligt sämre väg (mer tätortskörning). Glanshammar och Vintrosa har däremot stor andel motorväg och trafikleder in till staden.

Tabell 5. Restid med bil respektive buss från utvalda orter i kommunen till resecentrum i Örebro stad. Källa: www.eniro.se.

Restid buss Restid bil Medelhastighet bil (min) (min) (km/h) Glanshammar 23 12 75 Vintrosa 26 15 75 Ekeby-Almby 29 12 45 Garphyttan 31 21 52 Kil 34 17 48 Ervalla 35 20 64 Odensbacken 44 26 62 Brevens bruk 77 48 58

Länsstyrelsen samordnar bredbandsutbyggnaden i länet. I Örebro län har det sedan många år pågått ett strategiskt arbete för att nå ut med fiber även till

11 Utgår huvudsakligen från Miljökontorets livsmedelsinspektioner och avser livsmedelsbutiker med ”fullsortiment”, inte t.ex. gårdsbutiker. 12 Restider och sträcka för medelhastighet är beräknade med hjälp av tjänsten ”vägbeskrivning” på www.eniro.se 13 Utgår från resa på vardag med målet att vara framme kl. 08. 14 Källa: Veckopendling – en översiktsstudie. Tillväxtverket working paper/PM 2010:11.

22 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

landsbygdens företag och hushåll15. Genom god planering och engagemang är alla telestationer i Örebro län idag anslutna till fiber, vilket är en god förutsättning för fortsatt arbete. Allt fler byggnationer genomförs också i samarbete med elbolag och kommuner som gräver för vatten och avlopp. Samförläggningar är ibland avgörande för att nå ut till landsbygder där avstånden är långa och kostnaderna annars skulle bli för höga.

Det nationella målet är att 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 202016. År 2014 var täckningen i länet 100 % för den hastigheten 72 % inom tätort/småort, men enbart 13 % utanför tätort/småort. Samma år var det dock 100 % som hade hastigheten 10 Mbit eller mer17.

Föreningar och organisationer Att kunna samlas i bygden i en gemensam lokal för att umgås eller arbeta tillsammans är många gånger en förutsättning för utveckling. Driftstödet till hembygdsföreningar och Folkets hus-föreningar som håller lokaler på landsbygden upphörde 2014-12-31. De föreningar som ordnar kulturprojekt i lokalerna kan söka medel från Örebro kommun för projektet. Med kultur avses här aktiviteter inom konstarterna dans, teater, musik, bild/form och litteratur. Om fastigheten har ett kulturhistoriskt värde och behöver renoveras kan medel erhållas från Örebro kommun i det fall det inte är en kommunal fastighet.

15 Källa: Nyhetsbrevet Fiber till landsbygden, april 2015. 16 Källa: Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet. 17 Källa: www.bredbandskartan.se

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdesdatum

Tillväxtutskottet 2015-11-10

TU § 150 Dnr. 2015/440

Svar på remiss om Landsbygdsprogram för Örebro kommun

Beslut

Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar:

Kommunstyrelsen antar landsbygdsutvecklarens yttrande, daterat den 26 oktober 2015, som sitt och överlämnar det till Landsbygdsnämnden i Örebro kommun.

Ärendebeskrivning

Lindesbergs kommun har fått landsbygdsnämndens förslag till landsbygdsprogram på remiss den 29 september 2015.

Ärendet remitterades till tillväxtutskottet för yttrande den 23 oktober 2015.

Landsbygdsutvecklare Christer Kallin inkom med ett förslag till yttrande den 26 oktober 2015.

______

Justerande Utdragsbestyrkande 10. Svar på motion från Christina Pettersson (C), Jonas Kleber (C) och Tuula Marjeta (C) om körkortsutbildning för studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan Ärendebeskrivning

Christina Pettersson (C), Jonas Kleber (C) och Tuula Marjeta (C) inkom den 14 september med en motion gällande körkortsutbildning för studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan.

Kommunfullmäktige beslutade den 23 september 2014 att remittera motionen till kommunstyrelsen.

Motionen remitterades den 7 oktober 2014 till barn och utbildningsnämnden för yttrande.

Barn och utbildningsnämnden inkom med yttrande den 30 april 2015. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte subventionera körkort för elever vid vård- och omsorgsprogrammet. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom förvaltningens skrivelse som svar på motionen, och överlämnar den till kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen beslutade den 15 juni 2015 att remittera motionen till socialnämnden och återremittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för att kommunstyrelsen ska få ett helhetsperspektiv i ärendet.

Socialnämnden inkom med yttrande den 24 augusti 2015 där det framkommer att nämnden är positiva till motionens intentioner och ser gärna att den intentionerna realiseras, i mån av tillgängliga medel.

Barn- och utbildningsnämnden inkom med svar den 27 augusti 2015, där det framkommer att de vidhåller sitt tidigare svar att inte subventionera körkort för elever vid vård- och omsorgsprogrammet.

10.1. Handlingar Sida 12 av 22 Motion (C) körkortsutbildning vård- och omsorgsprgrammet.pdf (inkluderad nedan)

BUN § 56 kokrkortsutbildning.pdf (inkluderad nedan)

Svar på motion om körkortsutbildning vård- och omsorgsprogrammet.pdf (inkluderad nedan)

Beslut KS 2015-06-15.pdf (inkluderad nedan)

Svar på motion SN 2015-08-24.pdf (inkluderad nedan)

Beslut BUM 2015-08-27.pdf (inkluderad nedan)

Svar på motion gällande körkortsutbildning för studerande på Vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan(2).pdf (inkluderad nedan)

Sida 13 av 22 Kommunfullmäktige i p 2014.2906 Lindesbergs kommun 2014-09-14 2014/364

Motion om körkortsutbildning för studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) har uppskattat att det behövs ca 129 000 undersköterskor fram till 2023 i Sverige. Främst är det 76 000 pensionsavgångar och behov av 9 000 personliga assistenter, men också en stark ökning av småföretagare med hälso- och vårdinriktning. Under en tioårsperiod 2013-2023 behövs enligt personalavdelningen på Lindesbergs kommun undersköterskor till de 97 tjänster som undersköterskor, 34 som vårdbiträden och 10 som personliga assistenter vilka går i pension under denna tidsperiod. Detta under förutsättning att man låter sig pensioneras vid 65 år. Några kanske arbetar längre men det innebär bara marginellt mindre antal. Förra mandatperioden beslutade socialnämnden att alla vårdbiträdestjänster ska förändras och man ska kräva undersköterskeutbildning vid tillsättandet av ny personal på tjänster. Utöver dessa arbetsområden finns vårdare, skötare och habiliteringsassistenter som i grundkrav ska ha undersköterskeutbildning. Centerpartiet kan konstatera att behovet av undersköterskor är mycket stort i Lindesbergs kommun. Under förra mandatperioden 2006- 2010 infördes på Centerpartiets initiativ körkortsutbild- ning på vård och omsorgsprogrammet. Detta togs bort som ett av besparingsförslagen efter det att socialdemokraterna fick majoritet 2011. Nu har endast transportprogrammet kvar körkortsutbildning. Samtliga partier har varit, och undertecknade hoppas att de fortfarande är, eniga om att vi måste prioritera att höja statusen på vårdutbildningen och i förlängningen undersköterske- yrket, för att få fler män och kvinnor att välja denna utbildning. Samtidigt vet vi att en undersköterska utan körkort har en stor begränsning. Han/Hon kan inte söka tjänster inom t.ex. hemtjänsten och personlig assistans eftersom det krävs körkort för att bli anställningsbar.

När man undersöker hur andra kommuner löser detta kan man se att fyra kommuner runt Kalmar (Kalmar, Torsås, Mörbylånga, Borgholm) på Jenny Nyströmskolan löst detta genom att ge alla gymnasieelever ersättning för teorikursen samt att elever på vård- och omsorg samt fordon- och transportprogrammet får ersättning för 10 körkortslektioner + trafikövningsbanekostnad. Fenix vård och omsorgsutbildning i Vaggeryd hade mycket svårt få elever till sin vård och omsorgsutbildning vilket socialnämnden i Vaggeryds kommun noterade och beslutade ge en check på 10 000 kronor per elev som med godkända betyg gick vidare från årskurs 2 på programmet. Detta till hjälp till körkortsutbildning och därtill förtur till kommunala tjänster. Det senare har diskuterats med Kommunalarbetarförbundet och i dagsläget känner undertecknade inte till om utfallet vid dessa förhandlingar. Ytterligare ett exempel är Sunnerbo gymnasium i Ljungby som bekostar körkortet för vård och omsorgselever med 10 körlektioner, teori och halkbanekörning i form av ett stipendium. Varför kan inte Barn och Utbildningsnämnden helst i samarbete med Socialnämnden hitta någon form av morot i form av körkortsutbildning för elever som vill bli undersköterskor? Varför kan inte vi politiker vara med i spetsen för att göra Lindeskolan mer attraktiv och öka antalet elever som väljer Lindeskolan istället för att välja Örebro eller andra orter? Det skulle snabbt betala kostnaden för att införa körkort för både vård- och omsorg och de andra delarna på fordonsprogrammet.

Centerpartiet yrkar att

-En fullständig utredning görs över möjligheterna att i likhet med ovanstående exempel på sju kommuner lösa frågan om körkort för vård- och omsorgseleverna. -Det kanske är läge att erbjuda alla elever på Lindeskolan teoriutbildning och vad skulle detta i så fall kosta? - utreda hur mycket körkorts och halkbanekörningen skulle kosta för vård- och omsorgs programmet samt fordons- och transportprogrammet? - undersöka om någon extern utredarfunktion kan prognosticera Lindeskolans gymnasiums och vård- och omsorgsprogrammets höjda status och attraktivitet om denna utbildning införs. - göra en prognos över det som Centerpartiet tror, ökade antalet elever och framförallt hälso- och sjukvårdens vinst med att få ett ökat antal sökande med rätt utbildning till lediga tjänster inom omsorgerna.

Lindesberg den 12 september 2014

Christina Pettersson Jonas Kleber Tuula Marjeta

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdesdatum

Kommunstyrelsen 2015-06-15

KS § 175 Dnr. 2014/364

Svar på motion från Christina Pettersson (C), Jonas Kleber (C) och Tuula Marjeta (C) om körkortsutbildning för studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan

Beslut

Motionen remitteras till socialnämnden och återremitteras till barn- och utbildningsnämnden för att kommunstyrelsen ska få ett helhetsperspektiv i ärendet.

Ärendebeskrivning

Christina Pettersson (C), Jonas Kleber (C) och Tuula Marjeta (C) inkom den 14 september med en motion gällande körkortsutbildning för studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan.

Kommunfullmäktige beslutade den 23 september 2014 att remittera motionen till kommunstyrelsen.

Motionen remitterades den 7 oktober 2014 till barn och utbildningsnämnden för yttrande.

Ledamöternas förslag till beslut

Christina Pettersson (C) föreslår att motionen ska remitteras till socialnämnden och återremitteras till barn- och utbildningsnämnden för att kommunstyrelsen ska få ett helhetsperspektiv i ärendet.

______

Meddelas för åtgärd: Kanslienheten Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

Justerande Utdragsbestyrkande

11. Svar på motion från Victoria Johansson (S) om papperskorgar i Lindesberg

Ärendebeskrivning

Victoria Johansson (S) föreslår i en motion daterad den 13 maj 2015 att:

• Antalet kombinerade papperskorgar i centrala Lindesberg ska öka

• När befintliga papperskorgar byts ut ska de bytas ut till kombinerade papperskorgar/askkoppar

• Ett antal askkoppar placeras ut på centrala platser i kommunen där många människor vistas.

Kommunfullmäktige beslutade den 19 maj 2015 att remittera motionen till kommunstyrelsen.

Motionen remitterades den 26 juni 2015 till Bergslagens kommunalteknik för yttrande.

Bergslagens kommunalteknik inkom med yttrande den 6 oktober 2015. I yttrandet framkommer det att Bergslagens kommunalteknik generellt inte tillhandahåller askkoppar på allmän plats då effekten bedöms vara begränsad och inte i relation till ökade kostnader. På särskilt utsatta platser kan dock avsteg göras om inte problemet kan knytas till någon form av verksamhet.

Vid resecentrum och busshållsplatser behöver bland annat placeringen utredas. Platser med askkoppar kan tydas som ”rökrutor” och andra medborgare kan känna sig störda av röken. En bättre effekt kan nås med kampanjer där kommunen/BKT deltar.

Sida 14 av 22 11.1. Handlingar

Motion om fler papperskorgar med askkoppar i centrala Lindesberg-1.pdf (inkluderad nedan)

BKT - Svar på motion kombinerade papperskorgar.pdf (inkluderad nedan)

Sida 15 av 22 p.2015.2166 2015-05-13 Dnr.2015/271

Motion om fler papperskorgar med askkoppar

Alla vill ha en ren och trevlig miljö i våra tätorter. Fimpar är en del av det som många uppfattar som skräp. Ett problem idag är att det finns bara ett fåtal platser där det går att kasta sina fimpar. Problemet med att kasta en fimp i en vanlig papperskorg är att det, om man har otur, kan börja brinna ifall att fimpen inte var helt släckt.

För att även rökare ska kunna bidra till en renare miljö på ett säkert sätt yrkar jag att

- Antalet kombinerade papperskorgar/askkoppar i centra Lindesberg ska öka. - När befintliga papperskorgar byts ut ska de bytas ut till kombinerade papperskorgar/askkoppar. - Ett antal askkoppar placeras ut på centrala platser i kommunen där många människor vistas.

Victoria Johansson (S) Ledamot i kommunfullmäktige

SSU i Lindesberg ställer sig bakom denna motion.

Ak ställer sig bakom denna motion.

12. Svar på motion från Virosa Viberg (SD) om utskick och informationskväll om nätdrogen Spice Ärendebeskrivning

Virosa Viberg (SD) inkom den 17 november 2014 med en motion om utskick av information till hushållen i Lindesbergs kommun om nätdrogen spice. Utskicket ska på ett enkelt sätt informera kommunens barn och ungdomar samt vårdnadshavare om faran med att använda drogen spice.

Hon föreslår att kommunen ska ta fram och finansiera ett informationsutskick angående spice till alla hushåll i Lindesbergs kommun och tillsammans med polis och socialtjänst anordna en informationskväll för allmänheten i Lindesbergs kommun om drogen spice.

Kommunfullmäktige beslutade den 18 november 2015 att remittera motionen till kommunstyrelsen.

Motionen remitterades till socialnämnden den 29 januari 2015 för yttrande.

Socialnämnden inkom med yttrande den 17 september 2015 där det framkommer att kommunens droginformatör sedan tidigare har fått i uppdrag att ta fram en informationsbroschyr om Spice.

Socialförvaltningen har i projektform anställt två fältkuratorer under en niomånadersperiod som arbetar med förebyggande arbete. De har bland annat i uppdrag att tillsammans med andra aktörer ge information till kommunens invånare om droger i allmänhet och där ingår även drogen Spice.

Lindeskolan anordnar tillsammans med polisen informationstillfällen om droger.

Sida 16 av 22 Socialnämnden beslutade den 17 september 2015 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besvara motionen med yttrande från socialnämnden från den 17 september 2015.

12.1. Handlingar

Motion från Virosa Viberg (SD) om nätdrogen Spice.pdf (inkluderad nedan)

SN § 184 Motion Virosa Viberg (SD) Spice(1).pdf (inkluderad nedan)

Sida 17 av 22 p 2015.3870 2015-10-15 Dnr 2014/471 p 2015.159

2015-02-03 Dnr 2015/23

Socialförvaltningen Madde Gustavsson 0581-81626 [email protected] Till: Socialnämnden

Svar på motion från Virosa Viberg, Sverigedemokraterna gällande ett informativt utskick till alla hushåll i Lindesbergs kommun om nätdrogen Spice.

Förvaltningen har fått i uppdrag att besvara motion gällande informativt utskick till att hushåll i Lindesbergs kommun om nätdrogen Spice.

I motionen föreslås följande:

Att ta fram samt finansiera ett informationsutskick angående Spice till alla hushåll i Lindesbergs kommun.

Att i samarbete med polis och socialtjänst anordna en informationskväll för allmänheten i Lindesbergs kommun om drogen Spice.

Kommunens droginformatör har fått i uppdrag sedan tidigare, att ta fram en informationsbroschyr om Spice.

Förvaltningen har i projektform anställt två fältkuratorer under en nio månaders period som kommer att arbeta med förebyggande arbete. De har bland annat i sitt uppdrag att tillsammans med andra aktörer ge information till kommunens innevånare gällande droger i allmänhet och kommer då även in på drogen Spice.

Gymnasiet Lindeskolan anordnar tillsammans med polisen informationstillfällen gällande droger.

Därmed anses motionen vara besvarad.

Madde Gustavsson Socialchef

Bilagor: Motion från Virosa Viberg, Sverigedemokraterna Svar från Psykolog/Elevhälsosamorndare Christian Kokvik

Christian Kokvik har gjort en liten inventering bland elevhälsan om vilken information som gått ut till föräldrar, lärare och elever angående Spice.

På Stadsskogsskolan har det getts information på föräldramöte av rektorer och ungdomspoliser, utbildning för personalen av ungdomspoliserna, samt i biologiundervisningen har det pratats om Spice eftersom droganvändning är en del av ämnet.

På Storåskolan har ungdomspoliserna deltagit på föräldramöte och informerat om Spice för hela högstadiet.

På Lindeskolan har ungdomspoliserna hållit i en utbildning för samtlig personal, haft utbildningsinsatser för föräldrar där även socialförvaltningens fältkuratorer deltagit.

På Frövi 7-9 har det gått ut personalinfo om Spice, och på Ekbacken F-6 skola har det på förekommen anledning varit ett öppet möte för alla om Spice, där polis och socialtjänst deltagit.

13. Svar på medborgarförslag om körkortslån till ungdomar i Lindesbergs kommun Ärendebeskrivning

Elever i HU13/14 på Lindeskolan föreslår i ett medborgarförslag att Lindesbergs kommun ska hjälpa ungdomar att finansiera körkort genom att kommunen ska ingå borgen för ett slags körkortslån till ungdomar. Lånet ska vara upplagt ungefär som ett studielån, med låg ränta och en återbetalningsperiod som startar när låntagaren får ett arbete.

Eleverna påpekar i sitt förslag att det idag är svårt att få arbete utan körkort och främst för ungdomar och invandrare. Körkort är dyrt, och alla har inte råd att ta körkort idag, vilket leder till utanförskap.

Den kommunala kompetensen regleras i kommunallagen 2 kap. 1 §; Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

I kommentarerna till lagtexten beskrivs det att för att en kommun ska få ha hand om en angelägenhet krävs att det är av allmänt intresse att så sker. Allmänintresset får bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt, osv. att kommunen befattar sig med angelägenheten.

I den grundläggande kompetensbestämmelsen ligger även ett principiellt förbud mot att ge understöd åt enskilda, eftersom det i regel inte kan vara ett allmänt intresse att sådant understöd lämnas.

I detta fall bedömer förvaltningen att körkortslån för ungdomar, eller utlåning av pengar till medborgare överhuvudtaget, inte är av allmänt intresse, varför kommunen inte kan bedriva sådan verksamhet. Att ingå borgen för körkortslån skulle även kunna ses som att ge understöd åt enskilda eftersom det inte är en tjänst av allmänt intresse, vilket inte heller är förenligt med kommunallagen.

Sida 18 av 22

Förvaltningen föreslår i en tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad den 12 oktober 2015 kommunstyrelsen besluta

• Medborgarförslaget besvaras med tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad den 12 oktober 2015.

13.1. Handlingar

Medborgarförslag om körkortslån till ungdomar i Lindesbergs kommun.pdf (inkluderad nedan)

Svar på medborgarförslag körkortslån.pdf (inkluderad nedan)

Sida 19 av 22

14. Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet oktober 2015 Ärendebeskrivning

Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen antogs av kommunfullmäktige § 194/2014 och bilaga 1 antogs av kommunstyrelsen § 182/2014.

I bilaga 1 till Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen framgår det att som en del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska rapportering av hur beslut verkställts ske både till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Den nämnd/bolag/verksamhet som fått ett uppdrag av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska redovisa hur beslutet verkställts när uppdraget är avslutat. Detta görs skriftligt

Redovisning av beslut som inte verkställts ska kontinuerligt ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. De förvaltningschefer som är ansvarig för den verksamhet som brustit i verkställigheten ska redogöra för kommunstyrelsen varför beslutet inte verkställts i tid och vad som krävs för att beslutet ska kunna verkställas. Detta protokollförs i kommunstyrelsen och protokollsutdraget meddelas kommunfullmäktige.

Kanslienheten överlämnade en redovisning av de uppdrags som gett av kommunstyrelsen den 17 november 2015.

14.1. Handlingar

Uppföljning av verkställda beslut november 2015.pdf (inkluderad nedan)

Sida 20 av 22 Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet

Som en del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska rapportering av hur beslut verkställts ske både till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Den nämnd/bolag/verksamhet som fått ett uppdrag av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska redovisa hur beslutet verkställts när uppdraget är avslutat. Detta görs skriftligt genom att fylla i en lista som finns under G:Kommun. Redovisning av beslut som inte verkställts ska kontinuerligt ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. De förvaltningschefer som är ansvarig för den verksamhet som brustit i verkställigheten ska redogöra för kommunstyrelsen varför beslutet inte verkställts i tid och vad som krävs för att beslutet ska kunna verkställas. Detta protokollförs i kommunstyrelsen och protokollsutdraget meddelas kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige ska få en rapport av nämndernas verksamhet, utöver det som framgår i delårsbokslut och årsredovisning. Kommunfullmäktiges presidium gör en plan för hur detta ska ske.

Dnr Ärende Uppdrag Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och till nämnd om det inte är verkställt – varför)

2014/412 Samverkansgrupp för placering av ny FALAB Projektera och uppföra ny högstadieskola Beslut har ännu inte fattats av högstadieskola enligt KFs beslut 2013-12-19 kommunstyrelsen gällande byggnation av högstadieskolan 2014/412 Samverkansgrupp för placering av ny Barn-och Samordna arbetet för kommunens olika Beslut har ännu inte fattats av högstadieskola utbildning verksamheter/intressenter kommunstyrelsen gällande schefen byggnation av högstadieskolan 2014/412 Samverkansgrupp för placering av ny Barn- och Lämna beslutsförslag om lokalisering och BUN § 30/2015, beslutade att lämna högstadieskola utbildning dimensionering av ny högstadieskola förslag till kommunstyrelsen. snämnden Kommunstyrelsen tog del av BUNs förslag till beslut vid beredande kommunstyrelsen i april 2015 2014/546 Kommunens kvalitet i korthet, Socialnäm Redovisa vilka förslag nämnden/utskottet Ej verkställt servicemätning via telefon och e-post nden har för att arbeta med målen och indikatorerna i KKiK – redovisning i juni 2014/546 Kommunens kvalitet i korthet, Barn- och Redovisa vilka förslag nämnden/utskottet Ej verkställt servicemätning via telefon och e-post utbildning har för att arbeta med målen och snämnden indikatorerna i KKiK – redovisning i juni 2014/546 Kommunens kvalitet i korthet, BMB Redovisa vilka förslag nämnden/utskottet Ej verkställt servicemätning via telefon och e-post har för att arbeta med målen och indikatorerna i KKiK – redovisning i juni 2014/481 Avtal med samfällighetsföreningar BKT Teckna avtal enligt förslag daterat den 14 Bergslagens kommunalteknik utanför gällande verksamhetsområden november 2014 meddelar 2015-05-20 att de inväntar för kommunalt vatten och spillvatten i beslut från Ljusnarsbergs kommuns Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsbergs innan de kan teckna avtalet. och Nora kommun 2014/487 Donation av ek och försäljning av Näringsliv Hänvisa ekens ägare till lämpliga Har ännu inte verkställts. tillhörande mark och ekonomiska medel de kan söka för att ta Förvaltningschef för utveckling hand om Kristinaeken tillväxtförvaltningen meddelade 2015- tillsamma 05-20 att landsbygdsutvecklaren ns med genast ska börja arbeta med ärendet. BKT

2 Dnr Ärende Uppdrag Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och till nämnd om det inte är verkställt – varför)

2014/399 Medborgarförslag om att göra en Kommunc Utreda ägarskapet för fastigheten Kommunchefen meddelar 2015-05-20 parkeringsplats av fastigheten där före hef avvaktar ersättning för detta förskolan Lysmasken låg rivningskostnader 2010/70 Revidering av gällande översiktsplan BMB 2015-06-02 samt fördjupningar av översiktsplanen Uppdrag att begära in en sammanfattande i Lindesbergs kommun redogörelse från Länsstyrelsen gällande kommunens översiktsplan 2015/385 Utökning av avtal med Kommunc 2015-08-25 migrationsverket hef Snarast redovisa förslag till kommunens framtida strategiska arbete med asyl- och flyktingmottagande 2015/398 Motion från Linda Svahn (S) om att Tillväxtuts 2015-09-15 inrätta ett allaktivitetshus i kottet Uppdrag att samordna en utredning för Lindesbergs ett ungdomens hus 2015/482 Parkeringsplatser vid Grönboda i Storå Kommunc 2015-10-27 hef Uppdrag att lämna förslag på utökning av parkeringsplatser vid Grönboda i Storå. Återkoppling till kommunstyrelsen ska ske i januari 2016 2015/260 Begäran om förhandling gällande dom Personalch 2015-10-27 i mål om efterforskning ef Uppdrag att inleda förhandling med Kommunal enligt begäran från Kommunal Västra Svealand Informera kommunstyrelsen innan slutförhandling sker 2015/166 Förfrågan om flytt av Kägelbanan på Kommunc 2015-10-27 Kyrkberget till Fingerboängs hef Uppdrag att tillsammans med minigolfanläggning handläggare för mark- och exploatering och planenheten redovisa möjligheter till flytt av kägelbanan enligt förslag från Nielsen i Torpa AB

3 Dnr Ärende Uppdrag Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och till nämnd om det inte är verkställt – varför)

KS § Vissa lastbilschaufförer som parkerar Kommunc 2015-10-27 272/2015 vid Volvo-rakan och uträttar sina hef Uppdrag att undersöka frågan behov i påsar och kastar längs med vägkanten. Kan kommunen sätta upp en toalett eller finna någon annan lösning på problemet?

4 15. Meddelanden 15.1. Handlingar

Meddelandelista 2015-11-24.PDF (inkluderad nedan)

Sida 21 av 22 MEDDELANDEN (händelser) Sida 1 (2) Kommunstyrelsen 2015-11-24 Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Hid Besl.inst InfoRiktning Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In 2015.3966 KS Revisionsrapport Granskning av Revisionsrapporter Lindesbergs 2015/302 AKK 2015-11-24 socialsekreterarnas kommun 2015 arbetssituation, Revisorerna Lindesbergs kommun

In 2015.4019 KS Protokoll från miljöberedningen Kommunstyrelsens miljöberedning 2015/477 AKK 2015-11-24 2015-10-12, Kommunstyrelsens 2015 miljöberedning

In 2015.4134 KS Information Deltagande i Vätternvattenprojektet 2015/481 AKK 2015-11-24 Vätternvattenprojektet Nora kommun, Bergslagens kommunalteknik

In 2015.4136 KS BKT § 126 2015-11-24 Investeringsuppföljning tom 2015- 09-30, Bergslagens kommunalteknik

In 2015.4137 KS BKT § 125 Prognos med 2015-11-24 uppföljning tom 20150930, Bergslagens kommunalteknik

In 2015.4151 KS Pressmeddelande Dramatiskt läge 2015-11-24 för kommuner och landsting som följd av flyktingkrisen samt häfte Ekonomirapporten om kommunernas och landstingens ekonomi - oktober 2015, Sveriges Kommuner och Landsting

In 2015.4179 KS Överenskommelse med staten om 2015-11-24 att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor i kommuner, landsting och regioner Dnr 15/3098, Sveriges Kommuner och Landsting

Winess 4.02-482 2015-11-19 07:31 © Bardeli Datasystem 1986-2012 Antal:12 HAMED MEDDELANDEN (händelser) Sida 2 (2) Kommunstyrelsen 2015-11-24 Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Hid Besl.inst InfoRiktning Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In 2015.4280 KS Beslut inom Ramprogrammet för Gång- och cykelväg mellan 2015/173 AKK 2015-11-24 Lokalutveckling och Skulstavägen och gamla entreprenörskap i Lindesbergs Örebrovägen i Fellingsbro kommun - ansökan från Fellingsbro GOIF om projektstöd för gång- och cykelväg mellan Skulstavägen och Krakoallén i Fellingsbro samt slutredovisning Fokus Fellingsbro, Näringslivsenheten Christer Kallin In 2015.4365 KS Protokoll samt kallelse Regionalt 2015-11-24 samverkansråd, Region Örebro län

In 2015.4366 KS Protokoll samt kallelse för 2015-11-24 Regionalt samverkansråd, Region Örebro län

In 2015.4368 KS Protokoll samt kallelse för 2015-11-24 Regionalt samverkansråd, Region Örebro län

In 2015.4371 KS Protokoll samt kallelse för 2015-11-24 Regionalt samverkansråd, Region Örebro län

Winess 4.02-482 2015-11-19 07:31 © Bardeli Datasystem 1986-2012 Antal:12 HAMED 16. Anmälan av delegationsbeslut 16.1. Handlingar

Anmälan av delegationsbeslut 2015-11-19.pdf (inkluderad nedan)

Sida 22 av 22

1.4 Allmänna handlingar Beslut om avslag av begäran om sekretessbelagda 2015/448 2015-11-09 Kommunchef handlingar Beslut om avslag av begäran om sekretessbelagda 2015/448 2015-11-10 Kommunchef handlingar

1.6 Brådskande ärenden Yttrande över ansökan om planbesked för 2015/484 2015-11-10 Kommunstyrelsens m.fl. i Lindesbergs kommun ordförande

1.12 Yttrande över ansökan om Yttrande över tillstånd för ljusmanifestation i 2015/501 2015-10-22 Infrastrukturansvarig tillstånd enligt ordningslagen Flugparken 22 oktober 2015 för att hedra de Gunnar Jaxell och lokala föreskrifter om drabbade i Trollhättan allmän sammankomst

3 – Fastighetsfrågor

3.3 Yttrande över remisser där Svar på samrådshandling för - 2015/213 2015-11-03 Näringslivschef Merit kommunen ska yttra sig som ingen erinran Israelsson fastighetsägare Yttrande över ansökan om bygglov för nybyggnad P 2015-11-09 Näringslivschef Merit av återvinningsstation på fastigheten 2015.427 Israelsson för FTI AB 1 Yttranden över ansökan om bygglov för P 2015-11-09 Näringslivschef Merit nybyggnad av garage 80 kvm för fastigheten 2015.427 Israelsson 2

3.5 Rätt att träffa arrendeavtal, Nyttjanderättsavtal för fastigheten p 2015-11-09 Näringslivschef Merit servitutsavtal och för Guldsmedshyttan- 2015.433 Israelsson

Kapitel Rubrik Beslut Dnr Datum Delegat/vidaredelegat

nyttjanderättsavtal om Stråssa BK 1 kommunal mark.

Nyttjanderättsavtal för fastigheten p 2015-11-06 Näringslivschef Merit mellan Billerud Korsnäs och Lindesbergs 2015.433 Israelsson kommun för ny lekplats 6 Nyttjanderättsavtal för del av p 2015-10-31 Näringslivschef Merit samt dela av för Frövi Judoklubb 2015.434 Israelsson för att anlägga ett utegym 1

5 – Personalfrågor - kommunövergripande

Anställning Anställande av vik telefonist vid IT- och 2015-10-20 Gunilla Sandgren telenheten. . Tillsvidareanställning av utbildare till kommunal 2015-10-26 Catrine Pernros Eriksson vuxenutbildning from 20160101, . Anställning av kommunsekreterare vid 2015-11-02 Gunilla Sandgren kanslienheten, Visstidsanställning av samordnare för finskt 2015-11-03 Ida Frödén förvaltningsområde. 2015-12-01 – 2016-02-28,

6 – Personalfrågor – kommunledningskontoret och tillväxtförvaltningen

6.5 Rätt att utse ersättare för Förvaltningschef Henrik Arenvang utses till tf 2015-10-27 Christer Lenke kommunchefen vid semester kommunchef 30 oktober