FÅGLAR #02.2019 Årgång 42 I Närke FIN Ledare Nr2 2019
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
FÅGLAR #02.2019 ÅRGÅNG 42 i Närke FIN ledare Nr2 2019 Ska vi värna alla Matenfåglar vi –äter även avgördem som hotar mångfalden? vilka omfåglar fågelskådare öns- viTranan ärfår dessutom något seav en allätare. Allt fler rapporter kar vi få uppleva så kommer om hur tranor utraderar skrattmås- och dvärgmåsko- många fåglar som möj- lonier. Från Finland rapporteras om hur brushanens ungar äts urligt. blir Ett manav syftena fågelskådare? med HUVUDDELENupp av tranor. Det finns av det rapporter spannmål om vi hurodlar sångsvan går till dödardjurfoder. små Liggeratt vi detorganiserar i generna osseller i är Köttätandetgässlingar och har själv ökat haroch jag hagmarkerna observerat hurhar enförsvunnit kanadagås i samma drän- detNärkes miljön? HurOrnitologiska som helst he- takt.ker en Våra gräsandunge. ängs- och betesmarker Är detta orsaken har minskat till att från det 1 går 600 dåligt 000 hek för- terFörening jag Lars Johanssonär just skyd och- har tartofsvipans år 1891 häckningtill cirka vid500 Oset?000 idag. Det är i dessa marker som sådet länge av jagfåglarna. minns varitMen ”be - korna betar och grovfodret växer. Det är där som staren, göktytan tuttad”vad äri fåglar. egentligen I mer än få 60- år ochDET trädpiplärkan ÄR NU DAGS trivs. att vi börjar diskutera hur många tranor, hargelskydd? våra bevingade vänner följt sångsvanarIdag är det och mer grågäss effektivt vi attska nyttja värna spannmålsmarker om. Ska vi acceptera både atttill mig. grovfoder-tranorna börjar och kraftfoderproduktion. häcka vid Oset/Rynningeviken Täckdikning medhar ersattrisk fördi- DEN FÖRSTA TANKEN är att skydda fåglarna mot nega- kesrenarnaatt andra våtmarksarteroch blankvattnet. försvinner? Odlingshinder Kommer har grävts turistnäringen bort. Mo- StivaMORMORS effekter som viKATT människor Måns skapar.kom med Idag en finns fågel deti munnen; nog ing- jag saikenkollapsa har om försvunnit det blir och5 000 därmed tranor naturens färre i Hornborgarsjön? mångfald. Vil- Hhade då inte fyllt sex år. I samband med skolavslutning i första en del av vår planet som inte är påverkad av däggdjuret Homo ket antal sångsvanar i Tysslingen kan lantbrukarna acceptera? sapiens.klass fascinerades I de djupaste den gravarna lille Lars i haven över en hittar samling man tornsvalor,plaster och som GROVFODEROm vi anser att antalet, det vill tranor, säga hö, svanar skördades och gäss förr efterinte skamidsom öka,- i dede yttersta hette då. luftlagren Tornsvalorna hamnar jagade det insekter fossila intensivtbränslets och koldiox lågt över- mar.vilka Nu medel börjar och den metoder skörden ska redan då ianvändas? maj. Kornknarren och rapphö- id.fälten Vilda därdäggdjurs Almby biomassatrygghetsboende är klart nu mindre ligger. änI sjättetio procent, klass fick nan hinner inte ruva färdigt. medanjag Erik människor Rosenbergs och bokhusdjur om Oset av alla och VadEtt annatär då långsiktigtexempel ärhållbart konkurrensen både för de Kvismarenslag svarar i förstipendium. resten. EnJust ökande nu har vårmellan mat ochhavsörn den föda och ochfiskgjuse. miljö som Idag fåg är- befolkningjag en sparvhök i världen hos som mig. ställer Hon kravär på larnamiljögifterna behöver? inte ett lika tydligt hot på väghög till levnadsstandard fågeldoktorn efter är att ett ha reellt trass - motDet köttstora vi rovfåglar.äter ska vara Projekt svenskt. ”ÖRN Våra hot.lat Hur in sig ska i ettplanetens stängsel. alla Och innevånare på den ”få - kossor72” bedrev ska åter mycket beta grovfoder framgångsrikt på de få gelvägen”frisk luft, rentär det. vatten och någonting markermatning som av örnarnu tagits vintertid. ur bruk. Resultatet Örebro att äta? kommunblev att ärhavsörnshonorna i detta en förbild avgiftades genom att DET HAR HÄNT mycket under anläggaoch ungfåglarna skogsbeten. klarade Det nötkött det nålsövi äter- NÄSTAmin livstid TANKE och inte kring minst fågelskyddet bland fåg - kanga somockså den vara första från devintern djur som innebär. ger oss I är larna.att skydda Många fåglarna negativa motförändringar naturens i vårKvismare mjölk. fågelstations senaste års- predatorer.fågelfaunan Det har är jag inte fått baravara medfyrfota om. skrift redovisas hur fiskgjusen och rävarInte och bara katter fåglarna som utan hotar hela fågellivet. den biolo - ÄGGPRODUKTIONhavsörnen konkurrerar medoch följduppföd att- Ävengiska några mångfalden fågelarter hotas. ställer I debatten till pro - antaletning avgjusar kycklingar minskar och rejält. grisar Vilken sker blemtalas eller det rubbarom jordens balansen. sjätte massut- avi arternastor utsträckning ska vi fågelvänner inomhus ochvärna på Pårotning. många I vårtplatser närområde har naturvårdare ser vi en Lars Johansson om?spannmål från åkrarna. Kyckling- skapatutveckling och förbättrat där jord- ochfåglarnas skogsbruk över - Ärproduktion det kanske inomhus dags att är nu klimatsmart, sluta mata nattnings-kortsiktigt och försämrar rastplatser. mångfalden I de öppna i naturen. Ordförande, NOF men ger ingetörnarna bidrag vintertid? till biologisk Vi vet mångfald. också att Höns ris- jordbruksbygdernaSånglärkorna räknades är det lätti min för barndom fåg- till 4,5 som slutat värpaken att blir bli i bästadödad fall av biogas. ett framrusande I den bästa larnamiljoner att finna par i föda.Sverige. På Nuallt är större de färre arealer än en sår miljon. man Jägareförbunpå hösten; - avtåg världar är stor bordeom man de fjäderfänär en örn. vi Om äter vi också naturvärnare vara de somslutar gett mata oss detdet får redovisade till följd atti våra svanar trakter och 3 000gäss skjutna har gott rapphöns om vinterföda. årligen strax äggen.örnarna och järnvägen inte gör något för att minska olyckorna Dessutomefter andra har världskriget. naturvårdare Nu och är fågelvännerde rapphöns gynnatsom skådas de arterna söder om medEndast vilt, drygt vilket två blir procent då resultatet? av fläskköttet Havsörn i Sverige tar många är ekologiskt skar- genomTysslingen bland någraannat somatt restaurera planterats våtmarker. ut av jakthundsintresserade jäg- framtaget.vungar, är Detdet villbra sägaeller köttdåligt? från grisar som fått gå utomhus och Tranor,are. Erik sångsvanar Rosenberg och noterade gäss ärrunt arter 100 som storspovpar gynnas avi Kvismareda föränd- - därmed bidragit till biologisk mångfald. ringarna.len. Nu Fåär antaletav dessa i stort fåglar sett noll.svälter ihjäl vintertid och dess- PERSONLIGEN VET JAG just nu inte vilken uppfattning utomDet är är de maten förberedda vi äter sominför påverkar kommande antalet häckningssäsong. lärkor, starar, rapp - VIjag HARska framhäva. ALDRIG Men tidigare jag lagtvet såatt liten vi idel Fågelskådarsverige av vår inkomst på Iblandhöns, uppstår storspovar, skador törnsångare, på grödorna sten- och och det buskskvättor, blir konflikter gulsparvar, mel- livsmedel.måste våga Det diskutera är positivt och i sig, finna men svarska vipå i framtidendessa frågor. få njuta Andra av lanhussvalor fågelvänner med och flera. jordbruket. Jordbruket har omstrukturerats enormt. Från sjungandeförväntar sånglärkorsig att vi kan och presenterastarar, spelande väl motiverade rapphöns och ställnings insektsja-- många små gårdar med kor och hästar, har vi nu stora spann- gandetaganden hussvalor i dessa måste svåra vi frågor tänka ganskamer på vilkensnart. mat vi äter. målsåkrar och anläggningar för industriliknande mjölkproduk- Jag vet att det inte är lätt och att det finns motsatta intressen. Låt tion. Klart vi behöver producera den mat vi ska äta, men måste Erik Rosenbergs engagemang mot biociderna på 1960-talet vara det ske i kollision med naturen? en inspirationskälla. 2 2 INNEHÅLL i Fåglar i Närke #2.2019 Måste vi värna alla fåglar? 2 Klartecken för skyddsjakt på skarv 4 Från fågelnörd till fågelguide 5 Första häckningen av pilgrimsfalk 6 Kylig kamp i fågeltornen 7 Hur vi kan visa hänsyn mot fåglarna 8 Följ med i mäster eriks fotspår 9 Vidgade vyer efter ö-besök 28-29 Höstens spännande program 30 Räddad av en krockkudde 32 fågelrapporten 2018 ALLT OM VÅRA OBSERVATIONER UNDER ÅRET – 18 SIDOR OMSLAGSBILDEN: TORNSEGLARE (Apus apus) Akvarell av Staffan Ullström TEXT: MARIANNE JOHANSSON Tornseglaren tillhör familjen seglare och söderut redan i augusti. är enda representanten för familjen i norra Längd: 17–18,5 centimeter, vingspann: Europa. 40 – 44 centimeter. Är strömlinjeformad Tornseglare är extremt anpassade till ett med långa, spetsiga vingar. Har kluven liv i luften och efter att de kläckts befinner stjärt och är jämnfärgat brunsvart med sig många av fåglarna i luften från det bronsglans särskilt på ryggsidan och ving- att de lämnar boet tills de häckar första arna. Könen är lika till utseende. Tornseg- gången vilket sker efter två till tre år. Vid larna är trogna sin partner hela livet. sina flygmanövrer kan de i störtdykningar De har så kallad klängfot som inte duger uppnå hastigheter på över 200 kilometer till att sitta på grenar med men den kan per timme. Och de kan nå upp till en höjd klänga sig fast vid takrännor och andra av 3 500 meter. ojämna ytor. De fyra klorna är vassa och Vad vore väl en svensk högsommardag krökta och pekar framåt, ingen bakåt att utan tornseglarnas flygkonster och lek och nypa fast med. det höga gälla skriet, sirr, sri, sri, sirr, Födan består bland annat av insekter, högt uppe i det blå? svävande spindlar och bladlöss. Före 1980 var det officiella namnet torn- Bobygge: boet byggs med grässtrån, svala men eftersom arten inte är en svala blad, riskvistar, ull, knoppfjäll, frön, trådar, försöker ofta stjäla andra fåglars bon under byttes namnet till tornseglare. hår och liknande. Redet bildar en rörig, någon takpanna.