DOCSLIB.ORG

Götavi Boplatslämningar Från Stenålder, Yngre Järnålder Och Medeltid

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Götavi Boplatslämningar Från Stenålder, Yngre Järnålder Och Medeltid GÖTAVI BOPLATSLÄMNINGAR FRÅN STENÅLDER, YNGRE JÄRNÅLDER OCH MEDELTID Kenneth Svensson Mattias Ahlbeck Mikael Isaksson Niklas Stjerna Arkeologisk förundersökning Raä 94:1 & 2, Vintrosa sn, Närke Rapporter från Arkeologikonsult 2004:2006 1 Kartor ur allmänt kartmaterial: ©Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184. GÖTAVI BOPLATSLÄMNINGAR FRÅN STENÅLDER, YNGRE JÄRNÅLDER OCH MEDELTID Kenneth Svensson Mattias Ahlbeck Mikael Isaksson Niklas Stjerna Arkeologisk förundersökning Raä 94:1 & 2, Vintrosa sn, Närke Rapporter från Arkeologikonsult 2004:2006 Arkeologikonsult Box 466, 194 04 Upplands Väsby Telefon: 08-590 840 41 Fax: 08-590 725 41 3 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING….......................................................................6 INLEDNING….....................................................................................8 Bakgrund.........................................................................................…8 Syfte och målsättning…............................................................................9 METOD OCH GENOMFÖRANDE…..................................................10 RESULTAT….....................................................................................12 Stenålder (Raä 94:1)............................................................................12 Yngre järnålder – tidig medeltid (Raä 94:2)….............................................15 Medeltid (Raä 94:1)…............................................................................16 DISKUSSION….................................................................................17 Stenålder (Raä 94:1)…...........................................................................17 Boplatsens läge i landskapet.........................................................17 Kulturlager eller spår av svedjebruk?............................................…17 Frånvaron av fynd….....................................................................18 Hus och konstruktioner…..............................................................18 Yngre järnålder – tidig medeltid (Raä 94:2)…..............................................19 Ortnamnet…..............................................................................19 Husen…....................................................................................19 Platsens funktion och ekonomi…...................................................20 Medeltid (Raä 94:1)…............................................................................21 REKOMMENDATIONER...............................................................…21 REFERENSER…..............................................................................22 Litteratur.........................................................................................…22 Historiska kartor................................................................................…23 ADMINISTRATIVA OCH TEKNISKA UPPGIFTER…...........................24 Bilaga 1 Plankartor Bilaga 2 Översiktskarta samt förteckning över 14C-dateringar Bilaga 3 Historiska kartor Bilaga 4 Schaktförteckning Bilaga 5 Provruteförteckning Bilaga 6 Kontextförteckning Bilaga 7 Fyndförteckning Bilaga 8 Resultat från fosfatanalys Bilaga 9 Resultat från vedartsanalys Bilaga 10 Resultat från makrofossilanalys 5 SAMMANFATTNING Arkeologikonsult har under en vecka i november enstaka härd. Ett kolprov från ett stolphål visade 2003 samt en vecka i april 2004 genomfört en sig vara från vikingatid, varför området sannolikt förundersökning av Raä 94:1-2 vid Götavi, Vintrosa utnyttjats under fl era av de vid 94:1 och 94:2 sn, Närke. Fornlämningarna upptäcktes i samband konstaterade perioderna. med den särskilda arkeologiska utredningen inför nya E18, delen Lekhyttan – Adolfsberg, då • Område C. Kultur-/odlingslager, tidigneolitikum två förhistoriska boplatslägen identifi erades på samt övergången senneolitikum/äldre bronsålder. drumlinsluttningarna vid Götavi (Pettersson 2003). Öster och sydöst om område B förekommer ett Boplatserna kunde genom 14C-dateringar redan i tämligen vidsträckt kulturlager. Två dateringar utredningsskedet preliminärt knytas till övergången föreligger från kulturlagret, vilka pekar på att mesolitikum/tidigneolitikum (Raä 94:1) samt yngre platsen utnyttjats under såväl tidigneolitikum järnålder (Raä 94:2). som övergången senneolitikum/äldre bronsålder. Träkol från ett stolphål i detta område daterades Vid förundersökningarna kunde det konstateras redan under utredningsskedet till övergången att boplatslägena inte är helt och hållet rumsligt senmesolitikum/tidigneolitikum. Eftersom inga separerade, utan delvis sammanfaller. Boplatslämningar fynd påträffades vare sig vid schaktning eller förekommer längs hela vägens sträckning över provrutsgrävning, skulle lagret alternativt kunna drumlinens sluttningar, från Götavitorp i väster, utgöra lämningar efter svedjebruk. Under lagret över området söder om Götavis nuvarande gårdsläge fi nns anläggningar bevarade. Mot öster tunnar till dess att topografi n planar ut ned mot Svartån i detta lager ut och antalet anläggningar blir öster. Lämningarna förekommer emellertid med olika betydligt färre. intensitet över förundersökningsområdet och har på grundval av sin inbördes fördelning preliminärt • Område D. Boplatslämningar, tidigneolitikum. indelats i olika delområden (se fi g 7). Numreringen I moränmarken på drumlinens krön föreligger nedan följer denna indelning. ett område med härdar, stolphål och gropar. Träkol resp. hasselnötskal från två av härdarna har Det område som i utredningsrapporten betecknas Raä daterats till tidigneolitisk tid. Östra delen av detta 94:1 visade sig vara kronologiskt mer komplicerat än område är stört av aktiviteter under järnåldern. vad utredningen antytt. Fyra olikartade delytor kunde konstateras. Dessa kan karaktäriseras enligt följande: Beträffande det område som betecknas Raä 94:2, har tre skilda gårdslägen avgränsats med bebyggelse av • Område A. Medeltida bosättning. Längst i olika karaktär: väst, väster om den mur som löper norrut från Götavitorp, kunde ett kulturlager och • Område E. Boplatslämningar, sen vikingatid anläggningar i form av stolphål och gropar – tidig medeltid. Denna bebyggelse karaktäriseras identifi eras. Kulturlagret 14C-daterades till av att den utgörs av fl era mindre hus med tydligt medeltid (1300-tal). Eftersom kulturlagret är avgränsade lergolv utförda i olika byggnadstekniker förhållandevis diffust till sin karaktär, dvs det (dels syllstenshus och dels väggstolpshus). saknade vid förundersökningen helt inslag av fynd Det kunde konstateras att här fanns minst två förutom förekomst av träkol, så skall det sannolikt bebyggelsefaser. Bebyggelsen fortsätter ut norr tolkas som resterna av ett odlingslager snarare än om vägområdet. Dateringen baseras dels på de något annat. 14C-prov som togs i samband med utredningen och dels på husens konstruktionssätt. I anslutning • Område B. Boplatslämningar, vikingatid/ till denna bebyggelse påträffades dessutom ett neolitikum. I sandmarken öster om nämnda mur 0,1-0,3 m djupt kulturlager som i norr fortsätter vidtar ett område med stolphål, gropar och någon utanför vägområdet. Till detta bebyggelseområde 6 skall föras ytterligare ett 30×25 m stort och 14C-prov som togs i samband med utredningen. 0,1-0,3 m djupt kulturlager, beläget väster om • Område G. Boplatslämningar, sannolikt sen lergolvshusen, mellan de i utredningsrapporten vendeltid - tidig vikingatid. Lämningarna är redovisade fornlämningsområdena 94:1 och 94: belägna i södra delen av vägområdet och rymmer 2. Kulturlagret har 14C-daterats till vikingatid rester efter ett långhus med fragmentariska men här fi nns också ett analysresultat som visar lämningar av ett golvlager. Vidare påträffades på aktiviteter under romersk järnålder. Troligen här ett antal gropar och kulturlager. Dateringen representerar detta kulturlager i själva verket en baseras på de 14C-prov som togs i samband med odlingsyta. utredningen. • Område F. Boplatslämningar, sen vendeltid - tidig Generellt kan sägas att kulturlagren och anläggningarna vikingatid. I området fi nns lämningar efter ett i område F och G är väldigt sönderplöjda. förmodat långhus som endast delvis är synligt i förundersökningschaktet (S1060). I huset fi nns I öster upphörde bebyggelselämningarna inom Raä 94: rester av en golvnivå och i direkt anslutning 2 i och med schakt S1040 och S1043. Öster om dessa utanför huset så fi nns en grusad gårdsplan schakt påträffades visserligen två stolphål, det ena i bevarad. Dessa lämningar kommer sannolikt schakt S1041 och det andra i utredningsschakt 1034, endast att beröras mycket perifert då det fortsätter men med tanke på att avståndet mellan dessa schakt ut norr om vägområdet. Dateringen baseras på de uppgår till ca 50m och att inga andra indikationer på bebyggelse framkommit i utredningsschakten däremellan så bedöms ändå fornlämningsområdet sluta i och med förundersökningsschakten S1040 och S1043. 7 INLEDNING Inför den planerade nybyggnationen av Europaväg 18 Terrängen utgörs vid Götavi av fl ack till svagt sluttande mellan Lekhyttan och Adolfsberg har Arkeologikonsult, åkermark på den här belägna drumlinens södra sida. på uppdrag av Vägverket Region Mälardalen, genom- De högre belägna delarna av drumlinen utgörs av fört en arkeologisk förundersökning av fornlämning stenbunden morän. De lägre liggande partierna i väster Raä 94 vid Götavi i Vintrosa sn, Närke (fi g 1). För- består av ren sand och i öster mot Svartån utgör lera det undersökningsområdet omfattar en sträcka på ca 600 m dominerande underlaget. I förundersökningsområdets
Load more

Recommended publications
  • 1 Olof Elander Ramis Ghotbi Simon Wahlbeck
    Olof Elander Ramis Ghotbi Simon Wahlbeck 1 Förord Föreliggande projektarbete har genomförts som en del av kursen Kulturgeografi, Avancerad nivå under höstterminen 2013. Projektet har utförts i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. Den utvecklingsplan för Ölmbrotorp som projektet resulterat i är framtagen utifrån ett förslag från stadsbyggnadskontoret. Kontaktperson på Örebro kommuns stadsbyggnadskontor har varit Anita Iversen. Örebro, 2013-11-04 Olof Elander Ramis Ghotbi Simon Wahlbeck 2 Innehållsförteckning Syfte ............................................................................................................. 4 Ölmbrotorp idag .......................................................................................... 4 Ölmbrotorp i kommunens planering ........................................................... 4 Ölmbrotorp beskrivet statistiskt .................................................................. 6 Ölmbrotorp i jämförelse med andra orter ............................................... 7 SWOT-analys över Ölmbrotorp .................................................................... 7 Styrkor ..................................................................................................... 8 Svagheter ................................................................................................. 9 Möjligheter ............................................................................................ 10 Hot ........................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Transportplan För Örebro Kommun 2 1
    Transportplan för Örebro kommun 2 1. Varför en transportplan? 4 Transportplanens roll och inriktning 4 Hur denna plan kommit till 5 2. Förutsättningar 6 Boende, infrastruktur och trafik 6 Förändringar i omvärlden som kan påverka transporterna 16 Befintliga mål 22 3. Förtjänster och brister i dagens transportsystem 25 En förutsättning för välfärd och regional utveckling 25 Trängsel i trafiken 26 Trivsel och tillgänglighet i staden 26 Lång väg till ett jämställt transportsystem 27 Stort beroende av fossila bränslen 28 Hälsoeffekter: buller, luftföroreningar och vardagsmotion 29 Trafikolyckorna har minskat kraftigt 32 4. Visionen – vart vi vill komma 35 Varför behövs förändringar? 35 Hur vill vi att örebro ska se ut imorgon? 35 5. Mål och möjliga åtgärder 36 Trafikens omfattning 36 Stadsutveckling för en attraktiv, tillgänglig och trygg stad 40 Örebro och det regionala transportsystemet 44 Trafiksäkerhet 47 Klimatpåverkan 48 Luftkvalitet 50 Buller 54 6. Prioriterade åtgärder 56 Prioriterade åtgärder i transportsystemet 56 Prioriterade åtgärder i den egna organisationen 60 Prioriterade områden där fördjupning behövs 61 7. Från vision till verklighet 63 Ledning och ansvar 63 Samsyn och delaktighet 63 Uppföljning och omprövning 63 8. Bilagor 64 Bilaga 1. Riksdagens transportpolitiska mål 64 Bilaga 2. Övriga åtgärder 64 Bilaga 3. Bedömning av de prioriterade åtgärdernas effekter på möjligheten att nå respektive mål 66 Bilaga 4. De priorierade åtgärderna bedömda enligt fyrstegsprincipen 67 Antagen av kommunfullmäktige 29 oktober 2008. 3 1. Varför en transportplan? Under efterkrigstiden har bilen fått en alltmer central plats i våra samhällen och orsa- kerna är uppenbara: bilen är snabb, smidig och bekväm. Under många decennier har vi byggt vi vårt samhälle för att passa bilismen, vars betydelse och omfattning sakta men säkert ökat.
    [Show full text]
  • Databasteknik För D1, SDU1 M Fl
    1 of 3 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy ([email protected]) Tentamen i Databasteknik för D1, SDU1 m fl lördag 9 mars 2013 Gäller som tentamen för: DT1026 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1030 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 DT1012 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1007 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel. Poängkrav: Maximal poäng är 32. För betyget 3 respektive G krävs 16 poäng. Resultat: Meddelas på kursens hemsida eller via e-post senast lördag 30 mars 2013. Återlämning av tentor: Efter att resultatet meddelats kan tentorna hämtas på universitetets centrala tentamensutlämning. Examinator och Thomas Padron-McCarthy, telefon 070 - 73 47 013. jourhavande: Skriv tydligt och klart. Lösningar som inte går att läsa kan naturligtvis inte ge några poäng. Oklara formuleringar kommer att misstolkas. Skriv den personliga tentamenskoden på varje inlämnat blad. Skriv inte namn eller personnummer på bladen. Skriv bara på en sida av papperet. Använd inte röd skrift. Antaganden utöver de som står i uppgifterna måste anges. Gjorda antaganden får inte förändra den givna uppgiften. Skriv gärna förklaringar om hur du tänkt. Även ett svar som är fel kan ge poäng, om det finns med en förklaring som visar att huvudtankarna var rätt. LYCKA TILL! 2 of 3 Scenario till uppgift 1-4 Sverige är uppdelat i 21 län, till exempel Örebro län och Jämtlands län. Varje län har ett unikt namn och en folkmängd. Varje län har också en residensstad, som är en tätort som ligger i det länet. Varje län delas sedan in i flera kommuner, till exempel Örebro kommun och Kumla kommun, som båda finns i Örebro län.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Samhällsbyggnadsnämnd Sammanträdesdatum: 2021-06-23
    Kallelse Sammanträde med: Samhällsbyggnadsnämnd Sammanträdesdatum: 2021-06-23 Tid: kl. 09:00-14:30 Plats: Konferensrum Almen samt digitalt Meddela förhinder snarast möjligt till nämndsekreteraren. Du som är ersättare meddelar om du kommer att närvara. Tänk på våra allergiker och undvik starka dofter. Ledamöter kallas Ersättare underrättas Nina Höijer (S), ordförande Therese Magnusson (S) Magnus Lagergren (KD), vice Antti Tsupukka (S) ordförande Kent Grängstedt (S) Oskar Svärd (M), 2:e vice ordförande Björn Junaeus (KD) Andreas Brorson (S) Arne Kumm (M) Eva Järliden (S) Johan Kumlin (M) Jouni Slagner (S) Ronnie Erhard (M) Solweig Oscarsson (S) Inga-Lill Andersson (C) Lars-Göran Zetterlund (C) Christer Johansson (SD) Pär-Ove Lindqvist (M) Fredrik Askhem (L) Helena Bosved (MP) Bo Ammer (SD) Jessica Carlqvist (V) Greger Persson (SD) Tommy Ahlberg (S) 1 (249) Föredragningslista 1. Dagordning Föredragande: Sammanfattning 09:00 - Mötets öppnande, upprop 09:10 Beslutsärenden 09:50 - Rast 10:00 - Fortsättning beslutsärenden 10:20 - Information 11:00 - Rast 11:10 - Fortsättning information 12:00 - Lunch samt gruppmöten 13:30 - Beslut 14:00 - Mötet avslutas 2. Val av justerare Föredragande: Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ordföranden och Bo Ammer (SD) justerar dagens protokoll med Oskar Svärd (M) som ersättare. 3. Medborgarförslag sjukresor Diarienummer: 18RS1588 Föredragande: Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anse medborgarförslaget som besvarat att inte ändra i Bestämmelser och tillämpningsanvisningar för Region Örebro läns sjukresor och transporter Sammanfattning Förslagslämnaren önskar att alla sjukresor skall vara gratis om den allmänna kollektivtrafiken är begränsad. 2 (249) Föredragningslista Av det regelverk som tillämpas för Region Örebro läns sjukresor finns möjlighet för samtliga medborgare i Region Örebro län att få kostnadsfri anslutningsresa, i form av serviceresefordon eller egen bil, om det föreligger bristande kommunikationer eller är över 2 km till närmaste angöringsplats.
    [Show full text]
  • FÅGLAR #02.2019 Årgång 42 I Närke FIN Ledare Nr2 2019
    FÅGLAR #02.2019 ÅRGÅNG 42 i Närke FIN ledare Nr2 2019 Ska vi värna alla Matenfåglar vi –äter även avgördem som hotar mångfalden? vilka omfåglar fågelskådare öns- viTranan ärfår dessutom något seav en allätare. Allt fler rapporter kar vi få uppleva så kommer om hur tranor utraderar skrattmås- och dvärgmåsko- många fåglar som möj- lonier. Från Finland rapporteras om hur brushanens ungar äts urligt. blir Ett manav syftena fågelskådare? med HUVUDDELENupp av tranor. Det finns av det rapporter spannmål om vi hurodlar sångsvan går till dödardjurfoder. små Liggeratt vi detorganiserar i generna osseller i är Köttätandetgässlingar och har själv ökat haroch jag hagmarkerna observerat hurhar enförsvunnit kanadagås i samma drän- detNärkes miljön? HurOrnitologiska som helst he- takt.ker en Våra gräsandunge. ängs- och betesmarker Är detta orsaken har minskat till att från det 1 går 600 dåligt 000 hek för- terFörening jag Lars Johanssonär just skyd och- har tartofsvipans år 1891 häckningtill cirka vid500 Oset?000 idag. Det är i dessa marker som sådet länge av jagfåglarna. minns varitMen ”be - korna betar och grovfodret växer. Det är där som staren, göktytan tuttad”vad äri fåglar. egentligen I mer än få 60- år ochDET trädpiplärkan ÄR NU DAGS trivs. att vi börjar diskutera hur många tranor, hargelskydd? våra bevingade vänner följt sångsvanarIdag är det och mer grågäss effektivt vi attska nyttja värna spannmålsmarker om. Ska vi acceptera både atttill mig. grovfoder-tranorna börjar och kraftfoderproduktion. häcka vid Oset/Rynningeviken Täckdikning medhar ersattrisk fördi- DEN FÖRSTA TANKEN är att skydda fåglarna mot nega- kesrenarnaatt andra våtmarksarteroch blankvattnet. försvinner? Odlingshinder Kommer har grävts turistnäringen bort.
    [Show full text]
  • Transportplan För Örebro Kommun
    Transportplan för Örebro kommun P R O G R A M P O L I C Y R I K T L I N J E H A N D L I N G S P L A N Transportplan för Örebro kommun PROGRAM/PLANER uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av verksamheten inom Örebro kommun. POLICY uttrycker ett värdegrundsbaserat förhållningssätt för arbetet i Örebro kommun. RIKTLINJE säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet vid handläggning och utförande i Örebro kommun. HANDLINGSPLAN anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktingen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen. 2 1. Varför en transportplan? 4 Transportplanens roll och inriktning 4 Hur denna plan kommit till 5 2. Förutsättningar 6 Boende, infrastruktur och trafik 6 Förändringar i omvärlden som kan påverka transporterna 16 Befintliga mål 22 3. Förtjänster och brister i dagens transportsystem 25 En förutsättning för välfärd och regional utveckling 25 Trängsel i trafiken 26 Trivsel och tillgänglighet i staden 26 Lång väg till ett jämställt transportsystem 27 Stort beroende av fossila bränslen 28 Hälsoeffekter: buller, luftföroreningar och vardagsmotion 29 Trafikolyckorna har minskat kraftigt 32 4. Visionen – vart vi vill komma 35 Varför behövs förändringar? 35 Hur vill vi att örebro ska se ut imorgon? 35 5. Mål och möjliga åtgärder 36 Trafikens omfattning 36 Stadsutveckling för en attraktiv, tillgänglig och trygg stad 40 Örebro och det regionala transportsystemet 44 Trafiksäkerhet 47 Klimatpåverkan 48 Luftkvalitet 50 Buller 54 6. Prioriterade åtgärder 56 Prioriterade åtgärder i transportsystemet 56 Prioriterade åtgärder i den egna organisationen 60 Prioriterade områden där fördjupning behövs 61 7.
    [Show full text]
  • Statistik Om Örebro Kommun – Landsbygd Och Tätorter 2019 Pdf
    Örebro 2019 Tätortsbeteckning 1. Askersby 2. Ekeby-Almby 3. Garphyttan 4. Glanshammar 5. Hampetorp 6. Hovsta 7. Kilsmo 8. Latorpsbruk 9. Läppe 10. Norra Bro 11. Odensbacken 12. Stora Mellösa 13. Vintrosa, del av 14. Ölmbrotorp 15. Örebro 16. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Askersby 256 242 14 0,60 418 20,4 Ekeby-Almby 1 886 1 309 577 2,00 767 8,0 Garphyttan 1 529 1 621 -92 1,73 934 15,1 Glanshammar 772 751 21 1,12 697 12,9 Hampetorp 310 335 -25 1,34 229 30,4 Hovsta 2 791 2 781 10 1,58 1 797 8,9 Kilsmo 231 259 -28 0,32 718 29,5 Latorpsbruk 744 683 61 1,23 593 12,1 Norra Bro 905 796 109 1,47 600 6,0 Odensbacken 1 334 1 374 -40 1,57 880 22,2 Stora Mellösa 794 809 -15 1,02 784 18,4 Vintrosa, del av 1 400 1 412 -12 1,79 765 13,8 Ölmbrotorp 533 545 -12 0,63 862 14,2 Örebro 120 436 107 674 12 762 50,61 2 287 Utanför tätort 19 446 14 869 4 577 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015.
    [Show full text]
  • Regionalt Trafikförsörjningsprogram För Örebro
    Regionalt trafi kförsörjningsprogram för Örebro län 2016–2025 Antagen av Regionfullmäktige November 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 14 1.1 Trafikförsörjningsprogrammetl 14 1.2 Organisation 15 2 Övergripande mål för transportsystemet 19 3 Mål för kollektivtrafiken 11 3.1 År 2025 11 3.2 Övergripande strategisk inriktning 12 4 Nuläge 14 4.1 Samhällsutmaningar för kollektivtrafiken 14 4.2 Kollektivtrafikens utveckling 19 5 Strategisk inriktning för kollektivtrafiken 24 5.1 Attraktiv och tillgänglig resa 24 5.2 Marknad 25 5.3 Utbud och kapacitet 26 5.4 Klimat och Miljö 26 5.5 Trafikering 27 6 Marknadsanalys 29 6.1 Regionaltåg 29 6.2 Pendeltåg 30 6.3 Expressbussar 30 6.4 Regionbuss 31 6.5 Landsbygdstrafik 32 6.6 Stadstrafik 34 Länsgränsöverskridande 36 6.7 Trafikplikt eller kommersiell trafik 37 6.8 Anpassning till radikal förändring av efterfrågan 37 6.9 Viktiga bytespunkter 37 7 Kommersiell kollektivtrafik 39 7.1 Tillträde till hållplatser och resecentra 39 8 Färdtjänst och riksfärdtjänst 41 8.1 Färdtjänstens organisation i Örebro län 41 8.2 Färdtjänst och riksfärdtjänst i Örebro län – omfattning 41 8.3 Prissystem för färdtjänst 41 8.4 Prissystem för riksfärdtjänst 41 9 Genomförande och ekonomi 42 9.1 Arbetsfördelning 42 9.2 Samverkan 42 9.3 Trafikplikt 42 9.4 Tillköp 43 9.5 Stödsystem och infrastruktur 43 10 Uppföljning och lärande 46 10.1 Indikatorer för uppföljning av programmet 46 2 5 1 Bakgrund 1.1 Trafikförsörjningsprogrammet Trafikförsörjningsprogrammet utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Örebro län. Detta sker med avstamp i den regionala utvecklingsstrategin. Trafikförsörjningsprogrammet ska beskriva hur en utvecklad kollektivtrafik kan bidra till att målen i den regionala utvecklingsstrategin nås.
    [Show full text]
  • Kallelse Till Kommunstyrelsen
    KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsen, tisdagen den 24 november 2015 kl. 9.00 i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Ersättare Irja Gustavsson (S) ordförande John Omoomian (S) Linda Svahn (S) Hans-Olof Hake (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Lillemor Bodman (M) Kristine Andersson (S) Margareta Ahlm (S) Per Söderlund (SD) Mats Seijboldt (SD) Daniel Andersson (S) Linda Andersson (S) Anniette Lindvall (M) Jan Hansson (M) Bengt Storbacka (S) Dan Walterson (S) Jonas Bernström (S) Maria Odheim-Nielsen (V) Virosa Viberg (SD) Andreas Funk (SD) Jonas Kleber (C), 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) Ingrid Åberg (KD) Göran Gustavsson (-) Susanne Karlsson (C) Jenny Larsson (C) Anders Persson (C) Christina Pettersson (C) Bengt Evertsson (MP) Inger Griberg (MP) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr 1. Val av justerare Förslag: Pär-Ove Lindqvist (M) med Jonas Kleber (C) som ersättare. Justering sker fredag den 27 november klockan 13.00 på kommunsekreterarens rum 2. Särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvest 2015/389 AKK 3. Ekonomisk månadsuppföljning oktober 2015 2015/133 AKK 4. Revidering av socialnämndens reglemente 2015/511 AKK 5. Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente 2015/512 AKK 6. Fullmakt från Lindesbergs kommun till Bergslagens 2015/486 kommunalteknik AKK 7. Sammanträdestider för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet 2015/479 och utskottet för stöd och strategi 2016 AKK 8. Detaljplan för del av (Tivoliplan) 2015/114 AKK 9. Svar på remiss om landsbygdsprogram för Örebro 2015/440 kommun AKK 10.
    [Show full text]