Götavi Boplatslämningar Från Stenålder, Yngre Järnålder Och Medeltid

GÖTAVI BOPLATSLÄMNINGAR FRÅN STENÅLDER, YNGRE JÄRNÅLDER OCH MEDELTID

Kenneth Svensson Mattias Ahlbeck Mikael Isaksson Niklas Stjerna

Arkeologisk förundersökning Raä 94:1 & 2, Vintrosa sn, Närke Rapporter från Arkeologikonsult 2004:2006

Kartor ur allmänt kartmaterial: ©Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184. GÖTAVI BOPLATSLÄMNINGAR FRÅN STENÅLDER, YNGRE JÄRNÅLDER OCH MEDELTID

Kenneth Svensson Mattias Ahlbeck Mikael Isaksson Niklas Stjerna

Arkeologisk förundersökning Raä 94:1 & 2, Vintrosa sn, Närke Rapporter från Arkeologikonsult 2004:2006

Arkeologikonsult Box 466, 194 04 Upplands Väsby Telefon: 08-590 840 41 Fax: 08-590 725 41

3 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING…...... 6 INLEDNING…...... 8 Bakgrund...... …8 Syfte och målsättning…...... 9 METOD OCH GENOMFÖRANDE…...... 10 RESULTAT…...... 12 Stenålder (Raä 94:1)...... 12 Yngre järnålder – tidig medeltid (Raä 94:2)…...... 15 Medeltid (Raä 94:1)…...... 16 DISKUSSION…...... 17 Stenålder (Raä 94:1)…...... 17 Boplatsens läge i landskapet...... 17 Kulturlager eller spår av svedjebruk?...... …17 Frånvaron av fynd…...... 18 Hus och konstruktioner…...... 18 Yngre järnålder – tidig medeltid (Raä 94:2)…...... 19 Ortnamnet…...... 19 Husen…...... 19 Platsens funktion och ekonomi…...... 20 Medeltid (Raä 94:1)…...... 21 REKOMMENDATIONER...... …21 REFERENSER…...... 22 Litteratur...... …22 Historiska kartor...... …23 ADMINISTRATIVA OCH TEKNISKA UPPGIFTER…...... 24

Bilaga 1 Plankartor Bilaga 2 Översiktskarta samt förteckning över 14C-dateringar Bilaga 3 Historiska kartor Bilaga 4 Schaktförteckning Bilaga 5 Provruteförteckning Bilaga 6 Kontextförteckning Bilaga 7 Fyndförteckning Bilaga 8 Resultat från fosfatanalys Bilaga 9 Resultat från vedartsanalys Bilaga 10 Resultat från makrofossilanalys

5 SAMMANFATTNING Arkeologikonsult har under en vecka i november enstaka härd. Ett kolprov från ett stolphål visade 2003 samt en vecka i april 2004 genomfört en sig vara från vikingatid, varför området sannolikt förundersökning av Raä 94:1-2 vid Götavi, Vintrosa utnyttjats under fl era av de vid 94:1 och 94:2 sn, Närke. Fornlämningarna upptäcktes i samband konstaterade perioderna. med den särskilda arkeologiska utredningen inför nya E18, delen Lekhyttan – Adolfsberg, då • Område C. Kultur-/odlingslager, tidigneolitikum två förhistoriska boplatslägen identifi erades på samt övergången senneolitikum/äldre bronsålder. drumlinsluttningarna vid Götavi (Pettersson 2003). Öster och sydöst om område B förekommer ett Boplatserna kunde genom 14C-dateringar redan i tämligen vidsträckt kulturlager. Två dateringar utredningsskedet preliminärt knytas till övergången föreligger från kulturlagret, vilka pekar på att mesolitikum/tidigneolitikum (Raä 94:1) samt yngre platsen utnyttjats under såväl tidigneolitikum järnålder (Raä 94:2). som övergången senneolitikum/äldre bronsålder. Träkol från ett stolphål i detta område daterades Vid förundersökningarna kunde det konstateras redan under utredningsskedet till övergången att boplatslägena inte är helt och hållet rumsligt senmesolitikum/tidigneolitikum. Eftersom inga separerade, utan delvis sammanfaller. Boplatslämningar fynd påträffades vare sig vid schaktning eller förekommer längs hela vägens sträckning över provrutsgrävning, skulle lagret alternativt kunna drumlinens sluttningar, från Götavitorp i väster, utgöra lämningar efter svedjebruk. Under lagret över området söder om Götavis nuvarande gårdsläge fi nns anläggningar bevarade. Mot öster tunnar till dess att topografi n planar ut ned mot Svartån i detta lager ut och antalet anläggningar blir öster. Lämningarna förekommer emellertid med olika betydligt färre. intensitet över förundersökningsområdet och har på grundval av sin inbördes fördelning preliminärt • Område D. Boplatslämningar, tidigneolitikum. indelats i olika delområden (se fi g 7). Numreringen I moränmarken på drumlinens krön föreligger nedan följer denna indelning. ett område med härdar, stolphål och gropar. Träkol resp. hasselnötskal från två av härdarna har Det område som i utredningsrapporten betecknas Raä daterats till tidigneolitisk tid. Östra delen av detta 94:1 visade sig vara kronologiskt mer komplicerat än område är stört av aktiviteter under järnåldern. vad utredningen antytt. Fyra olikartade delytor kunde konstateras. Dessa kan karaktäriseras enligt följande: Beträffande det område som betecknas Raä 94:2, har tre skilda gårdslägen avgränsats med bebyggelse av • Område A. Medeltida bosättning. Längst i olika karaktär: väst, väster om den mur som löper norrut från Götavitorp, kunde ett kulturlager och • Område E. Boplatslämningar, sen vikingatid anläggningar i form av stolphål och gropar – tidig medeltid. Denna bebyggelse karaktäriseras identifi eras. Kulturlagret 14C-daterades till av att den utgörs av fl era mindre hus med tydligt medeltid (1300-tal). Eftersom kulturlagret är avgränsade lergolv utförda i olika byggnadstekniker förhållandevis diffust till sin karaktär, dvs det (dels syllstenshus och dels väggstolpshus). saknade vid förundersökningen helt inslag av fynd Det kunde konstateras att här fanns minst två förutom förekomst av träkol, så skall det sannolikt bebyggelsefaser. Bebyggelsen fortsätter ut norr tolkas som resterna av ett odlingslager snarare än om vägområdet. Dateringen baseras dels på de något annat. 14C-prov som togs i samband med utredningen och dels på husens konstruktionssätt. I anslutning • Område B. Boplatslämningar, vikingatid/ till denna bebyggelse påträffades dessutom ett neolitikum. I sandmarken öster om nämnda mur 0,1-0,3 m djupt kulturlager som i norr fortsätter vidtar ett område med stolphål, gropar och någon utanför vägområdet. Till detta bebyggelseområde

6 skall föras ytterligare ett 30×25 m stort och 14C-prov som togs i samband med utredningen. 0,1-0,3 m djupt kulturlager, beläget väster om • Område G. Boplatslämningar, sannolikt sen lergolvshusen, mellan de i utredningsrapporten vendeltid - tidig vikingatid. Lämningarna är redovisade fornlämningsområdena 94:1 och 94: belägna i södra delen av vägområdet och rymmer 2. Kulturlagret har 14C-daterats till vikingatid rester efter ett långhus med fragmentariska men här ﬁ nns också ett analysresultat som visar lämningar av ett golvlager. Vidare påträffades på aktiviteter under romersk järnålder. Troligen här ett antal gropar och kulturlager. Dateringen representerar detta kulturlager i själva verket en baseras på de 14C-prov som togs i samband med odlingsyta. utredningen.

• Område F. Boplatslämningar, sen vendeltid - tidig Generellt kan sägas att kulturlagren och anläggningarna vikingatid. I området fi nns lämningar efter ett i område F och G är väldigt sönderplöjda. förmodat långhus som endast delvis är synligt i förundersökningschaktet (S1060). I huset fi nns I öster upphörde bebyggelselämningarna inom Raä 94: rester av en golvnivå och i direkt anslutning 2 i och med schakt S1040 och S1043. Öster om dessa utanför huset så fi nns en grusad gårdsplan schakt påträffades visserligen två stolphål, det ena i bevarad. Dessa lämningar kommer sannolikt schakt S1041 och det andra i utredningsschakt 1034, endast att beröras mycket perifert då det fortsätter men med tanke på att avståndet mellan dessa schakt ut norr om vägområdet. Dateringen baseras på de uppgår till ca 50m och att inga andra indikationer på bebyggelse framkommit i utredningsschakten däremellan så bedöms ändå fornlämningsområdet sluta i och med förundersökningsschakten S1040 och S1043.

7 INLEDNING Inför den planerade nybyggnationen av Europaväg 18 Terrängen utgörs vid Götavi av fl ack till svagt sluttande mellan Lekhyttan och Adolfsberg har Arkeologikonsult, åkermark på den här belägna drumlinens södra sida. på uppdrag av Vägverket Region Mälardalen, genom- De högre belägna delarna av drumlinen utgörs av fört en arkeologisk förundersökning av fornlämning stenbunden morän. De lägre liggande partierna i väster Raä 94 vid Götavi i Vintrosa sn, Närke (fi g 1). För- består av ren sand och i öster mot Svartån utgör lera det undersökningsområdet omfattar en sträcka på ca 600 m dominerande underlaget. I förundersökningsområdets utmed vägområdet, vars bredd uppgår till 50 m, d.v.s. västra del ligger marknivån på dryga 50 meter över en yta på ca 30 000 m2. havet, för att på moränryggen uppgå till 59 meter över havet och sedan sjunka till omkring 45 meter över havet mot Svartån i öster. Bakgrund De förundersökta fornlämningarna upptäcktes – Adolfsberg. Vid utredningen, som genomfördes i samband med den särskilda arkeologiska ut- av Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen (Pettersson redningen inför nya E18, delen Lekhyttan 2003), kunde man identifi era två förhistoriska

Hovsta

Hovsta Garphyttan

Tysslinge Örebro Latorpsbruk Gräve

Vintrosa Lanna

Vintrosa Hidinge Marieberg

Täby Mosås Knista Mosjö

Fjugesta Kräcklinge Kvistbro

Edsberg Åbytorp Kumla Kvarntorp

Tångeråsa Hackvad Hällabrottet Hardemo Sanna- hed

Figur 1: Utsnitt från Röda kartans blad 10E och 10F med den planerade vägsträckningen för nya E18 markerad i blått. Förundersökningsområdet vid Götavi är markerat med rött. Skala 1:200 000.

8 Raä 94:1 Raä 94:2

Figur 2: Utsnitt från Fastighetskartans blad 10F 3a Vintrosa och 10F 4a Latorp med planerad vägsträckning, undersökningsområdet skrafferat i blått samt Raä 94:1 och 94:2 markerade i rött. Skala 1: 10 000. boplatslägen på drumlinens sluttningar söder om det Inom 94:2 var de förhistoriska lämningarna i nuvarande Götavi, Raä nr 94:1 (objekt 47) i väster huvudsak koncentrerade till två områden. Dels ett och 94:2 (objekt 48) i öster (fi g 2). område i nordväst med bland annat stolphål och kulturlager, där träkol från kulturlagret daterades till Inom den del som sedermera gavs beteckningen 94: yngre järnålder – medeltid. Dels ett större område i 1 gav utredningen som resultat ett antal anläggningar öster med vad som tolkades som ett äldre odlingslager spridda över ytan i form av gropar, stolphål och en härd. samt fl era anläggningar, däribland en härd från vilken Ett stolphål påträffat i områdets centrala del, söder om träkol daterats till vendeltid – vikingatid (Pettersson drumlinen, gav en 14C-datering till tidigneolitikum 2003). I den föreliggande rapporten används dessa eller möjligen övergången från senmesolitikum. dateringar för att beteckna de inom 94:2 identifi erade Härden påträffades i områdets östra del och daterades lägena. Det bör dock understrykas att dateringarna i till tidigneolitikum (Pettersson 2003). detta stadium endast är preliminära.

Var de i samband med utredningen daterade anlägg- ningarna var belägna framgår av kartorna i bilaga 2. Syfte och målsättning Syftet med förundersökningen har varit att närmare Beträffande karakteriseringen av boplatslägena karakterisera och avgränsa de boplatslägen som bedömer vi det som särskilt viktigt att klargöra utredningen indikerat samt klargöra förutsättningarna kulturlagrens omfattning och karaktär; förekomst för en arkeologisk slutundersökning av dessa. av konstruktioner; förekomsten av osteologiskt, arkeobotaniskt och metallurgiskt material.

9 METOD OCH GENOMFÖRANDE

De första förundersökningsgrävningarna genomfördes av det tidigneolitiska utnyttjandet av platsen upptogs under en vecka i slutet av november 2003 (fi g 3). Till ett schakt längs med vägområdets begränsning följd av mycket blött väder svämmades schakten söder om det vid utredningen till senmesolitikum/ över, och undersökningen fi ck avbrytas för att inte tidigneolitikum daterade stolphålet. Härvid framkom fornlämningen skulle skadas i onödig omfattning vid ett svart, kraftigt kolbemängt kulturlager, varför ingreppen (fi g 4). Förundersökningarna återupptogs undersökningen från denna punkt var tvungen att och avslutades under en vecka i slutet av april 2004 fortskrida utifrån två skilda målsättningar. (fi g 5). Den första var att fastställa kulturlagrets utbredning. För detta ändamål undersöktes ytan metodiskt från väster, över norr till öster. Den andra var att fastställa fornlämningens totala utbredning. För detta syfte upptogs sökschakt i fornlämningens västra del, längs med vägområdets norra gräns samt öster om det påträffade kulturlagret.

Med syfte att närmare karakterisera kulturlagren insamlades makroprover från dessa. Dessutom undersöktes ploglagret i anslutning till schakten, samt kulturlagren i de schakt där de tagits fram

Figur 3: Undersökning av Raä 94:2, vintern 2003. Grävmaskinen står vid kulturlager K15. Schaktet i bildens högerkant avgränsar K8. Huvuddelen av Raä 94:1 ligger i väster, på andra sidan träden i bildens vänsterkant. Fältarbetet inleddes med att de boplatslägen som indikerats vid utredningen lokaliserades med hjälp av GPS och en bakgrundskarta där utredningsschakten lagts in (Pettersson 2003: ﬁ g.19). Ett metodiskt problem härvidlag var att utredningsschakten endast angivits med mittkoordinater, varför utsträckningen endast kunde syftas in. För att närmare kunna karaktärisera samt avgränsa dessa boplatslägen grävdes därefter sökschakt av varierande längd. I nordvästra delen av Raä 94:2 samt mellan 94:1 och 94:2 gjordes sammanhängande sökschakt i olika riktningar för att avgränsa de kulturlager som påträffades.

För att ytterligare karaktärisera kulturlagren i de områden där lergolv påträffades (se nedan) togs prover för fosfatanalys med 1-2 meters mellanrum (ﬁ g 6 samt bilaga 8). Proverna analyserades med citroncyrametoden av Ove Cederlund på Fosfatlaboratoriet vid Länsmuseet på Gotland. Figur 4: Pantha rei. De gamles sanning kontempleras av Niklas Med syfte att begränsa den rumsliga utbredningen Stjerna.

10 genom påträffade kulturlager. Kolprover insamlades när så var möjligt från säkra kontexter direkt i fält. I vissa kontexter, där kolförekomsten var mer sparsam, men där en datering ändå var önskvärd, ﬂ oterades träkol fram ur insamlade makrofossilprov. Efter att schaktningen avslutats täcktes känsliga delar med textilduk varefter schakten fylldes igen. Figur 5: Undersökning av Raä 94:1, våren 2004. I bilden syns område C med kultur-/odlingslager samt bortom detta område B. Den medeltida bosättningen, område A, beﬁ nner sig i åkern strax bakom buskarna i bildens mitt. Bilden är tagen från öster, uppifrån område D. De arkeobotaniska analyserna genomfördes av Håkan med provgropar. Detta senare gjordes för att, om Ranheden på Riksantikvarieämbetet, Avdelningen möjligt, få en uppfattning av fyndintensiteten. för arkeologiska undersökningar, UV Mitt; Provgropsgrävningen i kulturlagren kompletterades vedartsbestämningarna av Thomas Seip Bartholin, med att ett par större provgropar grävdes maskinellt Scandinavian Dendro Dating och 14C-analyserna av i tunna skikt genom desamma, främst för att klargöra Göran Possnert på Ångströmslaboratoriet vid Uppsala huruvida överlagrade anläggningar förekom. universitet.

Framkomna anläggningar mättes in med Vägarbetsområdet sattes ut och markerades totalstation och dokumenterades i plan. Ett urval av med stakkäppar av Vägverket Konsult inför anläggningarna snittades och dokumenterades i proﬁ l. förundersökningarna. Det skall dock nämnas att Makrofossilprover togs från ett urval av de snittade det föreligger en viss diskrepans mellan det i fält anläggningarna samt i de provrutor som grävdes markerade vägområdet och de data som sedan erhölls digitalt av samma instans.

6569660

6569650

6569640

6569630

6569620

1453770 1453790 1453810 1453830 1453850 1453870 Figur 6: Simulering av fosfatvärdenas fördelning runt kulturlagret K8 (blått område till höger) och K15 (blått område till vänster). Svarta cirklar visar provpunkternas läge och de lokaliserade huskropparnas hypotetiska belägenhet har markerats med röda symboler. Det bruna området visar utfallet av en simulering av fosfatvärden i marken omgivande kulturlagren, baserat på samma provpunkter.

11 RESULTAT

Nedan följer en redogörelse för resultatet av för- redogörelse till dessa delområden. Plankartorna i undersökningarna. På grundval av förundersökningarnas bilaga 1 visar schaktens och anläggningarnas exakta resultat har en preliminär indelning av för- lokalisering. De naturvetenskapliga analysresultat undersökningsområdet gjorts i mindre delområden (ﬁ g som löpande refereras till ﬁ nns utförligt förtecknade i 7). För att underlätta för läsaren refereras det i följande bilagorna 2, 9 och 10.

Stenålder (Raä 94:1) Den östra delen av Raä 94:1 är belägen på drumlinens utredningsschakten 1082-84 var utan indikationer. öst-västliga höjdsträckning och sträcker sig förbi en Rakt norrut, direkt väster om muren, sträcker sig stenmur ut i den åkermark där Raä 94:2 är belägen. dock området med all säkerhet utanför vägområdet, Vid förundersökningen påträffades inga anläggningar eftersom det i schakt S1032 som upptogs nära eller spår av konstruktioner som kunde knytas till vägområdets norra begränsning framkom en härd det tidigneolitiska utnyttjandet av platsen öster om (K151) där ett fragment av förhistorisk keramik kunde nämnda stenmur (som löper längs gränsen mellan tillvaratas. Den grova och ytligt sittande magringen fastigheterna Bäck 3:26, Götavi 2:3). Istället påträffades gör en datering till neolitikum sannolik. här ett ca 30×20 m stort kulturlager (K15, se nedan), vilket genom 14C-dateringar kunde hänföras till Väster om området blir antalet anläggningar färre, järnålder. Vid den föregående utredningen påträffades vilket de fynd- och anläggningstomma schakten dock en härd strax söder om detta kulturlager, vilken S1031, nedre delen av S1019 samt utredningsschakten daterades till tidigneolitikum. Detta sammantaget 1119-21 indikerar. Detta har troligen en topografi sk med ett fynd av ett kvartsavslag i kulturlagrets yta gör förklaring i det att marken sluttar som skarpast här. Där det sannolikt att boplatsen sträckt sig längre åt öster marken sedan börjar plana ut framkom ett ca 100×45 än vad resultatet från förundersökningens schaktning m stort område (område C) med bevarade kulturlager, indikerar, men att denna del till delar störts av senare fi g 8 (K104, K128, K135, K143 samt K150). I dess verksamheter i området. norra del, längre upp längs drumlinens sydsluttning, bestod detta av mörkbrun kolbemängd fl ammig sand. Direkt väster om muren framkom ett område (område Ett kolprov från denna del av lagret har daterats till D) med anläggningar i form av härdar, stolphål och övergången senneolitikum/äldre bronsålder. Längre gropar, av vilka en härd (K86) gav en 14C-datering ned längs sluttningen blev kulturlagrets färg fl äckvis till tidigneolitikum som visade stor överensstämmelse mer homogent svart, för att vid vägbreddens södra med den som erhållits vid datering av träkol från gräns framstå som ett homogent svart lager (fi g 9). Ett utredningens härd strax öster om stenmuren. Fynd hasselnötskal från denna nedre del av lagret har givit en i området är ytterst sparsamma, men dateringarna tidigneolitisk datering. En rimlig tolkning är därför att sammantaget med ett kvartsavslag påträffat i ett det rör sig om ett kronologiskt ”disparat” men rumsligt stolphål (K91) indikerar att området skall tolkas som sammanhängande lager som skadats genom senare ett tidigneolitiskt boplats- eller aktivitetsområde. Den tiders plöjning och därmed fl äckvis helt försvunnit. östliga begränsningen för detta område får av tidigare I de provrutor som grävdes genom lagret varierade anförda skäl anses som oklar. Frånvaron av fynd dess tjocklek mellan 0,10-0,30 m. Ett makrofossilprov och anläggningar i schakten S1007, S1008, S1015, från lagret har analyserats, men gav i stort sett bara S1021, S1022 samt utredningsschakten 1124-26 måste obrända frön, vars relevans för tolkningen av lagret dock tolkas som att boplatsen har en avgränsning därför får anses som mycket tveksam. Fynden av ett inom vägarbetsområdet mot sydost. Likaså har par fragment av brända granbarr skall med tanke på området en tydlig begränsning mot nordväst i och 14C-dateringarna från samma lager troligtvis ses som med att såväl förundersökningens schakt S1031 som en sekundär inblandning.

12 Meter Lagret kunde genom schaktning ges en ungefärlig begränsning i östlig riktning. Schaktningen visar även att kulturlagret tunnar ut gradvis mot denna östra begränsning. Mot söder kunde ingen avgränsning göras, eftersom det uppträdde i schakten S1023, S1024 och S1029 G 0255075100 och därför kunde konstateras sträcka sig utanför vägbredden. Det är från Boplatslämningar vendeltid-tidig vikingatid Boplatslämningar vendeltid-tidig vikingatid ett stolphål i denna del av området F som utredningens 14C-datering till senmesolitikum/tidigneolitikum härrör. Åt väster och nordväst kunde nöjaktiga begränsningar uppnås genom schakten S1024, S1025 och S1026.

Kulturlagret är ﬂ äckvis helt bortplöjt, men bör sannolikt tolkas som en ursprungligen

sammanhängande yta. I de schakt Boplatslämningar sen vikingatid-tidig medeltid där lagret delvis är helt bortplöjt E (S1023 och S1029) framkom anläggningar i form av stolphål, gropar samt en härd. I provruta R1063, som grävdes maskinellt i lagrets övre del framkom ett stolphål under kulturlagret. Sammantaget

innebär detta att boplatslämningar Boplatslämningar TN troligtvis kan förväntas under lagret i dess helhet. D

Sammantaget handgrävdes fyra provrutor (R1057, R1058, R1061 och R1065) genom kulturlagret och ned i det underliggande materialet för att få ett begrepp om fyndförekomst C Kultur-/odlingslager TN + SN/ÄBRÅ Figur 7: Drumlinsluttningarna vid Götavi har Boplatslämningar TN utgjort ett attraktivt läge för bosättning under B många tidsperioder och boplatslämningar förekommer i stort sett längs hela vägens

sträckning över desamma. Lämningarna A förekommer emellertid med olika intensitet över förundersökningsområdet och har på Medeltida bosättning grundval av sin inbördes fördelning preliminärt Planerad vägsträckning indelats i olika delområden, vars beteckning Arkeologiskt intressanta delområden Sökschakt framgår av ﬁ guren. Skala 1:2500.

13 stycke bränd lera som hittades vid rensning i schakt S1035 har inga fynd kunnat knytas till kulturlagret. Vad detta kan innebära för hur lagret kan tolkas diskuteras utförligare nedan.

Väster och nordväst om kulturlagret ändrade undersökningsområdet återigen karaktär (område B). Under ploglagret framkom direkt ett ljust, sandigt material i vilket ett ﬂ ertal olika anläggningar kunde iakttagas (schakten S1024, S1025, S1026 och S1027).

Figur 8: Kulturlagret K135 i östra delen av område C. Proﬁ len togs fram i samband med att ett större stenfyllt dike som löpte genom kulturlagret snittades för att säkerställa dess status. och -intensitet i lagret. Detta kompletterades med tre större provrutor (R1062, R1063 och R1064) som grävdes maskinellt i tunna skikt genom lagret främst för att se om överlagrade anläggningar fanns under detsamma. Inga fynd framkom härvid och frånsett ett Figur 9: Schakt S1023 i södra delen av område C från öster. I bilden syns det kraftigt mörkfärgade kultur-/odlingslagret K128. Anläggningarna bestod framför allt av stolphål och gropar, men även en nedgrävning som kan utgöra en ränna kan nämnas. Ett kolprov från ett av stolphålen i schakt S1027 gav en datering till vikingatid. Recenta störningar i form av diken och ett fåtal gropar förekommer i området. Det kan även nämnas att fynd av slagg gjordes i schakten S1023, S1024 och S1028. Slaggfynden saknar dock en kontextuell tillhörighet (de hittades vid rensning i schakten i botten på ploglagret). En rimlig tolkning bör vara att detta område, på grund av närheten till område C samt 14C- resultatet, innehåller lämningar från både neolitikum och sen järnålder.

Sammantaget var antalet fynd från RAÄ 94:1 mycket fåtaliga. Bland de fynd som påträffades i säkra kontexter kan ett par kvartsavslag, ett stycke bränd lera samt ett fragment av förhistorisk keramik nämnas. Även makrofossilanalyserna gav ett mycket skralt resultat (se bilaga 10). Den rikliga förekomsten av träkol i kulturlagret i område C gör dock att förutsättningarna Figur 10: Kulturlager K15 från väster. Bakom detta syns för vedartsanalyser samt 14C-analyser inför vidare undersökningsschakten i det senvikingtida/tidigmedeltida området. undersökningar får anses som goda. 14 Yngre järnålder – tidig medeltid (Raä 94:2) Redan innan förundersökningen påbörjades fanns sakna konstruktions- eller aktivitetslämningar i form det indikationer på att det inom Raä 94:2 funnits av stolphål, härdar, gropar eller kulturlager. Dock ska bebyggelse på två skilda platser som med stöd av 14C- påpekas att det här vid utredningen framkom vad som dateringar även kunde tänkas utgöra en äldre och en tolkades vara en odlingsyta med årderspår. yngre bosättning. Den yngre bosättningen (område E) är belägen i Den äldre bosättningen (område F) är belägen i en lätt svacka på det ﬂ acka avsnittet av åkermarken åkermark nedanför en svag östsluttning ca 50 meter väster om väg 732 och omfattar NV delen av Raä 94: över havet och omfattar huvudsakligen ett ca 50×20 2 samt området mellan Raä 94:1 och Raä 94:2. Läget m stort område. För att avgränsa detta läge gjordes avgränsades i huvudsak genom två grupper av schakt under den första utredningsveckan ett 100 m långt i olika riktningar (schakt S1001-S1005, S1007- schakt med dubbel skopbredd (S1006). Längst i öster S1014). framkom här ett lager bestående av mörkbrun/svart sot- och kolbemängd mo med grus och sten (K70). Här framkom ytterligare lämningar i anslutning till Detta lager tolkades som en gårdsplan. Väster om de utredningsschakt där det fanns kulturlager samt gårdsplanen fanns ett ca 6 m brett parti med ljus tecken på huskonstruktioner (utredningsschakten gråaktigt brun lera (K65), vari det även syntes ett par 1004-1007; Pettersson 2003). Utöver ett 30×25 m avlånga gropar fyllda med grå grusig lera/mjäla med stort kulturlager (K8) med en tjocklek på 0,1-0,3 sot och kol (K67 och K69). Inga fynd påträffades m, framkom här fem lergolv (K10, K12, K14, K97, i detta schakt (schakt 1006). Ca 15 m söder om K98 samt K226) som låg över kulturlagret. Dessutom detta område nedanför sluttningen framkom i framkom delar av ett sjätte lergolv i västra delen av 94: utredningsschaktet 1029 två stolphål varav ett stenskott. 2 (K80). Ytterligare ett stolphål noterades i utredningsschaktet 1030 NÖ om gårdsplanen. Dessa stolphål utgör I ett fall gick det direkt att säga att det rörde sig tillsammans med den förmodade gårdsplanen samt om minst två byggnadsfaser eftersom två kontexter det möjliga golvlagret väster om denna de tydligaste korsade varandra (K97 och K14). Däremot gick det i bebyggelselämningarna i den östra delen av Raä 94:2. detta läge inte att avgöra vilket av de två husen som var Enstaka anläggningar i form av gropar och eventuella äldst. Dessa två hus hade således tydliga väggstolpar. stolphål var emellertid spridda i hela sluttningen och Beträffande de övriga lergolven gick det dock inte det var även i denna som träkol från en härd givit en att se några väggstolpar. Här har sannolikt väggarna datering av platsen till vendeltid – vikingatid. vilat på syll. Genom förundersökningen kunde husens dimensioner ej fastställas. Hypotesen är emellertid att Under våren fortsatte arbetet med att avgränsa detta deras storlek är mellan 7×4 och 8×5 m, detta baseras östra bosättningsläge. 13 sökschakt av varierande på tidigare fynd av liknade konstruktioner. längd och utformning togs nu upp. Flera av dessa saknade indikationer på mänsklig aktivitet, men i sex I botten av ploglagret iakttogs vid schaktningen av dem (S1037, S1038, S1039, S1040, S1041 och enstaka fynd som ej tillvaratogs eftersom deras S1043) påträffades stolphål, gropar och kulturlager. kontextuella tillhörighet bedömdes som osäker och I schakt S1037 framkom lämningar som tyder på att härrörde från det överliggande omrörda ploglagret. här funnits ett treskeppigt hus med delvis bevarade Fynden utgjordes av rödgods och ett par järnföremål. men mycket fragmentariska kulturlagerrester centralt i huset (K193), vidare fanns ett kulturlager Område E dateras utifrån utredningens 14C-datering (K196) som kan antyda en ingångsyta i huset. Dessa till sen vikingatid – tidig medeltid. lämningar är till övervägande delen belägna i södra delen av vägområdet, och bedöms utgöra ett separat Schaktning mellan Raä 94:1 och Raä 94:2 resulterade bebyggelseläge (område G). Ytan mellan område F i att ytterligare ett kulturlager (K15) kunde avgränsas och område G befanns vid förundersökningen helt till ett område på ca 30×20 m (ﬁ g 10). Detta

15 kulturlager överensstämde till karaktären med det förstört en äldre bosättning från romersk järnålder. kulturlager som framkommit i den nordvästra delen Över kulturlagret låg ett 8×6 m stort överplöjt av Raä 94:2. Vår bedömning är att det nyupptäckta odlingsröse (K17) på den plats där ett röjningsröse är kulturlagret ska hänföras till område E. I detta beläget enligt 1852 års lagaskifteskarta. kulturlager påträffades bland annat ett stycke järnslagg. Den makrofossilanalys som utfördes på ett jordprov Den fosfatanalys som genomfördes under hösten taget i detta kulturlager resulterade i ett fynd av ett 2003 (ﬁ g 6) visade på en relativt låg fosfathalt inne i emmervetefrö. 14C-dateringarna pekar på aktiviteter de påträffade husen medan ackumulationer av fosfater under vikingatid, men också från romersk järnålder. tycks kunna lokaliseras utanför desamma. Detta kan Den sistnämnda dateringen överensstämmer sannolikt tolkas som en organisering av sophanteringen och att rätt väl med fyndet av emmervetet. Med anledning av soporna dumpats i högar något 10-tal meter utanför detta måste man vara på det klara med att den yngre, husen. senvikingatida – tidigmedeltida bosättningen, kan ha

Medeltid (Raä 94:1) Längst i väster påträffades ett 20x25 m stort boplatslämningarna inom vägområdet. Västerut är kulturlager (K174) i S1034. Tre provrutor grävdes lämningarna dock avgränsade av anläggningstomma genom lagret och djupet befanns vara 0,13-0,20m ytor. Denna avgränsning markerar också begränsningen I en av provrutorna framkom skörbränd sten. Inga på hela det öst-västliga fornlämningskomplexet. andra fynd gjordes. Norr om detta hittades en rad med störhål (K157-171) som tycks utgöra kulturlagrets En vedartsanalys av träkol i kulturlagret visade att det norra begränsning. Söder om kulturlagret framkom brända träslaget utgjordes av en (Juniperus) (se bilaga några stolphål 0,25m i diameter (i S1033). Åt 9). Den efterföljande 14C-analysen gav en datering norr resp. söder ﬁ nns således ingen begränsning av till 1300-talet (se bilaga 2). Möjligen är det i detta sammanhang som den vikingatida dateringen i det angränsande område B bör ses. Detta kan representera en tidigare fas av det medeltida området.

16 DISKUSSION

Stenålder (Raä 94:1)

Boplatsens läge i landskapet De områden där tidigneolitiska lämningar påträffades Kulturlager eller spår av svedjebruk? vid förundersökningen är belägna mellan ca 53 och Inga fynd, bortsett från ett mindre stycke bränd lera, 63 m.ö.h. Havsnivån brukar vanligtvis antas ha legat påträffades vid schaktning och provgropsgrävning i omkring 40 m över den nuvarande vid denna tid (jfr kulturlagren i område C. Visserligen upptogs endast t.ex. Eriksson et al. 1994), vilket innebär att boplatsen mycket begränsade ytor, men förhållandet tål ändå att vid Götavi varit belägen i inlandet med de närmaste refl ekteras över. Det är inte osannolikt att dessa lager, kustområdena ca 6-8 km bort vid Örebro i öster att döma av deras fl äckvis höga kolhalt, åtminstone och Täby i sydost. Götavis närområde består idag av till vissa delar, utgör lämningar från förhistoriskt fullåkersbygd, men bör sedan havet dragit sig tillbaka svedjebruk. Vid Munkeröd i Bohuslän har en sådan och en lång tid framöver ha rymt ett fl ertal sjöar och plats undersökts. Utmärkande för denna lokal var våtmarker. Detta ekologiskt mycket skiftande landskap de talrikt förekommande lagren av rent kol. I profi l bör ha inneburit goda förutsättningar för utnyttjandet bildade dessa oregelbundna mönster vilket antogs av olika biotoper vid näringsfånget. Platsen har alltså bero på att de utgör rester av nedbrunna träd, något förutsättningar för att kunna ha använts till allt från som i några fall kunde säkerställas genom att rester av jordbruk och betesmark till fi ske och jakt. stockar kunde iakttagas (Lindman 1993:55). Något liknande återfanns inte vid Raä 94:1, vilket kan bero De tidigneolitiska lämningarna tycks vara fördelade på att större trädstammar inte fälldes när svedjan över vad som preliminärt indelats i tre skilda förbereddes, eller att bevaringsförhållandena inte varit delområden, områdena B, C och D. Även om område lika goda vid Götavi som vid Munkeröd. Lindman B hittills endast givit en datering till vikingatid, så (1993:62 ff) noterar att orsaken till att de påträffade angränsar detta område till område C, varför det kollagren kunde tolkas på ett tillfredsställande sätt, inte kan uteslutas att den neolitiska bosättningen var att man haft tillgång till utvecklade stratigrafi er även tagit delar av detta område i anspråk. De i vid Munkerödsgrävningarna. Dessa förekom i sänkor område C påträffade kulturlagren diskuteras nedan. spridda över området, men där marken istället sluttade Områdena B och D karaktäriseras båda av förekomsten blev de svårare att urskilja. Det nämns bl.a. ett fall där av anläggningar i form av främst stolphål, gropar och fyra i en sänka urskiljbara lager förenas till ett och härdar. En skillnad mellan områdena är att andelen samma utanför sänkan (ibid. 67). Det är därför inte härdar i förundersökningsschakten var större i område osannolikt att kulturlagret i Götavi kan vara resultatet D. I detta område påträffades totalt fyra härdar (K86, från fl era förhistoriska svedjebränningar. K93, K145, K151), varav en genom 14C-datering säkert kan knytas till en tidigneolitisk kontext (K86). En naturlig förklaring till kulturlagren, skulle kunna Till detta skall läggas den närbelägna härd som vid den vara att området härjats av skogsbränder. Mot detta föregående utredningen daterades till samma period. I talar emellertid att vedartsanalysen visade att delar av det lägre liggande område B framkom endast en härd. stammar från ek och andra lövträd förekommer (prov Den mest slående skillnaden mellan de olika områdena nr. 103:2 samt 135:2, bilaga 9). Bränder i barrskogar ligger dock i det att område D är beläget på en mindre förekommer mer eller mindre regelbundet, medan platå närmare drumlinens krön där underlaget består skogsbränder i lövskog däremot är mycket sällsynt. av stenbunden morän, medan område B är beläget på Om en brand uppstår, så berör den huvudsakligen fl ack mark nedanför drumlinen. Dessa skillnader kan markvegetationen (Lindman 1993:59). Eftersom spegla såväl en inre organisation av boplatsen som träden i en lövskog sällan brinner ner, så kan kronologiska förhållanden. förekomsten av brunna stammar av ek och lind ses som en indikation på mänsklig påverkan.

17 Det bör även nämnas att vedartsbedömningen i al. 1994:37). Det kan därför vara rimligt att misstänka nuvarande läge indikerar att den skog som brunnit i att keramikfynd även skulle kunna påträffas vid en området under stenåldern bestått av både äldre lövträd större handgrävning av kulturlagren i Götavi, om samt så kallade pionjärträd (exempelvis tall och björk). dessa utgör likartade lämningar. Utgör lagren istället, Sekundära trädarter som bok, alm och lind är mer såsom här föreslås, odlingslager så är fyndfrånvaron typiska för äldre skogar. De är mer skuggtåliga och mer förståelig. konkurrerar därför så småningom ut pionjärträden. Att båda dessa kategorier tycks förekomma i kulturlagret, Det skall i sammanhanget påpekas att tyder således på att skogen tidvis varit ung och öppen, boplatslämningar, som nämnts, med stor sannolikhet tidvis äldre och tätare, under den tid kulturlagret är att förvänta under större delen av de påträffade bildats; en period som att döma av 14C-dateringarna kulturlagren. I ett sådant fall kan man förvänta sig sträcker sig från tidigneolitikum till senneolitikum/ att den förhistoriska odlingsverksamheten har rört äldre bronsålder. Vedartsanalyserna av prover från om material från det tidigare bosättningsskedet. lagren påvisade i övrigt hassel och hasselnötskal. Eventuella fynd i odlingslagret kan sålunda härröra från de överlagrade boplatslämningarna. Därför är det Man kan ställa sig frågan varför inte spår av i dagsläget för tidigt att uttala sig om ifall kulturlagren odling visade sig i det från kulturlagret analyserade och boplatslämningarna vid Götavi i sin helhet är att makroprovet, när det kan vara frågan om så lång betrakta som fyndsnåla. Möjligheten att underliggande tids brukning. Odling är dock inte den enda orsaken aktivitetsytor speglas i kulturlagren kan inte ignoreras till att marker har svedjats. I vissa fall var det enda och koncentrationer av fynd skulle i sådana fall kunna syftet att förbättra betet och det förekom ingen uppträda fl äckvis även i ett odlingslager. odling alls (Lindman 1993:71). Vid Åskagsberg och Gammeltorpmyra i norra Värmland förekommer pollenprofi ler från ca 1200-800 f.Kr. där detta Hus och konstruktioner verkar ha varit fallet (Pettersson et al. 2004:110 ff). Bland de framkomna lämningarna i Götavi var ett Resultaten från Munkeröd visar dessutom att även om fl ertal stolphål. Vissa av dem förekommer tillsammans, sädeskorn i stort sett är frånvarande från makroproven men kunde inte i förundersökningsskedet knytas (endast ett hittades), så tyder mycket på att Cerealia till några specifi ka konstruktioner. Den vanligaste förekommer i pollenproven redan från tidigneolitisk hustypen under tidigneolitikum är ca 10-15m långa tid (Axelström 1993). mesulahus av s.k. Mossbytyp. Boplatser där sådana hus har påträffats har ofta tolkats som basboplatser. Denna hustyp har konstaterats förekomma inom hela Frånvaron av fynd trattbägarkulturens utbredningsområde (Artursson Alltsedan Florins undersökningar av Vråkulturens et al. 2003). I Närke har sådana hus identifi erats på boplatser har det stått klart att det inte är ovanligt lokalerna Frotorp, Tjugestatorp, Skumparberget samt med låg fyndfrekvens på boplatser från denna tid i möjligen även Bäcklunda (Knabe 2003). Hyddor detta område (Bagge 1949). Liknande förhållanden av olika typer är också vanliga på tidigneolitiska har iakttagits vid den närliggande Bäcklundaboplatsen boplatser. Antingen förekommer endast sådana, (Knabe 2003), samt de mindre Abbetorp, Bäckaskog varvid platserna ofta tolkats som specialiserade, eller så och Hulje i Östergötland (ibid. 44). Motsatt i kombination med mesulahus, varvid hyddorna ofta förhållande verkar vara fallet på t.ex. Tjugestatorp tolkas som ekonomibyggnader (Artursson et al. 2003). (Artursson et al./AK rapp 1997), Skumparberget och Goda förutsättningar för att klargöra hur det förhåller Skogsmossen (Apel et al./AK rapp 1996). sig på Götaviboplatsen bedöms föreligga eftersom kulturlagren skyddat underliggande strukturer samt På den likaså närliggande boplatsen Frotorp förekom att den sandiga marktypen medför att förekommande ett större kulturlager som när det handgrävdes gav anläggningar är lättidentifi erade. fynd av fragmenterad keramik, även om merparten av keramiken återfanns i två nedgrävningar (Eriksson et

18 Yngre järnålder – tidig medeltid (Raä 94:2)

Ortnamnet Den boplats med generell datering till yngre 154). Att denna ”äng” i Götavi utgör själva viet kan järnålder som här förundersökts torde utgöra den därför vara en tänkbar hypotes. Troligare är det kanske förhistoriska by som ursprungligen betecknats Götavi ändå att fi guren från 1600-talskartan motsvarar den (Gøtawi 1354) (felaktigt 1311 i Pettersson 2003: vikingatida gård som sannolikt överges omkring år 28). Detta namn, som förekommer även i Rinkaby 1100. Samtidigt kan ju denna ”gård” vara det man sn i Närke (aput gøtæwi 1311; jfr. Ekman 2000), har under vikingatiden betecknade som vi, och som skulle diskuterats av såväl arkeologer som ortnamnsforskare. kunna tolkas som en gård med någon form av sakral Att uppfatta namnet som en inbyggarbeteckning funktion. och samtidigt som kultplatsbeteckning är enligt Vikstrand problematisk (Vikstrand 2001:317). Även Av stor vikt är det även att få fram en tidigaste datering Calissendorff och Larsson menar att tolkningen av denna plats eftersom dateringarna än så länge ’götarnas helgedom’ inte är särskilt trolig med tanke placerar Götavi i en period där man kan förvänta sig på ”dessa bebyggelsers avlägsna läge i förhållande såväl hedniska som tidigkristna inslag. Att dessutom till de götiska områdena” (Calissendorff & Larsson fi nna belägg för hedniskt religionsutövande längre 1998:128). De båda författarna vill istället förknippa fram i det förhistoriska Götavis historia torde även förledet i Götavi med de binamn Oden hade i Eddan det vara intressant, eftersom detta skulle kunna belysa – Gautr och Gauti (Göten) (Calissendorff & Larsson fl era dåtida förhållanden. 1998:128; jfr. Elgqvist 1947:65). Betänker man att namn som slutar på –vi oftast har ett förled i form av Husen ett gudanamn så torde den mest sannolika tolkningen av Götavi därför vara ’Odens kultplats’. Jämför man huslämningarna från de båda lägena fi nner man byggnadstekniska skillnader som tyder på att det Vid en slutundersökning av det förhistoriska Götavi fi nns en kronologisk skiktning som överensstämmer 14 är nämnda tolkning av själva ortnamnet något som med C-dateringarna. Inom områdena F och G särskilt bör tas i beaktande. Man kan till exempel fråga förekommer stenskodda stolphål som indikerar att det sig huruvida det vi som åsyftas legat i anslutning till här stått treskeppiga långhus. Vid vad som antagits själva bebyggelsen eller om det varit skilt från denna. vara det yngre läget fi nns det däremot inga tecken på långhus, istället utgörs lämningarna av en förmodad Ett lokaliseringsförslag som kopplar ihop kultplatsen stensyll (utredningsschakt 1007), lergolv och väggar med bebyggelsen kan emellertid göras utifrån det med jordgrävda stolpar. I huset med lergolvet K98 rör historiska kartmaterialet. På den plats där tre av det sig sannolikt om risfl ätade väggar, medan avståndet de påträffade lergolvshusen ligger kan man på de mellan väggstolparna i huset med lergolv K14 (drygt 1 historiska kartorna se att gärdet ej är uppodlat. m) tyder på att väggarna utgjorts av plank.

På lagaskifteskartan är detta angivet som ”äng, I fråga om byggnadsteknik är det intressant att göra södra gärdet” (LMV akt S70–15:2, litt. 76). På den jämförelser med andra hus med datering till sen geometriska kartan från 1719 har denna äng en vikingatid – medeltid som undersökts i Närke. Vid rektangulär form, 19×16 m (LMV akt S70–15:1). Går Bäcklunda gård i Torsjö (Mosås sn, Raä 52) har man tillbaka till kartan från 1638 är ängen bredare och Riksantikvarieämbetet exempelvis undersökt två hus, sträcker sig drygt 40 m längre norrut (se bilaga 3). varav ett 10×8 m stort stolphus med ﬂ era stenskodda stolpar i långväggarna och ett i mitten av vardera Orsaken till att denna del av gärdet lämnats orörd gaveln. Tillsammans med huset fanns ett ålderdomligt är förstås vansklig att spekulera i, men en analogi till åkersystem med parcellindelning (Karlenby 2001). att en helig plats på detta sätt kan ha bevarats utgör S:t Olofsåkern i Torstuna sn (Vikstrand 2001:152- Lergolv av den karaktär som påträffats vid

19 förundersökningen i Götavi tycks emellertid än Även om det vid denna förundersökning så länge ha sina närmaste paralleller i Mälardalen. inte varit möjligt att konstatera förekomst av Enskeppiga stolp- eller stensyllshus som ibland är hantverksindikerande material (frånsett några stycken försedda med lergolv fi nner man bland annat i Pollista järnslagg, F15:249, F224:1643 och F225:1641) bör (Hållans & Svensson 1999), Sigtuna (Bäck & Carlsson man mot bakrund av ovanstående ändå räkna med att 1994) och Birka. Dessa förmodade enfunktionshus sådant kan framkomma vid en slutundersökning. Inte brukar vara 4-5 m breda och 8-10 m långa samt vara minst kan det fi nnas tecken på järnhantering i form av uppdelade i 2-3 rum. t.ex. ässjor. Att omfattande järnhantering har ägt rum i centralbygden har senare tids exploateringsundersök Utifrån vad som är känt rörande vikingatida ningar på Närkeslätten kunnat påvisa (Hårding 1999: bebyggelser i Närke torde en slutundersökning av 25). En fråga som här kan belysas är huruvida järn husen i Götavi vara av högt forskningsmässigt intresse. framställts i Götavi eller om detta kan antas ha skett En stor kunskapspotential ligger i möjligheten att på annan plats. göra jämförelser av hus i agrara respektive urbana miljöer, mellan skilda regioner samt kronologiskt och De äldre odlingslager och möjliga årderspår som funktionellt. Övergången till nya byggnadstekniker konstaterades vid utredningen utgör slutligen en kan här ha ett samband med t.ex. sociala och viktig utgångspunkt för att vid en slutundersökning ekonomiska förändringar. Därför kommer analysen klargöra jordbrukets omfattning i Götavi. Här är och tolkningen av bebyggelsen i Götavi att vara av det relevant att studera stenröjningen i förhållande stor vikt för att bestämma Götavis ställning i en till de fossila brukningsspåren och huslämningarna. vikingatida samhällskontext. Härigenom vore det möjligt att avgöra stratigrafi ska förhållanden mellan åkerytor och hus (jfr. Hamilton Platsens funktion och ekonomi 1999). Redan i detta läge kan man emellertid tänka sig Frånsett möjligheten att en kultplatn legat i anslutning att de gamla åkerytorna ändå är yngre än bebyggelsen. till bebyggelsen bör den sakrala funktionen även på Jämförbara omvandlingar under sen vikingatid eller andra sätt ha präglat det förhistoriska Götavi. Ett tidig medeltid sker nämligen på fl era platser i Närke. tänkbart antagande är att närvaron av en kultplats Dels vid Bäcklunda gård där de båda senvikingatida av detta slag bidragit till att platsen även hyst andra husen ligger inom ett medeltida parcellsystem samhällsfunktioner och kanske fungerat som handels- (Karlenby 2001). Dels vid Råberga i Täby socken och och hantverksplats. Berga i Hardemo socken (Sporrong 1971). I Råberga antas bebyggelsen fl ytta omkring år 1000 varefter Till stöd för att Götavi haft sådana funktioner kan marken vid det äldre gårdsläget fördelas och parcelleras nämnas att det i de närmaste omgivningarna inte fi nns (Sporrong 1971:115). I Berga tillkommer på liknande några andra ortnamn som indikerar centralitet. Man sätt en gård under tidig medeltid (Sporrong 1971: kan därför anta att Götavi i sig bör ha varit en central 124). De slutsater som kan dras rörande järnhantering och betydelsefull plats under yngre järnålder. I annat och spannmålsproduktion kan i förlängningen fall skulle man kunna tänka sig att Götavi endast ställas mot Götavis förmodade roll som centralplats. haft en kultplatsfunktion. Det vore här intressant Möjligen är det ovannämnda näringar som varit att närmare studera de kringliggande ortnamnen avgörande för platsens samhällsfunktion, eller så är för att om möjligen kunna rekonstruera den dåtida det istället egenskapen som sakral plats. ortnamnsmiljön. Ytterligare en faktor som är gynnsam i sammanhanget är platsens läge nära Svartån, som måste betecknas som strategiskt.

20 Medeltid (Raä 94:1) Eftersom kulturlagret i område A är förhållandevis påträffats både i Närke (Karlenby 2001) och i övriga diffust till sin karaktär, dvs det saknade vid Mälardalen. I Pollista, en medeltida gård i Övergran förundersökningen helt inslag av fynd förutom socken i Uppland, påträffades t.ex. ett stolpburet hus förekomst av träkol, så får detta nog snarast tolkas som med central härd med datering till 1400-tal (Hållans resterna av ett odlingslager snarare än något annat. & Svensson 1999). Bebyggelsen är belägen på ett Intressant i sammanhanget är att träkolsinslaget av avstånd ifrån de kända medeltida enheterna som gör en (Juniperus) indikerar ett öppet beteslandskap vid att man här kan ställa sig frågan huruvida detta kan denna tid. Det är likaså intressant att det tolkade röra sig om en medeltida torpenhet under Götavi eller odlingslagret sannolikt inhägnas av en störrad som kanske Säby. På lantmäteriakten från år 1719 (LMV åtminstone ställvis kan tolkas som en hankgärdesgård, akt nr: S70-15:1) ﬁ nns ett torp (Bijbbe torp) karterat det är i så fall första gången som en sådan konstruktion 100 meter åt SSO, detta benämns senare som Götavi kan konstateras på arkeologisk väg, den är dock torp. Frågan är alltså om de nu påträffade lämningarna känd från medeltiden genom en rad avbildningar utgör en vikingatida/ medeltida föregångare? i kyrkokonsten (jfr Myrdal 1998). De påträffade stolphålen visar, om de är samtida med det daterade Den påträffade bebyggelselämningen har otvivelaktigt odlingslagret, att husen fortfarande baserats på en god potential att lämna högst intressanta bidrag till stolpkonstruktioner som grävts ner i marken. Denna en diskussion om social differentiering av den agrara typ av konstruktion har vid enstaka tidigare tillfällen bebyggelsen i Närke under medeltiden.

REKOMMENDATIONER Arkeologikonsult rekommenderar att en särskild framkommit hus som fortsätter utanför vägområdet; arkeologisk undersökning genomförs med dessa bör totalundersökas. Detta skulle väsentligt fokus på de skilda delområden som identifi erats öka det vetenskapliga värdet av resultaten från en under förundersökningarna och som framgår slutundersökning. För att helt avgränsa de olika av fi g 7. Arkeologikonsult anser dessutom att boplatslägen som sträcker sig utanför vägområdet slutundersökningen av de delar som lämpar sig bör även en prospektering genomföras av dessa för detta, d.v.s. främst område E, bör genomföras utanförliggande delar. Vad gäller kultur-/odlingslagren stratigrafi skt enligt single-context metoden, på så vis i område C bör de vidare undersökningarna riktas mot att dokumentationen av varje enskild kontext (lager, att klargöra dessas struktur och tillkomsthistoria, konstruktion, nedgrävning etc.) sker i blankettform vilket kan anses centralt för förståelsen av hela och att kontextens begränsning dokumenteras i plan. stenålderskomplexet. Som förundersökningen visat har det bland annat

21 REFERENSER

Litteratur Apel, J., Bäckström, Y., Hadevik, C., Knutsson, K., Kritz, A., Kars, E., Kars, H., Lekberg, P., Melchert, P., Nilsson, M-L & Sundström, L. 1996. Skumparberget 1 och 2. En mesolitisk aktivitetsyta och tidigneolitiska trattbägarlokaler vid Skumparberget i Glanshammar sn, Örebro län, Närke. För- och slutundersökningsrapport från Arkeologikonsult AB. Upplands Väsby.

Artursson, M., Gräslund Berg, E., Hallgren, A-L., Kishonti, I. & af Geijerstam, M. 1997. Tjugestatorp. En tidigneolitisk boplats i Östra Mellansverige. Närke, Glanshammar sn, Raä 195. Slutundersökningsrapport från Arkeologikonsult AB. Upplands Väsby.

Artursson, M., Linderoth, T., Nilsson, M-L., Svensson, M. 2003. Byggnadskultur i södra & mellersta Skandinavien. I Svensson, M. (red.) I det neolitiska rummet. Skånska spår – arkeologi längs Västkustbanan. Riksantikvarieämbetet.

Axelström, K. 1993. Pollenanalys. I Lindman, G. Svedjebruket i Munkeröd. Ett exempel på periodiskt svedjebruk från yngre stenålder till medeltid i södra Bohusläns kustland. Arkeologiska Undersökningar. Skrifter No 3. Riksantikvarieämbetet.

Bagge, A. 1949. Snörkeramikboplatsen vid Rosenlund, Hjulberga, Ekers sn, Närke. Fornvännen 1949:2/3, s. 131-151

Bäck, M. & Carlsson, M. 1994. Kvarteret S:ta Gertrud 3. Stadsgårdar och gravar i Sigtuna ca 970-1100. Uppland, Sigtuna. RAÄ 195. Arkeologisk undersökning. Stockholm.

Calissendorff, K. & Larsson, A. 1998. Ortnamn i Närke. Örebro.

Elgqvist, E. 1947. Ullvi och Götevi. Studier rörande Götalandskapens införlivande med Sveaväldet. Lund.

Ekman, T. 2000. Item Husaby in Niericia. I: M. Olausson (red.). En bok om husbyar. Örebro.

Eriksson, T., Fagerlund, D. & Rosborg, B. 1994. Sten- och järnåldersbönder i Frotorp. Från bergslag och bondebygd. Årsbok för Örebro läns hembygsförbund och Stiftelsen Örebro läns museum. Årg. 45., s.29-50.

Hamilton, J. 1999. Stenröjningar i Åslunda – ett resultat av markberedning för boplats eller odling. I: A. Ericsson (red.). Odlingslandskap och uppdragsarkeologi. Artiklar från Nätverket för arkeologisk agrarhistoria. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Skrifter nr 29. Linköping.

Hållans, A-M & Svensson, K. 1999. Pollista: bo och bruka under 1200 år: arkeologi på väg-E18: kompletterande arkeologisk förundersökning och arkeologisk undersökning: Uppland, Övergrans socken, Pollista 2:6, RAÄ 228. Riksantikvarieämbetet, UV Mitt Rapport 1998:110. Stockholm.

Hårding, B. 1999. Äldre och yngre järnålder. I: Vetenskapligt program för UV Bergslagen 2000 till 2002. UV Bergslagen, Rapport 1999:13. Örebro.

Karlenby, L. 2001. Nya rön kring bosättningsmönster under förhistorisk tid i Närke. Från bergslag och

22 bondebygd 2001(52), 13-26.

Knabe, E. 2003. Avslöjande avtryck. Tidigneolitiska boplatsstrukturer söder om Örebro. I Karlenby, L. (red.) Mittens rike. Arkeologiska berättelser från Närke. Arkeologiska undersökningar Skrifter No 50. Riksantikvarie ämbetet.

Lindman, G. 1993. Svedjebruket i Munkeröd. Ett exempel på periodeiskt svedjebruk från yngre stenålder till medeltid i södra Bohusläns kustland. Arkeologiska Undersökningar. Skrifter No 3. Riksantikvarieämbetet

Myrdal, J. 1998. Det svenska jordbrukets historia (Bd 2). Jordbruket under feodalismen : 1000-1700. Stockholm.

Pettersson, G., Karlsson S., Risberg, J. & Myrdal-Runebjer, E. 2004. Soil chemistry, vegetation history and human impact at the Late Holocene iron production site of Åskagsberg, western Sweden. Journal of Nordic Archaeological Science 14, s. 101-113.

Pettersson, O. 2003. E 18 Lekhyttan – Adolfsberg. Örebro.

Sol. Wahlberg, Mats (red.). 2003. Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala.

Sporrong, U. 1971. Kolonisation, bebyggelseutveckling och administration. Studier i agrar kunskapsutveckling under vikingatid och tidig medeltid med exempel från Uppland och Närke. Lund.

Vikstrand, P. 2001. Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i Mälarlandskapen. Uppsala.

Historiska kartor Götavi nr 1-2, Geometrisk avmätning, 1638 (LMV akt S70-15:S1:157)

Götavi nr 1-2, Geometrisk avmätning, 1719 (LMV akt S70-15:1)

Götavi nr 1-2, Laga skifte, 1852-54 (LMV akt S70-15:2)

23 ADMINISTRATIVA OCH TEKNISKA UPPGIFTER

Länsstyrelsens beslutsnummer: 431-13814-2003 Arkeologikonsults projektnummer: 2006 Uppdragsgivare: Vägverket Region Mälardalen

Belägenhet Beteckning: RAÄ 94:1 & 2 Fastighet: Bäck 3:26, Götavi 2:3, Götavitorp 2:1 Socken: Vintrosa Kommun: Örebro Län: Örebro Landskap: Närke Fastighetskartans blad: 10F 3a Vintrosa, 10F 4a Latorp

Undersökning Undersökningstyp: Arkeologisk förundersökning Utförandetid: 20031124 till 20031216, 20040426 till 20040430 Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Höjdsystem: RH 00

Personal Projektledare: Kenneth Svensson Fältarbetsledare: Kenneth Svensson & Mikael Isaksson Fältarkeologer: Mattias Ahlbeck, Toralf Fors, Mikael Isaksson, Niklas Stjerna, Kenneth Svensson Planer och kartor: Medea Huuva Fotografering/bildbehandling/layout: Toralf Fors Rapportansvarig:a Kenneth Svensson & Mattias Ahlbeck

Externa konsulter Fosfatanalys: Ove Cederlund, Fosfatlaboratoriet, Länsmuseet på Gotland Makrofossilanalys: Håkan Ranheden, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt Vedartsanalys: Thomas Seip Bartholin, Scandinavian Dendro Dating 14C-analys: Göran Possnert, Ångströmslaboratoriet, Avdelningen för jonfysik, Uppsala universitet

24 ± Meter 050100150200

Karta 19. Utsnitt från 1719 års geometriska avmätning av Götavi (LMV S70-15:1) med planerad vägsträckning och förundersökningsområdet skrafferat i blått. Skala 1: 6 000. ± BILAGA 1.PLANKARTOR

Sökschakt från förundersökningen

Sökschakt från utredningen 0255075100 Planerad vägsträckning Meters

Karta 1. Översikt över schaktens fördelning inom undersökningsområdet. Den övre kartan visar förundersökningens schakt och den undre utredningens dito. De senare är endast ungefärligt markerade, eftersom de i de flesta fall endast mättes in med mittpunkt. Skala 1:2 600. ± K165

K166 K163 K168 K171 K160 K158 K156 K164 K170 K169 K161 K167 K162 K159 K157

Skala 1:60 1092

1093

K156-K171, se infälld karta ovan

K155 S1034

## R1056 ## ## #######

#######################

###################### ######################K174 ################

### ##

## R1055 K154 ##

### R1054 ## ###

###

## XW F0:1

###

S1033 K177 K178 K154 K176 K179 1090 1087

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# # Härd ##Lergolv Schakt med indikation 1088 ##

## Stolphål ##Kulturlager Schakt utan indikation 1089 Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 2. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

K113 K117 K116 K115

S1026

1086

K123

K111 XW S1025 K109 R1060 F109:2 XW K110 K108

S1024 K106 S1033 K132 1113 1114 XW XW K131 1087 F1024:795 K107 # K104:2 K105 ## XW ## ### K118 ### #

### ## F1024:794 ## ### F105:2 # #### R1058 # ####

###

####

### # K104:1

1112

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# # Härd ##Lergolv Schakt med indikation 1111 ##

Stolphål ##Kulturlager Schakt utan indikation

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 3. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

K113 K117 K116 K121 K115 K122 K119 S1026

K120 K124

1086 1085 K125

K126

K123 K114

S1027 K127

K111 S1025

K109 XW R1060 F109:2 #

## R1062 K110 K108 ### ###

###

### # ### S1035 # ### ##

### ### K132 ### #### ### ####

### ####

### #### 1113 1114 ### ### ### ###

### ### F1024:794 ### ###K135 ###### XW K131 ##### ####

# ### K105 ## K104:2 ### ### ###

XW ## #### ## K118 1117 #### R1061 ### ## ####

## ### #### ###### R1058 ### F105:2 # #### ###

#### #

# ### #

## K149

# # # K104:1 XW F149:2

S1028 ##

# ########

######## 1112 #########K144 ########XW

R1059 F1028:1062 K102 K130 ## S1023 ##### K103 ######### ############# F1023:737 ############### #################K128 # #################XW

############### K101 #############R1058 ######### K129

######

####

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# # Härd ##Lergolv Schakt med indikation ##

Stolphål ##Kulturlager Schakt utan indikation

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 4. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

K121 K122

K124 1083

1085 K125

K126 K114 1084 S1027 K127

#####################################################

##################################################### #####################################################K134 #####################################################

##################################################### #####################################################R1063 #####################################################

#####################################################

#####################################################K136:1

#####################################################R1062

#####################################################

##################################################### #####################################################F135:924 #####################################################

##################################################### #####################################################XW #####################################################

#####################################################

##################################################### #####################################################S1035 K136:2 #####################################################

#####################################################

##################################################### #####################################################1118 #####################################################F1035:1043 #####################################################

##################################################### #####################################################K135 XW #####################################################

#####################################################

##################################################### #####################################################R1061 #####################################################1117

#####################################################

#####################################################R1064 K149 XW F149:2 S1029 #####################S1028 K138 #####################

#####################

##################### #####################K144 K137 1112 #####################XW K140 ##################### 1115 K139 F1028:1062 K141

##################S1023

#################

##################F1023:737

#################

##################K128 #################XW ##################R1058 #################

##################K129

#################

##################

#################

1116

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

## Härd ##Lergolv Schakt med indikation ##

Stolphål ##Kulturlager Schakt utan indikation

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 5. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

K148

1083 1082

S1030

###################

################### K136:2################### ###################

###################

###################1118 ###################F1035:1043 ################### ################### 1119 ###################XW ###################

###################

################### R1064 K90 S1019

S1029

K138 K140 K137 1120 K139

#######################

K141 ######################

#######################

######################

#######################

######################

#######################

######################

#######################K143

######################

#######################

######################

#######################

######################

#######################

###################### #######################R1065 1116 ###################### #######################

######################

#######################

######################

####################### ######################K142 #######################

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike 1121

Härd ##Lergolv Schakt med indikation

## Stolphål ## Kulturlager Schakt utan indikation

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 6. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

K148

1082

S1030 K150 1081

F91:2 XW 1119 K91

K90 S1019 1127

1120

## S1020

####

#####

######

#######

######## ########K143 ########

#######

###### K93

#####

######

#####

##### R1065 ###### #####

######

##### K142 #### ###

1121 XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# ##

Härd ## Lergolv Schakt med indikation

# # Stolphål # ##Kulturlager Schakt utan indikation ##

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 1122 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 7. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

1081

S1030

S1032 XW

S1018 1080

K86

K87

K146 K147 S1017

1127 R1066 S1031 K145

S1020

1126 K93 1125

S1021

1124

1122

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# ##

Härd ## Lergolv Schakt med indikation

# # Stolphål # ##Kulturlager Schakt utan indikation ##

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 8. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

S1016 F151:2 S1032 K151 XW K152 K153 1080

K86

K87

S1017

1010

1126

S1015

S1022

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# ##

Härd ## Lergolv Schakt med indikation

# # Stolphål # ##Kulturlager Schakt utan indikation ##

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 9. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

1009

S1016

################################## #################################K16 S1012 ################################## S1013################################# ##################################

#################################

##################################

#################################

##################################

#################################

##################################

#################################

##################################

#################################

##################################

#################################

################################## #################################F15:252 ##################################XW

#################################

##################################

#################################K20 ##################################K17 S1010#################################S1011 ################################## #################################F15:249 ##################################

#################################XW ################################## 1012 #################################R1067

##################################

################################# ##################################K15 K21 #################################

##################################

#################################XW ##################################F15:250

#################################

##################################XW K18 #################################

##################################

#################################

##################################

################################# ##################################F15:831 F15:832 #################################

##################################

#################################K19

################################## #################################XW ##################################

#################################

##################################

#################################

##################################

#################################

##################################

#################################

##################################1011

#################################

##################################

#################################

##################################

#################################

##################################

#################################

K22 S1009

S1022

S1007 S1008

1014

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

###

Härd ## Lergolv Schakt med indikation

## Stolphål ###Kulturlager Schakt utan indikation ##

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 10. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ± 1008

1004

# S1001 ### K10 ###### S1050 ###### ####

#####

##### # K8:1#### #####

####

S1011 ###

## F15:249 ### # ##

XW## ## ### 1012 K9 ## #### ##

##### # # #

##### ##

##### S1004 ##

#### ## ###XW ### ## F15:250 ## ### ## ##### K18 ### ####### ##

########## ##

######### ##

####### ##

###### ##

# ## ##

###

K19 ##

###

#####

####

S1010 ####

#####

####

## # #### ### ####K8:1 ## ####

## ####

# ## ####

# K80 ### #### ## K223 ### # ## ##

## ###

## ## S1014 ### S1003 ## ## ##

# ## ##

## ##

1015 S1008

1014

S1052

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# ##

Härd ## Lergolv Schakt med indikation

# # Stolphål # ##Kulturlager Schakt utan indikation ##

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 11. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ########### ###########K29 K36 K34 ###########K37 ###########K32 ########################################

± ########################################

########################################

#############################

K30############################# #############################K35 K31 ############################# #############################K33 1004 ############################# #############################K28 #############################

#############################

############################# #############################K23 1005 #############################K24 #############################

############################# #############################K26 S1001 ######## ############################# ######## ############################# K10 ######## #############################K27 ################################################ #############################

################################################# #############################

#####################################################################K42

#########################################Skala############## 1:100############### ########################################K8:1 #########################################

########################################

######################################### ########################################1006 ## ##########################################

##########################################

#########################################K13 # ########################################## K8:1 #########################################K9 ########################################

#############################################K12

#############################################

S1004 ############################################# #############################################K98

############################################# #############################################################K23-K42, #########################################################

########################################################

################################################ ################se infälld karta ovan

############################################## ################

################################################ ################

############################################## ################ ################################################ K14 ################ ########################################1007 ###### ################ S1051 ################################################ ################

############################################## ###########

################################################ ###########

############################################## ###########

################################################K97 ###########K8:2

############################################## ###########

################################################ ###########

############################################## ###########

################################################ ###########

############################################## ###########

################################################ ###########

############################################## ########### #########################################K8:1 ####### ########################################

#########################################

########################################

######################################### ########################################S1002 S1005 #########################################

########################################

######################################### S1003######################################## #########################################

#####################################################

##################################################### #####################################################K227 #####################################################

#############

############

#############

############

#############

############

#############

############ #############K228 ############

#############

1015 ############

#############

############

############# ############ 1018 #############

##################

K226##################

##################

######

#####

######

#####

S1052 1017

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

## Härd ##Lergolv Schakt med indikation ##

Stolphål ##Kulturlager Schakt utan indikation

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 12. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ± ##

#####

####### #########1006 #

###########

############

#############

#########K8:1

######

####

K12 #

# 1001 K98## S1001 ###

#### # #### K23-K42, ### ### se karta 12. ###

###

####

# ##

# ## S1051

###

### K14 ### K8:2### 1003 ###

###

S1005

S1052

## K227 ### #### 1002 #### K225 ####

#### ##

### ### ### ###XW ### ###F224:1643 ### ##XW

### ##

### F225:1641 ##

## ###

## ##

# ## # K228 # K224 #

1017 1020

1018

1019

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# # Härd ##Lergolv Schakt med indikation ##

Stolphål ##Kulturlager Schakt utan indikation

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 13. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

1025

1026

K47 K49 K51 K46 K48 K50 K52 K54 ##

####

1022 ######

########

##########

K57 ############ ############K58 # S1006 ############

# ###########

K56 ###########

#########

#######

####

K59 ## 1024 K60

1023

S1047

1041

1043

S1048

1042

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# # Härd ##Lergolv Schakt med indikation ##

Stolphål ##Kulturlager Schakt utan indikation

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 14. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

### 1030

###

### K58## ### ## K61 ### ## K69 K67

S1006 ###

####

K63 ######

# ###### ###

K64 ##############

######## ########

######### ##########

##################### 1027 ###################### ##### ##############

K65 ### ###########

###########

###########K70 1028 ###########

#########

######

###

S1047 S1045 S1046 S1044

1029

1041 K217 S1037 S1038 K200 K192 #

# ### K195 ## # K181 ##### K189 K188 ###### K191

####### S1036 ###### K201 ####### K198

####### K180 ######K193 ####### ## K204

####### ## # ###### ### K187 K199 ### K196### 1039 K183 K184 K190 K182 ## ##

# K214 K185 # K202 ##

K194 ### ### K218 1042 # # K197 K186 # # K215 # # # #

# K216 # #

S1039

1040

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# # Härd ##Lergolv Schakt med indikation ##

Stolphål ##Kulturlager Schakt utan indikation

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 15. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300. ±

K67

# #

# ### 1030

########

# #########

## ###########

# ###############

###################

###K65 ############# ## ############

############

###########K70 1028 ########### #########

# ####

K208 S1043 S1044 K207 K209 K210

K211 S1042 K221 1029 K212 1032

K213 1031

K217 S1038 K200

K195 K220

K198 K201 K219 K204 K199 1039 K205

# K214

# K202 ## K206 ##

K194 # #

### K218

# # K197

# #

K215 # #

## K216 # S1041 #

# S1040 S1039

1040

XW Fynd Mörkfärgning Recent dike

# # Härd ##Lergolv Schakt med indikation ##

Stolphål ##Kulturlager Schakt utan indikation

Grop Provruta Sökschakt från utredning, ungefärligt läge 0105 Röjningsröse Recent anläggning Planerad vägsträckning Meter

Karta 16. Plankarta över del av förundersökningsområdet med sökschakt, provrutor, anläggningar, kulturlager och fynd. Skala 1:300.

14 BILAGA 2.ÖVERSIKTSKARTASAMTFÖRTECKNINGÖVER C-DATERINGAR

Ua-22814

XW XWUa-22700 XW Ua-22699 Ua-22369 XW XWUa-22174 Ua-26545 Ua-26548 Ua-22701 XWXW XW Ua-22370 XW Ua-26547 Ua-26546XW XW

XW Kolprov

Sökschakt från förundersökningen

Sökschakt från utredningen 0 255075100 Planerad vägsträckning Meter

Karta 17. Översikt över förundersökningsområdet med de daterade kolprovens lokalisering. De markerade proven härrör från både den särskilda utredningen och förundersökningen. Provresultat, provtagningskontext etc. framgår av vidstående tabell. Skala 1:2000. Undersökning Lab nr Prov nr Schakt Kontext Typ Vedart 14C-ålder BP Kalibrerat 1 α Kalibrerat 2 α utredning Ua-26445 -utredningsschakt - kulturlager ek 1005±40 980-1040 900-920 AD 1007 1100-1120 AD 960-1160 AD 1140-1160 AD utredning Ua-26546 -utredningsschakt - härd (?) björk 4865±45 3705-3635 BC 3770-3620 BC 1011 3590-3520 BC utredning Ua-26547 -utredningsschakt - härd barrträd 1205±40 770-890 AD 690-900 AD 1026 920-960 AD utredning Ua-26548 - utredningsschakt - stolphål björk 5095±75 3970-3790 BC 4040-3700 BC 1112 förundersökning Ua-22174 86:3 S1017 K86 härdhassel 4865±45 3705-3635 BC (68,2%) 3770-3620 BC (79,6%) (skal) 3590-3520 BC (15,8%) förundersökning Ua-22369 15:820 S1010 K15 kulturlager gran 1070±35 900-920 AD (15,5%) 890-1030 AD (95,4%) 960-1020 AD (52,7%) förundersökning Ua-22370 15:821 S1010 K15 kulturlager lönn 1840±35 130-225 AD (68,2%) 80-250 AD (93,4%) 300-320 AD (2,0%) förundersökning Ua-22814 127:3 S1027 K127 stolphål tall 1175±40 780-900 AD (62,5%) 720-740 AD (1,3%) 920-940 AD (5,7%) 770-980 AD (94,1%) förundersökning Ua-22699 135:965 S1035 K135 kulturlager hassel 3460±40 1880-1840 BC (21,2%) 1890-1680 (95,4%) 1820-1790 BC (8,1%) 1780-1730 BC(27,6%) 1720-1690 BC (11,3%) förundersökning Ua-22700 174:2 S1034 K174 kulturlager en 610±35 1300-1330 AD (29,0%) 1290-1410 AD (95,4%) 1340-1370 AD (26,6%) 1380-1400 AD (12,6%) förundersökning Ua-22701 135:2 S1035 K135 kulturlager hassel 4930±45 3760-3650 BC (68,2%) 3800-3640 (95,4%) (skal) BILAGA 3. HISTORISKA KARTOR

± Meter 0 50 100 150 200

Karta 18. Utsnitt från 1638 års geometriska avmätning av Götavi (LMV S70-15:S1:157) med planerad väg- sträckning och förundersökningsområdet skrafferat i blått. Skala 1: 6 000. ± Meter 050100150200

Karta 20. Utsnitt från laga skifteskartan för Götavi från 1852-54 (LMV S70-15:2) med planerad vägsträckning och förundersökningsområdet skrafferat i blått. Skala 1: 6 000. BILAGA 4. SCHAKTFÖRTECKNING

Nr Storlek (m) Djup (m) Beskrivning

S1001 44u1,9-3,8 0,3-0,4 Ploglager, 0,3-0,4 m, därunder delar av lergolv och ett kulturlager, 0,1 m tjockt. S1002 19u1,9 0,3-0,4 Ploglager, 0,3-0,4 m, därunder ett lergolv följt av ett kulturlager, 0,3 m tjockt. S1003 25u1,9-3,8 0,3-0,4 Ploglager, 0,3-0,4 m, därunder ett kulturlager. S1004 15u1,9 0,3-0,4 Ploglager, 0,3-0,4 m, därunder ljus lera. S1005 18u1,9 0,3-0,4 Ploglager, 0,3-0,4 m, därunder två lergolv följt av ett kulturlager. S1006 100u3,8 0,3-0,4 Ploglager, 0,3-0,4 m, därunder sandig morän i schaktets västra del och sandig mjäla med inslag av småsten i dess östra lägre liggande del. Indikationer i form av stolphål, gropar, en grusad gårdsplan mm. S1007 11u3,8 0,30-0,40 Ploglager, 0,30-0,35 m, därunder ljusbrun/grå sandig lera med inslag av sten och grus. Norra delen mycket stenbemängd. Utan indikation. S1008 11u3,8 0,35-0,40 Ploglager, 0,30-0,35 m, därunder ljusbrun/grå sandig lera med inslag av sten och grus. Utan indikation. S1009 15u1,9-6,0 0,30-0,40 Ploglager, 0,30-0,40 m, därunder ett kulturlager i N delen av schaktet. I schaktets S ände består sterilen av gråvit/orange flammig lera. I schaktet påträffades även ett stolphål. S1010 35u1,9-10 0,30-0,40 Ploglager, 0,30-0,40 m, därunder ett kulturlager i större delen av schaktet. I schaktets västra ände består sterilen av ljusbrun/orange flammig lera och i dess östra av ljusbrun sand. I schaktet påträffades även ett odlingsröse, en sotfläck/härd samt ett fåtal sentida störningar i form av diken och nedgrävningar för kablar. S1011 10u1,9 0,30-0,40 Ploglager, 0,30-0,40 m, därunder ett kulturlager i SV delen av schaktet. I schaktets NÖ ände består sterilen av ljusbrun/orange flammig lera.

S1012 14u1,9 0,30-0,40 Ploglager, 0,30-0,40 m, därunder ett kulturlager i S delen av schaktet. I schaktets N del består sterilen omväxlande av ljusbrun sandig lera med inslag av grus och sten, och ljusbrun/orange flammig lera. S1013 8u1,9 0,30-0,40 Ploglager, 0,30-0,40 m, därunder ett kulturlager i SÖ delen av schaktet. I schaktets NV ände består sterilen av ljusbrun/grå sandig lera. I schaktet påträffades även en sotfläck/härd. S1014 10u-6,0 0,30-0,40 Ploglager, 0,30-0,35 m, därunder ljusbrun/grå sandig lera med inslag av sten och grus. Indikationer i form av rester av ett lergolv. S1015 10u3,8 0,30-0,35 Ploglager, 0,30-0,35 m, därunder medelbrun sandig lera med inslag av sten och grus. Utan indikation. S1016 9u3,8 0,30-0,35 Ploglager, 0,30-0,35 m, därunder ljusbrun/grå sandig lera med inslag av sten och grus. Resterna av ett igenfyllt utredningsschakt kunde identifieras. Utan indikation. S1017 12u1,9-8,0 0,35-0,45 Ploglager, 0,30m, därunder ljusbrun sand med inslag av sten och grus. Indikationer i form av en härdbotten samt en grop. S1018 9u3,6 0,35-0,40 Ploglager, 0,30 m, därunder ljusbrun sand med inslag av sten och grus. Utan indikation. S1019 35u1,9 0,30-0,35 Ploglager, 0,25-0,30 m, därunder ljusbrun sand med inslag av sten och grus i schaktets N del och flammig gråvit lerig sand i dess S. Indikationer i form av en grop påträffades i schaktets mellersta del och ett stolphål i dess norra. S1020 10u3,8 0,30-0,45 Ploglager, 0,30 m, därunder ljusbrun sand med inslag av sten och grus. I schaktets norra del har förekommer stråk av gråvit lerig sand i sterilen. En härdbotten påträffades i schaktets södra del. S1021 5u3,8 0,30-0,35 Ploglager, 0,20 m, därunder ljusbrun sand med inslag av sten och grus. Resterna av ett igenfyllt utredningsschakt kunde identifieras. Utan indikation. S1022 10,5u3,2 0,35-0,40 Ploglager, 0,30-0,35 m, därunder ljusbrun/grå sandig lera med inslag av sten och grus. Utan indikation. Nr Storlek (m) Djup (m) Beskrivning S1023 23u2,8-3,2 0,3-0,4 Ploglager, 0,3-0,4 m, därunder ljusgul orangeflammig sand. I schaktets östra del följer ett kulturlager under ploglagret. Även två stolphål och en härd påträffades. S1024 16,5u2,9-3,3 0,35-0,45 Ploglager, 0,35-0,45 m, därunder ljusgul orangeflammig sand. I schaktets sydöstra del följer ett kulturlager under ploglagret. Även ett stolphål och två gropar påträffades. S1025 14,5u2,7-3,2 0,4 Ploglager, 0,4 m, därunder ljusgul sand. Indikationer i form av stolphål och en grop. S1026 Varierande bredd 0,4-0,5 Ploglager, 0,4-0,45 m, därunder ljusbrun sand. Indikationer i form av och längd. stolphål och gropar. S1027 16,5u2,8-3,3 0,3-0,4 Ploglager, 0,3-0,4 m, därunder ljusbrun orangefläckig sand. Indikationer i form av stolphål och en grop. S1028 19u1,7-2,0 0,30-0,40 Ploglager, 0,30-0,35 m, därunder ett kulturlager. S1029 37,5u1,8-3,5 0,4 Ploglager, 0,4 m, därunder ett kulturlager i större delen av schaktet. Där kulturlagret inte finns består jordmånen av ljusbrun sandig lera (schaktets nedre del) eller ljus orangefläckig sand (schaktets övre del). Även stolphål och gropar påträffades i schaktet. S1030 45u2,8-5,9 0,3 Ploglager, 0,3 m, därunder ljusgrå till medelbrun lera i schaktets västra del och ljusbrun stenig/grusig sand i dess östra. Utan indikation. S1031 20,5u2,6-3,2 0,30-0,35 Ploglager, 0,25 m, därunder medelbrun stenig/grusig sand. Indikationer i form av en härd, en grop och ett stolphål. S1032 18,5u3,0 0,3 Ploglager, 0,3 m, därunder medelbrun till grå lera i schaktets östra del. I schaktets västra del är jordmånen stenig/grusig och har ett större inslag av sand. Indikationer i form av en härd och två stolphål. S1033 32,5u1,7 0,35-0,4 Ploglager, 0,35m, därunder indikationer i form av stolphål. S1034 Varierande bredd 0,35-0,4 Ploglager, 0,35m, därunder indikationer i form av stolphål, störhål samt och längd. Se ett kulturlager. S1035 Varierande bredd 0,35-0,4 Ploglager, 0,35-0,4 m, därunder ett kulturlager i större delen av schaktet. I och längd. schaktets södra del följer ljusbrun sand under ploglagret. En grop i schaktets södra del. Ett stolphål påträffades under kulturlager i R1063. S1036 12,5×1,7 0,4 Ploglager, därunder inga indikationer. S1037 Varierande bredd 0,4-0,5 Ploglager, 0,35m, därunder indikationer i form av stolphål, gropar och och längd. kulturlager. S1038 21×1,7 0.3-0,5 Ploglager, 0,35-0,4m, därunder indikationer i form av stolphål och kulturlager. S1039 22×1,7 0,3-0,45 Ploglager, 0,35-0,4m därunder indikationer i form av stolphål och kulturlager. Här påträffades spåren efter ett utredningsschakt. S1040 21×1,7 0,3-0,4 Ploglager, 0,3-0,4m, därunder indikationer i form av stolphål. S1041 36,5×1,7 0,4 Ploglager, 0,3-0,4m, därunder indikationer i form av ett stolphål. S1042 11,5×1,7 0,45 Ploglager, 0,3-0,4m, därunder inga indikationer. S1043 12×1,7 0,45-0,5 Ploglager, 0,4m, därunder indikationer i form av stolphål. S1044 9,5×1,7 0,3-0,5 Ploglager, 0,3-0,4m, därunder inga indikationer. S1045 10,5×1,7 0,3-0,45 Ploglager, 0,3-0,4m, därunder inga indikationer. S1046 10×1,7 0,35-0,4 Ploglager, 0,3-0,4m, därunder inga indikationer. S1047 12×1,7 0,35-0,4 Ploglager, 0,3-0,4m, därunder inga indikationer. S1048 6×1,7 0,4-0,55 Ploglager, 0,3-0,4m, därunder inga indikationer. S1049 UTGÅR S1050 44,5×1,7 0,2-0,35 Ploglager, 0,3m, därunder ett kulturlager (0,15m tjockt) i schaktets mellersta del. S1051 28×1,7 0,3-0,4 Ploglager, 0,3m, därunder indikationer i form av en grop och ett mindre kulturlager (0,05-0,1m tjockt) bestående av kolblandad mylla och med inslag av 0,05-0,4m stora stenar. S1052 32,5×1,7 0,25-0,5 Ploglager, därunder indikationer i form av ett golvlager, ett överplöjt odlingsröse och ett kulturlager (0,1-0,2m tjockt). S1053 UTGÅR BILAGA 5. PROVRUTEFÖRTECKNING

Belägenhet Nr Beskrivning (schakt) R1054 S1034 Provrutan, ca 0,45u0,45 m, grävdes för hand genom kulturlagret K174. Kulturlagrets djup är 0,20 m. Inga fynd påträffades i K174. Under kulturlagret följer mörkgrå lera. Provrutan grävdes ned 0,10 m i detta material för att kontrollera om bevarade fyndförande lager fanns under K174. Inga fynd påträffades. R1055 S1034 Provrutan, ca 0,40u0,40 m, grävdes för hand genom kulturlagret K174. Kulturlagrets djup är 0,20 m. Skörbränd sten förekommer i lagret. Inga fynd påträffades i K174. Under kulturlagret följer grå orangefläckig sand. R1056 S1034 Provrutan, ca 0,50u0,50 m, grävdes för hand genom kulturlagret K174. Kulturlagrets djup är 0,13-0,15 m. Inga fynd påträffades i K174. Under kulturlagret följer ljusbrun orangefläckig sandig lera. Provrutan grävdes ned 0,10 m i detta material för att kontrollera om bevarade fyndförande lager fanns under K174. Inga fynd påträffades. R1057 S1023 Provrutan, ca 0,5u0,5 m, grävdes för hand genom kulturlagret K128. Kulturlagerdjupet varierar markant i rutan, från 0,10 m till 0,35 m, vilket tolkas som att den delvis placerades över en grop. Kulturlagrets verkliga djup är sannolikt 0,10 m. Inga fynd påträffades i K128. Under kulturlagret följer ljusgul orangeflammig sand. Provrutan grävdes ned 0,10-0,25 m i detta material för att kontrollera om bevarade fyndförande lager fanns under K128. Inga fynd påträffades. R1058 S1024 Provrutan, ca 0,50u0,50 m, grävdes för hand genom kulturlagret K104. Kulturlagrets djup är 0,08-0,10 m. Inga fynd påträffades i K104. Under kulturlagret följer gulvit sand. Provrutan grävdes ned 0,10 m i detta material för att kontrollera om bevarade fyndförande lager fanns under K104. Inga fynd påträffades. R1059 S1023 Provrutan, ca 0,75u0,75 m, grävdes för hand genom ploglagret och 0,10 m ned i sterilen. Inga fynd påträffades. R1060 S1025 Provrutan, ca 0,5u0,5 m, grävdes för hand genom ploglagret och 0,15 m ned i sterilen. Inga fynd påträffades. R1061 S1035 Provrutan, ca 0,5u0,5 m, grävdes för hand genom kulturlagret K135. Kulturlagrets djup är 0,17- 0,25 m. Inga fynd påträffades i K135. Under kulturlagret följer ljusbrun sand. Provrutan grävdes ned 0,10-0,15 m i detta material för att kontrollera om bevarade fyndförande lager fanns under K135. Inga fynd påträffades. R1062 S1035 Provrutan, ca 2,5u1,7 m, grävdes maskinellt i tunna skikt genom kulturlagret K135. Kulturlagrets djup är 0,13 m. Inga fynd påträffades i K135. Under kulturlagret följer ljusbrun orangefläckig sand. R1063 S1035 Provrutan, ca 2,7u1,7 m, grävdes maskinellt i tunna skikt genom kulturlagret K135. Kulturlagrets djup är ca 0,30 m. Inga fynd påträffades i K135. Under kulturlagret följer ljusbrun orangefläckig sand. Stolphålet K134 framkom under kulturlagret K135 i provrutan. R1064 S1035 Provrutan, ca 3,7x2,3 m, grävdes maskinellt genom ett större recent dike som i sin tur var nedgrävts i kulturlagret K135. I den profil som erhölls var det kolbemängda sandiga kulturlagrets djup 0,25-0,30m. R1065 S1029 Provrutan, ca 0,5u0,5 m, grävdes för hand genom kulturlagret K143. Kulturlagrets djup är 0,20 m. Inga fynd påträffades i K143. Under kulturlagret följer ljusbrun orangefläckig sand. Provrutan grävdes ned 0,10 m i detta material för att kontrollera om bevarade fyndförande lager fanns under K143. Inga fynd påträffades. R1066 S1031 Provrutan, ca 0,5u0,5 m, grävdes för hand genom ploglagret och 0,10 m ned i sterilen. Inga fynd påträffades. R1067 S1010 Provrutan, 1x1m, grävdes för hand genom kulturlagret K15 ner till steril botten. Kulturlagret utgjordes av mylla med inslag av träkol, bränd lera och stora mängder 0,05-0,25m stora stenar. Inga fynd påträffades. Ett jordprov togs med syfte att försöka fastställa lagrets karaktär. Gammal odlingsyta? BILAGA 6. KONTEXTFÖRTECKNING

Kontext Schakt Tolkning/beskrivning K1-K5 UTGÅR K6 S1001-S1005 Fosfatprover tagna i och i anslutning till kulturlagret K8. K7 S1009-S1013 Fosfatprover tagna i och i anslutning till kulturlagret K15. K8 S1001-S1003, Kulturlager, 30×25 m. 0,1-0,3 m djupt. Mörkbrunt, varierande jordart. S1005 K9 S1001, S1003 Sentida störning, nedgrävning för kabel (?), 0,3 m bred. K10 S1001 Lergolv (del av). K11 S1001 Spår av schakt från utredningen. K12 S1001 Lergolv (del av). K13 S1001 Dike, 0,5 m brett. K14 S1005 Lergolv (del av). K15 S1009-S1013 Kulturlager, 30×25 m. Lagret sondades med jämna mellanrum. I den centrala delen av lagret uppgår djupet till ca 0,30-0,35 m, medan det blir tunnare ut mot kanterna, ca 0,10 m. I ett enstaka fall uppmättes ett djup på 0,49m. Fynd av ben, slagen kvarts samt järnslagg gjordes i lagrets yta. Lagret består i dess centrala delar av mörkbrun-svart sotig sandig lera med 0,1-0,3 m stora stenar. Mot lagrets utkanter i schakt 1011 samt 1013 är dess konsistens betydligt sandigare (lerig sand), och i östra delen av schakt 1010 består det av ren sand. I schakt 1009, där schaktbredden vidgades innehåller kulturlagret en större mängd sten än annars. Dessa stenar är troligtvis resterna av ett utplöjt odlingsröse.

K16 S1010 Sotfläck/härd (?), 0,65×0,60 m (fortsätter in i schaktväggen). Fyllning av mörkbrun/svart sotig lerig sand. Ligger i K15. K17 S1010 Röjningsröse, ovalt, 7,70×5,85 m. Bestående av ca 0,05-0,25 m stora stenar. Merparten av stenarna är mellan 0,10-0,20 m stora. Röset ligger ovanpå kulturlagret K15). En jämförelse med avmätningen från 1852 ger vid handen att ett odlingsröse var beläget på denna plats.

K18 S1010 Sotfläck/härd (?), oval, 0,70×0,60 m. Fyllning av svart sotig fin sand. Ligger i K15.

K19 S1010 Dike, 0,3 m brett. K20 S1010 Sentida störning, nedgrävning för kabel. K21 S1010 Dike, 0,3 m brett. K22 S1009 Stolphål, runt, 0,2 m i diam. Fyllning av mörkbrun lerig sand. K23 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K24 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K25 UTGÅR K26 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K27 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K28 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K29 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K30 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K31 S1005 Stolphål, 0,2x0,3 m i diam. Brun fyllning. K32 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K33 S1005 Stolphål, 0,2x0,3 m. Brun fyllning. K34 S1005 Stolphål, 0,3 m i diam. Brun fyllning. K35 S1005 Stolphål, 0,3 m i diam. Brun fyllning. K36 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K37 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K38-K41 UTGÅR K42 S1005 Stolphål, 0,2 m i diam. Brun fyllning. K43-K45 UTGÅR K46 S1006 Stolphål, 0,2×0,4 m. Fyllning av gråaktigt mörkbrun sandig mo. K47 S1006 Stolphål, 0,5 m i diam. Fyllning av gråaktigt mörkbrun sandig mo med sten och grus. Kontext Schakt Tolkning/beskrivning K48 S1006 Otydlig mörkfärgning, rund och 0,3 m i diam. K49 S1006 Stolphål, 0,2 m i diam. Fyllning av gråaktigt mörkbrun moig sand. K50 S1006 Stolphål, 0,2 m i diam. Fyllning av gråaktigt mörkbrun moig sand. K51 S1006 Stolphål, 0,2 m i diam. Fyllning av gråaktigt mörkbrun moig sand. K52 S1006 Stolphål, 0,3×0,5 m. Fyllning av gråaktigt mörkbrun moig sand. K53 UTGÅR K54 S1006 Grop, 1,7×1,2 m. Fyllning av mörkbrun moig sand med rikligt med sten, ca 0,1m stora.

K55 UTGÅR K56 S1006 Stolphål, 0,3 m i diam. Mörkbrun moig sand. K57 S1006 Mörkfärgning. Brunaktigt grå sandig grusig lera. K58 S1006 Lergolv (?). Ljusgrå lera. K59 S1006 Stolphål, 0,3 m i diam. Fyllning av mörkgrå lera. K60 S1006 Stolphål, 0,5 m i diam. Fyllning av brunaktigt mörkgrå grusig sand. K61 S1006 Stolphål, 0,3 m i diam. Fyllning bestående av gråaktigt brun moig sand. K62 UTGÅR K63 S1006 Grop, 0,4×0,7 m. Fyllning av mörkgrå sandig mo med grus och stenar. K64 S1006 Grop, 0,5×0,7 m. Fyllning av mörkgrå sandig mo med grus och stenar. K65 S1006 Golvlager (?), ca 6 m brett. Ljus gråaktigt brun lera. K66 UTGÅR K67 S1006 Grop, 1,9×0,7 m. Fyllning av grå grusig lera/mjäla med sot och kol K68 S1006 Spår av schakt från utredningen. K69 S1006 Grop, 2,7×0,8 m. Fyllning av grå grusig lera/mjäla med sot och kol. K70 S1006 Gårdsplan. Mörkbrun/svart kraftigt sot och kolbemängd mo med grus och stenar. K71-K79 UTGÅR K80 S1014 Lergolv (del av). K81-K83 UTGÅR K84 S1016 Spår av schakt från utredningen. K85 UTGÅR K86 S1017 Härd, oval, 0,8×0,6 m. Fyllning av mörkbrun/svart sotig sand med mindre stenar (ca 0,10- 0,15 m i diameter), en större sten (ca 0,25 m i diameter i S delen av mörkfärgningen). Anläggningen snittades och befanns ha skålad botten och ett maximalt djup på 0,18m.

K87 S1017 Grop , 0,7×0,6 m (fortsätter in i schakväggen). Fyllning av mörkbrun sand med grus och småsten (< 0,05 m i diameter). K88-K89 UTGÅR K90 S1019 Grop, 1,0×0,82 m (fortsätter in i schaktväggen). Mörkbrun sand med enstaka mindre stenar. K91 S1019 Stolphål, ovalt, 0,4×0,3 m. Fyllning av mörkbrun sand. Stolphålet snittades och befanns ha rund botten och ett maximalt djup på 0,15m. K92 UTGÅR K93 S1020 Härd, rund, 0,5 m. Fyllning av mörkbrun/gråsvart sotig sand med enstaka 0,05m stora stenar. K94 UTGÅR K95 S1021 Spår av schakt från utredningen. K96 UTGÅR K97 S1002 Lergolv (del av). Oklar avgränsning söderut. K98 S1005 Lergolv (del av). K99 S1039 Spår av schakt från utredningen. K100 UTGÅR K101 S1023 Härd, rund och ca 0,50 m i diameter. Fyllning av mörkbrun-svart kolbemängd sand.

K102 S1023 Stolphål, runt och 0,16 m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. K103 S1023 Stolphål och ca 0,16 m i diameter. Fyllning av svart kolbemängd sand. Anläggningen snittades och befanns ha en rundad botten och ett maximalt djup på 0,13 m. Kontext Schakt Tolkning/beskrivning K104 S1024 Kulturlager bestående av mörkbrun till svart sand. Lagret är 0,08 – 0,10 m tjockt, men tunnar ut åt väster i schaktet för att sedan upphöra helt. K105 S1024 Stolphål, ovalt och 0,35×0,40 m stort. Fyllning av mörkbrun sand. En sten, ca 0,10 m stor, utgör stenskoning. Anläggningen snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,18 m. K106 S1024 Dike. Sträcker sig tvärs över schaktet. K107 S1024 Mörkfärgning, ca 1,40 m bred. Sträcker sig tvärs över schaktet. K108 S1025 Grop, oregelbunden och 0,80×0,66m stor. Fyllning av medelbrun sand. K109 S1025 Grop, oregelbunden och 0,84×0,77m stor. Fyllning av medelbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha skålad botten och ett maximalt djup på 0,12 m. En glasbit påträffades i fyllningen. Recent. K110 S1025 Stolphål, runt och 0,25 m i diameter. Fyllning av medelbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,15 m. K111 S1025 Stolphål, runt och 0,35 m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. En sten, ca 0,17 m stor, utgör stenskoning. Anläggningen snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,13 m. K112 UTGÅR K113 S1026 Stolphål, ovalt och 0,25×0,18 m stort. Fyllning av mörkbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,10 m. K114 S1027 Stolphål, runt och 0,20 m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. K115 S1026 Stolphål, runt och 0,27 m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. K116 S1026 Mörkfärgning, avlång. Fortsätter in i norra schaktväggen. Den i schaktet synliga delen av anläggningen mäter 1,00×0,27 m. Fyllning av mörkbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha V-formad botten och ett maximalt djup på 0,15 m. K117 S1026 Stolphål, runt och 0,20 m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. K118 S1024 Recent dike. Nedgrävt i kulturlagret K104. K119 S1026 Grop, oregelbunden och 2,32×0,87 m stor. Fyllning av mörkbrun sand. K120 S1026 Grop, oregelbunden och 0,57×0,62 m stor. Fyllning av mörkbrun sand. K121 S1026 Grop, rund till oval och 0,750,63 m stor. Fyllning av stenig mörkbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha skålad botten och ett maximalt djup på 0,17 m.

K122 S1026 Grop, rund och 0,35 m i diameter. Två mindre stenar, ca 0,25 m stora finns i fyllningen. Möjligen stolphål. K123 S1026 Grop, oregelbunden och 2,45u1,05 m stor. Fyllning av mörkbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha oregelbundet formad botten med ett maximalt djup på 0,40 m.

K124 S1027 Stolphål, runt och 0,37 m i diameter. En sten, ca 0,10 m stor, utgör stenskoning. K125 S1027 Stolphål, ovalt och 0,260,17m stort. Fyllning av mörkbrun sand. K126 S1027 Grop, oval och 0,62u0,33 m stor. Fyllning av mörkbrun sand. K127 S1027 Stolphål, runt och 0,22 m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha rundad botten och ett djup på 0,10m. Anläggningen tömdes helt för att få ett tillräckligt material för makrofossilanalys. K128 S1023 Kulturlager bestående av mörkbrun till svart sand. Djupet uppgår till ca 0,10m. K129 S1023 Grop, oval och 0,53u0,32 m. Gropen är nedgrävd i kulturlagret K128 och dess fyllning består av ljusgul orangefläckig lera. K130 S1023 Recent avfallsgrop. Tegel, glas, järnskrot etc påträffades i dess fyllning. K131 S1024 Grop, oregelbunden. Fortsätter in i norra schaktväggen. Den i schaktet synliga delen av anläggningen mäter 1,20u0,52 m. Fyllning av mörkbrun sand. K132 S1024 Grop, oregelbunden. Fortsätter in i norra schaktväggen. Den i schaktet synliga delen av anläggningen mäter 0,80u0,25 m. Fyllning av mörkbrun sand. K133 S1025 Spår av schakt från utredningen. K134 S1035 Stolphål, runt och 0,21 m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,13 m. Kontext Schakt Tolkning/beskrivning K135 S1035 Kulturlager till övervägande delen bestående av mörkbrun till svart sand, med ställvisa inslag av stenar. I dess övre delar är lagret mindre kolbemängt och mörkbrunt till färgen. Kulturlagrets tjocklek varierar i schaktet, med ett största uppmätt djup på 0,30 m. Lagrets tjocklek i olika delar av schaktet framgår av beskrivningarna av provrutorna 1061-1064. I den nedre delen av schaktet tunnar lagret ut och upphör. K136 S1035 Dike, 1,8 m brett och ca 1,0 m djupt. Diket är fyllt med stora stenar och lera. K137 S1029 Grop, oregelbunden och 0,80u0,63 m stor. Fyllning av mörkbrun till svart sand. Anläggningen snittades och befanns ha rundade sidor, plan botten och ett maximalt djup på 0,11 m. K138 S1029 Stolphål, runt och 0,23 m i diameter. Fyllning av mörkbrun till svart sand. K139 S1029 Grop, oval och 0,68u0,45 m stor. Fyllning av mörkbrun sand med enstaka mindre stenar.

K140 S1029 Grop, oval och 0,76u0,45 m stor. Fyllning av mörkbrun sand med enstaka mindre stenar.

K141 S1029 Grop, oregelbunden och 0,88u0,50 m stor. Fyllning av mörkbrun till svart sand. K142 S1029 Dike. Nedgrävt i kulturlagret K143. Sträcker sig tvärs över schaktet. K143 S1029 Kulturlager bestående av mörkbrun till svart sand. Djupet uppgår till ca 0,15 m. K144 S1028 Kulturlager bestående av mörkbrun sand med kolstänk. I schaktets nedre del är lagret svartare till färgen än i den övre. Djupet uppgår till ca 0,05-0,08 m. K145 S1031 Härd, oval och 0,56u0,36m. Fyllning av mörkbrun till svart sand med mindre stenar. K146 S1031 Grop, oval och 0,43u0,31 m stor. Fyllning av mörkbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djuppå 0,09 m. K147 S1031 Stolphål, runt och 0,26 m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. K148 S1030 Sotig svart stenig sand med tegel i fyllningen. Anläggningen tolkas som spår efter sentida eldning av avfall. K149 S1035 Oregelbunden mörkfärgning, 2,70u0,72m stor. I dess yta gjordes fynd av några mindre järnstycken. K150 S1030 Grop, oval och 0,80u0,60 m stor. Fyllning av mörkbrun sand med enstaka mindre stenar. Tegel påträffades i dess fyllning. K151 S1032 Härd, rund till oval och 1,00x0,91 m stor. Fyllning av mörkbrun till svart kolbemängd sand och rikligt med skörbränd sten. K152 S1032 Stolphål, runt och 0,22m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. K153 S1032 Stolphål, runt och 0,15 m i diameter. Fyllning av mörkbrun sand. Anläggningen snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,06 m. K154 S1034 Dike K155 S1034 Stolphål, 0,4m i diam. Brun fyllning. K156 S1034 Stolphål. 0,2m i diam. Brun fyllning. K157 S1034 Störhål, 0,1m i diam. Brun fyllning. K158 S1034 Stolphål, 0,5m i diam. Brun fyllning. K159 S1034 Störhål, 0,1m i diam. Brun fyllning. K160 S1034 Störhål, 0,1m i diam. Brun fyllning. K161 S1034 Störhål, 0,1m i diam. Brun fyllning. K162 S1034 Störhål, 0,15m i diam. Brun fyllning. K163 S1034 Störhål, 0,15m i diam. Brun fyllning. K164 S1034 Störhål, 0,1m i diam. Brun fyllning. K165 S1034 Störhål, 0,15m i diam. Brun fyllning. K166 S1034 Störhål, 0,15m i diam. Brun fyllning. K167 S1034 Störhål, 0,1m, kvadratiskt. Brun fyllning. K168 S1034 Störhål, 0,1m i diam. Brun fyllning. K169 S1034 Störhål, 0,1m i diam. Brun fyllning. K170 S1034 Störhål, 0,1m i diam. Brun fyllning. K171 S1034 Störhål, 0,1m i diam. Brun fyllning. K172 UTGÅR K173 UTGÅR Kontext Schakt Tolkning/beskrivning K174 Kulturlager bestående av mörkbrun till svart sotig ställvis stenig sand. Tre provrutor grävdes genom lagret (R1054-R1056) och det kunde härvid konstateras vara 0,13-20 m tjockt. K175 S1033 Dike K176 S1033 Stolphål, 0,25m i diam. Brun fyllning. K177 S1033 Stolphål, 0,25m i diam. Brun fyllning. K178 S1033 Dike K179 S1033 Dike K180 S1037 Stolphål, 0,37m i diam. Brun fyllning. K181 S1037 Stolphål, 0,65m i diam. Brun fyllning. K182 S1037 Stolphål, 0,45m i diam. Brun fyllning. K183 S1037 Stolphål, 0,25m i diam. Brun fyllning. K184 S1037 Stolphål, 0,45m i diam. Brun fyllning. K185 S1037 Stolphål, 0,45m i diam. Brun fyllning. K186 S1037 Störhål, 0,15m i diam. Brun fyllning. K187 S1037 Stolphål, 0, 36m i diam. Brun fyllning. K188 S1037 Nedgrävning/grop, 1,1×1,6m stor. K189 S1037 Nedgrävning/grop, 0,85×1,35m stor. K190 S1037 Stolphål, 0,3m i diam. Brun fyllning. K191 S1037 Stolphål, 0,18m i diam. Brun fyllning. K192 S1037 Stolphål, 0,25×0,55m. Brun fyllning. K193 S1037 Kulturlager, 0,05m tjockt, sandblandad silt med kolinslag. K194 S1038 Kulturlager, 0,1-0,15m tjockt, sand/siltblandad humus, brunt. K195 S1038 Stolphål, 0,25m i diam. Brun fyllning. K196 S1037 Kulturlager, 0,1-0,15m tjockt, grus och sandblandad silt med inslag av humus och träkol, brunt. K197 S1038 Kulturlager, 0,1-0,15m tjockt, sand/siltblandad humus, mörkbrunt. K198 S1038 Stolphål, 0,28m i diam. Brun fyllning. K199 S1038 Stolphål, 0,25×0,35m. Brun fyllning. K200 S1039 Stolphål, 0,23m i diam. Brun fyllning. K201 S1039 Stolphål, 0,42, i diam. Brun fyllning. K202 S1039 Stolphål, 0,36m i diam. Brun fyllning. K203 UTGÅR K204 S1038 Stolphål, 0,28m i diam. Brun fyllning. K205 S1040 Stolphål, 0,3m i diam. Brun fyllning. K206 S1040 Stolphål, 0,6m i diameter. Brun fyllning. Stolphålet snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,27 m. K207 S1041 Stolphål, 0,4m i diam. Brun fyllning. K208 S1043 Stolphål, 0,18m i diam. Brun fyllning. K209 S1043 Stolphål, 0,24m i diam. Brun fyllning. Stolphålet snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,12 m. K210 S1043 Stolphål, 0,2m i diam. Brun fyllning. K211 S1043 Stolphål, 0,35m i diam. Brun fyllning. Stolphålet snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,12 m. K212 S1043 Stolphål, 0,65m i diam. Brun fyllning. K213 S1043 Stolphål, 0,55m i diam. Brun fyllning. Stolphålet snittades och befanns ha rundad botten och ett maximalt djup på 0,45 m. K214 S1038 Kulturlager, 0,25 m tjockt, sand/siltblandad humus, brunt. K215 S1038 Kulturlager, 0,1-0,15 m tjockt, sand/siltblandad humus, brungrått. K216 S1038 Kulturlager, 0,1 m tjockt, sand/siltblandad humus, brunt. K217 S1039 Dike K218 S1039 Grop, 0,8x2m. Gropen fortsätter in i schaktväggen varför den synliga bredden endast uppgår till 0,8m. Gropen är 0,4m djup och är fylld med mörkfärgad (mörkbrun) humus som avtecknar sig mot schaktbottnen. K219 S1040 Dike Kontext Schakt Tolkning/beskrivning K220 S1040 Dike K221 S1041 Dike K222 UTGÅR K223 S1050 Kulturlager, 0,15 m tjockt, sand/siltblandad humus, brunt. K224 S1051 Kulturlager, 0,05-0,1 m tjockt, bestående av kolblandad mylla med stenar 0,05-0,4 m.

K225 S1051 Nedgrävning/grop, 0,55 m i diam och 0,15 m djup med järnslagg i botten, fylld med kolblandad mylla. K226 S1052 Lergolv bestående av lerig silt med kolinslag. K227 S1052 Kulturlager, fett och kolbemängt, 0,1-0,2m tjockt. K228 S1052 Odlingsröse, överplöjt, 7,0 m i diameter uppbyggt i flera skikt av 0,1-0,5 m stora stenar. Den bevarade höjden är 0,3 m. BILAGA 7. FYNDFÖRTECKNING

Kontext/ Fyndnr Typ Antal Kommentar schakt K105 F105:2 Keramik, fragment 1 Svart glasyr K109 F109:2 Glas 1 Recent. Kastas. S1023 F1023:737 Järnslagg 1 Påträffades vid rensning i schaktet. Härrör sannolikt från ploglagret. S1024 F1024:794 Järnslagg 1 Påträffades under ploglager vid rensning i schaktet. S1024 F1024:795 Järnslagg 1 Påträffades under ploglager vid rensning i schaktet. K135 F135:924 Bränd lera 1 Påträffades i ytan av K135. K149 F149:2 Järnbitar 4 Oidentifierbara järnstycken. S1035 F1035:1043 Ben, obränt 1 Påträffades vid rensning i schaktet. Kan härröra från K135 eller ploglagret. S1028 F1028:1062 Järnslagg 1 Påträffades vid rensning i schaktet. Härrör sannolikt från ploglagret. K151 F151:2 Keramik, fragment 1 Förhistorisk. Grov magring. K225 F225:1641 Järnslagg 14 - K224 F224:1643 Järnslagg 12 - K15 F15:249 Järnslagg 1 Påträffades i ytan av K15. K15 F15:250 Bearbetad kvarts 1 Avslagfragment. Påträffades i ytan av K15. K15 F15:252 Obränt ben, fragment 1 Tand. Påträffades i ytan av K15. K15 F15:831 Bearbetad skiffer (?) 1 Påträffades i ytan av K15. K15 F15:832 Bränt ben, fragment 1 Påträffades i ytan av K15. K91 F91:2 Bearbetad kvarts 1 Avslag med cortex. Skadat. - F0:1 Bearbetad kvarts 1 Lösfynd i åker BILAGA 8. RESULTAT AV FOSFATANALYS

Prov nr X Y P° ppmP 6:1 1453863 6569647 84 366 6:2 1453865 6569647 76 331 6:3 1453861 6569647 86 375 6:4 1453857 6569649 61 266 6:5 1453854 6569650 43 187 6:6 1453853 6569650 44 192 6:7 1453851 6569650 37 161 6:8 1453848 6569651 53 231 6:9 1453843 6569652 58 253 6:10 1453840 6569652 60 262 6:11 1453838 6569653 58 253 6:12 1453836 6569651 46 201 6:13 1453835 6569654 76 331 6:14 1453834 6569650 43 187 6:15 1453836 6569647 41 179 6:16 1453838 6569644 54 235 6:17 1453839 6569641 68 296 6:18 1453839 6569639 81 353 6:19 1453842 6569635 35 153 6:20 1453831 6569650 60 262 6:21 1453831 6569648 75 327 6:22 1453830 6569646 65 283 6:23 1453830 6569645 67 292 6:24 1453831 6569642 50 218 6:25 1453830 6569640 48 209 6:26 1453827 6569639 107 467 6:27 1453829 6569637 32 140 6:28 1453826 6569635 58 253 6:29 1453828 6569633 110 480 6:30 1453826 6569632 66 288 6:31 1453826 6569630 52 227 6:32 1453827 6569629 39 170 6:33 1453825 6569628 71 310 6:34 1453830 6569653 56 244 6:35 1453829 6569655 59 257 6:36 1453826 6569655 55 240 6:37 1453829 6569651 53 231 6:38 1453827 6569650 60 262 6:39 1453825 6569649 77 336 6:40 1453824 6569647 75 327 6:41 1453822 6569646 96 419 6:42 1453820 6569644 81 353 6:43 1453818 6569643 99 432 6:44 1453818 6569642 93 405 6:45 1453848 6569647 39 170 6:46 1453848 6569646 52 227 6:47 1453850 6569644 33 144 6:48 1453852 6569642 25 109 6:49 1453853 6569641 41 179 6:50 1453855 6569639 80 349 6:51 1453857 6569637 90 392 6:52 1453858 6569637 103 449 Prov nr X Y P° ppmP 6:53 1453859 6569635 95 414 6:54 1453832 6569654 52 227 7:1 1453795 6569642 104 453 7:2 1453793 6569642 128 558 7:3 1453792 6569643 83 362 7:4 1453790 6569643 73 318 7:5 1453788 6569644 89 388 7:6 1453785 6569644 96 419 7:7 1453783 6569644 51 222 7:8 1453782 6569645 77 336 7:9 1453782 6569647 70 305 7:10 1453779 6569645 89 388 7:11 1453780 6569647 74 323 7:12 1453777 6569646 83 362 7:13 1453775 6569646 49 214 7:14 UTGÅR 7:15 1453772 6569647 61 266 7:16 UTGÅR 7:17 1453770 6569648 76 331 7:18 1453768 6569648 61 266 7:19 1453766 6569648 43 187 7:20 1453765 6569648 41 179 7:21 1453763 6569649 29 126 7:22 1453761 6569649 34 148 7:23 1453780 6569649 70 305 7:24 1453781 6569652 66 288 7:25 1453781 6569653 49 214 7:26 1453781 6569656 38 166 7:27 1453782 6569659 57 249 7:28 1453782 6569660 82 358 7:29 1453784 6569645 63 275 7:30 1453785 6569646 87 379 7:31 1453787 6569647 96 419 7:32 1453788 6569648 87 379 7:33 1453790 6569649 85 371 7:34 1453791 6569649 65 283 7:35 1453792 6569650 77 336 7:36 1453779 6569642 58 253 7:37 1453776 6569650 37 161 7:38 1453775 6569651 35 153 7:39 1453774 6569653 44 192 7:40 1453773 6569654 49 214 7:41 1453772 6569656 48 209 7:42 1453770 6569657 43 187 7:43 1453769 6569658 38 166 7:44 1453768 6569660 41 179 7:45 1453779 6569639 30 131 7:46 1453776 6569641 106 462 7:47 1453777 6569641 80 349 7:48 1453778 6569636 63 275 7:49 1453777 6569635 141 615 7:50 1453777 6569633 98 427 7:51 1453777 6569632 37 161 7:52 1453777 6569631 79 344 BILAGA 9.RESULTAT AVVEDARTSANALYS Utplockat för 14C- Prov nr Schakt Kontext Typ Vedart Antal Del av träd Egenålder (år) datering 15:251 S1010 K15 kulturlager gran 9 äldre stam/gren < 50 Nej 15:820 S1010 K15 kulturlager gran 10 gren < 10 Ja 15:821 S1010 K15 kulturlager lönn 5 gren < 10 Ja 103:2 S1023 K103 stolphål hassel 7 - < 15 Nej lind (?) 3 äldre/yngre stam (?) < 75 Nej 121:3 S1026 K121 grop tall 4 yngre stam/gren < 25 Nej ek 1 yngre stam < 40 Nej 127:3 S1027 K127 stolphål tall 7 yngre stam/gren < 25 Ja hassel 1 - < 10 Nej björk 1 äldre/yngre stam < 30 Nej 135:2 S1035 K135 kulturlager hassel (skal) 2 fragm skal < 0,5 Ja hassel 1 - < 15 Nej ek 5 äldre stam (?) < 75 Nej lövträd: asp, al eller 2 äldre stam (?) < 40 Nej liknande 135:965 S1035 K135 kulturlager hassel 11 - < 10 Ja

174:2 S1034 K174 kulturlager en 30 gren < 10 Ja BILAGA 10.RESULTAT AV MAKROFOSSILANALYS Prov nr Schakt Kontext Provruta Typ Innehåll Förekomst Kommentar 15:833 S1010 K15 R1067 kulturlager Chenopodium album , svinmålla måttlig ej brända Trifolium medium/pratense , skogs-/rödklöver enstaka ej brända Myosotis sp. , färgätmigej enstaka ej brända Cf. Triticum cf. Dicoccum , emmervete 1 st bränd 86:2 S1017 K86 - härd Chenopodium album , svinmålla måttlig ej brända Polygonum convolvolus , åkerbinda enstaka ej brända Corylus avelana , hasselnötskal 1 fragm bränt 121:2 S1026 K121 - grop Chenopodium album , svinmålla riklig ej brända Polygonum aviculare, trampört måttlig ej brända Viola sp. , viol enstaka ej brända 127:2 S1027 K127 - stolphål Chenopodium album , svinmålla måttlig ej brända Rubus idaeus , hallon enstaka ej brända 135:965 S1035 K135 R1061 kulturlager Chenopodium album , svinmålla enstaka ej brända Polygonum convolvolus , åkerbinda enstaka ej brända Picea abies , gran enstaka brända delar av barr