PROGRAM • POLICY • STRATEGI • HANDLINGSPLAN • RIKTLINJER

Landsbygdsprogram för Örebro kommun

Remissversion

Örebro kommun 2015-09-14 Ln 30/2015 orebro.se 2 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av verksamheten .

POLICY Uttrycker ett värdegrundsbaserat förhållningssätt och principer för vägledning.

STRATEGI Konkretiserar ett program eller en policy och utgör en grund för Prioritering.

HANDLINGSPLAN Beskriver konkreta mål och åtgärder.

RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet vid handläggning och utförande.

Beslutad av Kommunfullmäktige, den xx månad 201X, § XX

Dokumentansvarig på politisk nivå: Landsbygdsnämnden Dokumentansvarig på tjänstemannanivå: Avdelningschef, Näringsliv

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 3

Innehåll 1 Sammanfattning ...... 4 2 Om programmet ...... 5 2.1 Bakgrund och syfte ...... 5 2.2 Förutsättningar och avgränsningar ...... 5 2.2.1 Definition av landsbygd ...... 5 2.2.2 Kommunens rådighet ...... 5 2.3 Utmaningar för landsbygden ...... 6 3 Utvecklingsområden och mål ...... 6 3.1 Grundläggande värderingar ...... 6 3.2 Kommunens beslut ska landsbygdssäkras ...... 6 3.3 Sex målområden för landsbygden ...... 7 3.3.1 Demokrati, samverkan och lokalt inflytande ...... 7 3.3.2 En växande befolkning i hela kommunen ...... 8 3.3.3 Ett framgångsrikt näringsliv ...... 8 3.3.4 Närhet till samhällsservice ...... 10 3.3.5 Goda kommunikationer på landsbygden ...... 10 3.3.6 Ett aktivt föreningsliv ...... 12 4 Uppföljning och revidering ...... 12

Bilagor: Förutsättningar i omvärlden Nuläget för kommunens landsbygd

4 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

1 Sammanfattning Örebro kommuns Landsbygdsprogram skall fungera som en gemensam vägvisare för kommunens långsiktiga arbete att skapa utveckling och tillväxt på landsbygden. Landsbygdsprogrammet har en kommunövergripande roll, men försöker inte vara ett heltäckande strategidokument för landsbygdens utveckling. Örebro kommuns huvudmål för landsbygden är att göra det enklare att leva, bo och verka där. Landsbygdsprogrammet är ett politiskt dokument som antas av Kommunfullmäktige. Programmet ska spegla Örebro kommuns värderingar och intentioner. I januari 2015 bildades en ny Landsbygdsnämnd som ersatte de tidigare områdesnämnderna i Glanshammar, Tysslinge och Östernärke. Processen att ta fram ett landsbygdsprogram för Örebro kommun har skett genom ett stort antal dialoger med medborgare och organisationer på landsbygden. Landsbygdsnämnden har under våren 2015 arbetat med innehållet och utformningen av Landsbygdsprogrammet. Landsbygdsnämndens uppdrag inom kommunen är att verka för en stark utveckling av landsbygden samt bevaka dess intresse. Uppdraget innefattar även att vara referensorgan i frågor som rör landsbygden i Örebro kommun.

Programmet omfattar sex målområden för landsbygden som beskrivs närmare i avsnitt 3.

1. Demokrati, samverkan och lokalt inflytande Visionen är att landsbygdsfrågor alltid beaktas vid politiska beslut. Det lokala inflytandet har ökat genom bland annat lokala utvecklingsgrupper. Kommunens samverkan med aktörer och boende på landsbygden har stärkts.

2. En växande befolkning i hela kommunen Visionen är att hela kommunen ska ha en ökande befolkning. I visionen finns det attraktiva tomter, tillgång till livsstilsboende samt anpassade bostäder för äldre och yngre i olika boendeformer. Byggandet stödjer en hållbar utveckling.

3. Ett framgångsrikt näringsliv Visionen är Sveriges mest framgångsrika näringsliv på landsbygden. I visionen är det enkelt att bedriva företagande på landsbygden och naturturism bidrar starkt till sysselsättningen. Kluster för gröna näringar har bidragit till tillväxt. Nätverk som är viktiga för landsbygdens utveckling samverkar med kommunen och andra organisationer.

4. Närhet till samhällsservice Visionen är att alla i hela kommunen har nära till samhällsservice. Samhällstjänster kan i vissa fall lösas med ambulerande tjänster.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 5

5. Goda kommunikationer på landsbygden Visionen är att alla i kommunen har tillgång till en god infrastruktur. I visionen har alla tillgång till höghastighetsinternet, vägarna är trygga även för oskyddade trafikanter och det finns pendlarparkeringar vid knutpunkter. Kollektivtrafiken är tillgänglig, likställd och anpassad för alla. Det finns stöd för lokala vägsamfällighetsföreningar.

6. Ett aktivt föreningsliv Visionen är ett starkt föreningsliv med tillgång till ändamålsenliga lokaler och arenor i hela kommunen. Föreningslivet utvecklas genom samarbeten och stöd.

2 Om programmet 2.1 Bakgrund och syfte Det ska finnas förutsättningar att bo, arbeta, gå i skola, resa, driva företag och ha ett aktivt liv oavsett var i kommunen man bor.

Avsikten med Örebro kommuns Landsbygdsprogram är att skapa en kommunövergripande plattform för arbetet med landsbygdsutveckling med fokus på strategiska frågor. Programmet fokuserar på de viktigaste utvecklingsområdena och primärt på de områden där kommunen har rådighet över utvecklingen.

2.2 Förutsättningar och avgränsningar 2.2.1 Definition av landsbygd

När det skrivs om landsbygd i detta program avses allt område utanför Örebro stad. I arbetet med revidering av nya översiktsplanen är allt område utanför Örebro stad landsbygd. Hovsta, Norra Bro och Ekeby-Almby är stadsnära tätorter men räknas ändå som landsbygd i detta program då det utanför dessa tre tätorter i respektive område finns stora landsbygdsområden.

2.2.2 Kommunens rådighet Kommunen har olika stark rådighet över landsbygdens utveckling i skilda frågor. Frågor där kommunen själv äger frågan är t.ex. skolor, äldreboenden, fysisk planering, idrottsanläggningar och föreningsbidrag.

Kommunen kan ta på sig ett huvudmannaskap för olika utvecklingsprojekt där extern finansiering söks. På liknande sätt kan insatser från Länsstyrelsen och Region Örebro län komma Örebro kommun till del om det handlar om regionala insatser. Kollektivtrafiken i länet styrs av Region Örebro län. Kommunen kan även samordna olika typer av nätverk för att stimulera lokalt engagemang.

I vissa frågor kan kommunen formulera skrivelser eller utöva annan typ av uppvaktning för att till exempel påverka om en affär, bank eller myndighetskontor ska vara kvar på en ort eller om en av Trafikverkets vägar

6 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

behöver en åtgärd. Detta är frågor där kommunens möjligheter att påverka är begränsade och där andra aktörer kan ha ett större inflytande.

Se bilaga 1 för övriga förutsättningar i omvärlden som är viktiga för utvecklingen på Örebro kommuns landsbygd.

2.3 Utmaningar för landsbygden För att landsbygden ska kunna utvecklas står vi inför ett antal utmaningar:

• Bostäder för alla grupper när befolkningsunderlaget är begränsat • Ta tillvara outnyttjad potential i besöksnäringen • Tillgång på offentlig och kommersiell service • Behov på landsbygden beaktas i planering av kommunens investeringar • Dialogformer som är demokratiska och samtidigt fångar de mest väsentliga lokala utvecklingsbehoven • Bättre vägar och kollektivtrafik utanför riksvägarna • Tillgång på bredband och mobiltäckning • Utbud av organiserade fritidsaktiviteter

Se bilaga 2 för en nulägesbeskrivning av landsbygden i Örebro kommun.

3 Utvecklingsområden och mål 3.1 Grundläggande värderingar För att det ska vara enkelt att bo, leva och verka på Örebro kommuns landsbygd behöver ett antal utvecklingsområden samordnas för att nå effekt. Arbetet ska bygga på tre grundläggande värderingar:

1. Förståelse och lyhördhet Invånare ska ges möjlighet till delaktighet genom medborgardialog.

2. Nytänkande Vi behöver våga tänka nytt för att kunna skapa utveckling, såväl som behålla kultur och historia på landsbygden.

3. Ömsesidig respekt Alla påverkar varandra och det krävs en ömsesidig respekt för att skapa samsyn och samverkan.

3.2 Kommunens beslut ska landsbygdssäkras Kommunen behöver i sitt arbete tillämpa så kallad landsbygdssäkring . Att landsbygdssäkra besluten innebär att på ett medvetet, objektivt och systematiskt sätt ta hänsyn till och beakta landsbygdens förutsättningar. Därigenom kan bättre förslag tas fram för att antingen mildra eventuella negativa effekter eller se till att eventuella positiva effekter realiseras. Likväl som att alla beslut ska beskriva

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 7

konsekvenserna för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska konsekvenserna för landsbygden beskrivas i alla tjänsteskrivelser och beslutsunderlag.

3.3 Sex målområden för landsbygden Nedan redovisas sex utvecklingsområden för Örebro kommuns landsbygd och några övergripande målsättningar. Samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer är en förutsättning för att nå målen.

Det nationella landsbygdsprogrammet kan vara en relevant finansieringskälla för flera av nedanstående utvecklingsområden, t.ex. utbyggnad av bredband, samlingslokaler, idrotts- och fritidsanläggningar och småskalig infrastruktur 1. Dessutom finns det i Leader Mellansjölandet möjlighet till stöd för samarbeten för stärkt konkurrenskraft inom besöksnäring. Där går att genom en flerfondslösning arbeta med kompetensutveckling och förutsättningar för företagande inom ramen för Europeiska Socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden 2.

3.3.1 Demokrati, samverkan och lokalt inflytande

Visionen är att landsbygdsfrågor alltid beaktas vid politiska beslut. Det lokala inflytandet har ökat genom bland annat lokala utvecklingsgrupper. Kommunens samverkan med aktörer och boende på landsbygden har stärkts.

För att ta tillvara engagemanget för landsbygdens utveckling krävs lokal delaktighet samt kommunal lyhördhet för landsbygdens särskilda behov.

Det lokala inflytandet är en förutsättning för att tillvarata den kunskap som finns om närmiljön och vad som krävs för att utveckla densamma – underifrånperspektivet skall alltid stå i fokus.

I kommunens övergripande strategier och budget 2015 (ÖSB) konstateras att det är angeläget med ett nära samarbete mellan lokala utvecklingsgrupper, företagarföreningar och det civila samhället. Kommunen vill tillsammans med lokala utvecklingsgrupper knutna till Landsbygdsnämnden arbeta strategiskt för att stärka landsbygden och stärka landsbygdsbefolkningens möjlighet till demokratiskt inflytande.

Kommunens samverkan med statliga myndigheter, Region Örebro län samt Länsstyrelsen är också viktig att bibehålla och utveckla. Se bilaga 1 för närmare exempel på frågor där sådan samverkan är betydelsefull för landsbygdens utveckling.

1 Källa: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/programochvisioner/land sbygdsprogrammet20142020/stodilandsbygdsprogrammet.4.37e9ac46144f41921cd4cfb.html 2 Källa: http://www.mellansjolandet.se/leader-2014-2020/

8 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Målsättningar

1. Kommunen ska aktivt arbeta med medborgardialoger i landsbygdsfrågor.

2. Kommunen ska aktivt arbeta och samverka med lokala utvecklingsgrupper och andra aktiva på landsbygden för att stärka möjligheten till inflytande över den lokala utvecklingen.

3. Kommunen ska uppmuntra bildandet av ett landsbygdsråd med representanter från olika föreningar. Rådets uppgift är att ta tillvara landsbygdens samlade intressen och föra dialog med kommunen.

4. Kommunens organisation ska ha tydligt landsbygdsansvar och en ingång i landsbygdsfrågor.

3.3.2 En växande befolkning i hela kommunen

Visionen är att hela kommunen, även landsbygden, ska ha en ökande befolkning. I visionen finns det attraktiva tomter, tillgång till livsstilsboende samt anpassade bostäder för äldre och yngre i olika boendeformer. Byggandet stödjer en hållbar utveckling.

Att bo där man vill kan handla om att kunna bo kvar på landsbygden även när man som ung ska flytta hemifrån, eller när man blir gammal. Genom att erbjuda boendeformer i varierande storlek och upplåtelseform anpassade för livets olika skeden och behov stimuleras inflyttning för alla åldersgrupper samtidigt som man möjliggör för alla som redan bor på landet att bo kvar.

Målsättningar

1. Ny bebyggelse ska planeras så att den stärker landsbygdens möjlighet till utveckling och service. I samtliga övriga orter längs kollektivtrafikstråk bör lediga villatomter finnas.

2. Vid planering av nya boendeområden ska landsbygdens specifika värden såsom natur- och kulturmiljöers attraktionskraft samt möjligheterna till större tomter än i kommunens mer tätbebyggda områden vara vägledande i bedömningarna.

3. Kommunen ska arbeta för bättre planeringsunderlag kring behov av olika typer av bostäder i de mindre orterna för att stimulera byggande. Det gäller till exempel flerfamiljshus och bostäder för äldre, yngre eller personer med funktionsnedsättning.

3.3.3 Ett framgångsrikt näringsliv

Visionen är Sveriges mest framgångsrika näringsliv på landsbygden. I visionen är det enkelt att bedriva företagande på landsbygden och naturturism bidrar starkt till

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 9

sysselsättningen. Kluster för gröna näringar har bidragit till tillväxt. Nätverk som är viktiga för landsbygdens utveckling samverkar med kommunen och andra organisationer. Många företagare på landsbygden är mångsysslare, deltidsjordbrukare eller kombinatörer som har inkomst från anställning och driver företag som bisyssla. Företagsformer såsom kooperativ och ekonomiska föreningar förekommer oftare på landsbygden än i större städer.

Det finns goda förutsättningar för näringslivet att utvecklas på landsbygden. Besöksnäringen har en särskild utvecklingspotential. Örebro kommun har många vackra naturområden som går att utveckla för att locka ännu fler besökare. Här finns en potential för de gröna näringarna, jord- och skogsbruk, och att kombinera basverksamheten med turism. Det stora intresset för närodlat/närproducerat ger också möjligheter.

Arbetet med att främja företagsutveckling sker på ett decentraliserat sätt i Örebro kommun. Den kommunala rådigheten är begränsad och beroende av andra krafter för att nå framgång, inte minst av näringslivet självt. De viktigaste områdena för företagsutveckling, där kommunen har rådighet, är inom kommunal service och markberedskap. Andra viktiga områden där kommunen har stor påverkan är inom infrastruktur som vägar och bredband samt kommunikationer.

Såväl Region Örebro län, som Jordbruksverket ger stöd till satsningar som stärker de gröna näringarna men även andra företagssatsningar på landsbygden, så kallat företagsstöd.

Örebro kommuns övergripande förhållningssätt till och insatser för näringslivsutveckling framgår av det näringslivsprogram som antogs 2015.

Målsättningar 1. Mark- och planberedskap för att tomtmark för verksamheter och företagsetableringar ska kunna erbjudas i kommunens mindre tätorter.

2. Örebro kommun ska ha god kännedom om landsbygdens villkor och möjligheterna som erbjuds av andra aktörer eller program som kan vara till gagn för landsbygdens näringsliv.

3. Kommunen ska aktivt bidra till en levande landsbygd i samverkan med de gröna näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske). Detta skapar också ett bra underlag för besöksnäringen.

4. Möjligheterna till kommunal upphandling av varor och tjänster ses över inom ramen för gällande lagstiftning i syfte att stimulera det lokala näringslivet på landsbygden.

5. Kommunen ska arbeta i samverkan med företagsföreningar på landsbygden.

10 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

3.3.4 Närhet till samhällsservice

Visionen är att alla i hela kommunen har nära till samhällsservice. Samhällstjänster kan i vissa fall lösas med ambulerande tjänster.

Grundförutsättningen för en levande landsbygd är en väl fungerande vardag för de som bor och verkar där. Det förutsätter bland annat en rad samhällsfunktioner såsom vård, skola, barnomsorg och äldreomsorg såväl som livsmedel, posttjänst, bränslestationer och möjligheter att ta ut kontanter. Detta uppnås genom gränsöverskridande samverkan/samordning mellan Örebro kommun och berörda myndigheter.

Tillgången till en närliggande skola kan vara avgörande för att barnfamiljer ska flytta till eller bo kvar på landsbygden. Översiktsplanen säger att skolor i mindre tätorter ska värnas så långt som möjligt, eftersom de är viktiga för tätorterna och en levande landsbygd.

Äldre ska kunna bo kvar på sin ort även när de flyttar från sitt hus eller lägenhet. Det är viktigt att slippa bryta upp från den ort man känner sedan länge och är trygg i även när man inte längre klarar sig själv.

Målsättningar

1. Alla ska ha nära till skola och barnomsorg i sin bygd.

2. Äldre ska ha möjlighet att bo kvar på sin ort när de vill flytta till seniorboende eller äldreboende efter behov.

3. Samhällsservice på landsbygden ska prioriteras till de orter som redan har en högre nivå. Örebro kommun ska medverka till att servicenivån i de mindre orterna bibehålls. . 4. Kommunen ska söka former för långsiktig skolverksamhet med hög kvalitet även på orter där elevunderlaget är litet.

3.3.5 Goda kommunikationer på landsbygden

Visionen är att alla i kommunen har tillgång till en god infrastruktur. I visionen har alla tillgång till höghastighetsinternet, vägarna är trygga även för oskyddade trafikanter och det finns pendlarparkeringar vid knutpunkter. Kollektivtrafiken är tillgänglig, likställd och anpassad för alla. Det finns fortsatt stöd för lokala vägsamfällighetsföreningar.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 11

Landsbygden är beroende av en god infrastruktur och goda kommunikationer, inte bara för att hela livet på landet ska kunna fungera, utan även för att näringslivet ska kunna utvecklas.

Tillgången till mobiltelefoni och internetuppkoppling med hög kvalitet ska vara ett prioriterat område.

Trafikplaneringen för landsbygden behöver samordnas utifrån ett helhetsperspektiv inklusive sociala och miljömässiga aspekter. Vägar ska vara säkra för bilister och oskyddade trafikanter och hålla en god standard.

För att det ska vara lätt att åka kollektivt för människor boende på landsbygden är det viktigt att det finns lämpliga ställen att parkera bilen på då det inte finns en busshållplats på rimligt gång- och cykelavstånd. De allmänna kommunikationerna ska vara tillgängliga för alla och anpassade för att möta landsbygdens behov.

Örebro kommun ska genom samverkan med aktörer som Region Örebro och Trafikverket eftersträva utökat cykelnät på landsbygden med god standard. Vid ombyggnad av större vägar bör man säkerställa att infrastrukturen för oskyddade trafikanter beaktas. En satsning på cykelbanor ökar tillgängligheten för de som inte har tillgång till bil och ger fler möjlighet att bo på landsbygden. Det är också ett sätt att bidra till de transportpolitiska målen att barn på egen hand ska kunna vistas säkert i transportsystem.

Målsättningar

1. Internetuppkoppling och mobiltäckning med hög kvalitet ska göras tillgängligt oavsett var man bor i Örebro kommun.

2. Vägar, gång- och cykelvägar samt busshållplatser på landsbygden ska hålla hög standard, vara trafiksäkra och tillgängliga.

3. Örebro kommun ska aktivt stödja det enskilda vägnätet och verka för ett vägnät av god kvalitet i hela kommunen.

4. Utveckla och samordna förbindelser samt transporter mellan angränsande kommuner/län. Kollektivtrafikens viktiga stråk på landsbygden ska värnas och förstärkas.

5. Kommunen ska jobba för fler pendlarparkeringar vid strategiska knutpunkter och tätorter på landsbygden.

12 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

3.3.6 Ett aktivt föreningsliv

Visionen är ett starkt föreningsliv med tillgång till ändamålsenliga lokaler och arenor i hela kommunen. Föreningslivet utvecklas genom samarbeten och stöd.

Föreningar och organisationer på landsbygden är själva fundamentet i det civila samhället. Det ideella engagemanget i föreningar och organisationer är en grundpelare för att kunna leva och bo på landet. Stödet till föreningar och organisationer på landsbygden bör anpassas efter landsbygdens villkor och förutsättningar. I april 2010 antog Kommunfullmäktige Överenskommelsen om samverkan i Örebro mellan det civila samhället och kommunen. 3 Syftet med överenskommelsen är att främja samverkan och utveckling av det civila samhället.

Föreningar och organisationer på landsbygden ska ha tillgång till ändamålsenliga samlingslokaler och arenor för att bedriva samt utveckla kultur- och fritidsaktiviteter för alla målgrupper. Dessa samlingslokaler och arenor fungerar ofta som viktiga mötesplatser på landsbygden och är därför extra värdefulla att underhålla och utveckla. Kulturlokaler bör dessutom tillvaratas och bevaras för framtiden.

Målsättningar

1. Örebro kommun ska uppmuntra föreningar och organisationer som vill utveckla perspektiv kring jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter.

2. Kommunen ska stimulera aktörer på landsbygden att ta initiativ till nya kultur- och fritidsaktiviteter i samlingslokaler. Mötesplatser på landsbygden ska utvecklas och bevaras.

3. Utbudet av fritidsaktiviteter för ungdomar på landsbygden ska öka.

4 Uppföljning och revidering Programmet gäller för perioden 2015–2020. Andra kommunala styrdokument som berörs är framförallt Översiktsplan (revidering inledd 2015) och Näringslivsprogram (2015). Landsbygden ska göras väl synlig i kommande kommunövergripande strategier och planer som tas fram.

Örebro kommuns Landsbygdsnämnd kommer med stöd av Kommunstyrelsens förvaltning att ha ett särskilt ansvar för att bevaka Landsbygdsprogrammet i sin helhet. Samtliga nämnder, förvaltningar och styrelser ska bedöma om

3 Överenskommelse med det civila samhället: http://intranat.orebro.se/download/18.3ab1f39413ecbf8fb4421d/1369403427838/Samverkan+ med+det+civila+samh%C3%A4llet+-+policy.pdf

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 13

målsättningarna i Landsbygdsprogrammet medför behov av varaktigt ändrade arbetssätt.

Nämnder, förvaltningar och styrelser som berörs av målsättningarna ska dessutom inom ramen för budgetarbete och verksamhetsplan beskriva sin del i verkställigheten av Landsbygdsprogrammet. Ett eventuellt utökat resursbehov för att arbeta i enlighet med programmet är upp till varje nämnd att finna lämpliga lösningar för.

Arbetet kommer bygga på en fortsatt dialog med invånare på landsbygden i enlighet med Landsbygdsnämndens reglemente § 3: ”Landsbygdsnämnden har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att aktivt arbeta med medborgardialog, och stimulera till bildande av lokala utvecklingsgrupper.”

Arbetet ska årligen sammanfattas i nämndernas verksamhetsberättelser och i Örebro kommuns årsredovisning.

14 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Bilaga 1: Förutsättningar i omvärlden

Samverkan med andra myndigheter För att stärka landsbygden behöver kommunen samverka med andra myndigheter. Det är t.ex. angeläget att samverka med statliga myndigheter såsom Trafikverket vad gäller satsningar på järnväg och större vägar. Länsstyrelsen samordnar bredbandsutbyggnaden i länet, förvaltar EU-medel för utveckling på landsbygden (se nedan) och har ett flertal stöd för t.ex. företagsinvesteringar, landskapsvård och kulturmiljöer. Region Örebro län ansvarar för bussarna i Länstrafiken, ger stöd till utvecklingssatsningar i linje med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och har stöd till kommersiell service på landsbygden, kultursatsningar och föreningar.

Det nationella landsbygdsprogrammet Då landsbygdens utvecklingspotential behöver lyftas fram och stödjas har såväl EU som Sverige på nationell nivå tagit fram ett landsbygdsprogram vars syfte är att peka ut de prioriteringar för stöd vars syfte är: • lönsamma och livskraftiga företag • aktiva lantbrukare som ger oss öppna marker med betande djur • attraktiv landsbygd

EU-kommissionen godkände det svenska nationella landsbygdsprogrammet 26 maj 2015. I det nationella landsbygdsprogrammet ingår företagsstöd, projektstöd, miljöinvesteringar, miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion, kompensationsstöd, djurvälfärdsersättningar samt lokalt ledd utveckling. Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Det finns 36 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014–2020. Länsstyrelserna i Sverige får del av dessa medel enligt fördelningsnycklar.

Det nationella Landsbygdsprogrammet 2014–2020 består av sex stycken prioriteringar, som anger mot vilka mål stöden och ersättningarna ska bidra. Det handlar om miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäring samt skogsbruk, utveckling av och nya jobb på landsbygden.

Länsstyrelsen i Örebro län har gjort följande prioriteringar för stöd till företag, föreningar och kommuner inom ramen för det nationella landsbygdsprogrammet: 1. Kompetensutveckling och rådgivning. 2. Investeringar inom jordbruk, trädgård och förädlingsstöd. 3. Miljöinvesteringar. 4. Jordbruks- och affärsutveckling – stöd till bland annat investeringar för besöksmål och turismnäring.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 15

5. Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – stöd till bredbandsutbyggnad, småskalig infrastruktur, idrotts- och fritidsanläggningar, samlingslokaler, utveckling av kulturmiljöer. 6. Samarbete – stöd till samarbeten för ökad konkurrenskraft bland annat. En del av medlen i landsbygdsprogrammet fördelas till Lokalt ledd utveckling i så kallade Leader-områden. Leader är en arbetsmetod som bygger på partnerskap mellan offentlig, privat och ideell sektor. Leader Mellansjölandet omfattar bland annat landsbygden i Örebro kommun. Leader ger möjlighet för lokala utvecklingsgrupper och föreningar att söka stöd som inte går att söka från andra håll.

Regional översiktlig planering Region Örebro län har tagit fram en regional översiktlig planering. Syftet är att koppla samman och stödja kommunernas översiktsplanering. Några av de målbilder som beskrivs har särskild betydelse för landsbygden: • Ny bebyggelse bör planeras i tätorter som i dag har ett grundläggande serviceutbud och en stabil eller ökande befolkning. • Lokalisera regionalt viktig service och verksamhet till tätorter i kollektivtrafikens stomnät. • Förtäta i stationsorter i kollektivtrafikens stomnät.

Hållbar utveckling i ett landsbygdsperspektiv En attraktiv kommun behöver bidra till en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt. Mer konkret kan det handla om perspektiv som jämställdhet, tillgänglighet för alla, folkhälsa, likabehandling och miljö. Särskilt viktig är dialogformen med invånare där såväl unga som äldre, kvinnor som män, ska få sin röst hörd.

16 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Bilaga 2: Nuläget för kommunens landsbygd Örebro kommuns landsbygd består av flera naturområden med olika karaktär. Dessa har också gett upphov till olika kulturlandskap såsom gruvdrift, jordbruk och fiske. Vi har det centrala slättlandskapet med fågelsjöarna Tysslingen och Kvismaren, Kilsbergens skogs- och rekreationsområden i väster, övergångsbygden mot Bergslagen i norr med sin forna järnhantering och i öster ett mer böljande åkerlandskap kring Hjälmaren med flera stora herrgårdar som omges av betespräglade eklandskap. I den sydligaste utlöpan av Östernärke ligger Brevens bruk som även det har minnen av järnhantering. I Hjälmaren har vi Vinön som endast nås med färja eller egen båt.

Figur 1. Kommundelar och orter som används för redovisning av befolkningsutvecklingen.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 17

Befolkningsutveckling Landsbygden omfattar en stor del av Örebro kommuns yta och här bor ca 27 000 människor 4. Folkmängden i Örebro kommun har de senaste 13 åren ökat med ca 17 700 personer eller 14 procent (se tabell 1). Under samma period har landsbygden ökat med omkring 2 070 personer (+8 %). Det mesta av landsbygdens ökning är dock koncentrerad till de stadsnära områdena Ekeby- Almby och Norra Bro. Ökar gör även Glanshammar, Garphyttan och Axberg. Några områden har minskningar som dock är små. Det gäller Kil, Östernärke, samt Vintrosa-Täby.

Tabell 1. Utveckling av befolkning i kommundelar åren 2001–2014. Indelningen av Örebro stad är här den som visas i karta på s. 15. Källa: Örebro kommuns statistikdatabas. Kommundel Folkmängd Folkmängd Förändring Förändring 2001 2014 antal procent Ekeby-Almby 1 522 2 740 1 218 80 % Norra Bro 1 288 1 727 439 34 % Glanshammar 3 116 3 550 434 14 % Garphyttan 2 439 2 512 73 3 % Axberg 3 416 3 458 42 1 % Vintrosa-Täby 3 482 3 459 -23 -1 % Östernärke 6 606 6 389 -217 -3 % Kil 1 923 1 852 -71 -4 %

Landsbygd totalt 24 804 26 878 2 074 8 % Örebro stad 100 069 115 740 15 671 16 % Örebro kommun 124 873 142 618 17 745 14 %

Trots en kraftig befolkningsökning i kommunen är den skevt fördelad. Det rör sig däremot inte om några drastiska minskningar i någon kommundel.

Det kan också vara av intresse att se om det är tätorterna 5 på landsbygden som ökar eller områden utanför tätorter/småorter. Mellan 2000 och 2010 är det två tätorter som har haft rejäla ökningar. Ekeby-Almby har på tio år fyrdubblat sin befolkning medan Norra Bro har ökat med två tredjedelar (tabell 2). Av de övriga tätorterna är det mindre förändringar av folkmängden och sex av tio minskar.

4 Örebro kommuns statistikområden (se karta s. 15) möjliggör tyvärr inte en enkel uppdelning mellan stad och landsbygd. Vid redovisningen av befolkningsutveckling räknas här ett relativt omfattande område till staden, eftersom det inte går att göra mindre utan att räkna delar av staden till landsbygden. 5 Med tätort menas sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen (definition från statistiska centralbyrån, SCB).

18 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Tabell 2. Befolkningsutveckling i tätorter och småorter per kommundel åren 2000–2010. Befolkningen för småorterna är sammanräknad per kommundel. Denna statistik sammanställs vart femte år. Källa: SCB. Kommundel/ Tätort /Småort Folkmängd Folkmängd Förändring 2000 2010 Östernärke Odensbacken 1 397 1 374 -2 % Stora Mellösa 828 776 -6 % Hampetorp 289 297 3 % Kilsmo 278 263 -5 % Asker 260 243 -7 % 4 småorter 414 377 -9 % Ekeby-Almby Ekeby-Almby 334 1 271 281 % 5 småorter 405 478 18 % Norra Bro Norra Bro 423 687 62 % 2 småorter 184 168 -9 % Glanshammar Glanshammar 719 727 1 % 4 småorter 323 341 6 % Kil 3 småorter 369 404 9 % Garphyttan Garphyttan 1 562 1 619 4 % 3 småorter 218 231 6 % Axberg Ölmbrotorp 561 548 -2 % 9 småorter 849 842 -1 % Vintrosa-Täby Vintrosa 1 369 1 343 -2 % Latorp 586 597 2 % 2 småorter 169 174 3 %

När det gäller småorter 6 är det en blandad utveckling även där. Av småorterna är det 17 som ökar i folkmängd medan 13 minskar 7. Observera att det med så små folkmängder är svårare att säkert beskriva en utveckling eftersom en familjs flytt

6 Med småort menas sammanhängande bebyggelse med 50-199 invånare och högst 150 meter mellan husen (definition från statistiska centralbyrån, SCB). 7 Det finns även en småort som under perioden minskat under 50 invånare och därmed definieras som landsbygd 2010 medan fem har gått över 50 invånare och därmed blivit nya småorter. Dessa räknas inte med i tabell 2.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 19

kan innebära stora förändringar från ett år till ett annat. De småorter som ökat sin folkmängd med mer än en femtedel och därmed kan sägas ha en mer stabil eller positiv utveckling under perioden 2000 till 2010 är: Hjälmarbaden och Hidingsta (båda i kommundelen Ekeby-Almby), Rinkaby (Glanshammar) och Runnaby (Kil). Nämnas bör också Brohammar (Glanshammar) som under perioden har gått från landsbygd till en småort med en folkmängd på 151 personer.

Bland områden utanför tätorter/småorter så ökar dessa områden markant i kommundelarna Glanshammar, Ekeby-Almby och Norra Bro. Tydligast minus för glesare bebyggelse har Kil och Östernärke.

För att stimulera in- eller omflyttning på landsbygden kan tomter för nya bostäder vara viktigt. I juni 2015 fanns 52 lediga kommunala villatomter i orterna Brevens bruk, Garphyttan, Glanshammar, Hampetorp, Hidingsta, Kilsmo, Latorpsbruk, Odensbacken, Runnaby och Stora Mellösa. Samtidigt fanns 15 tomter lediga i Örebro stad. Landsbygden kan på så vis ses som välförsedd.

Å andra sidan saknades8 lediga villatomter i tätorterna Vintrosa, Norra Bro, Ekeby-Almby, Ölmbrotorp och Asker.

Tomter för flerbostadshus fanns ledigt i Ekeby-Almby, Garphyttan och på landsbygden väster om stadsdelen Björkhaga.

Utifrån analysen ovan kan det konstateras att det finns områden i kommunen som under perioden 2000–2010 har haft en tydligare attraktion på nya invånare. Områden med störst dragningskraft har varit: 1. Ekeby-Almby tätort 2. Glanshammars landsbygd 3. Norra Bro tätort 4. Ekeby-Almby landsbygd 5. Norra Bro landsbygd 6. Brohammar småort 7. Hjälmarbaden småort 8. Runnaby småort

8 Observera att det på flera platser i kommunen finns privata tomter som inte framgår här. På www.hemnet.se fanns det 46 tomter den 4 juni 2015 i Örebro kommun utanför staden. De allra flesta låg även utanför de mindre tätorterna. Dessa var fördelade på alla kommundelar.

20 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

Förvärvsarbete Förvärvsfrekvensen 9 är betydligt högre på landsbygden än i staden. År 2013 var det i staden 75,4 % av männen som arbetade och 73,3 % av kvinnorna 10 . Motsvarande andel för landsbygden var 87,4 % av männen och 84,1 % av kvinnorna. Variationen är också mindre på landsbygden än i staden. Östernärke södra är det landsbygdsområde som sticker ut mest med 72,2 % av kvinnorna i arbete.

Sysselsättningsgraden på landsbygden är därmed inget problem i sig, men det finns outnyttjade affärsmöjligheter som kan utvecklas mer.

Lediga verksamhetstomter på landsbygden fanns juni 2015 i Odensbacken, Glanshammar, Norra Bro.

Samhällsservice För att kunna få vardagen att fungera på landsbygden är det angeläget med enkel tillgång till vissa servicefunktioner. Tabell 3 visar hur många kommunala funktioner som finns i respektive kommundel.

Tabell 3. Förekomst av kommunal service per kommundel.

Kommundel För skola Skola Bibliotek Fritids - Vård/omsorgs - Senior - gård boende boende Östernärke 5 5 5 1 1 2 Glanshammar 3 1 1 1 1 1 Axberg 3 2 - - 1 1 Kil 1 1 - 1 - - Garphyttan 2 2 1 1 - 1 Vintrosa -Täby 3 2 1 1 1 - Norra Bro 2 2 - - - - Ekeby -Almby 3 1 - - - -

Östernärke kan synas vara kommundelen med högst tillgång till service, men det är också en stor kommundel med förhållandevis långa avstånd och sämre kommunikationer. Ekeby-Almby och Norra Bro saknar annan kommunal service än förskola/skola, men är å andra sidan stadsnära.

Tabell 4 redovisar andra servicefunktioner än de kommunala. Det finns tre kommundelar som helt saknar denna typ av service; Axberg, Norra Bro samt Ekeby-Almby.

9 Andelen personer 20-64 år som arbetar minst en timme per vecka. 10 Källa: Örebro kommuns statistikdatabas.

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN 21

Tabell 4. Förekomst av kommersiell och regional service.

Kommundel Livsmedel 11 Postombud Drivmedel Vårdcentral Östernärke 2 2 3 1 Glanshammar 1 1 1 - Axberg - - - - Kil 1 - - - Garphyttan 1 1 - - Vintrosa -Täby 1 1 2 - Norra Bro - - - - Ekeby Almby - - - -

Infrastruktur och kommunikation Det finns i dagsläget inga tågstopp i kommunen utanför staden. Tabell 5 visar restid med bil 12 respektive buss 13 mellan utvalda orter och resecentrum i Örebro stad. De flesta personer bedömer 45–60 minuter som acceptabel pendlingstid 14 . Från samtliga orter utom Brevens bruk och Kilsmo kan man ta sig till Örebro stad med buss på den tiden och samtliga med bil. Däremot finns det förstås stora områden utanför kollektivtrafikstråken där bussen inte är aktuell inom den tidsramen.

Medelhastigheten för bil visar att t.ex. Ekeby-Almby som har samma restid som Glanshammar har betydligt sämre väg (mer tätortskörning). Glanshammar och Vintrosa har däremot stor andel motorväg och trafikleder in till staden.

Tabell 5. Restid med bil respektive buss från utvalda orter i kommunen till resecentrum i Örebro stad. Källa: www.eniro.se.

Restid buss Restid bil Medelhastighet bil (min) (min) (km/h) Glanshammar 23 12 75 Vintrosa 26 15 75 Ekeby -Almby 29 12 45 Garphyttan 31 21 52 Kil 34 17 48 Ervalla 35 20 64 Odensbacken 44 26 62 Brevens bruk 77 48 58

Länsstyrelsen samordnar bredbandsutbyggnaden i länet. I Örebro län har det sedan många år pågått ett strategiskt arbete för att nå ut med fiber även till

11 Utgår huvudsakligen från Miljökontorets livsmedelsinspektioner och avser livsmedelsbutiker med ”fullsortiment”, inte t.ex. gårdsbutiker. 12 Restider och sträcka för medelhastighet är beräknade med hjälp av tjänsten ”vägbeskrivning” på www.eniro.se 13 Utgår från resa på vardag med målet att vara framme kl. 08. 14 Källa: Veckopendling – en översiktsstudie. Tillväxtverket working paper/PM 2010:11.

22 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÖREBRO KOMMUN

landsbygdens företag och hushåll 15 . Genom god planering och engagemang är alla telestationer i Örebro län idag anslutna till fiber, vilket är en god förutsättning för fortsatt arbete. Allt fler byggnationer genomförs också i samarbete med elbolag och kommuner som gräver för vatten och avlopp. Samförläggningar är ibland avgörande för att nå ut till landsbygder där avstånden är långa och kostnaderna annars skulle bli för höga.

Det nationella målet är att 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 16 . År 2014 var täckningen i länet 100 % för den hastigheten 72 % inom tätort/småort, men enbart 13 % utanför tätort/småort. Samma år var det dock 100 % som hade hastigheten 10 Mbit eller mer 17 .

Föreningar och organisationer Att kunna samlas i bygden i en gemensam lokal för att umgås eller arbeta tillsammans är många gånger en förutsättning för utveckling. Driftstödet till hembygdsföreningar och Folkets hus-föreningar som håller lokaler på landsbygden upphörde 2014-12-31. De föreningar som ordnar kulturprojekt i lokalerna kan söka medel från Örebro kommun för projektet. Med kultur avses här aktiviteter inom konstarterna dans, teater, musik, bild/form och litteratur. Om fastigheten har ett kulturhistoriskt värde och behöver renoveras kan medel erhållas från Örebro kommun i det fall det inte är en kommunal fastighet.

15 Källa: Nyhetsbrevet Fiber till landsbygden, april 2015. 16 Källa: Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet. 17 Källa: www.bredbandskartan.se