DOCSLIB.ORG

Svealand, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Svealand, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010 Harmånger Stocka Friggesund Tätorter 2015, SCB Strömsbruk Idre Ilsbo Tallåsen Lillhärdal Bef.förändring 2010-2016, % Ljusdal Lillhaga Delsbo Färila Hybo Fredriksfors Edsta 25% och mer (65) Näsviken Hudiksvall 10 till 25 (215) Los Sörforsa Järvsö Särna 3 till 10 (672) -3 till 3 (714) Iggesund Njutånger -10 till -3 (268) -39 till -10 (45) Enånger Vallsta Arbrå Lottefors Trönö Roteberg Edsbyn Rengsjö Runemo Alfta Bollnäs Viksjöfors Freluga Söderhamn Mohed Vad, Åsbacka och Långrör Marmaskogen Brunnsberg Segersta Sandarne Vannsätter Bergvik Rot Kilafors Älvdalen Ljusne Sibo Västermyckeläng Vallvik Skattungbyn Furudal Sälen Evertsberg Våmhus Orsa Transtrand Bonäs Gulleråsen Lingbo Vattnäs Selja Mora Boda Åmot Vinäs Venjan Nusnäs Norrsundet Stenis och Vika Nedre Gärdsjö Bergby Nittsjö, Sätra och Backa Sollerön Vikarbyn Ockelbo Limedsforsen Gesunda Rättvik Övertänger Trödje Tällberg Enviken Linghed Hjortnäs och Sunnanäng Björke Harkskär och Utvalnäs Siljansnäs Alvik Åbyggeby Svärdsjö Sysslebäck Malungsfors Bönan Bjursås Leksand Västanvik Järbo Toftbyn Lindbacka, Jonstorp och Källhagen Sågmyra Bengtsheden Gävle Häradsbygden Grycksbo Malung Insjön Jäderfors Furuvik Valbo Sundborn Skutskär Åshammar Karlsbyheden och Blixbo StennäsetÖverhärde Sälgsjön Gårdskär Danholn Forsbacka Falun KungsgårdenHillsta och Se Sandviken Djura Västerberg Gamla Berget och Korsgården Gagnef Storvik Älvkarleby Robertsholm Aspeboda Skålö Sifferbo Älvkarleö Djurås Hammarby Hofors Järna Karlholmsbruk Bäsna Norr Amsberg Årsunda Repbäcken Torsåker Vika Vansbro Marma Floda / Dala-Floda Ornäs Mockfjärd Skärplinge Borlänge Äppelbo Mehedeby Torsång Heden och Skansbacken Björbo Nås Långshyttan Romme Stöllet Berg Hedesunda Enbacka och Mora Halvarsgårdarna Skedvi kyrkby Söderfors Solvarbo Idkerberget Öregrund Tierp Säter Österfärnebo Garpenberg Västerby Horndal Östhammar Vikmanshyttan Hedemora Tobo Nyhammar Norrbo och Västansjö ÖrbyhusUpplanda Månkarbo Dannemora Österbybruk Sunnansjö Fors Gimo Hargshamn Sörvik Östervåla Näs bruk Ekshärad Herräng Håksberg Gubbo Tärnsjö Folkärna Avesta Nordanö Torsby Oleby Saxdalen Gonäs Smedjebacken Grisslehamn FredriksbergFredriksberg västra östra Krylbo och Karlbo Ludvika Blötberget Harbo Hagge Bergsäng Läby Skyttorp Alunda Hallstavik Grängesberg Norberg Möklinta Grängesberg västra Söderbärke Skoby Sandudden och Hörks hage Björklinge Vattholma Hagfors Uddeholm Lysvik Vad Älmsta Skebobruk Råda Fagersta Blackstalund Lövstalöt Storvreta Lesjöfors Gåvsta Bälinge Hedkärra Uddheden Heby Västerfärnebo Eda Glasbruk Morgongåva Knutby Söderby-Karl Ställdalen Edsbro Sala Jälla Salbohed Vittinge Charlottenberg Almunge Skölsta Järlåsa Länna Sunnemo Mjönäs Svanberga Bärby Funbo Vänge Gunsta Selknä och Marielund Virsbo Sätra brunn Nysättra Kopparberg Uppsala Håga Danmark Sunne Rånäs Ultuna Munkfors Sävja Gunnarskog Skinnskatteberg Ramstalund Vårdsätra Ransta Nabbo, Gräddö och Rävsnäs Rottneros Riddarhyttan Norrtälje Södersvik Ytternäs och Vreta Åmotfors Fjärdhundra Rimbo Hällefors Alsike Finsta Ramnäs Ramsberg Örsundsbro norra Spillersboda Knivsta Munga Örsundsbro Persberg Västra Ämtervik Stråssa Edeby Koppom Skultuna Slottsskogen Surahammar Sulvik Filipstad Grythyttan Söderskogen Storå Lycksta Jössefors Kårsta Tillberga Kärsta och Bredsdal Hästängen och Mora Prästängen Tortuna Granby Riala Arvika Häggeby och Vreta Hökåsen Ekskogen Bergshamra Blidö Sättra Ölsta och Steningehöjden Enköping Märsta Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp Edane Sigtuna Gusselby Grillby Hummelsta Krägga Västerås Nykroppa Lindholmen Haga Hallstahammar Deje Blombacka Irsta Molkom Rosersberg Håbo-Tibble kyrkby Brottby Bredsand Karby Kolsva Skörby Lindesberg Sörstafors Bålsta Johannesudd Dingtuna GlavaHögboda Lillkyrka Nolsjö och Mellansjö Enhagen-Ekbacken Vibyäng Löwenströmska lasarettet Kolbäck Örtagården Bammarboda Malmen Råby Klässbol Barkarö Vallentuna Töcksfors Striberg Solberga Forshaga Storfors Harkie Bro Stava Nyhagen och Översättra Munktorp Spånlöt Strömsholm Brunna Fagerås Kil Ås Vedevåg Laggarsvik och Linanäs Rockhammar Rättarboda Åkersberga Dyvelsten Tidö-Lindö Köping Nora Kungsängen Täljö Östra Stenåsen Gyttorp Arninge Rydbo Upplands Väsby och Sollentuna Svinninge Vallargärdet Resarö Frövi Kvicksund Edsvalla Övre bruket Medåker Kullö Skarpö Edsvalla Kullersta, Kolsta och HenstaSundbyholm Vaxholm Skåre Edsgatan och Långenäs Valskog Torshälla Björktorp och Sanda Rindö Kyrksten Fellingsbro Udden Tumbo Ölsta Kungsör Kungsberga Sticklinge udde Tynningö Älvåker och Råtorp Skattkärr Vansö kyrkby Hilleshögby Årjäng Norra Vindö Norsbron Lilla Stenby Tranholmen Söderby Vålberg Alster Ängsvik Skiftinge Abborrberget Karlstad Hällbybrunn Lidingö Koviksudde och Skeviksstrand Arboga Kjulaås Norra Lagnö Ölmbrotorp Väse Husby och Tuna Gustavsberg Kopparmora Stallarholmen Djurö Härad Strängnäs Kil Betsede Grums Ölme Eskilstuna Stenhamra Älvsala Tye Götlunda Drottningholm Vidöåsen Stockholm Tureholm Hovsta Strömma Skoghall Slottsbron Karlskoga Hästhagen Fisksätra Stavsnäs Hällberga Brunn Rud Sundby Norra Ingaröstrand och Skälsmara Glanshammar Älvnäs Saltsjöbaden Ekerö Parksidan och Solsidan Kristinehamn Valåsen och Labbsand Älgö Fågelvikshöjden Garphyttan Ekerö sommarstad Hållsta Lurudden Merlänna Lugnet och Skälsmara Ärla Sandviken Segmon Alberga Kalkudden Mariefred Åkers styckebruk Tuna Ekeby Grönskan, Vedhamn och BaldersnäsLångvik Latorpsbruk Vattubrinken Marielund Viksäter och Viksberg Ekeby-Almby Örebro Bälgviken Stensättra tomtområde Vintrosa Björneborg Finkarby Degerfors Vidja Tumba Gladö kvarn Södertälje Norra Bro Norra Riksten Stora Mellösa Värmlandsbro Svanskog Vårsta Nykvarn Dalarö Östorp och Ådran Jordbro Pershagen Fjugesta Odensbacken Bäckhammar Gropen Hälleforsnäs Ekeby Mullhyttan Äsköping Säffle Askersby Väländan Västerhaninge Malmköping Hampetorp Sibble Sköllersta KallforsÖstra Kallfors Svartå Läppe Åbytorp Kumla Årsta Havsbad Mellösa Järna Gansta och Söderby Bie Stjärnhov Nibble Hasselfors Orrhammar Sparreholm Grödby Björnlunda Skebokvarn Åmål Hallsberg Mölnbo Landfjärden Kilsmo Gnesta Pålsboda Flen Bengtsfors Segersäng Norra Muskö Skåpafors Vingåker Marmorbyn Hölö Sorunda Östansjö Sköldinge Muskö Högsjö Valla Vretstorp Fengersfors Ösmo Baggetorp Kebal Billingsfors Strömstad Katrineholm Tösse Åsbro Lidatorp och Klövsta Sund Stora Vika Laxå Skee Stare Gullspång Vagnhärad Forssjö Dals Långed Otterbäcken Ed Kvegerö Västerljung Nynäshamn Finnerödja Trosa Rönneshytta Bettna Strångsjö Öbolandet Oxnö och Svärdsö Hjortkvarn Askersund Runtuna Vrena Tystberga Åmmeberg Hova Igelfors Björkvik Sjötorp Bäckefors Rejmyre Åsensbruk Stigtomta Älgarås Hammar Zinkgruvan Lyrestad Grytgöl Sjösa Simonstorp Ljusfallshammar Nyköping Tanumshede Enstaberga Olshammar Jönåker Svalsta Bergshammar Grebbestad Dals Rostock Lotorp Arnö Stavsjö Hällestad Ålberga Borggård Mellerud Sonstorp Tjällmo Butbro Mariestad Töreboda Finspång Inskogen Graversfors Oxelösund Västanvik Hedekas Högsäter Falla Krokek Ullervad Buskhyttan Åby Rabbalshede Lugnås Undenäs Svärtinge Fjällbacka Kvarsebo och Säter Nävekvarn Hällekis Skeppsvik och Sjöskogen Djurön Herstadberg Hällevadsholm Nykyrka Hamburgsund Lindö Moholm Marby och Marbystrand Färgelanda Stigen Berga Eksund Brålanda Skärblacka Norrköping Ljunga Östra Husby Ödeborg Forsvik Dingle Tidan Borensberg Kimstad Öbonäs Lidköping norra Motala Karlsborg Källby Götene Timmersdala.
Load more

Recommended publications
  • Utvecklingsplan För Vatten Och Avlopp I Nya Områden Och I Områden Med Enskilda Avlopp
    Utvecklingsplan för vatten och avlopp i nya områden och i områden med enskilda avlopp Västerås stad Antagen i Kommunstyrelsen 2013-04-10. Antagandet verkställt i samband med antagandet av VA-policy i Kommunfullmäktige 2013-05-02. Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................. 4 2 Omvärldsfaktorer och befintliga planer ............................................................................... 5 2.1 Krav från omvärlden ..................................................................................................................................... 5 2.2 Befintliga planer ............................................................................................................................................ 6 3 Ansvar för VA-planering ...................................................................................................... 6 3.1 Ansvarsfördelning ................................................................................................................................................. 6 3.2 Kostnadsfördelning .............................................................................................................................................. 7 3.2.1 Driftkostnader för den allmänna VA-anläggningen .................................................................................... 7 3.2.2 Kostnader för utökning av den allmänna VA-anläggningen .....................................................................
    [Show full text]
  • Statistik Om Uppsala Kommun 2020
    Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Summary Report on Urban Energy Planning: Potentials and Barriers in Six Cities
    Deliverable 4.4 Summary report on urban energy planning: Potentials and barriers in six cities 3 November 2015 Authors UCPH: Christian Fertner*, Juliane Große, Niels Boje Groth TU Delft: Evert J. Meijers, Arie Romein, Ana Maria Fernandez Maldonado, Roberto Rocco, Stephen Read * Contact: [email protected] www.pleecproject.eu Abstract Main aim of report This is the final report (Delivera‐ ble 4.4) of PLEEC’s work package 4, dealing with urban / spatial planning and energy. It focuses on the (potential) application of measures and policies in urban planning to improve the energy performance of cities. Summaries and recommendations for each of the six PLEEC cities are given. WP4 location in PLEEC project Target group The main addressees are the PLEEC partner cities, Eskilstuna (SE), Jyväskylä (FI), Santi‐ ago de Compostela (ES), Stoke‐on‐Trent (UK), Tartu (EE) and Turku (FI). However, con‐ cepts and ideas discussed here are also relevant for many other cities and this is also emphasized in the report. The Deliverable is therefor also a direct input to Deliverable 6.1, which will provide a general model for the Energy‐Smart City. The report can also be used as a more general reference for planning practitioners, researchers and the inter‐ ested public. Main findings/conclusions Based on the case study (Deliverables 4.2) as well as the thematic (Deliverable 4.3) work, a list of 29 spatial planning measures and policies was elaborated. The measures can increase energy efficiency, reduce energy use or increasing the share of renewable energy in a city. The table shows the four sectors, as used in the Thematic Report, and nine related goals.
    [Show full text]
  • Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling
    Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Antaget Av Kommunfullmäktige Oktober 2017 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN
    PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Antaget av kommunfullmäktige oktober 2017 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Planprogram för Söderhamnsporten har tagits fram under vintern 2016/2017 av Landskapslaget AB på uppdrag av Söderhamns kommun. Revideringar har gjorts efter samråd inför god- kännande i kommunfullmäktige i oktober 2017. Projektledare Söderhamns kommun: Eva Widergren ARBETSGRUPP SÖDERHAMN: Dick Nilsson, Anders Bloom, Andreas Håberg, Karolina Engren, Andreas Wallström, Johnny Olofsson, Ludvig Königsson (Söderhamns kommun) och Carl- Johan Engström (Konsult) MEDVERKANDE: LANDSKAPSLAGET AB Mia Lindblad Anna Squassina Tomas Saxgård SÖDERHAMNS KOMMUN 826 80 Söderhamn STRUCTOR MILJÖBYRÅN www.soderhamn.se Petra Adrup Maria Berg Lissel LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12, 5 tr EBAB 118 46 Stockholm Thomas Järlö www.landskapslaget.se 2 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN FÖRORD Detta förslag till planprogram för Söderhamnsporten visar Söderhamn står inför en spännande framtid. Centrum en möjlig framtida utveckling av Söderhamns resecentrum förtätas med nya bostäder och upprustade parker, å-prom- och dess omgivningar. Programmet är resultatet av en bred enader och gator. dialog med politiker, kommunledning, lokalt näringsliv samt regionala aktörer. Förslaget är ett strategiskt steg i Med ett framtida dubbelspår närmar vi oss främst Gävle, att skapa ett hållbart Söderhamn och en region där det är Hudiksvall och Sundsvall, men också Stockholm samt en lätt att resa miljövänligt och där olika orter i Gävle- rad andra orter längs med järnvägen. Att lättare kunna borg kommer närmare. Bärande tankar i programmet är förflytta sig mellan städerna gör arbetsmarknadsregionen att utveckla resecentrum som mötesplats, stärka kopp- stabilare och bidrar till att regionen växer. Det ger trygg- lingen till stadskärnan, peka ut platser för stationsnära het för våra invånare, med fler arbetstillfällen och ett boenden och verksamheter och inte minst skapa parker större utbud av bostäder, service och handel.
    [Show full text]
  • Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 1 2 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro (under: Samhällsplanering & Kulturmiljö/Infrastruktur och IT/Kommunikationer/vägar/ Sammanställning allmänna vägar 2017) Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2017:1 SAMMANSTÄLLNING HQOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ |YHUDOOPlQQDYlJDURFKDQGUD YLNWLJDUHYlJDULgUHEUROlQXWIlUGDGGHQPDUV I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa JlOODQGHORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHU III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. 'HQQDVDPPDQVWlOOQLQJE|UDQYlQGDVWLOOVDPPDQVPHG7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQV- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via 7UD¿NYHUNHWVKHPVLGDZZZWUD¿NYHUNHWVH 4 , *b//$1'(%(67b00(/6(520%b5,*+(700 %lULJKHWVNODVVHU (QOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ VNDYlJDUVRPLQWHlUHQVNLOGDGHODV in i tre bärighetsklasser.
    [Show full text]
  • Översiktsplanen
    Översiktsplan Så utvecklar vi Söderhamn till en attraktiv och hållbar kommun Antagen av Kommunfullmäktige 26 oktober 2020 Söderhamns översiktsplan Planarbetet har bedrivits i projektform med kommunstyrelseförvaltningen som projektansvarig. Företrädare för andra förvaltningar har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer och bolagsdirektörer. Projektledare: Eva Widergren, Ludvig Königsson och Agneta Svensson Layout av trycksak: Twist and shout AB Fotografier: Medarbetare i Söderhamns kommun / Niklas Lundqvist / Mostphotos där inget annat anges Diarienummer: 2014-00308 Söderhamns framtid berör oss alla Många söderhamnsbor har tyckt till om hur det är att leva i kommunen och vilka framtidsfrågor som är viktiga för att skapa en god lokal utveckling i Söderhamn. Under våren och sommaren 2016 genomfördes en serie ortsdialoger och en sommarturné. Senhösten 2017 var ett första förslag till översiktsplan klart. Förslaget väckte stort engagemang och efter ny rad av dialogtillfällen har översiktsplanen förtydligats och utvecklats ytterligare. Under arbetets gång har vi fått in hundratals synpunkter som tillsammans med ytterligare kunskap ligger till grund för denna översiktsplan. Ett stort tack till alla er som medverkade i dialogerna! En omställningsplan för hållbar utveckling Översiktsplanen är tänkt att ge framförhållning på lång sikt. Den ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö, idag och för kommande generationer. Med ett så långt tidsper- spektiv är det möjligt att skapa beredskap för förändringar i vår omvärld och vi kan planera för såväl större som mindre investeringar. Det ger också tid till att påbörja systemförändringar som kräver nya sätt att tänka och agera, exempelvis hur vi transporterar oss, brukar vår mark eller hur vi producerar och konsumerar energi.
    [Show full text]