AROSW

Nummer 3t04 * Pris 20 kr * Årgång 11 M e d I e m st i d n i n g fö r Vä ste r ås Släkffors k a r k I u b b

Åter till fädernas marker

Här foljer fortsättningen på Monika Holmgrens berättelse om hur hon har gått väga flor att få fram intressanta livsuppgifter om en av hennes släktgrenar rned utgångspunkt från sin moflnor Anna Maria Anclersson. Läs mer på sidan 3. Våsterås Släktforskarklubb Stlrelsen fiir år 2004 Innehåll Orgnr: 878001-8324 Åter till fridernas marker 3 rssN 1402-300 Forska i Dontstolsarkiv 5 Föreningen bildades 1963 och har till Ordforande Sven OlbY, ändamål att örena dem som är intresse- Ragnaröksgatan 12.723 55 Visterås Ålvsborgs lösen 5 rade av släktforskning och liknande forsk- Tel 021-204 94 ning. E-post [email protected]. se 6 Vi har nu 478 medlemmar. Två kloka gtmxmor Vi är anslutna till Sveriges Släktforskar- Vice ordftirande Peder Danielsson, örbund. Frödings väg7,723 34 Västerås Orforanden har ordet B Mediemsavgift 120 kr. Tel 021-14 05 47 E-Post Familjeavgift 150 kr [email protected] Det gamla är inget att Prata om 9 Junioravgift under 25 år 20 kr Postgironummer 96 054-2 Sekreterare Larsowe Roman, Vad man kan hitta på nätet I Upplaga 650 ex. Kungsfigelgatan 38. Lösnummerpris: 20 kr 724 69 Visterås Tel 021-35 86 9l Vårresa till Uppsala l0 Adressdndring: Meddela kassören snarast, E-post [email protected] så att utskicken kommer fram till Dig, ocir 12 att kassören slipper trassel med posten. Kassör GunnarAndersson, Studiebesök hos Mormonlqtrkan Soldatgatan 8.723 15 Vdsterås Artiklar, tips och uppslag mottages tack- Tel02l-12 35 48 E-Post Kyrkoarkivens handlingar 14 samt av redaktören eller redatrctionskom- gunnar.a ndersson. [email protected] net'se mitt6n. Alla artiklar som ärundertecknade Dator- och dataprogramkväll 15 med fet stii är insända av medlemmar i Ledarnot Jan Erik Juhlin. 5, 730 7 | Salbohed klubben. Knektvägen Mantalslängder1642-1824 16 Tel 0224-74 ll 1l På vår hemsida hittar du akruell informa- E-post j anerikj uhlin@telia. com Harakers lryrka 17 tion www.arosiana.se Ledamot Karin JYrell, Tidningsredaktör och Webmaster Stolphusgatan 4.723 53 \ästerås Sfutlväskan Wistntanland IB Leif Svensson, Tel 021-84 l5 88 Träsnidarvägen 61, E-post karin j yrell@swiPnet'se Besök i Swede hollovt 19 124 7 | Veisterås Tel02l-84 11 1l Suppleant Susanne FlYgare, Nya CD shivor 21 E-post [email protected] Träsnidarväg en 61, 724 7 1 Våsterås Tel 021-84 11 il Våra register 22 Redaktionskommitt6: E-post [email protected] Ulla Sköld, Klubbens CD skivor 23 Orkangatan 4, Suppleant Lars Norön, 723 50 \4isterås Bogvägen 4,723 48 Visterås 24 Tel 021-80 46 35 Tel 021-18 48 89 Vårens progrant E-post ulla. [email protected]. se E-post [email protected]. se Kurs i handskriftsläsning Birgitta Roman Revisor Berrrt Storm, Kungsfigelgatan 38, Uniformsgat an 6, 723 50 Våsterås med Ulla Skötd. 724 69 \Äåsterås Tel Q2I-14 72 38 Tel 021-35 86 91 E-post [email protected] Lördag 29 januari och E-post bil2 I 3 5869 I @hotmail'com Revisor Lennart Jonsson, lördag 12 februari Annelie Hellman Lerkärlsg. 13,723 5l \4isterås kr. 09.00 - 12.00. Tel021-41 65 24 Allestigen 7 B, Kostnad 300:- ke. Begränsat 722 14 \ästerås E-post lennaft [email protected] Tel.02l-14 93 56 deltagarantal ( 20) E-post 35 [email protected] Valberedning Sten Ove Sandell Lokal: IOGT, Slottsgatan 6. Materialansvarig Rosenlund, Sevalla, 125 95 \4isterås Anmälan senast Iördag 22 Gun Envall-Larsson, Tel 02 | -620 65 (sammankallande) januari till Krysshammargränd 4, E-post [email protected] 724 64 V"{sterås Ulla Sköld Tel 021-804635 , Tel 021-13 l6 42 E-post b-vlarsson(@spray. se E-post ulla. [email protected]. se Arosiana 2004-3 www.arosiana"se Rebro huset omkring år 1985

Åter till fådernas marker

Här fiiljer fortsättningen av min Dömda till {?istning takåsarna på gamla musikbiblioteket berättelse om hur jag gått till väga I Hfl flor 1827-37 for har på Östra Kyrkogatan. Satt där många fiir att få fram intressanta livs- prästen vid Lars namn noterat; "dömd kvällar med domboksrullarna men hit- uppgifter om en av mina släktgre- till f;istning lVo är for slagsmål 1832" tade ingenting om Lars och Anders nar med utgångspunkt från min och på Lars broder Anders står det slagsmåI. mormor Anna Nlaria Andersson. "dömd for delaktighet i Broderslags- Det blev lite mera tid ör min siäkt- Berättelsen började i nr 2104 av måI". forskning när vi flyttade till Tillberga Arosiana. Det här låter intressant. De var ju bara 1989 men fortfarande hiuade jag inget 26 resp 20 år gamla och redan note- om Lars och Anders i dornböckema i Anna Marias morfar Lars Nilsson var rade fiir slagsmåli kyrkböckema. Vad Visterås, så jag beslutade att gå vidare fodd 1806 som andre son till landbon- hade grabbama gjort? Fanns det en med Lars hustru Gretas släkt. Hennes den Nils Ersson och hans hustru Stina flicka med i sammanhanget? spår ledde från Romfartuna till Väster- Larsdotter i Beiby, Tillberga. De hade Det hade hittills inte varit några svå- f;irnebo. Som alltid tog det lite tid att tillsammans 8 barn. righeter att folja Lars och hans familj komma in i de olika byama. Lars Nilsson och hans hustru Greta och bamen i kyrkböckerna. Men på en Andersdotter arenderade sin gård på punkt fanns det nu en hake. Hur skulle Bra hjälpmedel Rebro" soln var ett frälse hemtran jug fä reda på vad de gjort, var de blev Så småningom hittade jag den Ortsfor- under Hellby. Tillberga. De flyttade dömda och var de avtjänade sina straff teckning som Håkan Östholm så fint sedan, våren 1841. ifrån Tillberga till ? De uppgifterna fänns inte inskrivna sammanställt. Den pämen står idag Gocksta i Skulnrna. Även där på ett i kyrkböckerna utan jag måste gå till längst ner till höger i bokhyllan vid arrendekontrakt. Dornböckerna, som finns på mikro- datorn i släktforskarmmmet på huvud- 56 år gammal bosätter Lars med hustru filmrullar på Västerås Stadsbibliotek biblioteket. Den florteckningen forenk- och de två yngsta barnen i Tengby. och som mikrofiche på Landsarkivet i lar letandet och spar därmed tnycken . Här står Lars som "arbe- Uppsala. tid. tare" i Husforshörslängden (Hfl). Lars På den här tiden bodde vi i Malmö, Trots hjälpen av Håkans forteckning avlider vid62 års ålder 1868 och hans så det blev bara vid besöken hos svär- hamnade jag i en återvändsgränd eller hustru ett par månader däreftet endast fiiräldrarna i Västerås som jag kunde rättare sagt, jag är osäker på några 53 år gammal. så ner till släktforskarrumtnet under saker i Västerfärnebo. 3 Arosiana 2AO4-3 ww\A/.arostana.se Olof Persson, en av Greta Andersdot- Spänningen stiger Faktaruta (Källa: NationalencY- jag hjärt- ters anot gifte sig till Häggebäcken då Så. strax fore kl. 18, fick klopedin) han ingick äktenskap med Per Ersons klappning.'Nils Erssons Enkia" - vad Drank är en biprodukt från fram- Stina dotter Katarina som enligt Kilboboken var detta - den 2 Oct 1832 var ställningen av sprit. Den är (utgiven av Kilbo bygdeforsknings- Larsdotter inställd for olovlig bränn- ganska proteinrik och används forening) ska vara fodd 1710 i Våis- vinsbränning. Det här är Lars Nilsson därför som fodertillskott till fram- terbykil. Men vem är Olofs fat med mor. ör allt nötkreatur. säkerhet? Jag har ett par forslag och Bra att det finns kopieringsmaskiner. Mäsk är utgångsProdukt vid till- det går ju inte ann. Kan någon hjälpa Fick med mig tre kopior hem for vidare verkning av öl och består av jag mig att gå vidare? studier. Nu kände jag aft var något krossad säd (korn) tillsatt med Att Västerfiirneboforskningen tog extra på spåret. varmt vatten. fartfar jagtacka vår ordforande Sven Kunde läsa att vice Länsman Ekblad Olby for. Han höll på medVästerfiirne- hade varit kallad till att biträda lands- En första rusdrYcksförord- boskivan, som är ett bra hjälpmedel for fiskalen vid husrannsakan hos Stina ningen, som inskränkte bränn- de en kull- oss som forskar i den socknen. Jag vill Larsdotter. I f;ihuset fann vinsutskänkningen, gavs ut också nämna att det finns flera sock- stjälpt tunna som hade spår av fårsk 1622 och den första lagen om enböcker om Västerf?irnebo utgivna, drank. Ånkan Stina tillstod att det var beskattning vid bränning för gick exempelvis MälbY forr och nu, Boken mäsk efter brygd, men Ekblad ed såväl avsalu som husbehov till- om Hedåker och en bok orn Salbo- på att det var drank. kom 1638. groll hed. Flera vittnen hördes och ganlnalt Är 1718 utfärdades förbud mot kom nu upp till ytan. Ett av vittnena husbehovsbränning. Det uPP- Många sökvägar hade inte anlänt, så målet måste skju- hävdes dock redan året därPå, Under hela tiden jag forskade på Väs- tas upp till längre fram på dagen. Men och sedan växlade rättigheten på nytt hade terf?irnebo så låg han Lars Nilsson där när målet blev uppropat med förbud fram till 1855 då och knackade på i mitt bakhuvud. Jag Stina åkt hem utan tillstånd. Kanske husbehovsbrännin gen slutligen gården och djuren som inte kunde inte släppa honom och hans for- var det förbjöds. äldrar. Men det var forst sedan vi blev kunde vänta. Så for hennes del blev ett giing släktforskare som regelbun- det böter. 16 skilling till Konungens det åker till Uppsala som jag på allvar ensak och 16 skilling till målsägaren. tog upp Lars Nilsson igen. Lars far Nils var enligt alla Hfl och Den 19 februari 1833 blev Stina kallad Dödboken 1830 for Tillberga fodd i till tinget igen med fler vittnen och Sundby i Södermanland. De böckerna forhör. Det hela slutar med att Stina finns numera i Uppsala. Trots ihärdigt blir frikänd. Hur det går for bröderna letande kunde jag inte hitta honom. Nilsson och deras slagsrnålsåtal åter- Han var ju fbdd 1769 i SundbY, stod kommer jag till i ett senare numfiIer

kl 1 5" så gör något anuat ftir att inte Priset fiir denna skiva endast tappa modet. 300:- inkl frakt. Så for att ffi lite omväxling plockade Beställhos Sven OlbY, jag fram fiche med domböckema från Tel A2l-244 94 Tillberga. Började rned år 1832. Det år post [email protected] domen ör Lars gavs enligt Hfl. Letade sida upp och sida ner. Det gick lättare och lättare att läsa texterna' Men ingen Lars eller Anders.

Arosiana 2004-3 .+ www.arosiana.se Forska i Domstolsarkiv

Dagens tingsrätter har många typer av något av det man finner uppgifter om Syneprotokoll loregångare alltsedan medeltidens ting i domböckerna. Vid domstolarna har Protokoll hållna vid häradssyner av på härads- och landskapsnivå. Bero- man också handhaft samhällsuppgif- vägar, broar, kvarnar, sågar, tvistiga ende på var man bodde i landet var ter som brobyggen, väghållning, snö- gränser m m. såväl lagstiftningen som tingsorgani- plogning m m. I städerna utgjorde Saköreslängder sationen länge specifik for området. samma personer både rådhusrätt och Listor över personer som bötf;illts Först i början av 1600-talet organi- magistrat. Den senare funktionen var under tingen. Saköreslängderna kan serades rättskipningen i ett landsom- rent kommunal, vilket gör magistra- ofta användas som en "lathund" for att fattande system med gemensamma tens protokoll - samordnade med råd- leta upp de paragrafer, som omnämner regler lor hur rättsutövningen skulle gå husrättens - till en huvudkälla när det personer man letar efter. till. På landsbygden var häradsrätterna gäller städemas utveckling och fiir- Bouppteckningar de viktigaste domstolarna. medan det valtning. Förteckningar över avlidna personers fanns rådhusrätter i städerna. Så var bohag vid dödstillf;illet. Bouppteck- fallet ända fram till 1970-talet. då Vissamål fordes vidare från häradsrät- ning skulle upprättas och inlämnas till tingsrätterna tillkom. ten eller rådhusrätten till högre instans. häradsrätten fiir godkännande. detta Från 1600-talets början utgjordes detta enligt en bestämmelse i 1734 års lag. En häradsrätt omfattade ett tingsiag. av hovrätten. Bouppteckningarna innehåller såväl som ofta var liktydigt med häradet. familjeuppgifter som uppgifter om Dit sökte sig bygdens folk lor att slita Serier i ett domstolsarkiv fastighetsinnehav, innehav av lösöre tvister och dit ördes människor, som Domstolarnas arkiv är ofta mycket samt fordringar och skulder - ibland anklagades for brott av olika slag. Rätt- olnfattande. De viktigaste serierna i även om ingångna arvsfiireningar. tens fiirhandlingar leddes av härads- ett domstolsarkiv kan säsas vara fiil- hövdingen, sorn till sin hjälp hade jande: Konkursakter tolv nämndemdn, bosatta i trakten. Vid Domboken Akterna innehåller uppgifter om domstolens lorhandlingar fördes pro- Protokoll forda vid domstolens for- enskilda personers privatekonomi och tokoll, som inftirdes i den s k dombo- handlingar. med uppgifter om såväl affårsfiirbindelser. ken. Domböckerna utgör huvudserien florundersökning och vittnesmål som i domstolsarkiven och är en mycket dom. Domböckerna kan vara indelade Inneliggande handlingar rik källa till all slags forskning om i serier for lagtima (:ordinarie) ting Bilagor till domböckerna, bl a stäm- äldre tiders vardagslir'. Genom att även och urtima ting; de senare hölls i bråd- ningsinlagor från målsägare och skrift- smärre ärenden fordes upp till dorn- skande fall och gäller ofta grövre brott- ligt avgivna vittnesmål. Dessa bilagor stolen är det en stor del av en bygds måI. utgör ibland värdefulla komplette- befolkning som passerar revy, som Småprotokoll ringar av dombokens uppgifter. kärande, svarande eller vittnen. Samlingsmbrik for bl a lagfarter och Till bouppteckningarna har upprättats Vid häradsrätter och rådhusrätter har uppbud, inteckningshandlingar och personregister från äldsta tid och fram man behandlat både lxottmål och civil- ftirmynderskapsprotokoll. Särskilda till 1800-talets mitt. Motsvarande finns mål av olika slag. Fastighetsöverlåtel- serier av småprotokoll började foras i mer sällan vad gäller de digra dom- ser, faderskapsmål och an,sskiften är mitten av 1700-talet. böckerna. Alvsborgs lösen I57 I har börJat publiceras hos Arkion .. ;,;1;",y1,,11t xlt A.llliiii Arkion påbörjade i augusti publice- lösensumma skulle kunna betala dans- n- -,. r.fl '. ., ringen av Älvsborgs lösen t57l i sin karna vilka beslagtagit Älvsborgs f,åst- '.1 ' bilddatabas - fiir nän'arande finns där ning. Detta kom att bli den lorsta *,,: ,i',, fyra landskap f;irdiga: Uppland, Söder- formögenhetstaxeringen på hushålls- *:': manland. Småland samt Östcrgöt land. nivå som är detaljerad med bland annat ri" Målsättningen är aft samtliga landskap folks samlade guld-, silver-. koppar- i.t:;' skall finnas tillgängliga före årsskif- och tenninnehav, och vilken vi idag tet. tacksamt kan dra nytta av i vår släkt- ... .. L ?, Alvsborgs löscn l57l ären formögcn- forsknins. hetsskatt. den forsta av de två speci- alskatter (den andra nrnt 1613) som ålades svenskarna fiir att Sveriee i

Arosiana 2004-3 wwwarosrana"se Två kloka gummor visar läkekonst från flirr Torsd ng 2 september man satte en kvist malört i handen på ett nyfott barn skulle det slippa feber under 1 år. Den lades också i bränn- vinsflaskan for att ta bort finkelsma- ken. Malört innehåller absintin, som påverkar centrala nen'systemet. Absint forbjöds 1915 men har nu blivit popu- lärt igen. Farfars tobak dvs rölleka. här ibland kallad karibacka, Karin i backen (jfr sången: klör,er och tirnotej, karibacka och ängsull och blyga forgätmigej, blåklockor och violer ...). Den kunde torkad användas som tobak och som humle i ölet. Soldaten och timmer- mannen forsåg sig med rölleka efter' h- H# som den är sårläkande. Klipp lite f;irsk # rölleka i vårsalladen! Vallört också kallad benväIla. Välla betyder byggu iirop. Man tog saft av den och baddade. Av roten giorde man te mot magkrämpor. N{alva är inte bara en tålig, länge blom- mande planta. Den var både mat och medicin och kallas ibland kattost. Frö- ställningen, som ser ut som en sam- En av kvällens två kloka gummor - Vivianne Lilieholm visade vdxter som srnå ostar, stektes i ister' Te på lämpar sig for husapoteket. Foto: Leif Svensson ling blommorla var magmedicin. Roten Ordf. Sven Olby hälsade välkommen Libbsticka planterades vid husets innehåller ett segt ämne, som används och meddelade att arbetet med ingång och var en väktare mot allt i mashmallows. (Mallow beryder jung- Hiilphers genealogi är klart och CD- ont. Den är bra i rnatlagningen. gcr en malva.) Detta sega ämne ingick i skivan beräknas utkomma nästa år. utmärkt bulj ong, innehåller vitatniner fruskinn. som för:r kunde köPas På Biblioteket har stängt en forskarcell och närsalter. Koka te på dcn och ta en apotek mot halsont. Lägg späda blad rned två läsapparater för rullfilm samt vårkur! av malva i salladen! att dessa läsapparater nu är till salu. Malört sägs bl a mota bort mal. Man Av spiklavendel gjorde man spikolja Kontaktperson dr bibliotekarie Jan la den t o m i bläck lor att skYdda det till vagnslijul och smörja mot reuma- Larsson. Det är fortfarande möjligt att skrivna mot råttor. tnott och mal. Om tism. Lavendel innehåller kamfer. När låna hem västmanländsk ruIlfilm från stadsbiblioteket. Sekr. Larso'uve Roman efterlyste vin- ; ster till klubbens lotterier. Inkotnsten används till inköp av mikrokort. Kvällens program "Två kloka gummor visar läkekonst från förr" hade lockat många åhörare. En av "gummoma", Vivianne Liljehohn inledde med en intressant fråga: "Har ni botaniserat på f;idernas gård?" och konstaterade att det är dokumenten som domine- rar. Hon rekommenderade små utflyk- ter ör att finna rräxter eftersom dessa ger en bild av forf;idernas husapotek, Intresset var på topp denna kväI1 med t..'å kloka gummor matvanor. huskrrer och trollkonster. Foto: LeifSvensson Arosiana 2004-3 b www.arosiana.se hårt snörda kvinnor dånade tog de ett djupt andetag i luktdosan med bl a lavendel och kvicknade till. Åbrodd motade bort trollen, som fiir- sökte byta ut sin unge. Därfor la man åbrodd i barnets vagga fram till dopet. En kvist i skon eller bakom selpinnen gav god tur. Åbrodden håller undan kryp och är bra också mot skon, på äpplen, om man har en planta nära trädet. Körvel ärvänskapens syrnbol och även mat under vår, sommar och höst. Den luktar lakrits utan att ge smak och är Hur ska nu detta gå? Ann-Kristin ör' "operation" på rik på vitarniner. Den balanserar fettet bereder sig lor Susanne Foto: Leif Svensson i kroppen och sötar. Använd den som Flygare. persilja! Måra botade skorv, som små barn ofta drabbades av. Man pressade ur saften eller gjorde utdrag oclr baddade. Plocka måra och dippa! Klok gumma nummer tvåAnn-Kristin Såpör1ens rot innehåller saponin. När Bergström. Foto: Leif Svensson man krossade roten och slog på vatten löddrade det. Utnyttjades som tvått- Nästa "gumma" var Ann-Kristin Berg- medel. Btygg te for att rena kroppen! ström, specialist på koppning, med Groblad innehåller en saft soln man kopphorn i bältet. Hon hade glaskop- forr droppade i örat på lornhörda. par i olika storlekar på bordet, små Om man lägger frön i vatten är man ftir armar och ben samt stora fi)r krop- mousse av grobladstärkelsen. Groblad pen. Men hon berättade också otn användes som plåster eftersom den muspasta, dvs malda möss till tand- innehåller 4 läkande enzytner. Om kräm och om blodiglar, som numera man la undersidan av bladet mot huden används på handkirurgen i Lund. Vi blev det utdrag. fick också se hemska bilder från forna Mormors ros var en doftande ros, som dagars sjukvård. användes i skönhetsvård. Jfr "sprit, Koppning, som blev omodern i svensk glycerin och rosenvatten". Till sist fick sjukvård, är ett universalmedel i tradi- Kopporna på plats. Nu är det bara att vi ett gott råd infor vintern: Plocka tionell kinesisk medicin. Numera ingår vdnta och se. Foto: LeifSvensson doftande rosenblad och lä-eg i en burk. koppning i sjuksköterskeutbildningen Lyft på locket när vinterstonnen rasar i Estland. Förr fonns det många regler och ta ett djupt andetag. lor koppning: aldrig på en fredag eller Kontentan av foljande frågestund om en söndag, aldrig på de stora helgerna diverse medel: Det som är effektivt etc. Vid koppning blir det en vänne- for djuren verkar också på människor ökning och imrnunfiörsvaret hoppar och vice versa "utom alvedon på katter igång. Bra att ta till när en stor person som de döt av". ska ha massage och kraften i massö- Av köerna kring båda foreläsarna att rens händer inte räcker riktigt. Det är döma var ämnetpopulärt och allapåsar dessutom billigt. Man smörjer huden rned kinesisk rot mot forkylning gick med olja, t ex rapsolja, som aldrig åt liksom iäker'äxterna. Släktforskarna härsknar. Därefter tar man bort sy'ret tänker inte vara fiånvarande på grund i koppen med eld och sätter koppen av forkylning i framtiden. snabbt på huden, varpå huden sugs Vivianne har anlagt S:ta Annas örta- "Gummorna" f,örbereder sig for kväl- in i tomnunmet p g a undertrycket i gård i Arboga och Ann-Kristin har lens foreläsning om läkekonst från koppen. Sedan kan man flytta koppen IVIonLin Hälsohuset i Arboga. forr. T.v. Ann-Kristin Bergström och längs musklerna, vilket återställer cir- Litteratur: Ljungkvist, Medicin i gamla t.h. Vivianne Liljehom. kulationen. Man kan också ta hål på tider. Foto: Leif Svensson huden och "slå åder" med samma svstem for att ffi ut det onda. Ulla Sköld

Arosiana 2004-3 www.arostana.se Ordföranden har ordet

En nymilstolpe i klubbens historia har Nu har dock ett amerikanskt märke passerats. Detta är forsta året som Aro- sålts for ett högre värde. För vår del siana kommer ut med tre nummer. För kan det vara intressant att man lycka- att vi skall kunna fortsätta med det, des få reda på vem sorn avsände brevet Välkommen till den är det viktigt att ni medlemmar bidrar med treskillingen från Kopparberg med artiklar till innehållet' Berätta lite 13 juli 1857. Det var en aPotekare om dig själv, vad du forskar om, vad från Gävle som var mycket intresse- Porten mot Väster du hittat och gärna en antavla. rad av mossor, som var På studiebe- Församlingssammanslagningarna blir sök i trakten. Han hette Olof Leopold brevet till sin bror' bara fler och fler. Senast 1 januari 2006 Sill6n och skickade Släktforskardagar ska Sveriges ftirsamlingar ha slagits 28 år senare hittade broderns dotter- brevet ihop och vara så stora att man kan hålla son, Georg Wilhelm Backman, i minst en gudstjänst i veckan. Hubbo, på Munga herrgård. Han sålde det Tillberga, Sevalla och bildar till frimärkssamlaren Heinrich Lich- Göteborg Tillberga fiirsamling. , Rom- tenstein i Stockholm för sju kronor' for- det bytte ägare var värdet uppe fartuna och Haraker bildar Norrbo Senast 26-27 -28 samling. Skerike och Gideonsberg slås i över 1B miljoner kronor! ihop. , Ängsö, Kungsåra. Bjöksta augusti 2005 och Kärrbo blir ett. Dingtuna och Har du något önskemål på vad styrel- Lillhärad slår också ihop sina påsar' sen skall uträtta under nästa år, är du med i god tid Västerås domkYrkoflorsamling och välkommen med en motion Sveriges Viksäng som delades 1992 blir åter öre årsmötet i mars. ett par. Till sist har Hallstahammar- S1äktforskarforbunds Berg och Kolbäck-Säby planer på att Så vill jag avsluta med att önska alla gå ihop. Det gäller att hålla tungan rätt en God Jul och Gott NYtt Forskarår! Riksstdmma i mun fijr framtida släktforskare, när så mycket sker bara i och kring Väs- terås! Huvudarrangörer: Glädjande i sammanhanget år att Kompletterande uPPgifter till har forfattat en Riksantikvarieämbetet referatet om Jakobsberg iAro- skrivelse till stöd för socknarnas åter- DIS.VAST inforande inom folkbokfiiringen. Detta siana nufi]mer 2104. till stöd for ett antal motioner som personer' lagts på riksdagen bord. Det åt bata I Våsterås bodde 1877 1595 "Älderdoms- GöteborgsRegionens att hålla tummama. Till bostadsforeningen lor ande- Den 3:e oktober fyllde ftirre stadsar- stödet" betalades 1 kr/månad herrgård, Släktforskare kivarien i Visterås (1955-1971) Sven lar i foreningen. Jakobsbergs Jacob Lind- Olsson 90 år. Han har varit en flitig som fick sitt namn efter tidigare en gård i fbrskare och skrivit många böcker om blads fornamn, var socken. Gården Släktdata Västerås historia. Efter sin pcnsionc- Vallby b-v, S:t Ilians kallad Rosenlund och ring ägnade han flera år åt att rekon- var tidigare Hemsida: År lBBg köpte foreningen struera Västerås medeltida gatunät' Marielund. gbg20}5 for 26 000 kr' www. slak tdata.orgl I Han 1är vara den ende som lYckats Jakobsbergs hengård pemringvärde motsva- med detta i Sverige. Många städer har vilket i dagens kr. Då bytte foren- ju drabbats av stora bränder. och efter rar c:a 52 miljoner "Byggnadsforeningen dessa har ofta gatunätet ändrats' På ingen namn till trädgård annan plats i tidningen finns en flor-teck- Jakobsberg". Vktorsbergs av länsträdgårds- ning över kända stadsbränder. Känner skapades och drevs Larsson, Bertil Lars- du till flera, eller har något att berätta mästare Victor Jakobsberg kan om bränder hoppas jag att du skriver sons farfar. Filmen om något i ttästa nutntner av Arosilna' köpas från Bertil Larsson. Sverige har ju länge kunnat skrYta över att vi hal haft världens dyraste frirnärke. den gula treskillingen' Arosiana 2004-3 8 www.arosiana.se -Det gamla år inget Vad man kan attprata om! hitta på nätet.

-Det gamla är inget att prata om! Och flutna, foljer emigranterna över havet, \ära oiika arkivs hemsidor har mäng- när jag dör ska alla brev och papper halar in sina rottrådar en bit i taget, der med material som är intressant att brännas efter mig. skapar sin egen historia. läsa for oss vanliga amatörer. Visst kan vi fascineras över kungar och På Riksarkivets hemsida wr,vw.ra.se När minnena gör ontbiter många äldre krig. Men privathistorien, den vanliga finns något somheterMånadens doku- ihop om sitt forflutna. Det hjälper inte människans historia kan sluka oss hela. ment. Det är små axplock ur arkivets hur barn och barnbarn ber och bönar. TV-programmet "Min släktsaga" med gömmor. Där hittade jag bla ett doku- Människor må göra vad de vill med sina höga tittarsiffror har fått sällskap ment som Greta Gustafssons mammas sina minnen, tiga om dem, fiirsöka av radions nya program "Släktband" ansökan om att hennes omyndiga glömma. Bara de kunde hejda sig en i P 1. Det är fantastisk underhållning, dotter skall ffi ta släktnamnet Garbo stund: inte bränna breven, dagböck- lärorik och meningsSrlld. undertecknades även av Greta själv. erna, fotografiema. Det kommer nya Greta, som då var 18 åq generationer som vill veta sin historia Vi ska alla bli historia, representanter - och som har rätt till den. lor vår egen tid. Förhoppningsvis! Dokumenten från 1500-talet är fullt ,;.1 När barnen är små och livet lutar i kur- läsbara men videofilmerna som vi tog vorna av bara farten finns sällan plats när barnen var små håller inte att ey1*.*zl4t:* lor det som varit. Man slukas av nuet lagras. Inte ljudbandet med morrnors :ir.ll,ir:r a,$ | och framtiden, det är sunt och fonnod- röst, inte ens CD-skivorna med famil- ligen inbyggt i arvsmassan på oss. jebilderna. Allt rnåste ständigt kopie- :""ffi Sen flyger backspeglarna upp i synfål- ras om till nya, moderna rnedier - obs! tet! Någon gång i tredje åldern. Fast vi med 5-10 års mellanrum! Det rekom- kanske aldrig hade trott det. Vi drab- menderar arkivproffsen. De privata bas av frågor om oss själva som kräver e-breven, skriv ut dem, eller bränn ned .$d; l:,1 i ,Å;.*+. ,;:.4 svar. Har vi tur finns någon kvar att filerna på CD. Även de svåra, penibla $lr fråga. Men sannolikt har vi begravt handlingarna. Lika lite som vi vill vara dem for längesedan och vi står där och utan östtyska Stasis arkiv eller Säpos. säger som alla andra har sagt: "varfiir lika lite vill vi som priva$ersoner stå frågade jag inte mer när de levde". utan de brev som berättar ont sveken, Då återstår arkiven. Det iåter dammigt; saknaden och sorgen i familjen. För- långa korridorer och tjänsteandar med segla dem for all del. "Öppnas efter lätt hasande gång. Men arkiven är min död." Men släng dem inte. numera överbefolkade mötesplatser där hjärtan bultar i kapp. Släktforsk- I dag är det Arkivens Dag. Sänd arki- ningen har nåttAll tirne high. På inter- varierna en tanke. De hasar inte i net finns en he1 r'ärld av hjälpmedel korridorerna. De springer sorn hund- Prova gäma även I(rigsarkivet. de olika for släktforskare. Och går man ned rameterslöpare för att rädda vår lätt- Landsarkiven m.ln. i släktforskarmmrnet i stadsbibliote- flyktiga, digitala samtid till ftamtidens Det är lätt att fastna på någon intres- ket i Västerås eller åker till det fan- forskning. sant sida som man inte hade en aning tastiska Landsarkivet i Uppsala. där om. \4istmanlands kyrkoarkiv, domstolsar- Ann-Christine Kihl kiv, kriminalvårdsarkiv, barnmorske- Du hittar alla genom www.ra.se dagböcker mm finns, sitter rnänniskor Publicerat i VLT den l3 november i rader böjda över läseapparaterna. 2004, päArkivens dag. Leif Svensson Många hjässor är grå. De läser mikro- film liån kyrkoarkiven och r,nder läse- salens tysta täcke myllrar historiens människor. öds, flyttar gifter sig. dör. Släktforskarna kliver in bland hern- mansägarna, statardrängama, pigoma och alla de "oäkta" barnen i sitt flor- Arosiana 2404-3 wvvw.arosrana.se Vårresa till lJppsala den 15 maj Vi var ett gäng ivriga forskare som startade resan i ett regnigt Västerås kl. 08.00 på lördagsmorgonen. När vi anlände till Landsarkivet i Uppsala bokade vi platser i forskarsalen och hängde av oss kläder och väskor. Sedan var det tid att få information om vad Landsarkivet är och vad de gör. Det var Anna-Karin Vesterlund, en histori- ker som harjobbat på arkivet i 25 är, som öreläste for oss.

Mellan kl. 11.00 och kl. 12.00 satt vi i fbrskarsalen och letade. De som hade matsäck med passade på att fika. När klockan slog 12.00 var det dags Förväntansfulla medlemmar i föreläsningssalen på Landsarkivet i U pp- for nästa besök. Denna gång inne På Foto: Larsowe Roman SOFI, Språk- och Fomminnesinstitu- sala. tet. Inne på fornrninnesavdelningen guidades vi av Bodil Nildin-Wall och dödsfall, men det skedde redan innan het i Sverige. År 1914 i samband med på språkavdelningen träffade vi Ulla och speciellt i städerna. Anledningen forsta världskriget infördes det utri- Swedell. till det var att en viss procent av an'et kespass igen. skulle tillfalla forsamlingens fattiga.

När klockan närmade sig 1 5.00 var det Det var vanligt att det inte gjordes Källor: rnånga som hade svårt att slita sig från någon över dem som var fattiga då Här är några av de böcker vi fick se arkiven och böckerna men vi var så de inte hade något att lämna efter under besöket som exempel på vad illa wungna for att inte missa bussen. sig. Bouppteckningen lämnades in till som finns i Uppsala. Innan återresan till \4isterås åt vi en domstolen på den dödes mantalsskriv- ' Kronohäktet i Eskilstuna väldigt god middag på restaurang Il ningsort. Bouppteckningar finns fram ' Tuhundra häradsrätt Forna a Legna i Uppsala. Det var en till år 2001 hos Landsarkiven. Efter 'Västerås sjömanshus trevlig avslutning på en mycket bra det tog de lokala skattemyndigheterna ' Grythyttans barnmorskedagböcker och lärorik dag. över uppgiften. 'Ulleråkers sjukhus ' Gamla kartor Uppsala Landsarkiv Bouppteckningsregistrets f;irdi ga sock- Landsarkivets huvuduppgift är att nar i Vdstmanland är: ber,ara och tillhandahåll arkir'. I Upp- 'Arboga rådhusrätt TT sala finns Dalarna, Södermanland, 'Norrbo häradsrätt Uppsala, \4istmanland och Örebro läns ' Siende häradsrätt arkiv samlade fiån i hur,udsak ' Sirntuna häradsrätt 1600-taiet och framåt. Uppsalas äldsta ' Skirrnskattebergs häradsrätt handling är ett pergamentsbrer.'från år 'Tuhundra häradsrätt 1303 skrivet av Ärkebiskop Nicolaus. '\&isterås rådhusrätt ' \iiistrnanlands östra domsaga Uppsala har: ' Yttertjurbo häradsrätt '75 forskarplatser ' Snevringe år under arbete '460 500 tillgängliga mikrokort Pass: Lite statistik från år 2003: Redan fu 1602 kom det en stadga om ' 12226 st. fiirfrågningar via brev och att allt resande, dven inom landet fod- telefon rade pass. År 181 1 kom en forordning ' ca I I 000 besök i forskarsalen som sa att utländska medborgare var Larsowe Roman assisterar Anna- tr.ungna att begära tillstånd av länets Karin Westerlund, ULA. Bouppteckningar: landshövding for att få vistas i Sverige. Genom 1734 års lag blev det obligato- Detta gällde fram till år 1860. Mellan riskt att upprätta en bouppteckning vid åren 1860 och t914 rådcle det passfri- Arosiana 2004-3 10 www"arosiana.se SOFI - Språk- och Fornminnesinstitutet

Språkinstitutet Ar 1902 började man samla in olika ortsnamn. Meningen år att fiirsöka spåra ortnamnets ursprung och bety- delse. Torpnamn är svåra men hemtlan går bättre då de står upptecknade ijor- deböcker. När man tolkar ett namn är det också viktigt att veta hur det utta- las och inte bara lrur det skrivs.

Språkinstitutet fir in många drenden om personer som vill byta sitt gårds- namn, exempelvis till ursprungsnam- net eller till en 1800-tals stavning.

Folkminnesinstitutet Ordet folkminnen är ett gammalt ord som ingår i etnologi. Det står for stu- dier av seder och bmk men inte materi- Jou rhavande släktforskare från Uppsala fanns på plats för att hjälpa till. ella ting. Folkrninnesinstitutet staftade när bondekulturen rrar på väg att for- Foto: Larsowe Roman svinna. Det blev bråttom att samla in fakta om hur det var att leva i det gamla bondesamhället innan all kun- skap forsvann.

Så här hämtar Folkminnesinstitutet in sitt material: 1. Fälta$eten - intervjuer med perso- ner om vad de kan och vet

2. Frågelistor - mer specifika frågor inom ett område. det skickas per brev

3. Fotodokumentation - hur det ser ut, t.ex. kläder, hus, bilar och skyltar

4. Bandinspelningar - via telefon

Folkminnesinstitutets huvudkatalog är indelad i dessa grupper: ' Bebyggelse och bosättning ' Näringar och hushållning ' Samf;irdsel och handel 'Samhället 'Människan 'Naturen 'Läkekonst Ake Dahlqvist närmast kameran söker efter 'Tid och tidsindelnins sina förfäder. Foto: Larsowe Roman ' Folktro och folksed ' Mytologisk tradition ' Historisk tradition

Skrivet av: Catarina Jäder

41 Arosiana 2004-3 www.arosiana.se Studiebesök hos MormonkYrkan

Mormonerna blev snart svårt forfoljda, och under dessa forloljelser omkom Joseph Smith. Under efterträdaren Brigham Young utvandrade mofino- nema västerut till Klippiga Bergen, där de grundade Salt Lake CitY, som fortfarande är deras hur.'udort. Redan tidigt pabörjades en ambitiös missions- verksamhet och f.n. finns mormoner i över 125 länder och i alla världsdelar. Tron baseras på forna och kontinuer- liga (.alltså även nutida) uppenbarelser av levande profeter. Man lägger stor vikt vid att tillämpa de kristna dyg- derna i det dagliga livet och betraktar dop och konfirmation som en nödvän- dighet for frälsning. Mormonerna tror _"] att levande personer kan döPa sig i avlidnas namn (bl.a. med stöd av text släkthistoriska centret fr.v. Noile Hede och Föreståndare vid i Kor.brevet) - därav det stora intresset med fru. Foto: Larsowe Roman Harry Gustafsson lor att bedriva intensiv släktforskning' vilketju är välkänt. I Sverige började mormonkYrkan Den 2l I 9 2004 var Yästerås Släktfors- på Jesu tid). I en uppenbarelse tre år genom en svensk emigrant, Erik Fors- karklubbs medlemmar inbjudna till ett efter den örsta, visades han en kulle i gren (1816-1890), som i USA blev studiebesök till Jesu Kristi Kyrka av skogen, där han senare skulle finna en omvänd till mormonismen och sedan Sista Dagars Heliga, deras Västerås- helig skrift. upptecknad på 3O0-talet 1850 reste som missionär till Sverige. kapell med däri inrymda Släkthisto- e. Kr. av profeten Mormon. Denna I Gävle döptes flera personer och trots riska Center. Mormons bok. som gett namn åt sam- myndigheterna" spred fundets medlemmar, betraktas tillsam- motstånd från sig rörelsen i Sverige. Flertalet. över Drygt trettiotalet medlemmar från vår mans med Bibeln som Helig Skrift. personer, emigrerade till USA. klubb deltog i studiebesöket. som i Mormons Bok anses innehålla de ame- 10.000 men f.n. finns ändå c:a 9.000 medlem- första hand tog sikte på den släktforsk- rikanska folkens historia och Guds mar i vårt land - i hela r,ärlden c:a 12 ningsverksamhet. som bedrivs vid cen- ord till dem.. Boken utgavs 1830 och milioner.) tret. sarnma år grundades samfundet" med former, som på Jesu tid, med Patriar- (Det grundläggande i den tro, som katet som grund. omfattas av monnonerna (somju med- lemmarna i Jesu Klisti Kyrka av Sista Dagars Heliga, dagligdags kallas) är ..;',ii,itfi att det skett ett allmänt "avfall" från Y,# den rena lära. som Kristus och hans apostlar lärde. Vidare hänvisar man till att samfundets grundare, Joseph Smith (1805-44), i ett antal uppenba- relser fick besök av budbärare från Gud Fader och Jesus Kristus, fr.o.m. 1820 och ett antal år framåt, i norra delen av staten New York. Joseph Smith med- delades, i dessa upPenbarelser , att han var r"rtvald att återupprätta lfuisti ti:"'ti 't'':: ' Kyrka i modern tid (Därav uttrycket Rolf Eriksson visar dataprogrammet Family Search för Peder Daniels- till "Sista Dagars Heliga" i motsats son, Sven Olby och med ryggen mot kameran Karin Jyrell' levde de "Första Dagars Heliga", som Foto: Larsowe Roman 4a Arosiana 2004-3 IL www.arosiana.se torsdagar: bokning hos Harry Gustafs- son (i ftirsta hand manliga släktfors- kare), per tfn 021-356465. Centret är r& stängt alla röda dagar och helgdagsaft- $ nar, samt veckorna 25-33 ooch 5l-53. Föreståndare vid centret: Harry Gus- Iii tafsson och Noile Hede och assisten- ter: Bo Wihlman. Ewa Kraft. Stig-Åke Karlsson och Rolf Eriksson.

Släktforskarklubbens rnedlermnar gavs sedan tillf;ille till guidad rund- vandring mellan de olika "stationema", där adderande information och dernon- stration av ovan beskrivna resurser inom centret delgavs oss. Längst fram på första parkett fr.v. Gunnar Andersson, Lars Nor6n samt Därefter visades en amerikansk video- lngegerd och Leif Hjerne. Foto: Larsowe Roman film om hur man kan använda "FHLC katalogen" (Family Vid vårt studiebesök möttes rri av ett det Familjehistoriska Centret, Family History Library mycket varmt och generöst motta- Search och datorer med "PAF 5" (Per- Catalog). Avslutningsbön hölls sedan av Noile gande av ett dussintal medlemmar i sonal Ancestral File) programmet. Västerås- filrsamlin gen. Släktforskarklubbens medlemmar häl- Hede. Välkomsthälsning hölls av Lars Nils- sades välkomna att beställa och läsa programmet, son, som bl.a. berättade att lokalerna mikrofilm på kyrkans läsapparater. Efter det mer fomtella framörde Larsowe snart kommer att byggas till ytterli- På Släkthistoriska Centret vid kyrkan Roman Släktfors- karklubbens for program gare, eftersom utrymmena redan är itir finns också ett antal CD-skivor av tack kvällens srnå for örsarnlingens behorr. intresse, samt programmen Family och vår ordforande Sven Olby över- lämnade högtidligen Efter välkomsthälsningen hö1ls en Search och Temple Readir frir uppda- den traditionelia Rudbeckius-nålen inledningsbön av Ewa lftaft. tering av forskningen samt insändande till Harry Gustafs- av namn fiir templets {tirordningar. son. Avslutningsvis på Därefter gavs av Stig- Åke Karlsson en Information finns också om släktforsk- bjöds rikliga for- kort information om Vdsterås-mormo- ningsprograrnmet PAF 5.2. friskningar, innan vi skingrades i det nemas organisation. Stig- Åke påpe- Öppethållning kI.17.00- 19.00 efter kyliga höstregnet. kade att man inom Mormonkyrkan tidsbokning, på tisdagar: bokning hos noltirmer" inte anser sig vara än andra Noile Hede (i första hand kvinnliga Noterat av Lars Norön trosinriktningar, men att man kräver släktforskare), per tfn 021-13 128i, på vissa grundläggande värderingar och levnadsregler av medlemlnarna, som alla tilldelas ett"ämbete" inorn forsamlingen.Vidare berättade han att w släktforskningsverksamheten i mer organiserad form har kommit igång inom Västerås-forsamlinsen flörst nå senare år. . Därpå foljde sång av Maria och Jacob Haguran" till ackompanjemang av Gullan Eriksson.

Harry Gustafsson gav sedan närmare tj intbrmation om släktfbrskningsverk- samheten, samtidigt som vi blev varmt viilkomnade att återkotnrla i släkt- forskningssammanhang och mycket gärna även till de kyrkliga aktivite- tema. Harry presenterade sedan de guider, som bistod med detaljer vid de Bo Wihlman visar dataprogrammet PAF 5.2 för några klubb medlem- "stationer", som man arrangerat i kyr- mar. Foto: Larsowe Roman. koiokalerna, med infonnation bl.a. om

Arosiana 2OA4-3 www.arosrana.se Kyrko arkivens handlin gar

Kyrkoarkiven består av flera olika Flyttningslängder tillbaka i tiden än husforhörsläng- handlingstyper som tillsammans hj äl- (serie B) Dessa ftirs kronologiskt när derna. per Dig atthittarätt. en individ eller en farnilj flyttar in i Här finns bara utrymme ör en mycket eller ut ur fiirsamlingen. Vigselböcker kort beskrivning av de viktigaste I inflyttningslängden finns en hänvis- Vigselböckerna (serie E) fors i krono- tlperna och hur de hänger ihop. ning till vilken sida i husforhörsläng- logisk ordning. den som personen eller familjen blir lbland kan det finnas information om Husfiirhörslängd/fiirsamlingsbok skriven på. I utflyttningslängden finns kontrahenternas foräldrar här. Husfiirhörslängderna (serie A I i lryr- noterat till vilken ftirsamling familjen De går ofta längre tillbaka än husfor- koarkiven) upphör 1895 och ersätts av eller personen fl11tar. De är vanligen hörslängderna. ftirsamlingsböcker (serie A II). Den bevarade från 1800-talet, mer sällan information släktforskaren efterlyser äldre än så. Dödböcker är dock ungef;ir densamma i båda Dödböckerna (serie F) fors kronolo- handlingstyperna. Här finns sarnlad Födelseböcker giskt efter dödsdatum och här finns information om individer och famil- Födelseböckerna (serie C) är ofta steg ofta noteringar orn dödsorsak samt en jer, ordnad per ort eiler gård.Var de 1 i släktforskningen. De är kronolo- hänvisning till rätt sida i husfijrhörs- bor, när och var de är fodda, när de giskt forda efter fodelsedatum. Här 1ängden. dör, om de flyttar och även en del per- finns ftiräldramas namn och hemvist Dödböckerna går ofta längre tillbaka sonliga anmärkningar i vissa fall. Det noterat samt eventuellt en hänvisning än husfiirhörslänsderna. är genom att växla mellan dessa läng- till en sida i husforhörslängden. I der och fiidelseböckerna man kommer husforhörslängden finns sedan floräld- bakåt i tid. Husörhörslängderna är rarnas fodelsedatum och ftidelsefbr- vanligen bevarade fr.o.m. mitten av samling noterat och på så vis kommer 1700+alet, i vissa fall går de längre man vidare. tillbaka. Födelseböckerna går vanligen längre Redaktörens ruta

Tiden, denna ständiga brist på tid. Vart börjar Ulla Sköld med en kurs i hand- Egyptens härskare for ungef;ir 3 000 år tar den vägen? Det är långt kvar till skriftläsning, t,.värr begränsad till 20 sedan, vid tiden for den bibliska histo- att tidningen skall tryckas, och helt deltagare. Får man inte plats kanske rien om israeliternas uttåg ur Egypten. plötsligt är tiden redan passerad. Allt den återkommer vid ett senare tillf;ille. Enligt Gamla testamentet sände Gud material har ännu inte kommit in, hur Vi som har nöjet att göra denna tid- en rad hemsökelser över landet, varav var det med nya medlemmar, var detta ning önskar Er alla en God jul och den tionde drabbade Ramses äldste korrekturläst, frågorna hopar sig sam- Gott Nytt År. son och arvinge, som plötsligt foll död tidigt som tiden krymper. Det tänkta ned. temanummer om smeder och bruk fick Man skall ju aldrig ge upp, ftirr eller stryka på foten till nästa nummer, det Skallen har en fraktur på vänster sida senare kommer svaren. fick helt enkelt inte plats. Dessutom och nu vill forskarna veta dels om Då det kan vara intressant att forska behöver vissa artiklar lite mer tid på kvarlevorna säkert tillhört Ramses II:s från båda hållen gäller det att hålla sig sig. Trots detta faktr"un så behöver vi kronprins dels hur skadan kan ha upp- informerad om vad som händer även fler medlemmar som lämnar in mate- kommit. utanör mikrokorl och intemet. rial till tidningen. Förr i världen kunde man å betalt for att lämna in en notis Källa: Boston Globe till olika tidningar, nu kan inte vi göra Kronprinsskalle hittad så men något kan jag kanske hitta på ör att höja intresset, vi ffir se. Det är En amerikansk arkeolog har funnit en synd att ni inte kan se tidningen i fårg, skalle som tros ha tillhöft den egyp- den görs sig väldigt bra, alla bilder är i tiske faraonen Ramses II:s äldste son, furfiirg Tekniken gårju så rasande fort vilken enligt Gamla Testamentet ska framåt att det inom kort inte är någon ha dödats på befallning av Gud. prisskillnad mellan svart vitt och f;irg. Nu går det mot långledighet, julmat Skallen hittades i en grav i Konungar- och TV-tittande eller vad det nu kan nas dal utaniör Luxor. Ratnses II var bli, men snart är det nytt år och då Arosiana 2004-3 14 wvwv"arosrana.se Dator- och dataprogramkväll (DISGtrJ.{ m.m.) Disgen/ny medlem och beställa demoversion av programmet.

Eft er Leif Svenssons informationer tog vi en paus fijr dricka kaffe/te och äta en smörgås. Det såldes också ett lot- teri med fina vinster. När pausen var slut gavs det rnöjlighet att ställa frågor till Leif orn DISGEN och titta på de andra dataprograrnmen som t.ex. "Min Släkf'. På en annan datorkunde vi titta flera av klubbens Cd-skivor, som t.ex. "Söderskivan", "Dödskivan", "Emi- grantskivan" och "Västerfårneboski- van". Många hade samlats denna kväll för att lyssna på Leif Svensson När vi hade ffitt vår nyfikenhet stillad, redaktör i klubben men även ordförande i DIS Aros. och var nöjda med det vi sett, avsluta- Foto: Larsowe Roman. des kvällens möte. Vi var cirka 30 rnedlemmar sonr sam- medlemmar och av dessa är 900 med- lades i IOGINTO lokalenpå Slottsga- lemmar i DIS-Aros. DIS har en stor Larsowe Roman tan fi]r att ffi tips om olika dataprogram central databas som heter Disbyt och som finns till släktforskningens hjälp. innehåller över 8 miljoner s.k. poster. Tyvärr var det många som inte kom till Är rnan medlem i DIS och sänder in mötet p.g.a. det dåliga höstvädret, trots sin eller sina databaser till Disbyt. så att de hade anmält sig. Vi skulle ha varit får man tillbaka en diskett eller CD 53 stycken om alla hade kommit. Ord- med uppgift om det egna lösenordet floranden från DIS-Aros, Leif Svens- och orn det finns fler som forskar i son visade oss vad DIS' dataprogram samma ämne, släkt eller bygd, detta DISGENS har ftir innehåll och möj- helt kostnadsfritt. Medlemsavgiften är ligheter for att registrera och bevara 100:-/år och lägger man frivilligt på våra forskningsresultat. 50:-,/år, så får bli medlem i den regi- onförening rnan anger att man vill till- Leif presenterade också DIS och DIS- höra. Aros för oss. DIS är ftirkortning fiir Det informerades om. att man harmöj- Datortrj älp I S läktforskningen. lighet att prova på DISGEN genorn Han beränade att DIS har cirka 20.400 att via DIS hemsida wrvwdis.se/

Undrar om jag hade någon tur? Ernst T. G. Andersson kontrollerar vilka lottnummer som vann. Foto: Larsowe Roman.

Frågorna var många om släktforskarprogrammet DISGEN och föreninsarna DIS och DIS Aros. Foto: Larsowe Roman

Arosiana 2004-3 www.arosrana.se Mantalslängder I 642- 1 B 20

SVAR har påbörjat skanning av hela Sveriges mantalslängder for perioden 1642-1820. Arbetet beräknas pågå under nästa år innan allt material under denna tidsperiod är inskannat. Skan- l::å* ningen sker från mikrofilm och huvud- /1'l -t't*tt {fs sakligen från Riksarkivets exemplar av mantalslängderna. f '' {' | ,.L It#t,'tl ^ Mantalslängd är en skattelängd över .: tl personer som var skyldiga att erlägga {,,'i',,, '/'.- *- /n mantalspenning. Alla arbetsfora | ,t !,, mellan 15-62 är skulle betala den. { r, i 1' lii. .ti: Adeln och tjänstfolket på hovet och 1rr " n säterier var undantagna. Det ingår även uppgifter om andra personella skatter t.ex. fickurslängd, boskaps- t'{o t *rt, längd, kvarntullslängd m.fl . j\,, Mantalslängder är ett bra komplement till kyrkböckerna, speciellt om kyrk- böckerna för en forsamling har for- Bilderna tillgäng- &rkivstih störts av någon anledning. Uppgifterna liggörs via SVARs i mantalslängdema varierar mycket hernsida. För att Efitj ef?*t' ,ift:;;;!5"ap,,,ig1nq'xr i rli;in,xl, pÄ, Fr';:l gånrt l mellan olika tidsperioder och även titta på bilderna l'+=:krnh:*rl: sllEr"Eäsnrret- [ån n;h ar,kiUtyp, f*; ,ef t sf'l,:rriFqfitx mellan olika skrivare. 1 äldre man- krävs abonnemang. ';firfi, s.ftåbb;ru" talslängder står ofta enbart ägaren av De inskannade bil- i hemmanet uppräknad och övriga skatt- derna finns f-'@ pliktiga personer i hushållet som en bildformat DjVu, Fr:iEr:i: l,rrmrt;l=lanf;*er siffra i en kolumn. I senare mantais- vilket kräver att --** LåN: |{rL; ...---..-...... ,,,. längder kan alla skattpliktiga personer man lorst laddar I År*riit: med namn (åttnins- ner en plugin. Ytter- vara uppräknade 1Ållå ::.r: : . tone örnamn) och med fijdelseår. ligare information T7p a"; nrrete{.:l: lä&:annat omkring detta finns i'{:lr*- I För närvarande finns nio län inskan- på vår hemsida. nade: Blekinge län. Kalmar län, Kristi- Gör på foljande sätt for att söka efter mantalslängder på rvr,vwsvar.ra.se: anstads län, Kronobergs län, .Iämtlands - I(icka på länken Forska och gör en sökning r Arkivsök. Skriv "mantalsläng- län (1810-1820), Norrbottens län der" i fritextfliltet och välj Skannat i f;iltet för 'Typ av material'. Man får då ( I 8 1 0- I 820). V?isterbottens län, \tister- träffpå två olika arkiv. Huvuddelen av de skannade volymema återfinns under norrlands län ( I 762- I 820) och Örebro referenskod "SE/RA/S 5203 ". län. Dessa är kompletta ftirrrtorn några enstaka volymer. w äxanl:st rri.3iengl ;icre sn iu år finr:=- fs: srkiuEt tr Ft nåt m*teri.sl elc ."k $q*:f e r* it a1 t":$ l ri"r t Vi arbetar är'en med att skapa register Tfi,,Susn,-hå. 1I1,ll",Tlli \låti:ålslånqder lå4?" llfC till dessa volymer så aff man enkelt ska fitrr'F:å,r55?** ;*"lani*l:rlånxder tfr+ä-1åiG hitta på vilken sida (bild) som en för- samling börjar. Detta arbete tar dock Föijande iän står på tur att skannas och Stockholms län liingre tid än skanningen så vi kommer tillgängliggöras under fiirsta halvåret Gävleborgs län aff kornplettera rned register allt efter- 2005: Öster:götlands län som. Vi har påbörjat registrering för Ölands län Kalmar län och Örebro län. \rärmlands län 2004-12-42 Älvsborgs län lvlagnus Johansson Mahnöhus län SVAR Uppsala ldn

2004-3 16 www.arosiana.se Arosiana HAR\KERS KYRKA -S:t Olofs- tempel pä slätten

',,, som ingick äktenskap år i618. Dessa intressanta kalkrnålningarna överkal- kades på 1700-talet men togs fram vid en genomgripande restaurering åren 1935-36. Ar Wlq vid den då genom- lorda restaureringen rengjordes kalk- målningar genom en örsiktig fvättning med hela 400 limpor samt konserve- rats på n1tt.

Förutom många träskulpfurer och intressanta kalkmålningar har k1'rkan en anrik dopfunt. Den lika vackert for- made som dekorerade dopfunten av sandsten är kyrkans äldsta inventa- rium. Den härrör från I100-talet och utgör därmed ett påtagligt argument for teorin att den nuvarande helgedo- I den omgivande, vida slättbygden Gapskullar är kända från flera håll i men bör ha haft en foregångare. iigger Harakers kyrka skönt omgär- Dalarna, de anses ha tillkommit på dad och skyddat av lummiga träd - 13O0-talet. Källhänvisning: Västmanlands kyrkor tillsammans bildande den svalkande Kyrkan har många rnycket välgorda i ord och bild. oas i vars hägn hon sedan urminnes och välbevarade träskulptr"rer från Hakon Ahlberg, Staffan Björ:klund tider utgör ftirsamlingsbornas källa for rnedeltiden. Äldst är en skulptur vid Harakers kyrka. Barbro Flodin livets vatten. nordväggen föreställande St Olof stå- I denna bördiga bygd. bebodd och upp- ende på trollet Skalle. Triumfkrr"rsifixet Sammanställt av Karin J-,"rell odlad sedan forhistorisk tid, har hon , som är från l30O-taiet återuppsattas åtminstone sedan 1300-talet utgjort 1963 på ett kors av gammalt trä från Pukefejden i Haraker den gemensamma samlingspunkten. Färdskär. På sydväggen sitter ytterli- Och for:e henne det träkapell som då gare fem mindre skulpturer forestäl- och slaget vid Hälla- antas ha legat på platsen, och från lande St Erik, Sta Birgitta, Johannes skogen. vilket den från i 1O0-talet stammande Döparen, ett okänt krönt kvinnligt dopfunten anses härröra. Så inleds helgon samt St Olof, samtliga är från På 1400-talet så var det krig mellan beskrivningen av Harakers $rrka i 1400-talets senare del och har tillhöt riksföreståndaren Karl Knutsson och boken Västmanlands kyrkor. ett altarskåp. I koret finns ltterligare Erik Puke samt olika bondesamman- skulpfurer. Där finn bl.a den stora slutningar'. Den långsmalt rektangulära kyrkan madonnan, även kallad Rosenkrans- Den 17 januari 1437 möts de båda med torn i väster och sakristia i norr madonnan. står på månskäran, som styrkoma i Hällaskogen norr orn Hara- var i sitt 1300-tals ursprung avsevdrt har skulpterat ansikte, och på väggen kers kvrka. Erik Pukes folk var forst kortare än idag. I kyrkans interiör åter- bakom syns rosenkransen med Kristi och hade spärrat vägen genom Häl- speglas dess historia från olika tider sargade händer och fötter. laskogen med bråtar. Karl Knutssons och stilepoker. De två stjämvalven i I(yrkan har fina väl bevarade kalk- yrkessoldater lider i den besvärliga öster rned sina nka mönsterfotmer är målningar. Från medeltiden härstam- terrängen nederlag framfor de välfor- från 1400-talet medan tunnvalvet till- mar de nrnda invigningskorsen. På svarade bråtama. Man inleder snart korn 1795-1796. Pä korets noffa mur långhusets nordvägg frarnställs överst forhandlingar och omkring den 22 syns genom sprickor i muren en vid, Yttersta domen. Under denna fram- januari 1437 ingås ett stillestånd i rund båge. träder de fem visa jungfruama fram Skultuna. Erik Puke blir forrädiskt till- Här fanns tidigare en öppning till en i 15O0-talets modekläder. I mitten fångatagen av Karl Knutssons folk s.k. gapskulle, ett rurn ovanfiör sakli- finns en frarnställning av målrring- under stilleståndet och fors till Stock- stian med plats for kören. Troligen arnas donator, möjligen Ebba Brahe hohn for att avrättas. Med detta slutar fanns dven en ulbyggd läktare av trä. och Jakob Pontusson de la Gardie Pukefejden.

Arosiana 2004-3 ww\M.arosrana.se II Prova pa att forska i arkiv med IT !l S KO LVAS KAN VASTMAN LAN D

Västerås stadsarkiv, Wirsbo historiska arkiv, Västmanlands läns museum, Västerås skolmuseum och Västerås stadsbibliotek.

Skolväskan med länshistoria som vänder sig till forskningssugna elever invigdes som sig bör av fyra skole- lever som drog i de blå-gula banden. Tyvärr var det ffi barn och ungdomar med vid tillf?illet, men vi äldre tog med stort intresse del av innehållet i väskorna. En uppmaning till Er i öreningen som har barn eller barnbam i skolåldern, Lördagen den 13 november var det Innehåller varierande exempel på pri- berätta om skolväskan och be dem om arkivens dag - ett nationellt samord- märkällor till delar av den västman- att deras lärare lånar den till ett forsk- nat evenemang där svenska arkiv i ländska historien. ningsprojekt i klassen. hela landet visar upp sin verksamhet. Är intresseväckande. inspirerade och I Västerås var det arkivens vecka på fantasieggande. Kan användas i olika Karin Jyrell Stadsbiblioteket. Årets tema var skolämnen - inte bara historia. "Kommunikation". En utställning på Skolväskan i Västmanlands innehåll detta tema fanns att beskåda på biblio- Den innehåller till största delen kopior Nva mikrokort teket under hela veckan. av dokument- pappershandlingar och Lördagen var ändock veckans höjd- fotografrer. i klubbens punkt, då invigdes Skolväskan Väst- Dessa kopior är så skickligt giorda att 1' manland. de känns autentiska. samlmg. Annika Carlsson från Landsarkivet i Förvaras i pärmar i bokhylla i fors- Uppsala berättade om projektet och Dokumenten är uppdelade på sju kamrmmet. av innehållet i väska.. teman: framtagningen AITUNA: kommer ursprungligen från Skola Id6n c-l17r4-t775 Landsarkivet i Östersund och Fören- Sjukvård C:21776-1792 ingsarkivet i Jämtland. Älderstrappan C:3 1B0l-1821 Livet på Virsbo C:5 1821- 1861 Vad är Skolväskan \Äistrnanland? Brott och straff Födda 1860-1920 Det är en resväska av den gamla typen Resor och nöjen Vigda 1860-1920 med arkivmaterial sotn rör det Strömsholms hingstdepå $'lld Döda 1860-1920 västmanländska 100 - 150 år sedan. Till varje tema finns frågekort. Till livet for ca rÄRrÅsa: Varifrån kommer den ? svårlästa handlingar en mapp som c.l t645-r66'7 Framtagningen har skett i samarbete kallas Nycklar. C:21690-1737 mellan olika arkiv och museer i Väst- En lärarhandledning ingår också. C:3 1738-1798 manland samt Skolväskan eller väskorna, det finns C:41798-7826 Vart är den på r'iig? två, finns att låna på Arkiv Västman- C:5 1827-1861 Meningen är att den skall nå ut till land eller Västerås stadsarkiv. Födda 1860-1920 skolor i alla delar av länet. Den vänder Skolväskan Västmanland - ett samar- E:l lB27-1860 sig främst till elever i 10 - 12 ärs- betsprojekt mellan Vigda 1860-1920 åldern. tnen kan även användas av Landsarkivet i Uppsala, F:l 1814-1826 äldre barn. Landstingsarkivet i Västrnanland, F:2 1827-1861 Varlor är den så bra '/ Arkiv Västmanland, Döda 186o-1920 18 www.arosiana.se Arosiana 2oo4-g Besök i Swede Hollow, S:t Paul oktober 2004 visste något, men vi träffade nägra, som kunde visa oss vägen. Vi gick emellertid forst in på den närliggande italienska restaurangen och åt fisk och pasta med tomatsås kryddad med :" kanel. Lite annorlunda men värt att W'r* pröva. Väggama därinne var fulla med _;i * ...är";; bilder på den italienska familjen, Ee. staden S:t Paul och Swede Hollorv.

Tavla öreställande Husen i Srvede Hollow. Foto Daniel SKöld Ulla och Daniel Sköld på besök i Sr.vede Hollow

Våft besök i U.S.A. gäller inte bara let svenskar där 1884-1885 till r 000 Swede Hollow låg i en ravin kallad Swedish American Genealogi st ( SAG) personer. Phalen Creek Valle-v. På ena sidan och Salt Lake City. Minnesota och om den lilla floden gick två järnvägs- Maine är också viktiga resmåI. Med spår och på båda sidor om den fanns åren har vi fått många goda vänner. en rnassa huslruckel. Området var Som turist ser man vanligen flygplat bebott från 1830 till 1952. Där bodde sen, hotellet och staden. Vi har formå- jägare/pälsjägare från sent I 830-ta1 tili nen att ffi urngås i hemmen och vara 1850-talet, mest svenskar c:a 1860 - c:a på sightseeing med r'åra vänner som 1900, italienare c:a 1900 - 1920-talet guider. och mexikaner från 1930-talet till En dag är vi alltid på svensk språk- 1952, dä staden en natt lät bränna ner kurs på American Swedish Institute. allt. På ovan nämnda video uttrycker f Den äldste eleven i just den gruppen d kolonister sin syn på detta tilltag. De är en 94-årig fd violinist i symfonior- berättade om samhörighet och glädje. kestern. Han har ingen avsikt att resa När imrnigranterna kom var det inte till Sverige igen, men lektionen är for- lätt att anpassa sig till det nya landet. modli,een hans enda tillf;ille att få tala men man måste bo någonstans. Ntan svenska. Glädjande nog finns också köpte inte hus där, utan man flyttade flera nybörjarkurser. in där det var ledigt. På 1870-taiet och På institutet finns en fantastisk utställ- 1 880-talet ökade antalet immigranter ning. Man kan också se en video om Milles-statyn Foto: Daniel Sköld så mycket att området bebyggdes ännu Swede Hollorv. Jag har sett den forut, mer. men i år sa den mig mycket mer än När vi i år kom med våra vänner till Det första skriftliga beviset på svenskar tidigare. Intresset for Swede Hollow Saint Paul City Ftall/Ramsey County i Swede Hollow dr en berättelse från väcktes i Salt Lake City när redaktören Court House i S:t Paul for att se Milles 1865. Däri omtalas tre farniljer, totalt för SAG, .Iames E Erickson, berättade 36 fot höga och 60 ton tunga staty, 13 personeq som anlänt någxa veckor om sitt arbete med att dokunrentera Vision of Peace. gjord i rnexikansk tidigare och nu var alldeles utbloffade. nämncla område och dess innevåtrare onyx, frågade jag om någon möjligen Deras bagage hade blivit stoppat och år I 873 - I 885. I{an har beräknat anta- visste var Swede Hollow lås. Ineen forsatt dem i ett bedrövligt tillstånd ' 10 Arosiana 2004-3 www"arosrana.se infiir vintern.Man fir en känsla av ett område i rnisär, men det är forhopp- ningsvis inte hela sanningen.

Vi gick genom tunneln in i lavinen, gick över Phalen Creek och vandrade i solgasset på den asfalterade stigen. Där växte likadana träd, buskar och örter som hemma. Det var fridfullt och man hörde det porlande vattnet. Bakom oss låg bryggeriet, som syssel- satt så många under årens lopp. Fram- för oss låg den stora bron med två portaler där tågen gått. Spåren är borta liksom alla hus. Spårområdet är asfal- terat och är nu promenadstråk for folk som tänker på sin hälsa och vikt.

I Swede Hollow fanns inget överflöd. Men när jag vandrade där foreställde jag mig att somliga immigranter, Swede Hollow tunneln Foto: Daniel Sköld liksom jag, uppskattade vad naturen bjöd. Jag kunde foreställa mig våren med blommor och ffigelsång. De hade ju ingen lyxtillvaro i Sverige. Den gemenskap de lämnat ersaffes här av andra kolonister i området tned samma bekvmmer och samma framtidsvisio- ner. De hade lämnat en tröstlös tillvaro och på nytt hamnat i fattigdom, men här levde de på hoppet, hoppet om ett bäftre liv, ja" kanske hade de en dröm om framticla rikedom.

Källor: Swedish American Genealo- gist september och december 2002.

Ulla Sköld *.:/t:; 'f' M* *-** ä *. W Ett fotografi från Swede Hollor,v år 1910. tRed)

ao Arosiana 2004-3 www.arosrana.se Kurs i handskriftsläsning Nya CD skivor med Ulla Sköld.

Lördag 29 janaari och lördag 12 februari kl. 09.00 - 12.00. Kurs i handskriftsläsning med Ulla Sköld. Kostnad 300:- kr. Begränsat deltagarantal ( 20) Lokal: IOGT, Slottsgatan 6" Anmälan senast lördag 22 januari till Bouppteckningsre gister Ulla Sköld Tel 021-804635 , över Jämtlands län E-post ulla. [email protected]. se Register över bouppteckningar ingå- ende i samtliga tingslags-, härads- rättersarkiv samt rådhusrättens- och magistratensarkiv i Östersund. Origi- Min egen forskning. nalhandlingarna fiirvaras hos Lands- arkivet i Östersund där även registret Vi efterlyser medlemmar som vill dela med sig har upprättats. Den grafiska och tek- niska utformingen av cd-skivan har av sin forskning. Berätta om vad du har hittat utforts av SVAR. eller kanske inte lyckats hitta. Släktträffar. Upp- täckter bakåt i tiden. Hembygdsforskning . \{t'" g" c F' ?+[ tl t{ård,trTf"$* Anmäl Din medverkan till Karin Jyrell, Tel -l qx3!& rt\fi$ ff,.q\ 021- 8415BB . E-post [email protected] Tid: Torsdag 2l april kl. 19.00 Lokal: IOGT,, Slottsgatan 6.

Webmaster sökes! lVlinistralregister över Jämtlands län Vi söker dig som skulle vilja bli vår webmaster Register över fodda, vigda, döda och flyttade personer i Jämtlands län. / redaktör for vår hemsida. Du skall uppdatera, Registret omfattar ca 300000 poster ändra samt fylla på vår hemsida med ny fräsch och har upprättats av Landsarkivet i Östersund. Den grafiska och tekniska information. Tag kontakt med Leif Svensson om utfonnningen av cd-skivan har utforts av S\AR. du skulle vilja prova på. 021-84 11 1 I eller e-post cognati @tele2.se Vår hemsida hittar du på www.arosiana.se

Arosiana 2404-3 www.arosrana.se zl Våra register Klubbens olika dataregister har 118 858 poster registrerade enligt fiilj ande : Alunda (C-län) Köping stadsforsamling Döda 1689 - I97l 20 446 poster Födda 1779-1861 603 I poster Födda 1930-1924 8176poster Västerås Döda 1733-1766 1732 poster Födda 1622-1714 6308 poster Ramnäs Födda 1803-1871 7392 poster Arboga Döda 1727-1731 Döda 1775-1779 550 poster Födda 1858-1859 206 poster Döda 1743-1762 Döda 1790-1866 I0 268 poster ca 7 00 poster tillsammans Mgda 1741-1758 506 poster Badelunda Inflyttade Födda 1684-1716 632 poster Sevalla I 834-1 850 2837 poster Födda t775-1927 4592 poster Födda 1667-1686 123 poster 1 879-1 885 3307 poster Födda 1836-1920 1 702 poster Irsta Vigda 1860-1863 22 poster Födda 192A-1924 I 84 poster Västerfårnebo Köping landsforsamling Födda 1648 - l97l 29 730 poster Födda 1775-1919 6449 poster Vigda t689 - 1975 6 965 poster

Klubbens mikrokorl. sÖnnnnÄRKE: w-tän LJUSNARSBERG: TJäN forts Förvaras i pärmar i bokhylla t +".d1^ iåå3-iii| F:7 1840-1860 forskamrmmet. Döia 186o-1920 Vigda 1860-1920 LIB:I 1730-1762 Döda 1860-1920 GRANGÄRDE: W-IäN Födda 1860-1920 Födda 1860-1920. FOLKÄRNA: WJäN E:2 1785-1836 Födda 1860-i920. BJÖRJOINGE: C-IäN E:3 1836-1864 Vigda 1860-1920 Födda 1860-1897 Vigda 1860-1920. Döda 1860-1920 Vigda i860-1897 Döda i860-1920 Församlingsbok: Döda 1860-1897 LIB:3 1769-18CI7 1900, 1910, 1920,1930. BRED: C-län NORRB.'iRJG: W-IäN LJUSNARSBERG: T-län Födda 1860-1897 AI:11A 1849-1855 C:1 1635-1655 Vigda 1860-1897 AI:l18 1849-1855 C:21669-1695 Döda 1860-1897 AI:1lC 1849-1855 C:31695-1704 AI:1 lD 1849-1855 C:41705-1713 ENKÖPING: C-IåN AI:12A 1856-1861 C:51714-1723 Födda 1860-1897 Ai:13A 1861-1869 C:61724-1745 Vigda 1860-1897 AI:138 1861-1869 C:7 1746-1762 Döda 1860-1897 AI.:l3C 1861-1869 C:8 1763-1774 AI:13D 1861-1869 C:9 17"75-1786 TIERP: C-län AI:14A 1870-1877 C:10 1787-1802 Födda 1860-1897 AI:l4B 1870-1877 C:1 1 1803-1 815 Vigda 1860-18q7 AI:14C 1870-1877 C:12 1815-1829 Döda 1860-1897 AI:14D 1870-1877 C:13 1829-1848 AI:l5A 1877-1880 C: 14 l849-1861 ELFKARLEBY: C-län AI:l58 1877-1880 E:l1724-1771 Födda 1860-1897 AI:i5C 1877-1880 E:21775-1819 Vigda 1860-1897 AI:15D 1877-lBB0 E:3 i819-1855 Döda 1860-i897 AI:16A 1881-1890 E:4 lB40-1860 AI:168 1881-1890 F:l 1724-1745 Födda 1860-1920 F:2 1746-1174 Vigda 1860-$920 F:3 1775-1801 Döda 1860-1920 F:4 1801-1817 GI:1 1748-1801. F:5 lB17-1840 Arosiana 2004-3 22 www.arosiana.se Vi hälsar alla nya medlemmar under hösten 2404 hj ärtligt välkomna till Västerås Släktforskarklubb

Rolf Thorselius Maj Lis Krohger Elisabet och Göran Bro Västerås Welin Västerås Lennart Swahn Elisabeth Helsing Västerås Västerås

Klubbens egna CD-skivor - Kontakta vår kassör Gunnar Andersson ftir mer information, se sidan 2.

1. Söder i våra hjärtan. "Rotemansregister för Söder i Stockholm 1870-1930. 2. Sveriges dödbok 1950-1999. Personer som avlidit iSverige 1950-'1999. 3. Ättlingar till biskop Johannes Rudbeckius '!620-1900. Version 2 -2004-. 4. Register till Släkt och Hävd 1950-1999. Sökregister till dessa böcker 5. Svenska ortsnamn. 6. Falu-Kuriren 1894-1928. Artiklar om emigranter. OBS program File Maker Pro. 7. Bouppteckningsregister,Uppsalalän. 8. Norbergsskivan, personregister Norberg-Karbenning-Västanfors-Västervåla-m.fl. 9. Namn ur hammartingsprotokoll, Värmland, Öster- och Västerbergslagen. 10. Klara-skivan. "Rotemansregister för Klara i Stockholm 1878-1926. 11. Bjärka-Säby.(Östergötland). 12. Smedskivan nr 3, Smedsläktregister, Föreningen för Smedsläktforskning, FFS. 13. Soldatskivan (soldatregister)Uppdat. inte längre. För senare införda se Soldatregistret. 14. Gamla Stan under 750 år. Artiklar, kartor, rotemansarkiv m.m. 15. Sveriges befolkning 1970. Persondata om alla skrivna iSv. 1970. 16. BouppteckningsregisterSödermanslandslän. 17. Begravda i Stockholm. Utdrag från begravningsplatser i Stockholm. 18. Emigranten 2001. Sökregister 19. Moraskivan. Vigda och döda 1662-1930 i Mora, Sollerön, Venjan och Våmhus. 20. Sveriges befolkning 1890. Persondata om alla skrivna i Sv. 1890. 21. Häradsekonomiska kartan på DVD. 22. Sjöfolk - Sjömanshusdatabas. 23. Rosenberg - "Geografiskt statistiskt handlexikon öfver Sverige". 24. Sveriges befolkning 1980. Persondata om alla skrivna i Sv. 1980. 25. Family History Library Catalog- Genealogist sökregister (Family Search) 26. PersonalAncestral File 5.2- Släktforkarprogram (Family Search) 27. BouppteckningsregisterJämtlandsLän 28. Ministerialregister Jåmtlands Län- Födda, vigda, döda och flyttade i Jämtland.

Arosiana 2004-3 www.arosiana.se 23 SVERIGE vsåndare: rönemNGSBREV ästerås S läktforskarklubb o Sven Olby .gnaröksgatan 12 J )) Vasteras

PORTO BEIALT

Vårens program

Lördag 29 januari och lördag 12 februari kl. 09.00 - 12.00. Kurs i handskriftsläsning med Ulla Sköld. Kostnad 300:- kr. Begränsat deltagarantal ( 20) Lokal: IOGI Slottsgatan 6. januari Tel 021-804635 Anmälan senast lördag 22 till Ulla Sköld ' E-post ulla. [email protected]

Torsdag 17 februari k1.19.00. Mongoliet - mitt barndomsland. Anna-Briffa NILSSONbeTättar och visar bilder. Lokal: lOGl Slottsgatan 6. Anmälan senast söndag l3 februari till Larsowe Roman Tel 02 1-358691 E-post [email protected]

Torsdag l7 mars kl. 19.00. Årsmöte. Årsmötesftirhandlingar. Anders Lif berättar om 1917. en bok om !ästerås, ASEA och Sigfrid Edström. Lokal: IOGT, Slottsgatan 6. Anmälan senast söndag 13 mars till Sven Olby Tel 021-20494, E-post [email protected], Gunnar Andersson Tel 02 1 - I 23548" E-post gunnar. [email protected]

Torsdag 31 mars kl. 17.30. Möte fiir nya medlemmar. Lokal: Biblioteket, Fackavdelningen. OBS! tiden kl. 17.30. Personlig inbjudan skickas till nya medlemmar.

Torsdag 21 april kl. 19.00. NIin egen forskning. Klgbbens medlemmar berättar orn sin egen forskning. Släktträffar. Upptäckter bakåt i tiden. Hembygdsforskning . Vi efterlyser medlemmar som vill dela med sig av sin forskning. AlnTä1 Din medverkan till Karin Jyrell, Tel 02 l- 841588 " E-post [email protected] Lokal: IOGI Siottsgatan 6. Anmälan senast söndag17 april till Karin Jyrell Tel02l-841588' E-post karinjyrell(@sr,vipnet. se

Lördag 28 maj . Vårresa till Lantmäteriverket i Gävle. Uppgift om prograrll och kostnader lämnas senare. Avresa från \4isterås, Parkeringen Vallby Friluftsmuseum kl 08.00. Anmälan ( bindande ) senast 23 april till Larsowe Roman Tel 021-358691, E-post [email protected]

Arosiana 2OO4-3 24 www.arosrana.se