Västmanland för Kollektivtrafik

Remissversion Trafikplan 2030

Kollektivtrafikmyndigheten Tack

I arbetet med Kollektivtrafik för Västmanland - Trafikplan 2030 har förvaltning- en inspirerats av många. Det har skett genom studiebesök, dialogmöten, under- lagsmaterial och litteratur som ställts till vårt förfogande.

Vi vill här rikta ett tack till länets kommuner, Tra-

- •Vi önskar också rikta ett särskilt tack till: fikverket, Länsstyrelsen, Mälab och TiB som så - tålmodigt hjälpt oss med synpunkter vid våra ge Eje Larsson vid Tåg i Bergslagen som hjälpt oss mensamma och enskilda möten. - med att skapa tidtabeller för våra trafikscena • rier med tåg. Vi vill också rikta ett tack till de regionala myn digheter och kollegor runt om i landet som gett oss Hasse Engstrand vid Surahammars kommun inspiration vid studiebesök, möten och inte minst som med sina grundläggande kunskaper om låtit oss ta del av styrdokument med mera för att sjöfart på Mälaren hjälpt oss med underlag till •skriva vår trafikplan. Vi tänker då särskilt på: avsnittet om Båttrafik. • Slutligen vill vi tacka WSP och SWECO som varit • Östgötatrafiken oss behjälpliga med underlagsmaterial. • Skånetrafiken och Region Skåne Trafikförvaltningen vid SLL Kollektivtrafikförvaltningar i angränsande län

Detta kommer att genomföras

Sammanfattning av förvaltningens vision och åtaganden

I Kollektivtrafik för Västmanland - Trafikplan 2030 finns nio utpekade områden som vägleder förvaltningen i arbetet med att utveckla ett pendeltågssystem. Det- ta och hanteringen av stombusstrafiken kommer att leda fram till förverkligande av vår vision om att samordnad samhällsplanering och kollektivtrafikplanering- ut vecklar flerkärnighet med vidgade arbetsmarknader, tillgänglighet till kulturutbud och attraktiva boendemiljöer samt utbildning som följd.

De nio utpekade områdena presenteras i prioriterad ordning, 1–9.

1 2

Bergslagspendeln Sala - Västerås

• • - - Vid byggandet av dubbelspår mellan- Förvaltningen kommer att starta Ramnäs och Brattheden kommer ut med 30-minuterstrafik med tåg mel ökad trafik till 30 minuter att föror lan Sala-Ransta-Tillberga-Västerås så • das för hela Bergslagspendeln. snart det är ekonomiskt och tekniskt • möjligt. Förvaltningen kommer att utreda möjligheten till 15-minuterstrafik I samband med utökad tågtrafik med tåg mellan Surahammar och kommer förvaltningen att se över Västerås. I samband med det ses linjetrafiken med buss i syfte att föra busstrafiken mellan Surahammar, • över resande för omstigning till tåg. - • Hallstahammar och Västerås över. - Utredning om utveckling av bytes Förvaltningen kommer under 2017- punkterna i Ransta respektive Till att kontakta Trafikverket angående • berga kommer initieras under 2017. - förutsättningarna för utökad per sontrafik. Busstider ska anpassas till tågav gångar. 3 4

Västerås stad Dingtuna

• • - Förvaltningen konstaterar ett ökat Förvaltningens trafikscenarier visar intresse för att åka med kollektivtra att den utökande trafikeringen på fiken till Västerås. För att klara den Mälarbanan som pendeltågen medför- ökande efterfrågan behöver vi föra- kan kräva att Dingtuna station byggs över resenärer från bil och buss till- ut till fyrspårsstation. Detta bör utre tåg. Förvaltningen konstaterar vida- • das så snart som möjligt. re att det är nödvändigt med ytterli gare studier över resenärernas mål Dingtuna ska utredas som större punkter i staden, och hur vi på bästa bytespunkt för tåg, buss och andra sätt kan planera kollektivtrafiken färdmedel till och från Västerås stad. efter resmönster. Eventuella övriga I utredningen ska även möjlighet till tågstopp i staden med pendeltåg ska pendlarparkering studeras. • också studeras. -

Tillberga station ska öppnas för tra • fik med pendeltåg. - Tillberga ska under 2017 studeras utifrån möjlighet att utvecklas till by tespunkt med pendlarparkering mm. 5 6

Skinnskatteberg, Godsstråket mm Norberg, buss och järnväg

• - • - - I samband med utökat utbud på Berg Det är förvaltningens uppfattning att- slagspendeln kommer även utökat ut järnvägsspåret "Snyten" är ointres • bud av buss till Fagersta att utredas. sant för vidare utredning för person • trafik. Förvaltningen kommer att se över busspassningen till tåg vid Fagersta- Förvaltningen kommer att se över och Köping stationer. I samband med busspassningen till tåg vid Fagersta det kommer linjedragningen till Kö • och Avesta/Krylbo stationer. - • ping att utredas. Förvaltningen kommer att föra sam Det är förvaltningens bedömning att- tal med Trafikverket om möjligheten- hela bangården bör utredas utifrån- att bygga dubbelspår för Godsstråket tågmöten, persontrafik och närings genom Bergslagen som dras från Av livets behov av godstransporter. För- esta till Fagersta via Norberg. valtningen kommer att arbeta vidare med möjlighet till förtätning av per sontågtrafik via Skinnskatteberg. 7 8

Mälarbanan Västerås - Eskilstuna

• • - Förvaltningen kommer att arbeta för- Förvaltningen kommer att prioritera tågstopp i Valskog och Kolbäck. Med deltagandet i Trafikverkets Åtgärds anledning av det kommer förvalt- • valsstudier för sträckan. ningen att under 2017 initiera möten - med Kungsörs kommun och Hallsta Förvaltningen kommer under 2017 hammars kommun för att utveckla att intensifiera samtalen med Kol stationsorterna till bytespunkter för lektivtrafikmyndigheten i Sörmland resande till Västerås, Köping, Arboga angående våra trafikscenarier med • respektive Kungsör. • mera.

I samband med utökad tågtrafik Det är förvaltningens bedömning- kommer förvaltningen att se över att trafiken på såväl Mälaren som på- stomlinjetrafiken med buss i syfte att järnvägen blir ineffektiv med broöpp • föra över resenärer till tågen. - ning vid Kvicksund. De stora förlorar na vid broöppning är miljön och den Bussens avgång och ankomst vid sta regionala utvecklingen. En bro över tionsorter ska även i fortsättningen Mälaren som medger samtida båt- anpassas till tågen. och tågtrafik bör snarast byggas.

9

Västerås - Uppsala - Arlanda

•

Det är förvaltningens uppfattning att- en förbifart vid Sala för att trafikera med direktgående tåg mellan Väster ås och Uppsala/Arlanda bör byggas. Det skulle troligen ge en restid mellan • Västerås och Arlanda på 60 minuter.-

Förvaltningen tar under 2017 förny- ad kontakt med Trafikverket för att tillsammans få till stånd en utred ning över en förbifart för tåg vid Sala. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 7

Innehållsförteckning

Detta kommer att genomföras 5

1. Varför Trafikplan 2030? 8

2. Förvaltningens utvecklingsarbete 9

3. Framtidens planering sker nu 10

4. Integrerad planering 11

5. Förvaltningens vision 13

6. Vad ska göras? 14

7. Stombusslinjer 25

8. Pendelbåt med eldrift 26

Bilaga A: Befolkning och arbetspendling 27

Bilaga B: Nuvarande och gamla stationsorter 38

Bilaga C: Trafikscenarier - Tidtabeller för pendeltåg 39 8 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

1. Varför Trafikplan 2030?

Vid årsskiftet 2011/2012 skedde en förändring av styrning och ledning över kollek- tivtrafiken i Västmanland. Då trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft och Landstinget Västmanland blev regional kollektivtrafikmyndighet. Landstinget tog därmed över ansvaret för kollektivtrafiken från dåvarande Länstrafiken Mälardalen och bildade Kollektivtrafikförvaltningen.

-

I Kollektivtrafikförvaltningens ansvar ingår att komma detta är utveckling av attraktiva bytes planera all kollektivtrafik i länet som är av ett- punkter och omstigningshållplatser kombinerat allmänt intresse, och som inte kan bedrivas på med god turtäthet i kollektivtrafiksystemet. - kommersiell grund utifrån de behov som kollek- tivtrafikmyndigheten ser. Ett rimligt krav som Vi tar ledartröjan för att integrera regional ut landstingets kollektivtrafiknämnd ställer på för veckling och samhällsplanering med planering av långsiktigt hållbara transportsystem. valtningen är att den arbetar igenom den trafik- Syfte och mål som finns i Västmanland, och formar den på ett konsekvent och enhetligt sätt utifrån såväl ett lo- - Trafikplan 2030 utgör en fördjupad kunskapsbild kalt som ett storregionaltKollektivtrafik perspektiv. Somför Västman stöd för- om hur kollektivtrafikens trafiksystem bör ut landdet behövs - Trafikplan en långsiktig 2030 strategi för kollektivtrafi ken, och det är det som vecklas på sikt. Syftet med Trafikplan 2030 är att ska vara. ge förvaltningen ett styrdokument som riktar in - det långsiktiga arbetet med trafikförsörjning av I myndighetens uppdrag ingår att ha fokus på kollektivtrafik i Västmanland. invånarnas behov av kollektivtrafik. För att ge- nomföra uppdraget har myndigheten pekat ut fem Syftet är vidare att peka på en gemensam målbild- övergripande mål med delmål som hanterar till och vision för regionen utifrån långsiktigt hållbart gänglighet, miljö, trygghet och enkelhet. resande för länets invånare och besökare, med fo- kus på regionförstoring utifrån arbetspendling, Förvaltningens strävan är att möjliggöra för fler utbildning, service och kulturutbud. Tidshorison att använda kollektivtrafiken, och att det sker en- ten är 2030 med utblick mot 2050/2070. överflyttning från andra motoriserade färdmedel.- - Målet är att peka på behov av mellankommunala På så vis nås målet med långsiktigt hållbart resan- - de. Målen handlar också om regional tillväxt, re trafiksystem och attraktiva bytespunkter för per gionförstoring med tillgänglighet till en väl funge sontransporter som möjliggör en större samman rande arbetsmarknad, och betydelsen av attraktiv hängande och funktionell region. kollektivtrafik. Det ska även vara tryggt, säkert- och enkelt att resa för alla invånare oavsett vilka Utgångspunkt tas i Trafikförsörjningsprogram för förutsättningar man har. Vårt fokus för att åstad kollektivtrafik i Västmanland (2015).

Kollektivtrafikens strukturbild - vad ska utredas? -

Beskrivningar och analys görs utifrån följande punkter under de förutsättningar som finns för kollek tivtrafikens• utveckling.

• Regionala och lokala samband.

Flerkärnighet: befolkning, bostäder, kulturutbud, utbildning, • jobb, bytespunkter och omstigningshållplatser.

Trafiksystem för buss och tåg. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 9

2. Förvaltningens utvecklingsarbete

Förvaltningen har som utgångspunkt att arbeta med en kedja av samhällseffekter, främst utifrån den sociala dimensionen, den ekonomiska dimensionen och miljö- dimensionen.

- - I förvaltningens utvecklingsarbete försöker vi- Effektivisering av vår trafik och trafikplanering möta alla krav, oavsett vilken dimension de kom- kommer även fortsättningsvis att vara en bety mer från. Vi utgår från invånarnas och resenärer dande drivkraft i vår verksamhetsutveckling. För nas behov, välbefinnande, jämlikhet och likabe- regionens invånare och besökare betyder det att- handling. Vi tror oss också se att effektivisering är- vår trafikplanering står för kostnadseffektivitet, nyckeln till framgång för att nå minskad klimat tillgänglighet, lägre energiförbrukning och min påverkan med ökande hållbarhet, vidgade arbets dre negativa utsläpp till mark, vatten och luft – och marknadsregioner och minskade kostnader. för en renare och hälsosammare miljö. - Verksamheten är skattefinansierad så kraven på- Genomförandet av de olika dimensionerna kan stå kostnadseffektivitet, kvalitetsuppföljning och i konflikt med varandra. Kostnadseffektiva for verksamhetens effektivitet samt resenärens be don kan innebära att det inte sammanfaller med hov driver oss att aktivt introducera nya koncept långsiktigt hållbara energi- och resurseffektiva för kostnadseffektivisering, trafikplanering och- fordon. Eller att fordonen inte uppfyller krav om infrastruktur, som svarar mot behoven i fråga om tillgänglighet, säkerhet och att vara hälsosamma. långsiktigt hållbar miljö och socialt välbefinnan de. Vi förbättrar hela vår egen verksamhet enligt dessa krav.

Social Miljö

Tillgängliga, säkra och Energi- och resurseffekva hälsosamma fordon och fordon och infrastruktur miljöer ufrån långsikgt hållbara miljöeffekter

Ekonomi

Kostandseffekv planering och fordon med låga kostnader under sin livscykel 10 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

3. Framtidens planering sker nu

Den 27 augusti 2015 gick starten för arbetet med Västmanlands framtida person- transporter med kollektivtrafik - Trafikplan 2030.

- -

Representanter från länets kommuner och regio att gå eller cykla. Oftast väljer de mer än ett trans nala myndigheter samlades för att peka ut vilken portsätt för att genomföra resan. trafik vi ska ha för att människor ska ta sig till jobb, utbildning och service samt övrigt resande. Att ha resmöjligheter som är enkla, tillgängliga och flexibla tillåter oss att spara tid och pengar. Med detta som utgångspunkt tog förvaltningen- Det ökar också vår hälsa och vårt välbefinnande. ledartröjan för att arbeta fram Trafikplan 2030. Oavsett om det handlar om att förflytta människor, Fokus har varit att utifrån gränslöst resande tack- - la förvaltningens ansvar att planera den allmänna gods eller tjänster kommer behovet av att utveckla kollektivtrafiken i Västmanland och till grannlä långsiktigt hållbara transporter att öka. Beroen nen. Detta har gjorts utifrån fyra inriktningar, som det av transporter med fossila bränslen kommer i figurenGrön nedanlinje – Övergripandeillustreras med mål fyra med olika trafiken färger: på sikt att reduceras och ska fasas ut till år 2030.- Fokus läggs allt mer på att förflytta människor Röd linje – Smidigt resande med mindre miljöpåverkan. Detta kan göras ge nom fortsatt utveckling av fordonens drift och Lila linje – Grundläggande infrastruktur ökad kollektivtrafik samt för individen genom att gå och cykla mer. - Blå linje – Geografisk utbredning I Trafikplan 2030 siktar förvaltningen på ett hö geffektivt transportsystem för människor, som - exempelvis möjliggör personresor från Västerås Västmanland är en multimodal region. Här väljer till Eskilstuna på 18 minuter, och från Västerås till invånare och besökare den resmetod som motsva Arlanda på en timme. rar deras behov för en särskild resa. Det kan vara att åka kollektivt eller att köra bil, ibland väljer de

Geogrask täckning

Snabbare Tillgängligt Regional utveckling

Pendlarparkering Gång- och cykelvägar Miljö

Bytespunkter KTF Attraktivt

Säkert Hållplatser

Enkelt Funktionsnedsatta Stationsmiljöer

Tryggt

Tillförlitligt

Figur: Förvaltningens 4 inriktningar TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 11

4. Integrerad planering

Förvaltningens bedömning är att väl utvecklade möjligheter för att förflytta sig med kollektivtrafik i regionen skapar spridningseffekter av jobb, utbildning, bostä- der, service, kultur och rekreation. För att nå en tillgänglig och effektiv kollektiv- trafik i Västmanland krävs dock en mångfald av strategier och verktyg. Det krävs också ett långsiktigt och strategiskt samordnat arbete inom regionens myndighe- ter för kommunal och regional utveckling, infrastruktur och kollektivtrafik samt näringsliv i samverkan.

- - - I en allt mer globaliserad värld med nya tekno Det är förvaltningens uppfattning att integrerad- logiska framsteg och förändring i det ekonomis (samordnad) planering handlar om att inte be- ka systemet, har det också skett förändringar av- trakta trafik- och bebyggelseplanering och plane samspelet mellan olika geografiska och politiska- ring av kollektivtrafik som åtskilda verktyg. Istäl nivåer i landet. Den regionala nivån får allt stör- let ska de ses som ett helhetsgrepp om planering re betydelse för samordning av strategisk plane av tillgänglighet till jobb, utbildning, bostäder, ring med långsiktigt hållbara system för person- service, kultur och rekreation för invånare och transporter, övrig samhällsplanering och regional besökare i Västmanland. - utveckling. Regionala strategier för kollektivtra fiken får också allt större betydelse för att möta Planering av markanvändning och bostadsför utmaningar av tillgänglighet i Västmanland och sörjningsprogram regleras av kommunerna i att redovisa mål med drivande faktorer för denna Västmanland, medan kollektivtrafiken planeras Integreradutveckling, samt planering att nå målen. av landstingets kollektivtrafikförvaltning. Detta- kan ge upphov till att kommunernas geografiska gränser i planeringen inte sammanfaller med kol En central diskussion inom samhällsplaneringen lektivtrafikförvaltningens geografiska planering, är hur vi ska skapa hållbara städer och landsbygd- vilket i sin tur kan leda till målkonflikter mellan med långsiktigt hållbara transportsystem. Med kommunernas och förvaltningens planering. - utgångspunkt i Sveriges transportpolitiska mil- jömål har kollektivtrafiken de i särklass största Det är därför av betydelse att samordna plane ringen i Västmanland och på så vis minska glappet möjligheterna att bidra till minskad negativ mil- - mellan planering av kollektivtrafik och de direkta jöpåverkan. Utifrån detta planerar förvaltningen- - åtgärderna på lokal nivå. Speciellt för att samord genom olika strategier att successivt minska be- - roendet av fossila bränslen, och Landstingsfull na lokalisering av attraktiva bytespunkter, han mäktige har beslutat att år 2030 ska kollektivtra delsplatser, verksamhetslokaler och bostadsom fiken i Västmanland vara helt oberoende av fossila råden,Geografisk utifrån rörlighet långsiktigt hållbart resande. bränslen. -

Kollektivtrafikplanering och samhällsplanering I takt med att de arbetsmarknadsrelaterade flyt- tarna minskar och elevens val av gymnasieskola har dock alltid varit två separerade processer.- - Trafik- och infrastrukturplanering i stort har ökar i Västmanland har andra former av geogra fisk rörlighet i form av arbetspendling och skol premierat bilen som vårt huvudsakliga transport- - medel. Detta har lett till att invånarnas rörlighet pendling ökat. Den ökande rörligheten genom- i första hand varit anpassat till bilen, och kollek pendling leder till framväxt av mer sammanhäng ande tätorter med mer differentierad närings tivtrafiken har generellt sett varit åsidosatt. En- integrerad planering mellan samhällsplanering, struktur och utbud av jobb, utbildning och service regional utveckling och planering av kollektiv med mera. Den landsbygd och de orter som inte- trafik anses idag vara av central betydelse för att binds samman av goda transportmöjligheter får skapa långsiktigt hållbara städer och landsbygd, ett snävare utbud av jobb, utbildning, service, kul med minskad negativ miljöpåverkan och bättre tur och fritidsaktiviteter, där skapas inte heller tillgänglighet för alla invånare och besökare. förutsättningar för att utveckla flera branscher. 12 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

- - Utvecklingen med den ökande rörligheten i Väst hastighetsgränser och säkerhet på vägarna. Den- manland ställer därför allt större krav på integre klarar inte heller de krav som ställs på långsiktigt rade planeringsprocesser. hållbart resande, där allt fler ska nå samma mål- punkt. Kollektivtrafiken är därför av avgörande- Inom ramen för den framväxande och allt mer- betydelse för att bidra till långsiktigt hållbar ut komplexa planeringsprocessen av kollektivtrafik,- veckling i Västmanland med vidgade arbetsmark för såväl den regionala och lokala trafiken i Väst nadsregioner, och med mer funktionella regioner manland som den storregionala trafiken i Mälar som följd. regionen har samverkan, dialog och förhandling mellan aktörer blivit allt mer central. Integration Vidare bedömer förvaltningen att efterfrågan- av planeringsprocesser är komplicerad eftersom kommer att öka vad gäller effektiv kollektivtrafik specialiserad kunskap måste koordineras mellan- och utveckling av kollektivtrafiksystemet med fo- olika aktörers uppdrag, värderingar och synsätt kus på utbud, och att det ska vara enkelt att resa. kring regional och kommunal utveckling. Integra Förvaltningens inriktning är att utveckla plane tionen måste därför i högre grad ske dels mellan ringsprocessen genom att nå en större integration- länets kommuner och regionen/landstinget, dels mellan olika aktörer, med målet att skapa lokal och mellan olika sektorer inom samhällsplanering- regional utveckling genom mer attraktiv kollek (Boverket, Trafikverket, Länsstyrelsen med flera). tivtrafik, samtidigt som effektivitet och kvalitet Det innebär att olika organisationer bör ta ledar- säkerställs. - tröjan vid olika tillfällen för att nå Västmanlands- gemensamma målbild/vision av geografisk rörlig Idag är det skillnader i kollektivtrafikens täck het, regionförstoring och tillgänglighet med kol ningsgrad med tåg i Västmanland. Generellt i länet når 80 procent av invånarna en tågstation inom 5 Förvaltningenslektivtrafik. bedömning kilometer från bostaden. Det är en hög andel, men - det är dock utbudet som är drivande av möjlighet Det är förvaltningens bedömning att bilen spe och vilja att resa med tåg och buss. lat ut sin roll som regionförstorande på grund av

Den inomkommunala trafiken beställs och finansieras fullt ut av respektive kommun, medan förvaltningen beslutar om trafiken och planerar densamma. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 13

5. Förvaltningens vision

-

Idag finns det orter i Västmanland som är anslutna dra. I vår vision är flerkärnighet, samordnad sam till järnväg, men där tåget går förbi. Förvaltningens hällsplanering mellan olika aktörer med ökande vision är att utveckla pendeltågtrafik inom länet rörlighet i regionen för invånare och besökare som för personresor, och på sikt trafikera med tåg de följd av central betydelse. De olika aktörerna bör- orter där befolkningen ökar, och som kommunen därför ges möjlighet att ta gemensam ställning och- pekar ut i sina planer för ökat bostadsbyggande, se formulera en gemensam målbild/visiondetta vill vi uppnå. för kollek figur nedan. Utifrån detta vill förvaltningen skapa tivtrafikens tillgänglighet och utveckling av fler system med tåg som kopplar dessa orter samman, kärnighet i Västmanland - - och som körs med ett attraktivt utbud. - - - Förvaltningen tror dock att synergier som upp- Där bytespunkter utvecklas bör bostadsbebyggel kommer till följd av förbättrad kollektivtrafik ris se, skolor, service och arbetsplatser placeras i var- kerar att förbli en vision om inte bebyggelsen sam andras närhet. Till bytespunkten bör också ortens tidigt koncentreras kring viktiga bytespunkter. gång- och cykelnät utvecklas och anslutas. Pend larparkeringar ska placeras i anslutning till större Det kan inte uteslutas att en si- bytespunkter så fler kan ta tåget eller bussen. - tuation där resandet är lågt eller - I förvaltningens process med att utveckla kollek inte ökar medför svårigheter att tivtrafik sker också processer hos andra myn- försvara trafikeringen. digheter och organisationer för att utveckla både orter och landsbygd. Processerna påverkar varan

Idag

Station/bytespunkt och pendlarparkering

Vision

Ny station/bytespunkt och pendlarparkering

Figur: Vision Utvecklad tågtrafik (förlaga från Region Skåne) 14 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

6. Vad ska göras?

För att binda samman region Västmanland med pendeltågssystem behövs effekti- vare transportinfrastruktur i form av kapacitet på spår och väg, samt i fordon för trafikering. Spårburna system är dock dyra, införandet har lång startsträcka och förutsätter en hög befolkningstäthet, som inte finns överallt.

- Kapacitetsbrister i infrastrukturen mellan och Trafiken ska kännetecknas av tydlighet och hög- inom tätorter gör restid med kollektivtrafik inef- turtäthet. En förutsättning för att stomtrafiken fektiv. Trafiken mellan den interregionala och den ska kunna erbjuda effektiva och snabba förbindel- storregionala tågtrafiken och trafiken i Västman ser är att den går den genaste vägen och har hög land ska utformas så att det minimerar störningar- kapacitet med god framkomlighet och bra kopp i länets trafikupplägg och att det inte riskerar att lingar i bytespunkterna. - påverka Västmanlands pendeltågtrafiks ekono mi negativt. Den nuvarande kapacitetsbristen på Pendeltågtrafikens tänkbara huvudlinjer ska tra fikera länet med Västerås som målpunkt. Linjerna Bergslagspendeln, banan Västerås - Eskilstuna,- - Mälarbanan respektive Dalabanan medför att det går bitvis på gemensam sträcka på Mälarbanan, Sala - Eskilstuna, Bergslagspendeln och Svea inte är möjligt att skapa ett heltäckande kollek- tivtrafiksystem för Västmanland där pendeltåget landsbanan. utgör stommen. För att detta och den genomgåen - de trafiken ska vara möjlig måste kapaciteten på Stomtrafiken kompletteras av busslinjer som kan järnvägsanläggningarna i länet medge att trafiken delas in i två kategorier: stadstrafik och lands kan utföras med taktfasta avgångar utifrån den bygdstrafik. Stadstrafik och landsbygdstrafik är efterfrågade turtätheten. På så vis kommer även busstrafik där kommunhuvudortens centrum och anslutningen till stomlinjenätet är de viktigaste bussanslutningarna att bättre anpassas till tåg. - Dettamålpunkterna. kommer att genomföras Förvaltningen ser att tågtrafikens roll är stom - men i Västmanlands kollektivtrafiksystem, och- som kompletterat med snabba bussförbindelser Förvaltningen har tillsammans med länets kom ska utvecklas. Inriktningen ska vara att kollektiv muner identifierat behov av kollektivtrafik och- åtgärder för att möjliggöra trafiken. Förvaltningen trafiksystemet planeras utifrån ett stråktänk där- har också tillsammans med Tåg i Bergslagen ska den mellankommunala trafiken är överordnad och- - strukturerande, och där den inomkommunala tra pat trafikscenarier med tidtabeller för trafikering fiken ansluter till den mellankommunala vid stra med pendeltåg i Västmanland, se bilaga C Trafik- Förvaltningenstegiska bytespunkter. planeringsprinciper scenarier - Tidtabeller för pendeltåg. Avsikten med- det är att belysa nödvändiga infrastrukturinveste- ringar för pendeltågtrafiken, och var investering Tågtrafiken ska tillsammans med busstrafiken arna ska genomföras, för att uppnå ett rimligt tra även i fortsättningen utgöra regionens stomtrafik. fikutbud. - Stomtrafiken är basen i förvaltningens trafiknät, vilket utgörs av ett grovmaskigt transportnät på Även för stombussarna behöver åtgärder genom spår och vägar över hela Västmanland, med vissa föras utifrån effektivare anpassning till tågtrafik utlöpare in i angränsande län. Stomlinjenätet ska och bättre infrastruktur vid vissa bytespunkter- exempelvis göra det möjligt att resa till Uppsala, och hållplatser. Härtill kommer GC-nät i anslutning Stockholm, Eskilstuna och Örebro från länets 10 till bytespunkter och hållplatser samt om- och ny kommuncentra. byggnad av pendlarparkering för bil och cykel. Det kommer att uppstå såväl investerings- som utvecklingsbehov med ökade kostna- der för kollektivtrafiken som följd. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 15

Kartfigur över Västmanland med förvaltningens förslag att förverkliga på sikt. Två nya stationsorter för tågstopp med pendeltåg inom länet, Valskog och Tillberga, anges. Siffrorna anger förvaltningens prioritering av respektive åtgärd. Åtgärderna förklaras i nummerföljd på efterföljande sidor.

Se bilagorna A respektive B för information om arbetspendling och befolkning på tätorter och stationsorter.

Smedjebacken Avesta

Pendeltåg Norberg Regionaltåg Söderbärke Stombuss 6 Karbenning

Fagersta Mot Uppsala - Ängelsberg Arlanda

Heby Sala 9 Virsbo

Skinnskatteberrg 5 1 Ransta

Ramnäs 2

Surahammar Nytt tågstopp i Tillbergillbergaa Mot Stockholm 3 Hallstahamar VäVästeråsste Kolsva Dingtuna4 Kolbäck

Köping Mot Örebro

Frövi Kvicksundck8 d Nytt tågstopppp i Valskogog 7 Kungsör

Arboga Mot Örebro Eskilstuna

Mot Flen, Katrineholm och Norrköping 16 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

1

Bergslagspendeln och trafikering - - medan samma sträcka med bil tar cirka 50 minu Linje 55 knyter ihop sydvästra Dalarna med Mä ter. I våra trafikscenarier med bland annat utbyggt lardalen och körs mellan Ludvika och Västerås. dubbelspår blir restiden 47 minuter med tåg. Det Linjen har den största geografiska täckningen - i kommer alltså att gå fortare att åka tåg än att åka regionen och trafikerar flertalet av Västmanlands Överefterfråganbil mellan Fagersta ochpå Västerås.kollektivtrafik stationssorter. Linjen anpassas till tåganslutning ar i Fagersta och Västerås. Linjen används främst för skol- och arbetspendling, samt för fritids- och De stationsorter som trafikeras idag kommer att serviceresande. ha fortsatt trafik. Stoppet i Ängelsberg kan dock inte motiveras med resandeunderlag. Det stoppet Linjen har ett utbud vardagar från morgon till- behövs till tågmöte. - kväll med timmestrafik, taktfasta avgångar samt varannantimmestrafik på helger. Antalet resenä Idag är det överefterfrågan på kollektivtrafik mel- rer är förhållandevis lågt. Det låga resandet beror lan Surahammar, Hallstahammar och Västerås troligen på att stationerna endast kan trafikeras trots att bussarna går var 15 minut med förstärk med timmestrafik på grund av bristande kapacitet ningsbussar vissa tider och timmestrafik med tåg.- på spåret. - Det är förvaltningens bedömning att fler bussar - inte hjälper på sikt. Dels blir det svårt med fram Spåret består idag av ett enkelspår med en mötes komligheten i Västerås stad och dels tar de inte station. Enkelspåret gör att tågmöten måste pla tillräckligt många resenärer. neras vid Ängelsberg station och Hallstahammar station, med betydande bomfällningstider. Detta Det är därför förvaltningens bedömning att det skapar en ineffektiv trafiklösning. - finns resandeunderlag för att öka turtätheten till fyra tåg i timmen under högtrafiktid på sträckan För att binda samman regionen måste transport- Surahammar - Hallstahammar - Västerås. Våra infrastrukturen fungera. Det är förvaltningens trafikscenarier visar dock att detta förutsätter uppfattning att dubbelspåret vid Brattheden be tågmöte i höjd med Riset mellan Surahammar och höver förlängas till Ramnäs (cirka 3 km långt Hallstahammar.Detta kommer att genomföras spår) för att möjliggöra en effektivare planering av- kollektivtrafiken med tåg och buss i Västmanland. - Dubbelspåret innebär att arbetsmarknadsregio Förvaltningen kommer att utreda möjligheten till nen vidgas och kompetensförsörjning till företag- 15-minuterstrafik med tåg enligt ovan och i sam garanteras, samt att tillgängligheten till Västerås band med det även se över busstrafikens turtäthet- och vidare mot Stockholm ökar för boende och fö mellan Surahammar respektive Hallstahammar retag utefter Bergslagspendeln. Det leder också till och Västerås. Detta kommer även görs i samver att tågmöten inte behöver ske som nu, vilket ger kan med Västerås stad utifrån framkomlighet i betydligt kortare bomfällningstider. Det kommer staden. - också påverka utbudet av möjligheter att snabbare än idag nå olika målpunkter för service, utbildning Vid byggandet av förlängt dubbelspår mellan Ram- och fritidsaktiviteter. Den stora vinnaren på ökad näs och Brattheden kommer utökad turtäthet med- framkomlighet för tåg utefter Bergslagspendeln är pendeltåg att förordas, utan det får sammanbin Ökadmiljön. turtäthet dande pendeltågstrafik för den flerkärniga regio nen ses som en framtida vision.

Det är förvaltningens bedömning att det finns Förvaltningen kommer under 2017 att kontakta Trafikverket angående förutsättningar för utökad resandeunderlag för att öka turtätheten till två tåg i timmen under högtrafiktid. Idag är restiden persontrafik. med tåg mellan Fagersta och Västerås 55 minuter, TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 17

2

Sala - Ransta - Tillberga - Västerås - med bra förutsättningar även vintertid. Resandet Arbets- och skolpendlingen mellan Sala och Väs med buss till Västerås ska styras över till tåg. - terås är den näst största pendlingsrelationen i - Västmanland. Här sker också betydande service- Vid möten med Sala kommun har framhållits be- och fritidsresande. hov av åtgärder som ligger i den nationella inves - teringsplanen för infrastrukturinvesteringar. För Idag går den så kallade UVEN (linje 56) från Sala- valtningen har informerat Trafikverket om det, till Norrköping via Ransta, Västerås, Kolbäck, Es Dettaoch tar därförkommer inte attupp detgenomföras här. kilstuna, Flen och Katrineholm. Linjen har var- - dagar timmestrafik med taktfasta avgångar. På - helger är det trafik varannan timme. Det är för Förvaltningen kommer att starta med pendeltåg- valtningens uppfattning att UVEN delvis ska ges trafik så snart det är ekonomiskt och tekniskt möj en annan sträckning med färre stopp, se vidare ligt. Restiden mellan Sala och Västerås C är beräk under punkt 7 och 8. nad till cirka 25 minuter. Detta förutsätter Sth 160 Sala - Tillberga vilket är möjligt efter spårbyte och Sala är den kommun i Västmanland som har mest förbättrat skydd i vissa plankorsningar. - utspritt boende i kommunen. Det sker därför inte I samband med utökad tågtrafik kommer förvalt bara inpendling till Sala och Ransta för arbete och studier med mera. Tätorterna utgör också ningen att se över stomlinjetrafiken med buss, i större bytespunkter för resande mot Uppsala och syfte att föra över resande för omstigning till tåg Västerås. - i Sala och Ransta. Bussen ska anpassas till tågen.

Det är förvaltningens bedömning att det finns re Förvaltningen kommer att föreslå en gemensam- utredning tillsammans med Trafikverket och Sala sandeunderlag för att ha 30-minuterstrafik med- tåg mellan Sala, Ransta, Tillberga och Västerås kommun, med syfte att utreda viktiga bytespunk under högtrafiktid. Den trafiken ska ske med pen ter i Sala kommun. Det är förvaltningens ambition deltåg. - att det arbetet påbörjas under 2017.

Det är vidare förvaltningens bedömning att Ran För nytt tågstopp i Tillberga, se punkt 3 på nästa sta ska utvecklas till en större bytespunkt med sida. goda möjligheter till parkering av bil och cykel, 18 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

3

Västerås - - ens bedömning att det stora antalet personer som Västerås stad är den största arbetsmarknaden i lä pendlar in till och ut från staden behöver studeras net. Tillsammans med arbetspendling, skolpend mer utifrån deras olika målpunkter och att den ling och övrigt resande genererar Västerås ett framtida trafiken anpassas till deras behov där så stort antal vardagliga resor. De flesta resor som Nyttbehövs. tågstopp i Tillberga sker i länet har också Västerås tätort som mål. - - Idag är det närmare 15 000 personer som dagligen- Tillberga är en förort till Västerås och där bor när arbetspendlar från tätorter utanför Västerås till mare 2 200 personer. Mer än 700 av dem arbets- Västerås stad för att arbeta. Till det ska skolpend pendlar till staden. Även gymnasieelever boende i ling och resor för service, handel med mera läggas.- Tillberga pendlar till utbildning i stadens gymna Generellt i Sverige beräknas arbetspendlingen stå sieskolor. En stor del av serviceresorna och resor för mindre än 25 procent av allt vardagligt resan- för handel går till Västerås. - de. Exakt hur det ser ut för Västerås vet vi inte, - men ett rimligt antagande är att det totala resan Det är förvaltningens bedömning att Tillberga sta det är mer än den dubbla arbetspendlingen. - tion ska öppnas för tågtrafik med pendeltåg. Un derlaget för resande bedöms som tillräckligt för Den ökade efterfrågan på kollektivtrafik till ar attHandelsområden motivera tågstopp. betsplatser, skolor och service i Västerås stad, som- förvaltningen ser idag, kan inte tillgodoses med - utökad busstrafik på grund av kapacitetsbris Dagligen transporterar förvaltningen tusentals ter i vägsystemet och vid bytespunkter. För våra resenärer till Västerås centrum, för handel, arbe- stombussar från angränsande tätorter är det inte te och nöjen. Under arbetet med trafikplanen har- ovanligt att det redan idag tar lika lång tid att ta flertalet kommuner påtalat att de även ser bussan sig genom staden till centrum, som det tar att ta slutningar till handelsområdet Erikslund. Förvalt sig till staden. ningen delar kommunernas uppfattning om att- även kollektivtrafikens roll för att trafikförsörja Av samma skäl är det inte heller rimligt att anta att- olika handelsområden bör studeras särskilt uti staden kan fortsätta att ta emot ett ökande antal frånDetta besökarnas kommer hemvist. att genomföras bilister över tid. Det är därför förvaltningens be - dömning att resandet ska lyftas över på pendeltåg. - Förvaltningen konstaterar att resande med utö Utökad tågtrafik med hjälp av pendeltåg kommer kad tågtrafik till Västerås resecentrum, för vidare på sikt även att påverka resmönster i staden. Re transport till andra målpunkter måste studeras- senärer som stiger av vid resecentrum eller andra- ytterligare. En särskild utredning om färdväg in bytespunkter nöjer sig inte med att komma dit. i staden och till målpunkterna ska därför genom De vill att den vidare transporten till deras mål föras i samverkan med Västerås stad. Eventuella punkter också ska ske snabbt, effektivt och enkelt. övriga tågstopp i staden med pendeltåg ska också Avgångar med buss från bytespunkter ska vara studeras. anpassade till pendeltågtrafiken. - Tillberga station öppnas för trafik med pendeltåg Västerås tätort har idag ett väl fungerande bussnät- då det blir möjligt att trafikera med pendeltåg mel för att trafikförsörja bostadsområden och andra lan Sala och Västerås. målpunkter i Västerås. Det är dock förvaltning TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 19

4

Dingtuna - - - Tåget på Bergslagspendeln gör stopp vid stations som pendeltågen medför kräver att Dingtuna sta orten Dingtuna. Det är förvaltningens bedömning tion byggs ut till fyrspårsstation. Detta ska utre att Dingtuna kommer ges utökad betydelse när das vidare utifrån trafikscenarier. pendeltågtrafiken kommer igång i regionen. Det- - ska exempelvis vara möjligt för resande med tåg Förvaltningen har för avsikt att tillsammans med- från Bergslagspendeln att byta till tåg mot Eskil Västerås stad utreda Dingtuna vidare som en stör re bytespunkt för tåg och buss till och från Väster Dettastuna vid kommer Dingtuna att station, genomföras och vice versa. ås, samt med utökad pendlarparkering. -

Förvaltningen ser tillsammans med Tåg i Bergsla gen att den utökade trafikeringen på Mälarbanan 20 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

5

Skinnskatteberg och regionaltåg Busstrafik -

Skinnskatteberg är idag till stora delar sin egen Skinnskatteberg har idag bussförbindelse med Fa arbetsmarknad, med liten arbetspendling utanför gersta, och Köping via Kolsva. Båda målpunkterna- den egna kommunen. Tätorten Skinnskatteberg medger omstigning till tåg mot Västerås en gång och hela kommunen bör dock ha förutsättningar per timme. När dubbelspåret vid Ramnäs - Bratt att utvecklas och nå ett bredare utbud av service, heden är byggt kommer tåget mellan Fagersta och- jobb, kultur och utbildning. Det kräver dock många Västerås gå två gånger i timmen. Beräknad restid olika strategiska arbetsinsatser från kommunens är 47 minuter, vilket innebär 1 timme och 10 minu organisation, näringsliv och regionen i samverkan. ter från Skinnskatteberg till Västerås, med dagens - busstrafik. Till det kommer tid för omstigning I dag är det inte möjligt för förvaltningen att öka mellanDetta busskommer och tåg. att genomföras utbudet av tåg mellan Skinnskatteberg och Fa gersta på grund av svårigheter med att vända tåg i Skinnskatteberg. Det finns bara ett spår med Förvaltningen kommer att se över busspassningen plattform plus två andra tågspår. Där persontåg till tåg vid Fagersta central och Köpings central, ska ha uppehåll och mötas bör det finnas två spår för att få så kort väntetid som möjligt mellan buss med plattform, annars begränsas möjligheten att och tåg. ta igen störningar. - Öka utbudet med tåg mellan (Ludvika) Fagersta Det är förvaltningens bedömning att hela bangår- och Västerås. I samband med utökat utbud på den bör utredas utifrån tågmöten, persontågtrafik Bergslagspendeln kommer även möjligheten till och näringslivets behov av godstransporter, exem ökad turtäthet med buss mellan Skinnskatteberg pelvis sågverket Setras behov av att transportera- och Fagersta att utredas. - exportvirke med tåg till Mälarhamnen för vidare transport med tåg till utlandet. Det bör vidare ut Förvaltningen kommer se över stombussens linje redas om det är möjligt med förtätning av trafiken dragning mellan Skinnskatteberg och Köping. via Skinnskatteberg, så att vi når målet om minst varannantimmestrafik hela vägen Gävle - Krylbo Förvaltningen kommer att kontakta Trafikverket - Örebro, och på sikt minst timmestrafik mellan under 2017, angående bangården och trafikering Fagersta, Skinnskatteberg och Örebro. enligt ovan. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 21

6

Norbergs anslutning till järnväg Järnvägsspåret "Snyten"

- Norbergs tätort är länets enda kommunhuvudort- Om det skulle gå att köra tåg mellan Norberg och- som saknar tåganslutning med persontåg. Det är Fagersta via Snyten skulle det ta längre tid än da förvaltningens uppfattning att dagens resande gens bussförbindelse. Detta alternativ anses där underlag i Norberg inte i sig är skäl att anlägga- Busstrafikmed vara ointressant för vidare utredning. en järnväg för anslutning till Fagersta respektive - Avesta. Ett sådant skäl kan vara att öka tillgäng- ligheten för godstrafiken, exempelvis ny gruvdrift Det kvarstående alternativet i dagsläget är att för i området, samtidigt som man ser tekniska förde bättra förbindelserna med buss. lar med en dragning över Norberg jämfört med att- Norberg har redan idag bra bussförbindelser med lägga dubbelspår i dagens befintliga sträckning.- Förutsättningar och möjligheter för en sådan lös Fagersta, som är konkurrenskraftig med bilen. Att ning har inte gått att gå djupare in på här, utan fö ta sig mellan busstationen i Norberg och Fagersta reslås bli föremål för framtida utredningar. central tar 20 minuter, vilket är relativt bra. Som exempel kan nämnas bostadsområden som Täby Om vi istället utgår från att dubbelspåret finns på- i Stockholm och Mölnlycke i Göteborg som ligger plats – skulle det sannolikt gå att få ner restiderna på motsvarande avstånd från respektive stads mellan Fagersta - Avesta/Krylbo betydligt efter centralstation, men där resan med kollektivtrafik som det skulle innebära en genare väg för tågen än- Dettauppgår tillkommer en halvtimme. att genomföras i dagsläget. Restiden med kollektivtrafik mellan- Norberg och Fagersta respektive Norberg och Av esta/Krylbo skulle också sannolikt kortas betyd Förvaltningen kommer att se över busspassningen ligt jämfört med dagens bussförbindelse. - till tåg vid Fagersta central och Krylbo, för att få så - kort väntetid som möjligt mellan buss och tåg. Spåret skulle även ha en positiv påverkan på ar betsmarknadsregionens utbredning med ökat ut- Öka utbudet med tåg mellan (Ludvika) Fagersta bud av såväl jobb som arbetskraft samt utbildning och Västerås. I förvaltningens trafikscenarier för stationsorter som exempelvis Skinnskatte kommer tåget mellan Fagersta och Västerås få en- berg, Söderbärke och Smedjebacken. - restid på 47 minuter och gå två gånger i timman, i högtrafiktid. Detta ska förverkligas så snart möj Idag går sex tågavgångar per vardag mellan Aves- ligt efter att det förlängda dubbelspåret mellan ta och Fagersta och beläggningen är låg. Sannolikt Ramnäs och Brattheden är byggt. - finns en potential att öka tågresandet om resti- derna förkortas och utbudet förbättras med ökat Myndigheten har tidigare i skrivelse till Trafikver upptagningsområdet, men det krävs även förbätt ket påtalat att dubbelspår för Godsstråket genom ringar av tågutbudet mellan Fagersta och Avesta/ Bergslagen bör utredas, enligt beskrivning ovan. Krylbo och övriga stationsorter i närheten jämfört- Förvaltningen kommer att förnya kontakterna med nuläget för att kunna ersätta busstrafiken. med Trafikverket i ärendet under 2017. Huruvida ökad tågtrafik skulle vara kostnadsmäs sigt försvarbart tas inte ställning till här, även det Förvaltningen ser inget skäl till att i närtid ändra får framtida utredningar visa. i den övriga trafikeringen för Norbergs kommun. 22 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

7

Mälarbanan Kungsör -

Linje 57/61 Stockholm – Västerås – Örebro – Halls Stopp i Valskog skulle innebära att resande till och berg trafikerar i huvudsak Stockholm – Hallsberg- från Kungsör ges möjlighet att byta tåg i Valskog med vissa turer förlängda till Göteborg och knyter- för vidare resa till slutmålet. Detta förutsätter att ihop stora delar av länet med Stockholm respekti även tåget mellan Arboga och Eskilstuna stannar i ve Örebro. Linjen används främst för skol- och ar DettaValskog kommeroch Kungsör. att genomföras betspendling, samt till fritids- och serviceresande- - inom länet mellan orterna Västerås, Köping och - Arboga, likväl som till Stockholm och Örebro. Lin Förvaltningen kommer under 2017 att inleda sam jen har ett utbud vardagar med timmestrafik och tal med Trafikverket om våra avsikter med pen förstärkning med halvtimmestrafik under morgon deltåg på sträckan Arboga-Västerås. Vi kommer och eftermiddag samt trafik under helger med som också arbeta för tågstopp i Valskog med pendeltåg bäst med timmestrafik. - och tåg som trafikerar mellan Arboga, Köping och Kungsör. Genomgående godstrafik är exempelvis tåg Tom (Örebro)teboda-Hallsberg. Arboga - Västerås Förvaltningen kommer att initiera möte med- Kungsörs kommun och Hallstahammars kommun - om utveckling av bytespunkt/station med pend Det är förvaltningens bedömning att utbudet av larparkering i Valskog respektive Kolbäck. Det är kollektivtrafik mellan de tre städerna Arboga, Kö förvaltningens ambition att det arbetet påbörjas ping, Kungsör och Västerås med mellanliggande- under 2017. - tätorter behöver öka. Såväl arbetspendling som skolpendling på sträckan har ökat över tid så da I samband med utökad tågtrafik kommer förvalt ningen att se över stomlinjetrafiken med buss i gens tågtrafik motsvarar inte efterfrågan. Vi tror- syfte att föra över resande för omstigning till tåg. att ökat utbud också leder till att fler väljer att ta- tåget framför bilen. Det kräver dock attraktiva sta Bussen ska även i fortsättningen anpassas till tionsmiljöer och även snabb trafik mellan bytes tågen. punkten och målpunkten.

Förvaltningen planerar därför för pendeltåg med 30-minuterstrafik mellanTrafikscenarier (Örebro) Arboga -Tidtabel och- lerVästerås med pendeltåg med tågstopp i Valskog, Köping, Kolbäck och Dingtuna, se bilaga C - . Vi tror att det på sikt kommer att finnas behov av ytterligare förtätning av tåg trafiken. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 23

8

Västerås - Eskilstuna Det är förvaltningens bedömning att det inte är Idag går tåg, linje 55, mellan Sala och Norrköping/ möjligt att trafikera sträckan med det utbud av tåg Linköping. Sträckan är av betydelse för arbets- och som behövs för att motsvara efterfrågan, via en studiependling samt fritids- och serviceresande. - bro som måste öppnas för båttrafik.

Linjen knyter samman två av landets större kom Det är förvaltningens bedömning att pendeltåget muner, Västerås och Eskilstuna, via Kolbäck och mellan Västerås och Eskilstuna har ett utbud på- Kvicksund. De båda städerna utgör en gemensam 30-minuterstrafik. Till det kommer även UVEN att- arbetsmarknadsregion, och tillsammans bor det- trafikera en gång i timmen så som idag. I förvalt- mer än 240 000 personer i den regionen. Linjen ningens scenarier ser vi att redan med 30-minu har idag ett utbud med timmestrafik. Utbytet mel terstrafik med pendeltåg mellanTrafikscenarier Västerås och -Tid Es- lan städerna i resande med mera är relativt låg i tabellerkilstuna medunder pendeltåg högtrafiktid blir det stora problem förhållande till den potential som finns i form av med broöppning, se bilaga C gemensam högskola, utbildning, utbud av jobb och . Det kommer troligen att efterfrågan på arbetskraft samt service och kultur. medföra svårigheter att öppna bron för båttrafik under högtrafiktid. - Det låga utbytet mellan städerna antas bero på stora brister i kapacitet på såväl järnväg som väg, Alternativet till utökad tågtrafik är utökad biltra vilket också hämmar den regionala utvecklingen i fik. De stora förloraren är regionens utveckling stort. Brister i spårkapaciteten gör att det är svårt Dettaoch miljö. kommer att genomföras att få till tätare trafik. - Dagens utbud är alltså ineffektivt och turtätheten- Förvaltningen tar under 2017 förnyad kontakt- för tåg måste öka. Dessutom måste anslutande med Trafikverket för att tillsammans med kollek- busstrafik bättre anpassas till resenärernas mål tivtrafikmyndigheten i Sörmland samtala om be punkter i städerna. hov av infrastruktur för tåg och buss mellan Väs terås och Eskilstuna. En ny dragning av linje 55 mellan Eskilstuna och Västerås har utretts under en lång följd av år och Förvaltningen kommer att prioritera deltagandet i det finns ett markreservat som sträcker sig från- Trafikverkets åtgärdsvalsstudier för sträckan. Mälarbanan öster om Kolbäck över Mälaren till Svealandsbanan, så som illustrationen i kartbil den på sidan 14 visar. Den sträckningen har också varit med i dåvarande Banverkets nationella plan för byggande. I Trafikverkets senaste utredning (ÅVS Eskilstuna - Västerås, 2015) finns den inte med. Där förordas den nuvarande dragningen över Mälaren vid Kvicksund. Det är något förvaltningen ställer sig frågande inför. Överfarten över Mälaren vid Kvicksund medger inte en bro med fri passage för båttrafik. 24 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

9

Västerås - Uppsala - Arlanda på 60 minuter -

Ett triangelspår med förbifart Sala med full hastig- Det är förvaltningens bedömning att hela regionen het skulle förkorta restiden med 25 minuter, till en- behöver komma närmare Uppsala. Idag går det tåg total restid på 42 minuter. Det har även framkom- från Västerås till Sala och där byter resenärerna mit förslag till Trafikverket genom branschorgani till tåg mot Uppsala, vilket är en ineffektiv lösning sationen Tågoperatörerna, om behov av ett triang för resenären. elspår vid Sala för att vid trafikstörningar kunna - leda om trafiken till och från Stockholms central För att skapa snabbare förbindelse från Västerås via Uppsala och Sala, vidare ner mot Västerås och till Arlanda behöver en direktförbindelse upprät Mälarbanan. - tas. Flera alternativa lösningar har diskuterats, - varav ett är att bygga triangelspår som utgör en- Investeringen i spår för förbifart Sala är låg i för- förbifart vid Sala tätort. Detta skulle medföra att hållande till de andra alternativa dragningar mel nuvarande linje 56, UVEN, görs om till ett snabb lan Västerås och Uppsala/Arlanda som har disku tåg utan uppehåll på sträckan mellan Eskilstuna, terats . Västerås, Uppsala och Arlanda. En sådan lösning- förutsätter emellertid att Sala trafikförsörjs med Landstinget/Kollektivtrafikmyndigheten har i pendeltåg till och från Uppsala motsvarande Upp skrivelse till Trafikverket begärt att det genomförs tåget med dagens uppehåll i Heby och Morgongåva, Dettaen åtgärdsvalsstudie kommer att över genomföras en förbifart vid Sala. och eventuellt ytterligare uppehåll på sikt, samt införande av pendeltåg mellan Sala och Västerås med stopp i Ransta och Tillberga. Förvaltningen tar under 2017 förnyad kontakt med Trafikverket för att tillsammans få till stånd För- en studie över förbifart för tåg vid Sala. I studiens bifartI planen Sala för Sala tätort finns ett markreservat för - utbyggnad av den planerade fortsättningen av genomförande är det förvaltningens bedömning (bilvägen) som skulle ligga som grund att Sala kommun, Tågoperatörerna, Tåg i Bergsla gen, SJ och Kollektivtrafikmyndigheten Uppsala för att dra järnvägen med en förbifart Sala. Ett nytt- järnvägsspår kräver dock en rätare linje än den län också ges möjlighet att delta. planerade vägen och därmed behöver ändpunk terna utredas. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 25

7. Stombusslinjer

I förvaltningens arbete med översyn av busstrafiken tillämpas planerings- och lik- ställighetsprincipen. Det innebär att linjenätet med stombussar knyter kommun- huvudorter samman där det finns en marknad och tåg inte trafikerar. Principen är vidare att den mellankommunala trafiken ska gå den rakaste vägen mellan orterna och att alla orter ska behandlas lika. Planeringen ska även vara transparent.

Stombusslinje 550 - Berörda kommuner: I Västmanland finns det tätorter som inte ligger- utmed någon järnväg. För att hela regionen ska ut- Eskilstuna, Köping, Kungsör vecklas mot en mer hållbar trafikstruktur behö och Skinnskatteberg ver även dessa stråk och orter erbjudas en bra kol lektivtrafik. Här spelar busstrafiken en stor roll. Dagens trafik med buss 550 har Eskilstuna och Skinnskatteberg som ändhållplatser. Bussen har -i Med våra regionala stombussar (Expressbussar)- uppdrag att trafikförsörja resecentrum i Köping kan vi möjliggöra satsningar på kollektivtrafik och Kungsör på vägen till och från ändhållplat med snabbare start i stråk som just nu inte är till- serna. Det går 26 dubbelturer på vardagar och 11 räckligt starka för att motivera spårinvesteringar. dubbelturer på lördagar och söndagar. Hela linjen Det är ett resurseffektivt sätt att binda ihop en re har en kostnadstäckning på 24 procent. gion genom att nyttja befintlig väginfrastruktur. - - Det är 53 minuters restid från Skinnskattebergs Nedan anges de förändringar av förvaltningens järnvägsstation till Köping järnvägsstation. Res stombusslinjer som vi avser att genomföra i när tiden från Köpings järnvägsstation till Kungsör tid. Övriga linjer kommer att ses över i samband järnvägsstation är 28 minuter, och till Eskilstuna- Stombusslinjemed trafikstart av500 pendeltågtrafik. resecentrum från Kungsör tar det ytterligare 27- Berörda kommuner: minuter. Bussen trafikerar även de centrala de larna av Köpings respektive Kungsörs tätort. Da Skinnskatteberg, Fagersta, gens trafiklösning med linje 550 som lokalbuss i Norberg och Avesta (i Dalarna) tätorterna Köping och Kungsör förlänger restiden på linjen med 14 minuter. Dagens trafik med buss 500 har Avesta/Krylbo -i Dalarna och Skinnskatteberg som ändhållplatser. Vidare är planeringen av en så pass lång sträcka Bussen har i uppdrag att trafikförsörja resecen med taktfasta avgångar och passning av tåg vid- trum på vägen till och från ändhållplatserna. Det- flera stationer inte optimal. Det blir alltid någon går 27 dubbelturer på vardagar och 9 dubbelturer resrelation som inte får rimlig tågpassning. Tra på lördagar och söndagar. Hela linjen har en kost fikenDetta med kommer stombusslinje att genomföras 550 är alltså ineffektiv. nadstäckning på 30 procent. - - - Det är 23 minuters restid från Skinnskattebergs När pendeltågtrafiken kan köras på Bergslag järnvägsstation till Fagersta järnvägsstation. Res- spendeln med 30-minuterstrafik kommer bussar tiden från Fagersta järnvägsstation till Norbergs na att anpassas till deras avgångstider. - busstation är 20 minuter, och till Krylbo järnvägs station i Avesta tar det ytterligare 33 minuter. - En särskild studie med syfte att se över bussan - passningen till pendeltåg kommer att påbörjas Dagens trafikupplägg medför svårigheter att an under hösten 2016. Förvaltningen vill i studien- passa bussen till både taktfasta avgångar och tå även pröva möjligheten att dela linjen i flera linjer gens avgångs- och ankomsttider. till nästa tidtabellsskifte för att få bättre anpass ning till dagens tågtrafik. 26 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

8. Pendelbåt med eldrift

Vattenvägarna har använts sedan urminnes tider både för resenärer och gods. När biltrafiken tätnar och tågtrafiken lider av kapacitetsproblem bör en återgång till båttrafik utredas och kunna övervägas. I förvaltningens arbete med översyn av trafiksystem för Västmanland har därför även pendelbåttrafik på Mälaren under- sökts.

Vattenvägar för pendelbåt på Mälaren Vintertrafik -

För exempelvis sträckorna Kungsör - Västerås res- Problem med vintertrafik och tänkbara fartyg- pektive Gäddeholm - Västerås skulle en pendelbåt- med hög marschfart måste lösas med traditionella- klara samma resttid som det tar för dagens bil isgående fartyg vilket ger längre restider. Sanno trafik. Vintertid är sötvattenis på Mälaren en be likt kommer även vintertrafiken att kunna utveck Försöksverksamhetgränsning, som måste - Stockholm lösas. lasInfrastruktur på sikt med ny teknik. - - - I Stockholm pågår ett projekt, delvis EU-finan Större delen av infrastrukturen finns redan. Det är sierat, med utveckling av snabb eldriven pendel kajanläggningar som måste anpassas. I exempel- båttrafik med batteridrift. Ett äldre fartyg, Movits, vis Kungsör bör dock en ny kaj byggas i anslutning- har konverterats från diesel- till eldrift. till resecentrum med god tillgänglighet till Svea - landsbanan och busstrafiken, bil- och cykelparke Sträckor som är aktuella för försöksverksamhet är ring.Förvaltningens bedömning exempelvis Ekerö - Stockholm, Rindö - Slussen lik som Mariefred - Ekerö. Försöksverksamheten ska visa om pendelbåttrafiken kan utgöra ett verkligt Pendelbåttrafik är intressant på sträckor som- alternativ till både bil, buss och tunnelbana. Under annars är svåra att trafikera med buss och tåg. -I högtrafiktid kan restiderna med pendelbåt ofta Mälaren rör man sig i en mycket känslig skärgård- Fartygsutvecklinghalveras jämfört med bilens. smiljö. I dagsläget vet vi inget om pendelbåttrafi kens miljöpåverkan på Mälaren. Det måste utre das i särskild ordning. - En tänkt pendelbåttrafik bör bygga på bekväma fartyg med omkring 200 sittplatser utformade så Planerade utbyggnader av väg 56 och effektiva att IT-arbete kan utföras vid resan. Omkring 30 re järnvägsstråk in mot Västerås från Eskilstuna cykelplatser ombord eftersträvas. Utveckling av kommer sannolikt att leda till kortare restider eldrivna fartyg pågår. En prototyp till ett modernt med tåg och bil jämfört med båt. eldrivet fartyg byggs på varv i Riga. - Bedömningen är att förvaltningen i dagsläget inte- De fartyg som utvecklas runt om i världen liksom- ser något skäl att starta pendelbåttrafik på Mäla i Stockholmsområdet bygger på marschfart på ren för den regionala kollektivtrafiken. Skulle för- minst 30 knop. Framdrivning sker genom kombi söksverksamheten i Stockholm falla väl ut kanske- nation med traditionell propellerteknik, men med frågan om pendelbåttrafik till och från orter i Mä- svävarteknik. Det gör att fartyget delvis svävar laren kan bli intressant att utreda, och då i sam på vågorna, vilket minimerar svallbildning med verkan med andra berörda kollektivtrafikmyndig minskad energiförbrukning. heter. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 27

Bilaga A: Befolkning och arbetspendling

Regionens invånare

meter. Enligt den definitionen har Västmanland- Det bor cirka 23 personer per kvadratkilometer i 47 tätorter, med närmare 230 000 invånare, varav Sverige. I Västmanland bor det cirka 50 personer 88 procent bor i de 10 kommunhuvudorterna. Om per kvadratkilometer. Kommunerna Norberg, Sala kring 12 procent av länets invånare bor utanför en och Skinnskatteberg har lägre befolkningstäthet tätort. än genomsnittet för riket, medan de övriga sju- kommunerna har högre befolkningstäthet. I delar Befolkningsmässigt dominerar Västerås stort med- av länet är det dock folktomt. En befolkningstät drygt 116 000 invånare i tätorten, medan ingen het över rikssnittet är vanligast i tätorterna och på av de övriga tätorterna överstiger 20 000 invå den tätortsnära landsbygden. - nare. Befolkningen är i vissa fall relativt spridd. I exempelvis Sala kommer endast 71 procent av Med undantag för när Heby kommun införliva arbetspendlarna från tätorten. Övriga är bosatta des i Uppsala län år 2006 och ett tapp i mitten omkring de närliggande samhällena. av 1980-talet så har Västmanland haft runt 261 000 invånare sedan 1970. Det har dock skett en 80 procent av länets befolkning har idag mindre än 5 km till en tågstation. Förvaltningens ambition är befolkningsökning under senare år som gjort att- Västmanland numera har drygt 264 000 invånare. att den andelen ska vara minst 85 procent år 2030. 75 procent av dessa bor i länets 10 kommunhuvu Utbudet ska dock vara anpassat till efterfrågan. dorter. SCB:s definition av en tätort är att den ska har minst 200 invånare inom ett avstånd av 200 28 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg

Fagersta 13 286 invånare - Kommunen vill att dagligvaruhandeln fortsätter I januari 2016 hade Fagersta -. att utvecklas centralt i Fagersta tätort, i de två Cirka 90 procent av kommuninvånarna bor i hu centrumen Fagersta och Västanfors, istället för i vudorten. Folkmängden har under det senaste de externa köpcentra. cenniet varit relativt stabil, efter att ha minskat i några decennier dessförinnan. Kommunen har De befintliga verksamhetsområdena i kommunen en åldrande befolkning, men också god tillväxt är i huvudsak belägna inom eller i anslutning till av yngre medborgare, se befolkningspyramid på det tidigare Fagersta Bruks AB, mellan väg 68- sida 30. - genom Fagersta och Kolbäcksån. I norra delen av- detta område finns mark för nyetablering av före Fagersta kommun har årligen en liten nybyggna- tag, med möjlighet till spåranslutning till järnvä tion av bostäder och det har sedan en tid funnits gen. En detaljplan kommer att upprättas om det- överskott på bostäder. Kommunen erbjuder bygg blir aktuellt med förändringar i området. I Fårbo klara tomter för småhus i Fagersta tätort. Där- industriområde finns många av de senaste decen finns också mark för utbyggnad av verksamheter niernas etableringar av företag. Här finns plats av olika slag. Kommunen vill att dagligvaruhan för ytterligare verksamheter på detaljplanelagd deln fortsätter utvecklas i de båda mer centrala Norbergmark. delarna av Fagersta och Västanfors. - 5 803 invånare (Landsbygdsutveck- Iling det itematiska strandnära tillägget lägen) till översiktsplanen redo I januari 2016 hade Norberg . Den visas ett antal LIS-områden utvecklingsplan som ligger närmast i tiden och för framtida utveckling- där planeringen kommit längst är Prostudden- och utbyggnad. Kommunen framhåller att detta som är en del av det centralt placerade området kommer att ske på mycket lång sikt. Det låga an Norberg-Kärrgruvan. Där planeras ny blandad be- talet nybyggda bostäder varje år innebär att även byggelse med bostäder, kontor, handel, allmänna ett enskilt LIS-område kommer att ta många år funktioner samt rekreationsområden. Detta om- att bygga ut. Det är inte heller realistiskt att en- råde ingår i kommunens program för utvidgning framtida utveckling inom utpekade LIS-områden- av centrum. Kommunen har en åldrande befolk kan generera serviceunderlag lokalt och lokalise ning med en svag tillväxt av yngre medborgare, se ring av ny bebyggelse bör ske i anslutning till re befolkningspyramidSkinnskatteberg på sida 30. dan befintlig bebyggelse. De flesta av de utpekade 4 472 in- LIS-områdena ligger i anslutning till befintliga vånare skolskjutsrutter som körs med linjebussar. I januari 2016 hade Skinnskatteberg är Andra Sidan - . Cirka 60 procent av befolkningen bor i Ett LIS-område som kommunen nämner speciellt- centralorten Skinnskatteberg. Under de senaste , ett tätortsnära område med be decennierna har kommunens befolkning minskat; fintlig, permanent bostadsbebyggelse. Där pla mellan 2001 och 2011 minskade den med cirka 11 neras cirka tio nya tomter för permanentboende. procent. Från 2013 har befolkningen ökat men är Området ligger på gångavstånd till Norra station.- ändå 400 personer färre än år 2000. Målet är att bevara nuvarande befolkningsmängd. Kommunen Fagersta kommun arbetar också med att på läng har en planeringsberedskap för både nyetablering re sikt möjliggöra utbyggnad i fritidshusområden av bostäder och verksamheter. Kommunen har en för att underlätta permanentboende. åldrande befolkning med en svag tillväxt av yngre medborgare, se befolkningspyramid på sida 30. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 29

Resandeflödet med kollektivtrafik - - Fagersta, Norberg och Avesta/Krylbo på riksväg- De tre kommunerna utgör en funktionell arbets 68. Utanför FNS-området sker resandet främst marknadsregion, med Fagersta som kärnan i regi- till Västerås via Bergslagspendeln och Kolsva/Kö onen. De största pendlingsrelationerna sker inte ping med buss 550 från Skinnskatteberg. - oväntat mellan kommunhuvudorterna och Aves - Kommunernas koppling till andra och större ar ta tätort i Dalarna. Västerås tätort är den enskilt- största pendlingsorten för boende i Fagersta. För betsmarknadsregioner är svag, men kan utveck Norberg och Skinnskatteberg är det Fagersta tät las genom bättre kapacitet på Bergslagspendeln ort som är den enskilt största pendlingsorten. Se och väg 250. bild på arbetspendling nedan. - Riksväg 66, 68, 69 samt länsväg 233, 250 och 256 - Resandeflödet med kollektivtrafik inom FNS-om är kommunernas viktigaste vägsträckor. rådet sker till stor del längs med bussens stom linje 500 som trafikerar mellan Skinnskatteberg,

Falun

Borlänge

<10 40 160320

Hedemora

20 80 240 400

Smedjebackenn Ludvika NNorberorbbeerg Avesta

SödeSöderbärerbärkkee VaVdd

Göteborgborg FaF gersgerrsstata UppsalUppsalala Saalal

VVirsboirsbo RRiddarhyttaniddarhyyttant

SkinnskaSkinnskattttteberteberg RaRamnäsmnäsm

SuraSurahammarhammarh StSStockholmockholm

Lindesberg Västerås Hallstahammar

ÖrebroÖrebro KKöKöpinpipingg

- Figur: Arbetspendling till och från Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg år 2013. Samtliga tätorter har expanderats med 500 meter för att få med arbetsplat ser i anslutning till tätorten.

FAGERSTA NORBERG SKINNSKATTEBERG Västerås 153 188 Västerås Västerås 26 59 Västerås Virsbo 49 50 Virsbo Västerås 12 45 Västerås Vad 76 6 Vad Söderbärke 93 12 Söderbärke Stockholm 12 34 Stockholm Surahammar 22 8 Surahammar Riddarhyttan 24 <5 Riddarhyttan Stockholm 43 55 Stockholm

Smedjebacken 43 20 Smedjebacken Hedemora 10 23 Hedemora Skinnskatteberg 86 45 Skinnskatteberg Köping 6 23 Köping Riddarhyttan 24 <5 Riddarhyttan Fagersta 119 417 Fagersta Norberg 417 119 Norberg Ludvika 32 36 Ludvika Hedemora 22 15 Hedemora Fagersta 45 86 Fagersta Avesta 81 220 Avesta Avesta 139 95 Avesta

INPENDLANDE UTPENDLANDE INPENDLANDE UTPENDLANDE INPENDLANDE UTPENDLANDE 30 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

2015 2015 2015 MänKÅldersklass vinnor MänKÅldersklass vinnor MänKÅldersklass vinnor 100+ 100+ 100+ 95-99 95-99 95-99 90-94 90-94 90-94 85-89 85-89 85-89 80-84 80-84 80-84 75-79 75-79 75-79 70-74 70-74 70-74 65-69 65-69 65-69 60-64 60-64 60-64 55-59 55-59 55-59 50-54 50-54 50-54 45-49 45-49 45-49 40-44 40-44 40-44 35-39 35-39 35-39 30-34 30-34 30-34 25-29 25-29 25-29 20-24 20-24 20-24 15-19 15-19 15-19 10-14 10-14 10-14 5-9 5-9 5-9 0-4 0-4 0-4 400 300 200 100 Antal 100 200 300 400 200 150 100 50 Antal 50 100 150 200 200 150 100 50 Antal 50 100 150 200

Fagersta Norberg Skinnskatteberg Figurer: Befolkningspyramider för respektive kommun för år 2015.

FAGERSTA NORBERG SKINNSKATTEBERG Västerås 153 188 Västerås Västerås 26 59 Västerås Virsbo 49 50 Virsbo Västerås 12 45 Västerås Vad 76 6 Vad

Söderbärke 93 12 Söderbärke Stockholm 12 34 Stockholm Surahammar 22 8 Surahammar Riddarhyttan 24 <5 Riddarhyttan Stockholm 43 55 Stockholm Smedjebacken 43 20 Smedjebacken Hedemora 10 23 Hedemora Skinnskatteberg 86 45 Skinnskatteberg Riddarhyttan 24 <5 Riddarhyttan Köping 6 23 Köping Fagersta 119 417 Fagersta Norberg 417 119 Norberg Ludvika 32 36 Ludvika Hedemora 22 15 Hedemora Avesta 81 220 Avesta Fagersta 45 86 Fagersta Avesta 139 95 Avesta

INPENDLANDE UTPENDLANDE INPENDLANDE UTPENDLANDE INPENDLANDE UTPENDLANDE

Figurer: Arbetspendling i siffror TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 31

Kungsör, Arboga och Köping

Kungsör - 8 343 invånare - har pekats ut som en långsiktig expansionsrikt I januari 2016 hade Kungsör . Be- Resandeflödetning. med kollektivtrafik folkningsstrukturen visar att kommunen har en - mindre andel personer än riksgenomsnittet i ål - dern 20-35 år, men en större andel äldre, speciellt De tre kommunerna utgör en funktionell arbets i åldern 60 år och uppåt. Det finns ett politiskt mål marknadsregion, med Köping som kärnan i regi för befolkningstillväxt på 5 procent till år 2025. onen. De största pendlingsrelationerna sker inte - oväntat mellan kommunhuvudorterna. Västerås Förutom kommunens två tätorter, Kungsör och tätort är den enskilt största pendlingsorten för Valskog finns ett antal småorter; Torpa, Granham- boende i Köping. För Arboga är det Örebro tätort- mar och Kungs-Barkarö. I Kungsörs tätort finns- som är den enskilt största pendlingsorten och för planer på förtätning och flertalet nya bostadsom Kungsör är det Eskilstuna. Se bild på arbetspend råden samt verksamheter. Kommunens planavdel ling på nästa sida. - ning uppskattar att antalet bostäder i de centrala Resandeflödet med kollektivtrafik inom KAK -om delarna kan öka med 30-35 procent i ett 25-års- - perspektiv. Skillingeudd som ligger vid Mälaren är rådet sker till stor del längs med bussens stomlinje den mest expansiva delen av Kungsör. Översikts 550 som trafikerar mellan Skinnskatteberg, Kols planen anger även ett potentiellt område för större va, Köping, Kungsör och Eskilstuna. För Arboga- förtätningArboga där väg 250 kommer in från Köping. och Köping sker resandet till Örebro respektive Västerås med tåg på Mälarbanan. För Kungsör gäl 13 858 invå- ler främst tåg på Svealandsbanan till Eskilstuna. nare. I januari 2016 hade Arboga kommun - Kommunen utgår ifrån och planerar för en Kommunernas koppling till Västerås är inte så stark som den kunde vara. Främsta skälet är bris positiv befolkningsutveckling framöver. Målet är- att Arboga år 2020 ska ha 14 000 invånare, vilket ter i kommunikationsmöjligheterna på väg och- järnväg. E18 mellan Köping och Västerås är en förutsätter en ökning med cirka 50 personer årli- gen. En del i befolkningsökningen bedöms komma olycksdrabbad vägsträcka, med ständiga omled av ökad inflyttning på grund av bättre kommu ningar. Tåget på Mälarbanan går en gång i timmen,- vilket är för sällan för arbetspendling. Genom nikationsmöjligheter som ökar möjligheterna att- bättre kapacitet på E18 och Mälarbanan kan utby pendla till närliggande orter. Andelen äldre som- tet mellan orterna ökas. uppnått pensionsåldern är 22 procent och den ål- dersgruppen beräknas öka kraftigt under de kom mande åren. Den övergripande strategin är att för tätaKöping staden i anslutning till befintlig infrastruktur. 25 557 invånare

I januari 2016 hade Köping . Mark för bostäder i kommunen kommer framförallt att efterfrågas i Köpings tätort där kommunen vill se en förtätning. Ett område som är utpekat av kommunen för eventuell framtida utveckling är det mellan Köping och Kolsva. Detta stråk önskar kommunen undersöka i framtida utredningar för att bestämma utbredning av ny bebyggelse; såväl bostäder som verksamheter och anläggningar är tänkbara. Ett annat framtida utbyggnadsområde skulle kunna vara de östra delarna av Köping som 32 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

2015 2015 2015 MänKÅldersklass vinnor MänKÅldersklass vinnor MänKÅldersklass vinnor 100+ 100+ 100+ 95-99 95-99 95-99 90-94 90-94 90-94 85-89 85-89 85-89 80-84 80-84 80-84 75-79 75-79 75-79 70-74 70-74 70-74 65-69 65-69 65-69 60-64 60-64 60-64 55-59 55-59 55-59 50-54 50-54 50-54 45-49 45-49 45-49 40-44 40-44 40-44 35-39 35-39 35-39 30-34 30-34 30-34 25-29 25-29 25-29 20-24 20-24 20-24 15-19 15-19 15-19 10-14 10-14 10-14 5-9 5-9 5-9 0-4 0-4 0-4 300 225 150 75 75 150 225 300 Antal 500 375 250 125 Antal 125 250 375 500 900 675 450 225 Antal 225 450 675 900

Kungsör Arboga Köping Figurer: Befolkningspyramider för respektive kommun för år 2015.

SkinnskattebergSkinnskatteberg Fagersta Surahammar UppsalUppsalaa <20 60 200 600

HallstahammarHallstahammar IrstaIrsta

40 100 400 800 Västeråsås EnkEnköpinöping Kolsva LindesberLindesberg SSörstaforörstafors

KolbäcKolbäckk StockholmStockhkholm MunktorMunktorpp Köpingöping SStrömsholmtrömsholm

MedåkMedåker KvKvicksundick Valskog Fellingsbrobro TToorshällrshälla AArbogrboga KungsörKungsör HällbybrunHällbybrunn GötlundaGötlunda EEskilstunskilstuna

Hovsta

Örebroro Norrköping Kumlmla

Göteborgborgb

ARBOGA KUNGSÖR KÖPING Örebro 233 255 Örebro Örebro 119 83 Örebro Örebro 12 41 Örebro Västerås 488 730 Västerås Västerås 131 229 Västerås Valskog 134 22 Valskog Valskog 45 11 Valskog Västerås 41 128 Västerås Surahammar 52 <5 Surahammar Stockholm 32 106 Stockholm Stockholm 64 148 Stockholm Skinnskatteberg 23 6 Skinnskatteberg Medåker 46 9 Medåker Valskog 30 8 Valskog Munktorp 89 75 Munktorp Köping 296 495 Köping Medåker 24 <5 Medåker Stockholm 18 53 Stockholm Kungsör 137 115 Kungsör Kvicksund 33 5 Kvicksund Kungsör 335 162 Kungsör Kolsva 29 6 Kolsva Köping 162 335 Köping Kolsva 408 103 Kolsva Hallstahammar 24 14 Hallstahammar Kolbäck 59 20 Kolbäck Götlunda 30 36 Götlunda Eskilstuna 109 279 Eskilstuna Hallstahammar 140 61 Hallstahammar Göteborg 10 33 Göteborg Fellingsbro 49 10 Fellingsbro Eskilstuna 110 123 Eskilstuna Arboga 115 137 Arboga Eskilstuna 113 135 Eskilstuna Arboga 495 296 Arboga INPENDLANDE UTPENDLANDE INPENDLANDE UTPENDLANDE INPENDLANDE UTPENDLANDE

Figur: Arbetspendling 2013. Orterna är expanderade med 500 meter. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 33

Surahammar, Hallstahammar och Sala

Surahammar 9 985 invånare - genheter. Knektbacken är också ett område som- I januari 2016 hade Surahammar -. kommer att vara aktuellt för bland annat bostads Den tidigare översiktsplanen är inaktuell enligt- bebyggelse. Området ligger i anslutning till järn kommunen, och arbete pågår med en ny över- vägsstationenSala och i närheten av centrum. siktsplan som ska presenteras under 2016. Kom munen vill fortsätta att utveckla industriverk samhet invid väg 66. Vad gäller bostäder planerar SalaDet finns22 109 en invånare politisk vision att Sala kommun ska- kommunen att förtäta tätorterna Surahammar ha 25 000 invånare år 2024. I januari 2016 hade ochHallstahammar Ramnäs. . Ungefär 56 procent av invå narna bor i Sala stad. 15 645 invå- nare - Vad gäller bostadsutveckling är det framförallt I januari 2016 hade Hallstahammar - - . Antalet invånare har ökat de senaste åren Sala tätort som är föremål för planering. I plan- och i den kommunala planeringen finns en ambi förslaget för Sala stad från 2013 presenteras ut tion att planera för ökad befolkningsutveckling vecklingsområden för bostäder som rymmer cir ka 2000 nya bostäder. I dagsläget finns planlagd framöver. Befolkningsstrukturen har förändrats- över tid och andelen äldre (65 år och äldre) har mark som rymmer 300 bostäder. ökat och förväntas öka ytterligare. En hög inflytt ning har lett till att Hallstahammars kommun Ett potentiellt utvecklingsområde är Norrmalm, mellan järnvägsstationen och Saladammsvägen. idag har en bostadsbrist. - - Då området ligger nära järnvägen finns potential - Vad gäller nyproduktion av bostäder, arbetsplat att skapa pendlingsnära lägen för framför allt bo städer men även kontor. ser och industrier kretsar det mesta kring Hall- stahammars tätort. En ny detaljplan vann laga kraft sista oktober 2014 och möjliggör ny bo Viksberg är ett stort utvecklingsområde som ska- stadsbebyggelse vid Hallstahammars centrum; erbjuda nya strandnära boendemiljöer. Området ett område som heter Eldsboda. Det kommunala som pekas ut som möjligt för nya bostäder är en bostadsbolaget Hallstahem har beslutat att bygga ligt kommunen ”ganska omfattande”. Viksberg tre hus med totalt 36 lägenheter på platsen. ligger fem kilometer utanför centrala Sala och är ett undantag från kommunens strategi att bygga staden tätt och att bygga i kollektivtrafiknära Det kommer med största sannolikhet att byggas- på ett par tomter på Trollebo i Hallstahammars lägen. tätort vilket skulle möjliggöra ett 20-tal nya lä

2015 2015 2015 MänKÅldersklass vinnor MänKÅldersklass vinnor MänKÅldersklass vinnor 100+ 100+ 100+ 95-99 95-99 95-99 90-94 90-94 90-94 85-89 85-89 85-89 80-84 80-84 80-84 75-79 75-79 75-79 70-74 70-74 70-74 65-69 65-69 65-69 60-64 60-64 60-64 55-59 55-59 55-59 50-54 50-54 50-54 45-49 45-49 45-49 40-44 40-44 40-44 35-39 35-39 35-39 30-34 30-34 30-34 25-29 25-29 25-29 20-24 20-24 20-24 15-19 15-19 15-19 10-14 10-14 10-14 5-9 5-9 5-9 0-4 0-4 0-4 400 300 200 100 Antal 100 200 300 400 600 450 300 150 Antal 150 300 450 600 800 600 400 200 Antal 200 400 600 800 Surahammar Hallstahammar Sala

Figurer: Befolkningspyramider för respektive kommun för år 2015. 34 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

Hedemora <20 60 200 600

Östervåla 40 100 400 1000 Tärnssjjöö AvAvestestaa

Norberg MöklintaMöklinta

RunhällRunhällen Fagersta Väsästerfärneboterfärnebo SalSala Hebyy VirsboVirsbbo SalbohedS MorgongåvMoMorgonrgongggåva

Sätra brunn UppsalUppsala KumlKKumlmla RamnäsRam kykkyrkbrkby RanstaRRaansn taa SkultunSkultunaa Surahammaahammmar TiTillbllbergergaa Göteborg HökåsenHökåsen

EnEnköping HallsHallstaahammarhhammaammmmar VVäästerås KolsvaKolsva SörstaforSSöörstar afors Enhagen-EkbackEnEnhagen-EkbackhhEEkkbbkkenn Stockholm DingtunaDDingtunn t a BarkaröBarka KöpinKöpingg

l Örebro torp m nk KolbäcKoK k MunktorpMun Kvicksunvicksunk d

StrömsholmStrö Arboga EskilstunEskilstuna

SURAHAMMAR HALLSTAHAMMAR SALA Västerås 479 1342 Västerås Västerås 393 893 Västerås Västerås 255 1063 Västerås Västerfärnebo 46 21 Västerfärnebo Virsbo 10 21 Virsbo Uppsala 104 196 Uppsala Virsbo 18 45 Virsbo Sörstafors 44 10 Sörstafors Tärnsjö 33 14 Tärnsjö

Surahammar 109 82 Surahammar Sätra brunn 47 15 Sätra brunn Stockholm 5 56 Stockholm Stockholm 46 213 Stockholm Strömsholm 40 51 Strömsholm Salbohed 41 20 Salbohed Ramnäs 47 75 Ramnäs Stockholm 22 95 Stockholm Runhällen 22 11 Runhällen Ransta 79 24 Ransta Köping 61 140 Köping Köping <5 52 Köping Möklinta 43 11 Möklinta Kolbäck 106 119 Kolbäck Morgongåva 45 118 Morgongåva

Hallstahammar 82 109 Hallstahammar Hökåsen 11 21 Hökåsen Kumla kyrkby 44 15 Kumla kyrkby Heby 140 141 Heby Eskilstuna 26 39 Eskilstuna Enköping 27 55 Enköping Fagersta 8 22 Fagersta Arboga 14 24 Arboga Avesta 83 57 Avesta INPENDLANDE UTPENDLANDE INPENDLANDE UTPENDLANDE INPENDLANDE UTPENDLANDE

Figur: Arbetspendling 2013. Orterna är expanderade med 500 meter. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 35

Västerås

Västerås - 145 218 invånare Orterna Skultuna, Dingtuna, Barkarö, Tillber I januari 2016 hade Västerås . ga, Irsta, Tortuna, Orresta och Kvicksund kallas- Kommunens planering ska ge förutsättningar för i översiktsplanen för serviceorter. I närheten av en årlig befolkningstillväxt med 1600 personer.- Västerås tätort är bebyggelsetrycket stort. Sam Fram till år 2026 ska kommunen planera för minst tidigt finns det behov av rekreationsområden. 14 000 bostäder, vilket betyder att det i snitt be Planen är cirka 4200 bostäder till 2026 och cirka höver byggas 800 lägenheter per år. Utöver det 4700 bostäder under perioden 2026–2050. tillkommer de ytor som krävs för utbyggnad av - arbetsplatser och service. Gällande översiktsplan för Gäddeholm medges en - utbyggnad med 5000 bostäder med olika upplå Stora utvecklingsområden längre ifrån centrum- telseformer och med möjligheter till rekreation återfinns i Östra Västerås (700 bostäder, övervä och friluftsliv. En utbyggnad av Herrgårdsängen, gande flerbostadshus), Hälla (500 bostäder, han det första området, pågår och detaljplanearbete- del och logistik), Erikslund (200 bostäder, handel har påbörjats för nästa etapp. Gäddeholmsvägen, och övriga verksamheter) och närliggande Sätra, vilken ska förbinda området med Stockholmsvä- samt Kvastbruket (200 bostäder och småindustri) gen och i förlängningen hela Kärrbolandet, håller norr om centrum. på att byggas enligt översiktsplanen. Kommun service och kommersiell service kommer att öka. Kommunens mål i översiktsplanen för 2026–2050 Det är möjligt att Gäddeholm närmare 2050 kan är 200 000 invånare till år 2050. Ytterligare minst ha utvecklats till en serviceort. 18 000 bostäder ska planeras efter 2026.

2015 MänKÅldersklass vinnor 100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 5200 3900 2600 1300 Antal 1300 2600 3900 5200

Figur: Befolkningspyramid för Västerås, 2015. 36 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

Virsbo Norberg Avesta Sätra brunn Sala Ransta Ludvika Fagersta Heby <20 80 4001000 Gävle

RamnäRamnääss Skinnskattebergeberg

MungaMunga 40 200 800 2000

SkultunSkultuna UUppsalppsa a SurahammarSSuurahammaammar TTiillbergaillllberga Kärsta och BredsdalBredsdal Tortunrtuna HökåsenHökkkåååsenen VäVästterås EnkEnköpiöpinngg HummelstaHummelst IrstaIrsta HallstahammarHallstahaallstahammmaar Bålsta Kolsva SörstaforsSörstafors hag Upplaandsnnds Väsby Enhagen-EnEnhE acacken a EkbackEkEkbbba n Täby Karlstadarrlsstad tuna KolKolbäckbäck gtun rdend DingtunDiDingt å Stockholm gård BarkaröBBarkararöö ÖrtagårdenÖÖrtag MuMunktorpunktounktorp StrömsholStrömsholmm KöpinKöping Tidö-Lindöidöö--Lindö

ÖrebroÖreebbro Kvicksund

Göteborgborg KungsörKö TToorshällrrshälrshäshällla

HällbybrunHällbybrunnn ArbogA a

Eskilstuna Strängnäs LinkLi kööpini g

Örtagården 175 9 Örtagården Örebro 326 244 Örebro Uppsala 342 329 Uppsala Tortuna 189 30 Tortuna Torshälla 106 40 Torshälla Tillberga 677 235 Tillberga Tidö-Lindö 269 6 Tidö-Lindö Surahammar 1063 255 Surahammar Strömsholm 124 36 Strömsholm Stockholm 1182 2906 Stockholm Skultuna 704 334 Skultuna S Sala 893 393 Sala Å ÅS Ransta 187 14 Ransta Ramnäs 228 RÅ S R 80 Ramnäs

Munga 92 E ERÅS ER <5 Munga Köping 730 488 Köping Kvicksund 234 32 Kvicksund

Kungsör 128 Ä ÄST ÄS E ÄSTERÅS 41 Kungsör Kolbäck 339 87 Kolbäck VÄSTERÅS V Irsta 966 196 Irsta Hökåsen 991 236 Hökåsen Hallstahammar 1342 479 Hallstahammar Göteborg 128 172 Göteborg Fagersta 188 153 Fagersta Eskilstuna 750 663 Eskilstuna Enköping 569 476 Enköping Enhagen-Ekbacken 371 17 Enhagen-Ekbacken Dingtuna 363 99 Dingtuna Barkarö 409 94 Barkarö Arboga 229 131 Arboga INPENDLANDE UTPENDLANDE

Figur: Arbetspendling 2013. Orterna är expanderade med 500 meter. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 37

Bilaga B: Nuvarande och gamla stationsorter

Stations-/kommun- Bor på orten Arbetspendlar Arbetspendlar Jobbar på orten huvudort in till orten ut från orten

Arboga 10 769 1 273 1 485 4 545 Ängelsberg Fagersta 11 818 1 437 779 5 502 Hallstahammar 129 26 42 48 Kolbäck 10 847 1 047 2 070 3 193 Strömsholm 2 090 398 693 572 755 202 292 407 Valskog Kungsör 5 863 534 1 019 1 798 784 50 273 103 Munktorp Köping 18 240 2 691 1 934 9 093 483 79 212 151 Karbenning Norberg 4 680 267 824 1 270 Sala 134 89 68 97 Broddbo 13 083 1 303 1 896 5 502 Ransta 168 2 97 20 Rosshyttan 886 71 371 136 88 1 36 3 Surahammar Skinnskatteberg 2 374 95 166 660 Ramnäs 6 204 434 1 499 1 400 Virsbo 1 490 292 421 438 1 470 281 195 689 Dingtuna Västerås 116 620 16 279 9 294 62 362 Hökåsen 1 036 164 485 211 Kvicksund 3 012 166 1 315 254 Orresta 1 949 96 516 483 Tillberga 162 59 74 64 Tortuna 2 145 426 927 507 474 82 243 113

Respektive ort är expanderad med 500 meter i omkrets. 38 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

Bilaga C: Trafikscenarier - Tidtabeller för pendeltåg

Tidtabell för pendeltåg mellan Västerås och Ludvika 13:07 13:18 13:19 13:25 13:26 13:30 13:31 13:39 13:45 13:54 14:00 14:03 14:11 14:19 14:28 14:30 14:44 23:07 23:18 23:19 23:25 23:26 23:30 23:31 23:39 23:45 23:54 12:37 12:48 12:49 12:55 12:56 13:00 13:01 13:09 13:15 13:24 22:07 22:18 22:19 22:25 22:26 22:30 22:31 22:39 22:45 22:54 23:00 23:03 23:11 23:19 23:28 23:30 23:44 12:07 12:18 12:19 12:25 12:26 12:30 12:31 12:39 12:45 12:54 13:00 13:03 13:11 13:19 13:28 13:30 13:44 21:07 21:18 21:19 21:25 21:26 21:30 21:31 21:39 21:45 21:54 22:00 22:03 22:11 22:19 22:28 22:30 22:44 11:37 11:48 11:49 11:55 11:56 12:00 12:01 12:09 12:15 12:24 20:07 20:18 20:19 20:25 20:26 20:30 20:31 20:39 20:45 20:54 21:00 21:03 21:11 21:19 21:28 21:30 21:44 11:07 11:18 11:19 11:25 11:26 11:30 11:31 11:39 11:45 11:54 12:00 12:03 12:11 12:19 12:28 12:30 12:44 19:37 19:48 19:49 19:55 19:56 20:00 20:01 20:09 20:15 20:24 10:37 10:48 10:49 10:55 10:56 11:00 11:01 11:09 11:15 11:24 19:07 19:18 19:19 19:25 19:26 19:30 19:31 19:39 19:45 19:54 20:00 20:03 20:11 20:19 20:28 20:30 20:44 10:07 10:18 10:19 10:25 10:26 10:30 10:31 10:39 10:45 10:54 11:00 11:03 11:11 11:19 11:28 11:30 11:44 18:37 18:48 18:49 18:55 18:56 19:00 19:01 19:09 19:15 19:24 09:37 09:48 09:49 09:55 09:56 10:00 10:01 10:09 10:15 10:24 18:07 18:18 18:19 18:25 18:26 18:30 18:31 18:39 18:45 18:54 19:00 19:03 19:11 19:19 19:28 19:30 19:44 09:07 09:18 09:19 09:25 09:26 09:30 09:31 09:39 09:45 09:54 10:00 10:03 10:11 10:19 10:28 10:30 10:44 17:52 18:03 18:04 18:10 08:37 08:48 08:49 08:55 08:56 09:00 09:01 09:09 09:15 09:24 17:37 17:48 17:49 17:55 17:56 18:00 18:01 18:09 18:15 18:24 08:22 08:33 08:34 08:40 17:22 17:33 17:34 17:40 08:07 08:18 08:19 08:25 08:26 08:30 08:31 08:39 08:45 08:54 09:00 09:03 09:11 09:19 09:28 09:30 09:44 17:07 17:18 17:19 17:25 17:26 17:30 17:31 17:39 17:45 17:54 18:00 18:03 18:11 18:19 18:28 18:30 18:44 07:52 08:03 08:04 08:10 16:52 17:03 17:04 17:10 07:37 07:48 07:49 07:55 07:56 08:00 08:01 08:09 08:15 08:24 16:37 16:48 16:49 16:55 16:56 17:00 17:01 17:09 17:15 17:24 07:22 07:33 07:34 07:40 16:22 16:33 16:34 16:40 07:07 07:18 07:19 07:25 07:26 07:30 07:31 07:39 07:45 07:54 08:00 08:03 08:11 08:19 08:28 08:30 08:44 16:07 16:18 16:19 16:25 16:26 16:30 16:31 16:39 16:45 16:54 17:00 17:03 17:11 17:19 17:28 17:30 17:44 06:52 07:03 07:04 07:10 15:52 16:03 16:04 16:10 06:37 06:48 06:49 06:55 06:56 07:00 07:01 07:09 07:15 07:24 15:37 15:48 15:49 15:55 15:56 16:00 16:01 16:09 16:15 16:24 06:22 06:33 06:34 06:40 15:22 15:33 15:34 15:40 06:07 06:18 06:19 06:25 06:26 06:30 06:31 06:39 06:45 06:54 07:00 07:03 07:11 07:19 07:28 07:30 07:44 15:07 15:18 15:19 15:25 15:26 15:30 15:31 15:39 15:45 15:54 16:00 16:03 16:11 16:19 16:28 16:30 16:44 05:52 06:03 06:04 06:10 14:37 14:48 14:49 14:55 14:56 15:00 15:01 15:09 15:15 15:24 05:37 05:48 05:49 05:55 05:56 06:00 06:01 06:09 06:15 06:24 14:07 14:18 14:19 14:25 14:26 14:30 14:31 14:39 14:45 14:54 15:00 15:03 15:11 15:19 15:28 15:30 15:44 05:07 05:18 05:19 05:25 05:26 05:30 05:31 05:39 05:45 05:54 06:00 06:03 06:11 06:19 06:28 06:30 06:44 13:37 13:48 13:49 13:55 13:56 14:00 14:01 14:09 14:15 14:24 Västerås C Hallstahammar Hallstahammar Surahammar Surahammar Ramnäs Ramnäs Virsbo Ängelsberg Fagersta C Fagersta C Fagersta N Vad Söderbärke Smedjebacken Smedjebacken Ludvika Västerås C Hallstahammar Hallstahammar Surahammar Surahammar Ramnäs Ramnäs Virsbo Ängelsberg Fagersta C Fagersta C Fagersta N Vad Söderbärke Smedjebacken Smedjebacken Ludvika Måndag-­fredag Fr T Fr T Fr T Fr Fr Fr T Fr Fr Fr Fr T Fr T Västerås -­ Ludvika Måndag-­fredag Fr T Fr T Fr T Fr Fr Fr T Fr Fr Fr Fr T Fr T TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 39

Tidtabell för pendeltåg mellan Ludvika och Västerås samt mellan Västerås och Ludvika under förmiddagar 40 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

Tidtabell för pendeltåg mellan Ludvika och Västerås samt mellan Västerås och Ludvika under eftermiddagar TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 41

Tidtabell för pendeltåg på Mälarbanan mellan Örebro och Västerås Och så vidare Och så vidare 10:05 00:05 10:10 00:08 00:06 10:30 00:05 10:35 00:04 10:43 09:17 00:03 09:20 00:04 09:24 00:05 09:29 00:06 09:42 00:07 09:49 09:55 00:06 10:18 10:39 l l l l l l l l 09:40 00:21 10:01 00:11 10:29 08:59 09:16 09:27 09:48 00:11 10:12 09:35 00:05 09:40 00:08 00:06 10:00 00:05 10:05 00:04 10:13 08:47 00:03 08:50 00:04 08:54 00:05 08:59 00:06 09:12 00:07 09:19 09:25 00:06 09:48 10:09 l l l l l l l l 09:10 00:21 09:31 00:11 09:59 08:29 08:46 08:57 09:18 00:11 09:42 09:05 00:05 09:10 00:08 00:06 09:30 00:05 09:35 00:04 09:43 08:17 00:03 08:20 00:04 08:24 00:05 08:29 00:06 08:42 00:07 08:49 08:55 00:06 09:18 09:39 l l l l l l l l 08:40 00:21 09:01 00:11 09:29 07:59 08:16 08:27 08:48 00:11 09:12 08:35 00:05 08:40 00:08 00:06 09:00 00:05 09:05 00:04 09:13 07:47 00:03 07:50 00:04 07:54 00:05 07:59 00:06 08:12 00:07 08:19 08:25 00:06 08:48 09:09 l l l l l l l l 08:10 00:21 08:31 00:11 08:59 07:29 07:46 07:57 08:18 00:11 08:42 08:05 00:05 08:10 00:08 00:06 08:30 00:05 08:35 00:04 08:43 07:17 00:03 07:20 00:04 07:24 00:05 07:29 00:06 07:42 00:07 07:49 07:55 00:06 08:18 08:39 l l l l l l l l 07:40 00:21 08:01 00:11 08:29 06:59 07:16 07:27 07:48 00:11 08:12 07:35 00:05 07:40 00:08 00:06 08:00 00:05 08:05 00:04 08:13 06:47 00:03 06:50 00:04 06:54 00:05 06:59 00:06 07:12 00:07 07:19 07:25 00:06 07:48 08:09 l l l l l l l l 07:10 00:21 07:31 00:11 07:59 06:29 06:46 06:57 07:18 00:11 07:42 07:05 00:05 07:10 00:08 00:06 07:30 00:05 07:35 00:04 07:43 06:17 00:03 06:20 00:04 06:24 00:05 06:29 00:06 06:42 00:07 06:49 06:55 00:06 07:18 07:39 l l l l l l l l 06:40 00:21 07:01 00:11 07:29 05:59 06:16 06:27 06:48 00:11 07:12 06:35 00:05 06:40 00:08 00:06 07:00 00:05 07:05 00:04 07:13 05:47 00:03 05:50 00:04 05:54 00:05 05:59 00:06 06:12 00:07 06:19 06:25 00:06 06:48 07:09 l l l l l l l l 06:10 00:21 06:31 00:11 06:59 05:29 05:46 05:57 06:18 00:11 06:42 06:05 00:05 06:10 00:08 00:06 06:30 00:05 06:35 00:04 06:43 05:17 00:03 05:20 00:04 05:24 00:05 05:29 00:06 05:42 00:07 05:49 05:55 00:06 06:18 06:39 l l l l l l l l 05:40 00:21 06:01 00:11 06:29 04:59 05:16 05:27 05:48 00:11 06:12 05:35 00:05 05:40 00:08 00:06 06:00 00:05 06:05 00:04 06:13 04:47 00:03 04:50 00:04 04:54 00:05 04:59 00:06 05:12 00:07 05:19 00:06 05:25 05:48 06:09 Örebro C Arboga Valskog Kolbäck Dingtuna Västerås C Västerås C Västerås V Dingtuna Kolbäck Köping Valskog Arboga Örebro C Köping Västerås V Örebro -­ Västerås Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr T Västerås -­ Örebro Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr T 42 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030

Tidtabell för pendeltåg mellan Sala - Västerås - Eskilstuna osv. osv. 10:35 10:42 10:50 10:59 11:01 11:13 11:23 11:33 10:23 10:33 10:43 10:54 10:56 11:05 11:13 11:21 L L 10:05 10:12 10:20 10:29 10:31 10:43 10:53 11:03 09:53 10:03 10:13 10:24 10:26 10:35 10:43 10:51 09:35 09:42 09:50 09:59 10:01 10:13 10:23 10:33 09:23 09:33 09:43 09:54 09:56 10:05 10:13 10:21 L L 09:05 09:12 09:20 09:29 09:31 09:43 09:53 10:03 08:53 09:03 09:13 09:24 09:26 09:35 09:43 09:51 08:35 08:42 08:50 08:59 09:01 09:13 09:23 09:33 08:23 08:33 08:43 08:54 08:56 09:05 09:13 09:21 L L 08:05 08:12 08:20 08:29 08:31 08:43 08:53 09:03 07:53 08:03 08:13 08:24 08:26 08:35 08:43 08:51 07:35 07:42 07:50 07:59 08:01 08:13 08:23 08:33 07:23 07:33 07:43 07:54 07:56 08:05 08:13 08:21 L K 07:05 07:12 07:20 07:29 07:31 07:43 07:53 08:03 06:53 07:03 07:13 07:24 07:26 07:35 07:43 07:51 06:35 06:42 06:50 06:59 07:01 07:13 07:23 07:33 06:23 06:33 06:43 06:54 06:56 07:05 07:13 07:21 L 06:05 06:12 06:20 06:29 06:31 06:43 06:53 07:03 05:53 06:03 06:13 06:24 06:26 06:35 06:43 06:51 05:35 05:42 05:50 05:59 06:01 06:13 06:23 06:33 05:23 05:33 05:43 05:54 05:56 06:05 06:13 06:21 L 05:05 05:12 05:20 05:29 05:31 05:43 05:53 06:03 04:53 05:03 05:13 05:24 05:26 05:35 05:43 05:51 Sala Ransta Tillberga C Västerås C Västerås Kolbäck S Kvicksund Eskilstuna Eskilstuna S Kvicksund Kolbäck C Västerås C Västerås Tillberga Ransta Sala Sala Eskilstuna -­‐ Fr Fr Fr T Fr Fr Fr T Eskilstuna -­‐ Sala Fr Fr Fr T Fr Fr Fr T K= Tåget kommer från Katrineholm L= Tåget fortsätter till, resp. kommer från Linköping

Kontaktuppgifter Kollektivtrafikmyndigheten Ängsgärdsgatan 12 721 30 Västerås Telefon: 021-17 30 00 (växel) [email protected] www.ltv.se/kollektivtrafik www.vl.se

Diarienummer: KTM 160081