Trafikplan 2030

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Trafikplan 2030 Kollektivtrafikför Västmanland Trafikplan 2030 Trafikplan Remissversion Kollektivtrafikmyndigheten Tack I arbetet med Kollektivtrafik för Västmanland - Trafikplan 2030 har förvaltning- en inspirerats av många. Det har skett genom studiebesök, dialogmöten, under- lagsmaterial och litteratur som ställts till vårt förfogande. Vi vill här rikta ett tack till länets kommuner, Tra- - •Vi önskar också rikta ett särskilt tack till: fikverket, Länsstyrelsen, Mälab och TiB som så - tålmodigt hjälpt oss med synpunkter vid våra ge Eje Larsson vid Tåg i Bergslagen som hjälpt oss mensamma och enskilda möten. - med att skapa tidtabeller för våra trafikscena • rier med tåg. Vi vill också rikta ett tack till de regionala myn digheter och kollegor runt om i landet som gett oss Hasse Engstrand vid Surahammars kommun inspiration vid studiebesök, möten och inte minst som med sina grundläggande kunskaper om låtit oss ta del av styrdokument med mera för att sjöfart på Mälaren hjälpt oss med underlag till •skriva vår trafikplan. Vi tänker då särskilt på: avsnittet om Båttrafik. • Slutligen vill vi tacka WSP och SWECO som varit • Östgötatrafiken oss behjälpliga med underlagsmaterial. • Skånetrafiken och Region Skåne Trafikförvaltningen vid SLL Kollektivtrafikförvaltningar i angränsande län Detta kommer att genomföras Sammanfattning av förvaltningens vision och åtaganden I Kollektivtrafik för Västmanland - Trafikplan 2030 finns nio utpekade områden som vägleder förvaltningen i arbetet med att utveckla ett pendeltågssystem. Det- ta och hanteringen av stombusstrafiken kommer att leda fram till förverkligande av vår vision om att samordnad samhällsplanering och kollektivtrafikplanering- ut vecklar flerkärnighet med vidgade arbetsmarknader, tillgänglighet till kulturutbud och attraktiva boendemiljöer samt utbildning som följd. De nio utpekade områdena presenteras i prioriterad ordning, 1–9. 1 2 Bergslagspendeln Sala - Västerås • • - - Vid byggandet av dubbelspår mellan- Förvaltningen kommer att starta Ramnäs och Brattheden kommer ut med 30-minuterstrafik med tåg mel ökad trafik till 30 minuter att föror lan Sala-Ransta-Tillberga-Västerås så • das för hela Bergslagspendeln. snart det är ekonomiskt och tekniskt • möjligt. Förvaltningen kommer att utreda möjligheten till 15-minuterstrafik I samband med utökad tågtrafik med tåg mellan Surahammar och kommer förvaltningen att se över Västerås. I samband med det ses linjetrafiken med buss i syfte att föra busstrafiken mellan Surahammar, • över resande för omstigning till tåg. - • Hallstahammar och Västerås över. - Utredning om utveckling av bytes Förvaltningen kommer under 2017- punkterna i Ransta respektive Till att kontakta Trafikverket angående • berga kommer initieras under 2017. - förutsättningarna för utökad per sontrafik. Busstider ska anpassas till tågav gångar. 3 4 Västerås stad Dingtuna • • - Förvaltningen konstaterar ett ökat Förvaltningens trafikscenarier visar intresse för att åka med kollektivtra att den utökande trafikeringen på fiken till Västerås. För att klara den Mälarbanan som pendeltågen medför- ökande efterfrågan behöver vi föra- kan kräva att Dingtuna station byggs över resenärer från bil och buss till- ut till fyrspårsstation. Detta bör utre tåg. Förvaltningen konstaterar vida- • das så snart som möjligt. re att det är nödvändigt med ytterli gare studier över resenärernas mål Dingtuna ska utredas som större punkter i staden, och hur vi på bästa bytespunkt för tåg, buss och andra sätt kan planera kollektivtrafiken färdmedel till och från Västerås stad. efter resmönster. Eventuella övriga I utredningen ska även möjlighet till tågstopp i staden med pendeltåg ska pendlarparkering studeras. • också studeras. - Tillberga station ska öppnas för tra • fik med pendeltåg. - Tillberga ska under 2017 studeras utifrån möjlighet att utvecklas till by tespunkt med pendlarparkering mm. 5 6 Skinnskatteberg, Godsstråket mm Norberg, buss och järnväg • - • - - I samband med utökat utbud på Berg Det är förvaltningens uppfattning att- slagspendeln kommer även utökat ut järnvägsspåret "Snyten" är ointres • bud av buss till Fagersta att utredas. sant för vidare utredning för person • trafik. Förvaltningen kommer att se över busspassningen till tåg vid Fagersta- Förvaltningen kommer att se över och Köping stationer. I samband med busspassningen till tåg vid Fagersta det kommer linjedragningen till Kö • och Avesta/Krylbo stationer. - • ping att utredas. Förvaltningen kommer att föra sam Det är förvaltningens bedömning att- tal med Trafikverket om möjligheten- hela bangården bör utredas utifrån- att bygga dubbelspår för Godsstråket tågmöten, persontrafik och närings genom Bergslagen som dras från Av livets behov av godstransporter. För- esta till Fagersta via Norberg. valtningen kommer att arbeta vidare med möjlighet till förtätning av per sontågtrafik via Skinnskatteberg. 7 8 Mälarbanan Västerås - Eskilstuna • • - Förvaltningen kommer att arbeta för- Förvaltningen kommer att prioritera tågstopp i Valskog och Kolbäck. Med deltagandet i Trafikverkets Åtgärds anledning av det kommer förvalt- • valsstudier för sträckan. ningen att under 2017 initiera möten - med Kungsörs kommun och Hallsta Förvaltningen kommer under 2017 hammars kommun för att utveckla att intensifiera samtalen med Kol stationsorterna till bytespunkter för lektivtrafikmyndigheten i Sörmland resande till Västerås, Köping, Arboga angående våra trafikscenarier med • respektive Kungsör. • mera. I samband med utökad tågtrafik Det är förvaltningens bedömning- kommer förvaltningen att se över att trafiken på såväl Mälaren som på- stomlinjetrafiken med buss i syfte att järnvägen blir ineffektiv med broöpp • föra över resenärer till tågen. - ning vid Kvicksund. De stora förlorar na vid broöppning är miljön och den Bussens avgång och ankomst vid sta regionala utvecklingen. En bro över tionsorter ska även i fortsättningen Mälaren som medger samtida båt- anpassas till tågen. och tågtrafik bör snarast byggas. 9 Västerås - Uppsala - Arlanda • Det är förvaltningens uppfattning att- en förbifart vid Sala för att trafikera med direktgående tåg mellan Väster ås och Uppsala/Arlanda bör byggas. Det skulle troligen ge en restid mellan • Västerås och Arlanda på 60 minuter.- Förvaltningen tar under 2017 förny- ad kontakt med Trafikverket för att tillsammans få till stånd en utred ning över en förbifart för tåg vid Sala. TRAFIKPLAN 2030 LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN | 7 Innehållsförteckning Detta kommer att genomföras 5 1. Varför Trafikplan 2030? 8 2. Förvaltningens utvecklingsarbete 9 3. Framtidens planering sker nu 10 4. Integrerad planering 11 5. Förvaltningens vision 13 6. Vad ska göras? 14 7. Stombusslinjer 25 8. Pendelbåt med eldrift 26 Bilaga A: Befolkning och arbetspendling 27 Bilaga B: Nuvarande och gamla stationsorter 38 Bilaga C: Trafikscenarier - Tidtabeller för pendeltåg 39 8 | LANDSTINGET VÄSTMANLAND | KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN TRAFIKPLAN 2030 1. Varför Trafikplan 2030? Vid årsskiftet 2011/2012 skedde en förändring av styrning och ledning över kollek- tivtrafiken i Västmanland. Då trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft och Landstinget Västmanland blev regional kollektivtrafikmyndighet. Landstinget tog därmed över ansvaret för kollektivtrafiken från dåvarande Länstrafiken Mälardalen och bildade Kollektivtrafikförvaltningen. - I Kollektivtrafikförvaltningens ansvar ingår att komma detta är utveckling av attraktiva bytes planera all kollektivtrafik i länet som är av ett- punkter och omstigningshållplatser kombinerat allmänt intresse, och som inte kan bedrivas på med god turtäthet i kollektivtrafiksystemet. - kommersiell grund utifrån de behov som kollek- tivtrafikmyndigheten ser. Ett rimligt krav som Vi tar ledartröjan för att integrera regional ut landstingets kollektivtrafiknämnd ställer på för veckling och samhällsplanering med planering av långsiktigt hållbara transportsystem. valtningen är att den arbetar igenom den trafik- Syfte och mål som finns i Västmanland, och formar den på ett konsekvent och enhetligt sätt utifrån såväl ett lo- - Trafikplan 2030 utgör en fördjupad kunskapsbild kalt som ett storregionaltKollektivtrafik perspektiv. Somför Västman stöd för- om hur kollektivtrafikens trafiksystem bör ut landdet behövs - Trafikplan en långsiktig 2030 strategi för kollektivtrafi ken, och det är det som vecklas på sikt. Syftet med Trafikplan 2030 är att ska vara. ge förvaltningen ett styrdokument som riktar in - det långsiktiga arbetet med trafikförsörjning av I myndighetens uppdrag ingår att ha fokus på kollektivtrafik i Västmanland. invånarnas behov av kollektivtrafik. För att ge- nomföra uppdraget har myndigheten pekat ut fem Syftet är vidare att peka på en gemensam målbild- övergripande mål med delmål som hanterar till och vision för regionen utifrån långsiktigt hållbart gänglighet, miljö, trygghet och enkelhet. resande för länets invånare och besökare, med fo- kus på regionförstoring utifrån arbetspendling, Förvaltningens strävan är att möjliggöra för fler utbildning, service och kulturutbud. Tidshorison att använda kollektivtrafiken, och att det sker en- ten är 2030 med utblick mot 2050/2070. överflyttning från andra motoriserade färdmedel.- - Målet är att peka på behov av mellankommunala På så vis nås målet med långsiktigt hållbart resan- - de. Målen handlar också om regional tillväxt, re trafiksystem och attraktiva bytespunkter för per gionförstoring med tillgänglighet till en väl funge sontransporter som möjliggör en större samman rande arbetsmarknad, och betydelsen av attraktiv hängande och funktionell region. kollektivtrafik.
Recommended publications
  • Utvecklingsplan För Vatten Och Avlopp I Nya Områden Och I Områden Med Enskilda Avlopp
    Utvecklingsplan för vatten och avlopp i nya områden och i områden med enskilda avlopp Västerås stad Antagen i Kommunstyrelsen 2013-04-10. Antagandet verkställt i samband med antagandet av VA-policy i Kommunfullmäktige 2013-05-02. Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................. 4 2 Omvärldsfaktorer och befintliga planer ............................................................................... 5 2.1 Krav från omvärlden ..................................................................................................................................... 5 2.2 Befintliga planer ............................................................................................................................................ 6 3 Ansvar för VA-planering ...................................................................................................... 6 3.1 Ansvarsfördelning ................................................................................................................................................. 6 3.2 Kostnadsfördelning .............................................................................................................................................. 7 3.2.1 Driftkostnader för den allmänna VA-anläggningen .................................................................................... 7 3.2.2 Kostnader för utökning av den allmänna VA-anläggningen .....................................................................
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
    Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Västmanlands län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Sala 2 1 Västerås 4 5 Arboga 8 Fagersta 8 12 Hallstahammar 8 12 Medelvärde Kungsör 8 6 handläggningstid 2020 Köping 8 Sverige: 5,7 veckor Gruppen: 7,0 veckor Norberg 8 8 Skinnskatteberg 8 8 Medelvärde Surahammar 8 6 handläggningstid 2016 Sverige: 6,0 veckor Gruppen: 7,2 veckor Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Arboga 2 2 Kungsör 2 2 Sala 2 3 Fagersta 3 3 Hallstahammar 3 2 Medelvärde Norberg 3 3 handläggningstid 2020 Surahammar 3 6 Sverige: 4,0 veckor Gruppen: 3,0 veckor Köping 4 4 Västerås 4 3 Medelvärde Skinnskatteberg 8 2 handläggningstid 2016 Sverige: 4,0 veckor Gruppen: 3,0 veckor Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Arboga Nej 0 Nej Fagersta Ja 28 1 Ja 49 Hallstahammar Ja 70 1 Ja 30 Kungsör Nej 0 Nej Servicegaranti 2020 Sverige: 19 % Ja Köping Nej 0 Nej Gruppen: 30 % Ja Norberg Ja 28 1 Ja 49 Sala Nej 0 Ja Digitaliseringsgrad 2020 Sverige: 0,52 Skinnskatteberg Vet ej Nej Gruppen: 0,44 Surahammar Nej 0 Ja 10 Västerås Nej 1 Nej Servicegaranti 2016 Sverige: 30 % Ja Gruppen: 50 % Ja Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 Serveringstillstånd Surahammar 11 125 11 075 Sala 11 200 11 200 Fagersta 11 700 12 260 Hallstahammar 11 700
    [Show full text]
  • Sustainable Waste to Energy Technology How Waste Becomes
    Sustainable Waste to Energy Technology How waste becomes an environmentally friendly key resource for a sustainable society Peter Karlsson, Tecknical Director, Modernization Project Unit 6, for Mälarenergi With overMälarenergi 40 years withinAB, the Unitfield of6 wastepower, coolingplant. & heat energy, district heating, infrastructure and process industry Operation spring 2014, 2.850 MSEK (276 MEUR) MälarenergiTechnical AB,Manager, Production responsible Manager for the commissioning2008-2014 and in the steering and controlling group for the Project Unit 7 recyckled wood. Operation 2020, Investment 1.800 MSEK(174 MEUR) Technical Manager and in the governing group for the Project, 2015- March 2016 Investigations for Mälarenergi but also as a free consultant for Power, Heat & Cooling system. Unit 7 150 MWth Unit 5 Recycled fuel, Biofuel In operation : 2020 200 MWth Biofuel In operation : 2000 Unit 6 167 MWth Waste, biofuel In operation 2014 ByggnadsvolymstudieMälarenergi av Block 2020 7 - Flygperspektiv District storage Rebuilt heavy oil tank to 28.000 m3 a district heat ackumulator Energy: 1200 MWh Effect: 70 MW This is Mälarenergi Mälarenergi’s products and services are the core of several fundamental functions in the society, such as energy-, water- and broadband solutions. We have a wide range of services that provide both individuals, organizations, companies and the general public benefits. Owner: Västerås City Turnover: ~3 million Euro Number of employees: 700 Head office: Västerås 5 BA Heat & Power • The business area Heat and power are producing heat, remote Turonover: ~140,66 million Euro cooling and electricity with cogeneration and hydropower. Sales heating: 1 538 GWh Sales cooling: 27 GWh • Our cogeneration plant from 1963 is the largest in northern Europe Production electricity: 565 GWh (incl.
    [Show full text]
  • Arkivbildarregister, I Västerås Arkivdepå Respektive Arboga Arkivdepå Lägg Märke Till… …Att Listan Ej Gör Anspråk Att Vara Komplett
    Arkivbildarregister, i Västerås arkivdepå respektive Arboga arkivdepå Lägg märke till… …att listan ej gör anspråk att vara komplett. …att samma arkivbildare i en del fall kan återkomma fler gånger, men under olika namn. Finner Du inte det Du söker eller behöver mer detaljerad information om arkivbilderna, så är Du välkommen att kontakta oss på antingen 021 – 18 68 80 eller [email protected]. De flesta av arkiven är helt öppna för forskning, men vissa har villkor för tillgängligheten. I vissa fall måste man söka tillstånd hos arkivägaren. Kontakta Arkiv Västmanland för mer information. Arkivbildare 1386 Unga Viljor Ängelsberg 234:e Rotarydistriktet AB Almö-Lindö arkiv AB Arboga maskiners verkstadsklubb AB Axelssons Rostfria verkstadsklubb Arboga AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning (BGK) AB Plåtmanufaktur, Mölntorps verkstäder AB. C. M. Wibergs vagn- och redskapsfabrik ABB Motorklubb med AMK bilservice ekonomiska förening ABF Arosgården ABF avd Arboga ABF avd Hallstahammar ABF avd Heby ABF avd Kolbäck ABF avd Kolsva ABF avd Kungsör ABF avd Kärrgruvan ABF avd Köping ABF avd Möklinta ABF avd Norberg ABF avd Ramnäs ABF avd Riddarhyttan ABF avd Sala ABF Dingtuna ABF Fagersta ABF Heby ABF Heby biarkiv Heby manskör ABF Heby biarkiv Lunhällens ABF barnfilmsklubben ABF Kolbäck ABF Kolsva ABF Kung Karls ABF Kungsåra ABF Kungsör ABF Kärrbo ABF Morgongåva ABF Möklinta ABF Norberg ABF och Arosgården ABF och Arosgården särarkiv 1 Kungsåra ABF och Arosgården särarkiv 1 Skultuna ABF och Arosgården, särarkiv 1 Skultuna ABF och Arosgården,
    [Show full text]
  • 2020-11-24 Beslut Region Västmanland
    BESLUT 2020-11-23 Dnr 3.5.1-21296/2020-21 1(8) Region Västmanland Regionhuset 721 89 Västerås Ärendet Tillsyn av Region Västmanland (härefter regionen) ansvar när det gäller medicinsk vård och behandling till äldre personer med misstänkt eller konstaterad covid-19 som bor på särskilt boende. I tillsynen har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bl.a. granskat om det gjorts individuella bedömningar avseende behov av vårdnivå för dessa personer och om de fått den vård och behandling de haft behov av. Beslut • Äldre som bor på särskilt boende har inte fått vård och behandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt eller konstaterad covid-19. • Äldre som bor på särskilt boende och deras närstående har inte fått information och gjorts delaktiga vad gäller vård och behandling vid misstänkt eller konstaterad covid-19. • Ställningstagande om och genomförande av vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk i inledningen av covid-19 pandemin för äldre som bor på särskilt boende. • Det går inte att följa vården och behandlingen till äldre som bor på särskilt boende som haft misstänkt eller konstaterad smitta av covid-19 pga. brister i primärvårdens patientjournaler. IVO begär med stöd av 7 kap. 20 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att regionen ska redovisa sin inställning till de brister som IVO konstaterat. Redovisningen ska även innehålla de eventuella åtgärder som regionen i sitt systematiska patientsäkerhetsarbete har vidtagit eller planerar att vidta för att komma till rätta med bristerna. När det gäller brister som förekommer i privata primärvårdsverksamheter ska redovisningen innehålla uppgifter om hur regionen kommer att följa upp aktuella verksamheter.
    [Show full text]
  • BASE PROSPECTUS Kommuninvest I Sverige Aktiebolag (Publ
    BASE PROSPECTUS Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (incorporated with limited liability in the Kingdom in Sweden) Euro Note Programme Guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden On 2 September 1993 the Issuer (as defined below) entered into a U.S.$1,500,000,000 Note Programme (the Programme) and issued a prospectus on that date describing the Programme. This document (the Base Prospectus) supersedes any previous prospectus. Any Notes (as defined below) issued under the Programme on or after the date of this Base Prospectus are issued subject to the provisions described herein. This does not affect any Notes issued before the date of this Base Prospectus. Under this Euro Note Programme (the Programme) Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (the Issuer) may from time to time issue notes (the Notes) denominated in any currency agreed between the Issuer and the relevant Dealer(s) (as defined below). The Notes may be issued in bearer or registered form (respectively the Bearer Notes and the Registered Notes). Each Series (as defined on page 53) of Notes will be guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden. The final terms (the Final Terms) applicable to each Tranche (as defined on page 53) of Notes will specify the Guarantor (as defined in the terms and conditions of the Notes) in relation to that Tranche as of the issue date of that Tranche. However, other regions and municipalities of Sweden may subsequently become Guarantors under the Guarantee (as defined herein). The Guarantee will be in, or substantially in, the form set out in Schedule 8 to the Agency Agreement (as defined on page 52).
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Handlingsprogram För Räddningstjänst 2021
    Handlingsprogram för räddningstjänst 2021 Dnr: 2020/707 MBR – K132 Handlingsprogram för räddningstjänst Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall kommunen ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Vilken räddningstjänstförmåga RTMD har i stort redovisas i detta handlingsprogram. För ytterligare information hänvisas till RTMD:s hemsida och kansli i Västerås. Under år 2021 skall MSB presentera föreskrifter angående hur kommunernas handlingsprogram skall vara utformade varför detta handlingsprogram kommer att ersättas av ett nytt anpassat till dessa nya föreskrifter. Detta handlingsprogram träder i kraft 2021-03-16 och är antaget av direktionen för Räddningstjänsten Mälardalen 2021-03-16. 1 Innehåll 1 RTMD:s insatsområde för räddningstjänst ................................................................................................................ 4 2.1 Riskbild ..............................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Kungsängsverket 2013
    Miljörapport. Kungsängens reningsverk 2013. Miljörapport Kungsängens reningsverk 2013 Innehåll Grunddel .............................................................................................. 3 1 Verksamhetsbeskrivning ........................................................ 4 1.1 ORGANISATION ....................................................................................................... 4 1.2 ANSLUTNING .......................................................................................................... 4 1.3 AVLOPPSVATTENRENING ........................................................................................ 6 1.4 SLAMBEHANDLING ................................................................................................. 7 1.5 KEMIKALIE- OCH AVFALLSHANTERING ................................................................... 8 1.6 HÄNDELSER UNDER ÅRET ....................................................................................... 8 1.6.1 Byte luftare i biosteget .......................................................................... 8 1.6.2 Byte renshanteringsutrustning ............................................................ 9 1.6.3 Installation av mekanisk slamförtjockare ............................................ 9 1.6.4 Driftstörning på gasfacklor ................................................................... 9 1.6.5 Nytt driftövervakningssystem .............................................................. 9 1.7 PLANERADE PROJEKT UNDER 2014 ........................................................................10
    [Show full text]
  • Ungdomsdialog Irsta
    DOKUMENTATION UNGDOMSDIALOG IRSTA NÄR: 28 mars 2019, kl. 18.00-19.30 Stadsbyggnadsförvaltningen VAR: Irstaskolans fritidsgård Västerås Stad 1 DELTAGARE: 25 personer (tjänstepersoner ej inräknade) ORTSDIALOG MED FOKUS PÅ VÄSTERÅS LANDSBYGD Hur ser Västerås kommun ut om tio eller tjugo år? Hur många bor i kommunen och var bor alla? I stadens vision Västerås 2026 – Staden utan gränser går att läsa att kommunen ska ligga i täten med världsledande kunskap, men även om engagemang, delaktighet och mångfald i hela kommunen, på landsbygden, i större bostadsområden och vid Mälaren. Översiktsplan Västerås 2026 är ett av stadens styrande dokument för hur kommunen ska växa och utvecklas och som i sitt innehåll utgår från visionen. Frågor som planen tar upp är var och hur kommunen ska utvecklas genom nya bostäder, platser för näringsliv, gröna områden för rekreation, jordbruksmark och kommunikationer. Här framgår också att en hållbar utveckling i kommunen bygger på att både land och stad utvecklas. Det ska vara möjligt att bo och verka på landsbygden. Det betyder att det ska finnas boende för olika skeden i livet, bra kollektivtrafik, service och närhet till strövområden och rekreation. Platsbundna näringar som jord- och skogsbruk, men även andra typer av näringar ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Serviceorter på landsbygden För att stärka livet på landet, pekar översiktsplanen ut nio stycken så kallade serviceorter. Det är i dessa orter som nya bostäder, busslinjer, service och mötesplatser i första hand ska lokaliseras. Genom att medvetet arbeta så, kan förutsättningar för att behålla och utveckla viktiga vardagliga funktioner stärkas. Serviceorterna är Skultuna, Tillberga, Tortuna, Orresta, Irsta, Gäddeholm, Kvicksund, Barkarö och Dingtuna.
    [Show full text]
  • The Essence of Sweden
    The Essence of Sweden get here at vastmanland.se Vildmarken Åar, sjöar och öar Västmanland är Europas närmaste vildmark med mindre än en I Västmanland finns hundratals sjöar och vattendrag med timme från Västerås stad och bara 90 minuter från Stockholm. utmärkt fiske. Bävern lever i många av de små skogssjöarna Här får besökarna ta del av vidsträckta landskap och djupa och det finns flera företag som erbjuder bäversafari och som oförstörda skogar. Regionen är speciellt attraktiv för aktiva hyr ut kanoter. familjer och här finns turistföretag som erbjuder allt från guidade turer till prisbelönt älgsafari. Den anrika och en gång mycket viktiga transportleden Strömsholms kanal har 26 slussar som är manuellt manövrerade. Svartådalen, som ligger i hjärtat av Västmanland, är känd för Kanalen har en fallhöjd på 100 meter och erbjuder en fantas- sitt rika fågelliv, sina våtmarker och skogar. Det här är en miljö tisk kanotupplevelse. som erbjuder fantastiska fotomöjligheter. Mälaren sträcker sig hela vägen till Stockholms skärgård och Regionen är en idealisk destination för fiskeentusiaster, fågel- med sina tusentals småöar är Mälaren populär bland båtägare skådare och botaniker och för aktiviteter som vandring, cykling och badentusiaster. Det finns båt- och sightseeingturer eller kanot. Tack vare Västmanlands geografiska placering kan som avgår från Västerås hamn till många av öarna i Västerås man här också finna ett rikt och ovanligt växtliv. skärgård, bland annat till Östra Holmen som är en populär baddestination. Wilderness Västmanland is Europe’s closest wilderness. Less than an hour The rivers, lakes and islands from the city of Västerås, and only 90 minutes from Stockholm, vast Västmanland boasts hundreds of lakes and rivers offering splendid landscapes and deep unspoiled forests offer great opportunities fishing, and scores of nature reserves and national parks.
    [Show full text]