PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Antaget Av Kommunfullmäktige Oktober 2017 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Antaget Av Kommunfullmäktige Oktober 2017 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Antaget av kommunfullmäktige oktober 2017 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Planprogram för Söderhamnsporten har tagits fram under vintern 2016/2017 av Landskapslaget AB på uppdrag av Söderhamns kommun. Revideringar har gjorts efter samråd inför god- kännande i kommunfullmäktige i oktober 2017. Projektledare Söderhamns kommun: Eva Widergren ARBETSGRUPP SÖDERHAMN: Dick Nilsson, Anders Bloom, Andreas Håberg, Karolina Engren, Andreas Wallström, Johnny Olofsson, Ludvig Königsson (Söderhamns kommun) och Carl- Johan Engström (Konsult) MEDVERKANDE: LANDSKAPSLAGET AB Mia Lindblad Anna Squassina Tomas Saxgård SÖDERHAMNS KOMMUN 826 80 Söderhamn STRUCTOR MILJÖBYRÅN www.soderhamn.se Petra Adrup Maria Berg Lissel LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12, 5 tr EBAB 118 46 Stockholm Thomas Järlö www.landskapslaget.se 2 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN FÖRORD Detta förslag till planprogram för Söderhamnsporten visar Söderhamn står inför en spännande framtid. Centrum en möjlig framtida utveckling av Söderhamns resecentrum förtätas med nya bostäder och upprustade parker, å-prom- och dess omgivningar. Programmet är resultatet av en bred enader och gator. dialog med politiker, kommunledning, lokalt näringsliv samt regionala aktörer. Förslaget är ett strategiskt steg i Med ett framtida dubbelspår närmar vi oss främst Gävle, att skapa ett hållbart Söderhamn och en region där det är Hudiksvall och Sundsvall, men också Stockholm samt en lätt att resa miljövänligt och där olika orter i Gävle- rad andra orter längs med järnvägen. Att lättare kunna borg kommer närmare. Bärande tankar i programmet är förflytta sig mellan städerna gör arbetsmarknadsregionen att utveckla resecentrum som mötesplats, stärka kopp- stabilare och bidrar till att regionen växer. Det ger trygg- lingen till stadskärnan, peka ut platser för stationsnära het för våra invånare, med fler arbetstillfällen och ett boenden och verksamheter och inte minst skapa parker större utbud av bostäder, service och handel. och stråk med vattenkontakt. En utveckling av Söderhamnsporten är en förändring som kommer ske etappvis över lång tid och som kommer kräva Sven-Erik Lindestam omfattande offentliga investeringar. Kommunstyrelsens ordförande Verksamhet Cafe Cafe 3 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND OCH SYFTE 6 PROGRAMOMRÅDET 7 PÅGÅENDE PLANERING 8 PROGRAMFÖRSLAG 9 MÅLBILD 10 STRATEGIER 10 SITUATIONSPLAN 14 FÖRSLAGET I STORA DRAG 15 RESECENTRUM 16 STADSRUM 17 NY BEBYGGELSE 18 HANDEL OCH SERVICE 22 TEKNISK FÖRSÖRJNING 26 GENOMFÖRANDE 27 EN ETAPPVIS UTBYGGNAD 28 EKONOMI 30 KONSEKVENSER 34 MILJÖKONSEKVENSER 35 SAMMANFATTNING 37 BILAGA 1- FÖRUTSÄTTNINGAR 38 BEFINTLIG SITUATION 39 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 40 KOMMUNIKATION OCH VÄGNÄT 41 BEFINTLIG BEBYGGELSE 43 KULTURMILJÖ 44 NATUR OCH REKREATION 45 MARKFÖRHÅLLANDEN 46 RISK OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING 47 4 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN SAMMANFATTNING Stationsområdet och Söderhamnsporten har ett strategiskt Programförslaget innebär att resecentrum utvecklas till KONSEKVENSER läge med hög regional tillgänglighet och samtidigt 10-15 en effektiv kollektivtrafiknod. Platsen blir kärnan i en ny En omvandling av Söderhamnsporten enligt program- minuters gångväg till stadskärnan. Trafikverket utreder och funktionsblandad stadsdel som successivt växer fram förslaget skapar förutsättningar för en utveckling av en utbyggnad av Ostkustbanan med dubbelspår. Detta in- kring stationsområdet. näringsliv, arbetsmarknad och nya bostäder. På sikt förvän- nebär ökad kapacitet och förkortade restider. Restiden till tas detta generera tillväxt och ett utökat skatteunderlag. Gävle blir ca 20 minuter, Sundsvall 40 minuter och Stock- Stadsdelen länkas via stärkta kopplingar och en förtätad Genomförandet av förslaget är initialt förenat med stora holm/Arlanda nås på cirka 1 timme och 20 minuter. bebyggelsestruktur samman med stadskärnan så att en kommunala investeringar i infrastruktur och allmänna sammanhängande stadsbygd formas. De tillkommande platser. Till viss del kan kostnader/investeringar täckas av Syftet med planprogrammet är att utreda förutsättnin- stadskvarteren ramas in av Söderhamnsporten och Västra intäkter men möjligheten till extern finansiering/samar- gar för att omvandla området till en hållbar och levande Tullgatan som huvudgator och orienteras kring en beten för exempelvis utbyggnaden av resecentrum bör i stadsdel där sambandet mellan resecentrum och stadskär- genomgående stadspark som innehåller Söderhamnsån. kommande arbete noggrant undersökas. nan ska beaktas och stärkas. Syftet är även att återskapa intresset för området och belysa dess utvecklingspotential Strax söder om resecentrum reserveras en plats för en En utredning av programförslagets påverkan på den riks- som en stark utvecklingsnod. större publik/personalintensiv verksamhet som kan bidra intressanta kulturmiljön bör göras så att exploatering till att generera aktivitet på platsen, annonsera orten och enligt programförslaget kan utformas så att riksintresset PROGRAMFÖRSLAG stärka Söderhamnsporten som ett stadsstråk. inte påverkas negativt. I en framtidsbild har Söderhamnsporten utvecklats till en levande och attraktiv del av Söderhamns stadskärna. Sta- I de trafikstörda och riskutsatta delarna av programområ- Avledning av vatten till Söderhamnsån och eventuella tionsområdet är en väl fungerande kollektivtrafiknod och en det föreslås verksamheter. Då dessa utgör en del av vyn mot åtgärder i vattenområden kan medföra negativa konsekvens- levande mötesplats för såväl Söderhamnsbor som regionen staden längs med kommunikationslederna skapas riktlin- er i form av påverkan på miljökvalitetsnormer för Söder- i stort. Nya verksamheter har etablerat sig i området och jer för placering och utformning för att de ska bidra positivt hamnsån och Söderhamnsfjärden. Ett helhetsgrepp på dag- de förkortade restiderna har utökat arbetsmarknaden för till stadsbilden. vattenhanteringen, som tidigare har varit undermålig, kan boende i Söderhamn. Nya bostäder i närheten av stationen dock vara positivt för recipienter och översvämningsrisker. skapar goda förutsättningar att kombinera ett attraktivt Strukturen i anslutning till stadskärnan föreslås bygga boende med studier eller arbete på annan ort. Hållbarhet vidare på Söderhamns befintliga stadskvaliteter - gatornas En naturinventering för arter kring ån behövs göras. och miljömedvetenhet genomsyrar området. nätstruktur, småstadens skala och trähusbebyggelsen. Kring resecentrum och södra delen av programområdet Byggande inom strandskyddat område kräver upphävande För att uppnå målbilden har åtgärder inom sex nyckelom- föreslås byggnadsvolymerna få en något större skala och av strandskyddet, för vilket särskilda skäl krävs. råden lyfts fram: en mer dynamisk siluett. Signaturbyggnader kan etablera landmärken och annonsera staden samt ge ytterligare en Området ligger inringat av större vägar och en järnväg som Hållbara transportslag - Utveckla en modern och karaktär som knyter an till ett större regionalt perspektiv. kan komma att byggas ut framöver. Bullersituationen effektiv kollektivtrafiknod. Planering för fotgängare och behöver utredas och åtgärder vidtas för att riktvärden inte cyklister ska prioriteras. Offentliga platser, gator och bostäder ska utformas som ska överskridas för verksamheter och bostäder. Bostäder - Möjliggör stationsnära boende. attraktiva, trygga livsmiljöer med särskilt fokus på Stadssamband - Utveckla kopplingar mellan stadskär- upplevelsen i ögonhöjd. Programområdet ligger i ett strategiskt läge med resecen- nan och programområdet. trum som kärna. Med planerade grönstråk och blandning Gröna och blå värden - Utveckla rekreativa värden Förslaget är anpassat för en successiv utbyggnad i etapper. av verksamheter och bostäder har området potential att bli samt blå-och grönstruktur. Ett angreppssätt för att väcka intresse och påbörja ett attraktivt område där människor rör sig tryggt dygnet Lokalisering av verksamheter - Möjliggör för en större identitetsskapandet av området är att arbeta med temp- runt. publik/personalintensiv verksamhet- ”en regional dragare” orära platser och aktiviteter i etapputbyggnaden. De temp- Långsiktigt perspektiv - Anpassa förslaget för en orära aktiviteterna kan utgöra en strategisk resurs för utbyggnad över en längre tidsperiod. Söderhamn där platsers identitet liksom en stadsstruktur kan etableras och aktiveras från byggstart, en möjlighet till social hållbarhet. 5 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN BAKGRUND OCH SYFTE BAKGRUND PROGRAMOMRÅDE PLANPROCESSEN Söderhamnsporten är en knutpunkt mellan E4:an, väg Programområdet är beläget strax sydväst om Söderhamns Syftet med ett planprogram är att i ett tidigt skede utreda 50, Ostkustbanan och tvärbanan över till Stambanan. stadskärna och omfattar en yta om ca 50 ha kring tågsta- förutsättningar för förändrad markanvändning inom Stationsområdet har ett strategiskt läge med hög regional tionen. I väster avgränsas området av E4:an, i söder ett område. Ett program är också en möjlighet att tidigt tillgänglighet och samtidigt 10-15 minuters gångavstånd Södra Tvärleden och i öster Västra Tullgatan. Norra grän- samråda om förslaget med remissinstanser, sakägare och till stadskärnan. Området är därmed ett av kommunens sen utgörs av Brädgårdsgatan och Björnängsvägen. allmänhet. Synpunkter på planprogrammet som kommer viktigaste utvecklingsområden med potential för verksam- in till kommunen sammanställs i en redogörelse. Därefter heter av regional betydelse samt för boende där pendling För att få ett helhetsperspektiv på de pågeånde
Recommended publications
  • Översiktsplanen
    Översiktsplan Så utvecklar vi Söderhamn till en attraktiv och hållbar kommun Antagen av Kommunfullmäktige 26 oktober 2020 Söderhamns översiktsplan Planarbetet har bedrivits i projektform med kommunstyrelseförvaltningen som projektansvarig. Företrädare för andra förvaltningar har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer och bolagsdirektörer. Projektledare: Eva Widergren, Ludvig Königsson och Agneta Svensson Layout av trycksak: Twist and shout AB Fotografier: Medarbetare i Söderhamns kommun / Niklas Lundqvist / Mostphotos där inget annat anges Diarienummer: 2014-00308 Söderhamns framtid berör oss alla Många söderhamnsbor har tyckt till om hur det är att leva i kommunen och vilka framtidsfrågor som är viktiga för att skapa en god lokal utveckling i Söderhamn. Under våren och sommaren 2016 genomfördes en serie ortsdialoger och en sommarturné. Senhösten 2017 var ett första förslag till översiktsplan klart. Förslaget väckte stort engagemang och efter ny rad av dialogtillfällen har översiktsplanen förtydligats och utvecklats ytterligare. Under arbetets gång har vi fått in hundratals synpunkter som tillsammans med ytterligare kunskap ligger till grund för denna översiktsplan. Ett stort tack till alla er som medverkade i dialogerna! En omställningsplan för hållbar utveckling Översiktsplanen är tänkt att ge framförhållning på lång sikt. Den ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö, idag och för kommande generationer. Med ett så långt tidsper- spektiv är det möjligt att skapa beredskap för förändringar i vår omvärld och vi kan planera för såväl större som mindre investeringar. Det ger också tid till att påbörja systemförändringar som kräver nya sätt att tänka och agera, exempelvis hur vi transporterar oss, brukar vår mark eller hur vi producerar och konsumerar energi.
    [Show full text]
  • Bruksanda Texter Och Reflektioner Från En Forskningscirkel
    Bruksanda Texter och reflektioner från en forskningscirkel Maria Vallström (red.) Arbetsrapport från FoU-Söderhamn Bruksanda Texter och reflektioner från en forskningscirkel Maria Vallström (red.) Produktion och Utgivning: © FoU Söderhamn CFL – Centrum för flexibelt lärande Söderhamns kommun Södra Järnvägsgatan 7, 826 80 Söderhamn www.cfl.se Tel. 0270-758 00 Fax 0270-169 65 Omslagsbild: Hildur Tinglöv, Ljusne. Fotograf: Arne Tinglöv, Ljusne. Tryck: Söderhamns kommun, 2012 ISBN-nummer: 978-91-972112-9-1 Bruksanda Texter och reflektioner från en forskningscirkel Maria Vallström (red.) Bruksanda. Texter och reflektioner från en forskningscirkel Innehåll: Maria Vallström: Inledning 3 Lasse Persson: Funderingar kring begreppet bruksanda 7 Bengt-Göran Källman: Fackföreningsrörelsen i Ala och Ljusne 14 Hans Källarsson: Ala bruk 29 Tord Nyberg: ”Den största socialisten på Ljusne” - prästen Thorsten Pihl 1896-1908 33 Gun-Britt Wallström & Maria Vallström: Ljusne Husmodersskola 43 Lars Arnell: Splitvedsjäntan - ett anständigt liv 54 Ove Eriksson: Med livet som insats 67 Bengt-Göran Källman: Rationaliseringen vid Alasågen 1935-1940 72 Maivor Molund: ”Dom vart vad vi gjorde dom till” 80 Thord Blom: Förhållandet mellan tjänstemän och arbetare på fabriken under 1960-talet 86 Maria Vallström: Samhällsavdelningen 88 Sammanställning bolaget och samhället 94 John Persson: Minnen 96 Bildlista 98 1 2 Inledning Maria Vallström Hela vintern 2010-2011 har vi träffats och läst och diskuterat, både om hur man gör en undersökning och hur man skriver, och vad bruksandan egentligen var eller är. Mestadels har det handlat om Ljusne, en liten ort i södra Hälsingland, där industrin varit världskänd men nu förlorat sin roll som den grund samhället vilat på. Invånarantalet har sjunkit från 3 700 (1977) till ca 2 300 idag, affärer har slagit igen, fabriksområden står öde.
    [Show full text]
  • Bredbandsstrategi För Gävleborgs Län 2012-2020
    Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Länsstyrelsen Gävleborg Foto omslag: www.sxc.hu 2 Förord Kommunikation i alla dess former är en förutsättning för tillväxt och hållbar utveckling i vårt samhälle. Bredband är en digital motorväg som ger möjlighet till snabb kommunikation och tillgång till information och tjänster. Det är viktigt att alla i Gävleborgs län kan ta del av det digitala samhälle som växer fram. Företagens och hushållen tillgång till bredband med hög kapacitet och kvalitet har stor betydelse för en positiv utveckling i hela Gävleborg. Ett snabbt och säkert bredband ökar länets attraktivitet. Tidigare företagsetableringar avgjor- des av tillgången till råvara, strömmande vatten och möjlighet till transport av framställda varor. I dag är det andra faktorer som avgör valet av lokalisering. Tillgång till välutbildad arbetskraft och snabba transporter spelar fortfarande stor roll men även snabb kommunika- tion i form av bredband. Man kan med rätta påstå att bredband idag är en av de grundläggan- de infrastrukturerna och är lika viktigt som väg-, vatten- och elnät. För individen gör bredbandet det möjligt att välja ett attraktivt boende i vårt län. Vare sig det är vid vatten, på en bondgård eller mitt i tätorten. Bredbandet ska vara så väl utbyggt i länet att vi fritt kan göra valet av boende och ändå ha möjlighet till snabb kommunikation via bredband. Bredband är också en bärare av viktig samhällsinformation. Alla medborgare ska ha möjlig- het att ta del av sådan såväl elektroniskt som i annan form. Detta är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga.
    [Show full text]
  • Söderhamns Kommun, 130820 Upphandling Skadedjursavtal/Saneringsförsäkring
    Söderhamns kommun, 130820 Upphandling skadedjursavtal/saneringsförsäkring Populärnamn Fastighetsbeteckning Kvm Fastighetsägare Adress Notering Boulebanan/mediaverkstaden Verkstäderna 106 CNF i Söderhamn KB Kungsgatan 30 Skapande verkstad Verkstäderna 2 323 CNF i Söderhamn KB Styrmansgatan 4 Förråd, by 112 Östansjö 42:3 90 Flygstaden AB Byggnad 112, 826 70 Söderhamn Fackliga lokaler Granen 9 290 Faxeholmen Köpmangatan 6 Mottagningskök sjukhuset Porsmyran 3:1 96 X-fastigheter Söderhamns sjukhus Västerbacken Granskär Granskär 4:13 2 325 Hälsingebygg i Söderhamn AB Kungsgatan 42 Statt Musikens hus Oxen 7 3 132 Statt Söderhamn AB Oxtorgsgatan 17 Huvudbibliotek Lönnen 10 2 550 Landic IX Norr AB ISS Facility services AB, Box 686, 80127 Gävle Flygmuseum, Flygstaden by 81 Östansjö 42:3 1 600 Flygstaden AB Byggnad 81, 826 70 Söderhamn Verkstäderna replokal Verkstäderna 2 213 CNF i Gävle Styrmansgatan 4 Allaktivitetshus, bowling.. Verkstäderna 2 2 400 CNF i Gävle Styrmansgatan 4 Kök Linden Vannsätter 8:69 Faxeholmen AB Stationshusvägen 2, Bergvik Yta ingår i Linden Servicehus Kök Enriset Enriset 2 0 Faxeholmen AB Enrisvägen, Söderhamn Yta ingår i Enriset servicehus Aktivitetshus, Bordtennisgymn Verkstäderna 2 1 100 CNF i Gävle Norra Hamngatan 41 Söderhamn Hammartallen Orsta 6:2 226 Berga instrumentservice AB Åsvägen 2, 82661 Söderala Personalmoduler 25 Ramirent Hör till fordonsprogrammet, flygstaden Stråtjära fsk Stråtjära 1:9 162 Faxeholmen AB Trekantsvägen 8 820 29 Stråtjära Kungsgårdens fsk paviljonng Svarven 3:22 166 Cramo Kungsgården Norrala
    [Show full text]
  • Svealand, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
    Harmånger Stocka Friggesund Tätorter 2015, SCB Strömsbruk Idre Ilsbo Tallåsen Lillhärdal Bef.förändring 2010-2016, % Ljusdal Lillhaga Delsbo Färila Hybo Fredriksfors Edsta 25% och mer (65) Näsviken Hudiksvall 10 till 25 (215) Los Sörforsa Järvsö Särna 3 till 10 (672) -3 till 3 (714) Iggesund Njutånger -10 till -3 (268) -39 till -10 (45) Enånger Vallsta Arbrå Lottefors Trönö Roteberg Edsbyn Rengsjö Runemo Alfta Bollnäs Viksjöfors Freluga Söderhamn Mohed Vad, Åsbacka och Långrör Marmaskogen Brunnsberg Segersta Sandarne Vannsätter Bergvik Rot Kilafors Älvdalen Ljusne Sibo Västermyckeläng Vallvik Skattungbyn Furudal Sälen Evertsberg Våmhus Orsa Transtrand Bonäs Gulleråsen Lingbo Vattnäs Selja Mora Boda Åmot Vinäs Venjan Nusnäs Norrsundet Stenis och Vika Nedre Gärdsjö Bergby Nittsjö, Sätra och Backa Sollerön Vikarbyn Ockelbo Limedsforsen Gesunda Rättvik Övertänger Trödje Tällberg Enviken Linghed Hjortnäs och Sunnanäng Björke Harkskär och Utvalnäs Siljansnäs Alvik Åbyggeby Svärdsjö Sysslebäck Malungsfors Bönan Bjursås Leksand Västanvik Järbo Toftbyn Lindbacka, Jonstorp och Källhagen Sågmyra Bengtsheden Gävle Häradsbygden Grycksbo Malung Insjön Jäderfors Furuvik Valbo Sundborn Skutskär Åshammar Karlsbyheden och Blixbo StennäsetÖverhärde Sälgsjön Gårdskär Danholn Forsbacka Falun KungsgårdenHillsta och Se Sandviken Djura Västerberg Gamla Berget och Korsgården Gagnef Storvik Älvkarleby Robertsholm Aspeboda Skålö Sifferbo Älvkarleö Djurås Hammarby Hofors Järna Karlholmsbruk Bäsna Norr Amsberg Årsunda Repbäcken Torsåker Vika Vansbro Marma Floda /
    [Show full text]
  • Jungfrukusten 2018 Swe.Indd.Pdf
    JUNGFRUKUSTEN 2018 JUNGFRUKUSTEN www.jungfrukusten.se Omslagsbild: Bönans fyr. Foto: Björn Tullbrink Björn Foto: Bönans fyr. Omslagsbild: 1 NORDANSTIGS KOMMUN 1. Årskogen Årskogen Medelpad 2. Gnarp: livsmedel, bank, bensin och diesel, 1 RagnvaldsvikRagvaldsnäs Hälsingland blomsterbutik, gästgiveri, textilbutik, restaurang, pizzeria, tågstation, vandrarhem, uttagsautomat. ¶ E4 Bäcksand Gränsfors(10 km). krukfabrik, sommarcafé, yxsmedja, yxmuseum. fr. Hassela 3. Norrfjärden: Fiskeläge, gästhamn, havsbad, sommarcafé. 3 Norrfjärden Gnarp 4. Sörfjärden: Fiskeläge, café, golfbana, havsbad, 2 naturreservat, restaurang, camping och stugor. Gränsfors 4 Sörfjärden 5. Hårte – fi skeläge, havsbad. Gran 6. Mellanfjärden: fi skeläge, livsmedelsaffär, café, camping, konstgalleri, gästhamn, havsbad, hotell, Kanot & Kajakled Bergsjö Jättendal 5 Hårte Vitörarna pensionat, spa & relax, konsthantverksbutik, minigolf, 7 museum, repslageri, restaurang, båtturer, sommar- Jättholmarna teater, Trolska Skogen. Kyrksjön 6 Mellanfjärden 7. Jättendal: Bad, bensin och diesel, Hälsingegård, konsthantverksbutik, turistbyrå, stugor. Harmånger 9 8 Lönnångersfjärden Vattrång Bergsjö (10 km): livsmedel, affärer, bank, Stocka uttagsautomat, bensin och diesel, café, hotell, 10 pizzerior, systembolag. E4 Holmsjöarna 8. Lönnångersfjärden: Fiskeläge, gästhamn. Ilsbo 11 Strömsbruk 9. Harmånger: Livsmedel, camping/stugor, temp.bad. Nordans tigs kn restauranger, rum/motell, B&B, pizzerior, uttagsautomat. Lång- Sågtäkten Hudiksvall sjön 12 Stamnäs s kn Vattrång (3 km): B&B, café,
    [Show full text]
  • Vattendraget Ljusnan
    Hassela ± 45 296 Gnarp Sveg Svegssjön 307 Jättendal Karta 2 305 Karta 1 83 Harmånger 84 Friggesund Stocka Karta 3 Strömsbruk Tallåsen Ilsbo Nore Lillhaga Ljusdal Korskrogen Delsbo Färila Hybo 296 NäsvikenEdsta 310 84 Los SörforsaHudiksvall Karta 4 Järvsö 45 Iggesund 310 Njutånger Karta 5 Enånger Vallsta 296 Arbrå Lottefors Karta 6 Edsbyn Rengsjö E4 Ovanåker Alfta Bollnäs 301 Viksjöfors Freluga Söderhamn Mohed50 Söderala Segersta Marma-verken Sandarne Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar 50 Vannsätter Bergvik Vattendraget Ljusnan - kartbladsindelning Karta 7 Hällbo Sibo Ljusne Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed Vallvik landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Skog Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Amungen Karta 8 Skala: 1:600 000 0 5 10 15 20 25 Km 2009-10-28 Orsa 83 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± 84 45 Sveg Ljusnan 84 Svegssjön Ulvkälla 45 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljusnan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har Fyllning inte inventerats. Tätort >200 invånare 2009-10-28 0 1 2 3 4 Km © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± 296 45 Ljusnan mun edalens kom Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ärj kommun H s dal 84 us Vattendraget Ljusnan - karta 2 Lj Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier.
    [Show full text]
  • Sandarne Kultur Och Historiska Förening - KULT
    Verksamhetsplan 2014. Sandarne Kultur och Historiska Förening - KULT Bakgrund. KULTs tolfte verksamhetsplan håller Du nu i Din hand. Första mötet för att bilda föreningen, och att tillsätta en interimsstyrelse var 2003 – 02 – 13. Det har hänt en hel del sedan dess, och 2014 hoppas vi skall bli ett år som vi kan vara stolta över. De flesta av KULTs aktiviteter gör vi i samarbete med ABF Hälsingekusten och Söderhamns kommun. Vi samverkar även med SISAM – Sandarne i Samverkan. I årets verksamhetsplan finns ett stort projekt som pågår, och nya som det tar några år ytterligare att genomföra. Vi presenterar först en långsiktig plan med alla projekten i korthet. Därefter kommer detaljbeskrivningar av de enskilda projekten.. Utveckling av styrelsearbetet. Diskussion pågår för att utveckla styrelsearbetet för att sprida arbetsuppgifter på styrelseledamöterna. ABF – lokalen på Nyplan. ABF Hälsingekusten hyr en lokal på Nyplan sedan några år för sin lokala verksamhet. KULT och SISAM finns i lokalen med sina verksamheter. Expeditionen kommer att vara bemannad vardagar. Vår förhoppning är att vi alla tillsammans i Sandarne skall kunna ha mycket verksamhet i lokalerna så att ABF kan ha sin expedition öppen fortsättningsvis också. Sågverks och Industrihistoria. Sågverkstrampet. Under året börjar de stora planerna från 2013 falla på plats. Sågverkstrampet är inte längre bara en promenad och cykelstig från Söderhamn till Sandarne. Det är nu så mycket mer. Industrihistoriskt projekt Konstprojekt Del i kommunens utvecklingsplaner för Söderhamnsfjärden Det har utvecklat det rörliga friluftslivet efter Söderhamnsfjärden och i Skärgården. 2 En ”Köpfri zon”. I samhället möts man av annonser för att få oss att köpa varor och tjänster av olika slag.
    [Show full text]
  • Söderhamns Kommun, 130820 Upphandling Skadedjursavtal/Saneringsförsäkring
    Söderhamns kommun, 130820 Upphandling skadedjursavtal/saneringsförsäkring A B C D E F I Fastighetregister- Byggnadskategori 1 Populärnamn beteckning enligt värderingsmall Bygg-år Bkl BTA Anteckning 2 Småhus SÖDERHAMN STENÅKER 4:1 Regl. och saneringsfastighet 4 117 3 SÖDERHAMN FANAN 3 Industri/lokal 1964 4 1 912 4 Blåsåsen 5:3-Ncc förråd SÖDERHAMN GRANSKÄR 2:1 Plåtskjul 30 5 Villa Östansjö SÖDERHAMN LÅNGTÅ 3:9 Daglig versamhet LSS 1950/10 4 232 6 Fd Haga skola SÖDERHAMN LJUSNE 6:11 Regl. och saneringsfastighet 4 100 7 Flugfiskeklubben SÖDERHAMN LJUSNE 30:127 Regl. och saneringsfastighet 1955 4 100 8 Stenbacken ENRISET 2 Regl. och saneringsfastighet 1971/1998 4 600 Bostäder hyrs ut till personer med särskilda behov 9 Villa (ruckel) SÖDERHAMN LYNÄS 5:11 Regl. och saneringsfastighet 4 310 10 Förvaltningshuset SÖDERHAMN LEJONET 1-4 Kontorsfastighet 1982 1 5 673 11 Rådhuset SÖDERHAMN RÅDHUSET 1 Kontorsfastighet 1870/94 2 1 737 12 Hunden SÖDERHAMN HUNDEN 1 Kontorsfastighet 1967 4 1 788 13 Tull- och Hamnkontor SÖDERHAMN TULLHUSET 7 Industri/lokal 1889/93 2 1 148 14 Fd Jvgstationen SÖDERHAMN ÖSTER 3:3 Industri/lokal 1 889 15 Tullhuset 1-6 SÖDERHAMN TULLHUSET 1 Industri/lokal 1 784 16 Tullhuset 12-17 SÖDERHAMN TULLHUSET 12-17 Industri/lokal 1900/97 1 363 17 Faxeholmen förråd, timmerlada SÖDERHAMN BRÄDGÅRDEN 3:2 Regl. och saneringsfastighet 200 18 Godsmagasin SÖDERHAMN BROBERG 3:1 Industri/lokal 3 200 19 Staffanskolan SÖDERHAMN LAGERN 11 Skolfastighet 1930/68 2 15 341 20 Faxeskolan SÖDERHAMN HASSELN 2 Skolfastighet 2 2 267 21 Kyrkbacksgården SÖDERHAMN LAGERN 9 Skolfastighet 1940/90 4 413 22 Norrtullsskolan, hus A SÖDERHAMN PALMEN 9 Skolfastighet 1946/07 1 3 586 Förbindelselänk med byggn B.
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Henrik Lindberg Title Industrisamhällen i industrisamhället. Befolkning och industri i Marmaverken Issue 36 Year of Publication 1998 Pages 87–100 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Industrisamhällen i industrisamhället Befolkning och industri i Marmaverken av Henrik Lindberg Industrins betydelse Den minskning av industrisysselsättningen som Våra industrisamhällen utgör till stor del själva verkligen ägt rum har slagit hårdast emot traditio¬ grunden för vår industrialisering. Industrisamhälle¬ nellt industridominerade kommuner med en initialt na var och är uppbyggda kring många olika näring¬ hög andel sysselsatta inom industrin. Detta avviker ar, bergsbruk, textilindustri, trävaruindustri och från den traditionella uppfattningen om industrins gruvindustri för att bara nämna några. Gemensamt lokaliseringsförändringar - att industrin tenderade för dessa var att industrin stod i centrum för sam¬ att koncentrera sig regionalt till ett fåtal redan hället bokstavligt, och ofta även bildligt, talat.' industridominerade områden. Ny forskning visar Industrisamhället i stort skapade industrisamhällen emellertid att industrin snarare tenderar att sprida i smått, här började kort sagt det moderna Sverige sig bort från storstäder och traditionella industri¬ ta form. bygder till svagt industrialiserade bygder. I Sverige I takt med att industrin expanderade kunde före¬ uppvisade periferin, kommuner med avsevärt lägre tagen växa, nya verksamheter etableras, fler män¬ andel industrisysselsättning än genomsnittet, en niskor anställas - och allt detta gav upphov till ett, stadig ökning av antalet industrisysselsatta under de till synes, aldrig sinande välstånd. Länge fanns en senaste decennierna. Industrikommuner och stor¬ intim symbios mellan befolkning, bebyggelse och städer uppvisade överlag den motsatta tendensen - industri där industrisamhället växte i takt med alltså minskad industrisysselsättning.^ industrin.
    [Show full text]
  • Bilaga Särskilt Utlåtande.Pdf
    Särskilt utlåtande Så utvecklar vi Söderhamn till en attraktiv och hållbar kommun 1 Innehållsförteckning Arbetet med översiktsplan ...................................................................................................................... 3 Vad är ett särskilt utlåtande? .................................................................................................................. 3 Så har utställningen genomförts ............................................................................................................. 3 Inkomna yttranden ............................................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande om planen..................................................................................................................... 3 Om översiktsplan ................................................................................................................................. 4 Tid och rum .......................................................................................................................................... 4 En hållbar utveckling ........................................................................................................................... 4 Utvecklingsstrategi .............................................................................................................................. 4 Mark och vatten .................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Bollnäs (Pdf, 2,1
    710.1 Klövsvallen Ofärne 701 Arnöviken 702 Nordsjö Alsjö Stråsjö 696 Järvsö 704 Stensvallen Klångsta Fränö Hudiksvall Råbergsvallen Rossjövallen 671 778.1 703 Alsjövallen Kramsta 700 Nyvallen Åsbo 710 Ulvsta Sanna Prättingvallen Mellanbyn Nederberge Föränge Trogstav Mikje Hornslandet Bondarv UvåsKalv Örvallen Käxbovallen Sunnanbäck 6 Saltvik Grönås Julingvallen 76 Myra Snättvallen Björkmo 69 660 5 682 Hamre Ölsund Lillvallen Klångstavallen 6 Vintergatan DRIFTOMRÅDESKARTA Änga Förnebo Horne 69 Nybo 0 Lörstrand Nor Blacksåsvallen 7 Lång-Lassesudden 6 83 Karsjö Nyvallen 7 LumnäsRödmyra Nyvallen 6 Iggesund Hölick 6 Olmen Teve 6 6 93 Tällby Bollnäs 92 !$ Sörby Offerberg Mekrossla Tomterna Kvavtjär Mössön Stavsätra Harsa Harsaklacken Lövvik Fuskås Näcksjö Njutånger 6 Svedbovallen Harsen 6 Karlsnäs 3 Niannäset Mörtsjö . 663 2 Niannoret Redsjö Bergö hamn Medsand Bäckmora 68 Råssjö 6 Skarplycke Valås Djupa Boda Datum: 2020-08-27 Sidskogen Brännö hamn 6 Söromåsen 7 6 Skala (A3): 1:360 000 8 Prästvallen Nordsjö Tjännavallen Kråkö hamn Simeå Iste Väster-Åcka Hålsänge 91 Hästberg Backarna Hagmoren Östansjö Änga 690 Grängsjö Borka Våtnäs 0 2,5 5 7,5 10 12,5 Bursjö Byvallen Bogården Mörtsjö Tolocka 2 Borkbo km 674.1 7 67 Enånger 6 4 Agö hamn Prästänget Snaten Boda Änga Tosätter 712 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Orbaden 66 665 3 3 58 Finnicka . Vallstabyn 1 Hänsätter Vedmora Möckelåsbo Fjäle Parten 6 Nybo Långbo Vallsta 58 662 Roren Ö Myra Bessbo Kärrsbäcken Karskär Våsbo Vägar i driftområdet Flytjärnsbäcken Sandsbodarna Lindefallet 4 6 Ryggesbo 657
    [Show full text]