DOCSLIB.ORG

Översyn Av Riksintressen För Kulturmiljö

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Översyn Av Riksintressen För Kulturmiljö RIKSINTRESSEN I SÖDERHAMNS KOMMUN Ett kunskapsunderlag 2015-12-22 Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00 Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg 2 Kunskapsunderlaget har tagits fram av KMV forum, Stockholm på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg i samband med den riksintresserevidering som gjorts 2014-2016. Beslut om nya riksintresseavgränsningar fattades av Riksantikvarieämbetet 2017-04-28. Världsarvet Hälsingegårdar År 2012 fördes Hälsingegårdarna upp på världsarvslistan under namnet Decorated Farmhouses of Hälsingland. Världsarvet består av sju gårdar. Dessa ska ses som representanter för omkring 1000 hälsingegårdar som sammantaget utgör ett karaktärsdrag för Hälsingland. En sammanfattande text avseende världsarvets värden bifogas sist i rapporten. 3 Innehåll Söderala (X600) ................................................................................. 6 Från förhistorisk centralbygd till ett kommundelscentrum .................. 11 Ordförklaringar ............................................................................ 12 Södra Trönödalen (X601) ................................................................... 14 Kyrkomiljön vid Trönö gamla kyrka................................................. 16 Långbro ...................................................................................... 16 Daglösa ...................................................................................... 17 Fly .............................................................................................. 18 Trönödalens bebyggelseutveckling .................................................. 20 Ordförklaringar ............................................................................ 22 Söderhamns stad (X603) .................................................................... 23 Sjöfarts-, handels- och industristaden vid Bottenhavet ...................... 27 Prästgrundets fiskehamn (X604) .......................................................... 30 Från Gävlefiskare till fritidsfiskare ................................................... 34 Ordförklaringar ............................................................................ 35 Norraladalen (X606) .......................................................................... 36 Kungsgården ............................................................................... 38 Ale ............................................................................................. 39 Ringa .......................................................................................... 40 Sockencentrat .............................................................................. 40 Norrala som centralbygd ............................................................... 43 Ordförklaringar ............................................................................ 45 Skärså fiskehamn (X607) ................................................................... 46 Norralaböndernas fiskehamn ......................................................... 50 Ordförklaringar ............................................................................ 52 Marmen (X608) ................................................................................ 53 Förhistorisk järnframställning – eller blästbruk med andra ord ........... 57 Järnet och bygden ........................................................................ 58 Skogsbruket under historisk tid ...................................................... 58 Ordförklaringar ............................................................................ 59 4 Rönnskärs lots- och tullstation (X610) .................................................. 60 Från lotsstation till fritidsö ............................................................. 64 Ordförklaringar ............................................................................ 65 Vallvik (X611) .................................................................................. 66 Vallvik 1907- ............................................................................... 70 Världsarvet Hälsingegårdar……………………………………………………………. 73 5 6 Söderala (X600) Landskapet kring Söderala kyrka visar en lång bebyggelsekontinuitet med rötterna i yngre järnåldern. Centralt i området går en åsrygg som i väster fortsätter till Arbrå och vidare utmed Ljusnan och i öster sträcker sig till havet. På åsen har sedan förhistorisk tid gått en färdväg. Öster om Söderala kyrka har sentida vägdragningar lett till ett brott i åsen som gör det svårt att förstå de tidigare sambanden. Kring åsen och de låglänta gräsmarkerna etablerades under järnåldern ett flertal byar som fortfarande har kvar de ursprungliga lägena. Inom riksintresseområdet ligger Kinsta, Orsta, Hov, Valla, Siggesta, och Askesta som alla etablerades på 500-600-talen. Till byarna hör relativt små gravfält med fem till tio gravar. Ofta finns en större hög som är placerad så att den vänder sig mot färdvägarna och tydligt visar att marken hade tagits i anspråk. Järnåldersbygdens centrum låg i Hov, vid mötet mellan åsen och Bergaån som här mynnade ut i en sjö. Gravfältet och en stor hög samt bynamnet som berättar om en hednisk kultplats visar byns centrala roll. Här finns 7 också slaggvarpar som berättar om förhistoriskt järnframställning på platsen. Söderala kyrka konkurrerade ut Hov som områdets centrum när kristendomen infördes under medeltiden. Utvändigt präglas kyrkan av en restaurering vid sekelskiftet 1900, men den ovanliga korsplanen finns kvar. I dag är kyrkans samspel med de omgivande byarna otydlig på grund av sentida centrumbebyggelse och flerbostadshus som också trängs på åsen, tillsammans med villabebyggelse nedanför kyrkan (utanför riksintresset). Längre ut i landskapet har kyrkan dock behållit sin funktion som ett landmärke. Byarna i centrala Söderala har en tydlig koppling till den förhistoriska landsvägen. Söder om Söderalaån ligger byarna Kinsta, Skale, Heden och Prästbordet (vid kyrkan) som på ett pärlband. De är också relativt stora och den begränsade ytan med odlingsmark både söder och norr om åsen gör att gårdarna har fått trängas ihop så att byarna är nästan sammanbyggda. Även sentida bebyggelse förstärker det sammanbyggda intrycket. Vid landsvägen norr om ån ligger i skogskanten Norrbyn, Bers, Hov och Valla. Byarna Vedtjära och Orsta har ett läge i södra delen av dalgången i skogskanten mot söder. Och där rullstensåsen fortsätter mot sydost ligger Siggesta och Askesta. Karaktäristiskt för gårdarna är att de ligger i höjdlägen, antingen på åsen, i skogskanten eller på moränhöjder. Odlingsmarkerna är fria från bebyggelse. Bymiljöerna är samlade och laga skiftets splittrande påverkan är liten inom riksintresset. Mer tydlig är effekten av hemmansklyvningarna som i Söderala har förtätat byarna. De flesta byar i Söderala präglas av mangårdsbyggnader från 1830-60- talen som berättar om tidens ekonomiska tillväxt och befolkningsökning. De är högresta, långsmala byggnader i två våningar under sadeltak som vanligtvis har valmade gavelspetsar. Formspråket har klassicistiska drag och fasaderna är med något undantag klädda med rödfärgad locklistpanel. Även knutarna är röda. I byarna finns också mangårdsbyggnader från tiden efter laga skifte. De är i två våningar, har sexdelad planlösning och präglas av tidstypisk panelarkitektur med sina ljusa oljefärgsmålade fasader och snickarglädje. En koncentration av hus med tidstypisk utformning och välbevarad karaktär hittar man i Skale och Kinsta i västra delen av Söderala. Ladugårdarna i Söderala är vanligtvis den typen av funktionsladugårdar i 1 ½ till 2 våningar som började uppföras vid sekelskiftet 1900. De är ofta 8 placerade i ett sluttningsläge. Vid några gårdar finns ekonomibyggnader från 1900-talets mitt, men sentida tillägg som t ex siloanläggningar saknas. Ladugårdarnas byggnadsvolymer är måttliga och de är vanligtvis lägre än de högresta mangårdsbyggnaderna. I Orsta, Siggesta och Askesta finns gårdar som har en bevarad äldre gårdsgruppering. Sammantaget gör detta att det är mangårdsbyggnaderna, i vissa byar tillsammans med byggnadsgrupperingen, som ger bymiljöerna sin karaktär. Förutom kyrkan och gårdarna finns det i Söderala flera andra byggnader som visar landsvägens betydelse för lokaliseringen. Längst i söder finns skolan i Ellne med typritad karaktär från 1870-80-talet, i Heden finns en annan skolbyggnad som tar upp mangårdsbyggnadernas former. Söderala kvarn från början av 1900-talet är utvändigt oförändrad och teknikhistoriskt intressant då den byggdes för eldrift och därför kunde placeras i det bästa kommunikationsläget. I Skale finns Missionskyrkan från 1920-talet. Verkstadsbyggnaderna vid vägen berättar om en senare utveckling då bilen ersatte hästen och landsbygden motoriserades. Området kring den fd järnvägsstationen i Norrbyn berättar om industrialismen ändrade kommunikationsmönster. Här vid det kommunikationsstråket som uppstod mellan järnvägen och nya landsvägen till Söderhamn står ett fd tingshus som med sina putsade nyrenässansfasader ger ett stadsmässigt intryck och kan jämföras med den samtida stadsbebyggelsen i Söderhamn. Bredvid står ett stort trähus med asymmetrisk planform och rik snickarglädje som var tänkt att bli ett järnvägshotell. Här finns också en garagebyggnad från 1900-talets början. Odlingslandskapet i Söderala är starkt präglat av jordbrukets rationaliseringar efter 1900-talets mitt. Åkerytorna är relativt stora och speglar inte den täta gårdsstrukturen. Som påminnelse om ett tidigare brukande finns ett antal ängslador kvar på åkermarken. Värdebärare:
Load more

Recommended publications
  • Söderhamn Till Sandarne
    Röstenstj. Forsbacka Norrfjärden Stålnäshararna Rönnharsrabbarna A B C D E F G H I J K L 2 E6 Bergsön Rönnharet Strand Fridsbacka Stubbänget Åsberget erget Gulludden Tomtning Tallharet Getskäret 211 Moas dagtur Rösten Saltpannev. Gammelbodtj. NYPLAN n Silläng Tallskär Tallharsrabben Flak et 10 Midsommarsstrand 1 Start Sågverkstrampet Stor- Stålnäs Sandarne • 0270-602 23 Johannero sand Mariehill Stenåker Stortjärnen 5 Inre Pinnarv. Storbaggen Mamre Lillsand Lillroparen Korshamns Storgrund 2 Pirat- Broberg Takveds- Stålnäsudden Måndag-Lördag 09-20 Stugsund Körsvik holmarna äventyret Stålnäsvallen Söndag 10-20 33 Yttre Pinnarv. Holmäng Vårdbergsleden 20 Sandv. Korshamn 2 Färssjön Bondoren Vitoren Vi har även uttagsautomat Bromsäng Klapparvik Din kompletta servicebutik! V Berget Grundvik Vågsundet Trollkarlstjärn Klossdammen Ullbacka Sjukhus 16 Midsommarfjärden Lugnet Köviken Malenedal Ståbytorp Närby Vi har även uttagsautomat! 21 Golfbana Anderstorp Lushamn Igeltjärn Mjusvallen 20 Lugnsjön Sofieholm Fågeltorn 3 G7 Bråtmyran Vadtorp Gråtberget Svartsundsv. 3 Rudtj. 22 ngtå Nat.res. Söde Säter Smultronstället vid havet! Hällåsen Vadtjärnen 20 Gråhäll Penninggru Morvikstj. rham Öppet året runt och paketerbjudande för alla smaker Vad Vårdberget Hällmyran Klapperberget Skatön Hälsingegårdar | Skärgård | Fiske | Naturäventyr | Kajak nsfjärde Svartsundstj. Morviken Naturreservat Källvik Bokningtel 0270-60 000 | [email protected] Nymyran n Stor- Skattj. www.stenohavsbad.se Gårvik Skatudden Östansjö Vinntjärnen Djupvik Utvik Norrh. Lång- Åsbackaudden
    [Show full text]
  • Sändlista Infrastrukturförvaltare 2013-09-09 För Samråd JNB 2015
    Sändlista infrastrukturförvaltare 2013-09-09 för samråd JNB 2015 Företag Postadress Postnummer Ort AarhusKarlshamn Sweden AB - 37482 Karlshamn AB Borlänge Energi Box 834 78128 Borlänge AB Electrolux Box 401 54224 Mariestad AB Elektrokoppar Box 914 25109 Helsingborg AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Lidningö 115 11577 Stockholm AB Impregna Box 76 77122 Ludvika AB Karl Hedin Sågverk Krylbo Box 84 77526 Krylbo AB O Hallqvist Återvinning Box 204 66525 Kil AB Rundvirke Linbanevägen 1 82026 Marmaverken AB Strängbetong Box 137 43207 Veddige AB Strängbetong Box 500 73625 Kungsör AB Strängbetong Box 92145 12008 Stockholm AB Strängbetong Örnvägen 20 89051 Långviksmon Aditro Logistics Jönköping AB Box 162 55113 Jönköping Akzo Nobel Functional Chemicals AB Stenunge Allé 3 44431 Stenungsund Almer Oil Company and Chemical Storage AB Cisternvägen 80595 Gävle Alvesta utveckling AB Centralplan 1 34280 Alvesta Anholmens Fastighets AB Box 503 66329 Skoghall Arctic Paper Munkedals AB 45581 Munkedal Arizona Chemical Box 66 82022 Sandarne Armstrong World Industries AB Box 5 91321 Holmsund Arvika Kommun Storgatan 22 67181 Arvika Ashland Industries Sweden AB Box 622 25106 Helsingborg BAE Systems Hägglunds AB 89182 Örnsköldsvik Barilla Sverige AB - 68282 Filipstad BE Group Sverige AB Box 225 20122 Malmö BE Group Sverige AB Box 6054 60006 Norrköping Befesa Scandust AB Box 204 26123 Landskrona Benders Sverige AB Box 20 53521 Kvänum Bergs kommun Box 73 84040 Svenstavik Bharat Forge Kilsta AB Box 428 69127 Karlskoga Bil-fix, Tapani Palokangas Lillviksvägen
    [Show full text]
  • Samråds- Redogörelse Så Utvecklar Vi Söderhamn Till En Attraktiv Och Hållbar Kommun
    Samråds- redogörelse Så utvecklar vi Söderhamn till en attraktiv och hållbar kommun Samrådsredogörelse för Översiktsplan – så ställer vi om Söderhamn till en hållbar kommun Sammanfattning Samråd för Översiktsplan för Söderhamns kommun - så ställer vi om Söderhamn till en hållbar kommun har pågått under tiden 15 november 2017 till och med den 14 mars 2018. Under samrådet inkom 82 synpunkter från privatpersoner, organisationer, myndigheter med flera. Möten, presentationer och workshopar har anordnats under samrådet med syfte att informera om översiktsplanens innehåll och att väcka engagemang hos politiker, föreningsliv och kommuninvånare. Översiktsplanen har även kommunicerats digitalt, bland annat genom en film som marknadsfördes på sociala medier och totalt sågs av över 19 000 personer. Det har varit öppet att inkomma med synpunkter via mejl eller post. Under samrådet har många typer av frågor lyfts. Flera synpunkter och frågor har handlat om landsbygdens utveckling och kommundelscentrumens roll och Söderhamns roll i ett regionalt perspektiv. Många har även lyft att samrådsförslaget var svårläst och att det var svårt att förstå kommunens viljeinriktning inom ett antal olika områden. Eftersom många av samrådsyttrandena har innehållit en mängd olika synpunkter och har de brutits ned och sorterats utifrån ämnesrubriker. Därför kan samma yttrande återkomma på flera ställen i samrådsredogörelsen. För att det ska vara praktiskt genomförbart har de synpunkter som behandlat samma typ av frågor besvarats med en gemensam kommentar. Redovisningen av inkomna synpunkter följer samrådsförslagets disposition och rubriksindelning. I flera fall har denna disposition ändrats i det nya förslaget, men eftersom synpunkterna anspelar på samrådsförslaget har kommunen valt att behålla den gamla dispositionen i samrådsredogörelsen. För att få en fullständig bild över ändringar från samrådsförslaget bör hela granskningshandlingen läsas, inklusive bilagor.
    [Show full text]
  • PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Antaget Av Kommunfullmäktige Oktober 2017 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN
    PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Antaget av kommunfullmäktige oktober 2017 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN Planprogram för Söderhamnsporten har tagits fram under vintern 2016/2017 av Landskapslaget AB på uppdrag av Söderhamns kommun. Revideringar har gjorts efter samråd inför god- kännande i kommunfullmäktige i oktober 2017. Projektledare Söderhamns kommun: Eva Widergren ARBETSGRUPP SÖDERHAMN: Dick Nilsson, Anders Bloom, Andreas Håberg, Karolina Engren, Andreas Wallström, Johnny Olofsson, Ludvig Königsson (Söderhamns kommun) och Carl- Johan Engström (Konsult) MEDVERKANDE: LANDSKAPSLAGET AB Mia Lindblad Anna Squassina Tomas Saxgård SÖDERHAMNS KOMMUN 826 80 Söderhamn STRUCTOR MILJÖBYRÅN www.soderhamn.se Petra Adrup Maria Berg Lissel LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12, 5 tr EBAB 118 46 Stockholm Thomas Järlö www.landskapslaget.se 2 PLANPROGRAM SÖDERHAMNSPORTEN FÖRORD Detta förslag till planprogram för Söderhamnsporten visar Söderhamn står inför en spännande framtid. Centrum en möjlig framtida utveckling av Söderhamns resecentrum förtätas med nya bostäder och upprustade parker, å-prom- och dess omgivningar. Programmet är resultatet av en bred enader och gator. dialog med politiker, kommunledning, lokalt näringsliv samt regionala aktörer. Förslaget är ett strategiskt steg i Med ett framtida dubbelspår närmar vi oss främst Gävle, att skapa ett hållbart Söderhamn och en region där det är Hudiksvall och Sundsvall, men också Stockholm samt en lätt att resa miljövänligt och där olika orter i Gävle- rad andra orter längs med järnvägen. Att lättare kunna borg kommer närmare. Bärande tankar i programmet är förflytta sig mellan städerna gör arbetsmarknadsregionen att utveckla resecentrum som mötesplats, stärka kopp- stabilare och bidrar till att regionen växer. Det ger trygg- lingen till stadskärnan, peka ut platser för stationsnära het för våra invånare, med fler arbetstillfällen och ett boenden och verksamheter och inte minst skapa parker större utbud av bostäder, service och handel.
    [Show full text]
  • Översiktsplanen
    Översiktsplan Så utvecklar vi Söderhamn till en attraktiv och hållbar kommun Antagen av Kommunfullmäktige 26 oktober 2020 Söderhamns översiktsplan Planarbetet har bedrivits i projektform med kommunstyrelseförvaltningen som projektansvarig. Företrädare för andra förvaltningar har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer och bolagsdirektörer. Projektledare: Eva Widergren, Ludvig Königsson och Agneta Svensson Layout av trycksak: Twist and shout AB Fotografier: Medarbetare i Söderhamns kommun / Niklas Lundqvist / Mostphotos där inget annat anges Diarienummer: 2014-00308 Söderhamns framtid berör oss alla Många söderhamnsbor har tyckt till om hur det är att leva i kommunen och vilka framtidsfrågor som är viktiga för att skapa en god lokal utveckling i Söderhamn. Under våren och sommaren 2016 genomfördes en serie ortsdialoger och en sommarturné. Senhösten 2017 var ett första förslag till översiktsplan klart. Förslaget väckte stort engagemang och efter ny rad av dialogtillfällen har översiktsplanen förtydligats och utvecklats ytterligare. Under arbetets gång har vi fått in hundratals synpunkter som tillsammans med ytterligare kunskap ligger till grund för denna översiktsplan. Ett stort tack till alla er som medverkade i dialogerna! En omställningsplan för hållbar utveckling Översiktsplanen är tänkt att ge framförhållning på lång sikt. Den ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö, idag och för kommande generationer. Med ett så långt tidsper- spektiv är det möjligt att skapa beredskap för förändringar i vår omvärld och vi kan planera för såväl större som mindre investeringar. Det ger också tid till att påbörja systemförändringar som kräver nya sätt att tänka och agera, exempelvis hur vi transporterar oss, brukar vår mark eller hur vi producerar och konsumerar energi.
    [Show full text]
  • Bruksanda Texter Och Reflektioner Från En Forskningscirkel
    Bruksanda Texter och reflektioner från en forskningscirkel Maria Vallström (red.) Arbetsrapport från FoU-Söderhamn Bruksanda Texter och reflektioner från en forskningscirkel Maria Vallström (red.) Produktion och Utgivning: © FoU Söderhamn CFL – Centrum för flexibelt lärande Söderhamns kommun Södra Järnvägsgatan 7, 826 80 Söderhamn www.cfl.se Tel. 0270-758 00 Fax 0270-169 65 Omslagsbild: Hildur Tinglöv, Ljusne. Fotograf: Arne Tinglöv, Ljusne. Tryck: Söderhamns kommun, 2012 ISBN-nummer: 978-91-972112-9-1 Bruksanda Texter och reflektioner från en forskningscirkel Maria Vallström (red.) Bruksanda. Texter och reflektioner från en forskningscirkel Innehåll: Maria Vallström: Inledning 3 Lasse Persson: Funderingar kring begreppet bruksanda 7 Bengt-Göran Källman: Fackföreningsrörelsen i Ala och Ljusne 14 Hans Källarsson: Ala bruk 29 Tord Nyberg: ”Den största socialisten på Ljusne” - prästen Thorsten Pihl 1896-1908 33 Gun-Britt Wallström & Maria Vallström: Ljusne Husmodersskola 43 Lars Arnell: Splitvedsjäntan - ett anständigt liv 54 Ove Eriksson: Med livet som insats 67 Bengt-Göran Källman: Rationaliseringen vid Alasågen 1935-1940 72 Maivor Molund: ”Dom vart vad vi gjorde dom till” 80 Thord Blom: Förhållandet mellan tjänstemän och arbetare på fabriken under 1960-talet 86 Maria Vallström: Samhällsavdelningen 88 Sammanställning bolaget och samhället 94 John Persson: Minnen 96 Bildlista 98 1 2 Inledning Maria Vallström Hela vintern 2010-2011 har vi träffats och läst och diskuterat, både om hur man gör en undersökning och hur man skriver, och vad bruksandan egentligen var eller är. Mestadels har det handlat om Ljusne, en liten ort i södra Hälsingland, där industrin varit världskänd men nu förlorat sin roll som den grund samhället vilat på. Invånarantalet har sjunkit från 3 700 (1977) till ca 2 300 idag, affärer har slagit igen, fabriksområden står öde.
    [Show full text]
  • Bredbandsstrategi För Gävleborgs Län 2012-2020
    Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Länsstyrelsen Gävleborg Foto omslag: www.sxc.hu 2 Förord Kommunikation i alla dess former är en förutsättning för tillväxt och hållbar utveckling i vårt samhälle. Bredband är en digital motorväg som ger möjlighet till snabb kommunikation och tillgång till information och tjänster. Det är viktigt att alla i Gävleborgs län kan ta del av det digitala samhälle som växer fram. Företagens och hushållen tillgång till bredband med hög kapacitet och kvalitet har stor betydelse för en positiv utveckling i hela Gävleborg. Ett snabbt och säkert bredband ökar länets attraktivitet. Tidigare företagsetableringar avgjor- des av tillgången till råvara, strömmande vatten och möjlighet till transport av framställda varor. I dag är det andra faktorer som avgör valet av lokalisering. Tillgång till välutbildad arbetskraft och snabba transporter spelar fortfarande stor roll men även snabb kommunika- tion i form av bredband. Man kan med rätta påstå att bredband idag är en av de grundläggan- de infrastrukturerna och är lika viktigt som väg-, vatten- och elnät. För individen gör bredbandet det möjligt att välja ett attraktivt boende i vårt län. Vare sig det är vid vatten, på en bondgård eller mitt i tätorten. Bredbandet ska vara så väl utbyggt i länet att vi fritt kan göra valet av boende och ändå ha möjlighet till snabb kommunikation via bredband. Bredband är också en bärare av viktig samhällsinformation. Alla medborgare ska ha möjlig- het att ta del av sådan såväl elektroniskt som i annan form. Detta är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga.
    [Show full text]
  • Söderhamns Kommun, 130820 Upphandling Skadedjursavtal/Saneringsförsäkring
    Söderhamns kommun, 130820 Upphandling skadedjursavtal/saneringsförsäkring Populärnamn Fastighetsbeteckning Kvm Fastighetsägare Adress Notering Boulebanan/mediaverkstaden Verkstäderna 106 CNF i Söderhamn KB Kungsgatan 30 Skapande verkstad Verkstäderna 2 323 CNF i Söderhamn KB Styrmansgatan 4 Förråd, by 112 Östansjö 42:3 90 Flygstaden AB Byggnad 112, 826 70 Söderhamn Fackliga lokaler Granen 9 290 Faxeholmen Köpmangatan 6 Mottagningskök sjukhuset Porsmyran 3:1 96 X-fastigheter Söderhamns sjukhus Västerbacken Granskär Granskär 4:13 2 325 Hälsingebygg i Söderhamn AB Kungsgatan 42 Statt Musikens hus Oxen 7 3 132 Statt Söderhamn AB Oxtorgsgatan 17 Huvudbibliotek Lönnen 10 2 550 Landic IX Norr AB ISS Facility services AB, Box 686, 80127 Gävle Flygmuseum, Flygstaden by 81 Östansjö 42:3 1 600 Flygstaden AB Byggnad 81, 826 70 Söderhamn Verkstäderna replokal Verkstäderna 2 213 CNF i Gävle Styrmansgatan 4 Allaktivitetshus, bowling.. Verkstäderna 2 2 400 CNF i Gävle Styrmansgatan 4 Kök Linden Vannsätter 8:69 Faxeholmen AB Stationshusvägen 2, Bergvik Yta ingår i Linden Servicehus Kök Enriset Enriset 2 0 Faxeholmen AB Enrisvägen, Söderhamn Yta ingår i Enriset servicehus Aktivitetshus, Bordtennisgymn Verkstäderna 2 1 100 CNF i Gävle Norra Hamngatan 41 Söderhamn Hammartallen Orsta 6:2 226 Berga instrumentservice AB Åsvägen 2, 82661 Söderala Personalmoduler 25 Ramirent Hör till fordonsprogrammet, flygstaden Stråtjära fsk Stråtjära 1:9 162 Faxeholmen AB Trekantsvägen 8 820 29 Stråtjära Kungsgårdens fsk paviljonng Svarven 3:22 166 Cramo Kungsgården Norrala
    [Show full text]
  • Nr 3 2006 Årg
    Växter i Hälsingland och Gästrikland 3/2006 ISSN 0283-8524 Innehåll 21 Ny vacker och praktisk norsk lavflora Anders Delin 3 Åke Ågrens skarpa öga 22 Rapunklerna i Hammarby 2006 Anders Delin Barbro Risberg 8 Kvastgullris Solidago graminifolia 26 Dagens utarmning av skogslandskapet i Valbo förutsagd 1948 I HÄLSINGLAND OCH GÄSTRIKLAND Birgitta Hellström Anders Delin 9 Ny adress till GÄBS hemsida 32 Insamlingsresa i Söderhamns kom- mun 5 aug. 2006 10 Skogsbruket är inte långsiktigt Birgitta Hellström hållbart Anders Delin 34 Botanik för nybörjare 13 Svampar att inventera i Gästrikland 34 Skogsväxternas förhållande till träd och Hälsingland Anders Delin Erik Sundström 39 Förändringar i namnskicket för 14 Såg min farfars mormors far någonsin mossor och lavar svinroten vid Hällvretens backslog? Anders Delin Magnus Bergström 40 Medlemsregister september 2006 17 Höstmöte i Alfta 15 oktober 47 En svamp som trivs med vinterklimat, 18 Blomstervandring i Ovanåker på de vinternagelskivlingen vilda blommornas dag 2006 Åke Malmqvist Monica Svensson 20 De vilda blommornas dag - Gysinge 18 juli 2006 Erik Sundström Foto: Åke Malmqvist Nr 3 2006 Årg. 24 48 NR 3 2006 ÅRGÅNG 24 ISSN 0283-8524 Växter i Hälsingland och Gästrikland 3/2006 Växter i Hälsingland och Gästrikland (VÄX) ges ut av Gävleborgs Botaniska Sällskap (GÄBS), lokalförening av Svenska Botaniska Föreningen (SBF). VÄX kommer ut med tre En svamp som trivs med vinterklimat, nummer årligen (vinter, vår och höst). Du blir medlem i GÄBS och erhåller VÄX genom att betala in årsavgiften på GÄBS postgirokonto 57 58 11 - 5. Årsavgiften för 2006 är 125 kr. I denna avgift ingår medlemskap vinternagelskivlingen i SBF.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Sandarne Kultur Och Historiska Förening
    VERKSAMHETSPLAN 2017 – 2022 Sandarne Kultur och Historiska förening Verksamhetsplan SandarneKULT 2017–2022 Föreningens har sin verksamhet inom två områden, sågverkshistoria och annan kultur, bl. a. konst- och konsthantverksutställningar med lokalanknutna utövare. SÅGVERKSTRAMPET Under året börjar de stora planerna från 2013 falla på plats. Sågverkstrampet är inte längre bara en promenad och cykelstig från Söderhamn till Sandarne. Det är nu så mycket mer: Industrihistoriskt projekt och ett Konstprojekt Del i kommunens utvecklingsplaner för Söderhamnsfjärden Det har utvecklat det rörliga friluftslivet efter Söderhamnsfjärden och i Skärgården Vi önskar att vistelsen efter Sågverkstrampet skall vara ”Köpfri”. Här skall man komma bort från köphetsen och stressen, och bara njuta av den vackra naturen, konsten och industrihistorien. Sträckan vid Persbacka och vid Åsbacka- kolningen bör ändras inför sommaren Ansökan om medel för detta skall inlämnas återigen. Informationstavlor för inomhusanvändning De informationstavlor vi gjort efter Sågverkstrampet och i Ljusne, tillsammans 18 stycken, storlek 1500x800 mm, lämpar sig inte för att ställas ut inomhus. Formatet för dessa tavlor blir 900 x 480 mm, och görs i ett lätt material. De blir därför lätta att flytta och kan anpassas efter lokalerna. Medel söks från Leader. Hemsidan och Facebook Hemsidan måste aktiveras för att vi skall få ut mer digital information om vår verksamhet. Det finns en hel del saker som kan ligga där som kan sökas av intresserade. Facebook har börjat användas på ett bättre sätt för den snabba informationen. Översättning av texter infotavlorna För närvarande finns det enbart svensk text på informationstavlorna. Behov finns av både engelska och tyska. Engelsk av naturliga skäl. Tyska av det skälet att tyskar kanske blir intresserade att komma hit.
    [Show full text]
  • Working for the Man a Cross-Sectional Study of Single Industry Towns’ Effect on Entrepreneurship
    STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS Department of Economics Bachelor´s Thesis – Course 659 Spring 2013 Working for the Man A cross-sectional study of single industry towns’ effect on entrepreneurship Malin Adeborgф and Martin Siltbergψ Abstract Over the last decades, the once prominent single industry towns have gained an unfortunate status as myopic and conformist communities with an adverse entrepreneurial climate. Although the rich history and the economic transitions of single industry towns are well documented in research, limited effort has been made to empirically establish the towns’ assumed negative relationship with entrepreneurship. Building upon this notion, we use econometric methods to investigate if this perception is applicable to single industry towns in modern Sweden. By using data on a municipal level, we find a significant and negative relationship between single industry towns and entrepreneurship. The results are supported through an instrumental variable approach. Even though the risk of omitted variables prevents us from inferring a causal relationship, we conclude that single industry towns have a systematic and negative relationship with entrepreneurship. Key words: Single industry towns, entrepreneurship, regional growth, geographical economics JEL codes: R11, L11, L26, O14 Tutor: Erik Meyersson Examiner: Yoichi Sugita Discussants: Linn Sjöblom and Katarina Sandberg Presentation: June 7, 2013 ф [email protected] ψ [email protected] 1 Acknowledgment We would like to thank out tutor Erik Meyersson, at the Stockholm Institute of Transition Economics at the Stockholm School of Economics, for valuable support. We also thank Örjan Sjöberg, Professor at the Department of Economics at the Stockholm School of Economics, for inspiration and guidance.
    [Show full text]