Tätorter 1995
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Grundvattenmagasinet Bengtsheden-Svärdsjö
K 573 Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Svärdsjö Bengtsheden Sundborn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-390-8 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö .............................................................................................. 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 4 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................ -
MIS 2015:1. Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2015
Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges offi ciella statistik MIS 2015:1 ISSN 1654-3718 (Online) Regionala indelningar All officiell statistik finns på: www.scb.se i Sverige den 1 januari 2015 Statistikservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 8 506 948 01 Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Statistiska centralbyrån 2015 Reports on Statistical Co-ordination for the Official Statistics of Sweden Regional divisions in Sweden on 1 January 2015 Statistics Sweden 2015 Producent SCB, avdelningen för regioner och miljö Producer Statistics Sweden, Regions and Environment Department 701 89 Örebro +46 19 17 60 00 Förfrågningar Tina Hodell, +46 19 17 60 87 Enquiries [email protected] Gunilla Sandberg, +46 19 17 65 82 [email protected] Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, MIS 2015:1, Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: SCB MIS 2015:1, Regional divisions in Sweden on 1 January 2015. Omslag/Cover: Ateljén, SCB ISSN 1654-3718 (Online) URN:NBN:SE:SCB-2015-X20BR1501_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se. This publication is only available in electronic form on www.scb.se Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Förord Förord I serien Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik (MIS) publicerar SCB riktlinjer, standarder, nomenklaturer och koder som är viktiga för statistikens producenter och användare. -
Grundvattenmagasinet Karlsbyheden
K 572 Grundvattenmagasinet Karlsbyheden Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Sundborn Danholn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-389-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Karlsbyheden .................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................. 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 5 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................ -
2. Chemical Precipitation in Fellingsdams
2008:104 PB MASTER’S THESIS Fellingsdams An investigation of wastewater treatment by chemical precipitation in ponds in northern Sweden Wen Zhang M.Sc. in Environmental Engineering CONTINUATION COURSES Department of Civil and Environmental Engineering Division of Sanitary Engineering Universitetstryckeriet, Luleå 2008:104 PB • ISSN: 1653 - 0187 • ISRN: LTU - PB - EX - - 08/104 - - SE Luleå University of Technology MASTER THESIS Fellingsdams - An investigation of wastewater treatment by chemical precipitation in ponds in northern Sweden WEN ZHANG Master of environmental engineering Department of Civil, Mining and Environmental Engineering Luleå University of Technology Abstract Fellingsdams are widely used in northern Sweden as an economical and easy operating method to treat the wastewater. They are divided into in-pond and pre-pond systems by different locations of dosage. Aluminium salts, iron salts and slaked lime are the most common coagulants that have been used, since they are cheap and easy to react with water. Turbidity and detention time are two important factors in fellingsdams. Turbidity is mainly influenced by precipitation and algae. From the perspective of actual detention time, the pond geometry should be long and narrow. When using slaked lime as coagulant, there is usually a large amount of sludge accumulated around the influent pipe because of fast precipitation. In the fellingsdam at Nyliden, 90% of the total sludge was found accumulated in about 20 meters. Aluminium salts and iron salts react slower with water, so the formed sludge curves are modest. To remove the sludge, excavation and pumping are the choices but differs due to different conditions. Dewatering is the main way to treat the sludge. -
Welcome out – Into the Nature of Kronoberg!
Welcome out – into the nature of Kronoberg! – Your guide to 35 beautiful nature reserves Production: The County Council Administrative Board, Kronoberg County, 2019. Cover picture: Tobias Ivarsson. Photographers: Tobias Ivarsson: golden plover, pg. 9; black grouse lekking, pg. 11; witch’s hair lichen, pg. 32; wood grouse, pg. 36; fritillary, pg. 44; common tern, pg. 54; osprey, pg. 92; black-throated loon, pg. 96. Ljungby Municipality: pine plant, pg. 98. Småland pictures: Kronoskogen, pg. 97; outdoor gym, pg. 98; coffee break “fika”, pg. 99.The County Administrative Board: Eva Elfgren: cross-leaf heath, pg. 12; leafy verdure, pg. 81; Per Ekerholm: marsh gentian, pg. 18; Thomas Hultquist: crane, pg. 39; Magnus Strindell: ox-tongue fungus, pg. 47; Elin Åkelius: cowslip, pg. 51; The County Council Administrative Board: dalmatian spot, pg. 53; Peter Mattiasson: Mörrumsån, ppg. 56–57; Börge Pettersson: soprano pipistrelles, pg. 65; Mats Wilhelm Pettersson: hay meadow, pg. 69; Emil Persson: scarlet waxcap, pg. 75; Peter Wredin: hazel dormouse nest, pg. 80; Heléne Petterson: view over Toftasjön, pg. 87; Martin Unell: fireplace, pg. 92.Other photos: Ellen Flygare and Martin Wargren, The County Council Administrative Board. Text: Ellen Flygare, except Kronoskogen, where the author is Naturcentrum AB. Maps: Peter Mattiasson. Background map: © Lantmäteriet Geodatasamverkan. The guide is available at the County Council web site, www.lansstyrelsen.se/kronoberg Welcome out into nature! The book you are holding in your hand is a guide to the nature of Kronoberg. We have chosen 35 nature reserves with beautiful scenery, well worth a visit, and present them in words and pictures. The book also includes a cultural reserve, Linneaus’ Råshult. -
Telefoner På Nordöleden: Olycks- Och Sjukdomsfall Förtur Och Tillfälliga
Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndagar och helgdagar 15 april–15 september Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndag och helgdag 16 september–14 april Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tidtabellen kan frångås vid: Olycks- och sjukdomsfall Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 11:20 11:38 12:00 12:20 12:25 12:55 13:25 Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 12:00 12:20A 13:25 13:50A 14:55 15:20A 16:25 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 11:28 - 12:10 - 12:35 - 13:35 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 12:10 12:26E 13:35 13:56E 15:05 15:26E 16:35 - brådskande sjukdomsfall eller annan fara som Vid nödfall eller olyckor, ring räddningstjänsten 112. Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 11:50 - 12:30 - 13:05 - Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 12:40 - 14:10 - 15:40 - fordrar omedelbar hjälp X X Förtur och tillfälliga hinder Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - - transport av farligt gods Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - Utryckningsfordon, kollektivtrafik och taxi har - dimma, is eller annan störning. -
Kommunfakta Tätort Pdf, 830.2 Kb, Öppnas I Nytt Fönster
Borås 2019 Tätortsbeteckning 1. Aplared 2. Borgstena 3. Borås 4. Bosnäs 5. Bredared 6. Dalsjöfors 7. Dannike 8. Fristad 9. Gånghester och Målsryd 10. Hedared 11. Kinnarumma 12. Rydboholm 13. Rångedala 14. Sandared, Sjömarken och Viared 15. Sandhult 16. Viskafors 17. Äspered 18. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Aplared 450 465 -15 0,64 719 11,3 Borgstena 428 422 6 1,07 397 17,8 Borås 73 653 67 361 6 292 30,81 2 327 Bosnäs 448 416 32 1,00 424 8,2 Bredared 330 265 65 0,61 517 9,2 Dalsjöfors 3 719 3 463 256 3,52 1 025 9,4 Dannike 453 438 15 0,77 571 17,3 Fristad 5 566 5 173 393 7,31 740 10,2 Gånghester och Målsryd 2 539 2 484 55 2,73 927 6,6 Hedared 336 355 -19 0,76 477 14,7 Kinnarumma 356 349 7 0,74 451 15,1 Rydboholm 991 1 018 -27 1,16 854 9,0 Rångedala 421 412 9 1,12 376 12,9 Sandared, Sjömarken och Viared 7 076 6 276 800 9,68 682 8,1 Sandhult 568 609 -41 0,59 958 9,0 Viskafors 3 725 3 680 45 3,97 932 13,2 Äspered 302 295 7 0,61 480 14,0 Utanför tätort 10 817 9 813 1 004 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. -
GDM Konsult AB Bucher Emhart Glass Eurocon
svartsvart 15_15_15_100 qr-kod fr jenny dec -14 NORRA KAJEN SUNDSVALL 1 Handelskammaren Mittsverige 15 Sveriges bästa söderläge – Världens kontakter! Sveriges bästa söderläge blir Sundsvalls nya stadsdel. På Norra Kajen Vi förmedlar nationella och internationella affärskontakter, omvandlar vi historisk industrimark till en attraktiv del av innerstaden. – ger råd i export-/importfrågor, Granne med havet och med tre minuters promenad till Sundsvalls centrum. – driver näringslivsfrågor gällande infrastruktur och högre utbildning. Storgatan 23, 852 30 Sundsvall • Tel 060-17 18 80 • www.midchamber.se Projektkontor: Heffnersvägen 22 Sundsvall • Tel 070-720 65 25 • www.norrakajen.se Perspektiv gård rum rum rum rum rum rum rum rum rum S rum rum rum rum kö rum rum terrass rum rum n rum Än ha rum rum rum rum rum rum rum rum g mn terrass mot gården/tyst sida/vattnet e sväg A rum terrass Torrsvedberget J sv en terrass både mot gården/tyst sida/ och kök /bad mot gatan/bullrig sida a ä l Älva n ge n vä vattnet och gatan/bullrig sida/vattnet n u n ö g K a S e an e r v n n ta iv å L rellv g ä ä j ä g g M e u e g st n Typplaner Radhus med eget garage 1:200 Typplaner Kajhus 1:200 Typplaner Kvartershus 1:200 a v n vä Johannedal e o ge g gen e M r rgfotsvä a n ä Be r s Folkets Park ä k kin n Färsta s i v Lu stv ä n K 2 d v A v äge ge e on n ä 16 vig u Alnöbro n n g vo s g g ä sber Åsen n u n v jv g e ä svägen r e s ke rn Tro g B t n iv ac o s en e g j ä rb B T sv ä ä F g e o ä d v l illa e äv n g L ge l li k nv n N e s ån n ä k E Myran väg ge ac e S gs o -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen ......................................................................................................................... -
FÖRSTUDIE E4 Förbi Kalix Beslutshandling Februari 2009 Kalix Kommun BD-8211777-E4 Förstudie E4 Förbi Kalix
FÖRSTUDIE E4 förbi Kalix Beslutshandling februari 2009 Kalix kommun BD-8211777-E4 Förstudie E4 förbi Kalix Medverkande VÄGVERKET REGION NORR VÄGVERKET KONSULT Jenny Thun Projektledare Magnus Burvall Uppdragsledare Ann-Cathrine Tossavainen Projektadministratör Leif Strinnholm Bitr. uppdragsledare Anders Lundström Strategisk samhälls- Johan Wilén Uppdragsadministratör planerare Bodil Öhman Väg och trafiksäkerhet Erik Vallin Broingenjör Göte Björnström Bro Kristina Björling Francki Landskapsarkitekt Malin Lindmark Miljö Annika Nordkvist Samhällsplanerare Leif Wiklund Landskap Simon Lövgren Miljöspecialist Linda Grenvall GIS/Rapport Petra Pihl Informatör Jouko Säisä Samhällsekonomi Jeanette Stenman Risk Jörgen Noppa Geoteknik (BV Projektering) REFERENSGRUPP KALIX KOMMUN Stefan Sandström Plan- och miljöchef Anders Ökvist Planingenjör Per Nilsson Utredningsingenjör Titel: Förstudie E4 förbi Kalix, Beslutshandling, Kalix kommun, BD-8211777-E4. Utgivningsdatum: 2009-02-04 Utgivare: Vägverket Region Norr Kontaktperson: Jenny Thun, 0920-24 38 96 Distributör: Vägverket Region Norr, Sundsbacken 2-4, 971 25 Luleå E-post: [email protected] Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Telefax: 0920-24 38 30 Internet: www.vv.se 2 3 Förstudie E4 förbi Kalix Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 6. TÄNKBARA ÅTGÄRDER 32 11. FOrtsATT ARBETE 55 6.1 Noll-alternativet (att inga åtgärder utförs) 34 11.1 Nuläge 55 2. BAKGruND 5 6.2 Steg 1. Åtgärder som påverkar transport-behovet och val av 11.2 Nästa steg i planeringsprocessen 55 2.1 Brister, problem och syfte 5 transportsätt 34 11.3 Geografisk avgränsning 55 2.2 Aktualitet 5 6.3 Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt 11.4 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 55 2.3 Tidigare utredningar och beslut 5 vägnät 35 11.5 Gestaltningsideér 55 2.4 Geografisk avgränsning 6 6.4 Steg 3. -
Här Kan Du Hämta Broschyren Som
20 21 Följ oss i sociala medier sodraoland.com SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Södra Öland är med på Unescos Företagare, föreningar och lista över världsarv. Landskapet andra aktörer som på ett eller här är unikt och värdefullt. annat sätt lyfter Södra Ölands I världsarvet Södra Ölands odlingslandskap har haft möjlighet odlingslandskap ingår byarna, att skicka in texter till den åkrarna, Stora alvaret och här broschyren och på så sätt sjömarkerna. presentera sina verksamheter. I dag fortsätter lantbrukarna att Mer information om världsarvet odla jorden och låta sina djur finns på sodraoland.com. beta. Tack vare lantbrukarna kan Följ @varldsarvetsodraoland odlingslandskapet upplevas av nya på Instagram. Tagga dina bästa generationer. bilder från världsarvet med #världsarvetsödraöland Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Det finns i dag drygt 1100 världsarv på FN-organisationen Unescos världsarvslista varav 15 finns i Sverige. UPPTÄCK Lär dig mer om världsarvet - infopunkter och utställningar Utställning: Naturpunkten, Utställning: Eketorps borg Länsstyrelsen i Kalmar län I anslutning till entrébyggnaden Vid turistbyrån i Färjestaden ligger vid Eketorps borg öppnar en länsstyrelsens utställning, Naturpunkten, världsarvsutställning under 2021. som handlar om Ölands natur. Här Adress: Eketorps fornborg, berättas om stranden, sjömarken, 386 64 Degerhamn alvaret, lövskogen, våtmarken och Webbplats: eketorpsborg.se lövängen som är det unika öländska landskapet tillsammans med den Utställning: Hägna ut – Hägna in odlade marken. Vid världsarvsmontern finns också möjlighet att lära sig lite Världsarvsutställningen ”Hägna ut – Hägna mer om hur bondens år ser ut och in” ger en inblick i världsarvet Södra här kan besökarna passa på att spela Ölands odlingslandskap.