Tätorter 1995
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB. 2 Innehåll Contents Sida/ page 1 Sammanfattning Summary in Swedish 2 Innehållsförteckning Contents 3 Tabell- och figurförteckning List of tables and figures 4 Sammanfattning på engelska Summary in English 5 1 Inledning 1 Introduction 5 2 Tätortsstatistik och tätortsavgränsningar från 2 Statistics on localities and delimitations of localities from 1900, en översikt 1900, an overview 6 3 Tätortsdefinition och jämförbarhet 3 Definition of localities and comparability 7 4 Nya orter och tätortsnamn 4 New localities and names of localities 8 5 Resultat: Tätorternas areal och folkmängd 5 Results: Area and population in localities 8 Bakgrund om urbaniseringen i ett långt tidspers- Background on urbanization in a historical perspective pektiv 8 Städer (tätorter med över 10 000 invånare) i ett Towns (localities with more than 10,000 inhabitants) in a långt tidsperspektiv historical perspective 9 Antalet tätorter Number of localities 9 Folkmängd och areal Population and area 10 Tätorternas förändringar Changes in population and area 13 Folkmängden i tätorterna, länsvis fördelning Population in localities by county 14 Nya och försvunna tätorter New and disappeared localities 15 Glesbygdens folkmängd The rural population grows 16 Tätorternas areal Area of localities 17 Glesbygdens areal Area of rural areas 18 Befolkningstätheten Population density 20 Samband mellan areal och folkmängd Correlation between area and population Huvudtabeller: Main tables 21 Tätorter (tabell 14) Localities (table 14) 56 Glesbygd (tabell 15) Rural areas (table 15) Bilagor Appendices 61 1 Förändringar i tätortsbeståndet jämfört med 1990 1 Changes in the stock of localities from 1990 65 2 Tätorter delade av kommungräns m.m. 2 Localities crossing municipality borders 70 3 Alfabetiskt register 3 Alphabetical index 3 Tabell- och figurförteckning List of tables and figures Sida/ page Tabeller Tables 8 1. Folkmängd fördelad på tätort och glesbygd 1800–1990 1. Population in urban and rural areas 1800–1990 8 2. Antal tätorter över 10 000 invånare och deras andel av totalbefolkningen år 1800-1990 2. The number of localities with more than 10,000 inhabitants 9 3 a. Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950, 1960, and their share of total population 1800–1990 1970, 1980, 1990 3 a. Number of localities by population size 9 3 b. Kumulerat antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950–1990 3 b. Cumulated number of localities by population size 10 4. Summerad folkmängd och areal i tätorter i olika storleksgrupper 1990 4. Population and area in localities by size 1990 12 5. De största tätorterna 1990 rangordnade efter folk- mängdsstorlek samt folkökning 1980-1990 5. The biggest localities 1990 and their increase 1980–1990 13 6. Antal tätorter och tätortsfolkmängd, länsvis 1970, ranked by population size 1980 och 1990 6. Number of localities and population by county 14 7. Förändringar i tätortsbeståndet, länsvis 1980 till 1990 15 8. Glesbygd, länsvis 1970, 1980 och 1990 7. Changes in the stock of localities 1980 to 1990, by county 16 9. Tätorternas landareal i km2 och tätorternas landareal 8. Rural areas by county i procent av länets areal 1970, 1980 och 1990 9. Area and share of total area for localities, by county 17 10. Glesbygdsareal och -befolkningstäthet, länsvis 1970, 1980 och 1990 10. Area and density of rural areas, by county 18 11. Invånare per km2 land och tätorternas ökning i landareal och folkmängd 1970–1990 11. Density in localities and increase in area and population, 19 12 a. Antal invånare per km2 land i tätorter av olika by county storleksklasser, länsvis 12 a. Density in localities by size, by county 19 12 b. Antal tätorter i olika storleksklasser 1990, länsvis 20 13. Antal tätorter fördelade i storleksklasser efter invå- 12 b. Number of localities by size, by county narantal och areal 13. Number of localities by size of area and size of population 21 14. Tätorternas areal, folkmängd och invånare per km2 14. Area, population and density in localities 1980 and 1990 and 1980 och 1990 samt förändringen i areal och folkmängdi relative change in area and population procent 56 15. Glesbygdens areal, folkmängd och invånare per km2 15. Area, population and density in rural areas 1990 and 1995 1990 och 1995 samt glesbygdsandel och folkmängds- and rural share of total area and population amd popula- förändring, kommunvis. tion change, by municipality. Tablåer Text tables 10 A. Tätorter som ökat folkmängden mest absolut 1990– A. Localities with largest increase in population, absolutely 1995 10 B. Tätorter som ökat folkmängden mest relativt 1990– B. Localities with largest increase in population, relatively 1995 10 C. Tätorter som minskat folkmängden mest absolut C. Localities with largest decrease in population, absolutely 1990–1995 11 D. Tätorter som minskat folkmängden mest relativt D. Localities with largest decrease in population, relatively 1990–1995 13 E. Tätorter som ökat arealen mest absolut 1990–1995 E. Localities with largest increase in area, absolutely 13 F. Tätorter som minskat arealen mest relativt 1990– F. Localities with largest increase in area, relatively 1995 14 G. Nya tätorter som var småorter med >200 inv. år 1990, G. New localities which were rural localities having >200 antal och folkmängd länsvis inhabitants in 1990, number and population by county 20 H. De 10 tätorter som har störst befolkningstäthet 1995 H. Localities with greatest density 20 I. De 10 tätorter som har lägst befolkningstäthet 1995 I. Localities with lowest density Figurer Figures 9 1. Befolkning i tätorter och glesbygd 1800–1995 1. Population in urban and rural areas 1800–1995 11 2. Karta över nytillkomna och upphörda tätorter 2. Map showing new and lost localities 4 Summary Definition Area and density Delimitation of localities are made by Statistics Sweden every The area of the localities is 5,200 km2, an increase by 170 km2 five years. The reference date of the new delimitation is 31 Dec. since 1990. This is a slower area growth than in the 1970´s, when 1995. A locality consists of a group of buildings normally not 800 km2 land were added to the urban territory. more than 200 metres apart from each other, and has to fulfill a The share of the localities of the total area in Sweden minimum criterion of having at least 200 inhabitants. In Sweden, constitutes 1.3 per cent. In Stockholm county the share is 10 localities are defined as urban, and all areas outside the localities per cent, while it in Norrbotten county in the north is only 0.2 as rural. Since the municipalities in Sweden usually are large per cent. (Table 9.) and include both urban and rural territory, the concept of The population density in the localities has increased to a locality is used for analyses of urban and rural development. small degree since 1990. In several counties, among others The localities have no administrative status and thus have to Stockholm county, the density is greater in 1990 than it was in be redefined as built-up areas grow. These adjustments are 1980. (Table 11, 12a, 13.) normally made every five years. The number of population in sparsely populated areas has grown most in the counties around Stockholm, while it has Number of localities decreased in other parts of Sweden. This growth is to some The number of localities according to the 1995 delimitation degree due to the partial conversion of leisure home areas to is 1,938. During the 1990´s 145 new localities have been defined, residential areas. This kind of area is included in a locality only while 50 have ceased to exist. The localities which disappeared when more than 50 per cent of the houses are permanently have been merged with other localities in 18 cases, and 32 have occupied. (Table 8.) failed to meet the criterion of minimum population in 1995. Main tables Twentyone localities have been split up into two localities, which affect the total number. (Tables 3a, 3b, 6, 7.) In table 14, data from 1990 and 1995 for all localities are arranged in alfabetical order by county. Table 15 contains data Population for rural areas by municipality (Sweden is divided in 288 Total population in localities in 1995 is 7.4 million inhabitants, municipalities).