Hållplatshandbok Med Tillgänglighetsplan Och Prioriterade Åtgärder
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg 2016 - 2025 Hållplatshandbok Med tillgänglighetsplan och prioriterade åtgärder Beslutad av Regionfullmäktige 2015-11-25 REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN KRONOBERG Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2016– 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se 2 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2016– 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se BAKGRUND Den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten (RKM) i Region Kronoberg ansvarar för den långsiktiga, strategiska planeringen av kollektivtrafiken i länet. Denna fastslås i Trafikförsörjningsprogrammet, som är Region Kronobergs styrdokument för området. Trafikförsörjningsprogrammet (TFP) omfattar även hur bytespunkter och hållplatser ska utformas, hur tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska tillgodoses samt tillgänglighet till bytespunkter för kommersiella aktörer. Enligt Kollektivtrafiklagen § 10, p 5 (SFS 2010: 1065) ska Trafikförsörjningsprogrammet innehålla en beskrivning av de linjer och bytespunkter som är fullt tillgängliga för alla resenärer. I Kronoberg finns cirka 3 000 bytespunkter för regional trafik. Dessa har olika standard och ett mycket varierande antal påstigande. I syfte att dels höja kollektivtrafikens attraktionskraft och dels öka säkerheten för både förare och passagerare, har en inventering och en kategorisering av länets samtliga bytespunkter genomförts. Kategoriseringen är en riktlinje för hur varje bytespunkt eller hållplats ska bedömas och värderas och därmed också för vilka åtgärder som behöver vidtas. Modellen bygger på en indelning i fyra kategorier efter den funktion bytespunkten eller hållplatsen har. En bytespunkt i kollektivtrafiken betecknar en plats där man byter färdsätt eller färdmedel. För resenären upplevs som regel ett byte som en svag länk i den kollektiva resan. Det uppfattas ofta som en förlängning av restiden, även i de fall det inte uppstår någon egentlig tidsförlust. Bytespunkternas utformning och funktion är ett sätt att öka attraktiviteten och göra den kollektiva resan till en positiv upplevelse. Det är viktigt att platsen där man väntar upplevs som säker och trygg för alla resenärer, vana eller ovana, med eller utan funktionsnedsättning. God tillgänglighet innebär också att man som resenär ska kunna nå bytespunkten på ett säkert och bra sätt. Attraktiva bytespunkter måste utvecklas i nära samverkan med omgivande samhälle. Lokalisering av bostäder, verksamheter och service kring bytespunkten ökar tillgängligheten till kollektiva resor och bidrar därmed till ett hållbart transportsystem och en hållbar samhällsutveckling. Hållplatshandboken är framtagen som en del av Trafikförsörjningsprogrammet men utformad som ett eget dokument, för att underlätta en eventuell revidering. Syftet med Hållplatshandboken är att tydliggöra riktlinjer, roller och ansvar gällande länets hållplatser och bytespunkter. HÅLLPLATSHANDBOKEN INNEHÅLLER AVSNITT OM Roller, ansvar och ansvarsfördelning Kommersiell trafik och marknadstillträde Trafiksäkerhet Tillgänglighetsplan med definition av och förteckning över tillgängliga hållplatser Kvalitetsfaktorer Kategorisering av hållplatser med förteckning över prioriterade åtgärder Utgångspunkten är i vilket slags stråk bytespunkten ligger kopplat till antalet resenärer som använder varje enskild bytespunkt eller hållplats. 3 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2016– 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL Den 1 januari 2015 bildades Region Kronoberg varvid kollektivtrafiken skatteväxlades, dock inte bytespunkter och hållplatser. Kollektivtrafikmyndigheten ska emellertid i trafikförsörjningsprogrammet fastställa vilka krav som ställs på bytespunkter och hållplatser vad gäller funktion, tillgänglighet, utseende, drift och underhåll. I enlighet med tidigare reglering enligt förbundsordningen för Regionförbundet södra Småland, är det även fortsättningsvis respektive väghållare (kommun, stat eller vägsamfällighet) som ansvarar för drift och underhåll av bytespunkter och hållplatser. Av flera skäl är det eftersträvansvärt att bytespunkter och hållplatser utformas efter en enhetlig och given standard. Som resenär ska man känna igen sig och veta vad man har att förvänta. En annan och inte oviktig orsak är det samlade intrycket av en attraktiv region som en förbipasserande resenär får när kollektivtrafiken ger ett enhetligt, prydligt och välskött intryck. Hållplatshandboken är avsedd att vara ett planeringsunderlag för länets kommuner och övriga väghållare. Den ska ge riktlinjer för utformning, trafiksäkerhet och tillgänglighetsanpassning för nya och gamla bytespunkter och hållplatser samt för skötsel och underhåll. Avsikten är att Hållplatshandboken också ska fungera som underlag vid budgetering, både vad gäller kontinuerligt underhåll och för genomförande av prioriterade åtgärder. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ur ett ekonomiskt perspektiv är det viktigt att de medel som finns till förfogande används där de ger optimal effekt. Därför har samtliga bytespunkter och hållplatser i regionen inventerats och klassificerats, som ett led i arbetet att prioritera nödvändiga åtgärder. Vissa bytespunkter används av ett stort antal resenärer varje dag medan andra används av betydligt färre. Detta framgår av den stråkindelning som finns i Trafikförsörjnings- programmet och som är vägledande för hur bytespunkter och hållplatser klassificeras och hur åtgärder ska prioriteras. Ur ett effektivitetsperspektiv är det inte rimligt eller ekonomiskt hållbart att alla bytespunkter och hållplatser har samma standard, byggs om eller justeras efter alla krav och synpunkter. Med god planering och framförhållning kan emellertid förbättringar och utveckling mot säkrare och mer ändamålsenliga och tillgängliga bytespunkter och hållplatser succesivt genomföras. Oavsett standard ska samtliga bytespunkter och hållplatser underhållas med samma kvalitet. Både förbättringar och underhåll bör ske i samhandling mellan berörda parter. HÅLLPLATSFAKTA Invånarna i Region Kronoberg har tillgång till ca 170 bussfordon i den linjelagda trafiken. I länet finns omkring 3000 hållplatser (hållplatsläge). I varje kommun finns minst ett resecentrum eller en station/bussterminal. Information om utrustning och material, hållplatsernas koordinater och tillgänglighet samt kategorisering, finns samlat i Länstrafiken 4 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2016– 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se Kronobergs databas Rebus. Det finns även foton som visar de allra flesta hållplatser och bytespunkter. I tabellen nedan visas antalet hållplatslägen per kommun. I dagsläget finns ingen sammanställning över hur många som är placerade på det kommunala gatunätet respektive på det statliga vägnätet. Ett arbete pågår för att ta fram korrekta uppgifter. Av Växjös 838 hållplatslägen används cirka 330 hållplatslägen till stadstrafiken. Kommun Antal hållplatsläge Alvesta 343 Lessebo 100 Ljungby 571 Markaryd 95 Tingsryd 275 Uppvidinge 185 Växjö 839 Älmhult 227 Totalt 2 866 Under 2014 utfördes drygt 5,7 miljoner resor med länstrafikens bussar dvs. regiontrafik och stadstrafik. Genom statistik från biljettsystemen kan man se var resenärerna stiger på men inte var de stiger av. Tyvärr finns det en osäkerhet i uppgifternas exakthet. De ger dock en uppskattning av hur frekvent länets cirka 3 000 bytespunkter och hållplatser används. Hälften av länets hållplatser har färre än 100 påstigande per år, varav 5 procent har inga påstigande. Dessa kan dock vara av betydelse för avstigande. De hållplatser som utnyttjas mest dvs. fler än 7 500 påstigande per år är också 5 procent. Intervallen för påstigande per år, i tabellen nedan, har tagits fram för att överensstämma med kategoriseringen av länets hållplatser. Hållplatskategoriseringen bygger inte enbart på antalet påstigande resenärer. Fler aspekter vägs in i kategoriseringen. Kolumnen nedan ”Hpl. kategori” anger dock trolig tillhörighet utifrån antalet påstigande. Andel av totala antalet Hpl. kategori Påstigande per år hållplatsläge Fler än 20 000 2 % A, B el C 7 501 – 20 000 3 % A, B el C 4 001 – 7 500 4 % A, B el C 366 – 4 000 22 % D 251 - 365 5 % D 51 - 250 20 % D 1 - 50 38 % D 0 5 % 5 Trafikförsörjningsprogram – Region Kronoberg 2016– 2025. BILAGA 2 HÅLLPLATSHANDBOK www.rkmkronoberg.se INDIKATORER FÖR HÅLLPLATSER Trafikförsörjningsprogrammets målbild är HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA. För att på ett tydligt sätt kunna jobba mot målbilden är arbetet uppdelat i fyra målområden: Attraktivitet och användbarhet, Tillgänglighet för regional tillväxt, Miljö och hälsa samt Ekonomi. Inom varje målområde finns tydliga mål uppsatta samt indikatorer som visar på att utvecklingen går i rätt riktning. Sammantaget lyfter trafikförsörjningsprogrammet fram sju mål som vi ska arbeta mot de kommande åren i syfte att utveckla kollektivtrafiken. För att veta att vi är på rätt väg följer vi upp målen genom 23 indikatorer. För samtliga målsatta och ”öka-minska” indikatorer gäller att målet ska vara uppnått år 2025 om ej annat anges. Målområde och mål som i huvudsak berör hållplatser är: Målområde: Attraktivitet och användbarhet Mål: Kollektivtrafiksystemet ska upplevas som tillgängligt och enkelt att använda Indikatorer som berör hållplatser är: Bytespunkter och hållplatser med minst 20 påstigande per dygn eller minst 4000 påstigande per år ska åtgärdas så att de uppfyller krav på tillgänglighet enligt hållplatshandbokens prioriteringar (berör ca.10 % av samtliga hållplatser). Bytespunkter och hållplatser i linjetrafik