Översiktsplan 2035 Uppvidinge Kommun Aktualisering Av ÖP 2011–2016
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Översiktsplan 2035 Uppvidinge kommun Aktualisering av ÖP 2011–2016 Samrådshandling 2020-04-22 1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR UPPVIDINGE KOMMUN Beställare: Kommunstyrelsen Styr- och arbetsgrupp Anne Hallberg, Kommunchef Niklas Jonsson, ordf. Kommunstyrelsen Anders Käll, Kommunstyrelsen Marie Hammarström Linnér, ordf. Miljö- och byggnadsnämnden Mikael Thelander, vice ordf. Miljö- och byggnadsnämnen Karin Holst, Förvaltningschef Miljö- och byggnadsförvaltningen Oskar Johansson, Planarkitekt Therese Magnusson, Utvecklingsstrateg Richard Gustafsson, Uppvidinge Hus Annelie Martinsson, Planerare och projektledare Ingegärd Widerström, Länsarkitekt Senior Adviser Kartor och illustrationer: Producerade och framtagna av Uppvidinge kommun om inget annat anges. Fotografier: Tagna av Uppvidinge kommun där inget annat anges. Foto på framsida: - Åseda, centrumnära bostadsbebyggelse på Järnvägsgatan (inflytt 2020) - Idyll från landsbyden i Ideboås - Utsikt från Zipline banan, ligger mellan Klavreström och Lindshammar 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 INLEDNING 1.1 Vad är en översiktsplan 4 1.2 Kort historisk bakgrund 5 1.3 Omvärldsfaktorer och förutsättningar 7 1.4 Vision, mål och strategier 9 Del 2 UTVECKLINGSSTRATEGI 2.1 Infrastruktur 14 2.2 Energi och klimat 15 2.3 Besöksnäring 17 2.4 Tätortsutveckling 20 2.5 Landsbygd 38 2.6 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) 47 2.7 Vatten och vattenförvaltning 56 Del 3 HÄNSYN 3.1 Riksintressen naturvård 58 3.2 Riksintressen kulturmiljö 61 3.3 Riksintressen flyg 65 3.4 Riksintressen totalförsvaret 65 3.5 Miljökvalitetsnormer 65 3.6 Strandskydd 66 3.7 Miljö- och riskfaktorer 67 Del 4 KONSEKVENSER OCH MILJÖBEDÖMNING 4.1 Konsekvenser 70 4.2 Miljökonsekvensbeskrivning 72 4.3 Miljökvalitetsmålen 75 4.4 Icke teknisk sammanfattning av MKB:n 76 3 Del 1 Inledning 1.1 Vad är en översiktsplan Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Fördjupningar kan göras för delområden, till exempel tätorter liksom för speciella sakfrågor som vindkraft. Inom de ramar som anges i plan- och bygglagen formar varje kommun sin egen översiktsplan utifrån sina förutsättningar. Översiktsplanen, som är ett politiskt dokument, bör ange visio- nen för kommunens framtida utveckling och de strategier som valts för att uppnå de fastlagda målen. Grunddragen av mark- och vattenanvändningen Planen ska gälla under ganska lång tid och bör därför inte vara för detaljerad. Planen ska ge en bra överblick av planerade förändringar, ge vägledning för be- slut om mark- och vattenanvändning samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Mer detaljerade förändringar som tätorternas planering kan tas upp i efterföljande fördjupningar. Ett samlat beslutsunderlag Översiktsplanen ska fungera som ett samlat beslutsunderlag som belyser allmän- na intressen och kommunens miljösituation samt hur kommunen ser på använd- ningen av mark- och vattenområden. Den ska vara vägledande för beslut även för andra myndigheter än inom kommunen. Planen kan därigenom också fungera som information till kommunens invånare om vilka ramar och villkor som gäller för kommunens fysiska utveckling. Översiktsplanen ska redovisa allmänna intressen enligt miljöbalken och plan- och bygglagen och dessa ska vägas mot varandra. Om de står i konflikt med varandra ska planen ange vilket intresse som ska ges företräde eller prioriteras. Däremot behandlar översiktsplanen avväg- ningen mellan enskilda och allmänna intressen. Riksintressen och andra statliga intressen Översiktsplanen ska visa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt miljöbalken, till exempel för natur- och kulturmiljövård, infrastruktur, energi, kommunikationer och så vidare. Planen ska också visa hur miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken avses att tillgodoses samt hur kommunen ser på vissa frågor som avser hälsa och säkerhet samt mellankommunala frågor. Planens konsekvenser och innebörd En sammanfattande beskrivning av de konsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen medför ska redovisas. Det gör att planens olika förslag lättare ska kunna förstås av alla och diskuteras under planprocessen. Konsekvenserna ska avse såväl ekonomiska, sociala som miljömässiga aspekter. Översiktsplaner antas alltid medföra en betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en så kallad strategisk miljöbedömning ska göras. Syftet med en strategisk miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Översiktsplanens status Översiktsplanen är vägledande, både för kommunen när det upprättas detaljpla- ner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov och för andra myndigheter som fattar beslut om mark- och vattenanvändningen i kommunen. Översikts- planen är inte juridiskt bindande men rättspraxis visar att efterföljande planering förenklas. Planprocessen När ett förslag till översiktsplan upprättas/revideras ska kommunen samråda med alla som berörs av förslaget, särskilt länsstyrelsen, regionplaneorgan och Planprocessens olika steg. Möjlighet att andra kommuner. Myndigheter, föreningar och enskilda medborgare som har ett lämna synpunkter på planförslaget finns väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle att yttra sig.Allmänheten och under samråd och utställning. 4 kommuninvånarna har minst två tillfällen att lämna skriftliga synpunkter, under samråd och utställning som båda varar minst 2 månader. Det är kommunfull- mäktige som tar beslut om antagande. Översiktsplanens aktualitet Detta är en revidering av Uppvidinge kommuns tidigare gällande översiktsplan från 2011. Kommunen är skyldig att varje mandatperiod göra en så kallad aktualitetsprövning av översiktsplanen och ta ställning till om den är aktuell eller inte. Visar det sig att delar av planen är inaktuella kan planen antingen revideras helt eller delvis. De delar som är inaktuella kan också ersättas med så kallade fördjupningar eller tematiska tillägg. 1.2 Kort historisk bakgrund Uppvidinge betyder ”Den övre skogsbygden” och kommer från veden, som bety- der skog. Uppvidingebor är alltså ”de som bodde/bor i skogen”. Uppvidinge kommun bildades 1971 genom sammanslagning av kommunerna Åseda, Nottebäck, Lenhovda och Älghult. Kommunen ligger i den nordöstra delen av Kronobergs län och gränsar till Växjö, Vetlanda, Hultsfred, Högsby, Nybro och Lessebo kommuner. Kommunen gränsar således även till Jönköpings och Kalmar län. Kommunhuset i Åseda Förhistorisk tid - vikingatid Det landskap vi ser idag i Uppvidinge är det landskap som kom i dagen för ca 12 000 år sedan när senaste inlandsisen sakta drog sig tillbaka. Det omforma- des och eroderades av kvardröjande is och smältvatten i isälvar. Sakta började örter, gräs och buskar kolonisera markerna, så småningom även högre växtlighet såsom björk och tall. När isen drog sig tillbaka följde också olika djur med och efter dem de jagande människorna. När klimatet långsamt blev varmare följde även samlare, fiskare och jägare efter och levde på vad man kunde hitta i naturen. Det finns inte så många fynd i våra trakter från dessa människor, endast några enstaka yxor från den så kallade jägarstenåldern, ca 7000 år f. Kr. När folk blev mer bofasta, under bonde stenåldern ca 4000 år f. Kr. skaffade man sig enstaka tamdjur såsom gris, får och get. Från denna tid finns fynd bland andra från Stad- måla vid Änghultasjön i form av tunnbladiga yxor. På samma plats har man även hittat fynd från hällkisteperioden, det vill säga ca 2000 år f. Kr. Gravar i form av stenkistor från denna period har påträffats i Lenhovda socken. Under bronsåldern, 1800 - 500 f. Kr, hade jordbrukets roll som försörjningskälla förstärkts. Metallen som gett namn åt tidsepoken finns nästan inte alls bland fynden i Uppvidinge. Det är istället de stora rösegravarna som visar att folk bott i trakten vid denna tid. I Uppvidinge finns närmare 30, varav 20 i Lenhovda socken, bland annat söder om Sävsjöström. Om trakterna var befolkade under järnåldern vet vi inte säkert eftersom det näs- tan helt saknas fynd från 500 f. Kr – 1050 e. Kr. Att det bott folk här under järnåldern kan dock en del av våra ortsnamn tyda på, till exempel Boestad, Vraneke och Fröseke. Dessa namn anses härstamma från denna period. Från slutet av vikingatiden finns de så typiska gravfälten i Nottebäcks och Lenhov- das socknar. Från denna tid hittar vi lämningar från åkerbruket, så kallad fossil åkermark. Man brukade marken i smala terrassformade strängar. På Sävsjö säteris marker finner man ett av Sveriges största områden av fossil åkermark från vikingatiden. Sådana lämningar finns även vid Granhults kyrka. Medeltiden – industrialismens födelse Från medeltiden, år 1050 – 1520, finns ett fynd som överglänser alla andra, nämligen den så kallade Badeboda skatten. Fyndet som idag kan beskådas på Historiska muséet i Stockholm består av ett 20-tal föremål, bland annat en krona, en fingerring och spännen av delvis förgyllt silver. Det rika fyndet kan tyda på att nuvarande Uppvidinge med tiden uppnått ett visst välstånd. 5 Under perioden odlades nya områden upp och befolkning och bebyggelse ökade. Under slutet av 1400-talet dyker området upp i skrifterna, bland annat i Arvid Trolles jordebok. Man övergår allmänt till den kristna läran och man organiserar sig i socknar och bygger kyrkor i Granhult, Lenhovda, Nottebäck, Åseda och Älghult. I skrifterna finner man nämnt drygt hundra enheter (byar och gårdar). Troligen fanns det fler för i Gustav Vasas jordebok från 1540 nämns 210 enheter. Nu börjar adelns inflytande över området bli påtagligt, år 1545 finns 340 enheter inom området och av dessa ägs 120 av adliga familjer