Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan Glesbygdsbefolkningen ökar mest i Stockholms och Göte- 1980 har andelen ökat med 0,3 procentenheter. Glesbygdsbe- borgs och Bohuslän med angränsande län samt i Kopparbergs folkningen har ökat med 21 000 under 1980-talet. Därmed har län. En av förklaringarna till att glesbygden åter ökar är en hundraårig trend av ständigt minskande folkmängd i gles- permanentning av fritidshusområden, som dock ännu behåller bygden brutits. sin dominerande karaktär som fritidshusområden och därmed De största tätorterna är Stockholm, som nu har över en inte ingår i tätorter. De största minskningarna av glesbygdsbe- miljon invånare, Göteborg, Malmö och Uppsala. folkningen redovisas i Västerbottens, Kristianstads och Hal- lands län. Producent SCB, Enheten för naturresursstatistik © 1992 Statistiska centralbyrån, 115 81 Stockholm. Ansvarig Förfrågningar Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 utgivare Jan Högrelius. Statistiska meddelanden (SM) kan köpas Hans Ylander, tfn 08-783 47 30 från SCB–Förlag, 701 89 Örebro, telefon 019–17 68 00 eller Serie Na–Naturresurser och miljö telefax 019–12 97 84. ISSN 0282-3500 Från trycket 26 februari 1992 © 1992 Statistics Sweden. Statistical Reports can be obtained from SCB–Publishing Unit, S–701 89 Örebro, Sweden. 2 Innehåll Contents Sida/ page 1 Sammanfattning Summary in Swedish 2 Innehållsförteckning Contents 3 Tabell- och figurförteckning List of tables and figures 4 Sammanfattning på engelska Summary in English 5 1 Inledning 1 Introduction 5 2 Tätortsstatistik och tätortsavgränsningar från 2 Statistics on localities and delimitations of localities from 1900, en översikt 1900, an overview 6 3 Tätortsdefinition och jämförbarhet 3 Definition of localities and comparability 7 4 Ny avgränsningsteknik 1990 4 New delimitation method 1990 8 5 Nya orter och tätortsnamn 5 New localities and names of localities 8 6 Resultat: Tätorternas areal och folkmängd 6 Results: Area and population in localities 8 Bakgrund om urbaniseringen i ett långt tidspers- Background on urbanization in a historical perspective pektiv 8 Städer (tätorter med över 10 000 invånare) i ett Towns (localities with more than 10,000 inhabitants) in a långt tidsperspektiv historical perspective 9 Antalet tätorter Number of localities 12 Folkmängd och areal Population and area 14 De större tätorterna De bigger localities 16 Folkmängden i tätorterna, länsvis fördelning Population in localities by county 17 Nya och försvunna tätorter New and disappeared localities 18 Glesbygdens folkmängd ökar The rural population grows 19 Tätorternas areal Area of localities 20 Glesbygdens areal Area of rural areas 21 Befolkningstätheten Population density 23 Samband mellan areal och folkmängd Correlation between area and population Huvudtabeller: Main tables 24 Tätorter (tabell 14) Localities (table 14) 56 Glesbygd (tabell 15) Rural areas (table 15) Bilagor Appendices 60 1 Förändringar i tätortsbeståndet jämfört med 1980 1 Changes in the stock of localities from 1980 64 2 Tätorter delade av kommungräns 2 Localities crossing municipality borders 66 3 Tätorter i Gnesta, Nyköpings och Trosa kommu- 3 Localities in three new communes from 1st Jan., 1992 ner fr o m 1992-01-01 67 4 Förteckning över övrig statistik som finns eller 4 Other materials relating to localities 1990 kan tas fram för tätorter 1990 68 5 Ordlista 5 List of terms 3 Tabell- och figurförteckning List of tables and figures Sida/ page Tabeller Tables 9 1. Folkmängd fördelad på tätort och glesbygd 1800– 1. Population in urban and rural areas 1800–1990 1990 2. The number of localities with more than 10,000 inhabitants 9 2. Antal tätorter över 10 000 invånare och deras andel av and their share of total population 1800–1990 totalbefolkningen år 1800-1990 3 a. Number of localities by population size 10 3 a. Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950, 1960, 1970, 1980, 1990 3 b. Cumulated number of localities by population size 12 3 b. Kumulerat antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950–1990 4. Population and area in localities by size 1990 12 4. Summerad folkmängd och areal i tätorter i olika storleksgrupper 1990 5. The biggest localities 1990 and their increase 1980–1990 15 5. De största tätorterna 1990 rangordnade efter folk- ranked by population size mängdsstorlek samt folkökning 1980-1990 6. Number of localities and population by county 16 6. Antal tätorter och tätortsfolkmängd, länsvis 1970, 1980 och 1990 7. Changes in the stock of localities 1980 to 1990, by county 17 7. Förändringar i tätortsbeståndet, länsvis 1980 till 1990 8. Rural areas by county 18 8. Glesbygd, länsvis 1970, 1980 och 1990 9. Area and share of total area for localities, by county 19 9. Tätorternas landareal i km2 och tätorternas landareal i procent av länets areal 1970, 1980 och 1990 10. Area and density of rural areas, by county 20 10. Glesbygdsareal och -befolkningstäthet, länsvis 1970, 1980 och 1990 11. Density in localities and increase in area and population, by 21 11. Invånare per km2 land och tätorternas ökning i county landareal och folkmängd 1970–1990 12 a. Density in localities by size, by county 22 12 a. Antal invånare per km2 land i tätorter av olika storleksklasser, länsvis 12 b. Number of localities by size, by county 22 12 b. Antal tätorter i olika storleksklasser 1990, länsvis 13. Number of localities by size of area and size of population 23 13. Antal tätorter fördelade i storleksklasser efter invå- narantal och areal 14. Area, population and density in localities 1980 and 1990 and 24 14. Tätorternas areal, folkmängd och invånare per km2 relative change in area and population 1980 och 1990 samt förändringen i areal och folkmängd i procent 15. Change in rural population 1980–1990 by municipality. 56 15. Förändring i glesbygdsbefolkning 1980–1990 kom- Sorted by relative increase munvis. Sorterat efter största relativa ökning Text tables Tablåer A. Localities with largest increase in population, absolutely 14 A. Tätorter som ökat folkmängden mest absolut 1980– 1990 B. Localities with largest increase in population, relatively 14 B. Tätorter som ökat folkmängden mest relativt 1980– 1990 C. Localities with largest decrease in population, absolutely 14 C. Tätorter som minskat folkmängden mest absolut 1980–1990 D. Localities with largest decrease in population, relatively 14 D. Tätorter som minskat folkmängden mest relativt 1980–1990 E. Localities with largest increase in area, absolutely 16 E. Tätorter som ökat arealen mest absolut 1980–1990 F. Localities with largest increase in area, relatively 16 F. Tätorter som minskat arealen mest relativt 1980– 1990 G. Localities with greatest density 23 G. De 10 tätorter som har störst befolkningstäthet 1990 H. Localities with lowest density 23 H. De 10 tätorter som har lägst befolkningstäthet 1990 Figures Figurer 1. Population in urban and rural areas 1800–1990 9 1. Befolkning i tätorter och glesbygd 1800–1990 2. Number of localities by population size 1990 10 2. Antal tätorter i olika storleksklasser år 1990 3 a-g. Number of localities by population size 1950–1990 11 3 a-g. Antal tätorter i olika storleksklasser år 1950–1990 4 a. Shares of urban population by locality size 1990 13 4 a. Andel av tätortsbefolkningen i olika storleksgrup- per 1990 4 b. Shares of urban area by locality size 1990 13 4 b. Andel av tätortsarealen i olika storleksgrupper 1990 4 Summary A new delimitation of localities has been made by Statistics has increased 0.3 units of a per cent. The population in sparsely Sweden for use by the 1990 population and housing census. A populated areas has increased by 21,000 during the 80´s. locality consists of a group of buildings normally not more than Thereby a one hundred year old trend of uninterrupted decrease 200 metres apart from each other, and has to fulfill a minimum in rural population in Sweden has been broken. criterion of having at least 200 inhabitants. In Sweden, locali- The biggest localities are Stockholm, which now has pas- ties are defined as urban, and all areas outside the localities as sed the one-million mark, Gothenburg, Malmö, and Uppsala, rural. Since the municipalities in Sweden usually are large and which all have more than 100,000 inhabitants. include both urban and rural territory, the concept of localities Several of the big and medium-sized localities grow again, is used for analyses of urban and rural development.
Recommended publications
  • Grundvattenmagasinet Bengtsheden-Svärdsjö
    K 573 Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Svärdsjö Bengtsheden Sundborn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-390-8 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö .............................................................................................. 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 4 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Nävekvarnkvarter
    Innehållsförteckning Besökskartan 2010 Nävekvarnkvarter 1 Idrottsplats, Hyttvallen 2 Tennisbanor 3 Villa Fantastica, 12 bäddar, NyköpingsvägenIndustri 13 VÄG 511 TILL NYKÖPING > 4 Brukslokalen 5 Svalbergsgården, sommarcafé Nävekvarns Bruksmuseum 6 Gym Öppenmark Hytt 7 Magasinet Gula Kvarn, vägen galleri & trädgårdscafé S k o g 8 Busshållplats (561) s n v ge ä vä g rk e Lä n 9 Coop Nära, ombud för Svenska spel, en Vatten äg kv ATG, Apotek, Post och Systembolaget ör Bj n n Tunabergs Boule ge e vä g k ä r v jö l B l a 10 Återvinningsstation S T 1 kog svä v g en n n e a g r 11 Grindstugorna ä G v t t y 2 H 12 Marina & GuesthouseShoppingområden n ge 13 Nävekvarns Herrgård (privat) vä rn n va e K g ä v 14 Nävekvarns hamn, Turistinformation lm a M Museum Vasagubbarna, Loppis, Mjölnarv S ägen k o l 3 v Fotoutställning, Båtklubben, Båthusets 4 hantverksbod & utställning, gen Offentligbyggnad ä M ksv n Bru M e o a g r l o ä m Kajakuthyrning, WC/dusch/bastu, Kopparst. t v s v s t ä 5 a g 6 g d n i e e p Hamncafé och Q-star mack n n ö k y N Biblioteksv EPPSVIK, SJÖSKO 15 Folkets Park 7 N TILL SK GEN > VÄGE 10 VIKS 9 8 TTER 16 Skärgårdscamping & stugor D TU sv. a ÄS rd Vägyta l o v v R rb ä äge P a n n B g i- e tr 17 Parkbadet e s g u n d ä In 11 K v n o s e g s g ä t v e n n 18 Skäret, klippbad, grillplats s r e Ä v g rd vä NÄCKROSLEDEN 12 o ck b Fo r n ty 19 Nävekvarns Klint, Naturreservat äge S < TILL KVARSEBO sebov M Kvar K v e ö n s 20 l R la a vä S a l n g p vin e v e an 20 Hantverksboden, Fockvägen 5 väg M ä n n tv en g e .
    [Show full text]
  • Grundvattenmagasinet Karlsbyheden
    K 572 Grundvattenmagasinet Karlsbyheden Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Sundborn Danholn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-389-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Karlsbyheden .................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................. 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 5 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • 2. Chemical Precipitation in Fellingsdams
    2008:104 PB MASTER’S THESIS Fellingsdams An investigation of wastewater treatment by chemical precipitation in ponds in northern Sweden Wen Zhang M.Sc. in Environmental Engineering CONTINUATION COURSES Department of Civil and Environmental Engineering Division of Sanitary Engineering Universitetstryckeriet, Luleå 2008:104 PB • ISSN: 1653 - 0187 • ISRN: LTU - PB - EX - - 08/104 - - SE Luleå University of Technology MASTER THESIS Fellingsdams - An investigation of wastewater treatment by chemical precipitation in ponds in northern Sweden WEN ZHANG Master of environmental engineering Department of Civil, Mining and Environmental Engineering Luleå University of Technology Abstract Fellingsdams are widely used in northern Sweden as an economical and easy operating method to treat the wastewater. They are divided into in-pond and pre-pond systems by different locations of dosage. Aluminium salts, iron salts and slaked lime are the most common coagulants that have been used, since they are cheap and easy to react with water. Turbidity and detention time are two important factors in fellingsdams. Turbidity is mainly influenced by precipitation and algae. From the perspective of actual detention time, the pond geometry should be long and narrow. When using slaked lime as coagulant, there is usually a large amount of sludge accumulated around the influent pipe because of fast precipitation. In the fellingsdam at Nyliden, 90% of the total sludge was found accumulated in about 20 meters. Aluminium salts and iron salts react slower with water, so the formed sludge curves are modest. To remove the sludge, excavation and pumping are the choices but differs due to different conditions. Dewatering is the main way to treat the sludge.
    [Show full text]
  • Welcome out – Into the Nature of Kronoberg!
    Welcome out – into the nature of Kronoberg! – Your guide to 35 beautiful nature reserves Production: The County Council Administrative Board, Kronoberg County, 2019. Cover picture: Tobias Ivarsson. Photographers: Tobias Ivarsson: golden plover, pg. 9; black grouse lekking, pg. 11; witch’s hair lichen, pg. 32; wood grouse, pg. 36; fritillary, pg. 44; common tern, pg. 54; osprey, pg. 92; black-throated loon, pg. 96. Ljungby Municipality: pine plant, pg. 98. Småland pictures: Kronoskogen, pg. 97; outdoor gym, pg. 98; coffee break “fika”, pg. 99.The County Administrative Board: Eva Elfgren: cross-leaf heath, pg. 12; leafy verdure, pg. 81; Per Ekerholm: marsh gentian, pg. 18; Thomas Hultquist: crane, pg. 39; Magnus Strindell: ox-tongue fungus, pg. 47; Elin Åkelius: cowslip, pg. 51; The County Council Administrative Board: dalmatian spot, pg. 53; Peter Mattiasson: Mörrumsån, ppg. 56–57; Börge Pettersson: soprano pipistrelles, pg. 65; Mats Wilhelm Pettersson: hay meadow, pg. 69; Emil Persson: scarlet waxcap, pg. 75; Peter Wredin: hazel dormouse nest, pg. 80; Heléne Petterson: view over Toftasjön, pg. 87; Martin Unell: fireplace, pg. 92.Other photos: Ellen Flygare and Martin Wargren, The County Council Administrative Board. Text: Ellen Flygare, except Kronoskogen, where the author is Naturcentrum AB. Maps: Peter Mattiasson. Background map: © Lantmäteriet Geodatasamverkan. The guide is available at the County Council web site, www.lansstyrelsen.se/kronoberg Welcome out into nature! The book you are holding in your hand is a guide to the nature of Kronoberg. We have chosen 35 nature reserves with beautiful scenery, well worth a visit, and present them in words and pictures. The book also includes a cultural reserve, Linneaus’ Råshult.
    [Show full text]
  • GDM Konsult AB Bucher Emhart Glass Eurocon
    svartsvart 15_15_15_100 qr-kod fr jenny dec -14 NORRA KAJEN SUNDSVALL 1 Handelskammaren Mittsverige 15 Sveriges bästa söderläge – Världens kontakter! Sveriges bästa söderläge blir Sundsvalls nya stadsdel. På Norra Kajen Vi förmedlar nationella och internationella affärskontakter, omvandlar vi historisk industrimark till en attraktiv del av innerstaden. – ger råd i export-/importfrågor, Granne med havet och med tre minuters promenad till Sundsvalls centrum. – driver näringslivsfrågor gällande infrastruktur och högre utbildning. Storgatan 23, 852 30 Sundsvall • Tel 060-17 18 80 • www.midchamber.se Projektkontor: Heffnersvägen 22 Sundsvall • Tel 070-720 65 25 • www.norrakajen.se Perspektiv gård rum rum rum rum rum rum rum rum rum S rum rum rum rum kö rum rum terrass rum rum n rum Än ha rum rum rum rum rum rum rum rum g mn terrass mot gården/tyst sida/vattnet e sväg A rum terrass Torrsvedberget J sv en terrass både mot gården/tyst sida/ och kök /bad mot gatan/bullrig sida a ä l Älva n ge n vä vattnet och gatan/bullrig sida/vattnet n u n ö g K a S e an e r v n n ta iv å L rellv g ä ä j ä g g M e u e g st n Typplaner Radhus med eget garage 1:200 Typplaner Kajhus 1:200 Typplaner Kvartershus 1:200 a v n vä Johannedal e o ge g gen e M r rgfotsvä a n ä Be r s Folkets Park ä k kin n Färsta s i v Lu stv ä n K 2 d v A v äge ge e on n ä 16 vig u Alnöbro n n g vo s g g ä sber Åsen n u n v jv g e ä svägen r e s ke rn Tro g B t n iv ac o s en e g j ä rb B T sv ä ä F g e o ä d v l illa e äv n g L ge l li k nv n N e s ån n ä k E Myran väg ge ac e S gs o
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Församlingsbladet
    NR 2 2021 Församlingsbladet Svärdsjö Enviken Sundborn Dopet - ur flera perspektiv sid 7-11 Inför kyrkovalet 2021 Vi är menssäkrade! sid 4 Valet handlar till stor del om hur kyr- Digital sommarmusik sid 6 kans uppdrag ska utformas och kom- Gudstjänstlivet just nu sid 12-13 ma till uttryck – liksom hur kyrkans resurser ska användas. Vävstuga i Svärdsjö kyrka sid 18 Läs mer om hur det fungerar och vilka Hembygdsgårdarna jubilerar sid 20-23 du kan rösta på, sid 3 och 14-17. 1 skuld och försoning; ondska, lidandet och död. Och mitt i allt det: var och Jubileum i hur möter vi den Gud vi lärt känna Ett viktigt val genom Jesus? Svärdsjö kyrka Kyrkoval är viktigare än vad många Det kulturella. Inte minst gäller 100 år sedan takmålningarna ibland tänker sig. Visserligen finns det det våra kyrkomiljöer, med kyrko- restaurerades! redan en grundläggande ideologi – om byggnader och allt annat som tillhör Gudstjänst kl 11.00, vi kan kalla det så – i kyrkan: Svenska dem. 5 september därefter program med talare och kyrkans tro, bekännelse och lära. Men musik. valet handlar till stor del om hur kyr- Det sociala/diakonala ansvaret. Det handlar om omsorg om enskilda Mer information kommer i juni, se hemsidan kans uppdrag ska utformas och kom- människor och om att ge röst åt de www.svenskakyrkan.se/svardsjopastorat ma till uttryck – liksom hur kyrkans re- röstsvaga. Den omsorgen gäller också surser ska användas. Det är, tänker jag, hela den skapelse som vi människor det vi kallar kyrkopolitik. tar del i det lokala livet – oavsett hur är del av.
    [Show full text]
  • FÖRSTUDIE E4 Förbi Kalix Beslutshandling Februari 2009 Kalix Kommun BD-8211777-E4 Förstudie E4 Förbi Kalix
    FÖRSTUDIE E4 förbi Kalix Beslutshandling februari 2009 Kalix kommun BD-8211777-E4 Förstudie E4 förbi Kalix Medverkande VÄGVERKET REGION NORR VÄGVERKET KONSULT Jenny Thun Projektledare Magnus Burvall Uppdragsledare Ann-Cathrine Tossavainen Projektadministratör Leif Strinnholm Bitr. uppdragsledare Anders Lundström Strategisk samhälls- Johan Wilén Uppdragsadministratör planerare Bodil Öhman Väg och trafiksäkerhet Erik Vallin Broingenjör Göte Björnström Bro Kristina Björling Francki Landskapsarkitekt Malin Lindmark Miljö Annika Nordkvist Samhällsplanerare Leif Wiklund Landskap Simon Lövgren Miljöspecialist Linda Grenvall GIS/Rapport Petra Pihl Informatör Jouko Säisä Samhällsekonomi Jeanette Stenman Risk Jörgen Noppa Geoteknik (BV Projektering) REFERENSGRUPP KALIX KOMMUN Stefan Sandström Plan- och miljöchef Anders Ökvist Planingenjör Per Nilsson Utredningsingenjör Titel: Förstudie E4 förbi Kalix, Beslutshandling, Kalix kommun, BD-8211777-E4. Utgivningsdatum: 2009-02-04 Utgivare: Vägverket Region Norr Kontaktperson: Jenny Thun, 0920-24 38 96 Distributör: Vägverket Region Norr, Sundsbacken 2-4, 971 25 Luleå E-post: [email protected] Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Telefax: 0920-24 38 30 Internet: www.vv.se 2 3 Förstudie E4 förbi Kalix Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 6. TÄNKBARA ÅTGÄRDER 32 11. FOrtsATT ARBETE 55 6.1 Noll-alternativet (att inga åtgärder utförs) 34 11.1 Nuläge 55 2. BAKGruND 5 6.2 Steg 1. Åtgärder som påverkar transport-behovet och val av 11.2 Nästa steg i planeringsprocessen 55 2.1 Brister, problem och syfte 5 transportsätt 34 11.3 Geografisk avgränsning 55 2.2 Aktualitet 5 6.3 Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt 11.4 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 55 2.3 Tidigare utredningar och beslut 5 vägnät 35 11.5 Gestaltningsideér 55 2.4 Geografisk avgränsning 6 6.4 Steg 3.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Underlag Till Serviceplan För Landsbygden
    Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 – 2022 2019-06-30 1 Denna sida har lämnats blank 2 Innehåll Inledning……………………………………………………………………………………………………….….……………4 Bakgrund………………………………………………………………………………………………4 Syfte……………………………………………………………………………………………………..5 Arbetsprocessen…………………………………………………………………………………..5 Serviceplanen och dess roll i den kommunala planeringen…………………………….……………..6 Problematik………………………………………………………………………………………………….……………….6 Olika servicebehov……………………………………………………………………………….6 Köpbeteenden……………………………………………………………………………………..6 Prioriteringar och avgränsningar…………………………………………………………………….…………….7 Prioriteringar i kommunens översiktsplan för landsbygden…………………9 Landsbygdsutveckling i kommunens hållbarhetsprogram……………………9 Servicepunkter……………………………………………………………………………………………………….……10 Kommunala mål för service……………………………………………………………………………..………….11 Olika aktörers roller…………………………………………………………………………………………………… 11 Region Sörmlands roll……………………………………………………….……………….11 Kommunens roll………………………………………………………………………………..11 Sammanfattande kommentarer…………………………………………………………………………….…...12 Handlingsplan för Nyköpings kommun 2019 – 2022………………………………………….…….….13 Kommunens verktygslåda………………………………………………………………………….……….………14 Ortsvis beskrivning……………………………………………………………………………………………..….…..15 Aspa…………………………………………………………………………………………….……16 Jönåker…………………………………………………………………………………….…….…18 Lästringe………………………………………………………………………………….………..22 Nävekvarn/Buskhyttan…………………………………………………………….………..25 Runtuna/Lid…………………………………………………………………………….………..31 Råby och Husby Oppunda………………………………………………………………….38
    [Show full text]
  • Nybro 18 April 2018
    Stad och land - hur ser urbanisering ut? Örsjö 18 april 2018 Mathias Karlsson, Analytiker Hur många av er bor på landsbygden? Landsbygdens utveckling Antal invånare på landsbygden i Sverige: • Ökar mycket? • Ökar lite? • Minskar lite? • Minskar mycket? Valet av bostad 3 av 10 vill bo på landet 2 av 10 gör det 61 % i Landsbygdsbor ofta nöjdare med boende Kalmar län nöjda Andra plats i Sverige Lugnt område och nära till fritidsintresse och natur Källa: Landshypotek Bank 3 av 4 vill bo i villa – 2 av 4 gör det Flytten till städerna har minskat Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Stabiliseringsfas Källa: www.scb.se Nybro kommun - befolkning i tätort och landsbygd Tätort 18000 minst 200 invånare 16000 och där avståndet mellan husen är 14000 mindre än 200 Nybro tätort meter. 12000 har ökat från 42 till 66 % av Tätorterna är: 10000 Alsterbro befolkningen Bäckebo 8000 Flerohopp 6000 Flygsfors Kristvallabrunn 4000 Nybro 2000 Orrefors Örsjö 0 1960 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2017 Tätort Landsbygd Källa: SCB / egna beräkningar Antal invånare per "församling" i Nybro kommun Färre än 25000 1880! 20000 15000 10000 5000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2017 Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö Källa: Umeå universitet och SCB 4296 personer ÅLDER PÅ DE SOM BOR PÅ LANDSBYGDEN (21 procent) 80+ år; 175 0- 6 år; 287 bodde utanför en 71-80 år; 443 tätort 2016 7-15 år; 402 16-19 år; 190 61-70 år; 670 20-30 år; 397 Högre andel 51- 70-åringar utanför tätorterna.
    [Show full text]