DOCSLIB.ORG

Karta Över Driftområde Örebro (Pdf, 1,9

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Karta Över Driftområde Örebro (Pdf, 1,9 2 2 Lövnäset Nyttorp Nya Viker S Klysna Fyrby 15 4 Järle 851.18 Norra 7 5 Äspelund 6 Ö Kärne 8 Sävviken 244 840 842 0 Mossberga 8 V Torvesta 2 8 Lia 2 3 7 7 249 Äsphöjden 3 6 Skärmarboda Basketorp Bresätter 3 Torpa 32 Fänninge Nybble 26 Skrikarhyttan Ramshyttan 8 Ullersätter Ö Näs 771 608 6 Älvhyttegården 0 72 Ervalla Avdala 9 1 Gåsta Karlsdal 1 Norsebäck 831 S Ullvettern Alkvettern 4 7 Kyrksten 6 3 7 Bläsåsen Rynninge DRIFTOMRÅDESKARTA 24 5 Fellingsbro Dalsmund 2 Älvhyttan Medinge 7 Dalkarlsberg 0 836.1 Oppboga Nolås Lersjötorp 713 50 Furunäs Frötuna Tavlan 5 9 Ringaby 815.1 607 2 74 Kärrboda Tåbäcken 7 827 Arrud Örebro !$ S Dylta 829 Kägleholm Stensviken Lockhyttan Sundby 2 Lockenkil 2 Granbergsdal 8 Lunnedet Bocksboda 815 751 Seltorp Herrnäset Rosensjö 720 Öfalla 7 Prästtorp Sörby 2 N Billinge 0 Björntorp Kväggen 23 Källmo 3 2 Fiskartorpet 82 7 Högfors Rådehult 5 Ölmbrotorp Datum: 2020-08-27 Käxsundet 7 Krämplinge 4 Forsnästorp Klockhammar Opphammar 60 205 Skala (A3): 1:240 000 Sundet Äspedalen 747 Långbyn Lysinge 708 Gälleråsen 0 Gropvik V Lonntorp 3 N Listre Hult Falla 8 Kojnäset Lerängen Nävesta Broby Öv Dammsätter 0 1,5 3 4,5 6 7,5 Forsby Sibberboda 6 Munkaboda Timsbron 5 km Blackstahyttan 7 Tjugesta 748 Mörkviken 74 Kvinnersta Röcklinge 5 Balsna © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åsbergsviken Kilsbergen Skäcklinge Hälglöt 734 60 9 5 1 Kåvi Kårsta 7 7 Blacksta 818 0 Boviken 2 4 Lämås Utterbäck 746 Hovsta Ramstena Björka 81 Ånnaboda Frösvidal Nytorp Ättinge 7 Götavi 8 2 1 Gottebol 7 Karlskoga 8 Filipshyttan Nasta Linnebäck Rånnesta Krogesta ÒÒE18/E20 Slyte Vägar i driftområdet ÒE18/243 Immetorp Ekersby 823 Ò 7 Åsta 44 Löre Götarsvik 8 Glanshammar 5 Hättinge Solberga 1 5 753 6 2 Stråbergsmyren Driftklass 1-3* 7 Egersta Via 29 0 Ekeberg Hjulåsen Garphyttan 3 Runnaby Valsta 7 Kolja Våtsjötorp 7 Sticksjö Driftklass 4-5* 549 Suttarboda 3 Östervik 5 Äsplunda Högeberg 551 ÒÒE18/E20 Skävesund Högåsen Latorp Driftklass ej angiven 77 55 3 5 Villingsberg Lervik Brännebacken Arvaby 733 27 Mitträcke/mittremsa Klunkhyttan 7 ÒE18/E20/50 Hjälmarsberg 9 Ò Svenshyttan Duvedalen Lekeberg 7 73 Framnäs Kvarntorp 31 Fallhagen Ekeby 5 Grusväg 4 Mårtenstorp Holmstorp 8 E20.5 Örebro Ekeby-Almby 679 Ö Sundby Degernäs Ölsdalen Vintrosa Hjälmarbaden Lekhyttan Mark 207 Tunnel 2 Börsholm 68 3 St Ulvgryt Hjälmarsnäs 6 Björneborg 5 204 7 6 2 Ö Rynninge Degerfors Vissboda 7 56 691 2 8 Färjeled 0 603 Ängebäck 55 1 678 6 7 570 6 Spånga 5 77 566 5 Täbyfallen 6 Stortorp Ekeby Kinkhyttan 5 Resta Utbredning annat driftområde** 547 560 Torget Gryt Gryt Torsborg Högberg Ribbohyttan Östra Täby 670 Bittinge Granhammar Hidingsta Dömmesta Nybble Råberga Brohyttan E20/50 5 Stora Mellösa ÒÒ 3 7 S Dyringe 51 Lekebergs kn Östa 1 8 6 4 6 666 Mobråten 540 5 Ökna Råsta Attersta 676 Råby Åsen Egby Farbrorstorp N Folkavi Fällersta Vekhyttan 569 681 Tryggeboda Bo Väla 5 Berga 5 5 6 S Bro Håkanbol 9 8 Eketorp 6 Sixtorp 1 8 Skeppsta 9 3 0 Ytterby Klippan Ölsboda 6 5 Usta Bertilstorp 5 539 546 Frommesta Hålunda Fjugesta 564 Nynäs Helgesta Näset 6 Torhyttan Saltorp Falkenå 4 2 667 Finntorp St Väsby 6 4 67 Led 2 3 4 Riseberga 5 Ri Via 5 Vallersta Säbylund Tybble Mörby S Skäggebol Via kloster Ekeby Torsta Odensbacken 43 6 2 74 674.1 69 5 Träda 537 Nalavi 6 5 Ekeby 72 Vrana 52 Mullhyttan513Hult 19 Hörstabacken 646 Folkatorp Björka 659.1 5 537.1 Torp Binninge 53 Baggetorp 522 Luggavi Hörsta Askersby Hemsjön Sköllersta 53 Sickelsta Billinge 4 Torp 647 673 Björnhovda 5 529 Fågelåsen 3 Bo 42 Ö Skruke Höre 5 57 45 204 639.1 6 598Gjordsbol Äng Svartå Kvarntorp 6 Testa 59 9 Vreta Åbytorp 3 Konsterud 0 9 62 5 0 3 Åtorp 2 Bärsta 6 Nedre Gärdsbol 5 Norrby Sörby 2 Källaråsen Julsta Kumla Skrukebacken Väglösa V Åby 8 8 Folketorp 3 Tarsta 644 6 Sund Brotorp Mo 527 Öja 661 543 Bålby 52 Åkerby 653 Lågetorp 600 Guldsmedstorp Hälgesta Nybble Byrsta Sättra Gränby Östansjö Skottlanda 6 2 Kolerud Hasselfors Trystorp 6 Rala 3 Fornäs 3 Hidingsta 3 7 8 5 6 Alm Joganbo Sirbomark 51 6 5 3 Labbetorp 11 Alavi Nälberg 5 1 633 Stensbo Värnsta 630 4 Högsätter *) Driftklass styr valet av vinterväghållningsstandard. Frosterud Kil E20/50 6 Bännebo Vårbo 5 ÒÒ 645 634 Gottbol Revsten Kvarntorp Väla 3 657 1 Hällebo 656 Kilsmo **) Driftområdesutbredningar kan vara överlappande N Ugglebol 530 Hallsberg 65 Anstorp 650 5 6 Stenkulla Boda 52 Pålsboda651652 där exv. korsande vägar tillhör olika driftområden. 5 Geråsen Samsala 9 Gökhult 9 7 525 6 28 62 51 2 5 2 654 Tomta Bengtsbo Annebo Bystad Solberga Fallet 7 Fagerbjörk 4 Östansjö 2 Sjörs 51 6 Systeräng Gillberga Skävi Ormhult Hultsjön Skrubby Blåberga 2 620 Lämås 05 510 Djupbäcken 529 Ågrena Vretstorp 6 Härja Tunbohässle 12 5 Dampudden 50 1 Skogaholm Deldenäs 7 7 Bållby Tisarbaden Svennevadsby Tisarstrand Karintorp Råbäck Tycke Hamra 60 Skarbyholm 9 605 Skagern Karstorp Laxå Åsbro Törntorp Luckebo Estabo Trehörningen N Nyckelhult Ramshult Rosendal Kvarntorp Deje 505 N Glottra Åsen N Torpa Hult 8 Backgården 0 Stenkumla 6 Skagersholm Tjälvesta Kårberg Rude Öv Bavlinge 613 07 Skyllberg 6 Breberg 506 59 Långstorp 594 6 5 Röfors 595 Mörtsjön 7 Svinnersta 0 2 1 6 5 Falla 618 7 Rönnestorp Skagern 7 Tiveden N Svaldre Kopparberg 576 Långsmon 2 Rönneshytta Munkerud N Hunna 8 Finnerödja 5 Eketorp Boskulla Läggesta 617 Hulan 577.2 Skuru Ingelsby Averby 6 Vallsjöbol Folketorp Nedra 1 604 5 597 6 Bråten 9 Haddebo 8 Knutstorp 19 Starketorp Berg 6 578 Hjortkvarn Hävden 50 62 Emme Valeholm 30 3 Sagersta 53 Välltorp 61 Åmme Gryts bruk 5 Dunsjö Ön Askersund 590 51 611 614 Björkemarken Kängstorp Kattala Högsås Lind Gårdsjö Bergshult Mörthult 6 1 S Dalskogen . 0 575 1 30 3 Tiveden Öjetorp 3063 6 Dalen Håhult Markebäck L. Emma 5 Åmmeberg 0 8 Björnhammaren Slottsbol 503 205 Stockshammar 586.
Load more

Recommended publications
  • Sommartider På Landsbygden Fiberdragningar Pågår För Fullt Latorps Byalag Firar 20 År Utflyktsmålet Ässundet Lever Vidare Skärgårdsturism I Hjälmaren
    Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #2 Örebro kommun 2018 Sommartider på landsbygden Fiberdragningar pågår för fullt Latorps byalag firar 20 år Utflyktsmålet Ässundet lever vidare Skärgårdsturism i Hjälmaren orebro.se/landsbygdsutveckling 2 ALLMÄNT: Ordförande har ordet. Den nya Översiktsplanen visar möjligheterna i hela vår kommun Våren som gått har varit händelserik goda förslag och synpunkter som fortsätta sitt arbete med nuvarande på många sätt i vår kommun. I det vi fick med oss har arbetats in i den uppställning året ut så vi hoppas på här numret av Landsbygdsnytt kan ni nu gällande Översiktsplanen och att att träffa många av er på våra dialog- läsa om en del av allt det som händer landsbygden fått klart mer framträ- möten under hösten. Håll utkik efter på landsbygden i Örebro, allt från dande roll i planeringen av hur vi våra inbjudningar på anslagstavlorna, fiberdragningar till skärgårdsturism i ska bygga och utveckla vår kommun i tidningar, på kommunens hemsida Hjälmaren och målarskola i Vintrosa. framåt. Det känns oerhört roligt att och i Landsbygdsnytt! Det lokala engagemanget gör vår den lokala kunskapen medfört att Ha en härlig sommar! landsbygd levande och Landsbygds- vi skapat en strategi som visar på nämnden bidrar på sitt sätt genom att möjligheterna i hela vår kommun, i kunna ge bidrag till många projekt. de mindre tätorterna, på landet och i Under våren antogs kommunens staden. Tack till alla er som engagerat nya Översiktsplan som beskriver er i detta och bidragit med kunskap strategin för utvecklingen i Örebro och idéer. fram till 2040. Förra året träffade Sommaren är snart här och vi är Landsbygdsnämnden tillsammans nog många som hoppas på sol och med Stadsbyggnads representanter lite lediga dagar.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 1 2 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro (under: Samhällsplanering & Kulturmiljö/Infrastruktur och IT/Kommunikationer/vägar/ Sammanställning allmänna vägar 2017) Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2017:1 SAMMANSTÄLLNING HQOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ |YHUDOOPlQQDYlJDURFKDQGUD YLNWLJDUHYlJDULgUHEUROlQXWIlUGDGGHQPDUV I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa JlOODQGHORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHU III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. 'HQQDVDPPDQVWlOOQLQJE|UDQYlQGDVWLOOVDPPDQVPHG7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQV- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via 7UD¿NYHUNHWVKHPVLGDZZZWUD¿NYHUNHWVH 4 , *b//$1'(%(67b00(/6(520%b5,*+(700 %lULJKHWVNODVVHU (QOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ VNDYlJDUVRPLQWHlUHQVNLOGDGHODV in i tre bärighetsklasser.
    [Show full text]
  • Transportplan För Örebro Kommun 2 1
    Transportplan för Örebro kommun 2 1. Varför en transportplan? 4 Transportplanens roll och inriktning 4 Hur denna plan kommit till 5 2. Förutsättningar 6 Boende, infrastruktur och trafik 6 Förändringar i omvärlden som kan påverka transporterna 16 Befintliga mål 22 3. Förtjänster och brister i dagens transportsystem 25 En förutsättning för välfärd och regional utveckling 25 Trängsel i trafiken 26 Trivsel och tillgänglighet i staden 26 Lång väg till ett jämställt transportsystem 27 Stort beroende av fossila bränslen 28 Hälsoeffekter: buller, luftföroreningar och vardagsmotion 29 Trafikolyckorna har minskat kraftigt 32 4. Visionen – vart vi vill komma 35 Varför behövs förändringar? 35 Hur vill vi att örebro ska se ut imorgon? 35 5. Mål och möjliga åtgärder 36 Trafikens omfattning 36 Stadsutveckling för en attraktiv, tillgänglig och trygg stad 40 Örebro och det regionala transportsystemet 44 Trafiksäkerhet 47 Klimatpåverkan 48 Luftkvalitet 50 Buller 54 6. Prioriterade åtgärder 56 Prioriterade åtgärder i transportsystemet 56 Prioriterade åtgärder i den egna organisationen 60 Prioriterade områden där fördjupning behövs 61 7. Från vision till verklighet 63 Ledning och ansvar 63 Samsyn och delaktighet 63 Uppföljning och omprövning 63 8. Bilagor 64 Bilaga 1. Riksdagens transportpolitiska mål 64 Bilaga 2. Övriga åtgärder 64 Bilaga 3. Bedömning av de prioriterade åtgärdernas effekter på möjligheten att nå respektive mål 66 Bilaga 4. De priorierade åtgärderna bedömda enligt fyrstegsprincipen 67 Antagen av kommunfullmäktige 29 oktober 2008. 3 1. Varför en transportplan? Under efterkrigstiden har bilen fått en alltmer central plats i våra samhällen och orsa- kerna är uppenbara: bilen är snabb, smidig och bekväm. Under många decennier har vi byggt vi vårt samhälle för att passa bilismen, vars betydelse och omfattning sakta men säkert ökat.
    [Show full text]
  • En Studie Av Grönstruktur
    Ölmbrotorp Garphyttan Örebro Mosås Stora Mellösa Odensbacken Askersby Hampetorp Kilsmo Brevens bruk En studie av grönstruktur. En inventering och analys av sociotopvärden i nio av Örebro kommuns mindre tätorter. Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Tillvägagångssätt 5 1. STORA MELLÖSA 9 Inventering och analys 10 Grönstrukturen i Stora Mellösa 12 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 14 2. ODENSBACKEN 17 Inventering och analys 18 Grönstrukturen i Odensbacken 20 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 23 3. ASKERSBY 27 Inventering och analys 28 Grönstrukturen i Askersby 30 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 32 4. HAMPETORP 35 Inventering och analys 36 Grönstrukturen i Hampetorp 38 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 40 5. KILSMO 43 Inventering och analys 44 Grönstrukturen i Kilsmo 45 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 47 6. BREVENS BRUK 49 Inventering och analys 50 Grönstrukturen i Brevens bruk 51 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 51 7. ÖLMBROTORP 55 Inventering och analys 56 Grönstrukturen i Ölmbrotorp 57 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 58 8. GARPHYTTAN 61 Inventering och analys 62 Grönstrukturen i Garphyttan 64 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 67 9. MOSÅS 71 Inventering och analys 72 Grönstrukturen i Mosås 74 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 76 SLUTSATS 79 Föreslagna åtgärder 80 INLEDNING 5 Inledning Dokumentets bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Detta dokument har tagits fram under Tillvägagångssätt sommaren 2015 som ett stöd för den De nio orter i Örebro kommun som stud- kommande revideringen av Örebro erats i detta arbete är Stora Mellösa, Odens- kommuns översiktsplan och som ett backen, Askersby, Hampetorp, Kilsmo, underlag för den fortsatta utvecklin- Brevens bruk, Ölmbrotorp, Garphyttan gen av nio av kommunens mindre och Mosås.
    [Show full text]
  • Arkivförteckning. Örebro Kommun. Byggnadsnämnden
    Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Byggnadsnämnden. 2020-09-22 Historik Örebro kommun. Byggnadsnämnden (ÖK:017) Verksamhetstid 1971 - , handlingarna omfattar åren 1897- Byggnadsnämnden efter 1971 Efter Örebro kommuns bildande 1971 fortsatte Byggnadsnämnden sin verksamhet som tidigare. (Se Örebro stad.Byggnadsnämnden ÖS:xx ) Byggnamnsnämndens ansvar De svarar för den fysiska miljön, inkluderande mark och vatten samta stadens, småorternas och landsbygdens bebyggelse och miljö. Förvaltningen har haft fler interna omorganisationer: 1971 överfördes vissa arbetsuppgifter från Byggnadsnämnden till Planeringskontoret under Kommunstyrelsen, bl.a. upprättandet av bostadsbyggnadsprogram och samordningen av den långsiktiga utrednings- och planeringsverksamheten för stadens utbyggnad. 1972 fick Stadsingenjörskontoret i uppdrag att sköta Örebros fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndighet. 1974 lades en utredning fram om de centrala administrativa kontorens ställning och organisation. I utredningen föreslogs att ett Plankontor skulle inrättas och ersätta Planeringskontoret. Plankontoret skulle ha en generalplaneavdelning, två planavdelningar, en trafikavdelning och informationsavdelning. I och med detta kom även stadsarkitektkontorets organisation att ändras. Det gamla Planeringskontorets utredningsavdelning skulle ombildas till ett utredningskontor. 1981-01-01 bildades ett Stadsbyggnadskontor som skulle bereda och handlägga ärenden för Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden. Beslutet togs 1980-11-27 av Kommunstyrelsen
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Arkivförteckning. Örebro Kommun. Fastighetsnämnden 1
    Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Fastighetsnämnden 1. 2021-05-24 Historik Örebro kommun. Fastighetsnämnden 1 (ÖK:022) Verksamhetstid 1974 - 2002, handlingar omfattar åren 1888 - 2002 Under kommunstyrelsen 1971 - 1973 Ansvaret för fastighetsfrågor låg direkt under Kommunstyrelsen 1971-1973 i form av Fastighetskontoret och Husbyggnadskontoret. 1972 började en organisationsöversyn av Fastighetskontoret, som utmynnade i att en Fastighetsnämnd bildades 1974. Fastighetskontoret lades då organisatoriskt under Fastighetsnämnden liksom Husbyggnadskontoret (se eget arkiv) . Fastighetsnämnden 1 (ÖK:022) 1974 - 1985 Kommunstyrelsen beslutade att från 1974 inrätta en fastighetsnämnd med ett fastighetskontor. Detta KS- beslut innebar att kommunens fastighets- förvaltning kunde läggas under en ansvarig huvudman. Den nya nämnden skulle handlägga ärenden rörande mark och exploatering, låneärenden, byggnads- och utrustningsärenden rörande kommunens husbyggande samt ärenden om bostadsfördelning. Fastighetsnämnden fick även i uppdrag att verka som central byggnadskommitté, och därmed ansvara för husbyggnadsverksamheten. - 1977 organiserade man nämndens verksamhet i tre utskott, vilka hade olika ansvarsområden: Utskott I: mark- och exploateringsfrågor Utskott II: bostadsförsörjning Utskott III: fastighetsförvaltning och husbyggnadsverksamhet 1978 genomfördes en omorganisation av Fastighetskontoret (se bilaga). - 1980 införlivades Husbyggnadskontoret som en avdelning inom Fastighetskontoret. - 1981-01-01 tog Byggnadsnämnden över Utredningskontoret,
    [Show full text]
  • Torget I Glanshammar – En Trevlig Mötesplats
    Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #2 Örebro kommun 2019 Torget i Glanshammar – en trevlig mötesplats Hbtq-diplomerade fritidsgårdar Så jobbar miljöinspektörerna Mat, musik och rally i länet Välbesökt Tysslingedag orebro.se/landsbygdsutveckling ORDFÖRANDE HAR ORDET Sommartider, hej hej! Nu är det äntligen dags för årets Midnattssolsrallyt och självklart en sätt och olika platser för att ta del av andra nummer av Landsbygdsnytt. och annan skön, svalkande simtur i era erfarenheter om livet på landet. Här kan ni läsa om sommarens Järleån. Det är avkoppling och energi- Jag hoppas verkligen att vi kommer arrangemang genom kalendariet. Ni påfyllnad för mig, med underbara träffa även dig framöver! kan även ta del av matnyttiga reportage intryck av en storslagen natur i vår Med dessa ord vill jag avslutningsvis där bland annat hyllningen till Stig kommun. Jag känner mig stolt och önska er alla en trevlig sommar, var ni Blomqvist, som äger rum i sommar, glad över att bo, leva och verka på än befinner er under juni-juli-augusti. uppmärksammas. Örebros landsbygd. Ni är välkomna att när som helst Vi går nu in i en underbar årstid. Jag har nu varit ordförande i Lands- kontakta mig eller någon av de andra Enligt mig har alla årstider sin charm bygdsnämnden i ett halvår. Det känns ledamöterna i Landsbygdsnämnden. med allt från skidåkningen i Kilsbergen extra speciellt eftersom Örebro till Trevlig sommar! vintertid till leriga löparskor i lätt skillnad från många andra kommuner duggregn under höstdisiga kvällar. har en speciellt utsedd nämnd som Lägg därtill vårsolens värme när jobbar med landsbygdsfrågor. Under man cyklar på kyrkspången över sjön våren har nämndsammanträden med Lången.
    [Show full text]
  • Karta Omrade Vag Hallsberg 2
    Åsbergsviken Röcklinge 7 Skäcklinge Gunnarsökna Götlunda 4 Balsna 820 4 6 9 Kilsbergen 3 5 Kåvi Kårsta 81 Hälglöt 0 Boviken 708 1 7 8 2 5 Blacksta 830 18 57 567 Hasta 1 5 7 2 2 1 Lämås Nytorp 5 0 7 7 Utterbäck Ramstena Björka 0 0 3 Ånnaboda Hovsta 6 5 2 8 4 E18/E20 Brandstorp 6 2 Götavi Frösvidal Ättinge 8 Gottebol 746 7 1 205 4 Nasta 7 Krogesta Lunger 0 Åltorp Linnebäck Karlskoga 5 815 50 Tyringe Immetorp Filipshyttan Rånnesta Ekersby Slyte Grythem 243 823 Sickelsjö Sjölunda Åsta Götarsvik 5 Hättinge Solberga 8 Glanshammar Löre 1 564.1 0 5 753 8 DRIFTOMRÅDESKARTA Furuskallen 7 2 2 5 1 6 Stråbergsmyren 6 1 7 5 15 5 4 5 Egersta 7 7 Via 6 7 5 7 0 Ekeberg 5 Nannberga Hjulåsen 29 Garphyttan 0 4 50 51 73 4 5 Valsta 3 Hult 55 7 Runnaby Kolja Sticksjö 51 5 1 Suttarboda 3 6 Östervik Våtsjötorp 5 5 7 Hallsberg Högeberg Äsplunda Skävesund 1 Högåsen Latorp 823 551 7 Stavvik 5 73 0 555 7 2 732 717 Ekeberg Villingsberg Måla Lervik Arvaby Brännebacken 27 Klunkhyttan 7 Svenshyttan 733 E18/E20/50 Hjälmarsberg Hästnäs Ålhammarsudden Duvedalen 39 Framnäs Kvarntorp Lekeberg 7 Fallhagen 8 7 Ekeby 5 3 2 Holmstorp 8 Datum: 2021-08-25 4 1 6 Mårtenstorp 7 6 5 8 Örebro 6 Hjälmarbaden 4 Degernäs Ölsdalen E20.5 Ekeby-Almby 79 9 E18 Vintrosa 207 Ö Sundby Lekhyttan Mark Börsholm Skala (A3):1:300 000 691 5 730204 Hjälmarsnäs 6 691 St Ulvgryt Ö Rynninge Degerfors Vissboda 7 2 1 8 56 69 Hjälmaren 603 55 691 Ängebäck 5 1 6 0 2 4 6 8 10 66 5 Spånga 7 78 Täbyfallen 6 570 5 Ekeby km 5 Stortorp Kinkhyttan 6 Resta 8 547 Torget 3 Torsborg Gryt Östra Gryt © Lantmäteriet, Geodatasamverkan
    [Show full text]
  • Samhällsbyggnadsnämnd Sammanträdesdatum: 2021-06-23
    Kallelse Sammanträde med: Samhällsbyggnadsnämnd Sammanträdesdatum: 2021-06-23 Tid: kl. 09:00-14:30 Plats: Konferensrum Almen samt digitalt Meddela förhinder snarast möjligt till nämndsekreteraren. Du som är ersättare meddelar om du kommer att närvara. Tänk på våra allergiker och undvik starka dofter. Ledamöter kallas Ersättare underrättas Nina Höijer (S), ordförande Therese Magnusson (S) Magnus Lagergren (KD), vice Antti Tsupukka (S) ordförande Kent Grängstedt (S) Oskar Svärd (M), 2:e vice ordförande Björn Junaeus (KD) Andreas Brorson (S) Arne Kumm (M) Eva Järliden (S) Johan Kumlin (M) Jouni Slagner (S) Ronnie Erhard (M) Solweig Oscarsson (S) Inga-Lill Andersson (C) Lars-Göran Zetterlund (C) Christer Johansson (SD) Pär-Ove Lindqvist (M) Fredrik Askhem (L) Helena Bosved (MP) Bo Ammer (SD) Jessica Carlqvist (V) Greger Persson (SD) Tommy Ahlberg (S) 1 (249) Föredragningslista 1. Dagordning Föredragande: Sammanfattning 09:00 - Mötets öppnande, upprop 09:10 Beslutsärenden 09:50 - Rast 10:00 - Fortsättning beslutsärenden 10:20 - Information 11:00 - Rast 11:10 - Fortsättning information 12:00 - Lunch samt gruppmöten 13:30 - Beslut 14:00 - Mötet avslutas 2. Val av justerare Föredragande: Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ordföranden och Bo Ammer (SD) justerar dagens protokoll med Oskar Svärd (M) som ersättare. 3. Medborgarförslag sjukresor Diarienummer: 18RS1588 Föredragande: Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anse medborgarförslaget som besvarat att inte ändra i Bestämmelser och tillämpningsanvisningar för Region Örebro läns sjukresor och transporter Sammanfattning Förslagslämnaren önskar att alla sjukresor skall vara gratis om den allmänna kollektivtrafiken är begränsad. 2 (249) Föredragningslista Av det regelverk som tillämpas för Region Örebro läns sjukresor finns möjlighet för samtliga medborgare i Region Örebro län att få kostnadsfri anslutningsresa, i form av serviceresefordon eller egen bil, om det föreligger bristande kommunikationer eller är över 2 km till närmaste angöringsplats.
    [Show full text]