Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #4 Örebro kommun 2018

Fritidsgården – en viktig mötesplats Naturturism på landsbygden Landsbygdsnämndens fyra år Kommunens livsmedelsförsörjning Återvinning i

orebro.se/landsbygdsutveckling 2 ALLMÄNT: Ordförande har ordet. Vi som haft glädjen att bidra till en starkare landsbygdspolitik säger tack

För fyra år sedan startade Lands- ett landsbygdsprogram för hela Och tack till alla er som deltagit i våra bygdsnämnden i Örebro kommun kommunen och mycket, mycket mer. dialoger och andra möten under åren. med uppdraget att strategiskt arbeta Ni är en viktig del i det arbete som för att stimulera och stödja utveck- Vi som under de här fyra åren haft nämnden har åstadkommit under lingen på landsbygden. glädjen att tillsammans få bidra till en dessa år. Vårt arbete i Landsbygdsnämnden starkare landsbygdspolitik i Örebro har under de här åren medfört att kommun tackar nu för oss! God jul och gott nytt år till er alla landsbygdens utveckling har fått allt En del kommer sitta kvar under de från oss alla! större fokus i Örebro kommun. kommande fyra åren, andra går till Vi har träffat boende och verk- nya uppdrag. samma på landsbygden som berättat För min egen del avslutar jag nu om vad som är viktigt för en levande min tid i politiken helt. Man ska sluta landsbygd och vi har tagit med oss när det är som roligast, och att få vara uppdraget att driva landsbygdens med och utveckla Landsbygds- konkreta frågor internt och externt. nämnden har nog varit det absolut Nämnden har delat ut bidrag som roligaste uppdrag jag har haft. gjort många projekt och evenemang på landsbygden möjliga. Vi har aktivt Så stort tack till alla er som bidragit jobbat tillsammans med landsbygdens till att Landsbygdsnämnden fått en så Hannah Ljung företagsorganisationer för ett starkare stark start och för allt vi tillsammans Ordförande näringslivsklimat. Vi har arbetat fram gjort under de här fyra åren. Landsbygdsnämnden

God jul och gott nytt år!

Vi tjänstemän i Rådhuset tackar för alla trevliga möten under 2018 och ser fram mot nya träffar 2019! – Göran, Martin, Carolin, Tove och Mikael

Landsbygdsnytt #4 2018

Ansvarig utgivare: Tove Ellingsen, 019-21 27 93. Produktion: Clearberry AB - clearberry.se Nästa nummer kommer i februari 2019. Har du synpunkter eller tips? Text och foto: Maria Eremo Kontakta oss via [email protected] Text, foto och form: Anders Jakobson HELA LANDSBYGDEN: Intresseorganisationen vill framhäva landsbygdens värden. 3

Åse ser potential i länets landsbygd

Intresseorganisationen Hela Sverige ska leva föddes i samband med en kampanj i slutet av 80-talet. I dag är den en viktig del av landsbygds- utvecklingen som verkar för att hålla stad och land i balans.

Länsbon Åse Classon är en av Hela bygden. Det finns inga hyresrätter Hela Sverige ska leva är ingen Sverige ska levas två ordförande. Det och priserna på bostadsrätter är inte penningorganisation, men de kan väljs alltid två, en man och en kvinna, rimliga. Det drabbar de unga som inte vara med och strategiskt stötta och Åse och Staffan Nilsson tillträdde har någonstans att bo. Och bredband engagerade på landsbygden att hitta 2013. Samma år flyttade hon till är en viktig grundpelare, speciellt resurser till sina behov. Framför allt Örebro län. för de som bor med tonåringar eller är organisationens uppgift att skapa – Det finns stor potential i lands- jobbar mycket hemifrån. Dålig upp- goda relationer mellan kommuner bygden här. Det geografiska läget koppling eller dålig mobiltäckning och lokalsamhällen genom nätverk- är bra. Naturen är vacker med all gör det svårt för utvecklingen. ande och dialoger. På det viset vill de sin mångfald och det finns mycket Det här är exempel på frågor Hela framhäva landsbygdens värden. kulturminnen och historia. Sverige ska leva jobbar med. När – Mediabilden är att landsbygden Behoven på landsbygden skiljer sig det gäller bredbandsutvecklingen är är tärande och staden närande, men från län till län i Sverige. Även inom organisationen inblandad i Byanäts- det är inte så. Staden är beroende av vårt län är behoven och utmaningarna forum tillsammans med Coompanion landsbygden. Landsbygdsutveckling olika. Till och med nere på kommun- och LRF som stöttar de sammanslut- är inte en specifik politisk fråga utan nivå finns det skillnader. ningar på landsbygden som ideellt finns med i allt. – Ta till exempel och bygger egna bredbandsnät. Detta har Utöver rollen som nationell ord- Vinön. De har olika förutsättningar. bland annat skett i Järle. förande är Åse även med i den lokala Vinön är beroende av en bra infra- – Fenomenet med att byar går länsavdelningen, Länsbygderådet i struktur där båttrafiken och kollektiv- samman för utveckling och hittar Örebro län. Föreningen har cirka 140 trafiken måste fungera. Det är en lösningar är något som borde sprida utvecklingsgrupper eller byalag som faktor som påverkar mycket. sig till lokalsamhällen i städer och Åse jobbar för på lokal nivå. Just kollektivtrafik är en av de förorter. Att företag, föreningar och – Här i Örebro län finns det mycket tre viktigaste frågorna som berör människor gemensamt diskuterar möjligheter. Det känns som att det landsbygden, menar Åse. De andra är på det här viset även i centralorter finns en vilja till samarbete från bredband/fiber och bostäder. är en spännande tanke. Det gör att politiskt håll, men utmaningen är att – Det är svårt att bygga på lands- människor känner sig inkluderade. hitta samarbetsmodellen. 4 NATURTURISM: Så arbetar Örebrokompaniet med landsbygdens turism. Naturen och natur- upplevelser lockar

Lugnet i naturen tilltar alla typer av turister. Foto: Ove Lundqvist.

Örebrokompaniet leder och samordnar marknadsföringen av Örebro. Deras satsning på vår kommuns landsbygd har pågått under lång tid och man fortsätter att driva utvecklingen av naturturism vidare.

Landsbygden är viktig för Örebros promenad runt Ånnabodasjön. – När det gäller utländska turister turism. För turister från länder som – De är inga hardcorevandrare, ska det helst finnas aktiviteter på Tyskland och Nederländerna är sta- men är beredda att betala rätt mycket deras språk. Det är ytterligare en den näst intill ointressant. för att komma till naturen. Då vill de aspekt att ta hänsyn till. – Det är naturen och naturupp- också bo på bra hotell eller i moderna levelser som lockar. Så ser det ut i stugor. Örebrokompaniet har genom åren hela landet och har gjort länge, säger gjort flertalet insatser för turismen. Björn Fransson, turismstrateg vid Många av de europeiska turister som Tidigare har man varit koncentrerad Örebrokompaniet. besöker Örebro väljer att bo centralt på de västra delarna med bland annat Utmaningen för att kunna marknads- eftersom deras krav inte matchas på Bergslagsleden. Senaste tiden har föra landsbygden mot de utländska landsbygden. Östernärke varit i fokus. turisterna ligger i att det som lyfts – Självklart finns det några plat- – Arbetet i Östernärke drog i gång fram måste vara utvecklat. Björn ser att bo på, men inte tillräckligt redan åren 16/17. förklarar: många som det ser ut i dag. Därför Olika projekt för förbättringar har – Friluftsliv så som vi i Sverige är är utvecklingen av både produkter genomförts. Befintliga cykelleder har vana vid är inte naturturism. Allt för och företag oerhört viktig. Det är en renoverats och nya har tillkommit. enkla stugbyar är ingen idé att utmaning i hela regionen. Arbetet med Hjälmaren har varit marknadsföra. Det är inte den Örebro kommun har fantastiska stort. produkten utländska grupper söker. förutsättningar anser Björn, men – Det är en eftersatt och under- Björn menar att till exempel en saknaden av boenden och aktivitets- skattad turistpärla. Vatten är en av holländare kan vara nöjd med en bolag är stor. de största reseanledningarna och 5 Sveriges fjärde största sjö har för- boende har skett vid flera tillfällen. summats. Vad händer om du lägger – Det är viktigt att det byggs en anläggning vid vattnet? Se bara på underifrån och att det är kopplat till Katrinelund. det lokala. Vi har inte hört något I olika samarbetsprojekt med bland negativt och upplever att det var ett annat kommunen har en ny turist- större problem förr. I dag vill de karta och webbplats tagits fram flesta utveckla sitt område och ser under namnet visithjalmaren.se. besöksnäringen som en möjlighet. – Vi vill få aktörer att arbeta till- Däremot måste vi ha respekt för sammans. Vi vill vara en påtryckare. vad det kan bli i framtiden. Turism Även Vinön var i behov av ett lyft handlar inte enbart om ett stort antal berättar Björn, och i tajt samarbete besökare utan i första hand om rätt med Vinöbor har bland annat ön fått besökare. ordentlig skyltning och en ny hemsida Det är viktigt med entreprenörer som blev ett jättelyft. som kan tillhandahålla det som – Övriga delar av landsbygden är önskas så att pengarna stannar i naturligtvis inte ointressanta, men vi området förklarar Björn. Björn Fransson, Örebrokompaniet. måste börja någonstans. Det är också – Därför kompetensutvecklar vi Foto: Ulla-Carin Ekblom. lätt att bli hemmablinda, därför tar vi företagare. Vi håller utbildningar i hjälp av tjänsten Swedish Welcome ekonomi, sociala medier och foto/ När det finns motstånd tar vi det på för att få fram det mest uppenbara film för turismföretagare. allvar, det finns ingen anledning för som behöver förändras. Det är ett oss att satsa om vi inte får med oss system där rådgivare oannonserat Det kommer alltid att finnas slitningar de boende i området. Jag hoppas att besöker turistanläggningar och därefter och det gäller att ha respekt, resonerar folk hör av sig om det finns kritik. skriver en rapport ur besökarens per- Björn och utvecklar: Jag välkomnar konstruktiva diskus- spektiv, med förslag till förbättringar. – Syftet med turism på lands- sioner. Naturen är en av våra största Det har varit positiva röster under bygden är inte att utarma. Vi vill tillgångar och att arbeta med lokal- arbetets gång och möten med de skapa inflöde och en ny näringsgren. befolkningen är superviktigt.

Ånnaboda erbjuder många natursköna vyer som kan kombineras med olika aktiviteter. Foto: Elisabeth Eriksen. 6 NATURTURISM: Kommunens satsning gynnar både boende och tillresta turister.

Örebro kommun Gårdsjötorp är en viktig målpunkt i Örebro kommuns satsning i regionen. positiva till naturturism Foto: Susanne Flink.

– Vi har arbetat med att skapa möjligheter för naturturism och potentialerna till breddning finns, säger Therese Aremyr, kommunekolog på Stadsbyggnad.

Kommunens uppdrag är att skapa attraktiva målpunkter Du ska kunna nyttja platserna för de boende i kommunen, vilket är ett annat mål än även om du till exempel sitter Örebrokompaniets som främst vill locka hit turister. i rullstol. – Vi har skapat leder för cykel, vandring och skidor. Mål- Fler och fler människor punkter, som exempelvis Gårdsjötorp är jätteviktiga för oss. tar sig i dag ut i naturen. Det De senaste årens tydliga satsningar utanför tätorten har märks bland annat i Kilsbergen till stor del varit i västra delarna kring Kilsbergen. Att ge där kommunen gjort många kommuninvånarna grundförutsättningar för att ge sig ut i insatser de senaste åren. naturen är ett viktigt uppdrag för kommunen. Det handlar Fler besökare kan dock även om att skapa både attraktivitet och trygghet. Det ska finnas innebära en hel del utmaningar platser och områden som man känner är spännande att som till exempel att de mindre Therese Aremyr. besöka och där ska också gärna finnas anordningar som vägarna slits på grund av ökad Foto: Susanne Flink. förenklar besöket, till exempel en raststuga och toalett. biltrafik. – Även om främsta satsningen ligger i att kommun- – Sådana frågor måste vi så klart lösa tillsammans med invånarna ska ta sig till naturen så skapar vi även möjlig- både privata vägföreningar och markägare. Det är bra att heter för företagare. Vi ser gärna att fler startar verksam- diskussioner förs men det är alltid en balansgång i vems heter, det gynnar både örebroare och tillresta turister. Alla ansvar som är vad. Men vi förstår att det kan bli frustration sätt att komma ut i naturen ser vi som positivt. hos de boende. Therese återkommer till målpunkterna och förklarar: Frågan om vems mark man befinner sig på är alltid när- – Längs med vandringsstigarna ska det finnas intressanta varande. I naturreservaten finns föreskrifter att förhålla sig målpunkter som besökaren vill nå. Just Gårdsjötorp har till, men på andra platser är svaret inte alltid lika självklart. vi arbetat mycket med och alla spår går förbi den stugan. – Vi är positiva till att människor vill använda Raststugan vid Tysslingen är också ett exempel. Du ska kommunens mark, men för att slippa konflikter måste det känna dig trygg med att det finns någonstans där du kan alltid föras en dialog. komma under tak. Naturplanen som kommunen tog fram för åren 14-18 Viljan är stor hos Örebro kommun att alla invånare ska börjar lida mot sitt slut. Nu ska den uppdateras och tanken veta vad som finns att tillgå i naturen och också kunskapen är att det blir större fokus på Hjälmarlandskapet i nästa att hitta dit. Therese tänker att kanske en entreprenör period. skulle vara ännu bättre än kommunen på att marknadsföra – Vi ska utveckla målpunkterna i det området. Vi är vilka tillgångar som finns. många aktörer som arbetar med detta och vi vill få fort- – En affärsidé skulle kunna vara att vi har mycket natur sätta att få med de boende för samarbeten. Det finns stor som är lättillgänglig för alla. Vi har gjort det lättare för potential för vackra naturupplevelser i många delar av många att komma fram till bland annat målpunkterna. kommunen, avslutar Therese. GLANSHAMMAR: Synpunkterna från förbättringspromenaden har lett till resultat. 7

Centralen är på väg Tidigare hade återvinningscentralen begränsade öppettider, vilket krävde mer planering för besökarna. Men nu kan mot totalanläggning Ulf Larsson själv styra över tiderna och besöka centralen när det passar.

Sedan en tid är det lättare att nyttja återvinningscentralen i Glanshammar, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar anser flera av de boende. Nu kan Landsbygdsnytt avslöja att förändringar är på gång. – Vi är överlag väldigt nöjda som samlat på ett och samma ställe vore möjlighet att sätta upp en station till det är nu. Det blev bra med den nya bäst, en totalanläggning, säger Ing-Britt. höger om infarten till återvinnings- inpasseringen med körkortet och vi – Det fanns nära här förut, men centralen. Vi har förberett allt vi kan hoppas så klart att alla sköter sig så för oss blir resan till Lillkyrka en mil. och vi vet inte varför det inte händer att det kan fortsätta, säger Ing-Britt Det är inte hållbart, säger Ulf. något, säger Håkan. Larsson, boende i - På FTI låter det så här: trakten. – Det här har blivit en lång historia. Hon och maken Ulf Larsson har Men vi har sökt bygglov och när cirka fem kilometer till återvinnings- kompletteringarna är gjorda hoppas centralen och tack vare att de nu kan vi att bygglovet ska gå igenom. Det besöka området när de vill, även när här står högt upp på vår lista, men det inte är bemannat, har deras resor risken är att det inte går att påbörja hit blivit enklare. markarbeten förrän i vår. Det beklagar – Nu kan vi åka oftare och få med vi, men ambitionen har hela tiden allt i personbilen och slipper hyra Ulf och Ing-Britt Larsson var med under varit att få återvinningsstationen på släp. Men även om vi i det stora hela förbättringspromenaden i Glanshammar plats. Senast till sommaren bör den är nöjda så finns det vissa punkter vi den 20 september då synpunkter kring vara klar, säger Ulla Krohn, region- gärna ser en förändring av, säger Ulf. återvinningscentralen lades fram till chef FTI. Landsbygdsnämnden. Det är främst avsaknaden av sortering för hushållsavfallet som Ulf och Ing-Britt önskar även att förpackningar, glas och metall som Håkan Gustafsson, verksamhetschef skyltningen kunde vara ännu tydligare, önskas vid återvinningscentralen. för avfall, Tekniska förvaltningen vid så att risken att göra fel minimeras Invånarna i Glanshammar måste Örebro kommun förstår frustrationen när stationen är obemannad. i dag åka till Lillkyrka om de vill hos de boende. – När det gäller blandmaterial kan sortera den typen av avfall, en resa – Det är inte vi som ansvarar för det vara svårt att veta vilken container på drygt fyra kilometer från centrala återvinningsstationerna, det gör FTI som är rätt. Kanske kunde det finnas Glanshammar. (Förpacknings och tidningsinsam- en pärm eller dataskärm med tydliga- – Det blir ju inte miljövänligt alls, lingen) och vi har fört många och re information. Gärna en klädinsam- att ta bilen dit också. Om allt vore långa samtal med dem. Det finns ling också, säger Ing-Britt. 8 ÖSTERNÄRKE: Snart finns gymmöjligheter utomhus i .

Till vänster i bild, bakom ordförande Anton Ekström, kommer utegymmet i Hampetorp att växa fram under 2019.

Nu får Hampetorp ett eget utegym I anslutning till discgolfbanan kommer Hampetorps föreningsgård att utveckla ett utegym som de hoppas ska nyttjas av både träningssugna lokalbor och campinggäster.

– I Hampetorp kan man springa, gällde placeringen i anslutning till offerter är genomgångna. cykla och simma, men om man vill discgolfbanan. – Det blir med största sannolikhet gymma får man sätta sig i bilen och – Banan ligger på kommunens en så kallad monkey bar-rigg samt åka till . Vi ville ha mark och vi lyckades få med gymmet några fristående stationer vid sidan gymmöjligheter här och ett utegym i samma nyttjanderättsavtal med av den. Vi ska försöka få ihop ett så är ett bra alternativ. Man får naturen mark- och exploatering. Närheten till komplett gym som möjligt så att man och utomhuskänslan, men även styrke- campingen gör gymmet tillgängligt kan köra slut på hela kroppen. Detta träning, berättar Robert Svensson för tillfälliga gäster. Placeringen inne- innebär att vi kommer att behöva från Hampetorps föreningsgård. bär dock visst röjningsarbete, men göra en hel del arbete själva för att Han var med och gjorde grund- det har vi också fått bidrag till, säger kunna köpa så mycket arbetet när föreningen sökte bidrag Robert. träningsutrustning som möjligt för för utvecklingsprojekt från Lands- Föreningens ordförande Anton våra pengar, säger Anton. bygdsnämnden. Ekström berättar att planen är att När gymmet väl är på plats – Vi fick lite blodad tand efter att i vår sätta spaden i marken med kommer både Robert och Anton att ha fått pengar förra året till discgolf- förhoppning om att bli klara under använda det. banan, och tänkte att om vi lägger sommaren. – Absolut! Jag vill inte sätta mig i manken till så finns det möjlighet till – Just nu håller vi på att ta in offerter en bil för att åka och gymma. Jag ser bidrag. Vi visste hur vi skulle gå till från olika utegymstillverkare och verkligen fram emot gymmet, säger väga och vi är tacksamma för kom- byggföretag, säger han. Robert. munens inställning. Exakt vad gymmet kommer att – Det blir perfekt att köra ett litet Robert säger att kommunen kom innehålla för stationer är inte bestämt träningspass på gymmet mellan med kloka idéer för att göra gymmet än och det är ett jobb styrelsen doppen nere på badplatsen i tillgängligt. Bland annat när det kommer att sitta med när alla sommar, fyller Anton i. HELA LANDSBYGDEN: Landsbygdsnämnden och Hannah Ljung lämnar över uppdraget. 9

stabilitet Hannah och fler med henne Strategiskt grundarbete lämnar stafettpinnen vidare vid års- skiftet. Mycket tack vare tjänste- männen på landsbygdsenheten. för landsbygdens bästa – Tove Ellingsen och Mikael Ekman är fantastiska. De gör ett enormt arbete. Hela nämnden är eldsjälar som har skapat det här till- sammans. Det gör att även om hela nämnden byts ut så är grunden stabil.

Men finns det ingen egen kritik mot er själva? – Det skulle väl vara att vi som strategisk nämnd kanske är en udda fågel. Det finns en risk att vi tappar greppet och blir tandlösa om vi arbetar för mycket inåt. Det gäller att hela tiden vara öppen och jobba utåt och inte stänga in sig. Det är sårbart med så få tjänstemän och jag önskar att de fick bli fler. I dag är de underbemannade. Och en sak till, att vi inte har ett uttalat mandat att fatta beslut. Vi måste hela tiden föra en Den nuvarande Landsbygdsnämndens fyra år lider dialog och det gäller att inte bli för veka, då är risken stor att vi körs över. mot sitt slut. Det betyder dock inte att nämnden De senaste fyra åren har dock varit försvinner – tvärtom! en språngbräda till förändring. Man har arbetat pedagogiskt och – Nu har vi lagt en grund för fortsatt arbete, säger strategiskt från start och Lands- Hannah Ljung, avgående ordförande. bygdsprogrammet har resulterat i att fler tänker till. De fyra årens hårda arbete har börjat gemensamt skapat något som alla – Det kan handla om småsaker ge fina resultat. Hannah beskriver det var överens om. Satsningen på att som remissvar. Men vi börjar bli lite som att de första stegen är tagna. implementera Landsbygds- kända för att vi faktiskt är ute och – Vi har öppnat dörrar för att få i programmet och att föra ett pratar med medborgarna. Det gör att gång en samverkan i hela kommunen dialogarbete blev tydligt. det i dag finns en ingång som hjälper för att få in landsbygdsperspektivet. – Det har varit många praktiska människor till rätt ställe med sina frågor. När dagens Landsbygdsnämnd frågor att arbeta med, som till exempel Hannah tror att de ekonomiska bildades 2015 var det mycket som bredband och kollektivtrafik. Det har bidrag som delats ut under perioden behövde falla på plats. Vad ville man betytt mycket jobb eftersom det är också är en bidragande orsak. Den med sitt arbete? 24 individer skulle viktiga frågor. ekonomiska möjligheten gjorde att gemensamt driva en helt ny nämnd. Hannah är noga med att påpeka saker som fallit mellan stolarna nu – Vi alla hade nog olika uppfatt- att Landsbygdsnämnden måste vara kunde plockas upp. ning om vad exakt som var vårt igenkänningsbar för människor. Det – Det gör att föreningslivet växer uppdrag. Det kom besked från olika ger en trygghet för landsbygden. Om och att det utvecklas nya projekt. Det håll. Det gjorde att vi fick stöta och allt för stora förändringar görs är är underbart och jätteroligt! blöta alla dessa frågor vid starten. risken att nämnden tappar det som Det är en engagerad Landsbygds- Det blev många långa gemensamma byggts upp. nämnd som gjort människor mer arbetsdagar för den nya nämnden – Det får inte bli för hoppigt. Just medvetna och som nu lämnar över och det gjorde att man lärde känna Landsbygdsprogrammet och våra för en ny mandatperiod. varandra på ett effektivt sätt. medborgardialoger har blivit kunskaps- – Vi ser ett tydligt uppsving. Jag – Första tiden var så. De senaste två spridare och en tydlig ingång till upplever dessutom att fler är med åren har vi svetsats ihop ännu mer. kommunen. Det har varit, och ska och påverkar för förändring nu, När beslut fattades om Landbygds- fortsätta vara, tydliga uppdrag. jämfört med tidigare. Det känns bra, programmet 2017 hade nämnden Det är med en bra känsla och avslutar Hannah. 10 HELA LANDSBYGDEN: Ett helhetsgrepp från strategi till program.

En gemensam

Raststugan i Tysslinge. vision för landsbygden Foto: Torbjörn Arvidsson.

Den 26 april 2017 beslutade kommunstyrelsen att anta Örebro kommuns nya landsbygdsprogram. I och med det togs ett helhetsgrepp för hela kommunen. – Om man ska kunna göra något övergripande behövs ett program för att få en gemensam värdegrund och viljeinriktning. Vi såg behovet, säger Kristin Vettorato, landsbygdsstrateg på landsbygdsenheten vid aktuell tid.

Allt började redan våren 2015. Örebro Trots tidspress, då programmet kommun arbetade då med landsbygden redan var ute på remiss, arbetade utifrån en strategi. En strategi kan Kristin hårt med att möta verksamma användas som styrdokument för att på landsbygden för att samtala om konkretisera ett program. hur man tillsammans skulle kunna – Det är svårt att förverkliga mål utveckla kommunen. i en strategi som inte tagit avstamp – Landsbygdsfrågor spänner över i ett program. Det gör arbetet svårt alla förvaltningar, men förutsätt- att genomföra. Ett program handlar ningarna ser olika ut i stad och på mycket om att ta fram en gemensam landsbygd. vision, att ha samsyn vad gäller utveckling, både inom kommunens Det gjordes även ett stort jobb alla förvaltningar och i de olika internt inom kommunen. Det bygderna, säger Kristin. Kristin Vettorato. Foto: Privat. kommande Landsbygdsprogrammet Kristin Vettorato fanns med under behövde arbetas fram tillsammans hela processen med Landsbygds- för att starta med att samla in med- med kommunens förvaltningar och programmet och hon är den som borgarnas åsikter hade tjänstemännen förankras i hela kommunen. kan berätta hur omarbetningen av börjat skriva ett program för att – Det är oerhört viktigt att ha programmet gick till. sedan vända sig till medborgarna. samsynen innan beslut ska fattas. – När jag började vid landsbygds- – Om man ska kunna öka för- Ett program handlar om att arbeta enheten var programmet redan ute utsättningen att göra något bra och förebyggande och långsiktigt. Det på remiss och jag kom in lagom till utvecklande på landsbygden är det handlar om så mycket mer än att att medborgardialogerna startade. viktigt att alla är med på tåget från släcka bränder och göra punkt- Det var då Kristin upptäckte att början. Jag såg att vi alltså behövde insatser. man hade börjat i fel ände. I stället börja i andra änden. – Ta frågan om service som ett 11 exempel. Behoven var tydliga för vad den urbana normen. Under processens Hur ser det ut med arbetet nu som behövde göras och det var en fråga gång upplevde jag att tjänstemän fick Tove? vi fångade upp för hela kommunen. en bättre insikt i att Örebro kommun – Landsbygdsprogrammet har Även om Kristin mestadels var är så mycket mer. blivit lite som landsbygdsenhetens med i den förberedande processen Utmaningen med programmet ryggrad. Precis som det står i pro- och lämnade sin tjänst på kommunen anser Kristin är att Landsbygds- grammet ska det fungera som en några månader efter att Kommun- nämnden inte får riskera att bli en gemensam vägvisare för Örebro styrelsen fattat sitt beslut, så vet hon slasktratt. kommuns långsiktiga arbete. Detta att det nya programmet gör skillnad – Att de människor som bor och är något vi ständigt får vara med för medborgarna. verkar utanför stadskärnan har andra och påminna och uppmärksamma – I och med att kommunen tagit förutsättningar än de som bor och våra kollegor om i kommunen. Det fram konkreta mål och en viljeinrikt- verkar i staden är något som kom- är viktigt att alla tänker utifrån hela ning kan man enklare se hur arbetet munen som organisation måste ta Örebro kommun och inte enbart fortlöper. Det är viktigt att poängtera hänsyn till. När medborgare inte får utifrån Örebro stad. att ett landsbygdsprogram förverkligas gehör av kommunen är det lätt att av kommunen och medborgarna vända sig till Landsbygdsnämnden Hur har implementeringen av tillsammans. som sista instans. Det är viktigt att Landsbygdsprogrammet gått tänka hur man kan arbeta strategiskt under 2018? Landsbygdsprogrammet innebär och att det faktiskt görs något, så att – Just nu pågår implementeringen inte att det görs en önskelista som kommunen aktivt arbetar utifrån det för fullt och vi är runt och träffar kommunen ska tillgodose, förklarar antagna Landsbygdsprogrammet. andra nämnder och berörda förvalt- Kristin. ningar för att höra hur just de arbetar – Nej, det handlar om att utveckla Landsbygdsprogrammet är långt med, eller kan börja arbeta med, saker tillsammans och använda lokala ifrån en hyllvärmare. När Kristin landsbygdsutveckling. Dessa möten krafter. Jag vet att tankesättet kring slutade vid landsbygdsenheten har varit väldigt givande och det är det har förändrats i samband med hösten 2017 tog nuvarande lands- viktigt att skapa samarbeten kring programmets antagande. Innan blev bygdsstrateg Tove Ellingsen över dessa frågor så att alla är med och diskussionerna internt ofta utifrån några månader senare. arbetar mot samma mål.

Landsbygdsprogram för Örebro kommun finns att läsa på Örebro kommuns hemsida: www.orebro.se/landsbygdsutveckling 12 HELA LANDSBYGDEN: Tack vare medborgardialogerna kommer mycket upp till ytan. Medborgardialogerna – viktiga för demokratin

Medborgardialog i Bocksboda, 11 oktober 2018. Therese Aremyr i röd jacka pratade om de insatser naturvården gör i Kilsbergen. Foto: Tove Ellingsen.

De medborgardialoger som genomförts under åren har varit ett bra sätt för politiker och medborgare att träffas. Samtalen har mynnat ut i många bra diskussioner som leder till landsbygdsutveckling.

Hannah Ljung, ordförande i Landsbygdsnämnden: ”Det är viktigt att varje individ känner att denne får ta plats och höras.”

– Medborgardialogerna har blivit en att föra fram sina åsikter som är vad vi kan göra och sedan skickat vidare stor grej för Landsbygdsnämnden. viktigt. Att återkoppla har blivit till rätt förvaltning eller nämnd. Det har till och med kommit kom- avgörande för att dialogerna ska göra Det är tack vare medborgar- mentarer från andra nämnder i form nytta och fungera på sikt. dialogerna som mycket har kommit av ”Ni är ju världsbäst på medborgar- – När vi har träffats har vi alltid upp till ytan tycker Hannah. Sly i dialoger”, säger Hannah och skrattar. suttit i smågrupper. Det är ett bra Vintrosa har äntligen forslats bort Men det ligger något i det så klart. upplägg och ger alla chansen att och belysningen i Glanshammar har Landsbygdsnämnden har arbetat hårt komma till tals. Det är viktigt att fått ljus på sig. för att få dialogerna med de boende i varje individ känner att denne får ta – Vi har sett till att det blir fart och respektive område att fungera. plats och höras. skapat diskussion. Medborgar- – Medborgardialog är egentligen Åsikter som har inkommit har dialoger som form är mycket praktisk. ett otroligt brett begrepp. Vad är det sedan lämnats in till Tove Ellingsen I dag finns en helt annan tydlighet egentligen? Vi har jobbat mycket för på landsbygdsenheten för samman- och struktur, vilket också ger alla i att hitta bra former och olika typer ställning. nämnden en trygghet. av dialoger. Det gäller hela tiden att – Efter det har vi haft en parla- – Vi har fått direkt feedback från få med människor i samtal. mentarisk arbetsgrupp där vi gått boende, att vi har blivit bättre på det Det är inte bara att få människor igenom synpunkterna och tittat på här. Det tar vi så klart till oss. HELA LANDSBYGDEN: Ett positivt sätt för folk i alla åldrar att få komma till tals. 13

Susann Wallin, ledamot i Landsbygdsnämnden: ”Jag känner mig positiv till vårt arbete och medborgar- dialogerna engagerar.”

Susann Wallin är ledamot i Lands- Hur viktiga har själva medborgar- förstår vad Landsbygdsnämnden bygdsnämnden och har varit riktigt träffarna varit? fyller för syfte. engagerad i medborgardialogerna – Jätteviktiga. Det har inneburit en – Jag känner mig positiv till vårt under mandatperioden. Hon anser möjlighet att träffa oss politiker och arbete och medborgardialogerna att de är ett viktigt koncept inom det tjänstemän. Att få en bild av hur vi engagerar. politiska arbetet, särskilt när områdes- jobbar och har jobbat. Besluten som nämnderna lades ned och ersattes av fattas ska ha ett landsbygdsperspektiv. Det finns händelser som har berört Landsbygdsnämnden. Vi har verkligen försökt att träffa ett henne lite extra under de senaste – Nu ser vi helheten på respektive brett åldersspann och därför även åren. När hon ser vad nämndens ort på ett helt annat sätt. arbete kan tillföra för Vi har jobbat aktivt med de boende på lands- att förbättra våra medbor- bygden blir Susann gardialoger för medborg- berörd ända in i arna. Det fanns ingen hjärteroten. arbetsplan färdig för – När vi träffade oss. Vi har tillsammans seniorerna i Ölmbro- i nämnden jobbat fram torp som fått bidrag den med bland annat till sin mattcurling var dessa dialoger. De är ett det en kvinna som viktigt demokratiskt verk- förklarade för mig hur tyg för våra medborgare. mycket den sociala samvaron betyder. Att Alla som har velat tycka seniorerna som träffas till och lämna synpunkter Förbättringspromenad i Glanshammar, 20 september 2018. och spelar också må- har fått chansen att Foto: Tove Ellingsen. nar om varandra. Om göra det och nämnden någon skulle saknas har lyssnat. Sedan har vid en träff ringer de återkoppling skett till de andra och kollar vad medborgare som varit som hänt. Det ger närvarande vid de olika en enorm känsla av sammankomsterna. samvaro och tillhörig- – Via tjänstemännen het. Ibland glömmer har vi sedan återkopp- vi nog bort hur viktigt lat. Vi är inget rådande det är med de bitarna beslutsorgan, men i den för oss. parlamentariska arbets- gruppen för medborgar- – Det är så här det ska dialoger har vi gemen- Medborgardialog i Bocksboda, 11 oktober 2018. vara på landsbygden, samt gått igenom inkom- Foto: Tove Ellingsen. man hjälps åt och vill mande synpunkter. Vi har ha aktiviteter där man varit spindeln i nätet och vi förmedlar träffat barn och ungdomar för att bor. Därför är Landsbygdsnämnden det medborgarna framför till oss och fråga om deras upplevelser. viktig och det är just vid medborgar- överlämnar det vi kan till andra verk- Det är en nämnd som försökt vara dialogerna som vi får fram olika syn- samheter och nämnder i respektive lyhörda för medborgarnas önskemål punkter. Det är positivt att folk i alla ansvarsområde. och Susann känner att fler och fler åldrar får komma till tals. 14 HELA LANDSBYGDEN: Förbättringspromenaden uppskattades i Vintrosa.

Ted Rylander, boende Vintrosa och ordförande Vintrosa IS: ”Jag kände att alla på något sätt fick komma till tals under promenaden.”

Ted Rylander var en av 19 medborgare här typen av medborgardialoger. hörs mest och klagar mest är också som under hösten medverkade på en Människor som inte har barn som den som får mest utrymme hos av Landsbygdsnämndens för- ska skjutsas och därmed har mer politikerna. Här blev det mer bättringspromenader. Syftet med tid över. strukturerat och en chans till ett promenaderna är att politiker och – Den här gången var det fort- forum för väldigt många individer. tjänstemän tillsammans med de farande övervägande äldre, men vi Jag kände att alla på något sätt fick boende i området promenerar runt fick ändå med några yngre för att det komma till tals under promenaden, för att gemensamt se vad som aktivt jobbades för det. Oavsett så det är ett bra format. Du går igenom behöver förbättras. var promenaden oerhört positiv, det ditt samhälle och pratar fritt. Det är – Eftersom jag bor i Vintrosa, verkar gav oss möjlighet att under en lite lätt att det kan bli stelt annars. Det ideellt och dessutom är engagerad i längre period lyfta saker både innan här gillade jag väldigt mycket. Vi bygden var det självklart för mig att träffen och under tiden. brinner alla för olika saker och det delta i förbättringspromenaden. Jag var lärorikt att höra varandras åsikter. var positiv redan innan. Det är alltid Promenaderna är ett bra läge för alla en utmaning att nå folk, men det att komma med synpunkter tycker Men Ted poängterar än en gång att här var ett sätt att försöka få med så Ted. De fungerar som en effektiv förbättringspromenader fångar in många som möjligt. ingång så att röster från respektive boende från 40 år och uppåt och att För att lyckas med just det, bygd kommer fram. det även gäller att hitta former som annonserades det i många olika – Det är ofta väldigt mycket tyck- når fram till de yngre. kanaler, vilket var något Ted upp- ande i den här typen av frågor, men – Det är nog digitala vägar som skattade. ändå kommer de inte upp till ytan. gäller då. Jag tror att kommunen – Det var bland annat inlägg på Men här fanns chansen. måste vara mycket mer aktiv på Facebook och direktkontakter med Att det lätt blir för stort hopp sociala medier i den här typen av företagare. Det är bra. Det gäller att mellan politik och medborgare är dialoger. Visst, det finns enskilda hitta kanalerna för att sträcka ut åt troligtvis en känsla hos många, men personer som är det redan nu. Men alla håll. promenaderna hade exakt motsatt hela kommunen behöver fånga in Ted menar att det väldigt gärna effekt. vad yngre tycker. Det är superviktigt blir en äldre målgrupp på den – Det kan lätt bli så att den som för demokratin.

Från förbättringspromenaden i Vintrosa, 26 september, 2018. Ted Rylander syns längst till höger. Foto: Tove Ellingsen. HELA LANDSBYGDEN: Dialogerna var en del av arbetet med översiktsplanen. 15

Christin Gimberger, översiktsplanerare, Stadsbyggnad planeringsavdelningen: ”De fysiska träffarna är jätteviktiga,det såg vi på antalet besökare.”

Medborgardialogerna användes även av för varje specifikt område vi besökte. extra viktiga och var därför också Örebro kommun som ett diskussions- Det var under våren 2017 som prioriterade. forum med medborgarna för att ta Axberg-Kil, Östernärke, Tysslinge – Under arbetet med översikts- fram den nya översiktsplanen som och Glanshammar fick besök och planen har det varit mycket fokus på sträcker sig till år 2040. En översikts- sammanlagt kom 206 personer till sociala medier med riktade annonser plan är ett begrepp inom fysisk träffarna. på Facebook för att uppmärksamma, planering som avser ett dokument – I och med uppdelningen kunde sprida information och få in syn- som varje kommun ska ha för att vi rikta fokus på översiktsplanens punkter. Men som sagt är de fysiska ange inriktningen för den långsiktiga förslag om just dessa områden, till träffarna jätteviktiga. Det såg vi ju på utvecklingen av den fysiska miljön. exempel vilka utvecklingsområden antalet besökare också. – Vi satte i gång och reviderade som föreslås. Syftet var att få respons Jämfört med tidigare översiktsplan den gamla översiktsplanen som var från de närboende som kan sin bygd kom det denna gång in cirka 780 från 2010 eftersom vi bedömde att bäst. Självklart satte vi in allt i ett synpunkter mot tidigare 400 stycken. den inte var tillräckligt långsiktig. Vi helhetsperspektiv, men under mötena – Det tror jag beror på att vi behövde anpassa planen till kom- zoomade vi in på de specifika orterna. marknadsfört på nytt vis och då fått munens snabba befolkningstillväxt Christin håller med om att med- spridning i både ålder och geografi. för att ha en beredskap för vad som borgardialoger är ett bra sätt att nå ut Vi ser även i svaren att många behöver byggas på lång sikt, förklarar till de människor som det gäller. Just synpunkter kommer från just Christin. på landsbygden blir fysiska möten landsbygden. Processen med nya översiktsplanen började 2015 och i april 2018 blev den klar. – Det finns regler på hur en plan ska tas fram för att säkra att det blir en demokratisk process där medborg- arna har möjlighet till delaktighet. Tjänstemännen tog fram ett underlag utifrån plan- och bygglagen. Sedan utfördes medborgardialog vid två tillfällen där det gavs möjlighet att ta del av och framföra synpunkter på förslaget till en ny översiktsplan. Det var i samband med det första remisstillfället, ”Samrådet”, som stora dialoginsatser gjordes. Då var det var störst möjlighet att påverka. Därför riktades särskilda insatser mot vissa delar i kommunen. Landsbygds- nämnden och landsbygdsenheten åkte också runt på en turné tillsammans med Stadsbyggnad. – Mötena på landsbygden var integrerade med Landsbygdsnämnden Översiktsplanen är helt digital och går att läsa på Örebro kommuns hemsida: som ville synas ute på bygden. De www.orebro.se/oversiktsplan – där finns texter, kartor, länkar och vad som planeras framöver. insatserna blev därför mer anpassade 16 HELA LANDSBYGDEN: Projekt för att säkra att landsbygden inte glöms bort.

Riktlinjer för att få med landsbygdsperspektivet

Just nu pågår ett projekt på landsbygdsenheten som går under namnet Landsbygdssäkring. Det är en metod för att försäkra sig om att kommunens arbete omfattar både land och stad. Tanken är att hela kommunen ska anamma metoden i sitt men det gör det. Många dagliga arbete. Det här är något nytt för Örebro kommun, gånger fattas beslut i dag ja faktiskt ett nytt fenomen i stort. utifrån stadsfokus och – Det börjar komma mer och mer runt om i landet och landsbygden glöms bort. det har att göra med att landsbygdsfrågor får allt större Det borde vara så självklart utrymme på kommunal nivå. Det blir också vanligare att att alltid ha med lands- kommuner anställer människor som enbart ska arbeta med bygdsperspektivet och landsbygdsfrågor, säger Tove Ellingsen, landsbygdsstrateg tänka utifrån hela Örebro för Landsbygdsnämnden i Örebro. kommun, säger Tove. Det Landsbygdsnämnden främst vill är att få in lands- – Nu är det så det ser ut, bygdsperspektivet som en naturlig del i kommunens olika men målet är att lands- Carolin Vallgren är uppvuxen på en processer. Därför har Carolin Vallgren klivit in som hand- bygden ska vara självklar gård i Lövånger, Västerbotten. Hon har studerat måltidsprogrammet på Örebro läggare under en projektperiod. i framtiden. Nu lyfter vi universitet, där hon läste miljövetenskap – Jag ska ta fram riktlinjer för landsbygdssäkring. I dags- frågan så att vi kan pränta med inriktning livsmedel. läget vet vi inte exakt hur det kommer att se ut. Men det in den, fyller Carolin i. ska bli riktlinjer som hela kommunen ska kunna använda Det gäller att få med hela kommunen i processen och att sig av, berättar Carolin. bryta mönster. Det är Carolin som har huvudansvaret för landsbygds- – Det ser ju ut så här i hela världen. Men människor vill säkringen och hon kommer närmast från Lindesbergs bo även på landsbygden. I Örebro kommun är det dess- kommun. utom en större procentuell ökning av fler som flyttar till – Jag kommer att arbeta sida vid sida med Tove kring landsbygden än till staden, säger Carolin. detta och så får vi se vart det leder. Det här är ett nära Den framtida metoden skulle kunna bestå av tydliga frågor samarbete mellan oss och Landsbygdsnämnden. Förhopp- som enkelt kan checkas av i planeringsprocesser samt ningsvis kan vi skapa en arbetsgrupp med representanter inför kommande beslut. från övriga förvaltningar, säger Carolin. – Det kan till exempel vara frågor som hur ett beslut Landsbygdssäkringen kommer att följas upp för att se skulle påverka ekonomin på landsbygden. Frågorna blir en eventuella skillnader och hur den fungerar i praktiken. påminnelse och ögonöppnare om att beslut inte ska drabba Exakt när allt kan sjösättas är i dagsläget oklart. Förhopp- landsbygden negativt. I stället måste man kanske tänka om ningen är dock att beslut ska kunna fattas så snart som och göra om beslutet, säger Tove. möjligt. – Helt enkelt riktlinjer för beslutsfattare som är enkla att Än så länge är landsbygdssäkringen på planeringsstadiet följa. Vi vill inte ha någon tung byråkrati, säger Carolin. och i dagsläget vet man alltså inte när det kan landa hos Landsbygdssäkringen är en del av det landsbygdsprogram kommunstyrelsen för ett beslut. som kommunfullmäktige fattat beslut om. Då ska ett – Att landsbygdssäkra borde egentligen inte behövas, sådant beslut också följas. HELA LANDSBYGDEN: Bidrag från Landsbygdsnämnden möjliggör olika projekt. 17 3 452 095 kronor har Landsbygdsnämnden delat ut i bidrag under åren 2015-2018.

54 %: Östernärke 19%: Glanshammar 14%: Tysslinge 13%: Axberg-Kil

Närmare 3,5 miljoner kronor har som fått bidrag. I första numret kunde dansgille, Tegelhuset samt bidrag Landsbygdsnämnden beviljat i bidrag man läsa om Tysslingedagen och för- för upprustning av samlingslokaler till olika projekt i Örebro kommuns studien om möjligheterna att bygga som skett i bland annat Vintrosa och landsbygd under de fyra år som gått. en kaj i Hampetorp. Närkes Kil. På baksidan av denna tidning kan Nästa nummer hade reportage om I det här numret är Hampetorps du läsa kortare beskrivningar av de visfestivalen på Vinön, Målarskolan utegym och kartläggningen av olika bidragsformer som finns. Mer i Vintrosa, Odenfestivalen, Latorps livsmedelsförsörjningen i Örebro detaljerad information om dem finns på byalag och teknikbanan i Skölv – kommun som Järle byalag gjort orebro.se/landsbygdsutveckling. samtliga evenemang och projekt som exempel på projekt som möjliggjorts Landsbygdsnytt har under 2018 i genomförts tack vare bidrag från efter Landsbygdsnämndens bidrag. och med detta nummer utkommit Landsbygdsnämnden. Ett annat är den nya versionen av fyra gånger. Många av reportagen Efter sommaren kunde man i Östernärkekartan som ni kan läsa om under året är kopplade till projekt tredje numret läsa om Glanshammars nedan.

Östernärkekartan uppdateras LEADER-nytt Om allt går enligt planen kommer den tolv år LEADER gör det möjligt för olika aktörer på landsbygden att söka gamla kartan i en ny version innan årsskiftet. EU-stöd. Det finns flera nyheter att sätta sig in i, här är några exempel: Samverkarna i Östernärke har fått Det maximala sökbeloppet för bidrag av Landsbygdsnämnden för utvecklingsprojekt inom lands- att ta fram en ny tryckt karta. bygdsfonden har tagits bort. – Den gamla är på det stora hela Reglerna för investeringar i funktionell, men inte helt aktuell projekt har förenklats. Nu finns när det gäller annonser och enbart ett krav på att man måste ha medlemsinformation. Det är 20 procent medfinansiering. utflyktsmålen och sevärdheterna Projektstöd till företag är nytt som gjort att den har överlevt. Den och skiljer sig genom att samverkan direkta anledningen till att vi gör i enlighet med LEADER-metoden en ny är att den börjar ta slut, säger inte behövs. Det räcker att minst Bengt Bronner. Solbergabadet är en ny punkt på kartan. Foto: PA Gerdevåg. två företag samarbetar i projektet. 2006 trycktes 10 000 exemplar Stödbeloppet till företag får vara med stöd från dåvarande Östernärke områdesnämnd. Den här gången blir det mellan 22 000 och 200 000 kronor 5000 exemplar. med krav på en egen finansiell insats – Det blir annonser med lokala företag och en medlemsmatrikel för Samverkarna om 30 procent. i Östernärke. Dessutom har några nya utflyktsplatser och sevärdheter lagts till Fler detaljer kring nyheterna och som bland annat fornåkrarna mellan Lännäs och Hampetorp, ångbåtsbryggan projektstödet för företag finns på på västra Vinön och Vikingaberget strax söder om Dimbo. mellansjolandet.se. Den gamla kartan har rubriken ”Upptäck Östernärke”, men den kommer att ändras i den nya versionen. Nästa datum för att ansöka är: – Vi anser att många redan upptäckt oss. Nu blir den ”Upplev Östernärke”. 14 januari för stora projekt. Den färdiga kartan kommer bland annat att finnas tillgänglig på alla informations- 21 januari för små projekt. punkter i Östernärke, på Tegelhuset och hos alla annonserande företag. 18 VINTROSA/: Uppskattade platser för traktens unga. Fritidsgårdarna i Vintrosa och Garphyttan – så mycket mer än bara en samlingspunkt

Fritidsledarna Johan Eriksson och Felix Selander omringade av barnen Joel, Loveli, Felicia, Vincent, Michelle, Elise, Astrid, Petter och Hilda. De föreningsdrivna fritidsgårdarna i Vintrosa och Garphyttan är oerhört upp- skattade. Här får barnen vara barn och det är många som söker sig till gården varje dag för att vara med kompisar och göra roliga saker tillsammans. Vintrosa är jämngrått denna ruggiga att skapa grisar, hjärtan och stjärnor i eftermiddag, men inne i Viagården långa rader. där Tysslinge Kulturförenings fritids- – Nej, ge er nu med mjölet. Det är verksamhet håller till är det varmt jag som får städa sen, säger Camilla och inbjudande. både med allvar och skratt i rösten. – Här är vi varannan dag och var- annan dag i Folkets hus i Garphyttan, Fritidsgårdarna i Vintrosa och Garp- berättar Johan Eriksson, fritidsledare. hyttan drivs sedan drygt fem år av Tillsammans med kollegorna Felix Tysslinge Kulturförening. Verksam- Selander och Camilla Andersson ska heten är fristående från den kom- de i dag baka pepparkakor. munala fritidsverksamheten som är – Vi erbjuder mycket för barnen kopplad till skolan. att göra, men vi tycker också att det – Här blir du medlem i föreningen är viktigt att de kan få slappna av här. och hit väljer du aktivt att komma, Det är så mycket krav på dem i skolan säger Felix. Nova och Julia bakar pepparkakor eller under fritidsaktiviteterna, säger Här finns inga direkta krav och så att mjölet yr. Johan. varje dag erbjuds både mellanmål Det doftar jul i köket. Pepparkaks- och fika för de barn som vill. tiden, säger Johan. degen är utkavlad och mjöl finns det – Vi tycker att det är viktigt att de Ylva Granlund är föreståndare och gott om på både bänkar, i ansikten får var barn. Det är snarare så att vi hon håller med. och på kläder. Stämningen är på topp vill bygga relationer med dem och – Det är en bra samlingspunkt och gänget som ska baka går in för inte bara hitta på massa saker hela för ungdomarna och barnen. Det 19

Michelle och Hilda närmast kameran väntar på att bli serverade fika av Johan och Felix.

Hilda, varför kommer du till gården? – Det är kul att träffa människorna där och hitta på roliga saker. Jag känner mig alltid välkommen på gården.

Varför är det viktigt att verksamheten finns? – Annars finns det inget att göra på eftermiddagarna. Det är skönt att ha ett ställe man alltid kan gå till efter skolan.

är viktigt att möjligheten finns på åringar här på fredagskvällarna som barnen att det var problem på skolan landsbygden, att alla ska kunna ha bor inne i stan, säger Johan. för främst tjejerna. Vi tog kontakt en plats att komma till. De ska inte Verksamheten handlar om så med rektorn på den skolan som i sin behöva driva omkring, det gäller sär- mycket mer än förvaring av barn tur tog informationen på allvar och skilt för ungdomarna från 13 år och tiden mellan skolan och hemmet. satte in resurser. Det gör att barnen uppåt. Hit är alla ser att vi bryr oss välkomna, oavsett och att deras oro förutsättningar. Varför kommer du till gården? tas på allvar, säger säger Ylva. Felix. En sådan här Vilma: ”För att det är kul. Det finns mycket plats typ av verksamhet Varje dag är cirka blir lite annorlunda och möjligheter att göra saker. Det är inte så dyrt 20 till 25 barn på på landsbygden så alla har möjligheten att komma hit.” plats och det är jämfört med inne en hög siffra för i stan. landsbygden. – Det är färre Samuel: ”För att träffa kompisar. Annars skulle jag – Intresset är som bor här ute, sitta vid datorn alldeles för mycket.” stort och det kan men vi har barn vara riktigt drag och ungdomar här på onsdag- och från andra håll än bara Vintrosa här Johan och Felix berättar att de på fredagskvällar, säger Johan. hos oss. Så klart från de närliggande eget initiativ varit i kontakt med en – Vi märker ju att de tycker att det områdena, men också från Fjugesta skola i centrala Örebro där det fanns är kul att komma hit. Vi ser även att och från Örebro, berättar Felix. problem med trakasserier. de utvecklas och blir mer öppna med – Det är fantastiskt att vi har ton- – Vi hade fått höra från några av tiden. De lär känna oss i personalen och de vet att vi finns här för dem, En typisk fritidsgårdsaktivitet är biljard. Här är säger Felix. det Loveli och Michelle som spelar ett parti. Nu önskar föreningen att det skulle finnas ekonomisk möjlighet till utökad personalstyrka och att de som redan arbetar kan få gå upp i tid. – Gårdar inne i stan har fler anställda och inte alls lika många barn som vi. Det är klart att vi reagerar på resurs- fördelningen, säger Johan. – Ibland glöms landsbygden bort. Vi känner barnen här ute och vi har byggt relationer under många år. Även de som i dag går på gymnasiet kan höra av sig till oss för att ta en fika. Vi slutar inte bry oss och de ska alltid känna trygghet och att det finns en vuxen som lyssnar, säger Felix. 20 JÄRLE: Byalagets intresse för hållbarhetsfrågor ledde till viktig kartläggning.

”Ta till vara på all den kunskap som finns hos bönderna”

Byaodlingen är en del av Järle byalags satsning på ett hållbart Järle. Den ligger strax intill stationshuset. Ankie Rauséus och Hanna Wallsten från byalaget rensar bort säsongens rester tillsammans med Ulf Wiktorsson och Simona Gerikaité.

I början av 2018 fick Järle byalag bidrag från Landsbygdsnämnden till en kartläggning av livsmedelsförsörjningen i Örebro kommun. Resultatet blev en rapport som belyser de småskaliga livsmedelsproducenternas situation.

Inom Järle byalags ramar har hållbar- berättar Ankie Rauséus, medlem i fantastiskt, en enorm skillnad. Det är hetsfrågor funnits på agendan under byalaget. lite av en mytbildning att bra mat är de senaste fem åren. Bra energi- Ulf började odla potatis och så dyrt, tycker Hanna. lösningar och kemikalier i hemmet är morötter 1996 och har sedan dess – Mat är en prioriteringsfråga. 13 exempel på frågor som avhandlats. trappat upp. Han säger att det procent av inkomsten läggs på mat En annan är lokalproducerad mat numera är mycket större intresse för och av det som hamnar i kassen är och vad man kan göra av det som grönsakerna hos konsumenterna och 60 procent näringsrik mat. Och så odlas. välkomnar besök i sina odlingar. har vi svinnet på det. Det är ett jätte- – Vi gjorde en egen kartläggning av – Jag har många kurder som problem – svensken är inte beredd lokala producenter som resulterade kunder. De visar gärna upp odling- att betala för bra mat och många i en lista som finns på byalagets arna för barn och äldre. Barnen bönder dras med stora lån. Nästan hemsida, säger Hanna Wallsten, tycker det är så roligt att dra upp en en mjölkbonde om dagen lägger ned ordförande i Järle byalag. egen morot och de äldre går runt och – det ger mig rysningar, säger Ankie. Byalaget genomförde även en del njuter. Många kurder är vana att odla praktiska moment där vikten av bra själva. Det är trevligt och okonstlat, Det är Ankie som har varit projekt- råvaror och hantverket vid tillagning säger Ulf. ledare för kartläggningen vilken blev tydligt. Alla tre är övertygade om värdet i gjorts som ett projekt inom nätverket – Vi har haft en byaodling under att ha en relation med odlaren men Regional omställning i samverkan några år, vi lärde oss om biodling, framför allt kvaliteten i det lokal- (ROS). Hon kontaktade producenter att baka surdegsbröd och att syra producerade. runt om i kommunen. grönsaker. Vi hade även samordnade – Många brukar bli överraskade av – Det var många telefonintervjuer. matbeställningar, skördemarknad smaken, säger Ulf. Jag hörde mig för om vad de odlar, och grönsakssafari där vi bland annat – Råvarorna håller längre och om de har kapacitet för att producera åkte till Ulf Wiktorssons odlingar, smakar bättre. Naturbeteskött är mer, hur de når kunden och hur de 21

marknadsför sig själva, och hur de ser på framtiden, berättar hon. Ankie beskriver det som jobbiga men fina samtal. – De flesta är 60+ och säger att verksamheten går bra, men att de är för gamla och att deras barn inte är intresserade eller beredda att ta över. – Ja, det gäller att kunna offra semester och ledighet och acceptera en låg lön och taskig pension. Tänk om fler värdesatte den svenska när- producerade maten vi odlar, säger Ulf. Ulf är 65 år och säger att han tar ett år i taget. Ulf Wiktorsson. Hanna Wallsten. Ankie Rauséus. – Vi har varit förfärligt dåligt behandlade med mycket byråkrati, producenter till sig och göra direkta ansvar för matförsörjningen, med men de senaste åren har varit roliga upphandlingar. Det behövs även nya perspektiv på jordbruk, utbild- tack vare kundbemötandet. Mötet mer offentliga platser för odling. Det ning och arbetsmarknadsåtgärder. Jag mellan mig och kunderna är värt lika är viktigt att visa att det är roligt att vill gärna se en satsning på Kvinnersta- mycket som grönsakerna och jag odla, men att det krävs kunskap. Jag skolan framöver och fler skolträd- berättar gärna om mina odlingar. misslyckas med mina morötter varje gårdar som i Gyttorp. Det finns så år. Misstagen lär mig att se värdet av mycket att göra när det gäller mat, I september publicerades resultatet det jag köper, säger hon. som kan stimulera till nya företag av kartläggningen som ”Det borde Hanna tycker att kommunen borde och tillsammansodlingar. ROS- Byaodlingen är en del av Järle byalags satsning på ett hållbart Järle. Den ligger strax intill stationshuset. vara en självklarhet att kunna försörja slå sig för bröstet och marknadsföra nätverket hjälper gärna till med idéer. Ankie Rauséus och Hanna Wallsten från byalaget rensar bort säsongens rester tillsammans med Ulf Wiktorsson och Simona Gerikaité. sitt folk – Rapport kring småskaliga odlare, till exempel genom studie- Men framför allt gäller det att ta till livsmedelsproducenter i Örebro besök för unga. vara på all den kunskap som finns kommun”. Den finns att läsa på ROS – Man kan byta ut ett besök på hos bönderna, säger Ankie. hemsida. Responsen från bland annat konsthallen med ett besök hos odlaren, Landsbygdsnämnden har varit god, tycker hon. Läs vidare: vilket gläder Ankie, men nu börjar Ankie kommer fortsätta att utmaningarna. arbeta med rapporten i ROS. Hon Mer om Järle byalags hållbarhets- – Hur kan kommunen påverka vill skapa resurser för att intressera arbete finns på jarlebyalag.se förutsättningarna för lokala produ- och inspirera och få till fler projekt. Ankie Rauséus rapport går att läsa på center? De borde proaktivt knyta – Vi behöver vara fler som tar örebrolän.omställning.net

Hanna Wallsten och Ankie Rauséus förser sig av Ulf Wiktorssons grönsaker. Hans produktion drabbades inte av sommarens värmebölja och torka. ”Jag har magisk jord”, säger han. 22 Vad är det bästa med att bo i ditt område?

Sigbritt Persson, Mattias Dahlstedt, Glanshammar: Dimbo gård, Hampetorp: Marcus Letth och – Jag tycker inte om att bo i Örebro, – Jag kommer från trakten och har Hanna Tolvanen, det har jag gjort. Jag har bott i både kommit tillbaka igen. Jag har bott i Hörebacken, Odensbacken: villa och lägenhet i Glanshammar Örebro, men det var inget för mig. – Det är lugnt och skönt. Vi bor helt och här är det så lugnt. Det är nära Det är bra här. Allt finns, vatten, ute på landet och det är urmysigt. Vi till affären och vi har en fin kyrka sjö, omgivningen. Närheten till sjön har jättetrevliga grannar och en bra och ett församlingshem med mycket är viktig för mig. Jag är med i den gemenskap, säger Hanna. aktiviteter. frivilliga sjöräddningen. Sen gick jag – Vi har flyttat runt en del men nu i förskola här och vill att mina barn har vi hittat rätt. Jag håller på med också ska göra det. biodling så det här passar oss perfekt, säger Marcus. LenaMarie Anhammer, Solberga, Vintrosa: – Lugnet är absolut viktigast för mig. Jag är hemvändare och Frida Holmlund, tog med mig Hammarby, Närkes Kil: familjen hit för Jerry Eriksson, – Det är kul med bra gemenskap. sex år sedan och vi trivs väldigt bra. Hagby, Latorp: Alla hjälps åt. Det är lätt att lära Förutom lugnet så har vi nära till känna alla när man som jag jobbar grannar, bra bussförbindelser, motor- – Det är tyst och lantligt boende i butik. Jag är inflyttad från Stortorp väg och affär. Läget är helt enkelt mitt i skogen där alla grannar på byn sedan i mars. Det är även fin natur här perfekt för oss, med mycket yta. Dess- känner varandra. Så var det inte när med Kilsbergen som är en riktig pärla. utom är det väldigt vackert också. vi bodde i stan. Men fortfarande bara 20 minuter in till Örebro stad för jobb och nöjen.

Jasmine Lindgren, Glans- hammar: – Det ligger lite utanför och har en myskänsla. Jag är in- flyttad från Birgitta och Lennart Hansson, Ervalla: Filipstad och vi ville bo på en mindre ort. Här – Det är grannarna och närheten till naturen. Vi har bott här i 15 år, det här känner man folk och det är nära till är mitt barndomshem så vi har återvänt hit igen. Nätverket som finns här på allt och naturen. Bra bussförbindelser landet är det bästa, säger Birgitta. till stan är det också. – Det bästa med landet är naturen och friheten och djuren, tycker Lennart. 23 Mats Berggren, Glanshammar och Åke Eriksson, Lillkyrka: – Här andas man frisk luft. Min fru har aldrig lämnat tomtgränsen, säger Mats. – Det har inte min heller, hon är upp- växt på gården. Det är lugnt och skönt och fridfullt och jag har bara 500 meter till bad i Hjälmaren, säger Åke. – Det sägs att Glanshammar är den ort som det flyttar mest folk till i hela Birgitta och Henrik Sverige. Många barn återvänder när de Alexanderson, Hampetorp: blivit vuxna och en bättre uppväxt- miljö finns inte. Jag bor bra här så – Det är lugnt och skönt här ute varför skulle jag bo någon annanstans, på landet, speciellt när man är undrar Mats. pensionär. Vi har bott här i sju år, säger Henrik. – Vi har bra koll på våra grannar och det är mindre trafik här, tycker Birgitta. – Vi är inga sjömänniskor men tycker om naturen. Sen är det nära till det mesta. Vi har barn både i Örebro och Eskilstuna så vi bor bra, säger Henrik. Niels Tippfehler, Tomta, Vintrosa: – Ja du, ska jag vara helt ärlig är det Gry Soldal, inte så mycket som är bra eftersom Stora Mellösa: mitt stora intresse i livet är hajar och – Det är underbart att bo på landet. det finns det inte mycket av varken Det är vackert, jättefint och lugnt. på landsbygden eller i stan. Men ska Trevliga grannar har jag också, jätte- jag säga något är det närheten till mysiga. Jag är ihop med en ekologisk naturen. Och lugnet. bonde i Vingåker och nu när jag Helena Högberg Åkerhielm, flyttat från Örebro till Stora Mellösa Dyltabruk: kommer vi närmare varandra. – Naturen, lugnet och det små- skaliga samtidigt som det är nära till mycket som man kan tänkas behöva eller vilja göra.

Lena Granlund, Garphyttan:

Peter Jansson, – Det bästa med att bo här är att Kumla, Glanshammar: vakna till tystnaden, att öppna dörren och befinna sig i naturen och att efter – Motorvägen! Det går snabbt att en arbetsdag komma hem och andas Freja Fornell, Dyltabruk: komma in till stan via den. Idrotts- in den friska luften. Just Garphyttan platsen gillar jag och Ässundet med är så mycket landsbygd men ändå – Det är så lugnt och tyst här ute. sina räkmackor förstås. Jag har bott nära till stan. För mig är området Det är inte massa trafik och långa här i 12-13 år och det enda som är också starkt kopplat till fantastiska bilköer och där vi bor har vi nära till dåligt är att det är dyrt med hus, men barndomsminnen och tryggheten till naturen där vi plockar svamp och det är nog på grund av motorvägen! nära och kära. kan fiska. 24 ALLMÄNT: Nyttiga tips.

Foto: Scandinav bildbyrå/Andreas Offesson. Logotyp: Svenskt Avfall Ansök om att bli ett Miljönär-vänligt företag Jobbar ditt företag med att laga, sälja second hand, dela, låna ut eller åter- använda? Då kan ditt företag ansöka om att bli Miljönär-vänlig-diplomerad.

Örebro kommun delar ut Miljönär-vänlig-diplomet för att skräddare, secondhandbutiker, auktionsfirmor, bibliotek, tacka företag som inspirerar och uppmuntrar till hållbarare mobiltelefonreparatörer och cykelreparatörer. Genom konsumtion. att konsumera mer hållbart och återanvända saker kan vi Alla företag och organisationer som bidrar till att minska minska mängden avfall, och bidra till en bättre miljö. mängden avfall i samhället genom att låna ut, reparera eller återanvända saker kan ansöka. Till exempel: skomakare, Läs mer och ansök på orebro.se/miljönär

Bidrag till utvecklingsprojekt för landsbygden

Upprustning av samlingslokaler Startbidrag för föreningar

Föreningar och ideella organisationer som är verksamma För att stimulera och gynna föreningslivet på landsbygden i, och äger eller förvaltar, fastighet på Örebro kommuns är det möjligt att ansöka om startbidrag. Bidraget ska landsbygd kan ansöka om bidrag till att bevara och för- underlätta själva bildandet av föreningen, men också gå till bättra samlingslokaler, som används för lokal demokrati, utrustning som är nödvändig för verksamheten att komma sociala möten eller kulturaktiviteter. i gång. Bidrag till utvecklingsprojekt Evenemangsbidrag

Bidraget ska stärka insatser som underlättar att bo och verka Återkommande aktiviteter kan vara gynnsamma för i en bygd. Det kan till exempel handla om att anordna landsbygdens utveckling. Syftet med bidragen är att främja aktiviteter för unga eller att skapa mötesplatser för olika existerande evenemang, men även att uppmuntra till nya målgrupper. Insatser av utvecklingskaraktär prioriteras. för att på så sätt bidra till en levande landsbygd.

Läs mer på: orebro.se/landsbygdsutveckling