Orter I Stadens Närhet

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Orter I Stadens Närhet Orter i stadens närhet Till min familj Örebro Studies in Human Geography 7 PETER SUNDSTRÖM Orter i stadens närhet © Peter Sundström, 2013 Titel: Orter i stadens närhet Utgivare: Örebro universitet 2013 www.publications.oru.se [email protected] Tryck: Örebro universitet, Repro 03/2013 ISBN 978-91-7668-919-6 Abstract Peter Sundström (2013) Orter i stadens närhet. Localities in the vicinity of cities This thesis examines localities in the vicinity of cities, starting with Ekeby- Almby which is situated near Örebro. In the past twenty years, Ekeby- Almby has experienced vast sociodemographic changes. These lines of de- velopment give rise to a number of questions. For example, does the socio- economic change of Ekeby-Almby reflect a general trend for this kind of locality? What are the perspectives and concepts that characterise the plan- ning of these localities, and what is the significance of these suburban areas for the urban development as a whole? The purpose of this thesis is to examine the peri-urban localities, their role in, and their significance to, the development of cities. The thesis is made up of three empirical parts. Some of the main results are that the peri-urban localities can be described as continuously growing, even during periods of shrinking towns and growing countryside (70s and 80s), and re-urbanisation (90s and 00s). Other results from the study are that layers of peri-urban localities with partially separate socioeconomic profiles become apparent. Together these localities are, in various ways, part of the city’s socioeconom- ic differentiation. Finally, the result from the study indicates that the devel- opment of localities is shaped by a series of structures, and actors operating in relation to these. The development of the peri-urban localities can, theoretically, be seen as an urban counter- urbanisation, but perhaps primarily as a Swedish peri- urbia, and thus as an extension of the city, often described as an urban sprawl. This study also discusses the role of the peri-urban locality in the city’s social geography, where it among other things can be described as the ”hidden” space of the segregated city. Another aspect of the peri-urban lo- cality is that it can be seen as a place which is important in an inter- municipal competition in population growth. Keywords: Urbanisation, urban sprawl, counter-urbanisation, peri-urbanisation, ex-urbanisation, planning, urban development, sociodemographic differentiation, Örebro, localities. Peter Sundström, Institutionen för h umaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden, [email protected] Innehållsförteckning FÖRORD ............................................................................................. 13 ORTER I STADENS NÄRHET - EXEMPLET EKEBY-ALMBY ............ 15 Stadsnära orter i ett vidare geografiskt perspektiv .................................. 19 Ekeby-Almby och urbaniseringen .......................................................... 21 Avhandlingens syfte och frågeställningar ............................................... 21 Avgränsningar i tid och rum .................................................................. 22 Den fortsatta dispositionen ................................................................... 24 DEN STADSNÄRA ORTSUTVECKLINGENS BEGREPP ..................... 26 Forskning om orter och urbanisering ..................................................... 26 Ortsstudier och urbaniseringens uppluckring ......................................... 33 Kontraurbanisering ........................................................................... 39 Periurbanisering och exurbanisering .................................................. 42 Stadens utvidgning ................................................................................ 46 Urban sprawl ur ett flernivåperspektiv ............................................... 50 Cykliskhet eller samtidighet? ................................................................. 56 Nyttan av att studera stadsnära orter .................................................... 58 METODER OCH MATERIAL ............................................................. 60 En kombination av metoder .................................................................. 61 Tätortsdefinitionens gissel och att lägga ”verkligheten” tillrätta ............. 63 Om att dra gränser i ortslandskapet ...................................................... 66 Kvantitativa material ............................................................................ 67 Kvalitativa material .............................................................................. 69 ATT DEFINIERA STADSNÄRA ORTER ............................................. 71 Städerna i stadsbegreppen ..................................................................... 71 Städerna i avhandlingen ........................................................................ 75 Avhandlingens stadsnära orter .............................................................. 77 Städer, stadsnära och självständiga orter ............................................... 80 Stadsnära och perifera landsbygder ....................................................... 81 Stadsregioner som stadsnära orters geografiska inbäddning .................... 82 En slutkommentar ................................................................................ 84 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I OCH KRING STADSNÄRA ORTER ................................................................................................ 87 Ekonomi och ortspolitik ....................................................................... 88 Konjunkturer .................................................................................... 88 Den svenska ortspolitikens kortvariga gästspel i regionalpolitiken ...... 89 Att vikta och mäta befolkningsförändringar .......................................... 90 Befolkningens omfördelning ............................................................... 91 Befolkningsutvecklingens gruppinterna dynamik ................................. 92 Profiler i befolkningsutvecklingen över tid .......................................... 93 Del 1: Förskjutningar i den svenska befolkningsutvecklingen från 1970 ... 94 Del 2: Städer och stadsnära orter i samverkan ...................................... 100 Från dekoncentration till koncentration av stadsbefolkningen ........... 100 En kontinuerlig dekoncentration av den stadsnära ortsbefolkningen .. 101 Förtätning och utglesning mellan 1970 och 2010 .............................. 103 Utglesade städer blir förtätade .......................................................... 105 En fortgående förtätning av stadsnära orter ...................................... 105 Mot en uppluckrad reurbanisering ................................................... 107 Stadsregional differentiering av stadsnära tätorters befolkningstillväxt109 Del 3: Snabbväxande stadsnära orter .................................................... 111 En fortsättning på 1960-talet? .............................................................. 115 Sammanfattande analys ....................................................................... 118 Stadsnära orter som ett tillväxtkontinuum ........................................ 118 Städerna och de stadsnära orterna i samverkan ................................. 120 STADSNÄRA ORTSUTVECKLING I ETT REGIONALT .................... 122 PERSPEKTIV ...................................................................................... 122 Del 1: Övergripande beskrivning av Örebroregionen ............................. 123 Örebroregionens befolkningsgeografiska anatomi ............................. 123 En med tiden kommunal stad ........................................................... 128 En med tiden segregerad mönsterstad ............................................... 132 En med tiden postindustriell stad ...................................................... 133 Del 2: Örebros stadsnära orter ............................................................. 136 Två ögonblicksbilder ....................................................................... 138 Tre ortstyper runt staden ................................................................. 140 Polarisering och utjämning mellan Örebros stadsnära orter ............... 142 Inflyttning till och utflyttning från tre stadsnära orter ....................... 148 Ekeby-Almby, Stora Mellösa och Lanna ........................................... 148 Flyttningar från och till Örebro ........................................................ 150 Flyttningar mellan småhus och lägenheter......................................... 152 Med tiden högutbildade och välbetalda inflyttare .............................. 154 Inflyttningen omformar tillväxtorternas socioekonomi ...................... 160 Del 3: Örebros stadsdelar och stadsnära orter ....................................... 161 En särpräglad del av stadens sociala geografi .................................... 165 Sammanfattande analys ....................................................................... 165 Interna förändringar under stadens påverkan .................................... 165 En både särpräglad och exklusiv del av stadslandskapet .................... 166 ÅTER TILL EKEBY-ALMBY .............................................................. 168 Den blandade staden ............................................................................170 Den täta staden....................................................................................172
Recommended publications
  • Sommartider På Landsbygden Fiberdragningar Pågår För Fullt Latorps Byalag Firar 20 År Utflyktsmålet Ässundet Lever Vidare Skärgårdsturism I Hjälmaren
    Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #2 Örebro kommun 2018 Sommartider på landsbygden Fiberdragningar pågår för fullt Latorps byalag firar 20 år Utflyktsmålet Ässundet lever vidare Skärgårdsturism i Hjälmaren orebro.se/landsbygdsutveckling 2 ALLMÄNT: Ordförande har ordet. Den nya Översiktsplanen visar möjligheterna i hela vår kommun Våren som gått har varit händelserik goda förslag och synpunkter som fortsätta sitt arbete med nuvarande på många sätt i vår kommun. I det vi fick med oss har arbetats in i den uppställning året ut så vi hoppas på här numret av Landsbygdsnytt kan ni nu gällande Översiktsplanen och att att träffa många av er på våra dialog- läsa om en del av allt det som händer landsbygden fått klart mer framträ- möten under hösten. Håll utkik efter på landsbygden i Örebro, allt från dande roll i planeringen av hur vi våra inbjudningar på anslagstavlorna, fiberdragningar till skärgårdsturism i ska bygga och utveckla vår kommun i tidningar, på kommunens hemsida Hjälmaren och målarskola i Vintrosa. framåt. Det känns oerhört roligt att och i Landsbygdsnytt! Det lokala engagemanget gör vår den lokala kunskapen medfört att Ha en härlig sommar! landsbygd levande och Landsbygds- vi skapat en strategi som visar på nämnden bidrar på sitt sätt genom att möjligheterna i hela vår kommun, i kunna ge bidrag till många projekt. de mindre tätorterna, på landet och i Under våren antogs kommunens staden. Tack till alla er som engagerat nya Översiktsplan som beskriver er i detta och bidragit med kunskap strategin för utvecklingen i Örebro och idéer. fram till 2040. Förra året träffade Sommaren är snart här och vi är Landsbygdsnämnden tillsammans nog många som hoppas på sol och med Stadsbyggnads representanter lite lediga dagar.
    [Show full text]
  • 1 Olof Elander Ramis Ghotbi Simon Wahlbeck
    Olof Elander Ramis Ghotbi Simon Wahlbeck 1 Förord Föreliggande projektarbete har genomförts som en del av kursen Kulturgeografi, Avancerad nivå under höstterminen 2013. Projektet har utförts i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. Den utvecklingsplan för Ölmbrotorp som projektet resulterat i är framtagen utifrån ett förslag från stadsbyggnadskontoret. Kontaktperson på Örebro kommuns stadsbyggnadskontor har varit Anita Iversen. Örebro, 2013-11-04 Olof Elander Ramis Ghotbi Simon Wahlbeck 2 Innehållsförteckning Syfte ............................................................................................................. 4 Ölmbrotorp idag .......................................................................................... 4 Ölmbrotorp i kommunens planering ........................................................... 4 Ölmbrotorp beskrivet statistiskt .................................................................. 6 Ölmbrotorp i jämförelse med andra orter ............................................... 7 SWOT-analys över Ölmbrotorp .................................................................... 7 Styrkor ..................................................................................................... 8 Svagheter ................................................................................................. 9 Möjligheter ............................................................................................ 10 Hot ........................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Spatiotemporal Changes in Gothenburg Municipality´S Green
    UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Spatiotemporal changes in Gothenburg municipality´s green space, 1986 to 2019 Kristin Blinge ISSN 1400-3821 B1122 Master of Science (120 credits) thesis Göteborg 2021 Mailing address Address Telephone Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN Thesis: 30 hec Course: GEO230 Level: Master Semester/year: Spring 2020 Supervisors: Fredrik Lindberg & Heather Reese Examinator: Sofia Thorsson ABSTRACT As the world’s population is becoming increasingly more urban the infrastructure expands to accommodate the inhabitants’ needs. In a dense urban environment green space has an important function since it provides vital ecosystem services, contributes to recreational and cultural values and is essential for biodiversity. Gothenburg municipality, which harbours the second largest city in Sweden, has seen an increase from about 430 000 to 580 000 inhabitants between the years 1986 and 2019 and a future prognosis shows a population increase to 700 000 by the year 2035. The municipality is currently working on a new comprehensive plan which will dictate how the city will expand in the future. This study uses Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) from Landsat 5 TM and Landsat 8 OLI satellite data across eight dates between 1986 and 2019 to analyze historical greenness change. Together with a qualitative content analysis of the consultation material, which is the basis for the work with the new comprehensive plan, a future outlook is constructed. NDVI is highly correlated to green biomass and increase or decrease of NDVI is translated to gain or loss of amount of greenness.
    [Show full text]
  • D G Expressbussar Och Pendeltåg
    d g Expressbussar och pendeltåg 0771-41 43 00 BUSES AND COMMUTER TRAINS vasttrafik.se ÄlvängenÄlvängen stationstationstation AlingsåsAlingsås Ullstorp stationstationstation Ullstorp Solgärde vårdcentralUlvegärde NolNol stationstationstation SolgärdeUlvegärde vårdcentralMunkegärde Munkegärde Jordliden Jordliden Kungälvs Kungälvssjukhus sjukhus NödingeNödinge KungälvMimers hus stationstationstation resecentrum Kungälv Resecentrum VästraVästra Rollsbovägen BodarneBodarne Västra Parken stationstationstation Ytterby vägskäl VästraKexbageriet Parken RollsbovägenRollsbovägen Kexbageriet YtterbyYtterby stationstationYtterbyYtterby vägskälvägskäl station FarsFars hatthatt Fars hatt Eriksdal Hjällsnäs-Hjällsnäs- vägenvägenvägen GråGråbobo NorsesundNorsesund busstationbusstationbusstation stationstationstation Eriksdal BohusBohus StoraStoraStora LundbyLundbyLundby kyrkakyrkakyrka stationstationstation VårlöksvägenVårlöksvägen PionvägenPionvägenPionvägen IngaboIngaboIngabo StannumStannumStannum FurubergsvägenFurubergsvägenFurubergsvägen station stationstation SurteSurte StannumStannum FlodaFlodaFloda stationstationstation JönsagårdenJönsagården stationstationstation MystängenMystängen MålögaMålöga RidhästvägenRidhästvägen StoraStora YtterstadYtterstad GerrebackaGerrebacka gårdgård Mysterna-Mysterna- DelabäckenDelabäcken SkimmelvägenSkimmelvägen vägenvägenvägen KvarnabäckenKvarnabäcken FyrspannvägenFyrspannvägenFyrspannvägen DockeredsvägenDockeredsvägen IngebäcksIngebäcksIngebäcks ByByBy BergumsBergums kyrkakyrka StenaredStenared OlofstorpOlofstorp
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Örebro (Pdf, 1,9
    2 2 Lövnäset Nyttorp Nya Viker S Klysna Fyrby 15 4 Järle 851.18 Norra 7 5 Äspelund 6 Ö Kärne 8 Sävviken 244 840 842 0 Mossberga 8 V Torvesta 2 8 Lia 2 3 7 7 249 Äsphöjden 3 6 Skärmarboda Basketorp Bresätter 3 Torpa 32 Fänninge Nybble 26 Skrikarhyttan Ramshyttan 8 Ullersätter Ö Näs 771 608 6 Älvhyttegården 0 72 Ervalla Avdala 9 1 Gåsta Karlsdal 1 Norsebäck 831 S Ullvettern Alkvettern 4 7 Kyrksten 6 3 7 Bläsåsen Rynninge DRIFTOMRÅDESKARTA 24 5 Fellingsbro Dalsmund 2 Älvhyttan Medinge 7 Dalkarlsberg 0 836.1 Oppboga Nolås Lersjötorp 713 50 Furunäs Frötuna Tavlan 5 9 Ringaby 815.1 607 2 74 Kärrboda Tåbäcken 7 827 Arrud Örebro !$ S Dylta 829 Kägleholm Stensviken Lockhyttan Sundby 2 Lockenkil 2 Granbergsdal 8 Lunnedet Bocksboda 815 751 Seltorp Herrnäset Rosensjö 720 Öfalla 7 Prästtorp Sörby 2 N Billinge 0 Björntorp Kväggen 23 Källmo 3 2 Fiskartorpet 82 7 Högfors Rådehult 5 Ölmbrotorp Datum: 2020-08-27 Käxsundet 7 Krämplinge 4 Forsnästorp Klockhammar Opphammar 60 205 Skala (A3): 1:240 000 Sundet Äspedalen 747 Långbyn Lysinge 708 Gälleråsen 0 Gropvik V Lonntorp 3 N Listre Hult Falla 8 Kojnäset Lerängen Nävesta Broby Öv Dammsätter 0 1,5 3 4,5 6 7,5 Forsby Sibberboda 6 Munkaboda Timsbron 5 km Blackstahyttan 7 Tjugesta 748 Mörkviken 74 Kvinnersta Röcklinge 5 Balsna © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åsbergsviken Kilsbergen Skäcklinge Hälglöt 734 60 9 5 1 Kåvi Kårsta 7 7 Blacksta 818 0 Boviken 2 4 Lämås Utterbäck 746 Hovsta Ramstena Björka 81 Ånnaboda Frösvidal Nytorp Ättinge 7 Götavi 8 2 1 Gottebol 7 Karlskoga 8 Filipshyttan Nasta Linnebäck Rånnesta
    [Show full text]
  • Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 1 2 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro (under: Samhällsplanering & Kulturmiljö/Infrastruktur och IT/Kommunikationer/vägar/ Sammanställning allmänna vägar 2017) Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2017:1 SAMMANSTÄLLNING HQOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ |YHUDOOPlQQDYlJDURFKDQGUD YLNWLJDUHYlJDULgUHEUROlQXWIlUGDGGHQPDUV I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa JlOODQGHORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHU III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. 'HQQDVDPPDQVWlOOQLQJE|UDQYlQGDVWLOOVDPPDQVPHG7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQV- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via 7UD¿NYHUNHWVKHPVLGDZZZWUD¿NYHUNHWVH 4 , *b//$1'(%(67b00(/6(520%b5,*+(700 %lULJKHWVNODVVHU (QOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ VNDYlJDUVRPLQWHlUHQVNLOGDGHODV in i tre bärighetsklasser.
    [Show full text]
  • Transportplan För Örebro Kommun 2 1
    Transportplan för Örebro kommun 2 1. Varför en transportplan? 4 Transportplanens roll och inriktning 4 Hur denna plan kommit till 5 2. Förutsättningar 6 Boende, infrastruktur och trafik 6 Förändringar i omvärlden som kan påverka transporterna 16 Befintliga mål 22 3. Förtjänster och brister i dagens transportsystem 25 En förutsättning för välfärd och regional utveckling 25 Trängsel i trafiken 26 Trivsel och tillgänglighet i staden 26 Lång väg till ett jämställt transportsystem 27 Stort beroende av fossila bränslen 28 Hälsoeffekter: buller, luftföroreningar och vardagsmotion 29 Trafikolyckorna har minskat kraftigt 32 4. Visionen – vart vi vill komma 35 Varför behövs förändringar? 35 Hur vill vi att örebro ska se ut imorgon? 35 5. Mål och möjliga åtgärder 36 Trafikens omfattning 36 Stadsutveckling för en attraktiv, tillgänglig och trygg stad 40 Örebro och det regionala transportsystemet 44 Trafiksäkerhet 47 Klimatpåverkan 48 Luftkvalitet 50 Buller 54 6. Prioriterade åtgärder 56 Prioriterade åtgärder i transportsystemet 56 Prioriterade åtgärder i den egna organisationen 60 Prioriterade områden där fördjupning behövs 61 7. Från vision till verklighet 63 Ledning och ansvar 63 Samsyn och delaktighet 63 Uppföljning och omprövning 63 8. Bilagor 64 Bilaga 1. Riksdagens transportpolitiska mål 64 Bilaga 2. Övriga åtgärder 64 Bilaga 3. Bedömning av de prioriterade åtgärdernas effekter på möjligheten att nå respektive mål 66 Bilaga 4. De priorierade åtgärderna bedömda enligt fyrstegsprincipen 67 Antagen av kommunfullmäktige 29 oktober 2008. 3 1. Varför en transportplan? Under efterkrigstiden har bilen fått en alltmer central plats i våra samhällen och orsa- kerna är uppenbara: bilen är snabb, smidig och bekväm. Under många decennier har vi byggt vi vårt samhälle för att passa bilismen, vars betydelse och omfattning sakta men säkert ökat.
    [Show full text]
  • En Studie Av Grönstruktur
    Ölmbrotorp Garphyttan Örebro Mosås Stora Mellösa Odensbacken Askersby Hampetorp Kilsmo Brevens bruk En studie av grönstruktur. En inventering och analys av sociotopvärden i nio av Örebro kommuns mindre tätorter. Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Tillvägagångssätt 5 1. STORA MELLÖSA 9 Inventering och analys 10 Grönstrukturen i Stora Mellösa 12 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 14 2. ODENSBACKEN 17 Inventering och analys 18 Grönstrukturen i Odensbacken 20 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 23 3. ASKERSBY 27 Inventering och analys 28 Grönstrukturen i Askersby 30 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 32 4. HAMPETORP 35 Inventering och analys 36 Grönstrukturen i Hampetorp 38 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 40 5. KILSMO 43 Inventering och analys 44 Grönstrukturen i Kilsmo 45 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 47 6. BREVENS BRUK 49 Inventering och analys 50 Grönstrukturen i Brevens bruk 51 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 51 7. ÖLMBROTORP 55 Inventering och analys 56 Grönstrukturen i Ölmbrotorp 57 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 58 8. GARPHYTTAN 61 Inventering och analys 62 Grönstrukturen i Garphyttan 64 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 67 9. MOSÅS 71 Inventering och analys 72 Grönstrukturen i Mosås 74 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 76 SLUTSATS 79 Föreslagna åtgärder 80 INLEDNING 5 Inledning Dokumentets bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Detta dokument har tagits fram under Tillvägagångssätt sommaren 2015 som ett stöd för den De nio orter i Örebro kommun som stud- kommande revideringen av Örebro erats i detta arbete är Stora Mellösa, Odens- kommuns översiktsplan och som ett backen, Askersby, Hampetorp, Kilsmo, underlag för den fortsatta utvecklin- Brevens bruk, Ölmbrotorp, Garphyttan gen av nio av kommunens mindre och Mosås.
    [Show full text]