DOCSLIB.ORG

Arkivförteckning. Örebro Kommun. Fastighetsnämnden 1

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Arkivförteckning. Örebro Kommun. Fastighetsnämnden 1 Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Fastighetsnämnden 1. 2021-05-24 Historik Örebro kommun. Fastighetsnämnden 1 (ÖK:022) Verksamhetstid 1974 - 2002, handlingar omfattar åren 1888 - 2002 Under kommunstyrelsen 1971 - 1973 Ansvaret för fastighetsfrågor låg direkt under Kommunstyrelsen 1971-1973 i form av Fastighetskontoret och Husbyggnadskontoret. 1972 började en organisationsöversyn av Fastighetskontoret, som utmynnade i att en Fastighetsnämnd bildades 1974. Fastighetskontoret lades då organisatoriskt under Fastighetsnämnden liksom Husbyggnadskontoret (se eget arkiv) . Fastighetsnämnden 1 (ÖK:022) 1974 - 1985 Kommunstyrelsen beslutade att från 1974 inrätta en fastighetsnämnd med ett fastighetskontor. Detta KS- beslut innebar att kommunens fastighets- förvaltning kunde läggas under en ansvarig huvudman. Den nya nämnden skulle handlägga ärenden rörande mark och exploatering, låneärenden, byggnads- och utrustningsärenden rörande kommunens husbyggande samt ärenden om bostadsfördelning. Fastighetsnämnden fick även i uppdrag att verka som central byggnadskommitté, och därmed ansvara för husbyggnadsverksamheten. - 1977 organiserade man nämndens verksamhet i tre utskott, vilka hade olika ansvarsområden: Utskott I: mark- och exploateringsfrågor Utskott II: bostadsförsörjning Utskott III: fastighetsförvaltning och husbyggnadsverksamhet 1978 genomfördes en omorganisation av Fastighetskontoret (se bilaga). - 1980 införlivades Husbyggnadskontoret som en avdelning inom Fastighetskontoret. - 1981-01-01 tog Byggnadsnämnden över Utredningskontoret, Plankontoret, Stadsarkitektkontoret och Fastighetskontorets exploateringsavdelning. Byggnadsnämndens kansli, kallat Stadsbyggnadskontoret, handlade och beredde ärenden på uppdrag från Fastighetsnämnden. Dessa ärenden finns i Fastighetsnämndens arkiv. - 1986-01-01 inrättades Tekniska nämnden, som övertog Fastighetsnämnden, Gatunämndens och Parknämndens verksamhetsområden. Tekniska nämndens fastighetsförvaltning 1986 - 1991 Avdelningarna inom Tekniska nämnden delades i beställare- och utförandeavdelningar dvs resultatenheter. 1987 bröts Lokalvården ur fastighetsavdelningen. 1987 Kommunstyrelsen övertog fastighetsägareansvaret t ex ansvar för köp och försäljning av kommunens mark och fastigheter. 1989 - 1990 gjordes en utredning om överföring av fastighetsförvaltning till kommundelarna. Tekniska servicekontoret, TS (ÖK:104) 1991 - 1996 Bildandet av Tekniska Servicekontoret skedde formellt 1 januari 1992, men verksamheten startade redan 1 oktober 1991. Organisatoriskt lades kontoret under kommunstyrelsens ekonomi-och personalutskott (EPU). I december 1992 inrättades ett särskilt beredningsorgan, Ägarstyrelsen, som skulle ha till uppgift att bereda ärenden inom servicekontorens verksamhetsområden som gällde mål, inriktning, omfattning eller kvalité. Syftet med att införa servicekontor var att försöka effektivisera verksamheten genom att skilja beställardelen från utförardelen. Effektivitetsvinster förväntades uppstå eftersom beställningarna skedde i konkurrens och utbudet blev behovsstyrt. Omorganisationen innebar att Tekniska nämnden delades i två delar, varav den ena delen behöll namnet och blev en ren beställarorganisation och den andra delen blev Tekniska servicekontoret, TS. Avdelning Park och Idrott överfördes till TS från Fritid Örebro, som upphörde 1 januari 1992. Avdelningen bestod av park, skog och idrottsverksamhet. Tekniska servicekontoret, TS blev en ren utförarorganisation som bestod av: Sida 1 av 2 2021-05-24 Historik Örebro kommun. Fastighetsnämnden 1 (ÖK:022) - Stab - Anläggning Markarbeten, gatuunderhåll, vatten-och avloppsledningar, byggnadsunderhåll - Byggkonsult (1991-1994, ihopslagen med TS Fastigheter) Projektering, upphandling, byggledning, kontroll - Fastigheter (1991-1996) Underhåll, drift, hyresförhandlingar, fastighetsservice - Kilsbergen (1991-1998) Drift och underhåll av Kilsbergsanläggningarna - Lokalvård (1991-1996) Städning, fönsterputs, gardin-och möbeltvätt, utbildning - Park och Idrott (1991-1998) Parkunderhåll, gräsyteskötsel, växtproduktion, skötsel av kommungemensamma idrottanläggningar, skogsmark - Transport och Teknik (1991-1998) Transporter, uthyrning av maskiner och fordon, underhåll, tvätthall och förrådstjänster -I januari 1994 gick avdelningarna TS Byggkonsult och TS Fastigheter samman. 1995-12-31 avvecklades Ägarstyrelsen, i samband med inrättandet av Service-och arbetsmarknadsnämnden (SAM). Ö-gruppen och TS tillfördes Kommunstyrelsens utskott Miljö-, ekonomi och planutskottet (MEP) -I december 1995 tillsatte KS en ny styrelse för TS. 1997-01-01 överfördes TS Fastigheter till den nybildade Örebro kommunfastigheter (ÖKF) 1997-01-01 TS Lokalvård bildade privat medarbetarbolag. 1998-12-31 fördelades de fyra kvarvarande avdelningarna upp: TS Anläggning fördes till Tekniska förvaltningen, TS Transport och Teknik till Örebro kommunfastigheter (ÖKF) och TS Kilsbergen och TS Park och idrott överfördes båda till den nybildade Fritids-och Turistnämnden. Örebro kommunfastighet, ÖKF 1997-2002 I planeringen inför omorganisationen skrevs "TS Fastighet - SBK = ÖKF". 2 personer från Stadsbyggnadskontoret, SBK placerades i i Planeringsgruppen. Övriga avdelningar kom från TS Fastighet. ÖKF utgjorde en egen förvaltning, som organisatoriskt var sidoordnad Stadskansliet. Politiskt sorterade verksamheten under Kommunstyrelsen och dess miljö-, ekonomi- och planutskott (MEP). ÖKF:s organisation Kommunstyrelse /MEP / Samrådsgrupp (med expertpanel med kunniga inom fastighetsområdet) / Förvaltningschef / / / Linjeorganisation Planeringsgrupp Administration 1. Teknikgrupp 2. Förvaltargrupp (Centrala fastigheter) 3. Förvaltargrupp (KDN-fastigheter) 4. Fastighetsservice (5 rep. grupper samt administration) Namnbyte till Kommunfastigheter Örebro, KFÖ 2003- Förteckningsarbete Fastighetsnämndens arkiv förtecknades av Malin Joakimsson 1996-11-01. Fastighetsnämndens arkiv kompletterat och omförtecknat av Ulrika Johnsson 1997-11-20. Fastighetsnämndens arkiv kompletterat av Karin Jirénius 1998-10-28. Ett av kontoren (Husbyggnadskontoret) har förtecknats som egen arkivbildare. Den första delleverans av Tekniska Servicekontoret, TS är förtecknad av Britt-Marie Olsson i september år 2000. Fastighetsnämndens arkiv kompletterat 2005-09-01 av Marie Esplund-Lynn och Per Roth. Fastighetsnämndens arkiv kompletterat 2006-05-15 av Daniel Hall. Historik Örebro kommunfullmäktiges protokoll. Sida 2 av 2 Innehållsförteckning Örebro kommun. Fastighetsnämnden 1 (ÖK:022) A Protokoll A1 Nämndprotokoll A2 Presidieprotokoll A3 Protokoll, Ledningsgrupp A4 Utskottsprotokoll A4a Protokoll Utskott I, mark- och exploatering A4b Protokoll Utskott II, bostadsförsörjning A4c Protokoll Utskott III, husbyggnad och förvaltning A5 Företagsnämndsprotokoll A6 Skyddskommittés protokoll A7 Protokoll, avdelningsmöten A8 MBL-protokoll A9 Fastighetsrådets protokoll A10 Övriga protokoll B Utgående handlingar B1 Utgående skrivelser B2 Informationsblad B3 Årsredovisningar B4 Verksamhetsplaner C Diarier C1 Diarielistor C2 Diariekort C3 Diarier över bostadslåneansökningar C4 Diariekort, ärenden beredda av Stadsbyggnadskontoret D Register och liggare D1 Registerkort rörande fastighetsvärdering D2 Förteckningar över utfärdade beslut om bostadsbidrag D3 Register rörande personal E Inkomna handlingar E1 Korrespondens E2 Diarieförda handlingar, ÖKF E3 Diarieförda handlingar FN och SBK Innehållsförteckning E4 Förordningar och tabeller om bostadsbidrag F Ämnesordnade handlingar F1 Projekthandlingar F2 Ärende gällande tomtmark F2a Ärenden gällande tomtmark: Expropriation F2b Ärenden gällande tomtmark: Avgäldsreglering F2c Ärenden gällande tomtmark: tomträttskontrakt F2d Ärenden gällande tomtmark: dödade inteckningar F3 Kontrakt och avtal F3a Entreprenadkontrakt F3b Arrendekontrakt F3c Ramavtal F3d Handlingar rörande hyresärenden F3e Diverse avtalsärenden F4 Handlingar rörande fastigheter F4a Handlingar rörande Örebro Kexfabrik F4b Handlingar rörande husbyggnation F4c Handlingar rörande kioskverksamhet F4d Fastighetsakter F4e Köpekontrakt F4f Övriga fastighetshandlingar F5 Handlingar om stadens bevarandeplan F5a Protokoll gällande bevarandeplan F5b Okulärbesiktning för bevarandeprogram F5c Utredningar gällande bevarandeplan F5d Övriga handlingar rörande stadens bevarandeplan F6 Handlingar rörande bostadsbidrag F6a Bostadsbidragsakter F7 Handlingar om skyddsrum och krigsbranddammar F7a Handlingar rörande skyddsrum F7b Handlngar rörande krigsbranddamm F8 Handlingar gällande personal F8a Personalakter F8b KFÖ Personalförening F8c Tjänstgöringsintyg F9 Övriga ämnesordnade handlingar G Räkenskaper Innehållsförteckning G1 Verifikationer K Fotografier K1 Fastighetskontorets fotografier Arkiv Örebro kommun. Fastighetsnämnden 1 (ÖK:022) Serierubrik Seriesignum Nämndprotokoll A1 Serieanmärkning Serien i arkivkartong. Volymnummer Tid Anmärkning 1 1974 2 1975 3 1976 Januari - september 4 1976 Oktober - december 5 1977 6 1978 7 1979 Januari - maj 8 1979 Augusti - december 9 1980 10 1981 11 1982 12 1983 13 1984 14 1985 2021-05-24 Örebro Stadsarkiv Arkiv Örebro kommun. Fastighetsnämnden 1 (ÖK:022) Serierubrik Seriesignum Presidieprotokoll A2 Serieanmärkning Serien i arkivkartong. Volymnummer Tid Anmärkning 1 1973-1978 Endast föredragningslistor 1975 - 1976. 2 1979-1981 3 1982-1985 2021-05-24 Örebro Stadsarkiv Arkiv Örebro kommun. Fastighetsnämnden 1 (ÖK:022) Serierubrik Seriesignum Protokoll, Ledningsgrupp A3 Serieanmärkning Serien arkivkartong. Innehållen även bilagor. Volymnummer Tid Anmärkning 1 2000-2002 2021-05-24 Örebro Stadsarkiv Arkiv
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Örebro (Pdf, 1,9
    2 2 Lövnäset Nyttorp Nya Viker S Klysna Fyrby 15 4 Järle 851.18 Norra 7 5 Äspelund 6 Ö Kärne 8 Sävviken 244 840 842 0 Mossberga 8 V Torvesta 2 8 Lia 2 3 7 7 249 Äsphöjden 3 6 Skärmarboda Basketorp Bresätter 3 Torpa 32 Fänninge Nybble 26 Skrikarhyttan Ramshyttan 8 Ullersätter Ö Näs 771 608 6 Älvhyttegården 0 72 Ervalla Avdala 9 1 Gåsta Karlsdal 1 Norsebäck 831 S Ullvettern Alkvettern 4 7 Kyrksten 6 3 7 Bläsåsen Rynninge DRIFTOMRÅDESKARTA 24 5 Fellingsbro Dalsmund 2 Älvhyttan Medinge 7 Dalkarlsberg 0 836.1 Oppboga Nolås Lersjötorp 713 50 Furunäs Frötuna Tavlan 5 9 Ringaby 815.1 607 2 74 Kärrboda Tåbäcken 7 827 Arrud Örebro !$ S Dylta 829 Kägleholm Stensviken Lockhyttan Sundby 2 Lockenkil 2 Granbergsdal 8 Lunnedet Bocksboda 815 751 Seltorp Herrnäset Rosensjö 720 Öfalla 7 Prästtorp Sörby 2 N Billinge 0 Björntorp Kväggen 23 Källmo 3 2 Fiskartorpet 82 7 Högfors Rådehult 5 Ölmbrotorp Datum: 2020-08-27 Käxsundet 7 Krämplinge 4 Forsnästorp Klockhammar Opphammar 60 205 Skala (A3): 1:240 000 Sundet Äspedalen 747 Långbyn Lysinge 708 Gälleråsen 0 Gropvik V Lonntorp 3 N Listre Hult Falla 8 Kojnäset Lerängen Nävesta Broby Öv Dammsätter 0 1,5 3 4,5 6 7,5 Forsby Sibberboda 6 Munkaboda Timsbron 5 km Blackstahyttan 7 Tjugesta 748 Mörkviken 74 Kvinnersta Röcklinge 5 Balsna © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åsbergsviken Kilsbergen Skäcklinge Hälglöt 734 60 9 5 1 Kåvi Kårsta 7 7 Blacksta 818 0 Boviken 2 4 Lämås Utterbäck 746 Hovsta Ramstena Björka 81 Ånnaboda Frösvidal Nytorp Ättinge 7 Götavi 8 2 1 Gottebol 7 Karlskoga 8 Filipshyttan Nasta Linnebäck Rånnesta
    [Show full text]
  • En Studie Av Grönstruktur
    Ölmbrotorp Garphyttan Örebro Mosås Stora Mellösa Odensbacken Askersby Hampetorp Kilsmo Brevens bruk En studie av grönstruktur. En inventering och analys av sociotopvärden i nio av Örebro kommuns mindre tätorter. Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Tillvägagångssätt 5 1. STORA MELLÖSA 9 Inventering och analys 10 Grönstrukturen i Stora Mellösa 12 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 14 2. ODENSBACKEN 17 Inventering och analys 18 Grönstrukturen i Odensbacken 20 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 23 3. ASKERSBY 27 Inventering och analys 28 Grönstrukturen i Askersby 30 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 32 4. HAMPETORP 35 Inventering och analys 36 Grönstrukturen i Hampetorp 38 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 40 5. KILSMO 43 Inventering och analys 44 Grönstrukturen i Kilsmo 45 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 47 6. BREVENS BRUK 49 Inventering och analys 50 Grönstrukturen i Brevens bruk 51 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 51 7. ÖLMBROTORP 55 Inventering och analys 56 Grönstrukturen i Ölmbrotorp 57 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 58 8. GARPHYTTAN 61 Inventering och analys 62 Grönstrukturen i Garphyttan 64 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 67 9. MOSÅS 71 Inventering och analys 72 Grönstrukturen i Mosås 74 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 76 SLUTSATS 79 Föreslagna åtgärder 80 INLEDNING 5 Inledning Dokumentets bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Detta dokument har tagits fram under Tillvägagångssätt sommaren 2015 som ett stöd för den De nio orter i Örebro kommun som stud- kommande revideringen av Örebro erats i detta arbete är Stora Mellösa, Odens- kommuns översiktsplan och som ett backen, Askersby, Hampetorp, Kilsmo, underlag för den fortsatta utvecklin- Brevens bruk, Ölmbrotorp, Garphyttan gen av nio av kommunens mindre och Mosås.
    [Show full text]
  • Arkivförteckning. Örebro Kommun. Byggnadsnämnden
    Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Byggnadsnämnden. 2020-09-22 Historik Örebro kommun. Byggnadsnämnden (ÖK:017) Verksamhetstid 1971 - , handlingarna omfattar åren 1897- Byggnadsnämnden efter 1971 Efter Örebro kommuns bildande 1971 fortsatte Byggnadsnämnden sin verksamhet som tidigare. (Se Örebro stad.Byggnadsnämnden ÖS:xx ) Byggnamnsnämndens ansvar De svarar för den fysiska miljön, inkluderande mark och vatten samta stadens, småorternas och landsbygdens bebyggelse och miljö. Förvaltningen har haft fler interna omorganisationer: 1971 överfördes vissa arbetsuppgifter från Byggnadsnämnden till Planeringskontoret under Kommunstyrelsen, bl.a. upprättandet av bostadsbyggnadsprogram och samordningen av den långsiktiga utrednings- och planeringsverksamheten för stadens utbyggnad. 1972 fick Stadsingenjörskontoret i uppdrag att sköta Örebros fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndighet. 1974 lades en utredning fram om de centrala administrativa kontorens ställning och organisation. I utredningen föreslogs att ett Plankontor skulle inrättas och ersätta Planeringskontoret. Plankontoret skulle ha en generalplaneavdelning, två planavdelningar, en trafikavdelning och informationsavdelning. I och med detta kom även stadsarkitektkontorets organisation att ändras. Det gamla Planeringskontorets utredningsavdelning skulle ombildas till ett utredningskontor. 1981-01-01 bildades ett Stadsbyggnadskontor som skulle bereda och handlägga ärenden för Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden. Beslutet togs 1980-11-27 av Kommunstyrelsen
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Karta Omrade Vag Hallsberg 2
    Åsbergsviken Röcklinge 7 Skäcklinge Gunnarsökna Götlunda 4 Balsna 820 4 6 9 Kilsbergen 3 5 Kåvi Kårsta 81 Hälglöt 0 Boviken 708 1 7 8 2 5 Blacksta 830 18 57 567 Hasta 1 5 7 2 2 1 Lämås Nytorp 5 0 7 7 Utterbäck Ramstena Björka 0 0 3 Ånnaboda Hovsta 6 5 2 8 4 E18/E20 Brandstorp 6 2 Götavi Frösvidal Ättinge 8 Gottebol 746 7 1 205 4 Nasta 7 Krogesta Lunger 0 Åltorp Linnebäck Karlskoga 5 815 50 Tyringe Immetorp Filipshyttan Rånnesta Ekersby Slyte Grythem 243 823 Sickelsjö Sjölunda Åsta Götarsvik 5 Hättinge Solberga 8 Glanshammar Löre 1 564.1 0 5 753 8 DRIFTOMRÅDESKARTA Furuskallen 7 2 2 5 1 6 Stråbergsmyren 6 1 7 5 15 5 4 5 Egersta 7 7 Via 6 7 5 7 0 Ekeberg 5 Nannberga Hjulåsen 29 Garphyttan 0 4 50 51 73 4 5 Valsta 3 Hult 55 7 Runnaby Kolja Sticksjö 51 5 1 Suttarboda 3 6 Östervik Våtsjötorp 5 5 7 Hallsberg Högeberg Äsplunda Skävesund 1 Högåsen Latorp 823 551 7 Stavvik 5 73 0 555 7 2 732 717 Ekeberg Villingsberg Måla Lervik Arvaby Brännebacken 27 Klunkhyttan 7 Svenshyttan 733 E18/E20/50 Hjälmarsberg Hästnäs Ålhammarsudden Duvedalen 39 Framnäs Kvarntorp Lekeberg 7 Fallhagen 8 7 Ekeby 5 3 2 Holmstorp 8 Datum: 2021-08-25 4 1 6 Mårtenstorp 7 6 5 8 Örebro 6 Hjälmarbaden 4 Degernäs Ölsdalen E20.5 Ekeby-Almby 79 9 E18 Vintrosa 207 Ö Sundby Lekhyttan Mark Börsholm Skala (A3):1:300 000 691 5 730204 Hjälmarsnäs 6 691 St Ulvgryt Ö Rynninge Degerfors Vissboda 7 2 1 8 56 69 Hjälmaren 603 55 691 Ängebäck 5 1 6 0 2 4 6 8 10 66 5 Spånga 7 78 Täbyfallen 6 570 5 Ekeby km 5 Stortorp Kinkhyttan 6 Resta 8 547 Torget 3 Torsborg Gryt Östra Gryt © Lantmäteriet, Geodatasamverkan
    [Show full text]
  • Örebro 2050 En Kommun Med 200 000 Invånare
    Örebro 2050 En kommun med 200 000 invånare Förord Föreliggande projektarbete har genomförts som en del av kursen Hållbar utveckling i samhällsvetenskapligt perspektiv, Avancerad nivå under vårterminen 2014. Projektet har utförts i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. Resultatet är en visionsplan för Örebro kommun år 2050, som tagits fram efter förslag från stadsbyggnadskontoret. Kontaktperson på Örebro kommuns stadsbyggnadskontor har varit Peter Sundström. Örebro, 2014-06-04 Olof Elander Ramis Ghotbi Martin Nyqvist Simon Wahlbeck 1 Innehåll Näringsliv ...................................................................................................... 14 Inledning ......................................................................................................... 3 Mindre tätorter i Örebros närhet .................................................................. 14 Syfte ................................................................................................................ 3 Referenser ..................................................................................................... 16 Befolkningsutveckling ..................................................................................... 3 Bilaga 1 .......................................................................................................... 17 Integration ...................................................................................................... 4 Bilaga 2 .........................................................................................................
    [Show full text]
  • Sprawl På Närkingska
    Örebro Universitet Institutionen för samhällsvetenskap Kulturgeografi D Uppsats 10 p Höstterminen 2006 Sprawl på närkingska Författare: Peter Sundström Handledare: Mats Lundmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 6 1.1 Problembakgrund 6 1.2 Syfte och frågeställning 7 2. METOD, DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR 8 2.1 Undersökningens kronologi 8 2.2 Tätorter 8 2.3 Lokala arbetsmarknadsregioner 10 2.4 Några inledande ord om sprawl 11 3. SPRAWL 12 3.1 Amerikansk sprawl 12 3.1.1 Polycentriska städer 12 3.1.2 Sprawl och Industrialiseringen 14 3.1.3 Låg densitet 15 3.1.4 Sprawl som motiv och något att motverka 15 3.1.5 Sammanfattning av amerikansk sprawl 16 3.2 Europeisk sprawl 16 3.2.1 Attraktiv stadskärna 16 3.2.2 Sprawl och fritidshusbebyggelse 17 3.2.3 Nedgångsregioner, övergångsekonomier och stora investeringar 17 3.2.4 Landförbrukning 18 3.2.5 Olika former av sprawl, men samma grundmönster 18 3.3 Svensk sprawl 18 3.3.1 Amerikansk sprawl i mindre och delvis annorlunda format 18 3.3.2 Omvandling av fritidshus och andra aspekter på sprawl 19 3.4 Vad är sprawl? 19 4. NÄRLIGGANDE BEGREPP OCH TEORIER 21 4.1 Suburbanisering 21 4.2 Kontraurbanisering 21 4.3 Centralortsteorin 22 5. FÖRVÄNTAT RESULTAT - (EN OPERATIONALISERING AV SPRAWL) 25 6. PRESENTATION AV STATISTISKT MATERIAL 29 6.1 Örebros lokala arbetsmarknadsregion 29 6.2 Örebro 30 6.3 Övriga tätorter i ortssystemet 31 6.3.1 Tätorter med ökad befolkning/ökad yta/minskad täthet 32 6.3.2 Tätorter med ökad befolkning/ökad yta/ökad täthet 32 6.3.3 Tätorter med ökad befolkning/oförändrad yta/ökad täthet 34 6.3.4 Tätorter med minskad befolkning/ökad yta/minskad täthet 34 6.3.5 Tätorter med ökad befolkning/minskad yta/ökad täthet 35 6.3.6 Tätorter med minskad befolkning/minskad yta/minskad täthet 36 6.3.7 Tätorter med minskad befolkning/minskad yta/ökad täthet 36 6.3.8 Tätorter med minskad befolkning/oförändrad yta/minskad täthet 36 2 7.
    [Show full text]
  • Statistik Om Örebro Kommun – Landsbygd Och Tätorter 2019 Pdf
    Örebro 2019 Tätortsbeteckning 1. Askersby 2. Ekeby-Almby 3. Garphyttan 4. Glanshammar 5. Hampetorp 6. Hovsta 7. Kilsmo 8. Latorpsbruk 9. Läppe 10. Norra Bro 11. Odensbacken 12. Stora Mellösa 13. Vintrosa, del av 14. Ölmbrotorp 15. Örebro 16. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Askersby 256 242 14 0,60 418 20,4 Ekeby-Almby 1 886 1 309 577 2,00 767 8,0 Garphyttan 1 529 1 621 -92 1,73 934 15,1 Glanshammar 772 751 21 1,12 697 12,9 Hampetorp 310 335 -25 1,34 229 30,4 Hovsta 2 791 2 781 10 1,58 1 797 8,9 Kilsmo 231 259 -28 0,32 718 29,5 Latorpsbruk 744 683 61 1,23 593 12,1 Norra Bro 905 796 109 1,47 600 6,0 Odensbacken 1 334 1 374 -40 1,57 880 22,2 Stora Mellösa 794 809 -15 1,02 784 18,4 Vintrosa, del av 1 400 1 412 -12 1,79 765 13,8 Ölmbrotorp 533 545 -12 0,63 862 14,2 Örebro 120 436 107 674 12 762 50,61 2 287 Utanför tätort 19 446 14 869 4 577 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015.
    [Show full text]
  • Regionalt Trafikförsörjningsprogram För Örebro
    Regionalt trafi kförsörjningsprogram för Örebro län 2016–2025 Antagen av Regionfullmäktige November 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 14 1.1 Trafikförsörjningsprogrammetl 14 1.2 Organisation 15 2 Övergripande mål för transportsystemet 19 3 Mål för kollektivtrafiken 11 3.1 År 2025 11 3.2 Övergripande strategisk inriktning 12 4 Nuläge 14 4.1 Samhällsutmaningar för kollektivtrafiken 14 4.2 Kollektivtrafikens utveckling 19 5 Strategisk inriktning för kollektivtrafiken 24 5.1 Attraktiv och tillgänglig resa 24 5.2 Marknad 25 5.3 Utbud och kapacitet 26 5.4 Klimat och Miljö 26 5.5 Trafikering 27 6 Marknadsanalys 29 6.1 Regionaltåg 29 6.2 Pendeltåg 30 6.3 Expressbussar 30 6.4 Regionbuss 31 6.5 Landsbygdstrafik 32 6.6 Stadstrafik 34 Länsgränsöverskridande 36 6.7 Trafikplikt eller kommersiell trafik 37 6.8 Anpassning till radikal förändring av efterfrågan 37 6.9 Viktiga bytespunkter 37 7 Kommersiell kollektivtrafik 39 7.1 Tillträde till hållplatser och resecentra 39 8 Färdtjänst och riksfärdtjänst 41 8.1 Färdtjänstens organisation i Örebro län 41 8.2 Färdtjänst och riksfärdtjänst i Örebro län – omfattning 41 8.3 Prissystem för färdtjänst 41 8.4 Prissystem för riksfärdtjänst 41 9 Genomförande och ekonomi 42 9.1 Arbetsfördelning 42 9.2 Samverkan 42 9.3 Trafikplikt 42 9.4 Tillköp 43 9.5 Stödsystem och infrastruktur 43 10 Uppföljning och lärande 46 10.1 Indikatorer för uppföljning av programmet 46 2 5 1 Bakgrund 1.1 Trafikförsörjningsprogrammet Trafikförsörjningsprogrammet utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Örebro län. Detta sker med avstamp i den regionala utvecklingsstrategin. Trafikförsörjningsprogrammet ska beskriva hur en utvecklad kollektivtrafik kan bidra till att målen i den regionala utvecklingsstrategin nås.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]