Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Henrik Lindberg Title Industrisamhällen i industrisamhället. Befolkning och industri i Issue 36 Year of Publication 1998 Pages 87–100 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org

Industrisamhällen i industrisamhället

Befolkning och industri i Marmaverken av Henrik Lindberg

Industrins betydelse Den minskning av industrisysselsättningen som Våra industrisamhällen utgör till stor del själva verkligen ägt rum har slagit hårdast emot traditio¬ grunden för vår industrialisering. Industrisamhälle¬ nellt industridominerade kommuner med en initialt na var och är uppbyggda kring många olika näring¬ hög andel sysselsatta inom industrin. Detta avviker ar, bergsbruk, textilindustri, trävaruindustri och från den traditionella uppfattningen om industrins gruvindustri för att bara nämna några. Gemensamt lokaliseringsförändringar - att industrin tenderade för dessa var att industrin stod i centrum för sam¬ att koncentrera sig regionalt till ett fåtal redan hället bokstavligt, och ofta även bildligt, talat.' industridominerade områden. Ny forskning visar Industrisamhället i stort skapade industrisamhällen emellertid att industrin snarare tenderar att sprida i smått, här började kort sagt det moderna Sverige sig bort från storstäder och traditionella industri¬ ta form. bygder till svagt industrialiserade bygder. I Sverige I takt med att industrin expanderade kunde före¬ uppvisade periferin, kommuner med avsevärt lägre tagen växa, nya verksamheter etableras, fler män¬ andel industrisysselsättning än genomsnittet, en niskor anställas - och allt detta gav upphov till ett, stadig ökning av antalet industrisysselsatta under de till synes, aldrig sinande välstånd. Länge fanns en senaste decennierna. Industrikommuner och stor¬ intim symbios mellan befolkning, bebyggelse och städer uppvisade överlag den motsatta tendensen - industri där industrisamhället växte i takt med alltså minskad industrisysselsättning.^ industrin. I industrisamhället tjänade människor sitt Till denna strukturella utveckling kan läggas den dagliga bröd på fabriken, här fanns gemenskapen, svåra, närmast depressionsliknande lågkonjunktur bland arbetskamrater och inom föreningslivet. som drabbade Sverige under 1990-talets första Industrisamhällets bostäder ägdes eller var ofta hälft. Många branscher och sektorer tappade sys¬ byggda av företaget på orten, välfärdsinrättningar selsättning men värst drabbades tillverknings- och med såväl andlig som lekamlig service sköttes av byggnadsindustrin med företag som slogs ut och industriföretaget. Men industrisamhället skapade andra som rationaliserade. Ett resultat blev att också konflikter, de politiska skiljelinjerna och arbetslösheten steg till nivåer vi inte sett sedan meningsmotsättningarna utgick från en ibland tänkt 1930-talskrisens dagar och den minskande syssel¬ men ofta verklig konflikt om löner, arbetsförhållan¬ sättningen gav naturligtvis upphov till stor oro för den och ägande av industrin. den framtida välfärden. Sammantaget har Sverige

Idag är vi på väg in i något annat - det post-in¬ under de senaste 30 åren förlorat ca. 400 000 in¬ dustriella samhället. Det är oklart vad detta begrepp dustrijobb och åtskilliga bygder har drabbats hårt står för men en viktig del är uppfattningen att tjän- av omvandlingen. Den svaga uppgången i ekono¬ stenäringar betyder alltmer för sysselsättningen - min sedan 1994 har inte kunnat ändra på detta fak¬ och industrinäringar allt mindre. Utan tvivel visar tum, möjligen snyggat till siffrorna något. också den tillgängliga statistiken att sysselsättning¬ När en ort, en kommun eller en region är kraftigt en ökar i tjänstesektoren och minskar i industrisek¬ dominerad av en viss bransch eller ett visst företag torn. En del av detta kan bero på bristfälliga klassi- säger vi ofta att den har en ensidig näringsstruktur. ficeringsmetoder, att man jämför äpplen och päron Verksamheter tenderade i äldre tid att lokalisera sig helt enkelt. nära någon betydelsefull råvara, längs en transport-

87 led eller vid en energikälla. De samhällen som sex hemman, tre på var sida om bäcken, och man växte upp kring dessa verksamheter blev följaktli¬ försörjde sig främst på jordbruk. Denna stillsamma gen dominerade av den befintliga verksamheten. bondby kom att uppleva ett väldigt uppsving i mit¬ Den gamla lokaliseringen är trögrörlig och förän¬ ten av 1850-talet.^ Orten blev en liten men väsent¬ dras endast långsamt när nya förutsättningar upp¬ lig del i den omvälvande process vi idag kallar står. På olika sätt har också den befintliga domi¬ industrialisering. Denna process började i Sverige nansen förstärkts, genom att det byggts upp ett som bekant med en expansion för den norrländska kluster kring den gamla verksamheten med nya sågverksindustrin. företag som är beroende av det gamla företaget. Förutsättningarna fanns. Näringsfriheten var in¬ Därtill kommer att entreprenörsandan och nyföre¬ förd, tullhindren var avskaffade, tillgång fanns på tagsamheten ofta anses vara svagare i enföretags- såväl råvara som arbetskraft och en växande mark¬ dominerade orter. När det gäller branschensidighe¬ nad för trävaror fanns på kontinenten.* Nu trädde ten i Sverige under de senaste decennierna förelig¬ också en rad entreprenörer in på scenen. Gamla ger en paradox. Industrin som helhet har blivit allt¬ bruksägarsläkter, göteborgsdominerade handelshus mer geografiskt spridd men enskilda branscher, och och utländska finansiärer var några av de huvud¬ än mer delbranscher, har blivit alltmer regionalt grupper som satte fart på sågverksindustrin. Den koncentrerade. Frågan är vad som händer med tidi¬ första ångsågen byggdes och igångsattes i Tunadal gare branschensidiga orter, kommuner eller regio¬ utanför Sundsvall 1849. I Söderhamnsdistriktet ner som drabbas av såväl den strukturella som kon- blev & Ala först med en ångsåg i Ala 1854 junkturella nedgången för industrin. Ett sannolikt och året därpå byggdes ångsågen i Marmaverken. utfall och den allmänna farhågan är att bygden För Söderhamnsområdet blev den andra hälften drabbas av arbetslöshet, utflyttning och allmän av 1800-talet en verkligt expansiv period. Trots att stagnation.^ Söderhamns stad inte låg vid någon älvmynning Det står helt klart att siffror på nationell nivå kom staden att bli en betydande utskeppningshamn endast ger en bild av industriomvandlingen. För att för trävaror i området. Under 1860-talet blev kunna se intressanta aspekter och blottlägga skill¬ Söderhamnsområdet, räknat efter tullkammardis¬ nader mellan olika delar av Sverige måste forskare trikt, näst störst bland de norrländska sågverksdis- genomföra lokal- och regionalstudier för att kom¬ trikten om man mäter i exportvolym. Årtiondet plettera bilden på nationell nivå. Vid sådana studier senare var Söderhamn störst med en årlig export på framträder en annan bild, rikare på detaljer, skarpa¬ mer än 300 000 m^ plank och bräder varje år. Några re i konturerna och den kan ofta belysa nya sam¬ av de allra största sågverken, och Askesta manhang. Jag ska i denna artikel diskutera den inti¬ vattensåg samt Ala ångsåg fanns inom Söder¬ ma symbios som finns mellan industri, befolkning hamnsdistriktet. Mot slutet av 1800-talet var hela och bebyggelse i en av Sveriges många små indus¬ 2 600 människor sysselsatta inom Söderhamnsåg- triorter, Marmaverken"' i Söderhamns kommun. verken vilket var knappt hälften av alla sågverksar- Mitt syfte är att beskriva utvecklingen för orten betande i Gävleborgs län.’ Marmaverken, vägen över industriepoken och fram I Marmaverken dominerade lokalt kapital, till till dags dato när industrisamhället både i Sverige skillnad från övriga större sågverksföretag i Söder¬ och Marmaverken tycks ha allvarliga problem. hamnsområdet.* En lokal industriidkare, sedermera landshövding i Norrbotten, Per Henrik Widmark, gick 1854 samman med två köpmän från Söder¬ Industrisamhället byggs upp - hamn Johan Brolin och Carl Johan Schöning. Dessa ett samhälle i rörelse herrar beslutade sig för att driva sågverksrörelse vid Industrins historia har varit intimt sammanvävd sjön Marmen i Söderala socken. Rörelsen blev akti¬ med Marmaverkens historia under de senaste 150 ebolag 1858 och därmed det första inom sågverks- åren. Marmaverken är en liten ort i Söderala sock¬ branschen i Sverige. Brädgården med utlastning för en nuvarande Söderhamns kommun intill sjön Mar¬ skeppning av trävaror låg vid Söderhamnsfjärden i men. Samhället eller byn bestod vid mitten av Stugsund dit timret fördes med pråmar och körslor.’ 1800-talet av omkring 12-15 hushåll fördelade på Sågverksrörelsen drevs länge med stor framgång.

88 De till en början försiktiga skogsköpen förbyttes i Marma Sågverks AB blev efterhand del i ett stör¬ sin motsats under 1870- och 1880-talen då de för¬ re trävarukluster som etablerades i Söderhamnsom- dubblades för varje årtionde, från 11 000 hektar rådet. Ekonomgeografen Michael Porter har visat 1870 till 42 000 hektar 1890. Samma utveckling att framgångsrika industrier i en nation eller region fanns på andra håll i Norrland där sågverken lade ofta är intimt länkade till varann och har stora kon¬ under sig allt större skogsarealer i sin hunger på taktytor mellan sig. Trävaruklustret i Söderhamn är råvara. Till sist ansågs situationen ohållhar och ett bra exempel på detta. Formellt fristående bolag 1906 stiftades den s.k. holagsförhudslagen som kom att samarbeta om långsiktiga inköpsförbindel- kraftigt inskränkte företagens möjligheter att för¬ ser men också gemensamma projekt. Ett sådant värva mark från enskilda. Också vad gäller produk¬ projekt fanns mellan fyra av de största sågverksfö- tion och vinster visade Marmaholaget goda siffror. retagen i Söderhamn, däribland Marma Sågverks Produktionen steg från 100 000 stockar år 1870 till AB, om strömrensningar, ränn- och bombyggnader, 250 000 stockar under 1880-talet och över 400 000 för att få en bättre flottled i Ljusnan ned till skilje¬ stockar kring sekelskiftet. stället i Marmen. Samarbete fanns även i järnvägs- Nya anläggningar hyggdes och ny maskinpark frågor - också ett stort kostnadskrävande projekt införskaffades kontinuerligt. Åren 1871-1872 som alla företagen hade nytta av men samtidigt för skedde en stor om- och tillbyggnad som fördubbla¬ stort för att en enskild aktör skulle kunna arbeta på de sågningskapaciteten, bland annat byggdes en ny egen hand.'^ skorsten samt installerades sex enkelramar och ett Den tidiga industrialiseringen innebar en ökad kantverk levererade av firma Jäderberg & Co. rörlighet i samhället. Det gamla bondesamhället Denna firma, senare omdöpt till Söderhamns verk¬ städer AB fick förnyat förtroende över åren, bland Figur 1: Grisbergskasernernafick sitt namn efter grishu¬ sen på vägen emot sjön Marmen. De rivs senare annat installeras en bandsåg 1893 av samma företag för att ge plats åt sulfat och talloljefabriken. Alldeles framför och två decennier senare levereras fyra moderna huset, där de båda pojkarna sitter, bedrivs emellan 1868 sågramar." och 1914 kolning av ribb och bakarfrån sågen.

89 med reglerade stads- och industrinäringar gav vika vaije familj hade hela två små rum och ett kök.'® för ett begynnande industrisamhälle med större Kring sekelskiftet var grunden lagd för industri¬ social, yrkesmässig och geografisk rörlighet. För samhället Marmaverken. Sågverket sysselsatte skogsindustrins del är det väl känt att antalet van- efter utbyggnaden 1898 omkring 200 arbetare och dringsarbetare, främst från Värmland, var av stor ett fåtal tjänstemän. Produktionen var främst inrik¬ betydelse. En viktig orsak bestod av att sågverksar- tad på sågade plankor och bräder av olika kvantite¬ betet var ytterst säsongsbetonat. Avverkningarna ter varav en mindre del förädlades vidare vid hyv- skedde mellan senhösten och vårvintern, varefter leriet i Söderhamn. Företaget var fortfarande fram¬ timret flottades med vårfloden till sågverken och gångsrikt även om det fanns tecken som tydde på utskeppningshamnarna. Själva sågningsarbetet motsatsen. Överavverkningen i bolagets skogar ägde huvudsakligen rum från april/maj till septem¬ samt en överdådig utdelningspolitik till ägarna ber/oktober men sågningssäsongen förlängdes hotade nämligen att såga av den gren företaget satt gradvis framemot sekelskiftet." Märkligt nog tycks på. Själva orten Marmaverken torde ha bestått av få från Marmaverken med omnejd ha arbetat i den kring 75 hushåll samt en del inhysta arbetare kring tidiga sågverksindustrin. Detta vittnar om att det sekelskiftet, men de fast bosatta övervägde. också i Marmaverken kan ha funnits en slags rural- Industrialiseringen innebar en grundläggande industriell barriär som hindrat folk från byarna intill omvandling av näringslivet i Söderhamn och Mar¬ att söka sig emot industriarbete i industriorter.“'Till maverken. Dominansen för den agrara ekonomin, Marmaverken, som dittills bestod av några få går¬ präglat av naturahushållning, ersattes av en indus¬ dar med 12-15 hushåll, kom främst folk från Dalar¬ triell ekonomi med trävaruhanteringen i centrum, na och Värmland. I regel gick man flera personer baserat på penninghushållning. Man ska dock ha i tillsammans och arbetade sig fram både på fram- minnet att det är fråga om ett tyngdpunktsskifte, och tillbakavägen. Närmare sekelskiftet blev fler inte mer. Fortfarande var jordbruket betydande för fast bosatta i Marmaverken eftersom säsongsarbe¬ de flestas försörjning, då sågverks- och skogsarbe¬ tet blev mindre vanligt.'^ tet inte gav utkomst året om. I regionen skapades Med expansionen för sågverket behövdes raskt som, Kjell Haraldsson skriver, ”en ekonomisk och nya bostäder och snart förvandlades den gamla social symbios mellan jordbruk och sågverkshante- bondbyn till ett av arbetarbostäder bebyggt indus¬ ling under året”." De stora träföretagens behov av trisamhälle. Samtidigt med sågverksbygget 1854- timmer, skogsarbetare, körare, fiottleder och annat 1855 byggdes två hus med åtta rum och ett hus med gjorde stora delar av bygden och dess invånare del¬ fyra lägenheter om ett kök och rum i varje. En viss aktiga i det nya. Ett kluster byggdes upp kring den klasskillnad fanns mellan de båda husen. Bostaden dominerande sågverkshanteringen och denna blev med fyra rum hade högre standard och var förbe¬ därigenom ingen enklav utan tvärtom en integrerad hållen yrkesarbetare som sågare och sågställare. del av bygden. Efter utbyggnaden av sågen 1872 byggdes fem typiska sågverkskasemer i en rad från sågen uppe¬ mot den nybyggda järnvägen. Ett område som i Industrisamhället mognar folkmun också kallades ”bruket”. Standarden var - kris och torftig, speciellt på de två tidiga husen som också konsolidering revs innan sekelskiftet. Till den under 1870-talet Svensk sågverksindustri hade firat stora triumfer nystartade kolarverksamheten byggdes även en s.k. under 1800-talets senare hälft men bistrare tider kolarkasern med åtta lägenheter. Kolningen syssel¬ väntade. Såväl på råvaru- som avsättningssidan satte bara omkring 20 arbetare men enligt uppgift hårdnade klimatet. Den tidigare exploateringen av hade kolarna lägst status, värst arbetsvillkor och skog hade lett till råvarubrist och uppdrivna tim¬ följaktligen också sämst bostäder. I och med ytter¬ merpriser. Nya konkurrentländer, främst Finland ligare en utbyggnad av sågverket 1898 behövdes än och Ryssland, tog marknadsandelar på den europe¬ mer arbetskraft och som en följd av detta byggdes iska trävarumarknaden. Första världskriget gav ”grisbergskasemema” med två våningar och tre också problem med leveranserna utåt kontinenten, lägenheter i varje. Standarden var där bättre då inte minst från Östersjöhamnama.'®

90 Figur 2: Denna vy av Marma herrgård med annex foto¬ sulfatfabrik i , en såg i Långrör och Adolf graferades 1915 från den då ännu färdigbyggda skorste¬ Ungers industrier i Lottefors. nen till sågverket. Till höger i bilden, där bara skog och åker skymtar, har idag bostadsområdet Lötgärdet vuxit Tidigt under 1900-talet hade en ny gren på den upp. norrländska trävaruindustrin börjat växa kraftigt. Det var cellulosaindustrin som snart blev en huvud¬

näring i svensk industri. Inledningsvis var det den Därtill hade, som redan nämnts, Marma Sågverks mekaniska massaframställningen, sliperiindustrin AB sina egna hemmagjorda problem med kapital¬ som expanderade men från sekelskiftet fick den förtäring. Den finansiella situationen lindrades inte kemiska massaframställningen överhanden. En heller när Sulfitaktiebolaget Ljusnan bildades 1906. expansionsperiod var mellan 1901 och 1912 då Syftet var att få avsättning för det klenare virket exempelvis sulfitfabriken i Vallvik byggdes. En ny och därför byggdes en sulfitmassefabrik i kustorten högkonjunktur för cellulosaindustrin inträffade Vallvik 1908. Slutligen blev det då sedan länge för- under 1920-talet med framförallt ett kraftig export¬ lustdrabbade Marma Sågverks AB uppköpt av ett ökning till USA. Efter några års tvekan beslutade Göteborgsägt sågverksföretag. Långrör AB. Över¬ sig Marma-Långrör för att bygga en sulfatfabrik. tagandet innebar att omfattande nyinvesteringar Detta kan ses som ett försök att få avsättning för de kunde göras. Den gamla sågen i Marmaverken revs stora mängderna sågverksavfall. Ett genomgående och en ny större med 12 ramar byggdes och igång¬ tema i skogsindustrin är nämligen strävan efter att sattes 1916. Produktionen kunde därmed öka till använda skogsråvaran så optimalt som möjligt.™ omkring 78 000 m^ bräder ocb plankor. Också hyv- Nu följde en period av intensiv byggnation i Mar¬ leriet moderniserades ocb kapaciteten fördubbla¬ maverken. Bygget av sulfatfabriken krävde stora des, från 9 500 m^ hyvlade trävaror år 1910 till nära mängder kapital och arbetskraft. Över 1 000 perso¬ 19 000 m^ tio år senare.'^ Också Långrör AB blev ner var som mest engagerade i bygget, som kostade tack vare uppköpen hårt trängt av svaga finanser 15 miljoner kronor. Därtill byggdes en två mil lång och 1923 tog Skandinaviska Kreditaktiebolaget linbana som fraktade massan till utskeppningsham- ”Skandinaviska banken” över Marma-Långrör AB, nen i Vallvik. Fabriken blev en av Europas största då betraktat som ett krisföretag. En period av kon¬ med en årsproduktion på hela 70 000 ton 1935. solidering och rekonstruktion av koncernen följde. Innan dess hade dock långvariga arbetskonflikter Den bestod då av ett sågverk i Marmaverken, en åren 1929-1931 lamslagit produktionen. Konflik-

91 Tabell 1. Antal anställda i Marma Sågverk och sulfatfabriken 1900-1940.

år 1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 marma sågverk 203 195 204 200 180 189 163 125 73 sulfatfabrik 345 297 299

Källa: SOS Industristatistik primäruppgifter 1900-1940 RA Anm.: Under 1915 låg driften nere vid sågen men nybygget krävde ca. 200 man.

tema gällde ofta något så vardagsnära som lönen, övrigt har den lokala industrin bestått av ett mindre 91 eller 118 öre i timmen, men en konflikt 1930-31 sågverk med ett tiotal anställda, Myssje Ångsåg fick tragiska konsekvenser. Vid en sympatidemon¬ även kallad Åbergssågen” efter ägaren Sixten stration i Ådalen urartade manifestationen och fyra Åberg. Därtill en möbelfabrik. Bäckfors snickerifa¬ demonstranter samt en åskådare sköts ihjäl av brik med kring 10 anställda under 1910- ocb 1920- utkommenderad militär. Nybyggnationen fortsatte talen. Marmaverken var alltså industridominerat under 1930-talet. År 1932 tillkom en ”spritfabrik” och industrierna var mycket manligt dominerade. alltså destillationsanläggning för terpentin och Kvinnor förekommer överhuvudtaget inte i uppgif¬ senare rå tallolja. Samma år byggdes sågverket om, ter om anställda vid massafabriken eller sågverket antalet ramar minskas men anläggningen moderni¬ mellan 1915 och 1940. Jordbruket var av minskan¬ seras för att öka sågningskapaciteten. Sulfatfabri¬ de betydelse - inte minst sedan det bolagsägda ken byggdes ut med två kokare till tio 1937 och jordbruket lades ned 1931. Visserligen hade många samtidigt lades driften om i sågverket, från ånga till av arbetarna egna täppor och åkerlappar men deras elkraft. huvudsysselsättning var industriarbete. Handel, Siffrorna över antalet sysselsatta i anläggningar¬ samfärdsel och andra tjänster var också av ringa na vid Marmaverken skvallrar också om en bety¬ betydelse. Vid en undersökning av folkmängdens dande expansion. fördelning efter yrke i Folkräkningen 1950, visade Intressant är att sågverket fick färre anställda under det sig att av Marmaverkens 459 förvärvsarbetande 1930-talet. Detta berodde inte på minskad produk¬ arbetade 310 inom trä- och pappersindustrin. Mar¬ tion utan mer på organisatoriska och produktions¬ maverkens industridominans och branschensidig¬ tekniska förändringar. År 1934 flyttades virkessor- het står ställd utom allt tvivel.^^ teringen till brädgården i Söderhamn och vid över¬ Utvecklingen kan speglas på ett annat sätt. gången från ånga till elkraft fem år senare försvann Befolkningssiffrorna över Marmaverken som tätort ytterligare arbetstillfällen. Året därpå övergick visar med all önskvärd tydlighet den väldiga expan¬ enheten från tvåskift till ett skift på dagen och ytter¬ sionen i bygden. Dessvärre saknas tillförlitliga be¬ ligare 51 personer sades upp.^' Denna utveckling är folkningssiffror på tätorten Marmaverken före 1920 inget unikt för Marma Sågverk utan snarare typiskt men bebyggelseutvecklingen under 1800-talets för sågverksindustrin under mellankrigstiden. Det senare del, som beskrevs tidigare, talar för en snabb totala antalet anställda i sågverksindustrin minska¬ befolkningsökning före 1920. de från kring 50 000 år 1920 till drygt 30 000 år 1940. En stor del av detta består i att många, främst Tabell 2. Befolkningsutveckling i Marmaverken medelstora sågverk, inte hade tillräckliga virkesre- 1920-1940. server utan konkurrerades ut och tvingades lägga år 1920 1930 1935 1940 ned. En annan del består i förändrade arbetsproces¬ antal inv. 600 876 956 1011 ser. Arbetskrävande moment som kolning och små- virkeshantering försvann och som en konsekvens Källa: SOS Folkräkningar 1920, 1930, 1935, 1940 ändrades arbetsstyrkans sammansättning. Antalet ungdomar blev färre, kvinnorna närmast försvann Befolkningen växte som synes kraftigt under indus¬ och antalet säsongsarbetare minskade.^ trins expansionsfas och likaså spreds bebyggelsen. Betydelsen av sågverket och cellulosafabriken Redan 1909 byggdes ett hus kallat ”villan” med åtta för orten Marmaverken kan knappast överskattas. I rum för pensionärer och decenniet senare ett hus

92 med tio rum för änkor, ”änkevillan”. Därtill byggde Det är värt att notera att sysselsättningen vid sulfat¬ många av arbetarna egna torp. Under 1920-talet fabriken var som störst 1955 och 1960 då drygt 430 kan man räkna med att Marmaverken bestod av ca. man hade sin utkomst därifrån. 130 hushåll. En mer samlad bebyggelse kommer 1960-talet blev på många sätt ett crescendo för till stånd kring 1930 då massafabriken byggdes och det svenska industrisamhället. Aldrig förr och omkring 300 arbetare behövde bostad. Raskt bygg¬ aldrig senare har så många varit sysselsatta inom des ett nytt bostadsområde med tio stora hyreska¬ industrin som i mitten av 1960-talet. Detsamma serner upp på ett område kallat Berget. 1930-talet gällde också för Söderhamn där drygt fem och ett blir senare egnahemsbyggandets stora tid. Många halvt tusen människor var sysselsatta inom indus¬ har pekat på den stora roll byggnadsverksamheten trin. Årtiondet blev också inledningen till en ste¬ spelade för det ekonomiska uppsvinget i Sverige grad fusionsaktivitet inom svensk industri där de efter depressionen. Med bostadsbyggandet gavs en stora företagen blev allt större samtidigt som nyfö¬ stimulans till en rad företag inom exempelvis snick¬ retagandet minskade. Många fusioner ägde rum för eri- cement- och betongvarubranschen.^"' I Marma¬ att kunna utnyttja stordriftsfördelar i den ena eller verken växte två nya villaområden upp, Lötgärdet andra formen. Detta var också ett viktigt argument och , med kring 70 nya egnahem och när Marma-Långrör gick samman med Korsnäs AB därtill bodde folk ofta inneboende i övervåningar¬ 1961. Därmed försvann marmabolaget som själv¬ na. I mitten av 1930-talet beräknas det att Marma¬ ständigt företag och huvudkontoret flyttades till verken hade kring 350 hushåll och det ger en vink Korsnäs koncernledning i Gävle.’* om storleken i expansionen.^ Efter det andra världskrigets slut inleddes en lång Tabell 3. Antal anställda i Marma Sågverk och sul¬ period av måttliga konjunkturvariationer, utbygg¬ fatfabriken 1940-1965 nad av industrin och därav ett stadigt stigande väl¬ År 1940 1945 1950 1955 1960 1965 stånd i Sverige. Sågverks- och massaindustrin hade marma sågverk 73 69 95 95 95 96 sin del i detta. Speciellt massaindustrin kunde dra sulfatfabrik 299 259 387 436 432 392 nytta av ett omfattande marknadssug under 1950- Källa: SOS Industristatistik och 1960-talet och primäruppgifter 1940-1965, RA exporten till främst Europa och SCB ökade starkt. Den trävarudominerade Söderhamns- regionen kunde dra nytta av detta och såväl befolk¬ Befolkningssiffrorna i Marmaverken uppvisade en ning som antal sysselsatta fortsatte att växa svagt stor stabilitet mellan krigsåren och 1960-talets decennierna efter kriget. inledning. Orten lyckades i stort sett hävda sin Marma-Långrör AB ansågs vid denna tid vara ett befolkning och liknade i detta avseende sin moder¬ gott skött företag, välbeläget och med goda anlägg¬ kommun Söderhamn. Industridominerade samhäl¬ ningar men med reservation för virkesbristen.“ Ett len har en tendens att få ett mansöverskott och det halvår efter att världskrigets eldar släckts i Europa gällde också Marmaverken. Tyngdpunkten låg tänds elden i Marmaverken. Det är sågverket som också på människor i de nedre åldersgrupperna. brinner ned till grunden på en timme, bara tre år Samhället expanderade inte längre vad gäller anta¬ efter att brädgården i Söderhamn eldhärjats och let bosatta men kontinuerligt byggdes i Marma¬ många fruktar att sågverksepoken är över i Marma¬ verken nya bostadsområden. Kring 1950 byggdes verken. En återuppbyggnad skedde dock efter tre tre större hyreshus och 15 radhus, allt i bolagets år, 1948, då Söderhamns verkstäder åter kunde regi. Den allmänna standardökningen decennierna leverera fyra sågramar till en ny anläggning. Med efter kriget gav möjlighet för fler att skaffa större Koreakrisen under 1950-talet blev det högkonjunk¬ och modernare bostäder och egnahemsbebyggelsen tur för svensk cellulosaindustri. Såväl sågverket spreds under 1950-talet i Marmaverken. Omkring som sulfatfabriken byggs om och byggs ut och 1960 började det byggas fler hyreshus i Marmaver¬ kapaciteten stiger. En viktig förbättring skedde ken, men nu i Söderala kommuns regi. Sammanlagt 1959 då en anläggning för halvblekt sulfatmassa 120 nya lägenheter tillkom under en 1 O-årsperiod, startades och ungefär samtidigt övergick fabriken ungefär samtidigt med miljonprogrammets dagar i till kontinuerlig drift, med stopp endast storhelger.^’ Sverige.”

93 Figur 3: Såväl i Marmaverken som i Sverige råder hög¬ Det har alltid varit nödvändigt att investera och konjunktur 1957. Massafabriken till höger och sågverket satsa på ny teknologi för att hävda sig i konkurren¬ till vänster i bilden har formligen inneslutit den gamla sen. Under hela 1970-talet skedde investeringarna bebyggelsen, sågverkskasernerna, i mitten. Längst upp till höger i bild skymtar det nybyggda området Marma- huvudsakligen vid Korsnäsverken i Gävle, snarare skogen på vägen emot Söderhamn. än vid Marmaverken. Fabriken i Marmaverken övergick under 1970-talet till att enbart leverera halvblekt och oblekt sulfatmassa för förädling i Korsnäsverken. Därmed försvann möjligheterna till Tabell 4. Befolkningsutveckling i Marmaverken vidareutveckling av produktionen och på sikt möj¬ 1940-1965 ligheten att överleva som självständig enhet. Sakta år 1940 1945 1950 1960 1965 men säkert sjönk antalet sysselsatta vid sulfatfabri¬ 1011 923 1024 1003 944 antal inv ken och sågverket, från ca. 530 åren i slutet av Källa: SOS Folkräkningar och Folk- och Bostadsräkningar 1950-talet till knappt 400 i slutet av 1970-talet.” 1940, 1945, 1950, 1960, 1965 Redan under 1970-talet hade Korsnäs företags¬ ledning informerat de fackliga representanterna att Industrisamhället i kris en nedläggning var förestående inom en tioårspe¬ riod. Neddragningarna skedde steg för steg. Under - nedläggning och avfolkning andra hälften av 1970-talet rådde lågkonjunktur för Någon gång i slutet av 1960- och början av 1970- den svenska cellulosaindustrin på grund av stora talet uppenbarade sig en rad problem i svensk kostnadsstegringar för såväl råvara som löner. industri. Kostnadsläget var för högt, innovations- Under denna period låg driften delvis nere i Mar¬ takten för dålig och allt fler företag började få svå¬ maverken. År 1977 lades blekeriet ned och två år righeter att avsätta sina produkter. Vissa branscher senare försvann sileriet och pappsalen. År 1985 slogs ut nästan totalt under industrikrisen på 1970- stod det klart att sulfatfabriken i Marmaverken talet, varven, textil- och konfektionsindustrin är skulle läggas ned och istället skulle kapaciteten några exempel. ökas vid Korsnäsverken i Gävle. Antalet anställda

94 hade då minskat kontinuerligt sedan 25 år tillbaka dryg tiondel till en knapp fjärdedel av Marma- då drygt 430 personer arbetade på sulfatfabriken. verkens befolkning. Utflyttning och avfolkning är Vid nedläggningsbeslutet 1985 var bara hälften ett känt resultat när en bygd förlorar arbetstillfällen. kvar och därtill hade också sågverket genomfört Likaså finns ett tydligt mönster att det var de unga neddragningar på personalsidan. Senare beslutade som flyttade ut, medan de äldre stannade kvar i Korsnäs att även lägga ned sågverket på orten.^‘ bygden. Marmaverkens utveckling tycks bekräfta den bilden. Vad gäller bebyggelsen revs bostads¬ Tabell 5. Befolkninssutveckline i Marmaverken områden under 1960-talet i närheten av det gamla 1965-1990 fabriksområdet, exempelvis de gamla sågverkska- semema vid År 1965 1970 1975 1980 1990 1995 Bruket. Steg för steg har den gamla

Antal inv. 944 906 777 660 547 511 1800-talsbebyggelsen ersatts av ny modernare sådan. Men också lokaliseringen förändrades. Ten¬ Källa: SOS Folk- och Bostadsräkningar 1965, 1970, 1975, densen var att de nya bostadsområdena hamnade 1980, 1990, uppgift SCB Rolf Svensson. längre ifrån det gamla centrat. Neddragningarna vid industrierna i Marmaverken fick dramatiska konsekvenser för bygden. Ett ögon¬ kast på befolkningssiffrorna bekräftar den bilden. Invånarantalet närmast halverades mellan 1965 och

1995 och befolkningsstrukturen ändrades i grun¬ Figur 4: Bilden tas 28 september 1991 KL 15.15. Den 106 den. Andelen yngre och medelålders minskade meter höga skorstenen sprängs i bitar, två år efter att sul¬ kraftigt medan andelen över 65 år ökade - från en fatfabriken lades ned. En epok är till ända.

95 Slutet för en epok - och början på uppvägde effekterna av sulfatfabrikens nedlägg¬ något nytt ning. Många av de nya företagen var förvisso inom Nedläggningsbeslutet innebar att de sedan tidigare trävarubranschen, men långt ifrån alla.^^ uppbyggda trygghetsfonderna skulle användas för I huvudsak kan de nyetablerade företagen delas att skapa ersättningsjobb och underlätta omställ¬ in i på två sätt, dels trävaruföretag och icke-träva- ningen för personalen. En intressant modell för ruföretag och dels framgångsrika etableringar nedläggning skapades under perioden 1985-1989. respektive misslyckade sådana. I stor utsträckning Däri ingick: sammanföll också dessa grupper med varann. Trä- - förhandlingar mellan de tre inblandade parterna: varuföretagen har till stor del varit framgångsrika

företagsledning - arbetstagarrepresentanter - medan de icke-trävaruanknutna företagen har haft kommunledning svårare att klara sig. - jämkning mellan parternas skilda krav på snabb Två av tjänsteföretagen som etablerade sig i slu¬ nedläggning respektive bevarande tet av 1980-talet var Totalservice AB, distributör av - omfattande investeringar på varaktiga ersätt¬ trycksaker, samt dataföretaget Garanti-Data AB. ningsjobb Båda två fick del stödpengama för att täcka lokal¬ kostnader och personalutbildning vid etableringen Driften i Marmaverken kunde upprätthållas in i det och företagen expanderade under några år. Lågkon¬ sista trots kontinuerliga personalneddragningar. junkturen och i Garanti-Datas fall den tekniska Under 1988 fanns det bara kvar 60 ordinarie an¬ utvecklingen, tvingade dock de båda företagen på ställda, kontrakterad underhållspersonal från Sven¬ knä och redan 1994 var verksamheten nedlagd. ska Maskinverken (SMA) och ABV, numera NCC, Också lågkonjunkturen låg bakom när byggföreta¬ och därtill 55 visstidsanställda ungdomar. Trots den get Fundia Bygg lade ned verksamheten i Marma¬ lilla numerären lyckades denna personalstyrka pro¬ verken 1992. Företaget som sysslade med arme- ducera mer massa än före 1985 - faktum är att man ringsstål fick inledningsvis stödpengar från både t.o.m. slog produktionsrekord 1988. Året därpå Korsnäs och SIND, men när byggmarknaden kol¬ stannade sulfatfabriken för gott. En epok var till lapsade i böljan på 1990-talet blev nedläggningen

ända - men en ny tycktes stå för dörren. ett faktum. För bygden Marmaverken var de intressanta frå¬ Bland de mer framgångsrika etableringaraa finns gorna nu: ”Hur skulle man lyckas skapa en ny AB Rundvirke med inköpsföretaget Rundvirke industristruktur på en ort som så länge varit domi¬ Skog AB. Rundvirke som tillverkar trästolpar och nerat av trävaruindustri?” och ”Hur stabil skulle en okantade trävaror koncentrerade verksamheten till sådan satsning bli?” Efter en trög start, där Korsnäs Marmaverken i slutet av 1980-talet och har därefter AB inledningsvis tycks ha varit ovilligt till sats¬ kontinuerligt expanderat till sammanlagt ungefär ningar, började en projektgrupp jaga företag med 90 anställda 1997. Här har konjunkturpåverkan hjälp av medel ur främst trygghetsfonderna. Fram¬ varit mindre, åren 1993-1995 upplevde företaget gången uteblev inte. Processen från det att projekt¬ t.o.m. en konjunkturtopp för sina produkter. Ventil¬ gruppen tog den första kontakten med ett företag tillverkaren Neles-Marma, papphylsetillverkaren till etableringsbeslutet kunde vara allt mellan ett par emballage AB och Industrimontage AB är månader till drygt två år. Alla kontakter gav inte tre andra trävamföretag som överlevt i Marmaver¬ utdelning men satsningen tycktes ändå bli fram¬ ken. Alla företagen har det gemensamt att de till¬ gångsrik. Tillsammans var det hela 17 små- och verkar komponenter eller insatsvaror i processin¬ medelstora företag som alla bidrog till återindustri- dustrin och de tycks alla ha hittat sin nisch på mark¬ aliseringen av Marmaverken och de flesta fick på naden. Såväl omsättning som antalet anställda har något sätt del av stödpengama. De nya företagen stigit de senaste åren och företagen ser tiden an med som etablerade sig i Marmaverken var med några få viss tillförsikt.^'' undantag industriföretag - om man med industri också innefattar industritjänster såsom reparationer Omvandling och kontinuitet och underhåll mm. År 1990 bidrog de nya företa¬ Historien för Marmaverken kan ses som ett slags gen med kring 230 arbetstillfällen vilket i stort sett stafettlopp där ett byte av stafettpinne markerar

96 byte av näringsomfång. Från det tidiga 1800-talets Någon gång under slutet på 1960-talet och tidigt lilla och utpräglade bondby fördes stafettpinnen under 1970-talet tappade det svenska industrisam¬ vidare av en framväxande sågverksindustri under hället fart. Nya konkurrentländer började hinna ifatt 1850-talet. Befolkningen växte kraftigt och därmed samtidigt som svaghetstecken började bli synliga i också bebyggelsen. Den lilla självförsörjande svensk industri. Också Marmaverken blev en del av bondbyn försvann därmed och det nya samhället nedgången. Marmabolaget började varsla, först om blev istället beroende av internationella konjunktu¬ neddragning och till sist om nedläggning. Hela rer och penninghushållning. Arbetsmarknaden och samhället tappade kraft och utflyttningen inleddes mycket av livet runt omkring kom att kretsa kring samtidigt som nybyggandet avstannade. Efter ned¬ bolaget, på gott och ont. Under 1920-talet lämnades läggningen av massafabriken 1989 kunde emeller¬ stafettpinnen över till pappersmasseindustrin. tid stafettpinnen plockas upp av ett knippe mindre Överlämnandet skedde inte utan konvulsioner företag som fortsatte loppet. Träråvaran har stått i eftersom Marmabolaget var på fallrepet decenniet centrum under de senaste sträckorna för Marma¬ innan. Samhället byggdes snart vidare. Egnahems¬ verken och av det senaste decenniets utveckling att bebyggelsen spred sig till nya områden och väl¬ döma kan det bli så också i fortsättningen. Stafett- ståndet växte under efterkrigstiden. loppet pågår. Vad händer vid nästa växlingstillfälle?

Henrik Lindberg, f. 1973, fil. kand. doktorand vid Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala uni¬ versitet. Pågående avhandlingsarbete ”Industriom¬ vandling i Söderhamn och Hudiksvall under träva- ruepoken.”

97 Noter Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala Avdelningen för finanshistorisk forskning (AFF), bolagsarkivet 1 Se bl.a. Bebyggelsehistorisk Tidskrift (1990) s. 49-80 2 Lundmark - Malmberg (1988) Malmberg (1995) s. 77-93 Muntliga och skriftliga uppgifter Rolf 3 Malmberg (1995) s. 88-89, Berger-Lundmark-Malmberg Hedberg , Industrimontage AB (1983) Jan Isaksson, Rundvirke Skog AB 4 Orten Marmaverken hette ursprungligen Myskje stavades Ulla Johansson, Neles Controls AB Myssje frän och med 1911 vilket dokument kring sekelskif¬ Tord Larsson, Mohed emballage AB tet skvallrar om. År 1921 antas namnet Marmaverken men Lisa Lofors, journalist kallas i folkmun för ”Marma” I texten används genomgåen¬ Helena Lund, HB Handikapptriangeln de namnet Marmaverken. Ulf Nyström, Industriteknik AB 5 Lofors (1993) s 4-9 Björn Ohlson, AB Rundvirke 6 Wik (1950) s. 49-51, 80-82 Glete (1987) s. 159 Willy Olsson, Marma Industri AB 7 Haraldsson (1989) Wik (1950) s. 112 och 126 Harry Rönning, tidigare Fundia Bygg 8 Glete (1987) s. 163 Rolf Svensson, SCB 9 Sellberg (1953) 10 Sellberg (1953)8.21-24 Tryckta källor 11 Lofors (1993) s. 35-37 49-51 Sveriges ojficiella statistik (SOS) 12 Utterström (1985) del 2 s. 16-17 Glete (1987) kap.l Folkräkningen 1920, 1935, 1950, 1960, 1965 13 Se Johansson (1989) s. 40, 122-129 Utterström (1985) del 1 Folk och Bostadsräkningen 1970-1990 s. 312-314 Lundbäck (1982) Rondahl (1972) s. 66-68 14 Rondahl (1972)8.62-66 Förvaltningsberättelser Korsnäs-Marma AB 1959/60-1980/81 15 Lofors (1993) s. 67-69 , uppgifter från Willy Olsson 16 Lofors (1993) s. 58-62, uppgifter från Willy Olsson Periodiska publikationer 17 Haraldsson (1989) Korsnäs-Marma personaltidning 1973-1987 18 Hammarland (1962) s. 77-80 19 Sellberg (1953) s. 23-39 20 Sellberg (1953) s. 38-39, Glete (1987) s. 220, 222-224 21 Lofors (1993)8.56-57 Tryckt litteratur Ahnlund, Mats, Brunström, Lasse, 1990 ”Bolagssamhällen i 22 Sommestad (1982) s. 89-91 Norden - från brukstid till nutid”, Bebyggelsehistorisk Tid¬ 23 Lofors (1993), SOS Folkräkningen del 4 1950 skrift nr 25. (s. 49-80) 24 Dahmén (1950)8.42-43 Andersson, Darlene, 1991 ”Etableringseffekter av Korsnäs 25 Lofors (1993) s. 83-90 Uppgifter från Willy Olsson industripolitiska satsning i Marmaverken”, stencil Tekniska 26 Uppgifter frän ett internt PM, 14/2 1944, om Marma-Läng- högskolan, Linköping rör hos Stockholms Enskilda Bank. (AFF) Berger, Sune - Lundmark, Mats - Malmberg, Anders, 1983, 27 Lofors (1993) Lokal och regional utveckling. En teoretisk ansats. 28 Årsredovisning Korsnäs AB 1960-61 Dahmén, Erik, 1950, Svensk industriell företagarverksamhet- 29 Uppgifter frän Willy Olsson Kausalanalys av den industriella utvecklingen 1919-1939. 30 Uppgifter Årsredovisningar Korsnäs-Marma AB 1967/68- Band 1 1978/79 Glete, Jan, 1981, Ägande och industriell omvandling. Ägargrup¬ 31 Wigblad (1990) s. 14-15 per, skogsindustri, verkstadsindustri 1850-1950. 32 Wigblad (1990) s. 16-20 Hammarland, Thore, 1962, ”Sveriges sågverksindustri under 33 Wigblad (1990) bilagor 3 och 4 , Korsnäs-Marma personal¬ 1900-talet”: (red) Karl Gustav Hildebrand, Sågverksförbun- tidning 1984:2 det 1907-1957. 34 Huvudsakligen intervjuer och enkäter har använts för att få Haraldsson, Kjell, 1989, Tradition, regional specialisering och information om företagsutvecklingen under 1990-talet. industriell utveckling. Sågverksindustrin i Gävleborgs län. Johansson, Alf, 1989, Arbetets delning. Stocka sågverk under omvandling 1850-1900. Lofors, Lisa, (red) 1993, Boken om Marmaverken. Käll- och litteraturförteckning Lundmark, Mats-Malmberg, Anders, 1988, Industrilokalisering i Sverige. Regional och strukturellförändring. Otryckta källor Malmberg, Anders, 1995, ”Strukturomvandling och industri¬ Riksarkivet (RA) och Statistiska centralbyrån (SCB) lokalisering” (ed) Sune Berger, Nordisk Samhällsgeografisk Fabriksuppgifter och Industristatistik, huvud- och specialuppgif¬ Tidskrift. ter 1900-1975 Rondahl, Björn, 1972, Emigration, folkomflyttning och säsongs¬ arbete i ett sågverksdistrikt i södra Hälsingland 1865-1910. Stats- och kommunhistoriska institutet Söderala kommun med särskild hänsyn till Ljusne industri¬ Historisk tätortsstatistik 1900-1980 samhälle.

98 Sellberg, Tore, 1953, Marma-Längrörs Aktiebolag. Utterström, Gustav, 1985, ”Hudiksvalls trävaruaktiebolag med Sommestad, Lena, 1982, Sågverksarbetama i strukturomvand¬ föregångare” (red) Gustav Utterström Iggesunds bruks histo¬ lingen. Hur arbetsstyrkan vid Söderhamns och Söderala ria, del 2. till storlek och exportsågverk förändrades sammansättning Wigblad, Rune, 1990, Offensiva företagsnedläggningar - Ett under mellankrigstiden. utvecklingsarbete som styr tidpunkten för nedläggning.

Marmaverken 1972.

The industrial community in the industrial society The people and the industry in Marmaverken

By Henrik Lindberg

Summary

The aim of this article is to study the development and form the community. Periods of prosperity and of industry, population and building in the small, expansion for the local industry in question have Swedish industrial community of Marmaverken in brought with them expansion also for the district the southern part of the Province of Norrland. The and community where it is located, while the theme for the study is to illustrate how the different reverse conditions have resulted in migration and in phases of industrial transformation are interwoven the depopulation of the district and the community.

99 The history of Marmaverken can be seen as a gle-family housing spread into new areas and the form of relay race where the exchange of the baton prosperity grew during the post-war period. Some marks a change in the industrial activity there. time in the late 1960s and the early 1970s the From the small, early 19th century, almost wholly Swedish industrial society began to lose impetus. farming community the baton was taken over and New competitor countries were catching up at the carried further by a growing sawmill industry dur¬ same time as certain signs of weakness began to ing the 1850s. There was a strong growth in the become apparent in Swedish industry - and Mar¬ population and thereby also in the building devel¬ maverken was included in the decline. The opment of the community. The small, self-support¬ Marmabolaget company first introduced a cut-back ing farming community disappeared and the new in production and finally completely shut down the community which replaced it was instead depen¬ factory. The strength went out of the whole com¬ dent on the state of the international markets. Both munity, people began to move out and new building for better and for worse the possibility of finding production came to a standstill. One result of this employment and much of the life around it came to can be seen in the population figures where the be centered on the company. population fell by half from slightly more than During the 1920s the baton was handed on to the 1000 in 1960 to slightly more than 500 in 1995. wood pulp industry - although not without some However, after the closure of the wood pulp facto¬ convulsions, since the company had been on the ry in 1989, the baton was then taken over by a few brink of ruin for some ten years. The community small firms who continued with the race. was quickly expanded. ‘Homes of one’s own’, sin¬

100