1 Register: Fastighetspris- Och Lagfartsstatistik
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Tätorter 2000 MI0810
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig. -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
Översiktsplanen
Översiktsplan Så utvecklar vi Söderhamn till en attraktiv och hållbar kommun Antagen av Kommunfullmäktige 26 oktober 2020 Söderhamns översiktsplan Planarbetet har bedrivits i projektform med kommunstyrelseförvaltningen som projektansvarig. Företrädare för andra förvaltningar har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer och bolagsdirektörer. Projektledare: Eva Widergren, Ludvig Königsson och Agneta Svensson Layout av trycksak: Twist and shout AB Fotografier: Medarbetare i Söderhamns kommun / Niklas Lundqvist / Mostphotos där inget annat anges Diarienummer: 2014-00308 Söderhamns framtid berör oss alla Många söderhamnsbor har tyckt till om hur det är att leva i kommunen och vilka framtidsfrågor som är viktiga för att skapa en god lokal utveckling i Söderhamn. Under våren och sommaren 2016 genomfördes en serie ortsdialoger och en sommarturné. Senhösten 2017 var ett första förslag till översiktsplan klart. Förslaget väckte stort engagemang och efter ny rad av dialogtillfällen har översiktsplanen förtydligats och utvecklats ytterligare. Under arbetets gång har vi fått in hundratals synpunkter som tillsammans med ytterligare kunskap ligger till grund för denna översiktsplan. Ett stort tack till alla er som medverkade i dialogerna! En omställningsplan för hållbar utveckling Översiktsplanen är tänkt att ge framförhållning på lång sikt. Den ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö, idag och för kommande generationer. Med ett så långt tidsper- spektiv är det möjligt att skapa beredskap för förändringar i vår omvärld och vi kan planera för såväl större som mindre investeringar. Det ger också tid till att påbörja systemförändringar som kräver nya sätt att tänka och agera, exempelvis hur vi transporterar oss, brukar vår mark eller hur vi producerar och konsumerar energi. -
9 Allmänna Intressen Del 2
Häljarp Vatten Saxtorp Håstenslöv Norrvidinge Kvärlöv Annelöv Saxtorpsskogen Virke E Ålstorp V Södervidinge Dösjebro Ålstorp Västra Karaby Särslöv Stora Harrie Hofterup Kävlinge Järavallen E Lilla Harrie Västra Hoby intressen Allmänna 9. Furulund Barsebäck Lackalänga Hög Stävie Löddeköpinge Stångby kyrkby Barsebäckshamn Stångby E Avrinningsområden Våtmarksinventering Vikhög Vallkärra Särskilt värdefulla vatten regionalt l Fjelie Särskilt värdefulla vatten nationellt Bjärred E 0 1 2 4 Kilometer Större vattendrag som ©Lantmäteriverket E mynnar ut i Öresund Karta 28 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 73 Vattendrag och avrinningsområden kulverterat flöde, ca 80 % (29 km2) av det totala området till mark, vatten och luft stora i kommunen, liksom i Kommunen avgränsas i söder och norr av två stora vat- (ca 39 km2) inom kommungränsen. Andelen åkermark övriga Skåne. Problemen beror till stor del av utsläpp tendrag med höga naturvärden, Kävlingeån och Saxån. inom inom Saxån-Braåns avrinningsområde är mycket från trafiken och jordbruket. Kävlingeåprojektet och Välabäcken ansluter till Saxån söder om Dösjebro. Tre hög och i Kävlinges fall närmare 90 %. Saxåprojektet är två mellankommunala projekt som syftar mindre vattendrag mynnar direkt i Öresund. till att minska näringsläckaget till vattendragen från den Liksom Kävlingeån är Saxån starkt påverkad av jord- omgivande åkermarken genom anläggande av dammar, Kävlingeån bruksnäringen. Halterna av fosfor och kväve är höga. gröna skyddszoner mellan vattendragen och angränsande Kävlingeån är ett av de största vattendragen i Skåne. Dess Den ekologiska statusen är otillfredsställande, enligt EU:s åkermark m.m. Kävlingeå-projektet avslutas under 2009. utbredning sträcker sig från källområdena i de mellersta/ ramdirektiv för vatten, och det är troligt att god status inte Det pågår diskussioner om att därefter bilda ett vattenråd östra delarna av Skåne till mynningen i Öresund strax sö- uppnås till 2015. -
Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd. -
Svealand, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
Harmånger Stocka Friggesund Tätorter 2015, SCB Strömsbruk Idre Ilsbo Tallåsen Lillhärdal Bef.förändring 2010-2016, % Ljusdal Lillhaga Delsbo Färila Hybo Fredriksfors Edsta 25% och mer (65) Näsviken Hudiksvall 10 till 25 (215) Los Sörforsa Järvsö Särna 3 till 10 (672) -3 till 3 (714) Iggesund Njutånger -10 till -3 (268) -39 till -10 (45) Enånger Vallsta Arbrå Lottefors Trönö Roteberg Edsbyn Rengsjö Runemo Alfta Bollnäs Viksjöfors Freluga Söderhamn Mohed Vad, Åsbacka och Långrör Marmaskogen Brunnsberg Segersta Sandarne Vannsätter Bergvik Rot Kilafors Älvdalen Ljusne Sibo Västermyckeläng Vallvik Skattungbyn Furudal Sälen Evertsberg Våmhus Orsa Transtrand Bonäs Gulleråsen Lingbo Vattnäs Selja Mora Boda Åmot Vinäs Venjan Nusnäs Norrsundet Stenis och Vika Nedre Gärdsjö Bergby Nittsjö, Sätra och Backa Sollerön Vikarbyn Ockelbo Limedsforsen Gesunda Rättvik Övertänger Trödje Tällberg Enviken Linghed Hjortnäs och Sunnanäng Björke Harkskär och Utvalnäs Siljansnäs Alvik Åbyggeby Svärdsjö Sysslebäck Malungsfors Bönan Bjursås Leksand Västanvik Järbo Toftbyn Lindbacka, Jonstorp och Källhagen Sågmyra Bengtsheden Gävle Häradsbygden Grycksbo Malung Insjön Jäderfors Furuvik Valbo Sundborn Skutskär Åshammar Karlsbyheden och Blixbo StennäsetÖverhärde Sälgsjön Gårdskär Danholn Forsbacka Falun KungsgårdenHillsta och Se Sandviken Djura Västerberg Gamla Berget och Korsgården Gagnef Storvik Älvkarleby Robertsholm Aspeboda Skålö Sifferbo Älvkarleö Djurås Hammarby Hofors Järna Karlholmsbruk Bäsna Norr Amsberg Årsunda Repbäcken Torsåker Vika Vansbro Marma Floda / -
Gävleborgs Funktionella Geografi.Pdf
Ortstrukturer, tillväxtmotorer och funktionella samband Kunskapsunderlag FÖRORD Livskraftiga regioner kännetecknas ofta av att de har starka samband mellan sina orter och arbetsmarknader som tillsammans skapar en funktionell vardagsgeografi. Denna sammanfaller dock sällan med hur administrativa kommun- eller länsgränser är dragna. Vad som utgör en funktionell region kan samtidigt variera beroende på perspektiv, vilka värden eller behov som avses. Olika orter har också olika dragningskraft, och vissa fungerar som tillväxtmotorer för sin omgivning. Syftet med arbetet bakom denna rapport har varit att öka kunskap och skapa gemensam förståelse för Gävleborgs funktionella geografi – om orters strukturer, roller och utveckling, och om hur samband och utbyten förhåller sig mellan orter såväl inom länet som mot orter och större städer utanför länet. Rapporten utgör det fysiska avtrycket av den första delen i ett treårigt regionalt kunskapsprojekt som medfinansierats av Tillväxtverket inom ramen för det nationella programmet Tillväxtskapande samhällsplanering. Projektet drivs gemensamt av Region Gävleborg, Länsstyrelsen i Gävleborg, Gävle kommun, Högskolan i Gävle, Mellansvenska Handelskammaren, och genomförs i nära samverkan med länets kommuner. Vi kallar det för ett kunskapsprojekt - där det gemensamma arbetet som legat bakom i form av ett flertal workshops under 2017, är lika betydelsefullt som själva rapporten. Sammantaget har ett 70-tal personer medverkat från lokal och regional nivå, politiker och tjänstemän med kompetens inom områden som samhällsplanering, infrastruktur, kollektivtrafik, näringsliv, arbetsmarknad, utbildning mm. Under hela arbetet har vi haft stort stöd av WSP Analys & Strategi, som hållit samman workshops och som också står bakom slutresultatet i form av denna systemanalys av Gävleborgs funktionella geografi. Rapporten ger perspektiv och insikter men väcker också nya frågor. -
Vattendraget Ljusnan
Hassela ± 45 296 Gnarp Sveg Svegssjön 307 Jättendal Karta 2 305 Karta 1 83 Harmånger 84 Friggesund Stocka Karta 3 Strömsbruk Tallåsen Ilsbo Nore Lillhaga Ljusdal Korskrogen Delsbo Färila Hybo 296 NäsvikenEdsta 310 84 Los SörforsaHudiksvall Karta 4 Järvsö 45 Iggesund 310 Njutånger Karta 5 Enånger Vallsta 296 Arbrå Lottefors Karta 6 Edsbyn Rengsjö E4 Ovanåker Alfta Bollnäs 301 Viksjöfors Freluga Söderhamn Mohed50 Söderala Segersta Marma-verken Sandarne Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar 50 Vannsätter Bergvik Vattendraget Ljusnan - kartbladsindelning Karta 7 Hällbo Sibo Ljusne Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed Vallvik landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Skog Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Amungen Karta 8 Skala: 1:600 000 0 5 10 15 20 25 Km 2009-10-28 Orsa 83 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± 84 45 Sveg Ljusnan 84 Svegssjön Ulvkälla 45 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljusnan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har Fyllning inte inventerats. Tätort >200 invånare 2009-10-28 0 1 2 3 4 Km © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± 296 45 Ljusnan mun edalens kom Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ärj kommun H s dal 84 us Vattendraget Ljusnan - karta 2 Lj Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. -
MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5). -
Cykelvägsplan – Kävlinge Kommun
Cykelvägsplan – Kävlinge kommun Antagen av kommunstyrelsen § 114/2017 2017-08-29 Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 • [email protected] • www.kavlinge.se Datum: 2017-08-29 Antagandehandling, framtagen av Annette Bengtsson, Mikael Anderson 2014-09-08 Remissversion 2014-09-08 framtagen av ÅF Infrastructure, Björn Petersson, Sofie Widesjö Framsida Kävlinge kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1 SYFTE OCH OMFATTNING 5 2 TEORI – CYKLINGENS EGENSKAPER OCH EFFEKTER 6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I KÄVLINGE KOMMUN 8 4 ÖVERGRIPANDE MÅL 18 5 REGIONAL PLANERING 19 6 CYKELVÄGSPLAN 20 7 EFFEKTER RESTIDER OCH RESMÖJLIGHETER 42 8 YTTERLIGARE ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA CYKLANDET 45 9 CYKELVÄGAR LÄMPLIGA ATT KOMBINERA MED PARALLELL RIDSTIG 50 SAMMANFATTNING I Sverige görs närmare 5 miljarder resor per till nästa 100 miljoner kronor. I kostnaderna år. Varannan bilresa är under 5 km lång. Korta ingår projekteringskostnader och marklösen. bilresor står för 3 % av den totala körsträckan i Då planen innebär att kommunens Sverige, men svarar för 26 % av cykelvägnät byggs ut kommer även avgasutsläppen. Dessa resor kan i många fall driftkostnaderna öka. ersättas med cykelresor. I Kävlinge kommun sker 5 % av alla resor med cykel. Motsvarande Planen har varit ute på remiss under augusti‐ siffra för hela Skåne är 15 %. oktober 2014. För få en bred förankring ställdes den ut på kommunens hemsida och I Kävlinge kommun finns idag ungefär totalt allmänhet, grannkommuner, vägföreningar, 180 kilometer GC‐väg (gång‐ och cykelväg). byalag, föreningar, Trafikverk, politiska partier Mellan tätorterna finns så kallade regionala etc. fick möjlighet att inkomma med cykelvägar. Utöver dessa finns inom synpunkter. Samrådssynpunkterna har tätorterna nät med lokala cykelvägar vilka i inarbetats. -
Bebyggelsehistorisk Tidskrift
Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Henrik Lindberg Title Industrisamhällen i industrisamhället. Befolkning och industri i Marmaverken Issue 36 Year of Publication 1998 Pages 87–100 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Industrisamhällen i industrisamhället Befolkning och industri i Marmaverken av Henrik Lindberg Industrins betydelse Den minskning av industrisysselsättningen som Våra industrisamhällen utgör till stor del själva verkligen ägt rum har slagit hårdast emot traditio¬ grunden för vår industrialisering. Industrisamhälle¬ nellt industridominerade kommuner med en initialt na var och är uppbyggda kring många olika näring¬ hög andel sysselsatta inom industrin. Detta avviker ar, bergsbruk, textilindustri, trävaruindustri och från den traditionella uppfattningen om industrins gruvindustri för att bara nämna några. Gemensamt lokaliseringsförändringar - att industrin tenderade för dessa var att industrin stod i centrum för sam¬ att koncentrera sig regionalt till ett fåtal redan hället bokstavligt, och ofta även bildligt, talat.' industridominerade områden. Ny forskning visar Industrisamhället i stort skapade industrisamhällen emellertid att industrin snarare tenderar att sprida i smått, här började kort sagt det moderna Sverige sig bort från storstäder och traditionella industri¬ ta form. bygder till svagt industrialiserade bygder. I Sverige I takt med att industrin expanderade kunde före¬ uppvisade periferin, kommuner med avsevärt lägre tagen växa, nya verksamheter etableras, fler män¬ andel industrisysselsättning än genomsnittet, en niskor anställas - och allt detta gav upphov till ett, stadig ökning av antalet industrisysselsatta under de till synes, aldrig sinande välstånd. Länge fanns en senaste decennierna. Industrikommuner och stor¬ intim symbios mellan befolkning, bebyggelse och städer uppvisade överlag den motsatta tendensen - industri där industrisamhället växte i takt med alltså minskad industrisysselsättning.^ industrin. -
Tätorter 1995
Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.