Häljarp Vatten
Saxtorp Håstenslöv
Norrvidinge Kvärlöv
Annelöv Saxtorpsskogen Virke E Ålstorp V Södervidinge Dösjebro Ålstorp
Västra Karaby Särslöv
Stora Harrie Hofterup Kävlinge Järavallen E Lilla Harrie
Västra Hoby 9. intressen Allmänna
Furulund Barsebäck Lackalänga
Hög
Stävie Löddeköpinge Stångby kyrkby Barsebäckshamn
Stångby E Avrinningsområden Våtmarksinventering Vikhög Vallkärra Särskilt värdefulla vatten regionalt
l Fjelie Särskilt värdefulla vatten nationellt Bjärred E 0 1 2 4 Kilometer Större vattendrag som ©Lantmäteriverket E mynnar ut i Öresund Karta 28
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 73 Vattendrag och avrinningsområden kulverterat flöde, ca 80 % (29 km2) av det totala området till mark, vatten och luft stora i kommunen, liksom i Kommunen avgränsas i söder och norr av två stora vat- (ca 39 km2) inom kommungränsen. Andelen åkermark övriga Skåne. Problemen beror till stor del av utsläpp tendrag med höga naturvärden, Kävlingeån och Saxån. inom inom Saxån-Braåns avrinningsområde är mycket från trafiken och jordbruket. Kävlingeåprojektet och Välabäcken ansluter till Saxån söder om Dösjebro. Tre hög och i Kävlinges fall närmare 90 %. Saxåprojektet är två mellankommunala projekt som syftar mindre vattendrag mynnar direkt i Öresund. till att minska näringsläckaget till vattendragen från den Liksom Kävlingeån är Saxån starkt påverkad av jord- omgivande åkermarken genom anläggande av dammar, Kävlingeån bruksnäringen. Halterna av fosfor och kväve är höga. gröna skyddszoner mellan vattendragen och angränsande Kävlingeån är ett av de största vattendragen i Skåne. Dess Den ekologiska statusen är otillfredsställande, enligt EU:s åkermark m.m. Kävlingeå-projektet avslutas under 2009. utbredning sträcker sig från källområdena i de mellersta/ ramdirektiv för vatten, och det är troligt att god status inte Det pågår diskussioner om att därefter bilda ett vattenråd östra delarna av Skåne till mynningen i Öresund strax sö- uppnås till 2015. för Kävlingeån. Utöver å-projekten anläggs dammar och der om Löddeköpinge. Avrinningsområdet ligger inom nio våtmarker inom ramen för kommunens VA-hantering. kommuner och är på ca 1200 km2 varav ca 44 km2 ligger Avrinningsområden inom Kävlinge kommun. Ån byter namn i trakterna av Ett avrinningsområde är det landområde som avvattnas Våtmarkerna Högsmölla till Löddeå. Ungefär 25 % av avrinningsom- via samma vattendrag. Området avgränsas av topografin Antalet våtmarker i Skåne har minskat drastiskt under de rådet inom Kävlinge kommun utgörs av tätorterna Lilla som skapar vattendelare gentemot andra avrinningsområ- senaste 150 åren till följd av moderniseringen av jordbru- Harrie, Kävlinge, Furulund och Löddeköpinge. Övrig den. All nederbörd som faller inom ett avrinningsområdet ket. Befintliga mindre våtmarker skyddas idag automa- mark är i stort sett uteslutande åkermark. rinner ut i havet via enbart ett vattendrag. Kommunen tiskt mot ingrepp genom det generella biotopskyddet samt omfattas huvudsakligen av fyra avrinningsområden; strandskyddet. Våtmarker är dock beroende av hydrolo- Åns vattenföring regleras i Vombsjöns utlopp. Sträckan Saxåns/Braåns avrinningsområde i norr, Kävlingeåns i giska förhållanden över stora områden och biotopskydd, från Vombsjön till Örtofta är dessutom uträtad, en åtgärd söder samt en liten del av avrinningsområdet till Höje å. strandskydd, naturreservat etc. är uddlöst när det handlar som genomfördes under 1940-talet. Kävlingeåns sträck- Resterande del av kommunen består av tre avrinningsom- om att säkra de hydrologiska förhållandena som våtmar- ning genom Kävlinge kommun har kvar sitt naturliga råden som avvattnas via tre mindre vattendrag; Marbäck- ken är beroende av. Det finns en våtmark i kommunen lopp. en, Hofterupsån samt Välåran. som är upptagen i Naturvårdsverkets myrskyddsplan, nämligen Stora Harrie mosse. Denna har ett långsiktigt Kävlingeån är ett mycket näringsrikt vatten med höga hal- Avrinningsområdena är viktiga när vi diskuterar vatten- skydd som naturreservat och Natura 2000-område. Även ter av kväve och fosfor. Näringspåverkan kommer till stor kvalitet i kust och vattendrag då en viss förorening inom Dagstorps mosse utgör ett naturreservat. del från de stora arealer av åkermark inom avrinnings- ett avrinningsområde kommer att transporteras vidare området. En första statusklassning, i enlighet med EU:s via vattendraget ut till kusten. Olika aktörer måste därför I kommunen har det på senare år anlagts en hel del nya ramdirektiv för vatten, har visat att Kävlingeån bedöms ha samarbeta över de administrativa gränserna som län våtmarker. Det finns ekonomiskt stöd att få för anläggan- otillfredsställande ekologisk status och att målet god eko- och kommuner för att förbättra vattenkvaliteten. Detta det av våtmarker. Stödet administreras av länsstyrelsen. logisk status inte kommer att uppnås inom EU:s uppsatta kan innebära att många kommuner måste samarbeta. Kävlingeåns avrinningsområde omfattas t.ex. av ett tidsram (2015). Särskild värdefulla vatten stort område med biflöden från Klingavälsån och Braån. Länsstyrelsen har identifierat biologiskt och kulturmiljö- Källflöde till Kävlingeån är Björkaån, vilken kommer till Saxån mässigt särskilt värdefulla sötvattenmiljöer som behöver Vombsjön österifrån, från norra delen av Sjöbo kommun. Saxån utgör delar av kommungränsen mot Landskrona ett långsiktigt skydd. De regionalt värdefulla vattenmiljö- kommun (samt en liten del mot Svalövs kommun). Vat- erna fokuserar på biologiska värden, medan de nationella tendraget är mindre än Kävlingeån och avrinningsområdet Pågående arbete även väger in kulturmiljövärden och fiskvårdsintressen. (Saxån-Braån) är ca 360 km2 stort. Braån ansluter till Vattendragen i kommunen är i stort sett opåverkade Kävlingeån är regionalt särskilt värdefull och Saxån med Saxån i trakterna av Häljarp och lite söder om Landskrona av försurning tack vare kalk- och lerrika jordar som biflöden nationellt särskilt värdefull. mynnar ån ut i Öresund. I Kävlinge utgör delavrinnings- har en neutraliserande effekt. Däremot är övergöd- området för biflödet Välabäcken, ett helt uträtat och delvis ningsproblemen med höga halter av kväve och fosfor
74 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Naturgas Kommunens ställningstagande Naturgas är ett fossilt bränsle som främst består av metan. Vid förbränning ger den mindre utsläpp av koldioxid än • Grundvattentillgångarna ska skyddas. andra fossila bränslen som kol och olja. Naturgas används idag i industriella processer, i kraft- och fjärrvärme- • Kommunen ska arbeta för att uppnå vattendirektivets krav. verk, för uppvärmning av fastigheter och hus samt som fordonsbränsle. Naturgas står för en fjärdedel av världens • Kommunen ska verka för skydd och utveckling energiförsörjning och för två procent av Sveriges energi- av Kävlingeån och Saxån inom ramen för försörjning. På senare tid har det visat sig finnas intresse Kävlingeåprojektet respektive Saxån-Braåns för att undersöka naturgastillgångarna i Skåne. Det är i vattenvårdskommitté eller inom ramen för de alunskiffern som det finns förväntningar på en så stor eventuella framtida vattenråden. naturgasfyndighet att den går att utvinna kommersiellt. • Kommunen ska stödja anläggandet av nya våtmarker. Shell Exploration and Production AB har ansökt om tillstånd att provborra efter naturgas i bl.a. Kävlinge kom- • Förändringar i markanvändningen ska ske så att mun. Förslaget till provborrningar i kommunen omfattar vattnet i vattendragen och i Öresund inte påverkas negativt. två punkter i de östra delarna av kommunen. Inom de områden som företaget vill undersöka finns värdefulla • Inga nya täkter av naturgrus ska medges inom natur- och kulturmiljöer. Kommunen har därför i sitt ytt- kommunen. rande över ansökan om tillstånd för provborrning angett att kommunen förutsätter att hänsyn tas till dessa värden. • Förutsättningarna för utvinning av naturgas kommer att prövas i särskild ordning. Värdefulla ämnen och mineral Grushushållningsplan för Skåne, 1997, redovisar natur- grusförekomsten inom kommunerna i sydvästra Skåne. Av rapporten framgår att det inom kommunen förekommer naturgrus endast av låg kvalitet. Ingen ytterligare täkt- verksamhet utöver befintlig öppen grustäkt, belägen inom Järavallen, bör komma ifråga.
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 75 9.3 Natur V Karaby-Dagstorps backar-Dagstorps turtypen innehåller ett stort antal sällsynta, fridlysta och mosse (N50) utrotningshotade växtarter. Inom det mycket flacka området mellan Kävlinge och Stora Harrie mosse är en rest av ett tidigare mer vidsträckt Teckomatorp framträder V Karabys-, Dagstorps- och Skydd av naturmiljön rikkärrsområde. Genom dikning har huvuddelen av om- Norrvidinge backar mycket markant. Backarna består rådet överförts till åker. Mossen är till största delen betad, Värdefulla naturområden skyddas i lagstiftningen främst huvudsakligen av sorterade sediment som överlagrats av men har aldrig blivit helt uppodlad, varför många arter i miljöbalken, men även genom generella hänsynsregler leror och morän. Backarnas bildningssätt är fortfarande från den ursprungliga rikkärrsfloran finns kvar. Det finns i plan- och bygglagen. I miljöbalkens 3 kap 6§ framgår relativt okända. Karaby backar och Ekeshögarna har bl.a. vaxnycklar, kärrknipprot, tätort, källfräne och axag att ”mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt torrängsvegetation med sandnejlika. Dagstorps mosse är i området. En för sydvästskåne ovanligt tät population av som har betydelse från allmän synpunkt på grund av ett rikkärr med stor ögontröst, majnycklar, källgräs m.m. I ängsnycklar förekommer också. deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till Mossarps mosse finns flera orkidéarter. friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Beho- Stångby mosse (N53) vet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter Kuststräckan Häljarp-Lomma (N51) Stångby mosse utgör ett värdefullt rikt topogent kärr skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse De representativa odlingslandskapen Järavallen och med höga botaniska värden. Mossen är en representativ för naturvärden, kulturmiljövården eller friluftslivet skall Löddeån-Salviken är flacka odlingsbygder med rikt fågel- ängs- och naturbetesmark som utgörs av sidvallsäng skyddas mot åtgärder som avses i första stycket”. liv. Detta är även ett av de få obebyggda kustpartierna och öppen hagmark. Vegetationstyper inom området utmed Öresundskusten. Större delen av de mest kustnära utgörs av kalkfuktäng, tuvtåteläng, högörtäng och avsnitten är naturreservat. extremrikkärr. Det finns en rad intressanta arter som myggnyckel, loppstarr, blekvide och sumpgentiana. Riksintressen Järavallen är en markant littorinastrandvall och strandhak. Den tidigare torvtäktverksamheten har troligen gynnat Naturvårdsverket bedömer att nedanstående fem områden I deltat finns en mångfald av former som dödiskontakter, rikkärrvegetationen, genom att det bildades en variation i i Kävlinge kommun är av riksintresse för naturvården. dödishålor och fluviala erosionsrännor. Saxtorpsdeltat är ståndortsförhållanden. Kommunens ställningstagande till dessa samt hur kom- beläget över den s.k. Alnarpssänkan. munen avser att säkerställa riksintressena finns beskrivet i Vid Saxåns mynning finns sidvallsäng, öppen hagmark Endast en ytterst liten del av riksintresseområdet ligger kap. 9.10. Riksintressen. och havsstrandäng med delvis art- och individrika inom Kävlinge kommun. växtsamhällen med hävdgynnade arter som loppstarr, Saxån-Braån (N49) kärknipprot, jordtistel och sumpgentiana. Havsstrandäng- Kustzonen Ådalen är av stort geovetenskapligt värde genom de en är en viktig fågellokal. Lödde ås omgivningar utgörs Hela skånska kusten utgör riksintresse för kustzonen. Syf- naturliga landskapsförändringar som sker i ån och i dal- av värdefull mad vid vattendrag. tet är att skydda kvarvarande orörda delar av högexploa- sidorna. Den utgör vidare ett positivt landskapselement Barsebäcks mosse ingår i området och utgör en övervint- terade kuster mot omfattande fritidsbebyggelse och ny genom sin utformning och genom de vackra betesmar- storindustri. Bebyggelseutveckling m.m. bör ske på sådant kerna utefter ån. rings- och rastlokal för bl.a. gräsand, bergand, storskrake och sångsvan. Här finns även kricka och salskrake under sätt att sammanhängande fria områden kan bevaras. Ny mark får inte exploateras om projektet kan genomföras Vattendragen är lek- och uppväxtområden för havsöring. vinterhalvåret. Den grunda Lundåkrabukten är en viktig på redan ianspråktagen mark eller i direkt anslutning till Saxåns havsöringsstam bedöms ha stort skyddsvärde med lokal för vadare och änder. sådan mark. få motsvarigheter i länet. Två sårbara fiskarter förekom- mer i Saxån, grönling och sandkrypare. Förutom i Saxån Stora Harrie mosse (N52) finns grönling endast i ytterligare 13 vattendrag i Sve- Stora Harrie mosse är ett litet topotent kärr kring ett rige. Sandkrypare finns endast i fem vattendrag. Natura kalkhaltigt flöde. Kalkkärr och kalkfuktängar är mycket 2000-arten kungsfiskare förekommer i ådalarna. sällsynta i Skåne och mossen är därför högt värderat. Na-
76 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Naturskydd Häljarp
Saxtorp Håstenslöv
Norrvidinge Kvärlöv
Annelöv Saxtorpsskogen N49 Virke Ålstorp V N50
Södervidinge Dösjebro Ålstorp
Västra Karaby Särslöv
N52 Stora Harrie Hofterup Kävlinge Järavallen
Lilla Harrie 9. 9. intressen Allmänna Västra Hoby
Furulund Barsebäck N53 Lackalänga
Hög
N51 Stävie Löddeköpinge Stångby kyrkby Barsebäckshamn
Stångby Strandskydd
Ramsarområde
Natura 2000 fågel Vikhög Vallkärra Riksintresse natur l Naturreservat Fjelie
0 1 2 4 Kilometer Bjärred Natura 2000 habitat
©Lantmäteriverket Riksintresse kustzon Karta 29
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 77 Ramsarområde Natura 2000 I Kävlinge kommun finns sju redovisade områden: • Dagstorps mosse (SCI) Ramsar-konventionen är en internationell överenskom- Natura 2000 är beteckningen på det sammanhängande • Löddeåns mynning (SPA) melse inom vilken arbetet med bevarande och hållbart europeiska nätverk av områden som ska inrättas för att • Lundåkrabukten (SPA) nyttjande av våtmarker utgör kärnverksamheten. Med- skydda biologisk mångfald genom att bevara livsmiljöer • Stora Harrie mosse (SCI) lemsländerna skall enligt konventionen peka ut våtmarker samt vilda växt- och djurarter inom EU:s territorium. • Saxåns mynning-Järavallen (SCI) av internationellt intresse. Faktorer som spelar in i utpe- Natura 2000 har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och • Fågelsjön (Järavallen) (SCI) kandet är förekomst av sällsynta våtmarkstyper och/eller fågeldirektiv. • Karaby backar (SCI) växt- djurarter. Medlemsländerna förbinder sig att bevara områdena, t.ex. genom reservatsbildande, och se till att EU-direktiven innehåller bestämmelser, krav, som Flertalet av de våtmarksfåglar som pekas ut i bilaga 1 i områdets ekologiska karaktär inte försämras. Kävlinges medlemsstaterna är skyldiga att införliva i det egna fågeldirektivet ses regelbundet i kommunen och främst då kustremsa från Sjöbobadet och norrut inom Lundåkra- regelverket och tillämpa inom landet. Enligt fågel- och i Natura 2000-områdena längs kusten. Observationerna bukten är utpekat som Ramsarområde. Området, som är habitatdirektiven ska medlemsländerna bland annat utse sker oftast under flyttningsperioderna men även häckning- 1980 ha stort och blev utpekat 2001, är dessutom Natura särskilda skyddsområden (SPA) för fåglar, och särskilda ar av bl.a. skärfläcka, fisktärna, silvertärna och småtärna 2000-område och vissa delar är naturreservat. bevarandeområden (SAC, SCI) för andra artgrupper samt har konstaterats av ornitologer i kommunen. Även flera av för naturtyper. Sverige har genom sin redovisning av Na- de utpekade rovfåglarna i bilaga 1 ses regelbundet på flyt- tura 2000-områden påtagit sig ett särskilt internationellt ten. Häckningar av brun kärrhök och röd glada är årligen ansvar för att långsiktigt bevara dessa områden, så att dess återkommande. naturvärden inte kommer till skada. I Sverige är Natura 2000-områden skyddade med stöd av miljöbalken och alla Övriga Natura 2000-arter som påträffats i kommunen är är klassade som riksintresse. Det krävs tillstånd om någon bl.a. citronfläcka kärrtrollslända vid fågelsjön, smalgryn- vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett be- snäcka (Stora Harrie mosse) och sandnejlika (Karaby tydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. backar). Det finns även äldre uppgifter (1988) om före- För ett Natura 2000-område får beslut om helt eller delvis komst av orkidén gulyxne (habitatdirektivets bilaga 2) på upphävande av områdesskydd, om dispens från skyddsfö- Stora Harrie mosse liksom om sandnejlika i Hofterup och reskrifter eller om tillstånd enligt sådana föreskrifter inte i Löddeköpinge. meddelas utan regeringens tillåtelse.
65 66 67
78 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun I Saxåns vattensystem har nyinventeringar påvisat fö- Naturreservat Strandskydd rekomst av tjockskalig målarmussla, en utpekad Natura 2000-art (habitatdirektivets bilaga 2). Arten är känslig Reservatsbildning är ett annat sätt att säkerställa ett För att trygga allmänhetens tillgång till platser för bad och för bl.a. försämrad vattenkvalitet genom t.ex. ökad nä- områdes värden och fortgående skötsel. Beslut om natur- friluftsliv råder strandskydd vid hav, insjöar och vatten- ringsbelastning och grumling. Förstörelse av sand- och reservat kan fattas av Länsstyrelsen eller kommunen. I drag. Inom kommunen har Kävlingeåns och Saxåns hu- grusbottnar, rensning och muddring utgör också ett hot för samband med bildande av ett naturreservat bestäms också vudfåror 100 meters strandskydd och kustområdet har 300 arten. Saxån ingår som ett objekt för skydd och åtgärder i vilka föreskrifter som skall gälla för naturreservatet. meter. Längs åarna finns vissa sträckor där strandskyddet åtgärdsprogrammet för Uno crassus. Dessa föreskrifter gäller för såväl markägare, nyttjande- upphört att gälla t.ex. inom detaljplanelagda områden. rättshavare (sakägare) som allmänheten. Till beslutet hör Kungsfiskare utgör också en Natura 2000-art som finns i också en skötselplan som talar om hur reservatet skall Reglerna för strandskyddet i miljöbalken har från och kommunen. Kungsfiskare bebor klara, långsamrinnande skötas för att reservatets värden skall kunna bevaras. med den 1 juli 2009 förändrats för att göra strandskyddet vattendrag och sjöar med väl bevuxen strandbrink. mer ändamålsenligt och samtidigt lyftes strandskydds- De naturreservat som finns i kommunen är: De befinner sig ofta i buskage med grenar hängande frågan även in i plan- och bygglagen. Kommunerna har • Järavallen över grunt vatten där den jagar. Kungsfiskare är en fått ansvar för att besluta om dispenser och upphävande • Dagstorps mosse god indikator på hög vattenkvalitet. Det främsta hotet av strandskydd i detaljplaner. Vid varje beslut om dispens • Stora Harrie mosse mot arten är sommaröversvämningar som spolierar eller upphävande ska det dock lämnas en fri passage för • Löddeåns mynning häckningen. allmänheten. Länsstyrelsen kan överpröva kommunernas • Salvikens strandängar beslut om dispens och upphävande av strandskyddet i detaljplan.
En annan förändring i strandskyddsreglerna är att kom- munerna från och med 1 februari 2010 i sin översiktsplan kan peka ut områden för landbygdsutveckling i strandnära lägen där det ska vara lättare att få dispens. I Kävlinge kommun finns dock relativt få strandskyddade områden och den allemansrättsligt tillgängliga marken är viktig att värna om.
68 69 70
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 79 Kommunens naturvårdsprogram I Kävlinge kommun har i stort sett hela kusten rubricerats som ekologiskt känslig. Med sina grunda bottnar och Kommunens ställningstagande Kommunens Naturvårdsprogram, antaget av kommunfull- höga biologiska produktion som skapar förutsättningar mäktige 2002-04-25, är en brett upplagd redovisning av för reproduktion av fisk och fågel är kustområdet • Utpekade naturskyddsområden ska så långt olika aspekter avseende befintliga och potentiella natur- mycket känsligt för störningar. Kävlingeån och Saxån, möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada värden i kommunen kopplat till såväl miljöaspekter som med dalgångarna, betraktas också som ekologiskt naturvärdena. flora, fauna, friluftsliv m.m. I planen redovisas frågor om känsliga framför allt med avseende på deras betydelse • Kommunens naturvårdsprogram behöver hydrologi och ytvatten, geologi, jordarter, förekomst av som reproduktions- och vandringsområde för fisk men uppdateras. I samband med detta bör även sällsynta/hotade växter och djur, olika naturtyper m.m. även för hysande av andra hotade arter på markerna möjligheten till utveckling av grönstruktur och Härutöver anges på karta och värdetexter sammanlagt 61 runtomkring. Utöver nämnda områden är dessutom friluftslivsintressen studeras. områden med särskilda naturvärden inom kommunen. våtmarksområdena i kommunen ekologiskt känsliga. Till dessa räknas våra tre rikkärrsområden (Allarps-, • Kommunen skall aktivt verka för att fridlysta och Dagstorps- och Stora Harrie mosse), Hofterups mosse, rödlistade arter, Natura 2000-arter samt i övrigt De flesta områdena är belägna i den västra kommundelen skyddsvärda arter erhåller sådant skydd och Barsebäcks mosse samt Böljena- och Hea mosse. Övriga längs kusten, inom Järavallen, naturområdena i Ålstorp- skötsel som erfordras för deras fortsatta existens Hofterup samt längs Kävlinge-Lödde å och Saxån. områden som betraktas som ekologiskt särskilt känsliga är och positiva utveckling i Kävlinge samt att åtgärder Naturvårdsprogrammet utgör ett viktigt kunskapsunderlag t.ex. omgivningarna runt Löddesborg som hyser den akut som motverkar detta undviks. i planeringsprocessen och utgångspunkten skall vara att hotade lökgrodan. de i planen redovisade naturområdena bevaras/ utvecklas på ett för deras värden gynnsamt sätt. I det fall ärenden aktualiseras som föranleder konflikt mellan bevarandein- tresset och exploateringsintresset skall avvägning göras i Biotopskydd särskild miljökonsekvensutredning. Mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt Det finns även en inventering av rödlistade arter i kom- skyddsvärda får förklaras som biotopskyddsområde enligt munen. miljöbalken. I jordbruksmark är följande biotoper skyd- dade: alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrö- sen, pilevallar. småvatten och våtmarker, stenmurar samt åkerholmar. Ekologiskt känsliga områden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från Biotopskyddet innebär ett förbud mot att bedriva verk- ekologisk synpunkt ska så långt som möjligt skyddas samheter eller utföra åtgärder som kan komma att skada mot åtgärder som kan skada naturmiljön, enligt miljöbal- naturmiljön. Länsstyrelsen får medge dispens om det ken. Sådana områden är främst områden med instabila finns särskilda skäl. produktionsförhållanden och ogynnsamma återväxtför- utsättningar, områden som inrymmer växt- och djurarter som är utrotningshotade samt områden i övrigt som är särskilt ömtåliga och som samtidigt inrymmer särskilda ekologiska värden.
80 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Naturvärden Häljarp
Saxtorp Håstenslöv
Norrvidinge Kvärlöv
Annelöv Saxtorpsskogen Virke Ålstorp V
Södervidinge Dösjebro Ålstorp
Västra Karaby Särslöv
Stora Harrie Hofterup Kävlinge Järavallen
Lilla Harrie 9. 9. intressen Allmänna Västra Hoby
Furulund Barsebäck Lackalänga
Hög
Stävie Löddeköpinge Stångby kyrkby Barsebäckshamn
Stångby
Våtmarksinventeringar Äng- o hagmarksinventering Naturvårdsprogram Kävlinge kommun Vikhög Vallkärra Klass I: Högsta naturvärde Klass II: Mycket högt naturvärde l Fjelie 0 1 2 4 Kilometer Bjärred Klass III:Högt naturvärde ©Lantmäteriverket Karta 30
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 81 9.4 Kulturmiljö Begreppet kulturmiljö är omfattande och avser vanligtvis Kävlinges kulturhistoriska genom Kävlingeområdet, vilket blev inledningen till en den miljö som formats av människan; byggnader, kultur- industriell utveckling. Kävlinge by, som redan tidigare landskap och fornlämningar. Landskapet i Kävlinge kom- utveckling haft en centralortskaraktär med gästgivaregård, tingshus mun är rikt på historiska spår allt från invånarna under Kävlinge är en rik kulturbygd som brukats under lång tid. etc., blev nu en järnvägsknutpunkt. Kring denna växte tidigaste stenåldern fram till 2000-talets exploateringar. I kommunen finns ett stort antal fornlämningar och högar ett stationssamhälle fram med flera industrier och Dessa kulturmiljöer berättar för oss om hur samhället växt i framträdande lägen med vida utblickar över bygden. bostäder för en kraftigt växande befolkning. Av äldre fram och ger oss en identitet och känsla för vår hembygd. Högarna berättar om de många bosättningarna i området viktiga industrier kan nämnas sockerfabrik, skofabrik, Historiska miljöer ger kommunen karaktär och en känsla under stenåldern och den efterföljande bronsåldern. Vid cementgjuteri, mejeri, väveri, garveri, slakteri m.m. Strax av sammanhang och kontinuitet. Det är därför viktigt nuvarande Löddeköpinge, i korsningspunkten mellan ån söder om Kävlingeån vid Furulunds station i anslutning att levandegöra dessa, t.ex. genom kulturvandringar och och vägnätet ut till den rika jordbruksbygden, utvecklades till Malmö-Billesholmsjärnvägen uppstod också ett andra lokalhistoriska kulturprogram. under vikingatiden en betydelsefull handelsplats. I sundet industriområde. Huvudindustrin här var en filial av utanför Lödde å mynning anlades en hamn, en omlast- Malmö Yllefabriksaktiebolag, men det fanns även en För att säkerställa att även kommande generationer har en ningsplats där varor från de större skeppen lastades över skofabrik och ett cementgjuteri. intressant kulturmiljö att identifiera sig med är det viktigt på mindre båtar som gick in i ån. att vi alla tar ansvar för vår miljö. Genom att ha en god En bit in på 1900-talet stagnerade befolkningsutveckling- kunskap och förståelse för vår hembygd, där vi bor och Från medeltiden fram till 1800-talet präglades en både på landsbygden och i de flesta mindre tätorterna. verkar, kan vi alla, såväl enskilda som myndigheter, se Kävlingebygden av ett tjugotal flergårdsbyar. I fler- Tillväxten det senaste halvseklet har koncentrerats till till att bevara dem. Kulturmiljön är inget statiskt utan för- talet av dem uppfördes kyrkor under tidig medeltid. Kävlinge-Furulund, Hofterup och Löddeköpinge. Genom ändras ständigt genom de avtryck varje generation sätter. Barsebäcksområdet dominerades av en stor gård som anläggandet av E6:an utnyttjades i Löddeköpinge möjlig- Äldre bebyggelsemiljöer kan erbjuda unika förutsättning- under renässansen utvecklas till Barsebäcks gods. Det heten att anlägga stora bostadsområden för bilburna ar och ge mervärden för nya verksamheter. Förändring traditionellt, ägoblandade jordbruket blev vartefter pendlare. En växande sommarbosättning i anslutning till och förnyelse kan bidra till att hålla kulturmiljöer levande. improduktivt. Storskiftet innebar att gårdar flyttades de gamla fiskelägena och i sandskogsbältena har efter- Kulturmiljöer som är karaktäristiska för Kävlinge profile- ut från byarna till ensamgårdar med sammanhängande hand fått en allt större andel permanentboende. Ett av de rar dessutom kommunen gentemot andra kommuner och marker. Täckdikningsprojekt rationaliserade ägostruk- mer dominerande inslagen från 1900-talets senare del är är viktig för kulturturismen. turen ytterligare. Det traditionella småskaliga slättland- Barsebäcks kärnkraftverk, där förutom själva anläggning- skapet avlöstes därmed successivt av ett under en även vägar och kraftledningsgator präglar miljön. År 1900-talet allt mera storskaligt åkerlandskap. Under 1999 och 2005 lades reaktorerna ner och området kan i slutet av 1800-talet byggdes ett antal järnvägslinjer framtiden ge ett nytt bidrag till Kävlinges kulturmiljö.
71 72 73
82 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Skydd av kulturmiljön Fasta fornlämningar Kommunala bevarandeplaner Skyddet av fasta fornlämningar innebär att en fornläm- I Kävlinge kommun har en del bebyggelse getts skydds- Kulturmiljön och kulturhistoriskt värdefulla byggnader ning har ett omedelbart skydd, utan att något myndighets- eller varsamhetsbestämmelser, framförallt i fiskeläget skyddas genom lagstiftningen; dels genom generella beslut fattats. Fasta fornlämningar är lämningar efter män- Vikhög samt i de centrala delarna av Kävlinge tätort. Ett hänsynsregler i miljöbalken och plan- och bygglagen, dels niskors verksamhet under forna tider, som har tillkommit aktuellt och samlat program för kulturmiljön i hela kom- med särskilda skyddsbestämmelser i lagen om kulturmin- genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. munen saknas dock. Kommunens underlag för kulturmil- nen och plan- och bygglagen. jöfrågor utgörs av underlag från 1980-talet och 2000-talet: Det finns en rik förekomst av fasta fornlämningar i Kävlinge kommun. Den som planerar att genomföra ett • ”Kävlinge, ett skånskt järnvägssamhälle”. Särskild ton- Miljöbalken (MB) markingrepp ska i god tid samråda med Länsstyrelsen för vikt på tegelarkitekturen i ortens äldre delar. I miljöbalkens 1 kap 1 § fastställs att lagen ska tillämpas att ta reda på om en fornlämning eller ett fornlämnings- så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och • Bevarandeplan för Nya Staden, 1985. område berörs. Markingrepp eller markförändring inom vårdas. I 3 kap 6 § framgår vidare att områden som är en fornlämning eller ett fornlämningsområde kräver alltid • Bevarandeplan för Kullen, 1985. av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller Länsstyrelsens tillstånd. friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan • Ortsanalys för Löddeköpinge tätort - ”Löddeköpinge, skada natur- eller kulturmiljön. hembygd och handelsplats”. Byggnadsminnen Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anlägg- • Bebyggelseinventering av Barsebäcks by, 2001.
Plan- och bygglagen (PBL) ningar kan skyddas som statliga eller kommunala bygg- • Bevarandeplan för Barsebäckshamn, 1985.Under år 9. intressen Allmänna I plan- och bygglagen ges två verktyg för att skydda nadsminnen. Ett byggnadsminne omfattas av särskilda 2000 gjordes en bebyggelseinventering som stöd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, nämligen skyddsbestämmelser eller föreskrifter som fastighetsä- detaljplanering och bygglovsprövning. skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser. garen är skyldig att följa. I kommunen finns en byggnad Skyddsbestämmelser avser att skydda en byggnads som är klassad som byggnadsminne, nämligen Dagstorps • Bebyggelseinventering av Vikhög, 1998, samt en beva- kulturhistoriska värden mot förvanskning, medan Gammelgård, Dagstorp 5:2 (foto 75 nedan). randeinriktad detaljplan. varsamhetsbestämmelser innebär att ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att karaktärsdragen bevaras.
Lagen om kulturminnen (KM) I lagen om kulturminnen regleras bl.a. skyddet av fasta fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturmin- nen.
1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. 74 75
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 83 Kommunens kulturmiljöer Backlandskapet och byarna Från Karaby och Dagstorps backar har man en vidsträckt Hela Kävlinge kommun är rik på kulturmiljövärden. Tre utsikt över det i övrigt flacka jordbrukslandskapet mot huvudsakliga kulturhistoriska landskapsstrukturer kan det blänkande sundet. Inom området finns betesmarker urskiljas - kustlandskapet med fiskelägena, byarna i back- med värdefull flora och kulturhistoriskt intressanta landskapet och jordbruks- och industrisamhällena utmed fornlämningar. Området visar en landskapsutveckling Kävlingeån. Vägnätet är en viktig del av kulturmiljön. sedan förhistorisk tid, vilket bl.a. framgår av det rika Vägverket har utpekat vägmiljöer av särskilt värde i rap- fornlämningsbeståndet. På krönet av Karaby backar porterna ”Vägen - ett kulturarv” och ”Allévårdsplan”. finns en stor koncentration av fornlämningar, men också i anslutning till Dagstorps backar med bl.a. den ståtliga Danehögen. Fornlämningarna har enligt karaktäristiskt Kusten och fiskelägena mönster givits en medveten hög placering i landskapet. Kustlandskapet vid Lundåkrabukten är flackt. Litorina- 76 Även i Södervidinge är gravhögarna samlade i ett stråk. havets (5500-2000 f.Kr) tidigare strandlinje då havsnivån var 5 meter högre än idag, har format höjdsträckningen Från Lilla Harrie i öster via Stora Harrie och Södervidinge Järavallen. Kustområdet åskådliggör en kontinuerlig till Dösjebro i väster löper en ålderdomlig landsväg, väg utveckling av kulturlandskapet från stenålder till 1178, med tillhörande bebyggelse i form av kyrkor, byar, modern tid. De betade strandängarna bevarar idag en radbybebyggelse samt ståtliga gravhögar. Här återfinns ålderdomlig landskapsbild. Skansarna norr och söder om även Dagstorps Gammelgård, skyddat som byggnadsmin- Barsebäckshamn vittnar om Skåne som gränsprovins och ne, samt en cirka 500 meter lång pilevall längs Morgon- dess försvar. bäcksvägen i Södervidinge. Kyrkorna som huvudsakligen är från 1800-talet är stora och vitputsade. Byarna har ett Utmed kusten finns två fiskelägen: Barsebäckshamn till ålder och struktur varierat utseende. Även landsvägar- är beläget på udden som skiljer Lundåkrabukten och na genom Dösjebro är gamla och där den välvda stenbron Salviken och Vikhög på udden som skiljer Salviken från i Dösjebro utgör en gammal vägknut. Lommabukten. Troligen spelade det rika sillfisket under Kävlinge å medeltiden en avgörande roll för Barsebäckshamns De kalkrika markerna och våtmarkerna utmed Kävlingeån 77 utveckling. Fiskeläget har idag kvar dels det äldre täta be- gav goda förutsättningar för de tidiga åkerbrukskultu- byggelsemönster med små sammanfogade längor liggande rerna. De första bosättningarna i Kävlingetrakten skedde i gatulinjen, dels det sena 1800-talets kustsamhälle med längs kusten och spreds därefter utmed Kävlingeån som friliggande hus av kaptensgårdskaraktär och väl tilltagna var en viktig transportled från havet in i landet. Både trädgårdar. Vikhögs fiskeläge har växt fram under tidigt Kävlinge och Löddeköpinge uppstod vid vadplatser över 1800-tal, och idag finns 1800-talets struktur kvar med sitt ån, vilket var naturliga färdstråk och mötesplatser för oregelbundna bebyggelsemönster, de små fastighetsbild- ting, handel och gästgivaregårdar. På 1600-talet fanns ningarna samt de öppna partierna vid hamnen. här flera av Skånes mest betydande vattenkvarnar, vilka på 1800-talet byggdes om till industrianläggningar. Det Barsebäcks kyrkby har bevarat karaktären av gångna är viktigt att hävden av de sanka strandängarna längs ån tiders sockencentrum. Kyrkan anlades under 1100-talets fortsätter och att kvarvarande vattenkraftsanläggningar senare del. Vid skiftet på 1830-talet omfattade Barsebäck som visar deras roll för var verksamheter växt fram. Verk- ett 30-tal gårdar. Merparten av dessa är utflyttade. samheter direkt relaterade till Kävlingeån har ett särskilt värde i detta sammanhang och är av största betydelse för upplevelsen och förståelsen av landskapet. 78
84 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Kulturmiljö Häljarp
Saxtorp Håstenslöv
Norrvidinge Kvärlöv
Annelöv Saxtorpsskogen Virke Ålstorp V M32 Södervidinge Dösjebro Ålstorp
Västra Karaby Särslöv
Stora Harrie Hofterup Kävlinge Järavallen
Lilla Harrie 9. 9. intressen Allmänna Västra Hoby
Furulund Barsebäck M46 Lackalänga M45 Hög
Stävie Löddeköpinge Stångby kyrkby Barsebäckshamn M44
Stångby
Vikhög Vallkärra Regionalt särskilt v ärdefulla kulturmiljöer
l Fjelie Riksintresse kulturmiljö Bjärred 0 1 2 4 Kilometer Regionala kulturmiljöstråk ©Lantmäteriverket Karta 31
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 85 Riksintressen Sockenkyrkorna i området är från 1800-talet. De har området. Monumentala bronsåldershögar och en stor föregåtts av medeltida anläggningar, vilka dock visade gånggrift ligger längs ådalen. Fornlämningsmiljöerna har I kommunen finns fyra områden som Riksantikvarieäm- sig vara för små och otidsenliga på 1800-talet, varför de ett stort pedagogiskt och forskningshistoriskt intresse. En betet bedömt vara av riksintresse för kulturmiljövården byggdes om. av Nordens största vikingatida handelsplatser låg vid Löd- enligt 3 kap 6§ miljöbalken. Kommunens ställningsta- deköpinge i närheten av gården Segershill. gande för alla riksintressen i kommunen finns angivet i Dagstorps by har genom skiftet förlorat sin traditionellt Kyrkbyarna Löddeköpinge och Hög är representativa för kapitel 9.10. Riksintressen. täta bebyggelse. Dagstorps Gamlegård och Dagstorp 10:4 1800-talets utskiftade byar. Löddeköpinge låg utmed den utgör trelängade anläggningar från tidigt 1800-tal med bo- Länsstyrelsen har utarbetat ett regionalt kulturmiljöpro- forna landsvägen mellan Malmö och Helsingborg och ningshus i korsvirke och delvis brädfodrade uthuslängor gram för Skåne som redovisar objekt och miljöer som är utvecklades under 1800-talet till centralort för den kring- samt stensatt gårdsplan. av särskilt intresse. I denna pekas tio miljöer i Kävlinge liggande jordbruksbygden. De flesta gårdarna flyttades kommun ut som särskilt värdefulla kulturmiljöer, varav ut vid skiftet på 1830-talet. Kraftiga förändringar och riv- de flesta även utgör riksintresseområde. Programmet som Uttryck för riksintresset: Kuperat höjdstråk i fullåkers- ningar har medför att byggnadernas genuina karaktär gått finns tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida kan ses som bygd med lång bosättningskontinuitet och med monumen- förlorad. Den välbevarade holländarekvarnen hör ihop en fördjupad beskrivning av riksintresseområdena. tala fornlämningsmiljöer i form av bronsåldershögar och med den omfattande spannmålsodlingen under 1800-talet. megalitgravar. Harald Hildetands gravhög, Karaby backar, Dagstorp, Södervidinge och Västra Karaby 1800-tals- I Hög ersattes de utflyttade gårdarna med bostadshus av Norrvidinge-Södervidinge, Dagstorp, kyrkor, den trelängade Dagstorps Gammelgård med skiftande ålder och gestaltning. Bymiljön ter sig idag Södervidinge, Västra Karaby (M32) välbevarad korsvirkesbebyggelse från tidigt 1800-tal och splittrad, men har behållit sin agrara prägel, då enstaka Området utgör ett kraftigt kuperat höjdstråk som bryter stenvalvsbroar över Saxån från 1700-1800-talen. gårdar ligger kvar på gamla gårdstomter. av det annars flacka slättlandskapet mellan Kävlinge och Landskrona. Det är ett utpräglat jordbrukslandskap med Stävie kyrkby öster om Lödde å omges av ett äldre inslag av betesmark, särskilt på Karaby backar och utmed Löddeköpinge-Stävie-Borgeby, lövträdsbestånd. Bebyggelsen ligger till stor del kvar på Saxån. Landskapet utmed Saxån var redan under stenål- Löddeköpinge, Hög, Lackalänga, Stävie ursprunglig plats. dern ett attraktivt område och väl lämpat för de tidigaste (M44) åkerbrukskulturernas odling och boskapsskötsel. Det finns Riksintresseområdet består av dalgångsbygden kring Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser, stora järnål- gott om fornlämningar i området såväl iform av mega- Lödde å och omgivande betes- och odlingslandskap med dersgravfält, bronsåldershögar och en gånggrift längs med litgravar som bronsålderns gravhögar. En omfattande lång bosättnings- och brukningskontinuitet. Ån skär i ådalen. Stävie, Löddeköpinge och Högs kyrkbyar med koncentration av gravhögar finns på Karaby backar. Även östra delen ner i en relativt trång dalgång, vilken sedan kyrkor som omgestaltats eller nybyggts under 1800-talet i Södervidinge är gravhögarna samlade i ett stråk. vidgar sig västerut. Här översvämnas periodvis de flacka med intilliggande gårds- och bymiljöer samt kvarnmiljö strandängarna. Lämningar efter förhistorisk bebyggelse med holländaremölla vid Löddeköpinge. Betade strand- finns under nuvarande markyta inom större delen av ängar utmed Lödde å.
79 80 81
86 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Lackalänga (M45) Över själva Järavallen och området österut växer en Uttryck för riksintresset: Järavallen, det forna Litorina- Söder om Kävlingeån breder sig ett öppet odlingsland- sandbindande tallskog. Söder om Barsebäck sträcker sig havets strandlinje, betade strandängar, gånggrifter vid skap i en dalgångsbygd ut sig. Området kring Kävlinge en markerad höjd. Det finns dominerande fornlämningar i Storegård och Gillhög, dös vid Hofterup, stora brons- ån har en lång bosättningskontinuitet och koncentratio- området. Särskilt framträdande är gånggriften vid Gillhög, åldershögar, Kung Hottars hög och Tiondehögen, med nen av fornlämningar längs med höjdryggen söder om vars tidigare koppling med dösen vid Hofterup har brutits dominerande läge i landskapet. Det av stordrift präglade Lackalänga är betydande. De delvis branta sluttningarna genom motorvägens dragning genom landskapet. slättlandskapet som formats av Barsebäcks slott. Slottet är vid Kävlingeån nyttjas huvudsakligen som betesmark. av medeltida ursprung och av strategisk försvarsbetydelse Landskapsbilden präglas framförallt av de på 1800-talet Kring Barsebäcks slott är landskapet präglat av godset men omformades under 1800-talets andra hälft enligt utskiftade gårdarna. med stora åkerfält och alléer. Barsebäck omnämns som tidens gällande renässansideal med vallgravar, park- och sätesgård under tidigt 1300-tal. Nuvarande huvudbyggnad allésystem. Barsebäcks sockencentrum med medeltida Kävlingeåns vatten nyttjades under lång tid för driften fick vid slutet av 1800-talet en renässansinspirerad prägel. kyrka som omgestaltades under 1700-talet, prästgård i av kvarnar och industrier. Krutmöllan nordost om korsvirke från 1800-talet, skola och bygdegård. Barse- Västra Hoby har en gammal tradition och från att Barsebäcks kyrkby har en bevarad karaktär av gångna bäcks fiskeläge med tät och karaktäristisk bebyggelse- under 1600-talet ha tillverkat krut omvandlades den tiders sockencentrum. Kyrkan från 1100-talet, prästgården struktur med fiskarstugor, skeppar- och kaptensgårdar senare till en mjölkvarn. Anläggningen består idag av och bygdegården bidrar till byns karaktär. Före skiftet med tillhörande trädgårdar. Hofterups kyrkby med medel- tre stora kvarnbyggnader i korsvirke och tegel med på 1830-talet bestod byn av ett 30-tal gårdar, varav vilka tida kyrka som under 1700- och 1800-talen omgestaltats. både kvarnstenar och valskvarnar. I nära anslutning merparten flyttades ut vid skiftet. Försvarsanläggningar i form av skansar och vallar från finns en stenvalvsbro från 1830-talet, vilken leder över 1700-talet som ingått i Öresundskustens försvarssystem. Kävlingeån. Barsebäckshamn ligger på udden som skiljer Lundåkra- bukten från Salviken. Troligen spelade det rika sillfisket Säkerställande av riksintressena Kommunen har för avsikt att bevara de kulturmiljövärden Uttryck för riksintresset: Gånggrift och stora bronsålders- under medeltiden en avgörande roll för lägets utveckling. 9. intressen Allmänna högar längs med ådalen. Betade strandängar samt spridd Fiskeläget visar idag dels de äldre fiskelägenas täta be- som finns i kommunen. Genom att ta fram ett kommun- gårdsbebyggelse från 1800-1900-tal och ett landskap som byggelsemönster med små sammanfogade längor liggande täckande kulturmiljöprogram där behovet av skydd ge- tydligt präglats av av skiftets genomförande med rätvink- i gatulinjen, dels det sena 1800-talets kustsamhälle med nom t.ex. områdesbestämmelser etc. identifieras säkerstäl- liga vägnät, uppfartsvägar och enstaka alléer. friliggande hus av kaptengårdskaraktär. Norr och söder ler kommunen intentionerna med riksintresseområdena om fiskeläget breder sig flacka, gräsbevuxna strandmarker för kulturmiljövården. Kommunens ställningstagande till ut med skansar och försvarsvaller. Dessa anlades under de av staten utpekade riksintressena redovisas i kap. 9.10. Barsebäck-Hofterup (M46) 1720-talet som en del i den sammanhängande försvarsli- Järavallens höjdsträckning utgör en lämning från det nen utmed Skånes västra kust. forntida Litorinahavets strandlinje. De betade strandäng- Kommunens ställningstagande arna bevarar en ålderdomlig landskapsbild i området. • Kommunen avser att ta fram ett kommun- täckande kulturmiljöprogram där värdefulla miljöer och i landskapet synliga fornlämningar i kommunen pekas ut och förslag ges på bevarandeåtgärder. • Mer omfattande utbyggnad av befintliga tätorter ska föregås av en ortsanalys, där kulturmiljöer och landskapsförutsättningar redovisas. • Vid exploatering som innebär risk för konflikt med riksintresseområden för kulturmiljövården ska konfliktfrågan utredas särskilt.
82 83
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 87 9.5 Friluftsliv och rekreation
Vikten av att arbeta med folkhälsofrågor blir allt tydligare. Fiske Sveriges folkhälsopolitik bygger på elva målområden, Fisket i Kävlingeå/Löddeå är internationellt känt och där några har koppling till den fysiska planeringen, t.ex. lockar turistande sportfiskare från hela Europa. Ån anses målet om ökad fysisk aktivitet. Möjligheten till ett aktivt av många vara ett av Europas bästa gäddvatten. Förutom friluftsliv är viktigt för att stimulera människor till en gädda kan man även fiska efter abborre, brax, gös, lax, ål ökad fysisk aktivitet. Det är en fysisk aktivitet utomhus och öring. som ger miljöombyte och naturupplevelse utan krav på tävling. Det är vetenskapligt belagt att utevistelsen har en Fiskerätten i de skånska åarna tillhör, med vissa undantag, stor betydelse för fysisk och psykisk hälsa för människor jordbruksfastigheterna längs ån. Eftersom Kävlingeån- i alla åldrar. Löddeån är ett så attraktivt fiskevatten blev det allt mer angeläget att skapa en gemensam förvaltning av fisket i 84 ån. Därför bildades Kävlingeåns-Löddeåns Fiskevårds- Kävlinges tillgångar område år 1990. Föreningen står för försäljningen av fiskekort, och avkastningen går till fiskevård, tillsyn eller Inom Kävlinge kommun finns en mångfald av möjligheter andra åtgärder som gagnar fisket. för friluftsaktiviteter för alla åldrar. Järavallens friluftsom- råde utgör ett regionalt viktigt friluftsområde med många Utöver fiskemöjligheterna i ån finns kustfritidsfiske med besökare, bl.a. från Själland. Ådalarna är också av stort bl.a. en verksamhet i Barsebäck hamn som erbjuder sport- mellankommunalt och regionalt intresse för bl.a. rekrea- fisketurer. Särskilt vid hamnarna i Barsebäck och Vikhög tion och friluftsliv genom möjligheter till fiske, paddling finns bra förutsättningar för havsöringsfiske. och promenader längs med ån.
Paddling Järavallen Kävlingeån utgör även ett attraktivt paddelvatten. Det går Järavallen är ett regionalt viktigt strövområde. Området att paddla från Vombsjön via ån ut till Öresund. Det finns har flera olika naturtyper - havet, stranden och strand- 85 kanotuthyrare i Löddeköpinge och Hög. ängarna, våtmarkerna och skogarna. Området är 464 ha stort och en stor del skyddas som naturreservat. Kust- sträckan och skogsområdet vid Järavallen utgör ett av Golf de minst exploaterade kustområdena i västra Skåne. Det Golfintresset i kommunen är stort och det finns fyra finns anlagda motionsspår i skogsområdet. Det finns golfbanor. Barsebäck Golf & Country Club, vid kusten även anlagda rast- och eldplatser. Öster om E6 finns en just söder om Järavallen, är av hög internationell klass. fågelsjö och badsjö som är nyanlagda och resultatet av en Kävlinge Golfklubb, just öster om Kävlinge, invigdes tidigare grustäkt. Här finns också en ridstig och en kortare 1991 och är av hög klass. Björkenäs GK är en nybyggd vandringsled som knyter ihop den östra och västra sidan golfbana i närheten av Tolvåkerskolan.Tumba Golf vid av Järavallens rekreationsområde. Löddeköpinge är öppen för hela familjen med bl.a. en separat bana för barnen. Golfbanan ligger dock på mark Strövområdet ägs av Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne detaljplanelagd som verksamhetsområde, se avsnitt 5.1. och förvaltas av Region Skåne.
86
88 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Häljarp Friluftsliv och rekreation
Saxtorp Håstenslöv
Norrvidinge Kvärlöv
Annelöv Saxtorpsskogen Virke Ålstorp V
Södervidinge Dösjebro ! Ålstorp Särslöv ! Västra Karaby " ! Stora Harrie Hofterup ! Kävlinge ! Järavallen ! ! ! ! Lilla Harrie ! ! ! 9. intressen Allmänna ! Västra Hoby
! ! Barsebäck ! Furulund Lackalänga Hög! ! ! Badplatser Stävie Löddeköpinge " HSatnådngikbayp kpyarknbpyassad friluftsanläggning ! Barsebäckshamn ! ! Ridskola ! ! ! Fiskeplats ! ! Kanot/båtuthyrning Stångby ! Idrottsanläggning ! ! Cykelled ! Ridled Vikhög ! FVaisllkäerfröarbud ! ! ! Fiskevårdsområde Fjelie l Bjärred Golfbana 0 1 2 4 Kilometer
©Lantmäteriverket Naturområde med rekreationsvärde Karta 32
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 89 Bad Ridning Fågelskådning Det finns tre badplatser i kommunen; Barsebäck saltsjö- Intresset för ridning är stort i kommunen. Dagstorps ryt- Fågellivet i kommunen är rikt. I Järavallens naturreser- bad, Barsebäck hamn samt Vikshögs hamn. Dessa besöks tarförening och Löddeköpinge ridklubb har både ridhus vat kan man t.ex. se arktiska vadare under flyttsträcken. varje dag under badsäsongen av minst 75-100 personer och ridskolor med stor ungdomsverksamhet. Däremot är I Järavallen har en tillgänglighetsanpassad plattform för och klassas därför som EU-bad. Detta innebär att vatten- nätet av ridstigar dåligt utbyggt i kommunen. På karta 32 fågelskådning färdigställts vid vattnet med en ramp som prover ska tas var fjortonde dag under badsäsongen. visas en del ridstigar kring Hofterup/Ålstorp. Några av underlättar vägen ner till stranden genom en annars rätt dessa är dock ännu bara i planeringsstadiet. Det efterfrå- svårtillgänglig terräng. gas ytterligare ridstigar både i Kävlinge och i grannkom- munerna. Kommunen avser därför ta upp en dialog med grannkommuner och markägare om en utvecklingsstrategi för ridstigar.
87 88 89
90 91 92
Segling Cykling Vandring och motionsanläggningar Det finns två fritidshamnar i kommunen, Barsebäckshamn Kommunen lämpar sig väl för cykelutflykter då det är Det finns motionsanläggningar i form av uppmätta samt Vikhögs hamn. Det finns två segelföreningar: Segel- relativt korta avstånd mellan olika besöksmål. Kommunen löpslingor i Järavallen, Sandskogen och Vikenområdet, sällskapet Pinnhättan och Vikhögs båtklubb. har tagit fram en karta som visar intressanta cykelturer, varav de två sistnämnda har elljusspår. I dessa områden vilka visas på karta 32. Dessa cykelleder består dock finns även goda strövmöjligheter. Någon längre anlagd huvudsakligen av småvägar utan separat cykelbana. vandringsled finns inte i kommunen. Dock pågår diskus- Utbyggnaden av säkrare cykelvägar pågår i kommunen. sioner om att upprätta en sträcka för Skåneleden utmed Kävlinges kust. År 2009 invigdes en ny pilgrimsled i
90 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Skåne. En del av denna går från Barsebäck förbi Löd- Tillgänglighet för alla deköpinge kyrka och VikingaTider och passerar därefter I kommunen finns idag vid Järavallen en friluftanlägg- Kommunens ställningstagande Borgeby slott och vidare genom Bjärred till Lund. Det ning som är tillgänglig även för funktionsnedsatta. Alla behöver dock skapas en fungerande överfart mellan Löd- medborgare ska ha möjlighet till friluftsliv och rekreation. • Områden längs kusten och vattendragen ska deköpinge och Borgeby. Det är därför viktigt för kommunen att verka för att fler utvecklas så att de kan nyttjas för rekreation och anläggningar blir handikappsanpassade. friluftsliv utan att naturvärdena försämras. Det finns planer på att utveckla vandringsstråket längs • Kommunen avser uppdatera sitt Kävlingeån, i första hand ner till Furulund men på sikt Rekreation och naturvård vidare mot Löddeköpinge. Där kan stråket ansluta till den naturvårdsprogram. I detta ska även Det kan uppstå konflikter mellan rekreationsintressen och grönstrukturfrågor och friluftslivsaspekter kommande Skåneleden. Förbi Furulund är det lämpligt att andra intressen. Delar av kusten har idag restriktioner vad behandlas. Arbetet ska resultera i förslag till dra stråket på Furulundssidan av ån, för att vid Hög leda gäller allmänhetens vistelse för att skydda fågellivet. Det åtgärder och prioriteringar. stråket över en mindre bro till norra sidan av ån. pågår diskussioner kring att ytterligare begränsa tillträ- det till delar av kustens mark- och vattenområden för att • Kustens strandområden bör med undantag På längre sikt kan stråket längs Kävlingeån dras till Lilla skydda bl.a. fiskbestånd och fågellivet. Kommunens syn för häckningsperioden, vara tillgängliga för Harrie så att det blir möjligt att vandra längs hela Käv- är att allmänheten så långt möjligt bör ha företräde utan allmänheten. Även det kustnära vattnet bör vara lingeåns sträckning genom kommunen. att för den skull förstöra de stora värden som finns där. tillgängligt för rekreation, förutsatt att naturvärden Grundläggande för att behålla de fysiska förutsättningarna inte skadas. för friluftsliv är en ändamålsenlig planering och förvalt- På liknande sätt kan ett stråk utvecklas längs Saxån i • Kommunen avser att tillsammans med kommunens norra del. ning. Naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv, fysiska akti- intresserade grannkommuner och markägare viteter och hälsa hör nära samman. Planeringen bör därför verka för ett utbyggt nät av ridstigar. vara sektorsövergripande och se till helheten. 9. intressen Allmänna • Det nuvarande promenadstråket utmed Ett ökat framtida behov Kävlingeån i Kävlinge ska utvecklas och förlängas vidare till Furulund och Löddeköpinge. Kommunen har idag ett stort utbud av fritidsaktiviteter med en potential att vidareutvecklas. Kävlinges kust- • En bro ska anläggas över Lödde å, som kan remsa är den minst exploaterade utmed skånska västkus- utgöra en viktig länk även för rekreationscykelled ten vilket ökar dess rekreativa värde. Samtidigt är den längs kusten. dock svårtillgänglig idag. Genom att anlägga gång- och cykelväg till bl.a. kusten kan kommunen underlätta för • Det ska finnas rekreationsområden som är invånarna att röra sig i det vackra landskapet. tillgängliga för alla.
Men även om tillgången på rekreations- och friluftsakti- viteter idag är god i kommunen så ökar behoven ständigt. Många studier visar att vi rör oss allt mindre med en ökad ohälsa som följd. Det är därför viktigt att skapa förut- sättningar som uppmuntrar alla att på olika sätt öka sin fysiska aktivitet. Förutom att vi alla behöver röra oss mera blir vi dessutom allt fler, vilket ställer ytterligare krav på utveckling av kommunens rekreationsområden. Tätorter- nas närområden är särskilt viktiga ur rekreationssynpunkt.
Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 91 9.6 Kommunikationer
Riksintressen Vägverket har genomfört en förstudie för väg 1137 mellan Järnvägar Löddeköpinge och Kävlinge. I denna presenteras ett antal Vägverket, Banverket respektive Sjöfartsverket har alternativa lösningar med åtgärder längs med befintlig väg Resandet på järnväg utvecklas starkt. Det stora tågresan- utpekat följande riksintressen för kommunikation inom samt delvis eller helt ny vägsträckning. Vägverket ska ta det beror på ökat resbehov, gjorda infrastruktursatsningar Kävlinge kommun: E6 utpekas som riksintresse av Väg- fram en vägutredning där ett huvudalternativ kommer att och en god trafikering. Samtidigt med den mycket kraf- verket. Banverket anger Västkustbanan och Godsstråket läggas fast. I avvaktan på denna ligger fyra av fem före- tiga resandeökningen står det nu klart att nödvändiga ka- genom Skåne, där Lommabanan är en delsträcka, som slagna alternativa vägkorridorer kvar i översiktsplanen. pacitetsförstärkningar, framförallt 4-spår Malmö – Lund, riksintresse. Farleden genom Öresund är av riksintresse kommer att bli kraftigt försenade. Detta projekt, som är enligt Sjöfartsverket. Kommunens ställningstagande till en förutsättning för att Citytunneln ska kunna fungera Östervångsvägen (fd Fridsbovägen) väl, bedöms inte bli färdigt före 2018. Järnvägssystemet i riksintressena presenteras i kap. 9.10, Riksintressen. Inom östra delen av Löddeköpinge planeras en ny väg i Skåne får problem redan 2010, och då antalet tåg inte kan syfte att avlasta de centrala delarna av samhället från ge- öka får istället tågen förlängas. Detta innebär att dagens nomfartstrafik. En förstudie av den planerade vägutbygg- 120 m långa plattformar behöver förlängas till 180 meters Vägar naden har tidigare genomförts (Tyréns, februari 2009. längd. Förstudie. Fridsbovägen i Löddeköpinge.). I det inledande Väg E6 utredningsskedet studerades fyra alternativ varav den nu Kommunen genomkorsas av transnationella stråket redovisade sträckningen, sammantaget bedömdes mest Västkustbanan E6:an. Denna är idag hårt belastad, däribland med mycket fördelaktig. Västkustbanan förbinder storstadsregionerna Göteborg långväga godstransporter. Såväl personbilstrafiken som och Malmö/Köpenhamn och är en viktig länk för såväl den tunga trafiken på motorvägen E6 har ökat markant person- som godstrafik. Sträckan Helsingborg-Kävlinge- bl.a. beroende på ökad trafik till Öresundsbron. Delavsnit- Hofterup trafikplats I och med planerad utbyggnad av Hofterups samhälle Lund-Malmö har en omfattande regional tågtrafik. På tet Löddeköpinge - Flädie trafikeras med mer än 46000 förstärks behovet av en ny trafiklösning för att förbättra längre sikt finns det troligen ett behov av fyra spår på fordon/dygn och mellan Lomma och Kronetorp uppgår samhällets tillgänglighet till E6 och en god trafikförsörj- västkustbanan genom Kävlinge kommun, vilket medför trafiken till drygt 47 000 fordon/dygn.Vägverket bedömer ning. Många boende i Hofterup pendlar till Malmö och konsekvenser för Kävlinge och Dösjebro. När tunneln att det inom en snar framtid kommer krävas kapacitets- Lund och de får idag köra via Löddeköpinge för att kunna genom Hallandsåsen är klar kommer godstrafik från Väst- förstärkning i form av sex körfält på sträckan Malmö- ansluta till E6. Kommunen har därför genomfört en studie kustbanan i Ängelholm att ledas söderut via Godsstråket Helsingborg. för en ny trafikplats i Hofterup. En förväntad positiv genom Skåne. effekt av trafikplatsen är att Landskronavägen genom Lommabanan Ny väg Löddeköpinge - Kävlinge Löddeköpinge undgår större delen av dagens genom- Lommabanan, dvs järnvägssträckan Kävlinge–Arlöv, Vägen mellan Löddeköpinge och Kävlinge (väg 1137) är fartstrafik till Hofterup/Ålstorp. Trafikplatsen skulle även trafikeras idag enbart av godstrafik och utgör en länk i det hårt belastad med mellan 5500 och 7000 fordon per dygn. avlasta andra trafikplatser - Borgeby och Löddeköpinge. s.k. Godsstråket genom Skåne. Planer finns dock på en Vägen är smal och har dålig linjeföring. Förutom trafik- Kommunen har tagit ett principiellt ställningstagande för utbyggnad som möjliggör persontrafik på Lommabanan. säkerhetsproblemen utsätts boende utmed vägen för trafikplatsen och fördjupade studier behöver nu göras. Banverket har utrett förutsättningar för persontrafik på bullerstörningar. Därför bedöms en väg med ny sträckning Lommabanan i en förstudie. Realiserandet av persontrafik utanför Hög och med anslutning till tätorternas genom- Förlängning av Häradsvägen på Lommabanan är mycket viktig för Kävlinge kommun, fartsvägnät som ett angeläget projekt. Kommunen har Häradsvägen i Furulund föreslås förlängas söderut via då den innebär en tågstation i Furulund. Detta skulle framfört den nya vägsträckningen som det mest angelägna väg 934 till väg 108. Förutom en genare förbindelse från förbättra pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik från projektet i Kävlinge kommun till den regionala trafik- Furulund till Lund innebär projektet en trafikavlastning i Furulund. Lommabanan finns utpekad i Region Skånes infrastrukturplaneringen. centrala Furulund samt att plankorsningar mellan väg och RTI-plan för 2004-2015 och är även med i Banverkets järnväg i centrala Furulund kan stängas.
92 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun