10. Miljö- Och Riskfaktorer
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
10. Miljö- och riskfaktorer 10. Vid beslut om ändrad mark- och vatten- användning ska hänsyn tas till kända miljö- och riskfaktorer. I detta kapitel beskrivs de miljö- och riskfaktorer som finns i Kävlinge kommun. Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 113 en. Det pågår redan mycket arbete inom jordbruket för att minska läckaget av kväve och fosfor, men ytterligare 10 Miljö- och riskfaktorer insatser kommer att bli nödvändiga för att miljökvalitets- Övriga industrier är mindre verksamheter som finns inom målet ”Ingen övergödning ska uppnås”. 10.1 Miljöfarlig verksamhet Center Syd-området i Löddeköpinge samt vid Annehäll och Tungan i Kävlinge. I övrigt finns det mindre verksam- Förutom diffust utsläpp av näringsämnen från åkermar- Miljöfarlig verksamhet förknippas oftast med stora heter spridda i kommunen. ken, sker även utsläpp av suspenderade ämnen och rester industrier. Kävlinge har idag endast ett fåtal sådana. Även av de bekämpningsmedel som används inom jordbruket. andra verksamheter kan dock medföra olägenhet för Konvex i östra delen av kommunen är den verksamhet Rester av bekämpningsmedel i vattendragen har uppmärk- människors hälsa eller skador i miljön och räknas enligt som förorsakar olägenhet för flest människor. Miljö- sammats mycket de senaste åren. Det har visat sig att miljöbalken som miljöfarlig verksamhet. Det innebär att avdelningen får årligen in ett antal klagomål på lukt från vattendragen i lantbruksbygder i stort sett alltid innehål- inte bara utsläpp av föroreningar till luft eller vatten, utan verksamheten. Luktproblem kan tidvis uppstå ända inne ler rester av bekämpningsmedel. Andelen åkermark i även buller, skakningar, ljus, strålning och liknande be- i Kävlinge tätort. Konvex har sedan ett par år en delvis Kävlinge är ca 67 % vilket placerar kommunen på åttonde traktas som miljöfarlig verksamhet. Miljöfarliga verksam- annorlunda hantering av råvarorna, vilket har lett till en plats i landet. Det innebär att belastningen av näringsäm- heter delas in i A, B och C-klass beroende på storlek och minskning av luktolägenheterna. Den gamla processen, nen och bekämpningsmedelsrester till våra vattendrag är typ av verksamhet. För en A-verksamhet måste tillstånd som är den som ger upphov till luktproblem, körs emeller- extremt hög. sökas hos miljödomstol, medan för en B-verksamhet söks tid fortfarande under viss tid av året vilket medför att det tillstånd hos länsstyrelsen. För en C-verksamhet krävs en inte kan vara aktuellt med nybyggnation av bostäder i Kävlinge kommun är aktiv deltagare i Saxån-Braåns vat- anmälan till den kommunala nämnden. anläggningens närhet. tenvårdskommitté och Kävlingeåprojektet. Båda projek- ten syftar till att förbättra vattenkvaliteten i vattendragen Trenden i Kävlinge kommun är annars att större industrier Alla som bedriver miljöfarlig verksamhet, är skyldiga att genom åtgärder, information och uppföljning. Förutom avvecklas. Nyetableringar är huvudsakligen mindre verk- vidta åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka att anläggandet av våtmarker för att fördröja transporten av samheter vilka i allmänhet har en låg störningspotential. verksamheten medför skada eller olägenhet för männis- näringsämnen och för att gynna den naturliga omvand- kors hälsa eller miljön. Åtgärderna som myndigheterna lingen av kväve till kvävgas, har projekten genom avtal kan kräva måste dock vara rimliga. Vid rimlighetsbedöm- 10.2 Utsläpp till vatten fått lantbrukare att anlägga skyddszoner längs vatten- ningen skall beaktas nyttan med skyddsåtgärder och andra Utsläpp av förorenande ämnen till vatten sker dels genom dragen. Tyvärr äventyras detta nu genom statsmaktens försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana punktutsläpp från verksamheter, avloppsreningsverk, beslut att slopa kravet på träda. Kravet på träda uppfylldes åtgärder. Rimlighetsbedömningen får aldrig leda till att en dagvattenutsläpp och enskilda avloppsanläggningar, dels nämligen genom att anlägga skyddszoner längs vatten- miljökvalitetsnorm överskrids. genom diffusa utsläpp såsom avrinning från åkermark och dragen. Beslutet att avskaffa trädan får alltså allvarliga exempelvis förorenad mark. konsekvenser för vattenvårdsarbetet och äventyrar också Placeringen av nya verksamheter skall ske så att inte uppfyllande av miljömålen. När det gäller punktutsläpp störningar eller risk för hälsa och miljö uppkommer. Vid Övergödningen i Skåne leder till algblomningar och död arbetar kommunen aktivt med att öka anslutningen av lokaliseringsprövningen tas även transporter till och från havsbotten, igenväxning av sjöar och att grundvattnet enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. En ny verksamheten med i bedömningen. innehåller hälsoskadliga halter av nitrat. Övergödningen plan i samarbete mellan miljöavdelningen och VA-verket medför också att vissa växtarter försvinner från ängarna kommer att tas fram. De enskilda avlopp som inte kan an- slutas, ska uppgraderas så att de motsvarar dagens krav på I Kävlinge kommun finns ett fåtal större industrier, och skogen. I Skåne är övergödningen ett stort problem, rening. Då vattentäkten förlorat sin betydelse avser kom- Konvex i Krutmöllan, Ellco food i Kävlinge, Solanum trots många års insatser. munen på sikt att upphäva dess skyddsområde. Fram tills i Kävlinge och Lilla Harrie Valskvarn i Lilla Harrie. Orsaken till övergödningen är utsläpp av fosfor- och dess gäller dock restriktioner inom vattenskyddsområdet. Dessutom finns ett par industrier under avveckling, kväveföreningar. Enligt Skånes miljömål kommer en Barsebäcksverket och Scans slakteri i centralorten. betydande del av fosforutsläppen från enskilda avlopp. Både Kävlinge och Löddeköpinge har omfattande dag- Jordbruket och trafiken står för de största kväveutsläpp- vattenutsläpp till Kävlingeån/Löddeån. 114 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun PM10 Löddeköpinge 10.3 Utsläpp till luft antal överskridanden Luftföroreningar från trafiken 50 MKN > 50 ug miljömål 2010, >35 ug 45 Hälsoeffekterna av luftföroreningar är mycket påtagliga miljömål 2020, >30 ug Vägtrafik ger upphov till buller och luftföroreningar i även i dagens nivåer i Skåne. Exponering för luftförore- 40 gränsvärde form av partiklar och diverse kemiska ämnen, till exempel ningar kan bl.a. medföra ökad sjuklighet och dödlighet i 35 kväveoxider, svaveldioxid och VOC, flyktiga organiska hjärt-kärlsjukdomar och cancer. 30 ämnen. Under inverkan av solljus bildar kväveoxider och 25 flyktiga organiska ämnen ozon som alltså är en sekundär 20 Det finns idag få stora punktutsläpp av luftföroreningar 15 förorening av vägtrafiken. I tätorter eller i vägars omedel- i kommunen. Utsläpp till luften i kommunen kommer 10 bara närhet, bryts ozonet ner eftersom det hela tiden till- främst från vägtrafik och uppvärmning. Kävlinge får 5 förs nytt kvävedioxid som ozonet reagerar med. Däremot mätsäsong också, i likhet med resten av Skåne, ett betydande tillskott 0 kan ozonhalterna vara högre en bit från livligt trafikerade 2001-02 2002-03 2003-04 2004-05 2005-06 2006-07 av luftföroreningar från kontinenten. vägar. Figur 21. Dygnsmedelvärden för partikelhalter PM10 i Det finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft (figur 22). Löddeköpinge . E6 förbi Löddeköpinge är den väg som har den största tra- För närvarande finns miljökvalitetsnormer för partiklar fikbelastningen i kommunen, ca 38000 fordon per dygn. Partiklar Miljökvali- Miljömål Miljömål WHO (PM10, partiklar mindre än 10 μm) och ett tiotal ämnen, Drygt 5000 fordon eller 14 % av trafiken utgörs av tung tetsnorm delmål delmål guide- bl.a. kväveoxider, bensen, ozon och ett antal metaller. trafik. Väg 104 genom norra delarna av Kävlinge tätort 3 2010 2020 lines Miljökvalitetsnormen för PM10 är 40 µg/m som årsme- har ett trafikflöde på 7-8000 fordon per dygn, medan 3 Pm 40 µg/m3 20 µg/m3 20 delvärde och 50 µg/m som dygnsmedelvärde. I ett nytt 10 väg 108 har ca 5000 fordon per dygn. Även vägen mel- årsmedel µg/m3 luftkvalitetsdirektiv inom EU ställs krav på övervakning lan Kävlinge och Löddeköpinge genom Hög har en hög även av PM2,5. Föreslagen miljökvalitetsnorm i Sverige PM 50 µg/m3 35 µg/m3 30 µg/m3 och riskfaktorer 10. Miljö- 10 belastning, drygt 5000 fordon per dygn. för PM2,5 är 25 µg/m3 som dygnsmedelvärde. I figur 21 dygnsmedel visas hur partikelhalterna i Löddeköpinge ligger i förhål- PM 12 µg/m3 10 2,5 Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och flyktiga lande till miljökvalitetsnormen samt till miljömålen. Idag µg/m3 årsmedel organiska ämnen i Kävlinge har minskat under perioden vet vi inte hur höga halterna av PM2,5 är i Löddeköpinge. PM 20 µg/m3 15 µg/m3 1990 till 2001, se figur 23. Ju mindre partiklarna är, desto länge från källan transpor- 2,5 dygnsmedel teras de. Mätningar på andra orter har visat att en stor del Miljönämnden har under ett antal år mätt luftkvaliteten i (35%- 40%) av PM2,5 har transporterats i regional skala. Figur 22. Sammanställning av normer och miljömål för partiklar i luft Löddeköpinge. Mätstationen är belägen vid Räddnings- Figuren visar antal dygnsmedelvärden för PM i Lödde- tjänsten, ca 400 meter från motorvägen. Sedan 2008 har 10 mätningen utökats med PM2,5 (partiklar mindre än 2,5 köpinge som överskrider värdet för miljökvalitetsnormen 1990 1995 2001 50 mg/m3, miljömålet 2010 35 mg/m3 samt miljömålet µm). Mindre partiklar anses ha en tydligare koppling till 3 SO 116,7 32,1 17 människors hälsoproblem än större. Tidigare har det även 2020 30 mg/m . Enligt regelverket får värdet överskridas 2 35 gånger under ett år, dvs 18 gånger under ett halvår. mätts kväveoxider och flyktiga organiska föreningar