10. Miljö- Och Riskfaktorer

10. Miljö- och riskfaktorer

10. Vid beslut om ändrad mark- och vatten- användning ska hänsyn tas till kända miljö- och riskfaktorer. I detta kapitel beskrivs de miljö- och riskfaktorer som finns i Kävlinge kommun.

Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 113 en. Det pågår redan mycket arbete inom jordbruket för att minska läckaget av kväve och fosfor, men ytterligare 10 Miljö- och riskfaktorer insatser kommer att bli nödvändiga för att miljökvalitets- Övriga industrier är mindre verksamheter som finns inom målet ”Ingen övergödning ska uppnås”. 10.1 Miljöfarlig verksamhet Center Syd-området i Löddeköpinge samt vid Annehäll och Tungan i Kävlinge. I övrigt finns det mindre verksam- Förutom diffust utsläpp av näringsämnen från åkermar- Miljöfarlig verksamhet förknippas oftast med stora heter spridda i kommunen. ken, sker även utsläpp av suspenderade ämnen och rester industrier. Kävlinge har idag endast ett fåtal sådana. Även av de bekämpningsmedel som används inom jordbruket. andra verksamheter kan dock medföra olägenhet för Konvex i östra delen av kommunen är den verksamhet Rester av bekämpningsmedel i vattendragen har uppmärk- människors hälsa eller skador i miljön och räknas enligt som förorsakar olägenhet för flest människor. Miljö- sammats mycket de senaste åren. Det har visat sig att miljöbalken som miljöfarlig verksamhet. Det innebär att avdelningen får årligen in ett antal klagomål på lukt från vattendragen i lantbruksbygder i stort sett alltid innehål- inte bara utsläpp av föroreningar till luft eller vatten, utan verksamheten. Luktproblem kan tidvis uppstå ända inne ler rester av bekämpningsmedel. Andelen åkermark i även buller, skakningar, ljus, strålning och liknande be- i Kävlinge tätort. Konvex har sedan ett par år en delvis Kävlinge är ca 67 % vilket placerar kommunen på åttonde traktas som miljöfarlig verksamhet. Miljöfarliga verksam- annorlunda hantering av råvarorna, vilket har lett till en plats i landet. Det innebär att belastningen av näringsäm- heter delas in i A, B och C-klass beroende på storlek och minskning av luktolägenheterna. Den gamla processen, nen och bekämpningsmedelsrester till våra vattendrag är typ av verksamhet. För en A-verksamhet måste tillstånd som är den som ger upphov till luktproblem, körs emeller- extremt hög. sökas hos miljödomstol, medan för en B-verksamhet söks tid fortfarande under viss tid av året vilket medför att det tillstånd hos länsstyrelsen. För en C-verksamhet krävs en inte kan vara aktuellt med nybyggnation av bostäder i Kävlinge kommun är aktiv deltagare i Saxån-Braåns vat- anmälan till den kommunala nämnden. anläggningens närhet. tenvårdskommitté och Kävlingeåprojektet. Båda projekten syftar till att förbättra vattenkvaliteten i vattendragen Trenden i Kävlinge kommun är annars att större industrier Alla som bedriver miljöfarlig verksamhet, är skyldiga att genom åtgärder, information och uppföljning. Förutom avvecklas. Nyetableringar är huvudsakligen mindre verk- vidta åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka att anläggandet av våtmarker för att fördröja transporten av samheter vilka i allmänhet har en låg störningspotential. verksamheten medför skada eller olägenhet för männis- näringsämnen och för att gynna den naturliga omvand- kors hälsa eller miljön. Åtgärderna som myndigheterna lingen av kväve till kvävgas, har projekten genom avtal kan kräva måste dock vara rimliga. Vid rimlighetsbedöm- 10.2 Utsläpp till vatten fått lantbrukare att anlägga skyddszoner längs vatten- ningen skall beaktas nyttan med skyddsåtgärder och andra Utsläpp av förorenande ämnen till vatten sker dels genom dragen. Tyvärr äventyras detta nu genom statsmaktens försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana punktutsläpp från verksamheter, avloppsreningsverk, beslut att slopa kravet på träda. Kravet på träda uppfylldes åtgärder. Rimlighetsbedömningen får aldrig leda till att en dagvattenutsläpp och enskilda avloppsanläggningar, dels nämligen genom att anlägga skyddszoner längs vatten- miljökvalitetsnorm överskrids. genom diffusa utsläpp såsom avrinning från åkermark och dragen. Beslutet att avskaffa trädan får alltså allvarliga exempelvis förorenad mark. konsekvenser för vattenvårdsarbetet och äventyrar också Placeringen av nya verksamheter skall ske så att inte uppfyllande av miljömålen. När det gäller punktutsläpp störningar eller risk för hälsa och miljö uppkommer. Vid Övergödningen i Skåne leder till algblomningar och död arbetar kommunen aktivt med att öka anslutningen av lokaliseringsprövningen tas även transporter till och från havsbotten, igenväxning av sjöar och att grundvattnet enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. En ny verksamheten med i bedömningen. innehåller hälsoskadliga halter av nitrat. Övergödningen plan i samarbete mellan miljöavdelningen och VA-verket medför också att vissa växtarter försvinner från ängarna kommer att tas fram. De enskilda avlopp som inte kan an- slutas, ska uppgraderas så att de motsvarar dagens krav på I Kävlinge kommun finns ett fåtal större industrier, och skogen. I Skåne är övergödningen ett stort problem, rening. Då vattentäkten förlorat sin betydelse avser kom- Konvex i Krutmöllan, Ellco food i Kävlinge, Solanum trots många års insatser. munen på sikt att upphäva dess skyddsområde. Fram tills i Kävlinge och Lilla Harrie Valskvarn i Lilla Harrie. Orsaken till övergödningen är utsläpp av fosfor- och dess gäller dock restriktioner inom vattenskyddsområdet. Dessutom finns ett par industrier under avveckling, kväveföreningar. Enligt Skånes miljömål kommer en Barsebäcksverket och Scans slakteri i centralorten. betydande del av fosforutsläppen från enskilda avlopp. Både Kävlinge och Löddeköpinge har omfattande dag- Jordbruket och trafiken står för de största kväveutsläpp- vattenutsläpp till Kävlingeån/Löddeån.

114 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun

PM10 Löddeköpinge 10.3 Utsläpp till luft antal överskridanden Luftföroreningar från trafiken 50 MKN > 50 ug miljömål 2010, >35 ug 45 Hälsoeffekterna av luftföroreningar är mycket påtagliga miljömål 2020, >30 ug Vägtrafik ger upphov till buller och luftföroreningar i även i dagens nivåer i Skåne. Exponering för luftförore- 40 gränsvärde form av partiklar och diverse kemiska ämnen, till exempel ningar kan bl.a. medföra ökad sjuklighet och dödlighet i 35 kväveoxider, svaveldioxid och VOC, flyktiga organiska hjärt-kärlsjukdomar och cancer. 30 ämnen. Under inverkan av solljus bildar kväveoxider och 25 flyktiga organiska ämnen ozon som alltså är en sekundär 20 Det finns idag få stora punktutsläpp av luftföroreningar 15 förorening av vägtrafiken. I tätorter eller i vägars omedel- i kommunen. Utsläpp till luften i kommunen kommer 10 bara närhet, bryts ozonet ner eftersom det hela tiden till- främst från vägtrafik och uppvärmning. Kävlinge får 5 förs nytt kvävedioxid som ozonet reagerar med. Däremot mätsäsong också, i likhet med resten av Skåne, ett betydande tillskott 0 kan ozonhalterna vara högre en bit från livligt trafikerade 2001-02 2002-03 2003-04 2004-05 2005-06 2006-07 av luftföroreningar från kontinenten. vägar. Figur 21. Dygnsmedelvärden för partikelhalter PM10 i Det finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft (figur 22). Löddeköpinge . E6 förbi Löddeköpinge är den väg som har den största tra- För närvarande finns miljökvalitetsnormer för partiklar fikbelastningen i kommunen, ca 38000 fordon per dygn. Partiklar Miljökvali- Miljömål Miljömål WHO (PM10, partiklar mindre än 10 μm) och ett tiotal ämnen, Drygt 5000 fordon eller 14 % av trafiken utgörs av tung tetsnorm delmål delmål guide- bl.a. kväveoxider, bensen, ozon och ett antal metaller. trafik. Väg 104 genom norra delarna av Kävlinge tätort 3 2010 2020 lines Miljökvalitetsnormen för PM10 är 40 µg/m som årsme- har ett trafikflöde på 7-8000 fordon per dygn, medan 3 Pm 40 µg/m3 20 µg/m3 20 delvärde och 50 µg/m som dygnsmedelvärde. I ett nytt 10 väg 108 har ca 5000 fordon per dygn. Även vägen mel- årsmedel µg/m3 luftkvalitetsdirektiv inom EU ställs krav på övervakning lan Kävlinge och Löddeköpinge genom Hög har en hög

även av PM2,5. Föreslagen miljökvalitetsnorm i Sverige PM 50 µg/m3 35 µg/m3 30 µg/m3 riskfaktorer och Miljö- 10. 10 belastning, drygt 5000 fordon per dygn. för PM2,5 är 25 µg/m3 som dygnsmedelvärde. I figur 21 dygnsmedel visas hur partikelhalterna i Löddeköpinge ligger i förhål- PM 12 µg/m3 10 2,5 Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och flyktiga lande till miljökvalitetsnormen samt till miljömålen. Idag µg/m3 årsmedel organiska ämnen i Kävlinge har minskat under perioden vet vi inte hur höga halterna av PM2,5 är i Löddeköpinge. PM 20 µg/m3 15 µg/m3 1990 till 2001, se figur 23. Ju mindre partiklarna är, desto länge från källan transpor- 2,5 dygnsmedel teras de. Mätningar på andra orter har visat att en stor del Miljönämnden har under ett antal år mätt luftkvaliteten i (35%- 40%) av PM2,5 har transporterats i regional skala. Figur 22. Sammanställning av normer och miljömål för partiklar i luft Löddeköpinge. Mätstationen är belägen vid Räddnings- tjänsten, ca 400 meter från motorvägen. Sedan 2008 har Figuren visar antal dygnsmedelvärden för PM10 i Lödde- mätningen utökats med PM2,5 (partiklar mindre än 2,5 köpinge som överskrider värdet för miljökvalitetsnormen 1990 1995 2001 50 mg/m3, miljömålet 2010 35 mg/m3 samt miljömålet µm). Mindre partiklar anses ha en tydligare koppling till 3 SO 116,7 32,1 17 människors hälsoproblem än större. Tidigare har det även 2020 30 mg/m . Enligt regelverket får värdet överskridas 2 35 gånger under ett år, dvs 18 gånger under ett halvår. mätts kväveoxider och flyktiga organiska föreningar i NO 786 691 531 Den horisontella linjen i figuren representerar detta gräns- x Löddeköpinge, men eftersom resultaten visade att dessa värde. Det framgår att partikelhalterna ligger väl under ämnen ligger betydligt under miljökvalitetsnormen, mäts miljökvalitetsnormen, men över eller på samma nivå som VOC 1046 874 598 idag endast partiklar som ligger på en nivå som gör att miljömålet. kommunen har en skyldighet att fortlöpande mäta. Under Figur 23. Utsläpp i ton av svaveldioxid (SO2), kväveoxi- sommarhalvåret mäts ozon i Löddeköpinge samt på två der (NOx) och flyktiga organiska ämnen (VOC) i Kävlinge platser på landsbygden. kommun under perioden 1990 till 2001 (källa: Svenska MiljöEmissionsData SMED)

Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 115 Mätningarna i Löddeköpinge genomförs under vinter- Riksdagen har i infrastrukturpropositionen 1996/97:53 halvåret, från november till slutet av april. Halvårsmedel- fastställt riktvärden för trafikbuller i bostäder. Riktvärdena 10.5 Förorenade områden värdet i Löddeköpinge har uppmätts till mellan 19 µg/m3 är bindande för statens verksamhet, men är som regel väg- och 24 µg/m3. Antalet dygnsmedelvärden över miljökva- ledande även i andra verksamheter och utgör långsiktiga Som gammal industriort har Kävlinge ett antal gamla litetsnormen 50 µg/m3 ligger mellan 2 och 10 dygn per mål för befintlig bebyggelse och trafikinfrastruktur. industriområden med olika grader av förorening. Flera av halvår. Motsvarande för miljömålet till 2010 (35 µg/m3) områdena är efterbehandlade/sanerade, medan andra står på tur. Ansvaret för sanering eller efterbehandling, eller ligger mellan 10 och 34 dygn per halvår. Normen respek- I miljöplanen som antogs 1997 av kommunfullmäktige avhjälpande av föroreningsskada som är den juridiska tive målet är att värdet skall överskridas max 18 gånger anges en målsättning att den ekvivalenta bullernivån inte termen idag, regleras i miljöbalkens 10:e kapitel. per halvår. skall överstiga 55 dBA utomhus, resp. 30 dBA inomhus, vilket stämmer överens med de nationella målen fast- Järnvägstrafik ger i likhet med vägtrafiken upphov till ställda av riksdagen. År 2001 togs en bullersaneringsplan I samband med planläggning för nya bostäder krävs alltid partiklar. Mätningar i stationsmiljöer i Sverige har visat fram som ett steg mot denna målsättning. Enligt denna en utredning av eventuell förekomst av föroreningar i marken om det tidigare varit någon form av miljöfarlig att dygnsmedelvärdet för PM10 ligger mellan 19 och 25 var cirka 1300 personer utsatta för vägtrafikbuller över 55 µg/m3 vilket är väl under miljökvalitetsnormen. dBA i kommunens tätorter. Beräkningar visar att antalet verksamhet på platsen. Omfattningen av en sådan utred- bullerutsatta kommer att öka till ca 1500 år 2025 på grund ning beror på vad som funnits på platsen tidigare. av ökning av trafiken. Trafikökningen har av Vägverket bedömts vara 1,6 % per år. Motsvarande för maxnivån I nedanstående tabell finns de flesta av objekten som varit Vedeldning 70 dBA beräknas vara knappt 1500 personer både 2000 föremål för efterbehandling eller där undersökning inför och 2025. Buller från E6 kommer öka då den blir 6-filig. exploatering krävs. På länsstyrelsens lista över de 30 mest Vedeldning ger lokala utsläpp av partiklar och organiska Kommunens bullersaneringsplan innehåller åtgärder som prioriterade områdena i Skåne finns fd Lilla Harrie Verk- föroreningar, bl.a. cancerogena tjärämnen. Lokalt kan bedöms kunna genomföras till 2015. Ansvarig för detta är stad med som ett objekt. vedeldning ge höga utsläpp, i synnerhet gäller detta från Tekniska nämnden. äldre pannor som eldas utan ackumulatortank. Vedeld- Objekt Efter- Planer Status ningen sker då med nödvändighet med låg lufttillförsel behandling För buller från järnvägen är det maximalnivåerna som med mycket stora utsläpp av oförbrända kolväten och par- 1. Glacéläder- Täckning med Grön- Klart tiklar. Utsläppen från vedeldning, även från kaminer och gäller som riktvärden. I en första etapp vidtas åtgärder vid fabrik - deponi täta massor område permanentbostäder som utsätts för maximala bullernivåer andra så kallade lokaleldstäder, beror i stor utsträckning 2. Väveriet Bortgrävning Bostäder Klart högre än 55 dBA inomhus fler än fem gånger per natt. på eldningsanordning, kvalitet på veden samt handhavan- 3. Dösjebro- Täckning, flyttn- Grön- Klart det av eldningsanordningen. tippen ing av Saxån område Kommunens västra delar ligger under en del av inflyg- 4. Narden Undersökt, ej Bostäder Klart ningsstråket till Kastrups flygplats. Bullret från flygpla- behov nen under inflygning bedöms emellertid ligga långt under 5. Polystyrenfabr Undersökning av Grön- Under- 10.4 Bullerutsatta områden riktvärdena för buller från infrastrukturen. delområde pågår område sökn.skede Buller och vibrationer från trafiksektorn orsakar omfat- 6. Rödjan 5 Bortgrävning Bostäder Klart Enligt Skånes miljömål ska existerande bullerfria områ- (handelsträdg.) tande störningar för Sveriges befolkning. Översiktliga den i det skånska landskapet bevaras. I infrastrukturplane- beräkningar visar att ca 2 miljoner medborgare utsätts för 7. Lilla Harrie Undersökning Bostäder Pågår ringen ska därför ytterligare fragmentering av landskapet Verkstad klar trafikbullernivåer högre än riksdagens långsiktiga mål. förhindras och existerande korridorer utnyttjas. Existe- 8. Lantmännens Undersöknings- Bostäder Pågår Grova uppskattningar visar att ca 500 000 av dessa utsätts rande bullerfria områden i tätorterna i Skåne ska bevaras. för buller från spårburen trafik. anläggning skede Figur 23. Förorenade områden i Kävlinge kommun

116 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Miljöstörning Häljarp

Saxtorp Håstenslöv

Norrvidinge Kvärlöv

Annelöv Saxtorpsskogen %, D D Virke Ålstorp V ! Södervidinge Dösjebro3 Ålstorp ?! Västra Karaby Särslöv C!

Stora Harrie Hofterup ?! 6 Kävlinge C!! ! Järavallen C! ! 8 5 ! C! !1 C Lilla Harrie 7

! riskfaktorer och Miljö- 10. D V# C! 2 C! ! Västra Hoby D C!? Furulund ! Barsebäck Lackalänga Hög %, ! Stävie D Uppförda vindkraftverk Löddeköpinge Stångby kyrkby Barsebäckshamn V# Reningsverk 4 ! C!? %, Skjutbanor

1-8 Förorenad mark Stångby F ! F Äldre deponier A-verksamhet ! F ! !? Djuranläggning>100 djurenheter Vikhög ! Vallkärra !C B-verksamhet ! Kraftledningar Fjelie l Bjärred 0 1 2 4 Kilometer Skyddsavstånd

©Lantmäteriverket

F Radon normalrisk Karta 42

Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 117 transportleder och studier av andra rekommendationer. 10.6 Markradon 10.8 Farligt gods på väg, Vägledningar om lämpligt skyddsavstånd och behov järnväg och hav av eventuella skyddsåtgärder ges utifrån olika typer av En markradonundersökning gjordes 1989. Denna är markanvändning. fortfarande aktuell. Enligt undersökningen finns inga högriskområden för markradon inom kommunen. Större Farligt gods på väg och järnväg delen av kommunen är lågriskområde. De flesta tätorter- Farligt godstransport till havs na, Löddeköpinge, Ålstorp-Hofterup och Furulund ligger E6 är klassificerad som en primär led för transporter med emellertid på normalriskområde. Rekommendationerna är farligt gods. Trafiken ökar generellt på hela vägnätet, men Öresund är ett kraftigt trafikerat sund med en stor del att nya byggnader skall byggas radonskyddande. i regionen är utvecklingen speciellt kraftig på E6 mellan farligt gods-transporter. Miljöriskerna i samband med Malmö och Löddeköpinge och E22 mellan Malmö och en olycka till havs är stora. Oljeutsläpp är t.ex. ett av de Miljönämnden erbjuder fastighetsägare radonmätning till Gårdstånga. Lastbilstrafiken på E6 vid Löddeköpinge största hoten mot det marina livet i Öresund. En tredjedel självkostnadspris. I de fall fastigheten har förhöjda radon- har mer än fördubblats på drygt 10 år och är nu av en av alla oljetransporter i Östersjön sker med enkelskroviga halter, beror dessa i de flesta fall på radon från byggma- sådan omfattning att lastbilarna i princip tar i anspråk ett fartyg, vilka innebär en mycket större risken för oljeut- terial. Radonundersökning har genomförts i kommunens eget körfält under maxtimmen. En trendframskrivning släpp vid kollisioner, grundstötningar och andra olyckor. skolor och förskolor. har gjorts för trafikutvecklingen på E6 vid Hofterup där Vid en fartygsolycka i Öresund kan oljeutsläpp komma att trafikutvecklingen på vägen mellan år 1990 och 2006 har driva in till Kävlinges kust och hota bl.a. det rika fågel- bedömts fram till 2020, se bild på s. 95. Vägverkets prog- livet. Enligt de regionala miljömålen ska byggnader och deras nos för år 2020 och avseende all trafik visar på en ökning egenskaper inte påverka hälsan negativt år 2020. Därför med 110 % i förhållande till det indextal som sattes 1990. ska det säkerställas att radonhalten i skolor och förskolor Kustbevakningen ansvarar för beredskap och åtgärder Trenden visar däremot på en ökning med 175 %, alltså år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft samt att radonhalten i vid eventuella olyckor till havs. Vid oljeutsläpp ansvarar nästan en tredubbling på 30 år. Andelen lastbilstranspor- alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft. Räddningstjänsten för saneringsåtgärder för den olja som ter beräknas vara 10 % och av dessa uppskattas andelen kan ha flutit i land längs kusten. fordon med farligt gods till cirka 20-30 %. Realiseras planer på utbyggnad av E6 till trefilig motorväg kommer 10.7 Farlig verksamhet trafiktätheten och därmed också olycksrisken att minska.

Ett flertal bensinstationer i kommunen ligger i nära an- E6:an korsar förutom känsliga friluftsområden och vär- slutning till annan bebyggelse. En strävan på sikt bör vara defulla vattendrag ett stort grundvattenmagasin, Alnarps- att lokalisera bensinstationer i anslutning till de större strömmen. Dessa bör skyddas mot föroreningar. vägarna och vid tätorternas infarter så att långa transporter genom kommunen kan undvikas. Denna princip bör Farligt gods transporteras även på stambanan och Lom- finnas med vid planering och exploatering av nya områ- mabanan. Några förändringar med avseende på tågtrafi- den i kommunen. Införandet av nya alternativa bränslen ken finns inte upptagna i Banverkets under 2007 revide- medför också nya riskbilder som måste utredas och tas i rade framtidsplan för 2004-2015. beaktande vid planering. T.ex. ökar antändningsrisken om en bensinstation kompletterar med etanol. Länsstyrelsen antog år 2007 riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen som berör vägar och järnvägar där farligt gods transporteras (RIKTSAM). Riktlinjerna Naturgasledningarna genom kommunen medför en risk baseras på beräkningar av individ- och samhällsrisk längs för gasläckage och explosionsrisk vid exempelvis brott på ledningssystemet. Därför rekommenderas för ny bebyggelse ett skyddsavstånd på 200 meter till gasledningarna.

118 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun G Billeberga

Örja kyrkby G

Västra Strö

Landskrona G

Gråens koloniområde G Risker

Häljarp G G Saxtorp Håstenslöv

G Norrvidinge Kvärlöv

G Annelöv Saxtorpsskogen

G Virke Ålstorp V

G *#Dösjebro Södervidinge

Ålstorp G G G Särslöv G

Västra Karaby G G G G G G G G G G G G

G G G G Stora Harrie

Hofterup G G G *# # G G *# * *# G Järavallen Kävlinge

G ' *# Lilla Harrie G

Västra Hoby riskfaktorer och Miljö- 10. G *# Furulund *# Väggarp

Barsebäck G Lackalänga *# Örtofta

*#' Hög G *# Stävie Löddeköpinge Stångby kyrkby

Barsebäckshamn G Håstad

G G Stångby

' Brandstation G *# Bensinstationer

G Odarslöv G Huvudgasledning SWEDEGAS/EON

Vikhög Valmlkäerdra buffert på 200m G Farligt gods samt förbudsvägar

G Fjelie l Bjärred

Karta 43 G

Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 119 Lund

Värpinge eller överstigs vart hundrade år statistiskt sett Översvämningsrisken i Kävlinge 10.9 Klimatförändringar uppträda eller överstigas vart tjugonde år (dagens kommun har studerats i samband 100-årsflöde motsvaras av framtidens 20-årsflöde). med översiktsplanen, se s. 122. På Sveriges klimat i framtiden (Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007). kartan till höger redovisas resulta- Forskare runtom i världen är alltmer eniga om att detta • Stigande havsnivåer: SMHI har beräknat förvän- ten. Fyra områden redovisas mer århundrades stora utmaning blir anpassning till de globala tade havsnivåer i Barsebäckshamn. Resultaten från detaljerat, se inzoomade bilder klimatförändringarna. Orsaken till klimatförändringarna SMHI:s beräkningar av den förväntade höjningen nedan. är människans utsläpp av växthusgaser som resulterar i av havsnivåerna vid högvattensituationer i Barse- en uppvärmning av jorden. Halten koldioxid i atmosfären bäckshamn presenteras i figur 24. har nu passerat det som forskarna kallar för point of no return. Det betyder att även om människans koldioxidut- SMHI bedömer vidare att höjningen av medelvattennivån släpp hypotetiskt skulle kunna avslutas idag, så kommer för Skåne och Blekinge blir cirka 70 cm om hundra år. ändå klimatförändringarna att pågå under flera tusen år till Beroende på landsänkningen i södra Skåne kommer de (NOAA, 2009). stigande havsnivåerna att drabba Skåne hårdare än övriga Sverige som upplever landhöjning. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) ger 1 2 med jämna mellanrum ut rapporter som sammanställer de Länsstyrelsen bedömer att en höjning av havsyte- och senaste forskningsrönen om klimatförändringarna. Den grundvattennivån samt en ökning av erosionsrisken senast publicerade rapporten, IPCC:s Fourth Assessment kommer att få stora konsekvenser för Skåne och Blekinge, Report (AR4), utkom 2007. SMHI bedriver regional kli- då betydande delar av kuststräckan är utsatt för ett hårt matforskning och har genom klimatmodellering tagit fram exploateringstryck. En ökad exploatering leder också prognoser för hur klimatet kommer att förändras i olika till en ökad fysisk störning. Behovet och kostnaden av delar av Sverige. anpassning eller skadeförebyggande åtgärder kan bli mycket omfattande vid successivt stigande havsytenivå. Klimatförändringens effekter för sydvästra Sverige sam- Problemen kan medföra höjda försäkringskostnader för manfattas nedan (enligt klimatscenario A2): fastigheter i utsatta lägen. Det kan i sin tur skapa en social • Temperaturen i södra Sverige ökar med cirka 5°C oro hos berörda verksamheter och boende. till år 2100. • Årsnederbörden i södra Sverige ökar med cirka Återkomsttid 2 år 10 år 50 år 100 år 15% till år 2100. Regnintensiteten förväntas öka. Vidare har SMHI beräknat att den maximala neder- Barsebäckshamn (1930-1970, 1991-2006): 3 börden under sju sammanhängande dygn kommer Vattennivå att öka med 5-10% redan till år 2010 och med upp [cm relativt RH70] 80 107 121 125 till 20% år 2100. 95% konfidens- intervall 73-86 100-116 114-136 118-144 • Avrinning i vattendrag: Klimat- och sårbarhets- utredningen har analyserat hur återkomsttiden Barsebäckshamn (prognos 2070-2100): (det vill säga med vilken statistisk sannolikhet Vattennivå ett visst flöde inträffar) förändras med ett [cm relativt RH70] 143 170 185 189 klimat i förändring. Analysen visar att extrema 95% konfidens- högflödessituationer kommer att bli betydligt intervall 137-150 164-180 177-200 181-207 vanligare i framtiden än idag. År 2100 beräknas Figur 24. Förväntade havsnivåer i Barsebäckshamn 4 det flöde som idag statistiskt sett uppträder enligt SMHI. 120 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Översvämningsrisk

1 4

område icke hotat av översvämning orsakad av hav eller vattendrag

2 område som kräver utredning för detaljerad bedömning av översvämningssituationen

område som sannolikt kräver förebyggande åtgärder mot översvämning områden belägna under nivån +3,0 m Karta 44

Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 121 Översvämning i Kävlinge kommun Det bör poängteras att lokala översvämningsproblem kan områden uppströms tätorter dit översvämningarna styrs, uppträda långt från översvämningskällor såsom hav eller för att på så sätt minska trycket på vattendraget ned- Som underlag för översiktsplanen har en utredning om vattendrag. Denna typ av översvämningar behandlas inte i ströms. I kommunens arbete med en strategi för hantering klimat- och översvämningsutredning gjorts ((SWECO, den utredning som gjorts i samband med översiktsplanen, av översvämningssituationer bör lämpliga områden lokali- 2009). Resultaten från denna redovisas nedan. utan kräver mer detaljerade utredningar av lokala förhål- seras, till vilka översvämningar kan styras. Strategiarbetet landen (ledningssystem etc.). måste innefatta diskussioner och överenskommelser med Av Kävlinge kommuns kustnära samhällen är det hu- berörda markägare. vudsakligen delar av Barsebäckshamn, Vikhög samt det tilltänkta nybyggnadsområdet vid Barsebäcks kärnkraft- Förebyggande åtgärder Ofta är det inte direkta översvämningar orsakade av verk som riskerar direkt påverkan av förhöjda havsnivåer. Det har konstaterats, bl.a. i Klimat- och Sårbarhetsut- högvattensituationer i hav eller vattendrag som orsakar Dessa områden ligger till stor del under nivån +3 m. Bar- redningen och av Intergovernmental Panel on Climate de största skadorna, utan istället är det indirekta effekter, sebäcks by omges av låglänta marker norr och söder om Change, IPCC, att kostnaderna för att agera i förebyggan- såsom påverkan på grundvattennivåer eller på dagvat- samhället. Dessa låglänta korridorer kommer att utgöra de syfte mot klimatpåverkan, exempelvis översvämningar, tensystemen, som orsakar översvämningar och skador. vattnets väg in över land vid högvattensituationer i havet. kommer att vara betydligt mindre än att inte agera. Till viss del kan denna problematik reduceras genom att Själva Barsebäcks by ligger dock huvudsakligen på nivåer 96 tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), Skyddsåtgärder för att förebygga skador relaterade till överstigande +4 m, och bör inte drabbas av direkta över- vilket förespråkas i kommunens dagvattenpolicy (2003). översvämningar måste anpassas från fall till fall. De loka- svämningar orsakade av högvattensituationer. Dessutom LOD innebär att dagvatten i största möjliga mån hanteras la förutsättningarna i ett riskområde bör styra åtgärderna. finns låglänta områden invid Kävlingeån i Löddeköpinge. lokalt, exempelvis genom fördröjningsmagasin, vilket Det planerade utbyggnadsområdet bredvid kanotklubben i Vid nybyggnation i riskområden är en möjlig åtgärd att minskar flödestoppar i dagvattensystemen. Löddeköpinge är huvudsakligen beläget på nivåer under- höja marknivån. Kävlinge kommun har tillämpat denna stigande +3 m. Området riskerar att drabbas av översväm- metod vid nybyggnation av flervåningshus i området in- ningar orsakade av både högvattensituationer i havet och vid kolonistugeområdet i Kävlinge som nämns ovan (foto högflödessituationer i Kävlingeån (och kanske framförallt 102). I det planerade utbyggnadsområdet vid Barsebäcks av kombinationen av dessa båda situationer). kärnkraftsverk är detta troligen den bästa metoden för att möjliggöra byggnation och säkerställa att påverkan från Kävlinge kommuns större vattendrag utgörs av Kävlinge- havet minimeras. ån och Saxån. Orterna längs vattendragen har huvudsakligen utvecklats på säkert avstånd från vattnet och har hit- Metoden att höja marknivån är inte praktiskt användbar tills inte drabbats speciellt hårt av översvämningar. Dock i områden med befintlig bebyggelse. I sådana områden upplevs ett ökat tryck mot exploatering och nybyggnation är vanligtvis vallar som skydd mot hav eller vattendrag längs vattendragen. en bättre lösning. Utformning av skyddsvallar bör vara sådan att vallarna smälter in i den omgivande miljön och 101 Översvämningar från Kävlingeån i Kävlinge tätort har skyddsvallarna kan med fördel utnyttjas för att anlägga historiskt sett huvudsakligen drabbat kolonistugeområdet exempelvis gång-/cykelbanor längs kust och vattendrag. direkt öster om Kävlingeåns korsning med järnvägen (foto Skyddsvallar kan innebära problem med avvattning av de 100). Därutöver finns planerade utbyggnadsområden i de innanför liggande markerna, och dagvattenhanteringen sydvästra delarna av Kävlinge tätort, som är belägna rela- kan komma att kräva pumpning av vatten eller dag- tivt lågt i förhållande till Kävlingeån. Om dessa områden vattenutlopp som kan tillslutas vid högvattensituationer ska exploateras är det av stor vikt att riskerna samt åtgär- (slussar, backventiler etc.). der för att säkra områdena mot översvämningar utreds. Det mest effektiva sättet att reducera påverkan av över- svämningar i tätorter är vanligtvis att använda sig av översvämningszoner. Översvämningszoner är okänsliga 102

122 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Barsebäcksverket Ett robust samhälle 10.10 Övriga miljö- och risk- Den sista av de två reaktorerna i Barsebäcksverket Samhällets robusthet är liktydigt med dess förmåga att faktorer stängdes år 2005. Stängningen av de båda kärnkrafts- klara av påfrestningar av olika slag. Frågeställningarna reaktorerna och bortforslingen av kärnbränslet medför är komplexa och har bäring på såväl konkreta fysiska att behovet av en särskild beredskap för anläggningen i frågor som tillgång till energi, värme, transporter, vatten, Erosion Barsebäck inte längre finns. Statens strålskyddsinstitut avlopp, livsmedel, sjukvård m.m. men också frågor om Kusterosion uppstår genom att vågor i havet transporterar (SSI) har därför fastställt att kärnkraftverket numera grundläggande värdegemenskap, rätts- och demokrati- bort material från kustlinjen. Erosionen hitar inte bara tillhör hotkategori III. Det innebär att det inte kan uppstå frågor m.m. Vad gäller de frågor som har ett direkt anläggningar längs kusten utan även natur- och rekrea- några hälsoeffekter som kräver brådskande skyddsåtgär- samband med den fysiska planeringen kan konstateras tionsområden. Komunnen har observerat att stranden vid der utanför anläggningen. att samhället generellt i många avseenden gjort sig bero- Järavallen har eroderat med cirka 15 m under tio år. Om ende av storskaliga och därmed sårbara system. denna erosion tillåts fortgå eller t.o.m. accelerera i och med klimatförändringarna finns det en uppenbar risk att Risk- och sårbarhetsanalyser Alternativa, småskaliga system vad gäller de basala Kommunen arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser, strandängarna försvinner på sikt. Vid Barsebäcks Salt- funktionerna kan därför i vissa lägen vara nödvändiga både vad gäller den egna verksamheten och utifrån det sjöbad har kommunen under lång tid arbetat aktivt för komplement till de mera storskaliga. Kommunens läge i så kallade geografiska ansvaret. Dessa analyser är ett att motverka stranderosionen., där sanden sköljs ut från jordbruksbygd är gynnsamt för möjligheterna till över- nödvändigt och mycket bra instrument för att kunna stranden och bildar revlar cirka 50-100 m ut från stranden. gång till en mera lokal produktion. Generellt gäller att utkristallisera vilka risker som finns och hur sårbart vårt Kommunen avser söka tillstånd för att fortsätta återrföra tillgång till alternativ uppvärmning i form av braskamin, samhälle och dess verksamheter är. Arbetet resulterar i sanden till stranden. öppen spis etc. är av stor betydelse för hur hushållen kan eventuella åtgärdsförslag och en handlingsplan. Risk- klara energiavbrott som medför att de ordinarie upp-

och sårbarhetsanalyser genomförs kontinuerligt och ny riskfaktorer och Miljö- 10. värmningssystemen slås ut. Kraftledningar handlingsplan utarbetas för varje ny mandatperiod. Från säkerhetssynpunkt kan det högspända elsystemet Tillgången till tågtrafik jämte bussnät innebär att befolk- innebära problem genom nedfallande kraftledningar. Genomförda analyser visar att transporter med farligt ningen har alternativ att tillgå i det fall t.ex. bensinbrist Elektromagnetiska fält kan leda till negativa hälsoeffekter. gods längs E6 och brand på Center Syd återfinns bland med åtföljande ransonering skulle inträffa. Cykeln Ansvariga myndigheters rekommendationer ska följas. de största säkerhetsriskerna. Tidigare räknades givetvis är ett bra och robust transportmedel, vars fördelar är även kärnteknisk olycka på Barsebäcksverket hit, men särskilt uppenbara i den mindre orten med allt inom eftersom verkets båda reaktorer numera är avstängda är förhållandevis nära avstånd. riskbilden förändrad.

103 104 105

Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 123 Räddningstjänsten Syd Under 2006 avvecklade Kävlinge kommun den kom- Kommunens ställningstagande munala räddningstjänsten och ersatte denna genom att kommunen gick in i räddningstjänstförbundet Räddnings- • Ett kontrollprogram för dagvattenutsläppen bör tjänsten syd. Förbundet består utöver Kävlinge kommun tas fram och därefter en åtgärdsplan för att minska av Malmö, Lund, Burlöv och Eslövs kommuner. utsläppen av föroreningar via dagvattnet till åarna. • I den framtida planeringen är det viktigt att man Kommunen hyser två stationer; en i Kävlinge och en planerar för en god boende- och vistelsemiljö. Löddeköpinge. Handlingsplan enligt lagen om skydd mot Miljökvalitetsnormerna skall inte ses som godkända olyckor tas fram i samarbete med Räddningstjänsten syd. störningsnivåer, utan planeringen för en god miljö måste gå längre än så.

Sjöräddningssällskapet ansvarar för räddningsinsatser • Avståndet mellan vägar med hög trafikbelastning till havs och har för närvarande en båt stationerad i och bostäder bör vara väl tilltaget för att klara en Barsebäckshamn. god boende- och vistelsemiljö. Ett respektavstånd bör tillämpas mot de större vägarna utöver vad som behövs för att klara riktvärdena för buller.

• Nya bostäder, skolor, förskola och lekplatser bör följa myndigheternas rekommendationer angående lågfrekventa elektriska och magnetiska fält.

• Nya verksamheter som medför transporter av farligt gods ska lokaliseras så att de lätt kan nås från de trafikleder som är upplåtna som primära transportleder.

• Utredning om konsekvenserna av stigande havsnivåer har genomförts. Resultaten från denna utredning ska beaktas vid framtida planering.

106 107

124 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun