DOCSLIB.ORG

5. Tätorts- Och Landsbygdsutveckling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
5. Tätorts- Och Landsbygdsutveckling 5. Tätorts- och landsbygdsutveckling 5. Kapitlet redogör för föreslagen nybebyggelse i kommunens tätorter och byar, samt vilka riktlinjer som gäller för nybebyggelse på landsbygden. Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 33 5 Tätorts- och landsbygdsutveckling 5.1 Tätorterna Kävlinge - Furulund Kävlinge är ett stationssamhälle med 8800 invånare. I de båda orterna finns tillgång till ett antal livsmedelsbu- Bebyggelsen karaktäriseras av förra sekelskiftets tegel- tiker och annan kommersiell närservice. I samband med arkitektur och 1900-talets nedlagda industriområden. den stora utbyggnaden av Kävlinge Östra Centrum som Kävlinge utgör kommunens centralort och här finns planeras, se nedan, bör en strategi för hur centrumhandeln ett levande centrum med väl utbyggd kommersiell och kan stärkas och de offentliga platserna utvecklas till att- social service. I Kävlinge finns förutom skolverksamhet raktiva mötesplatser, tas fram. De båda orterna har redan och social omsorg, även service i form av bibliotek, idag ett behov av nya idrottshallar och fler lokaler för kulturlokaler och idrottsanläggningar. Med Pågatåg kulturändamål. Likaså finns ett kommande behov av mer Figur 14. Fojab Arkitekter Figur 14. Fojab och Öresundståg som trafikerar Västkustbanan genom lokaler för skolverksamhet och vårdboende. Kävlinge har orten en god kollektivtrafikförsörjning och det tar mindre än en halvtimme att ta sig till Malmö och tio minuter till Lund, där de flesta arbetsplatserna finns. Kävlinge har i princip vuxit samman med Furulund som är ett stationssamhälle från slutet av 1800-talet, där det bor cirka 4000 invånare. Furulund består idag till större delen av småhusbebyggelse. Även i Furulund finns god tillgång till viss samhällsservice. Stationen i Furulund finns kvar, men det går idag ingen persontrafik på Lommabanan. Målsättningen är dock att den åter ska tas i bruk framöver och då får även invå- narna i Furulund goda kollektivtrafikförbindelser mot bl a Malmö. Avståndet från Kävlinge centrum till Furulunds centrum är endast 2-3 km. De båda orterna skiljs åt av Kävlingeån Figur 13. White Arkitekter Figur 13. White som utgör en oerhört stor tillgång både som bostadsnära Architects Figur 15. SWECO natur för de som bor här och som regionalt rekreationsom- Visionsskisser för Kävlinge Östra Centrum råde med möjligheter till fiske, paddling, fågelskådning och vandring. 34 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Västra Karaby Planerad bostadsbebyggelse; 1. Östra centrum Den största utbyggnaden kommer att ske i Kävlinge Östra Centrum, där det före detta industriområdet (slak- 9 teriverksamhet) under den kommande tioårsperioden 12 Stora Harrie ska omvandlas till ett bostadsområde. Planläggningen 13 Kävlinge av området pågår. Området ska förutom ca 1000-2000 11 lägenheter innehålla en viss del butiker, caféer och andra offentliga lokaler. Även kontor planeras i området för att skapa en stadsmässig levande stadsdel. Utbyggnaden, 5 som uteslutande är flerbostadshus, kommer på olika sätt 1 att påverka stora delar av samhället. Området är beläget i direkt anslutning till stationen och utbyggnaden möjliggör en vitalisering av Kävlinge centrum, vilket innebär att för- 2 4 Planerad bostadsbebyggelse bindelserna tvärs järnvägen blir särskilt viktiga. Befolk- 1 Östra centrum ningsökningen kommer även att öka kraven på olika typer 15 2 Almelund 6 3 Häradsvägen av samhällsservice. 10 16 Utredningsområde Västra för bostäder och service 2. Almelund 4 Rinnebäck Vid Almelund planeras cirka 110 lägenheter att byggas. 8 5 Östra Rinnebäck 6 Ågården och landsbygdsutveckling Tätorts- 5. 7 SYDSTEN 3. Häradsvägen 8 Lackalänga 24:3 Furulund 9 Västra Gryet Inom området vid Häradsvägen planeras en utbyggnad med upp till 1400 lägenheter. Området är mycket välbe- 7 Utredningsområde för service läget med hänsyn till den planerade stationen på Lomma- Lackalänga och rekreation 10 Viken banan och ska ha en hög exploateringsgrad för att utnyttja 3 läget och samtidigt begränsa ianspråktagandet av värde- Hög 14 Utredningsområde för full åkermark. Planeringen av området har påbörjats. verksamheter 11 Annehäll 12 Tungan Norr Utredningsområden; 13 Tungan väster Förutom utbyggnadsområdena finns ett antal intresseom- Stävie 14 Häradsvägen l Stångråden för bostadsutbyggnad inom vilka förutsättningarna 0 0.375 0.75 1.5 Kilometer Utbyggnad på längre sikt för en utbyggnad bör utredas vidare. 15 Hobyvägen ©Lantmäteriverket 16 Solanum Karta 5 4. Rinnebäck som Furulund finns även goda möjligheter att utveckla Planerad bostadsutbyggnad Inom Rinnebäcksområdet (Rinnebäck 1:52) planeras cirka Inom planeringsområde Kävlinge bedöms det finnas ett nya bostadsområden inom gång- och cykelavstånd från 10 lägenheter. Risken för framtida översvämningar och utbyggnadsbehov av ca 1900 lägenheter under planperio- nuvarande och framtida stationslägen. I Kävlinge finns förekomsten av eventuella markföroreningar bör beaktas. den (fram till år 2025) och i Furulund ca 570 lägenheter. också möjlighet till återanvändning av äldre industrimark, vilket nu sker genom den planerade utbyggnaden av Kommunen planerar för en sammanbyggnad av Kävlinge området Östra Centrum. och Furulund där utbyggnader nära Kävlingeån ska erbjuda goda boendekvalitéer. Inom såväl Kävlinge Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 35 5. Östra Rinnebäck Utbyggnad av verksamhetsområden Fördjupning av översiktsplanen Östra Rinnebäck har länge påverkats av luktproblem från Planerad mark för verksamheter; De kommande tio-femton åren planeras stora förändringar destruktionsanläggningen Konvex. Ny bostadsbebyggelse Kävlinge saknar idag planlagda utbyggnadsområden för ske i Kävlinge-Furulund. Den största förändringen medför har därför hittills hindrats i anslutning till denna verk- nya verksamheter. Ett begränsat antal tomter finns inom utbyggnaden i Kävlinge Östra Centrum, vilken innebär samhet. Förutsättningar för utbyggnad av bostäder och Annehällområdet i norra Kävlinge. ett stort antal nya bostäder i flerbostadshus. Utbyggnaden verksamheter utmed väg 104 ska utredas. aktualiserar många frågor som berör orten som helhet Utredningsområden; vilka även berörts i den nu pågående planeringen. Det 6. Ågården I översiktsplanen redovisas fem områden där förutsätt- finns ett behov av att binda ihop samhället på båda sidor Området är beläget inom ett vackert landskap nära Käv- ningarna för utbyggnad av nya verksamheter bör utredas om järnvägen och att diskutera utvecklingen av centrum. lingeån. Förutsättningarna för en eventuell bostadsutbygg- vidare. De offentliga platserna behöver lyftas och centrum- nad bör utredas vidare. Risken för framtida översväm- 11) Annehäll (utvidgning) handelns omvandling stöttas. Det är många frågor om ningar bör beaktas i de lägre liggande delarna av området. Kävlinges och Furulunds identiteter och karaktär i fram- 12) Tungan Norr 7. Sydsten tiden som väcks. En fördjupning av översiktsplanen bör Sydsten är huvudsakligen ett intresseområde för bostads- 13) Tungan Väster tas fram för att staka ut viktiga strukturer och identifiera vilka konsekvenser som kan komma att uppstå till följd av utbyggnad men delar av området kan även vara aktuellt 14) Häradsvägen för verksamhetsutbyggnad. Området som tidigare utnytt- utbyggnaden. Fördjupningen bör grundas på en ortsanalys och bland annat behandla följande frågor: jats för täktverksamhet, har ett attraktivt läge nära Käv- Utbyggnadsområden på längre sikt lingeån. Risken för framtida översvämningar bör beaktas. 15. Hobyvägen • Centrumområdets utveckling och stationens 8. Lackalänga 24:3 Området norr om Hobyvägen är ett intresseområde för bostadsbebyggelse. Området ligger centrumnära och ökade betydelse. Förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse bör utredas. närheten till Kävlingeån gör området attraktivt för bo- • Möjligheterna att bygga nya bostäder i 9. Västra Gryet stadsutbyggnad. Områdets avgränsning med hänsyn till stations- och rekreationsnära lägen. Förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse bör utredas. strandskydd och naturintressen bör utredas. • Behovet av lokaler för skola, idrottsverksam- het samt kulturaktiviteter. Utredningsområde för service och rekreation 16. Solanum 10. Vikenområdet Solanum AB bedriver idag verksamhet inom södra delen • Möjligheterna att utveckla blandstadsbebyg- av Kävlinge. Kommunen är positiv till att verksamheten Vikenområdet har diskuterats för utbyggnad av en ny gelse, dvs att integrera bostäder och verksam- fortsätter att utvecklas inom området. Området har ett idrottsplats och skola. En ny vägförbindelse mellan heter. mycket bra läge i samhället och gränsar till Kävlingeån. Furulund och Kävlinge över ån är en förutsättning för att • Markanvändningen inom redovisade utred- På mycket lång sikt, efter nuvarande planperiod, är områ- området ska få en tillfredsställande tillgänglighet. Re- ningsområden. det intressant för bostadsutbyggnad, eventuellt med inslag kreationsvärdena i området utgör en kvalitet för områdets av verksamheter. Kommunen avser att ta upp en diskus- • Tillgänglighet till närrekreationsområden. framtid och ska därför beaktas i det fortsatta utrednings- sion med Solanum kring den framtida markanvändningen. • Trafikfrågor, bland annat gång- och cykelstråk. området. Risken för framtida översvämningar bör beaktas. Risken för framtida översvämningar bör beaktas. • Konsekvenser av framtida järnvägsutbyggnad. 36 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun Löddeköpinge Löddeköpinge är från början en gammal handelsplats för att möta kundernas behov. Bland annat ska handels- Löddeköpinge föreslås framförallt växa österut och norr- med anor från
Load more

Recommended publications
  • 9 Allmänna Intressen Del 2
    Häljarp Vatten Saxtorp Håstenslöv Norrvidinge Kvärlöv Annelöv Saxtorpsskogen Virke E Ålstorp V Södervidinge Dösjebro Ålstorp Västra Karaby Särslöv Stora Harrie Hofterup Kävlinge Järavallen E Lilla Harrie Västra Hoby intressen Allmänna 9. Furulund Barsebäck Lackalänga Hög Stävie Löddeköpinge Stångby kyrkby Barsebäckshamn Stångby E Avrinningsområden Våtmarksinventering Vikhög Vallkärra Särskilt värdefulla vatten regionalt l Fjelie Särskilt värdefulla vatten nationellt Bjärred E 0 1 2 4 Kilometer Större vattendrag som ©Lantmäteriverket E mynnar ut i Öresund Karta 28 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 73 Vattendrag och avrinningsområden kulverterat flöde, ca 80 % (29 km2) av det totala området till mark, vatten och luft stora i kommunen, liksom i Kommunen avgränsas i söder och norr av två stora vat- (ca 39 km2) inom kommungränsen. Andelen åkermark övriga Skåne. Problemen beror till stor del av utsläpp tendrag med höga naturvärden, Kävlingeån och Saxån. inom inom Saxån-Braåns avrinningsområde är mycket från trafiken och jordbruket. Kävlingeåprojektet och Välabäcken ansluter till Saxån söder om Dösjebro. Tre hög och i Kävlinges fall närmare 90 %. Saxåprojektet är två mellankommunala projekt som syftar mindre vattendrag mynnar direkt i Öresund. till att minska näringsläckaget till vattendragen från den Liksom Kävlingeån är Saxån starkt påverkad av jord- omgivande åkermarken genom anläggande av dammar, Kävlingeån bruksnäringen. Halterna av fosfor och kväve är höga. gröna skyddszoner mellan vattendragen och angränsande Kävlingeån är ett av de största vattendragen i Skåne. Dess Den ekologiska statusen är otillfredsställande, enligt EU:s åkermark m.m. Kävlingeå-projektet avslutas under 2009. utbredning sträcker sig från källområdena i de mellersta/ ramdirektiv för vatten, och det är troligt att god status inte Det pågår diskussioner om att därefter bilda ett vattenråd östra delarna av Skåne till mynningen i Öresund strax sö- uppnås till 2015.
    [Show full text]
  • Kommun Område Pris Stor-Stockholm Stockholm Äppelviken 14500000
    Kommun Område Pris Stor-Stockholm Stockholm Äppelviken 14500000 Danderyd Djursholm 11750000 Solna Råsunda 11650000 Danderyd Stocksund 11500000 Lidingö Lidingö 11000000 Danderyd Danderyd 11000000 Stockholm Gamla Enskede 11000000 Stockholm Enskededalen 10700000 Danderyd Enebyberg 10000000 Stockholm Enskede 10000000 Sundbyberg Duvbo 10000000 Stockholm Stureby/Svedmyra 9700000 Stockholm enskede 9500000 Stockholm Tallkrogen 9500000 Stockholm Bromma Kyrka 9200000 Stockholm Hägersten 9000000 Sollentuna edsviken 8800000 Täby Näsby Park 8500000 Solna Järvastaden 8500000 Stockholm Älvsjö 8400000 Sundbyberg Ursvik 8000000 Täby Ella Park 7400000 Stockholm Örby 7300000 Sollentuna Töjnan 7000000 Huddinge Segeltorp 6900000 Täby Täby Kyrkby 6800000 Stockholm Farsta 6700000 Stockholm Bandhagen 6700000 Tyresö Tyresö 6500000 Upplands Väsby Bollstanäs 6500000 Huddinge Fullersta 6400000 Stockholm Sköndal 6300000 Huddinge Trångsund 6200000 Huddinge Länna 6000000 Stockholm Skärholmen 6000000 Stockholm Kista 6000000 Huddinge Myrängen 5900000 Sollentuna Rotebro 5800000 Ekerö Närlunda/Träkvista 5750000 Huddinge Skogås 5700000 Järfälla Järfälla 5500000 Upplands Väsby Runby 5500000 Upplands Väsby Centrala Väsby 5500000 Upplands Väsby Odenslunda 5500000 Vallentuna Bällsta 5500000 Botkyrka Tullinge 5400000 Stockholm Spånga 5300000 Stockholm Hässelby 5300000 Stockholm Vällingby 5200000 Vaxholm Vaxholm 5000000 Upplands Väsby Brunnby Vik 5000000 Upplands Väsby Fresta 5000000 Sigtuna Sigtuna 5000000 Botkyrka Tumba 4850000 upplands-bro Kungsängen/brunna 4800000 Vallentuna
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Insatskarta - Svalövs Khoarlmösamun S Sandby
    Skälderhus Björkliden V Ringarp Bälinge Harastorp Ängelholm Eket Flinka Algustorp Humlesjö Västrarp Åkarp Äljalt Ulvs Dalshult Skörpinge Össjö Rya Boarp Örahult Röke Utvälinge Vilhelmsfält Esborrarp Mardal Skingeröd Galthult Hagstad Ugglarp Varshult Tånga Bonnarp Häljalt Stidsvig Årröd Karsholm Varalöv Spannarp Bjärbolund Kärra ÄNGELHOLM KN Penarp OderljungaPERSTORP KN Tvängstorp Strandböke Ö Ljungby Strövelstorp Härninge Tranarp Gyllsjö Bjärröd Kåshässle Månstorp Vallaröd Östraby Västraby Hissmossa Tyringe Humlarp Ankarlöv Hönsholma Kattarp Åstorp ÅSTORP KN Tostarp Hasslarp Kvidinge Klippan Ebbarp Perstorp Mjölkalånga Söndraby Hyllstofta V Torup Björstorp Svenstorp Skälsböke Kärreberga Klippans brukNybygget KLIPPAN KN Deleberga Ödåkra Hyllinge Övad Gustavsborg Gunnarstorp Maglaby St. Kampholma Högalids fritidsomr.Svenstorp Åstratorp BjörkaHELSINGBORG KN Isakstorp Bjuv Krika Väla Skälleberga Maglehult Lydestad Bonnarp Farstorp Myrarp Hjortshög Mörarp Åvarp Gålarp Ljungbyhed Svenstorp Skuddarp Billesholm Magleröd Kolleberga Klingstorp BJUV KN Brandsberga Rycketofta Tostarp Maglö Påarp Boserup Svenstorp S Vrams fäladSmedjebacken Allarp Hjällaröd Klåveröd Skäralid Lindhaga fritidsby Ljung Trulstorp Böketofta Skäralids fritidsomr. Rögnaröd Gedsholm Toftaröd Härsnäs N Rörum Stavaröd Bårslöv Kongaö Torraröd Vägasked Ekeby Anderstorp Ella Elestorp Simmelsberga Kågeröd Kolema Truedstorp Gillastig Länghult Broslätt Gantofta ") Röstånga Bullstofta Äsperöd Tjörnarp Allarp Tjutebro Duveskog Karlarp Duveke Rydebäck Videröra Tibbaröd LångstorpUllstorp
    [Show full text]
  • Kommun Område Pris Stor-Stockholm Norrtälje Hallstavik 1000000
    Kommun Område Pris Stor-Stockholm Norrtälje Hallstavik 1000000 Norrtälje Älmsta 1700000 Norrtälje Bergshamra 2100000 Norrtälje Rimbo 2300000 Nynäshamn Ösmo 2850000 Ekerö Färingsö 2900000 Ekerö Munsö 3000000 Norrtälje Solbacka 3200000 Nynäshamn Nynäshamn 3250000 Upplands-Bro Upplands-Bro 3300000 Österåker Åkersberga 3400000 Botkyrka Norsborg 3800000 Botkyrka Tumba 4000000 Upplands Väsby Upplands Väsby 4000000 Upplands Väsby Upplands Väsby 4000000 Salem Rönninge 4200000 Vaxholm Vaxholm 4300000 Stockholm Vällingby 4400000 Stockholm Hässelby 4400000 Ekerö Närlunda/Träkvista 4400000 Stockholm Spånga 4600000 Vallentuna Bällsta 4700000 Järfälla Järfälla 4750000 Huddinge Skogås 4800000 Botkyrka Tullinge 4800000 Tyresö Tyresö 4900000 Huddinge Huddinge 5000000 Huddinge Länna 5000000 Sollentuna Rotebro 5200000 Huddinge Trångsund 5250000 Stockholm Bandhagen 5500000 Nacka Älta 5700000 Stockholm Farsta 5800000 Stockholm Sköndal 5800000 Nacka Saltsjö-Boo 6000000 Sollentuna Töjnan 6000000 Nacka Saltsjöbaden 6100000 Stockholm Örby 6100000 Nacka Sicklön 6500000 Stockholm Enskede 6900000 Stockholm Bromma Kyrka 7200000 Stockholm Hägersten 7500000 Danderyd Enebyberg 7500000 Sundbyberg Sundbyberg 7600000 Sollentuna Edsviken 7700000 solna solna 7800000 Lidingö Lidingö 8000000 Danderyd Danderyd 8000000 Danderyd Stocksund 8500000 Danderyd Djursholm 8800000 Stockholm Äppelviken 12000000 Stor-Göteborg Lilla Edet Hjärtum 1500000 Lilla Edet Lilla Edet 1800000 Lilla Edet Lödöse 2000000 Lilla Edet Nygård 2000000 Göteborg Angered 2300000 Lerum Gråbo 2500000 Ale Älvängen
    [Show full text]
  • 10. Miljö- Och Riskfaktorer
    10. Miljö- och riskfaktorer 10. Vid beslut om ändrad mark- och vatten- användning ska hänsyn tas till kända miljö- och riskfaktorer. I detta kapitel beskrivs de miljö- och riskfaktorer som finns i Kävlinge kommun. Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 113 en. Det pågår redan mycket arbete inom jordbruket för att minska läckaget av kväve och fosfor, men ytterligare 10 Miljö- och riskfaktorer insatser kommer att bli nödvändiga för att miljökvalitets- Övriga industrier är mindre verksamheter som finns inom målet ”Ingen övergödning ska uppnås”. 10.1 Miljöfarlig verksamhet Center Syd-området i Löddeköpinge samt vid Annehäll och Tungan i Kävlinge. I övrigt finns det mindre verksam- Förutom diffust utsläpp av näringsämnen från åkermar- Miljöfarlig verksamhet förknippas oftast med stora heter spridda i kommunen. ken, sker även utsläpp av suspenderade ämnen och rester industrier. Kävlinge har idag endast ett fåtal sådana. Även av de bekämpningsmedel som används inom jordbruket. andra verksamheter kan dock medföra olägenhet för Konvex i östra delen av kommunen är den verksamhet Rester av bekämpningsmedel i vattendragen har uppmärk- människors hälsa eller skador i miljön och räknas enligt som förorsakar olägenhet för flest människor. Miljö- sammats mycket de senaste åren. Det har visat sig att miljöbalken som miljöfarlig verksamhet. Det innebär att avdelningen får årligen in ett antal klagomål på lukt från vattendragen i lantbruksbygder i stort sett alltid innehål- inte bara utsläpp av föroreningar till luft eller vatten, utan verksamheten. Luktproblem kan tidvis uppstå ända inne ler rester av bekämpningsmedel. Andelen åkermark i även buller, skakningar, ljus, strålning och liknande be- i Kävlinge tätort. Konvex har sedan ett par år en delvis Kävlinge är ca 67 % vilket placerar kommunen på åttonde traktas som miljöfarlig verksamhet.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Introducing Charging Infrastructure for Electric Cars Suitable Placement in Landskrona Municipality
    Faculty of Landscape Architecture, Horticulture and Crop Production Science Introducing charging infrastructure for electric cars Suitable placement in Landskrona municipality Införa laddningsinfrastruktur för elbilar Lämplig placering i Landskrona kommun Author: Ivana Souckova Degree Project • 30 credits Landscape Architecture - Master’s Programme Alnarp 2016 1 2 Introducing charging infrastructure for electric cars - Suitable placement in Landskrona municipality Införa laddningsinfrastruktur för elbilar - Lämplig placering i Landskrona kommun Ivana Souckova Supervisor: Åsa Ode Sang, SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management Co-supervisor: Ingvi Thorkelsson, Landskrona Energi AB, Landskrona Examiner: Erik Skärbäck, SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management Co-examiner: Anna Peterson, SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management Credits: 30 Project Level: A2E Course title: Master Project in Landscape Architecture Course code: EX0775 Programme: Landscape Architecture - Master’s Programme Place of publication: Alnarp Year of publication: 2016 Cover art: Ivana Souckova Online publication: http://stud.epsilon.slu.se Keywords: charging infrastructure, electric vehicle, fossil-free transport SLU, Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Landscape Architecture, Horticulture and Crop Production Science Department of Landscape Architecture, Planning and Management 3 4 preface - energy landscapes “1,4 billion tonnes - annual reduction in carbon emissions if the world’s largest cities had more efficient transport systems” Source: Global Commision on the Economy and climate During my studies in SLU and especially during a course Master planning - Energy landscapes I became interested in energy, flowing in the landscape we are living in. This thesis is a continuation of a process of learning, intertwining energy, in form of liquid fuels, and landscape. 5 6 abstract Electric mobility is one of the most promising solutions towards decarbonizing the transport sector, especially in cities.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 – Befolkning Och Sysselsatta I Och Utanför Tätorter Localities 2000 – Population and Employment Within and Outside Localities
    MI 38 SM 0301 Tätorter 2000 – Befolkning och sysselsatta i och utanför tätorter Localities 2000 – Population and employment within and outside localities I korta drag 86 procent av de sysselsatta arbetade i tätort 2000 SCB gör avgränsningar av tätorter vart femte år, den senaste avgränsningen avsåg 2000. I samband med avgränsningen publiceras statistik om arealer och totalbefolkning. Här presenteras nu uppgifter om sysselsättning/dagbefolkning i tätorter. Statistiken bygger på uppgifter om arbetsställets belägenhet. År 2000 fanns i Sverige 1936 tätorter, 84 procent av befolkningen bor i tätorter. Det totala antalet sysselsatta uppgick år 2000 till 4 051 870 personer, vilka fanns i totalt 468 287 arbetsställen. Cirka 86 procent av de sysselsatta i Sverige har sitt arbetsställe inom tätort och omkring 8 procent utanför tätort. Andelen som saknar fast arbetsställe (växlande) är knappt 5 procent för riket. Högst andel sysselsatta inom tätort finns i Stockholms län, 91 procent, och lägst andel har Gotlands län, 74 procent. I Gotlands län finns den största andelen sysselsatta utanför tätort, 20 procent, och Stockholms län har den lägsta andelen, 5 procent. Norrbottens län har den högsta andelen sysselsatta som saknar fast arbetsställe (växlande), 8 procent, medan Östergötlands län har den lägsta andelen, 3 procent. Över en tredjedel av de sysselsatta i tätort arbetar i Sveriges fem tätorter med fler än 100 000 invånare. Omkring en tredjedel arbetar i tätorter med färre än 20 000 invånare. I Stockholms tätort dominerar sysselsättning inom Finansiell verksamhet och företagstjänster. I Göteborg, Malmö och Västerås är de flesta sysselsatta verk- samma inom Handel och kommunikation. Uppsala tätort har sin högsta andel inom Vård och omsorg.
    [Show full text]
  • Tätorter 1995
    Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.
    [Show full text]