Cykelvägsplan – Kävlinge Kommun

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Cykelvägsplan – Kävlinge Kommun Cykelvägsplan – Kävlinge kommun Antagen av kommunstyrelsen § 114/2017 2017-08-29 Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 • [email protected] • www.kavlinge.se Datum: 2017-08-29 Antagandehandling, framtagen av Annette Bengtsson, Mikael Anderson 2014-09-08 Remissversion 2014-09-08 framtagen av ÅF Infrastructure, Björn Petersson, Sofie Widesjö Framsida Kävlinge kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1 SYFTE OCH OMFATTNING 5 2 TEORI – CYKLINGENS EGENSKAPER OCH EFFEKTER 6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I KÄVLINGE KOMMUN 8 4 ÖVERGRIPANDE MÅL 18 5 REGIONAL PLANERING 19 6 CYKELVÄGSPLAN 20 7 EFFEKTER RESTIDER OCH RESMÖJLIGHETER 42 8 YTTERLIGARE ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA CYKLANDET 45 9 CYKELVÄGAR LÄMPLIGA ATT KOMBINERA MED PARALLELL RIDSTIG 50 SAMMANFATTNING I Sverige görs närmare 5 miljarder resor per till nästa 100 miljoner kronor. I kostnaderna år. Varannan bilresa är under 5 km lång. Korta ingår projekteringskostnader och marklösen. bilresor står för 3 % av den totala körsträckan i Då planen innebär att kommunens Sverige, men svarar för 26 % av cykelvägnät byggs ut kommer även avgasutsläppen. Dessa resor kan i många fall driftkostnaderna öka. ersättas med cykelresor. I Kävlinge kommun sker 5 % av alla resor med cykel. Motsvarande Planen har varit ute på remiss under augusti‐ siffra för hela Skåne är 15 %. oktober 2014. För få en bred förankring ställdes den ut på kommunens hemsida och I Kävlinge kommun finns idag ungefär totalt allmänhet, grannkommuner, vägföreningar, 180 kilometer GC‐väg (gång‐ och cykelväg). byalag, föreningar, Trafikverk, politiska partier Mellan tätorterna finns så kallade regionala etc. fick möjlighet att inkomma med cykelvägar. Utöver dessa finns inom synpunkter. Samrådssynpunkterna har tätorterna nät med lokala cykelvägar vilka i inarbetats. Sedan samrådet har även en del varierande grad kombineras med möjligheten internt och externt underlagsmaterial att cykla i blandtrafik. reviderats och tillkommit. Av de cykelolyckor som inrapporterats De föreslagna åtgärderna skulle få betydande gällande cykling på separat bana är en lägre effekter för möjligheterna att cykla i Kävlinge andel allvarliga jämfört med cykling i kommun. Jämförelsevis stora tidsvinster är blandtrafik. möjliga på flera sträckor och dessutom öppnas nya resmöjligheter. Utöver detta finns Att öka cykelresandet är en målsättning som trafiksäkerhetshöjandeåtgärder. finns såväl på nationell som på regional och Sammantaget skulle åtgärderna höja kommunal nivå. För att möjliggöra ett ökat cykelalternativets attraktivitet och därigenom cyklande har Kävlinge kommun under många sannolikt leda till en ökad marknadsandel för år succesivt byggt ut sitt GC‐vägnät. cykelalternativet. I detta dokument presenteras nya sträckor Utöver att anlägga cykelvägar finns emellertid som föreslås anläggas. Genom att komplettera en rad åtgärder som ytterligare kan bidra till befintliga GC‐vägar med nya sträckor fås ett att höja cykelalternativets attraktivitet och nytt nät som ska bidra till att utveckla säkerhet. Lämpliga åtgärder är exempelvis cykelresandet i Kävlinge kommun. På nästa säkra korsningar med motortrafik, bättre sida visas planerade nya cykelsträckor. Totalt cykelparkering och mer belysning i 43 åtgärder på olika platser i Kävlinge kombination med beteendepåverkande kommun har inkluderats. Åtgärderna har kampanjer. strukturerats i en prioriteringslista vilken innefattar fyra olika nivåer. Åtgärderna i Ett antal av de aktuella cykelvägarna är prioriteringsgrupp samarbetsprojekt, är fördelaktiga att kombinera så att de anläggs beroende av finansieringssamarbete med med intilliggande ridstig. Detta gäller i första externa parter såsom Trafikverket/ region hand följande cykelvägar: Skåne eller exploatörer av bostads‐ eller verksamhetsområde. Åtgärdernas prioritering Furuhillsvägen baseras på nytta, kostnader samt Norra Ålstorp rekreation genomförbarhet. Järavallen anslutning österut Kustvägen Investeringskostnaderna för de föreslagna Lundåkravägen åtgärderna i cykelvägsplanen beräknas uppgå Grand Prix vägen 1 SYFTE OCH OMFATTNING Tekniska nämnden antog under 2013 en vägföreningar, byalag, föreningar, Trafikverk, cykelledsplan för kommunen. Samtidigt gav politiska partier etc. fick möjlighet att tekniska nämndens presidie i uppdrag att inkomma med synpunkter. Miljö & Teknik skulle inleda arbetet med att ta fram en mer genomgripande och långsiktig Samrådssynpunkterna har inarbetats och plan som kan användas i kommunens arbete redovisas i bilaga. Sedan samrådet har även en med att bli en än bättre cykelkommun med del internt och externt underlagsmaterial bra länkar mellan de olika tätorterna. reviderats och tillkommit. Dessa har Cykelvägsplanen kommer att vara ett viktigt inarbetats i nu föreslagen cykelvägsplan. dokument vid kommande översikts‐ detalj‐ Enstaka objekt har utgått eftersom de nu är planer och investeringsplaner. utbyggda. Tekniska nämnden beslutade 2014‐08‐20 att Planen fokuserar på nya cykelvägar men ger skicka ut cykelvägsplanen på remiss till och även vägledning för kringåtgärder som är med den 12 oktober 2014. För få en bred viktiga för att skapa ett attraktivt cykelvägnät. förankring ställdes den ut på kommunens hemsida och allmänhet, grannkommuner, 2 TEORI - CYKLINGENS EGENSKAPER OCH EFFEKTER 2.1 Miljö risken att dö i förtid minkar. Studier visar att ökat cyklande ökar både stresstolerans och I Sverige görs närmare 5 miljarder resor per allmänt välbefinnande. år. Varannan bilresa är under 5 km lång. Korta bilresor står för 3 % av den totala körsträckan i Efter en studie i Storbritannien framkom det Sverige, men svarar för 26 % av att 85 % av deltagarna i en ”Cykla till jobbet”‐ avgasutsläppen. Dessa resor kan i många fall kampanj märkte en markant hälsoförbättring ersättas med cykelresor. Om sen de började cykla till arbetet. Samma energiförbrukningen per personkilometer studie visade även att 97 % av arbetsgivarna sätts till lika med 1 för cykeltrafik är såg cyklandet till arbetet som avgörande för motsvarande energiförbrukning för biltrafik att uppnå en friskare arbetsplats. 30, vilket visar på hur mycket mer biltrafiken påverkar vår omvärld. Att cykla innebär emellertid att restiden används som motion. Att cykla till och från Motortrafik genererar dessutom trafikbuller. jobbet är för många tillräckligt för att Buller ger upphov till en rad oönskade effekter förbättra konditionen och erhålla en rad som t.ex. sömnsvårigheter eller positiva effekter såsom; starkare ben, minskad koncentrationsstörningar. Som en effekt av risk för högt blodtryck, hjärt‐ och det ökade transportarbetet finns idag få tysta kärlsjukdomar, diabetes m.m. En utbyggnad områden, med ljudnivåer under 35 dBA, i av cykelnätet leder också till andra grupper Skåne. Kävlinge kommun har antagit en kan använda infrastrukturen såsom bullersaneringsplan som syftar till att minska exempelvis löpare, rullskideåkare osv. bullerproblemen. Om en stor andel av bilresorna kunde ersättas med cykel skulle Världsorganisationen, WHO, har satt upp dock bullernivåerna och antalet medborgare rekommendationer om att vuxna över 18 år som störs minska. bör vara fysiskt aktiva i minst 150 min per vecka för att bibehålla en god hälsa, Att en del bilresor kan förflyttas över till gång‐ aktiviteten bör spridas ut under veckan men och cykeltrafik kan även ha miljömässiga gärna pågå under minst 30 min var gång. Att vinster såsom frigörande av parkeringsytor cykla till och från arbete kan vara ett bra sätt eller överdimensionerade vägar och gator till för att följa denna rekommendation. andra användningssätt för ett mer hållbart samhälle. 2.3 Ekonomi 2.2 Hälsa Kostnaderna för att cykla är avsevärt lägre jämfört med att köra bil. Individen kan tjäna Människan är anpassad för ett liv i rörelse och tusentals kronor per år genom att byta ut enligt Statens Folkhälsoinstitut är 50‐60 % av bilresor mot resor till cykel. Sveriges befolkning otillräckligt fysiskt aktiva. Bristande fysisk aktivitet ger upphov till en rad Den genomsnittliga ägande‐ och drift‐ kroniska sjukdomar som t.ex. hjärtinfarkt, kostnaden för en mindre bil är ca 95 000 kr högt blodtryck, benskörhet, slaganfall, (beräknat på att bilen körs ca 1500 mil/år)per diabetes, övervikt samt vissa cancerformer. år och motsvarande kostnad för en cykel är ca Stillasittande personer löper dubbelt så hög 10 600 kr (första förskaffningsåret). Genom att risk att dö av hjärt‐ och kärlsjukdomar jämfört låta bilen stå och istället cykla till arbetet i 250 med fysiskt aktiva personer i motsvarande dagar om året kan ett insparande på omkring ålder. Fysisk aktivitet bidrar till ökat 900 kr per månad första året (året då cykel välbefinnande och ökar möjligheterna att införskaffas) och 1 600 kr per månad följande bevara funktionsförmågor och oberoende vid år göras. en tilltagande ålder. Detta innebär även att Även arbetsgivaren kan göra stora vinster 2.4 Trafiksäkerhet exempelvis i form av minskade sjuk‐ skrivningar, ökad produktivitet och ett Att röra sig i trafiken, oavsett färdmedel, minskat bilparkeringsbehov. innebär att man utsätter sig för en viss risk att drabbas av en trafikolycka. Varje år dödas i Det är svårt att beräkna vad bristande fysisk Sverige omkring 50 cyklister och cirka 5 000 aktivitet hos individen kostar samhället på skadas svårt. För att minska riskerna för sikt, i form av exempelvis högre allvarliga skador är det viktigt att cyklister sjukvårdskostnader och sjukskrivningar osv. använder hjälm. WHO har dock kommit fram till att kostnaden för samhället i en nation likt Sverige uppgår till Det krävs emellertid också att
Recommended publications
  • 9 Allmänna Intressen Del 2
    Häljarp Vatten Saxtorp Håstenslöv Norrvidinge Kvärlöv Annelöv Saxtorpsskogen Virke E Ålstorp V Södervidinge Dösjebro Ålstorp Västra Karaby Särslöv Stora Harrie Hofterup Kävlinge Järavallen E Lilla Harrie Västra Hoby intressen Allmänna 9. Furulund Barsebäck Lackalänga Hög Stävie Löddeköpinge Stångby kyrkby Barsebäckshamn Stångby E Avrinningsområden Våtmarksinventering Vikhög Vallkärra Särskilt värdefulla vatten regionalt l Fjelie Särskilt värdefulla vatten nationellt Bjärred E 0 1 2 4 Kilometer Större vattendrag som ©Lantmäteriverket E mynnar ut i Öresund Karta 28 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 73 Vattendrag och avrinningsområden kulverterat flöde, ca 80 % (29 km2) av det totala området till mark, vatten och luft stora i kommunen, liksom i Kommunen avgränsas i söder och norr av två stora vat- (ca 39 km2) inom kommungränsen. Andelen åkermark övriga Skåne. Problemen beror till stor del av utsläpp tendrag med höga naturvärden, Kävlingeån och Saxån. inom inom Saxån-Braåns avrinningsområde är mycket från trafiken och jordbruket. Kävlingeåprojektet och Välabäcken ansluter till Saxån söder om Dösjebro. Tre hög och i Kävlinges fall närmare 90 %. Saxåprojektet är två mellankommunala projekt som syftar mindre vattendrag mynnar direkt i Öresund. till att minska näringsläckaget till vattendragen från den Liksom Kävlingeån är Saxån starkt påverkad av jord- omgivande åkermarken genom anläggande av dammar, Kävlingeån bruksnäringen. Halterna av fosfor och kväve är höga. gröna skyddszoner mellan vattendragen och angränsande Kävlingeån är ett av de största vattendragen i Skåne. Dess Den ekologiska statusen är otillfredsställande, enligt EU:s åkermark m.m. Kävlingeå-projektet avslutas under 2009. utbredning sträcker sig från källområdena i de mellersta/ ramdirektiv för vatten, och det är troligt att god status inte Det pågår diskussioner om att därefter bilda ett vattenråd östra delarna av Skåne till mynningen i Öresund strax sö- uppnås till 2015.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • 1 Register: Fastighetspris- Och Lagfartsstatistik
    1 Register: Fastighetspris- och lagfartsstatistik Statistikansvarig: Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikprodukt: Fastighetspriser och lagfarter Kontaktperson: Martin Verhage, tel: 08-506 947 78, e-post: [email protected] Jonas Edblom, tel: 08-506 941 97, e-post: [email protected] Register Namn Presentationstext Fastighetsprisregister Fastighetspris- och lagfartsstatistik Beskrivning Registertyp Fastighetspris- och lagfartsregistret innehåller alla överlåtelser av administrativt register fastigheter i Sverige Version Namn Presentationstext FastighetsprisregisterMS Fastighetspris- och lagfartsstatistik, fullständigt innehåll, sql-version Beskrivning Personregister Slutligt observationsregister Fastighetspris- och lagfartsstatistik, fullständigt innehåll, sql-version. ja ja Databas Namn Första tid Senaste tid FastprisProdHist2002 2002 2002 Presentationstext Referenstid Fastighetspris- och lagfartsregister 2002 kalenderår Beskrivning Databasen innehåller uppgifter över alla typer av fastighetsöverlåtelser samt alla lagfarter gjorda 2002. Tillgänglighet Databasen är endast tillgänglig för intern användning. Eventuellt utlämnande får endast ske efter juridisk prövning. Tabell / flat fil Presentationstext Förvärv Objekttyp Population Förvärv av fastigheter. Förvärv av fastigheter. Lagfarna och/eller förvärvade under 2002. Beskrivning Antal tabellrader / poster Innehåller en rad per förvärv av fastighet. 152168 2 Variabler - Innehåll Presentationstext Beskrivning Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Referenstid Summerbar Enhet Namn på
    [Show full text]
  • Tätorter 1995
    Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.
    [Show full text]