Cykelvägsplan – Kävlinge Kommun
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
9 Allmänna Intressen Del 2
Häljarp Vatten Saxtorp Håstenslöv Norrvidinge Kvärlöv Annelöv Saxtorpsskogen Virke E Ålstorp V Södervidinge Dösjebro Ålstorp Västra Karaby Särslöv Stora Harrie Hofterup Kävlinge Järavallen E Lilla Harrie Västra Hoby intressen Allmänna 9. Furulund Barsebäck Lackalänga Hög Stävie Löddeköpinge Stångby kyrkby Barsebäckshamn Stångby E Avrinningsområden Våtmarksinventering Vikhög Vallkärra Särskilt värdefulla vatten regionalt l Fjelie Särskilt värdefulla vatten nationellt Bjärred E 0 1 2 4 Kilometer Större vattendrag som ©Lantmäteriverket E mynnar ut i Öresund Karta 28 Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun 73 Vattendrag och avrinningsområden kulverterat flöde, ca 80 % (29 km2) av det totala området till mark, vatten och luft stora i kommunen, liksom i Kommunen avgränsas i söder och norr av två stora vat- (ca 39 km2) inom kommungränsen. Andelen åkermark övriga Skåne. Problemen beror till stor del av utsläpp tendrag med höga naturvärden, Kävlingeån och Saxån. inom inom Saxån-Braåns avrinningsområde är mycket från trafiken och jordbruket. Kävlingeåprojektet och Välabäcken ansluter till Saxån söder om Dösjebro. Tre hög och i Kävlinges fall närmare 90 %. Saxåprojektet är två mellankommunala projekt som syftar mindre vattendrag mynnar direkt i Öresund. till att minska näringsläckaget till vattendragen från den Liksom Kävlingeån är Saxån starkt påverkad av jord- omgivande åkermarken genom anläggande av dammar, Kävlingeån bruksnäringen. Halterna av fosfor och kväve är höga. gröna skyddszoner mellan vattendragen och angränsande Kävlingeån är ett av de största vattendragen i Skåne. Dess Den ekologiska statusen är otillfredsställande, enligt EU:s åkermark m.m. Kävlingeå-projektet avslutas under 2009. utbredning sträcker sig från källområdena i de mellersta/ ramdirektiv för vatten, och det är troligt att god status inte Det pågår diskussioner om att därefter bilda ett vattenråd östra delarna av Skåne till mynningen i Öresund strax sö- uppnås till 2015. -
Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd. -
1 Register: Fastighetspris- Och Lagfartsstatistik
1 Register: Fastighetspris- och lagfartsstatistik Statistikansvarig: Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikprodukt: Fastighetspriser och lagfarter Kontaktperson: Martin Verhage, tel: 08-506 947 78, e-post: [email protected] Jonas Edblom, tel: 08-506 941 97, e-post: [email protected] Register Namn Presentationstext Fastighetsprisregister Fastighetspris- och lagfartsstatistik Beskrivning Registertyp Fastighetspris- och lagfartsregistret innehåller alla överlåtelser av administrativt register fastigheter i Sverige Version Namn Presentationstext FastighetsprisregisterMS Fastighetspris- och lagfartsstatistik, fullständigt innehåll, sql-version Beskrivning Personregister Slutligt observationsregister Fastighetspris- och lagfartsstatistik, fullständigt innehåll, sql-version. ja ja Databas Namn Första tid Senaste tid FastprisProdHist2002 2002 2002 Presentationstext Referenstid Fastighetspris- och lagfartsregister 2002 kalenderår Beskrivning Databasen innehåller uppgifter över alla typer av fastighetsöverlåtelser samt alla lagfarter gjorda 2002. Tillgänglighet Databasen är endast tillgänglig för intern användning. Eventuellt utlämnande får endast ske efter juridisk prövning. Tabell / flat fil Presentationstext Förvärv Objekttyp Population Förvärv av fastigheter. Förvärv av fastigheter. Lagfarna och/eller förvärvade under 2002. Beskrivning Antal tabellrader / poster Innehåller en rad per förvärv av fastighet. 152168 2 Variabler - Innehåll Presentationstext Beskrivning Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Referenstid Summerbar Enhet Namn på -
Tätorter 1995
Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.