Cykelvägsplan – Kävlinge kommun
Antagen av kommunstyrelsen § 114/2017 2017-08-29
Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 • [email protected] • www.kavlinge.se
Datum: 2017-08-29 Antagandehandling, framtagen av Annette Bengtsson, Mikael Anderson 2014-09-08 Remissversion 2014-09-08 framtagen av ÅF Infrastructure, Björn Petersson, Sofie Widesjö
Framsida Kävlinge kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING 3
1 SYFTE OCH OMFATTNING 5 2 TEORI – CYKLINGENS EGENSKAPER OCH EFFEKTER 6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I KÄVLINGE KOMMUN 8 4 ÖVERGRIPANDE MÅL 18 5 REGIONAL PLANERING 19 6 CYKELVÄGSPLAN 20 7 EFFEKTER RESTIDER OCH RESMÖJLIGHETER 42 8 YTTERLIGARE ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA CYKLANDET 45 9 CYKELVÄGAR LÄMPLIGA ATT KOMBINERA MED PARALLELL RIDSTIG 50
SAMMANFATTNING
I Sverige görs närmare 5 miljarder resor per till nästa 100 miljoner kronor. I kostnaderna år. Varannan bilresa är under 5 km lång. Korta ingår projekteringskostnader och marklösen. bilresor står för 3 % av den totala körsträckan i Då planen innebär att kommunens Sverige, men svarar för 26 % av cykelvägnät byggs ut kommer även avgasutsläppen. Dessa resor kan i många fall driftkostnaderna öka. ersättas med cykelresor. I Kävlinge kommun sker 5 % av alla resor med cykel. Motsvarande Planen har varit ute på remiss under augusti‐ siffra för hela Skåne är 15 %. oktober 2014. För få en bred förankring ställdes den ut på kommunens hemsida och I Kävlinge kommun finns idag ungefär totalt allmänhet, grannkommuner, vägföreningar, 180 kilometer GC‐väg (gång‐ och cykelväg). byalag, föreningar, Trafikverk, politiska partier Mellan tätorterna finns så kallade regionala etc. fick möjlighet att inkomma med cykelvägar. Utöver dessa finns inom synpunkter. Samrådssynpunkterna har tätorterna nät med lokala cykelvägar vilka i inarbetats. Sedan samrådet har även en del varierande grad kombineras med möjligheten internt och externt underlagsmaterial att cykla i blandtrafik. reviderats och tillkommit.
Av de cykelolyckor som inrapporterats De föreslagna åtgärderna skulle få betydande gällande cykling på separat bana är en lägre effekter för möjligheterna att cykla i Kävlinge andel allvarliga jämfört med cykling i kommun. Jämförelsevis stora tidsvinster är blandtrafik. möjliga på flera sträckor och dessutom öppnas nya resmöjligheter. Utöver detta finns Att öka cykelresandet är en målsättning som trafiksäkerhetshöjandeåtgärder. finns såväl på nationell som på regional och Sammantaget skulle åtgärderna höja kommunal nivå. För att möjliggöra ett ökat cykelalternativets attraktivitet och därigenom cyklande har Kävlinge kommun under många sannolikt leda till en ökad marknadsandel för år succesivt byggt ut sitt GC‐vägnät. cykelalternativet.
I detta dokument presenteras nya sträckor Utöver att anlägga cykelvägar finns emellertid som föreslås anläggas. Genom att komplettera en rad åtgärder som ytterligare kan bidra till befintliga GC‐vägar med nya sträckor fås ett att höja cykelalternativets attraktivitet och nytt nät som ska bidra till att utveckla säkerhet. Lämpliga åtgärder är exempelvis cykelresandet i Kävlinge kommun. På nästa säkra korsningar med motortrafik, bättre sida visas planerade nya cykelsträckor. Totalt cykelparkering och mer belysning i 43 åtgärder på olika platser i Kävlinge kombination med beteendepåverkande kommun har inkluderats. Åtgärderna har kampanjer. strukturerats i en prioriteringslista vilken innefattar fyra olika nivåer. Åtgärderna i Ett antal av de aktuella cykelvägarna är prioriteringsgrupp samarbetsprojekt, är fördelaktiga att kombinera så att de anläggs beroende av finansieringssamarbete med med intilliggande ridstig. Detta gäller i första externa parter såsom Trafikverket/ region hand följande cykelvägar: Skåne eller exploatörer av bostads‐ eller verksamhetsområde. Åtgärdernas prioritering Furuhillsvägen baseras på nytta, kostnader samt Norra Ålstorp rekreation genomförbarhet. Järavallen anslutning österut Kustvägen Investeringskostnaderna för de föreslagna Lundåkravägen åtgärderna i cykelvägsplanen beräknas uppgå Grand Prix vägen
1 SYFTE OCH OMFATTNING
Tekniska nämnden antog under 2013 en vägföreningar, byalag, föreningar, Trafikverk, cykelledsplan för kommunen. Samtidigt gav politiska partier etc. fick möjlighet att tekniska nämndens presidie i uppdrag att inkomma med synpunkter. Miljö & Teknik skulle inleda arbetet med att ta fram en mer genomgripande och långsiktig Samrådssynpunkterna har inarbetats och plan som kan användas i kommunens arbete redovisas i bilaga. Sedan samrådet har även en med att bli en än bättre cykelkommun med del internt och externt underlagsmaterial bra länkar mellan de olika tätorterna. reviderats och tillkommit. Dessa har Cykelvägsplanen kommer att vara ett viktigt inarbetats i nu föreslagen cykelvägsplan. dokument vid kommande översikts‐ detalj‐ Enstaka objekt har utgått eftersom de nu är planer och investeringsplaner. utbyggda.
Tekniska nämnden beslutade 2014‐08‐20 att Planen fokuserar på nya cykelvägar men ger skicka ut cykelvägsplanen på remiss till och även vägledning för kringåtgärder som är med den 12 oktober 2014. För få en bred viktiga för att skapa ett attraktivt cykelvägnät. förankring ställdes den ut på kommunens hemsida och allmänhet, grannkommuner,
2 TEORI - CYKLINGENS EGENSKAPER OCH EFFEKTER
2.1 Miljö risken att dö i förtid minkar. Studier visar att ökat cyklande ökar både stresstolerans och I Sverige görs närmare 5 miljarder resor per allmänt välbefinnande. år. Varannan bilresa är under 5 km lång. Korta bilresor står för 3 % av den totala körsträckan i Efter en studie i Storbritannien framkom det Sverige, men svarar för 26 % av att 85 % av deltagarna i en ”Cykla till jobbet”‐ avgasutsläppen. Dessa resor kan i många fall kampanj märkte en markant hälsoförbättring ersättas med cykelresor. Om sen de började cykla till arbetet. Samma energiförbrukningen per personkilometer studie visade även att 97 % av arbetsgivarna sätts till lika med 1 för cykeltrafik är såg cyklandet till arbetet som avgörande för motsvarande energiförbrukning för biltrafik att uppnå en friskare arbetsplats. 30, vilket visar på hur mycket mer biltrafiken påverkar vår omvärld. Att cykla innebär emellertid att restiden används som motion. Att cykla till och från Motortrafik genererar dessutom trafikbuller. jobbet är för många tillräckligt för att Buller ger upphov till en rad oönskade effekter förbättra konditionen och erhålla en rad som t.ex. sömnsvårigheter eller positiva effekter såsom; starkare ben, minskad koncentrationsstörningar. Som en effekt av risk för högt blodtryck, hjärt‐ och det ökade transportarbetet finns idag få tysta kärlsjukdomar, diabetes m.m. En utbyggnad områden, med ljudnivåer under 35 dBA, i av cykelnätet leder också till andra grupper Skåne. Kävlinge kommun har antagit en kan använda infrastrukturen såsom bullersaneringsplan som syftar till att minska exempelvis löpare, rullskideåkare osv. bullerproblemen. Om en stor andel av bilresorna kunde ersättas med cykel skulle Världsorganisationen, WHO, har satt upp dock bullernivåerna och antalet medborgare rekommendationer om att vuxna över 18 år som störs minska. bör vara fysiskt aktiva i minst 150 min per vecka för att bibehålla en god hälsa, Att en del bilresor kan förflyttas över till gång‐ aktiviteten bör spridas ut under veckan men och cykeltrafik kan även ha miljömässiga gärna pågå under minst 30 min var gång. Att vinster såsom frigörande av parkeringsytor cykla till och från arbete kan vara ett bra sätt eller överdimensionerade vägar och gator till för att följa denna rekommendation. andra användningssätt för ett mer hållbart samhälle. 2.3 Ekonomi
2.2 Hälsa Kostnaderna för att cykla är avsevärt lägre jämfört med att köra bil. Individen kan tjäna Människan är anpassad för ett liv i rörelse och tusentals kronor per år genom att byta ut enligt Statens Folkhälsoinstitut är 50‐60 % av bilresor mot resor till cykel. Sveriges befolkning otillräckligt fysiskt aktiva. Bristande fysisk aktivitet ger upphov till en rad Den genomsnittliga ägande‐ och drift‐ kroniska sjukdomar som t.ex. hjärtinfarkt, kostnaden för en mindre bil är ca 95 000 kr högt blodtryck, benskörhet, slaganfall, (beräknat på att bilen körs ca 1500 mil/år)per diabetes, övervikt samt vissa cancerformer. år och motsvarande kostnad för en cykel är ca Stillasittande personer löper dubbelt så hög 10 600 kr (första förskaffningsåret). Genom att risk att dö av hjärt‐ och kärlsjukdomar jämfört låta bilen stå och istället cykla till arbetet i 250 med fysiskt aktiva personer i motsvarande dagar om året kan ett insparande på omkring ålder. Fysisk aktivitet bidrar till ökat 900 kr per månad första året (året då cykel välbefinnande och ökar möjligheterna att införskaffas) och 1 600 kr per månad följande bevara funktionsförmågor och oberoende vid år göras. en tilltagande ålder. Detta innebär även att
Även arbetsgivaren kan göra stora vinster 2.4 Trafiksäkerhet exempelvis i form av minskade sjuk‐ skrivningar, ökad produktivitet och ett Att röra sig i trafiken, oavsett färdmedel, minskat bilparkeringsbehov. innebär att man utsätter sig för en viss risk att drabbas av en trafikolycka. Varje år dödas i Det är svårt att beräkna vad bristande fysisk Sverige omkring 50 cyklister och cirka 5 000 aktivitet hos individen kostar samhället på skadas svårt. För att minska riskerna för sikt, i form av exempelvis högre allvarliga skador är det viktigt att cyklister sjukvårdskostnader och sjukskrivningar osv. använder hjälm. WHO har dock kommit fram till att kostnaden för samhället i en nation likt Sverige uppgår till Det krävs emellertid också att vägmiljön kan 2200‐4400 kr per person och år om hälften av betecknas som säker. En säker vägmiljö invånarna är otillräckligt fysiskt aktiva. innebär bland annat att fordon i höga hastigheter inte blandas med cyklister och att En utbyggnad av cykelvägnätet kan även korsningspunkter hastighetssäkras. stimulera turism och besöksnäringen i Majoriteten av cykelolyckorna, som inte är kommunen. I en konsumentundersökning för singel‐olyckor, inom tätorter sker i Växjö 1) kom man fram bland annat till att den gatukorsningar. Kävlinge kommun har antagit genomsnittlige cyklisten spenderade mer en hastighetsplan som exempelvis innebär pengar i city jämfört med de som åker buss, sänkt hastighetsgräns för biltrafik på många tåg eller går till Växjö centrum. Besökare som centrala gator i tätorterna. använde miljövänliga färdsätt (cykel, tåg, buss, till fots) spenderade tillsammans mer pengar En viktig aspekt som påverkar ifall vi väljer än de som använde bil. cykel som färdmedel är huruvida barriärer uppstår i vår färdväg. Det kan vara gator med Den samhälsekonomiska kostnaden/ vinsten stort flöde, snabb trafik, hög andel tungtrafik har inte beräknats för de föreslagna som utgör hinder för den cyklandes åtgärderna i denna plan. förflyttning. Det är därför viktigt att se över och hantera dessa barriäreffekter ifall en hög andel cyklande ska uppnås.
1) AB Handelns Utredningsinstitut Konsumentundersökning, Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum, 2010 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I KÄVLINGE KOMMUN
I detta kapitel beskrivs förutsättningarna för Andelen resor med cykel är lägre i Kävlinge en cykelvägsplan i Kävlinge kommun. jämfört med många andra kommuner i Skåne, Beskrivningen inkluderar färdmedels‐ se nedan. Kommunen har emellertid en fördelning, aktuellt nät med resande och flerkärnig struktur med ett antal tätorter av målpunkter samt trafikolyckor. förhållandevis mindre storlek vilka är lokaliserade på olika platser inom kommunen. 3.1 Färdmedelsfördelning Detta påverkar cyklandet då cykelresor är vanligast för resor upp till 5 kilometer I Kävlinge kommun sker 5 % av alla resor med cykel. Motsvarande siffra för hela Skåne är 15 %. Samtidigt som cykelns andel är låg så sker många resor med bil. 76 % av alla resor sker i Kävlinge kommun med bil. För Skåne som helhet är motsvarande siffra 57 %.
Jämförelse av andelen resor med cykel i Skånes kommuner. (Källa Cykelplane Skåne)
Färdmedelsfördelning för resor i Kävlinge kommun
1) AB Handelns Utredningsinstitut Konsumentundersökning, Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum, 2010 3.2 Befintligt nät
Befintliga cykelvägar i Kävlinge kommun, 2014
Kävlinge kommun har drygt 30 000 invånare. flera orter i Kävlinge kommun. Några viktiga Kommunen har en flerkärnig struktur med kopplingar är mellan Kävlinge och Furulund flera betydande tätorter. Drygt 90 % bor i respektive Löddeköpinge. Vidare finns tätort eller småort. kopplingar mellan Löddeköpinge och Hofterup respektive Barsebäck. Aktuellt övergripande I Kävlinge kommun finns idag ungefär 180 nät visas i figur ovan. kilometer GC‐väg (gång‐ och cykelväg). Mellan tätorterna finns så kallade regionala Resmöjligheter och resande cykelvägar. Utöver dessa finns inom tätorterna nät med lokala cykelvägar vilka i I resvaneundersökningen år 2013 finns varierande grad kombineras med möjligheten uppgifter om invånarnas tillgång till olika att cykla i blandtrafik. Inom Kävlinge kommun färdmedel. Urvalet är samtliga invånare i finns 52 planskildheter där fotgängare och åldrarna 15‐84 år. I Kävlinge kommun har 82 cyklister trafikerar på separat bana. Dessa % tillgång till cykel, vilket är högre än snittet består av 24 broar och 28 tunnlar. för Skåne som är 76 %.
Övergripande nät Enligt ÖP 2010 ska samtliga grupper beaktas i planeringsprocessen av ett nytt offentligt De regionala cykelvägarna skapar ett nät som utrymme, särskilt åtanke bör ges till barn, gör det möjlighet att cykla på GC‐väg mellan äldre och personer med funktionsnedsättning.
1) AB Handelns Utredningsinstitut Konsumentundersökning, Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum, 2010 Nedan beskrivs såväl det övergripande nätet och Furulund är emellertid väsentligt högre som tätortsnäten för de större orterna. här än längs alla andra sträckor där mätningar utförts i kommunen. Dessutom är flödet För cykling på cykelbana längs befintligt nät betydande i förhållande till nodernas visas nedan restider mellan de centrala storlekar. delarna av olika tätorter. Restiderna baseras på normal cykelhastighet1. Restidskvoter för Även på sträckan mellan Hofterup och sträckorna har beräknats. Måttet ger Löddeköpinge centrum är restiderna så låga indikationer om cykelalternativets att cykelresor kan vara ett attraktivt konkurrenskraft2 och används i denna rapport alternativ. för bedömning av länkar som förbinder kommunens tätorter. Anslutningarna mellan Kävlinge och Löddeköpinge, Dösjebro respektive Lilla Harrie Anslutningarna mellan Kävlinge och Furulund är något mindre konkurrenskraftiga. Att cykla respektive mellan Kävlinge och Södervidinge är emellertid ett rimligt alternativ längs dessa är idag mycket konkurrenskraftiga. Restiderna sträckor och anslutningarna är förhållandevis med cykel är längs dessa sträckor likvärdiga gena. De förhållandevis långa avstånden gör restiderna med bil. emellertid att bilens potential är hög.
Under hösten 2016 genomfördes Flödesmätningar har genomförts mellan cykelflödesmätningar i Kävlinge. Mätningen Kävlinge och Dösjebro samt mellan Kävlinge genomfördes i mitten av oktober (vecka 42). och Lilla Harrie. Flödena är låga och Under mätperioden var det ca 10 grader understiger 50 cykelpassager per dygn längs varmt och mest mulet väder. båda sträckorna.
Mellan Furulund och Löddeköpinge samt Cyklister/vdygn mellan Barsebäcksby och Center Syd är Kävlinge-Dösjebro Heabacken 36 Kävlinge-Lilla Krutmöllan 39 cykelalternativet också acceptabelt. Längs Harrie dessa sträckor är emellertid cykel‐ Kävlinge -Lund Väg 108 69 Kävlinge-Furulund Furulund 464 anslutningarna inte gena varför det finns Hofterup- Håkanstorp 44 potential att öka attraktiviteten. Löddeköpinge Kävlinge - Högsvägen 45 Löddeköpinge Cykelförbindelser saknas exempelvis mellan Barsebäckshamn Pinhättevägen 62 Hofterup och Dösjebro samt till Ålstorp. - Löddeköpinge Kävlinge - järnvägen 47 Dessutom saknas anslutningar mellan Södervidinge Dösjebro och V Karaby samt mellan Lilla Harrie Löddeköpinge Marknadsvägen 191 och Örtofta. Kävlinge Kvarngatan 634 Kävlinge Tunneln vid 440 Mejerigränd Andra mål utanför kommunen av större betydelse är Lund, Landskrona samt Mellan Kävlinge och Furulund finns ett Bjärred/Lomma. betydande flöde på ungefär 464 cykelpassager per vardagsdygn. Flödena är också betydande inne orterna, Kvarngatan, 634, Tunneln vid Mejerigränd 440 och Marknadsvägen 191 cykelpassager per vardagsdygn Detta är visserligen lägre än starkt trafikerade stråk på andra platser, mellan Lund och Malmö är exempelvis flödet ungefär 3000 passager per dygn. Det uppmätta flödet mellan Kävlinge
1 Resejämföraren 2 Trafik för en attraktiv stad - Underlag, SKL 2007
1) AB Handelns Utredningsinstitut Konsumentundersökning, Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum, 2010
Schematiskt GC-vägnät i Kävlinge kommun. Siffror anger restider i minuter med normal cykelhastighet.
Restid Restid Restid Sträckor Avstånd Restidskvot cykel bil Kollektivtrafik (km) (min) (min) (min) Kävlinge stn - Löddeköpinge C 8,1 27 17 1,6 14 Kävlinge stn - Furulund C 2,9 10 10 1,0 5 Kävlinge stn - Dösjebro stn 7,5 25 16 1,6 6 Kävlinge - Södervidinge 2,3 8 11 0,7 - Kävlinge - L Harrie 6,7 22 16 1,4 - Löddeköpinge C - Furulund 7,3 24 16 1,5 55 Barsebäcksby - Löddeköpinge C 4,2 14 10 1,4 11 Barsebäcksby - Center syd 3,7 12 8 1,5 8 Löddeköpinge C - Hofterup S 5,0 17 13 1,3 21
Lokalt nät kring Kävlinge
Kävlinge är med drygt 9000 invånare den Korsbacka och Arvidsborg utgör speciella största tätorten i kommunen. I Kävlinge finns områden. målpunkter såsom: Det finns ett betydande lokalt cykelvägnät Stationen som ger anslutning till de primära Centrum (inkluderar vårdcentral, målpunkterna. Viss potential till förbättring bibliotek, kommunhus, handel etc.) finns dock. Bland annat för att leda de Centrala skolor oskyddade trafikanterna att korsa bilvägar på o Korsbackaskolan lämpliga ställen men även för att möjliggöra o Olympiaskolan bättre anslutningar till andra orter, t.ex. till o Annelunds‐skolan Lund. Rinnebäckskolan inkl. IP Högalids idrottsplats I Kävlinge tätort finns 25 planskildheter för GC‐trafik på egen bana. Dessa består av 8 broar och 17 tunnlar.
Befintligt GC-nät i Kävlinge tätort, 2014
1) AB Handelns Utredningsinstitut Konsumentundersökning, Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum, 2010 Lokalt nät kring Furulund
Furulund inklusive Kullen och Lackalänga har ungefär 4400 invånare. De främsta målpunkterna utgörs av: Kullen och Lackalänga utgör speciella områden. Furulund centrum Ljungenskolan Det starkaste GC‐stråket i Furulund finns längs Lackalänga skola Kungsgatan/Storgatan. Stråket förbinder Furulunds idrottsplats Furulund med de centrala delarna av Kävlinge. Vikenbadet Förbindelsen är kommunens mest trafikerade regionala cykelstråk.
. Befintligt GC-nät i Furulund med Kullen och Lackalänga, 2014
Furulund ansluts till västra delarna av Kävlinge via en GC‐väg längs Vikenområdet och Friluftsgatan. Lackalänga skola försörjer både Lackalänga och Kullen. Mellan dessa områden finns GC‐anslutningar som emellertid innehåller mindre avbrott.
I och kring Furulund tätort finns 6 plan‐ skildheter för GC‐trafik på egen bana. Dessa består av 2 broar och 4 tunnlar. Lackalänga bygata
1) AB Handelns Utredningsinstitut Konsumentundersökning, Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum, 2010
Lokalt nät kring Löddeköpinge och Barsebäck
Löddeköpinge har inklusive Sandskogen befintligt nät. Exempelvis skulle anslutningar ungefär 7100 invånare. Barsebäcksby har till Barsebäcksby och Hofterup kunna ungefär 650 invånare. förbättras. Avståndet fågelvägen till Center Syd från Barsebäcksby och Hofterup är bara 2 I Barsebäcksby är skolan främsta målpunkt. I ‐ 3 kilometer. Detta indikerar att Löddeköpinge finns målpunkter såsom: cykelpotentialen är hög. För att tillvarata läget behöver cykelnätet stödja dessa transporter. Centrum Idag saknas emellertid GC‐banor. Cyklister Handelsområdet vid Center Syd måste resa i blandtrafik via Hofterupsvägen/ Tolvåkersområdet (skola och idrott) Byastugsvägen samt via grusvägar. Nyvångsskolan Norrehed Vårdcentral och Service‐ I och kring Löddeköpinge tätort finns 8 center planskildheter för GC‐trafik på egen bana. Dessa består av 6 broar och 2 tunnlar. Bland Löddeköpinge har ett relativt omfattande GC‐ annat så ansluts Sandskogen och nät. Barsebäcksby har ett fåtal GC‐banor. I Löddeköpinge via två broar över E6. utkanten av Löddeköpinge eller inom det närmsta omlandet finns dock brister i
Barsebäcksby
Löddeköpinge
Befintligt GC-nät i Löddeköpinge och Barsebäcksby, 2014
1) AB Handelns Utredningsinstitut Konsumentundersökning, Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum, 2010 Lokalt nät kring Hofterup och Ålstorp
I de nordvästra delarna av kommunen finns Idag finns en begränsad omfattning av Ålstorp och Hofterup som vuxit samman till cykelbanor genom området. Från södra delen ett vidsträckt tätortsområde med ungefär av Hofterup finns GC‐anslutning till 3500 invånare. Ungefär en kilometer väster Löddeköpinge. Dessutom finns en GC‐bana om Hofterup finns även Järavallen med genom de centrala delarna av Hofterup. Stor knappt 200 invånare. potential till förbättring finns dock. Exempelvis brister trafiksäkerheten. Skolbarn från De främsta målpunkterna inom området är Järavallen samt delar av Hofterup får idag skola, förskola samt ridhus. Utöver dessa finns skolskjuts till Skönadalsskolan trots att ett hembageri vid Grand Prix vägen. avståndet inte är långt.
Ålstorp
Järavallen
Hofterup
Befintligt GC-nät i Hofterup, 2014
Den närmsta järnvägsstationen finns i Dösjebro. Avstånd från Hofterup och Ålstorp är 4,3 kilometer. Detta innebär att stationen finns inom cykelavstånd. I nuläget saknas emellertid cykelbana längs sträckan på 3,3 kilometer mellan orterna. Cykling kan idag ske på en grusväg som också används för bil och ridning.
I och kring Hofterup finns endast en Cykelvägen i Hofterup avslutas vid Grand Prix planskildhet för GC‐trafik. Denna består av en vägen GC‐tunnel under Skönadalsvägen.
Lokalt nät kring Dösjebro och Västra Karaby
Dösjebro och Västra Karaby har 850 ställen bristfällig. Kompletteringar i befintligt respektive 230 invånare. Västra Karaby är nät som ansluter till stationen skulle stärka de beläget ungefär en kilometer sydöst från hållbara transportmedlens konkurrenskraft. Dösjebro. I Dösjebro finns tre betydande målpunkter vilka är: I Västra Karaby saknas ett specifikt GC‐nät. Det finns emellertid goda möjligheter att Järnvägsstationen skapa gena anslutningar till Dösjebro vilka ger Idrottsplatsen vidare anslutning till järnvägsstationen. Skolan Potential finns även för skolbarn att cykla till Dösjebro istället för som idag att åka Målpunkterna har större upptagningsområden skolskjuts. än tätorten. Trafikanter reser bland annat från Västa Karaby och Hofterup. I Västa Karaby Det finns 5 planskildheter för GC‐trafik i norra finns inga starka målpunkter orten saknar delen av Dösjebro. Dessa består av 4 broar även service och kollektivtrafikförbindelser. och 1 tunnel. I Västra Karaby finns inga Barnen går i skolan i Dösjebro. planskildheter för GC‐trafik.
I Dösjebro finns ett delvis fragmenterat GC‐ nät. Kopplingen till målpunkterna är på flera
Dösjebro
V Karaby
Befintligt GC-nät i Dösjebro och Västra Karaby, 2014
3.4 Trafikolyckor i Kävlinge kommun
Under åren 2011‐2015 har det inkommit 660 eller gatusträcka. Cykelolyckorna sker främst i olycksrapporter med personskador i Kävlinge tätorterna och kommunen var väghållare för kommun (STRADA). Av dessa var 552 lindriga 62 % av olycksplatserna. eller måttliga (ISS 1‐8) medan 30 var svåra olyckor och 3 med dödlig utgång. Cirka 47 % 58 mopedolyckor skedde under tidsperioden, av olyckorna sker på det kommunala nätet. varav 1 dödsolycka. Av mopedolyckorna är ca hälften av olyckorna singelolyckor och hälften Cykelolyckorna utgjordes av 201 olyckor varav i kollesion med bilar. 154 var singelolyckor. Ingen av cykelolyckorna hade dödlig utgång men 14 allvarliga olyckor Fotgängarolyckorna står för den största registrerades. Av dessa var 7 singelolyckor, 4 andelen av olyckorna, 60 % (393 olyckor). kollision mellan cyklister och 3 i kollision bil ‐ Endast 4 olyckor var i kollision gående‐cykel. cykel. De flesta cykelolyckorna skedde på gång‐ och cykelbana (40 %) eller längs en väg‐ .
Antal skadade personer i Kävlinge kommun, enbart kommunal väghållare fördelat på trafikantkategori, 2011- 2015.
3.5 Trender Befolkningen förväntas öka och nya bostäder lastkapacitet, cyklar anpassade för de som har skapas både genom förtätning och genom att svårt med balansen osv. nya områden byggs ut. Det fria skolvalet har också lett till att fler att inte gå på den Mopedtrafiken har ändrat karaktär då många närmaste skolan. idag köper en moped klass I (kallas ibland EU‐ moped) som inte får färdas på gång‐ och Klimatförändringarna ställer krav på både cykelvägnätet. anpassningar av transportmedel och övergång till mer klimatanpassade färdsätt. Ett Cykling bedrivs också i tävlings‐ och välfungerande och attraktivt cykelvägnät motionsform. Varje år sker ett antal tävlingar kommer att bli viktigare. inom kommunen.
På cykelvägnätet är elcyklar en växande trend. På marknaden dyker även en rad nya cykelfordon fram, såsom fordon med bättre
4 ÖVERGRIPANDE MÅL attraktiva hållplatser. Cykeln har också sin givna roll i att uppfylla Trafikförsörjningspro‐ Att öka cyklandet är ett mål i den nationella grammet för Skåne 2015. I programmet transportpolitiken. I proposition 2012/13:25, betonas vikten av att kunna ta sig till ”Investeringar för ett starkt och hållbart kollektivtrafikens bytespunkter med cykel och Transportsystem” anges exempelvis att att det ska finnas bra cykelparkeringar. andelen gång‐ och cykeltrafik av de korta resorna bör öka samt att kombinerade resor Kävlinge kommun har målsättningen att öka med gång, cykel och kollektivtrafik bör cyklandet inom kommunen och har därför underlättas. Att öka cykelandelen är också under flera år succesivt byggt ut GC‐nätet. väsentligt för att förbättra folkhälsan vilket Detta är dock den första cykelvägsplanen. beskrivs i (proposition 2007/08:110, ”En förnyad folkhälsopolitik”). Parallellt med detta pågår ett arbete med att ta fram en Trafikstrategi för Kävlinge Målbilden för Region Skånes arbete med kommun. Kävlinge kommun är en växande cykling är: kommun, där invånarna behöver möjlighet att pendla till arbete, skola och fritidsaktiviteter. ”I Skåne är cykeln det självklara valet”. Kävlinge ligger bra till men har flera stora utmaningar att hantera för att kunna erbjuda För att målbilden ska bli verklighet krävs att en god tillgänglighet och samtidigt uppnå en cykling står för en relativt hög del av det totala hållbar utveckling. Trafikstrategin tar ett resandet, att det finns bra cykelinfrastruktur helhetsgrepp om dessa frågor och pekar ut. och skyltning inom och mellan Skånes Målsättningen för Kävlinge år 2035 är: tätorter, att Skåne är en cykelturismdesti‐ nation, att cykel och kollektivtrafik fungerar Kävlinge ger goda förutsättningar för ett bra tillsammans och att det finns en stark hållbart resande, med effektiva, bekväma och cykelkultur. Cyklingen ska vara säker och varierade transporter i och mellan inkluderande för bland annat barn, pendlare, kommunens orter, inland och kust. turister, äldre och nya cyklister. Cykeln har en viktig roll i Skånes utveckling Kävlingeborna har nära till allt de behöver och och är en central del i den regionala attraktiva transportalternativ till både lokala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030. och regionala målpunkter. Barn och ungas Bland annat betonas vikten av att kunna göra behov prioriteras, liksom transportmöjligheter medvetna och klimatneutrala val i vardagen för pendling. och att alla människor ska kunna ha tillgång till vardaglig fysisk aktivitet. Cykeln har också en Transportsystemet med fossilbränslefria viktig roll för att underlätta för skåningarna att fordon skapar säkra, trygga, vackra och ta sig till och från arbete och studier. välkomnande miljöer. Kävlinge välkomnar till 100 % framtidens nya I strategierna för Det flerkärniga Skåne ges och innovativa transportlösningar. cykeln en viktig roll för att minska biltrafikandelen av det totala resandet och för Målsättning ska uppfyllas genom arbete inom att öka andelen mer hållbara alternativ. sju målområden: Skånes täta ortstruktur ger i svenska mått mätt goda förutsättningar för cykling mellan Bättre cykelmöjligheter orter, och med cykeln underlättas också en Effektiva och hållbara regionala förtätning av Skånes orter. förbindelser Vackra, säkra, trygga och Med cykeln ökar också kollektivtrafikens välkomnande miljöer upptagningsområde och det underlättar en snabbare kollektivtrafik med färre, men fler
Fossilbränslefria transportsystem och Hållbara transportlösningar i motor‐fordon i Kävlinge kommuns stadsbyggnads‐projekt verksamheter Utveckla stationsnära lägen riktningen Dialog och beteendeförändring med för den kommunala verksamheten. Mobility Management
5 REGIONAL PLANERING
Region Skåne har antagit Cykelvägsplan för För Kävlinges del ingår 3 objekt i planen: Skåne 2014‐2025. Cykelvägsplanen är en fördjupning till den Regionala Kävlinge‐Väg 108/923 (Rinnebäck‐ Transportinfrastrukturplanen, RTI‐planen, Lackalänga) 2,7 km, 7,6 Mkr, 2014 – 2025. I RTI‐planen finns en ansats om utbyggnad år 2016 vilka insatsområden för cykel som är Hofterup‐ Ålstorp, längs väg 1144 prioriterade och huvudsakligen handlar det (Grand Prix vägen) 3,5 km, 9,7 Mkr om fysiska åtgärder. I cykelvägsplanen finns utbyggnad 2020‐2021 en prioritering av insatserna. När allt är utfört Barsebäckshamn‐Saxtorpsskogen, uppskattas utsläppen av växthusgaser ha längs väg 1141 (Kustvägen) 12,0 Mkr minskat med drygt 400 ton per år och ge en utbyggnad 2020‐2021 hälsovinst på drygt 50 miljoner kronor per år. Detta innebär att cykelvägsplanens satsningar Region Skåne har även tagit fram en har betalat tillbaka sig, enbart i form av Cykelstrategi för Skåne. Ambitionen med hälsoeffekter, inom 17 år. strategin är att synliggöra vilka vägval och prioriteringar som krävs för att utveckla Skåne Det totala antalet nytillkomna cykelresor som Sveriges främsta cykelregion, öka beräknas bli mellan 0,4 och 1,1 miljoner resor cyklingen och göra den säkrare. Strategin per år. Ökningen av omkomna beräknas vara behandlar allt från beteende‐ och relativt oförändrat. Antalet olyckor mellan attitydpåverkansinsatser till cyklister och motorfordon minskar som en infrastrukturåtgärder med fokus på att följd av minskat cyklande i blandtrafik. Men, utveckla cyklingen i Skåne. tyvärr, den ökade cyklingen beräknas leda till fler singelolyckor och fler olyckor mellan cyklister.
6 CYKELVÄGSPLAN
I detta kapitel presenteras en plan för att orterna. De specifika åtgärderna presenteras utveckla cykeltrafiken i Kävlinge kommun. under respektive ort där så är möjligt. Nedan presenteras ett kompletterat nät för cykeltrafiken samt, anvisningar för Övergripande nät vägstandard samt en plan för genomförande vilken inkluderar kostnader. Kostnaderna I Kävlinge kommun finns enligt tidigare redovisas i 2014‐års prisnivå om inget annat beskrivning möjlighet att cykla mellan flera av anges. tätorterna. Cykelvägsplanen innebär ytterligare fokus på att knyta ihop tätorterna 6.1 Nytt nät och stärka de hållbara resalternativen. Detta sker dels genom att fler cykelvägar ger Genom att komplettera befintliga GC‐vägar möjlighet att minska antalet korta bilresor med nya sträckor fås ett nytt nät som ska men även genom bättre GC‐anslutningar till bidra till att utveckla cykelresandet i Kävlinge kollektivtrafiken. Nedan listas de regionala kommun. Nedan presenteras det över‐ cykelvägar som är aktuella. gripande nätet samt tätortsnäten för de större
Planerade nya GC-vägar av övergripande karraktär
Nr Objekt Sträcka Beskrivs under 1 Kustvägen Barsebäckshamn - Saxtorpsskogen nedan 2 Väg 108 Östra Kävlinge mot Lund nedan 3 Furuhillsvägen Hofterup - Dösjebro nedan 4 a Sjövägen/ Hofterupsvägen genom Barsebäck nedan 4 b Byastugsvägen, under motorvägen nedan Barsebäck-Hofterup med 4 c Byastugsvägen söder om kyrkan nedan koppling till Center Syd i 4 d Byastugsvägen norr om kyrkan nedan Löddeköpinge Anslutningen mot Center Syd Löddeköpinge 4 Hofterupsvägens förlängning, norr om Lundåkravägen Hofterup 5 Furulund - Hög Furulund - Hög nedan 6 Löddeköpinge - Vikhög Lyckehusen - Vikhög nedan 7 Löddeköpinge - Bjärred nedan 8 Stävie-Borgeby nedan
1 Kustvägen, väg 1141 I nuläget saknas cykelväg längs Kustvägen. Längs vägens norra del har trafikflöden på 1100 f/d (fordon/ dygn) uppmätts (2008). Söder om Hofterupsvägen är trafiken dock mer blygsam. Här har flödet 800 f/d uppmätts (2008). Trafikverket är väghållare för Kustvägen. Att anlägga en ny cykelväg mellan Kustvägen Barsebäckshamn och Saxtorpsskogen är 2 Väg 108 - Östra Kävlinge mot Lund motiverat ur rekreationssyfte. Cykelvägen Längs väg 108 finns en GC‐förbindelse mot skulle kunna bidra till att stärka turismen i Kävlinge från Lund. GC‐vägen slutar dock 2,7 Kävlinge kommun. Det pågår ett arbete om att kilometer söder om Kävlinge. Sträckningen skapa sydostleden, likt Kattegattleden, som finns med i regional cykelvägsplan med syftar till att skapa en cykelturismdestination i utbyggnadsår 2016. Kommunen har skrivit världsklass. avtal med Trafikverket. Projektering pågår och Aktuell sträcka är 4,5 kilometer. Åtgärden utbyggnaden beräknas ske under 2018. finns med i cykelvägsplan för Region Skåne Åtgärden skulle innebära restider mellan med planerad utbyggnad år 2020‐2021. centrala Kävlinge och centrala Lund på En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 ungefär 46 minuter. Detta är naturligtvis meter, utan belysning föreslås. mycket jämfört med bil som tar 23 minuter Investeringskostnaderna beräknas totalt bli och kollektivtrafik som tar 11 minuter. ungefär 12,0 miljoner kronor. Extern Restidskvoten mellan cykel och bil skulle bli finansiering kan uppgå till 50 % av kostnaden. 2,0. Det är emellertid betydelsefullt att (2016‐års prisnivå) erbjuda ett rimligt cykelalternativ mellan Kävlinge och Lund. Dagens alternativ är varken Det finns en GC‐tunnel under E6 som skulle gent eller kontinuerligt. förbinda Kustvägen med Saxtorpsskogen. 2,5 kilometer nord väst från Saxtorpsskogen finns Häljarp. Härifrån finns cykelförbindelser till Landskrona. Cykelförbindelserna mellan Saxtorpsskogen och Häljarp är emellertid fragmenterade. En förbindelse mellan Saxtorpsskogen och Häljarp skulle dock hamna i Landskrona kommun.
Anslutning till befintlig GC-väg mot Lund
En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter och Center syd. Restiden blir därmed föreslås. Investeringskostnaderna beräknas motsvarande bilens, vilket skulle göra totalt bli ungefär 9 miljoner kronor varav cykelalternativet mycket attraktivt. I kommunen medfinansierar med 50 %. Översiktsplanen är området söder om Lundåkravägen dessutom markerat för ny 3 Furuhillsvägen bostadsbebyggelse. Det nya området skulle få I nuläget saknas cykelbana mellan Hofterup/ en ännu kortare restid med cykel till Center Ålstorp och Dösjebro. Orterna förbinds idag Syd och det är viktigt att på ett tidigt skede via Galoppvägen som är en 3,3 kilometer lång reservera mark som möjliggör en gen grusväg för blandtrafik. I Dösjebro finns sträckning för GC‐vägen. kommundelens enda järnvägsstation. Nuvarande förbindelse är inte attraktiv för vardagsresor med cykel. Dessutom finns få Cykling längs Hofterupsvägen/ Byastugsvägen boende längs sträckan. (väg 1142) sker idag i blandtrafik. Trafikflödet uppmättes år 2008 till 820 f/d väster om Det finns möjligheter att förbinda orterna Barsebäcksvägen och 1310 f/d öster om genom en cykelväg längs Furuhillsvägen och Barsebäcksvägen. Trafikverket är väghållare vidare mot Dösjebro. Skånetrafiken ser en och hastighetsgränsen är 70 km/h. Vägrenar cykelväg som en viktig åtgärd för att höja saknas vilket gör det olämpligt att blanda kollektivtrafikresandet i de nordvästra delarna bilister och oskyddade trafikanter. För att av kommunen. En separat hårdgjord förbättra trafiksäkerheten föreslås en GC‐väg cykelbana skulle innebära restider på 14 intill befintlig bilväg. minuter. Detta innebär en restidskvot på 1,2 jämfört med bil. Detta innebär att GC‐ Utbyggnaden av cykelvägnätet Barsebäck – kopplingen skulle bli mycket attraktiv. Hofterup med koppling till Center Syds Anläggande av en hårdgjord oseparerad GC‐ handelsområde i Löddeköpinge beskrivs i 6 väg med bredden 2,5 meter föreslås intill delsträckor: befintlig väg. Investerings‐kostnaderna för en Sjövägen/ Hofterupsvägen genom 2,8 kilometer lång GC‐väg med belysning Barsebäck beräknas till 4,9 miljoner kronor.(2014‐års Byastugsvägen, under motorvägen prisnivå) En studie har studerat tre alternativ. Byastugsvägen söder om kyrkan 1) Via Furuhillsvägen ca 1 km och sedan vidare Byastugsvägen norr om kyrkan söder om Ålstorps mosse till Annebroskolan. Anslutningen mot Center Syd (beskrivs 2) Längs med hela Furuhillsvägen från Ålstorp i avsnitt Löddeköpinge) till väg 104 och vidare utmed väg 104 till Hofterupsvägens förlängning, norr om Dösjebro. 3) Från Hofterup via Galoppvägen Lundåkravägen (beskrivs i avsnitt till Annebroskolan. 2017 gjordes en utredning Hofterup) om etapp 1 delen Grand Prix‐vägen och Hästgårdsvägen. Kostanden för etapp 1 4a Sjövägen/ Hofterupsvägen bedömdes då till 3‐4 miljoner kronor. genom Barsebäck En oseparerad GC‐bana med en bredd på 2,5 4 Barsebäck-Hofterup med koppling meter föreslås längs en sträcka på 0,9 till Center Syd i Löddeköpinge kilometer. Kostnaderna beräknas totalt bli Avståndet från södra delarna av Hofterup till ungefär 1,3 miljoner kronor Center Syd är inte långt. Fågelvägen är sträckan ungefär 2,7 kilometer vilket indikerar 4b Byastugsvägen, under att det finns cykelpotential. En GC‐anslutning motorvägen mellan Hofterupsvägen och Lundåkravägen En oseparerad GC‐bana med en bredd på 2,5 skulle kombinerat med andra cykelbanor som meter föreslås längs en sträcka på 900 meter. är aktuella möjliggöra en cykelsträcka på 3,3 Vid befintlig tunnel under E6/E20 smalnas kilometer. Detta skulle ge restider på ungefär biltrafikens körytor av för att möjliggöra GC‐ 10 minuter mellan södra delen av Hofterup
bana genom ojusterad tunnel. Kostnaderna 6 Lyckehusen – Vikhög beräknas totalt bli ungefär 1,2 miljoner kronor Vikhög är en mindre ort med knappt 100 året runt boende. Inom orten inrymmer dock 4c Byastugsvägen söder om kyrkan hälften av fastigheterna fritidshus och Vikhög Åtgärden innebär en ny GC‐väg mellan är ett populärt mål för fritidsresor under Hofterups kyrka och den planerade gång‐ och sommarhalvåret. Att skapa en cykel‐ cykelvägen mot Center syd området i förbindelse mellan Löddeköpinge och Vikhög Löddeköpinge. skulle möjliggöra fler cykelresor. Dessutom skulle trafiksäkerheten förbättras för de som En oseparerad GC‐bana med en bredd på 2,5 idag cyklar i blandtrafik längs Vikhögsvägen. meter föreslås längs en sträcka på drygt 800 meter. Kostnaderna beräknas totalt bli Det finns inga aktuella flödesmätningar för ungefär 1,2 miljoner kronor Vikhögsvägen, väg 1135, men mätningar från år 2000 ger flöden på drygt 800 f/d. Vägen är emellertid relativt rak och inbjuder till 4d Byastugsvägen norr om kyrkan betydande hastigheter. För att få så stor Åtgärden innebär en ny GC‐väg mellan användning som möjligt av en Hofterups kyrka och Lundåkravägen. cykelförbindelse och dessutom minska Sträcklängden är ungefär 1 kilometer och andelen monoton landssträcka föreslås en banan ansluter i söder till den föreslagna GC‐ sträckning på 2,9 kilometer mellan Lyckehusen vägen längs Hofterupsvägen. och Vikhög. Cykelstråket skyltas från Löddeköpinge. Stråket skulle bli gent och vara Anläggande av en oseparerad GC‐väg med konkurrenskraftigt jämfört med bilresor. Detta belysning och bredden 2,5 meter föreslås. är även betydelsefullt eftersom Vikhög inte Investeringskostnaderna beräknas till 1,6 kollektivtrafikförsörjs. miljoner kronor. En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter 5 Furulund – Hög som förses med belysning föreslås. Avståndet från sydvästra delen av Furulund till Investeringskostnaderna beräknas totalt bli Hög och vidare till Löddeköpinge är ungefär 5,1 miljoner kronor. förhållandevis kort. Befintlig anslutning är dock inte gen vilket gör att cykelresor inte blir 7 Lyckehusen – Bjärred attraktiva. Genom att anlägga en ny GC‐väg Löddeå utgör en barriär för cykeltrafiken. finns möjlighet att skapa en genare anslutning Mellan Malmövägen vid Löddeköpinge och som skulle spara över 3 minuters restid mellan kusten finns idag ingen möjlighet att ta sig Furulund och Hög respektive Löddeköpinge. över ån för cyklister. Kommunen bör i Ombyggnaden är angelägen för att koppla Hög samarbete med Lomma kommun verka för att och Löddeköpinge till den planerade hitta ett lämpligt läge för att knyta ihop järnvägsstationen i Furulund. Den aktuella Lyckehusen med Barsebäck/ Borgeby. En sträckans längd är 1,8 kilometer. Att utbyggnad av cykelvägen skulle medföra att Löddeköpinge och Furulund är relativt stora sydkustleden kan ledas i en sträckning tätorter inom kommunen gör objektet mer närmare havet. angeläget eftersom ett betydande användande kan förväntas. 8 Stävie-Borgeby En 2,5 meter bred oseparerad GC‐väg med Som främst en regional länk föreslås en belysning föreslås. Utöver cykelväg, krävs en utbyggnad av cykelvägnätet längs Stävie konstbyggnad i form av en GC‐bro över bygata, väg 925. En utbyggnad av Kävlingeån. Investeringskostnaderna beräknas cykelvägnätet mellan Stävie och Borgeby bör totalt bli ungefär 4,2 miljoner kronor. studeras vidare i samarbete med Lomma kommun, Trafikverket och Region Skåne för
att skapa attraktiva stråk mot exempelvis Regional pendling Bjärred och Flädie. I dialog med grannkommunerna och regionen bör kommunen också verka för: Trafikflödet på vägen uppmättes 2011 till2100 fordon/dygn och hastigheten är 70 km/tim. Genare sträckning mellan Kävlinge/ Furulund och arbetsplatserna i den Sträckan inom Kävlinge kommun är ca 1,7 km östra delen av Lunds tätort. och beräknas kosta drygt 2,4 miljoner kronor. Genare sträckning mellan Löddeköpinge och Lund Genare sträckning från Hofterup/ Ålstorp via Ålstorp 5 till Landskrona.
Lokalt nät kring Kävlinge
I och kring Kävlinge föreslås följande åtgärder:
1. Väg 108, Östra Kävlinge mot Lund (beskrivs under övergripande åtgärder) 2. Karl Johans väg 3. Paradisgatan 4. Drömgatan ‐ Äventyrsgatan 5. Upptäckaregatan 6. Fredsgatan 7. Fredsgatans förlängning 8. Stora Harrie‐Kävlinge
Planerade åtgärder kring Kävlinge
2 Karl Johans väg 3 Paradisgatan När utbyggnaden av Stationsstaden sker blir Även sträckan mellan Bangatan och GC‐förbindelser genom området aktuella. GC‐ Äventyrsgatan blir aktuell när exploatering av banor längs Karl Johans väg är ett exempel. Stationsstaden drar igång. Aktuell sträcka är Aktuell sträcka är ungefär 360 meter. ungefär 440 meter.
Åtgärden innebär oseparerad GC‐väg med En separerad GC‐väg med total bredd på 3,5 total bredd på 2,0 meter på vardera sidan av meter föreslås. GC‐vägen finansieras externt gatan. GC‐banorna finansieras externt genom genom ett avtal med Midroc. ett avtal med Midroc. 4 Drömgatan-Äventyrsgatan Vid utbyggnaden av Stationstaden blir även en GC‐förbindelse längs Drömgatan och
Äventyrsgatan aktuell. Aktuell sträcka är 8 Stora Harrie – Kävlinge, ungefär 490 meter och sträcker sig mellan Stenkullevägen - Harrievägen Västra Långgatan och Visionsgatan. Stora Harrie är en mindre ort med 165 invånare belägen 1 kilometer nordöst från En separerad GC‐väg med total bredd på 3,5 Kävlinge. Orten saknar kollektivtrafik‐ meter föreslås. GC‐vägen finansieras externt försörjning. En cykelförbindelse mellan Stora genom ett avtal med Midroc. Harrie och Kävlinge har därmed potential att minska andelen bilresor då alternativen idag 5 Upptäckaregatan är begränsade. Restiden med cykel mellan En GC‐väg längs Upptäckaregatan är Stora Harrie och Kävlinge Station skulle bli 11 ytterligare en åtgärd som blir aktuell inom minuter om samtliga föreslagna GC‐vägar i stationsstadens utbyggnad. Aktuell sträcka är Kävlinge tätort förverkligas. Detta är ungefär 60 meter och ansluter till stråket längs jämförbart med restiden med bil vilket Smålandsgatan. innebär att cykel blir ett attraktivt alternativ.
En separerad GC‐väg med total bredd på 3,5 Åtgärden innebär asfaltering av befintlig GC‐ meter föreslås. GC‐vägen finansieras externt väg vid Stenkullevägens förlängning vilket genom ett avtal med Midroc. omfattar 530 meter. Cykelvägen kompletteras även med belysning. Vidare längs 6 Fredsgatan Stenkullevägen och Harrievägen föreslås ny Längs Fredsgatan färdas många barn till och oseparerad cykelväg med bredden 2,5 meter från skolan. Rinnebäcksskolan är belägen vid samt belysning vilket innebär 980 meter gatans östa ende och vid Väster Långgatan cykelväg. Cykelvägen korsar Örtoftavägen (väg planeras en ny skola. Biltrafiken längs 104). År 2013 uppmättes här bilflöden på Fredsgatan är inte omfattande men 5010 f/d. På grund av den relativt omfattande säkerhetsanspråken är speciellt höga. trafiken och vägens karaktär föreslås en Tillgänglig bredd längs gatans smalaste del är planskild korsning. Trafikverket är väghållare 8,0 meter vilket idag fördelas i form av en för Harrievägen samt Örtoftavägen. trottoar på 1,5 meter samt körbana på 6,5 meter. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 6,4 miljoner kronor. Av dessa Fredsgatan är totalt 240 meter varav den beräknas GC‐tunneln kosta 4,4 miljoner smalare delen mäter 140 meter. En kronor avsmalning av körbanan skulle möjliggöra anläggande av GC‐bana. Tillsammans med Möjlighet finns även att förlänga cykelvägen Fredsgatans förlängning bidrar åtgärden till att mot Virke och vidare mot kommungränsen till skapa ett sammanhängande öst‐västligt stråk Eslöv. Vid Stora Harrie kan dock en separat genom Kävlinge tätort. linjedragning bli nödvändig då utrymmet längs vägen mellan bebyggda fastigheter är En oseparerad GC‐väg med bredden på 2,5 begränsat. meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 540 000 kronor. En förlängning av cykelvägen från Stora Harrie till Virke skulle kosta ytterligare 6,2 miljoner 7 Fredsgatan förlängning kronor. En cykelväg mellan Virke och Fredsgatans förlängning mäter 250 meter och kommungränsen mot Eslöv skulle kosta 2,0 binder samman Stationsstaden och dess miljoner kronor. Avstånd från cykelvägnät med Fredsgatan. En oseparerad kommungränsen till Eslövs tätort är 5,2 GC‐väg med bredden på 2,5 meter föreslås. kilometer. Avstånd från Stora Harrie till Eslövs Investeringskostnaderna beräknas totalt bli tätort är 10,1 kilometer. De långa avstånden ungefär 560 000 kronor. Utbyggnaden sker innebär att cykelresor inte blir attraktiva för under 2017. vardagsresor norr om Stora Harrie.
Lokalt nät kring Furulund
I och kring Furulund föreslås följande åtgärder:
1. Vikengatan 2. Sträcka mellan Vikengatan och Sylengatan 3. Gång‐ och cykelstråk mot järnvägsstationen 4. Lackalänga bygata 5. Furulund – Hög (beskrivs under övergripande nät) 6. Stävie bygata (svängen)
1 2
4 3
5 6
Planerade åtgärder i Furulund
1 Vikengatan En oseparerad GC‐väg med belysning och Ljungen, i de norra delarna av Furulund, är ett bredden 2,5 meter föreslås. relativt stort bostadsområde. Cykelresor till Investeringskostnaderna beräknas totalt bli Furulund centrum eller till centrala delarna av ungefär 650 000 kronor. Kävlinge sker idag ofta i blandtrafik via Vikengatan vilken innebär genare resor än 2 Sträckan Vikengatan - Sylgatan befintlig cykelväg som korsar Ljungvallagatan Två övergripande GC‐stråk i Furulund löper 150 meter längre österut. längs Kungsgatan/Storgatan respektive Friluftsgatan. Stråken ansluter till olika delar En 370 meter lång GC‐väg längs Vikengatan av Kävlinge. Längs en sträcka på 50 meter skulle förbättra trafiksäkerheten och skapa ett mellan Vikengatan och Sylgatan saknas dock mer sammanhållet GC‐nät i Furulund. Det är GC‐väg vilken skulle förbinda de båda stråken. vidare positivt att GC‐vägen ansluter till det En 2,5 meter bred oseparerad GC‐väg föreslås. populäraste cykelstråket i kommunen som Investeringskostnaderna beräknas totalt bli löper mellan Furulund och Kävlinge. ungefär 110 000 kronor.
3 Gång- och cykelstråk mot körbanans bredd blir oförändrad. Åtgärden är järnvägsstationen emellertid inte okomplicerad och inkluderar I Furulund planeras det för pågatågstrafik på justering av bombering. Lommabanan. Byggstart är planerad till 2019. I Furulund kommer Solgatan respektive Kungsgatans plankorsningar med järnvägen att byggas bort. Gång‐ och cykeltunnlar under järnvägen byggs dels vid stationsområdet, dels mellan Parkgatan och Bryggaregatan. Med de planerade planskildheterna blir avståndet . Sektion Bryggaregatan mellan de planskilda passagerna mellan 350‐ En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter 600 meter, vilket bedöms som acceptabel föreslås. Dessutom föreslås en GC‐tunnel för et. maskvidd i huvudcykelnät en planskild korsning med järnvägen.
Investeringskostnaderna beräknas totalt bli För att stärka befintligt gång‐ och cykelnät 5,0 miljoner kronor varav GC‐tunneln bedöms föreslås att en ny koppling skapas från kosta 4,4 miljoner kronor. befintligt gång och cykelstråk vid Häradsvägen/ Gärdesvägen via Gärdesvägen 4 Lackalänga bygata och Bryggaregatan mot Drottninggatan. Det finns relativt goda GC‐anslutningar mellan Stråket ansluter sedan till centrala Furulund Lackalänga och närliggande områden. En viktig och stationsområdet via parken vid Bantorget. länk på 130 meter saknas dock vilken skulle Detta stråk kommer att komplettera stråket skapa sammanhållna anslutningar till Furulund längs Stävievägen‐Kungsgatan och ger direkt och Kullen. Sammanhållna GC‐banor är viktiga access till den planerade tågstationen. då skolan i Lackalänga även försörjer Kullen. Cykelparkeringsplatser lokaliseras och anläggs En 2,0 meter bred oseparerad GC‐väg föreslås. i direkt anslutning till plattformen. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 290 000 kronor. Mellan Bryggaregatan och Trädgårdsgatan planeras en ny gång‐ och cykelväg om cirka 6 Stävie bygata 100 meter. Stävie bygata förbinder Furulund med Stävie. Längs en sträckan på 280 meter där Stävie Stationsområdet bör även kopplas ihop med bygata svänger 90 grader är sikten begränsad. Kungsgatan. En separerad cykelväg längs Vägbredden är 6,5 meter vilket ökar till 7,4 Bantorgets västra sida som sedan fortsätter meter i kurvan. Även om en smal väg kan norrut mot Vikengatan föreslås. innebära lägre hastigheter så innebär skymd sikt och begränsade utrymmen att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är Bryggaregatan bristfällig längs sträckan. Utrymmet längs Bryggaregatan är begränsat. Trottoarer finns emellertid på vardera sida av En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter körbanan. En omdisponering av ytorna skulle föreslås. Investeringskostnaderna beräknas innebära att en cykelbana med bredden 2,7 totalt bli ungefär 390 000 kronor. meter kan iordningsställas samtidigt som
Lokalt nät kring Löddeköpinge och Barsebäcksby
Kring Löddeköpinge och Barsebäcksby föreslås följande åtgärder:
1. Vilevägen ‐ Skräddarevägen 2. Köpingevägen 3. Midgårdsvägen 4. Ådalsvägen 5. Barsebäcksvägen 16 – 40 6. Barsebäcksvägen 42 – 84 7. Hofterups kyrka – Barsebäck (beskrivs under övergripande nät) 8. Anslutning Center Syd 9. Transportvägen 10. Löddevägen 11. Gillhögsvägen 12. Barsebäcksvägen (norra delen)
Planerade åtgärder i Löddeköpinge
1 Vilevägen – Skräddarevägen mellan områdets östra och västra delar och I Sandskogen finns potential att skapa goda samtidigt komplettera befintligt nät med möjligheter för att cykla. Undantaget lågtrafikerade gator. Aktuell sträcka är 500 Barsebäcksvägen är trafiksäkerheten meter och förbinder Vilevägen med godtagbar vid cykling i blandtrafik. Fotgängare Skräddarvägen. Vilevägen ansluter till och cyklister accepterar emellertid inte några Saltviksvägen. Där Saltviksvägen korsar längre omvägar. Föreslagen cykelväg skulle Barsebäcksvägen finns en upphöjd GC‐passage möjliggöra gena och säkra förflyttningar vilket hastighetssäkrar korsningen.
En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter 5 Barsebäcksvägen 42-84 tillsammans med belysning föreslås. Längs Barsebäcksvägen löper en smal trottoar Investeringskostnaderna beräknas totalt bli som används för cykling. Biltrafiken längs ungefär 880 000 kronor. Barsebäcksvägen uppgick år 2000 till knappt 4700 f/d. För att cyklister ska använda 2 Köpingevägen cykelbanan behöver den breddas. Det finns Längs stora delar av Köpingevägen löper en möjlighet att lösa in detaljplanelagd mark för GC‐väg. En förlängning av befintlig väg till att bredda befintlig GC‐bana/trottoar längs Marknadsvägen skulle göra det enklare att gå Barsebäcksvägen 42‐84. Dock behöver eller cykla till Center Syd och samtidigt som fastighetsgränserna för 6 fastighter på den koppling skulle ges till anslutningen vid södra sidan justeras eftersom de inte Midgårdsvägen. Den aktuella sträckan är 300 sammanfaller med användningsgränsen för meter. detaljplanen. Aktuell sträcka är 700 meter.
En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter En oseparerad GC‐bana med en bredd på föreslås. Investeringskostnaderna beräknas ungefär 2,0 meter föreslås. Åtgärden innebär totalt bli ungefär 670 000 kronor. en breddning av befintlig trottoar. Kostnaderna för investering och inlösen 3 Midgårdsvägen beräknas totalt bli ungefär 3,3 miljoner Sandskogen ansluts till Löddeköpinge via en kronor. GC‐bro över E6/E20. Öster om motorvägen finns en GC‐bana som ansluter till 6 Barsebäcksvägen 16-40 Skördevägen. Många av trafikanterna från I likhet med sträckan Barsebäcksvägen 42‐84 Sandskogen har målpunkter i norra delarna av finns längs sträckan Barsebäcksvägen 16‐40 en Löddeköpinge. En gen anslutning öster om smal GC‐bana eller trottoar. För att cyklister Fäladsvägen till Midgårdsvägen skulle inte ska cykla i blandtrafik behövs en tydliggöra GC‐alternativet för resor till norra breddning av GC‐bana/trottoar. Längs aktuell delarna av Löddeköpinge. Den aktuella sträcka medger dock inte detaljplanen sträckan är 200 meter. automatiskt en möjlighet att lösa in mark. Ett alternativ kan vara att man gör en En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter omdisponering av ytorna så att trottoaren på föreslås. Investeringskostnaderna beräknas ena sidan av gatan smalnas av för att totalt bli ungefär 450 000 kronor. möjliggöra breddning av GC‐bana på Utbyggnaden sker under 2017. motstående sida.
4 Ådalsvägen En oseparerad GC‐väg med en bredd på Vid den östra infarten till Löddeköpinge finns ungefär 2,0 meter föreslås. Åtgärden innebär en trång sektion längs Ådalsvägen. en breddning av befintlig trottoar samt Cykelbanorna öster och väster om platsen avsmalning av trottoar på motstående sida. övergår här i en trottoar. Möjlighet att ta ytor Kostnaderna för investering beräknas totalt bli från intilliggande fastigheter är begränsad. För ungefär 250 000 kronor. att skapa förutsättningar att få ett sammanhållet GC‐stråk kan en avsmalning av Eftersom det är trångt längs Barsebäcksvägen körbanan för biltrafikgöras. Den aktuella är även ett alternativ att stärka det parallella sträcklängden är 200 meter. Trafikflödet var år stråket längs Edvin Anderssons väg mellan 2000 knappt 6100 f/d. korsningen Barsebäcksvägen/Fäladsvägen till Vikhögsvägen. En oseparerad GC‐väg med en bredd på ungefär 2,0 meter föreslås. Åtgärden innebär 8 Anslutning Center Syd en breddning av befintlig trottoar. Avståndet från Barsebäcksby till Center Syd är Investeringskostnaderna beräknas totalt bli inte långt. En GC‐anslutning från ungefär 250 000 kronor. Hofterupsvägen skulle tydliggöra närheten
och göra cykelalternativit mer attraktivt. En Löddevägen motiveras ur trafik‐ befintlig GC‐bana finns från Lagervägen säkerhetssynpunkt. norrut. En ny cykelväg skulle ansluta till denna vid Storegårdsvägen. Föreslagen åtgärd omfattar ny cykelväg längs en sträcka på 650 meter. Föreslagen åtgärd omfattar ny cykelväg längs en sträcka på 1000 meter. En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter totalt bli ungefär 1,5 miljoner kronor. föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 1,8 miljoner kronor. 11 Gillhögsvägen Gillhögsvägen förbinder sydvästra delen av 9 Transportvägen Barsebäcksby med Pinhättevägen. En cykelväg Eftersom Center Syd inte enbart attraherar längs vägen kan motiveras ur bilburna kunder är det intressant att bygga ut trafiksäkerhetssynpunkt. Flödet var år 2008 GC‐nätet i området. Transportvägen ansluter 500 f/d men trafiken kan förväntas öka då ny till många verksamheter och GC‐väg finns bebyggelse planeras. redan längs en sträcka på 200 meter i södra delen av gatan. Föreslagen åtgärd omfattar ny cykelväg längs en sträcka på 450 meter. Gatan är dock bred och rak och trafikeras dessutom av betydande mängder tunga En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter fordon. En GC‐väg längs resterande 650 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas av Transportvägen skulle öka tillgängligheten totalt bli ungefär 1 000 000 kronor. för oskyddade trafikanter samtidigt som trafiksäkerheten ökar. 12 Barsebäcksvägen norr om Löddevägen En oseparerad GC‐väg med bredden 2,5 meter När en cykelväg längs Hofterupsvägen är föreslås. Investeringskostnaderna beräknas anlagd blir en cykelväg längs avslutande delen totalt bli ungefär 1,5 miljoner kronor. av Barsebäcksvägen en angelägen komplettering av GC‐nätet. Trafikverket är 10 Löddevägen väghållare av vägen. Åtgärden innebär Nyexploatering planeras i Barsebäcksby. cykelväg längs en sträcka på 180 meter. Löddevägen kommer därmed på sikt få mer omgivande bebyggelse. En cykelväg längs Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 250 000 kronor.
Lokalt nät kring Hofterup och Ålstorp
Följande åtgärder föreslås i Hofterup och Ålstorp
1. Furuhillsvägen (beskrivs under övergripande nät) 2. Grand Prix vägen 3. Lundåkravägen 4. Norra Ålstorp rekreation 5. Skönadalsvägen 6. Hofterupsvägens förlängning (beskrivs under övergripande nät) 7. Anlutning till Hofterupsvägens förlängning 8. Järavallen anslutning öst 9. Koppling till Ålstorp 5
Planerade åtgäder i Hofterup och Ålstorp
2 Grand Prix vägen, väg 1144 Från Löddeköpinge finns GC‐väg norrut till södra delen av Hofterup. GC‐vägen slutar vid Grand Prix vägen som löper genom Hofterup och Ålstorp.
Grand Prix vägen som har Trafikverket som väghållare, hade år 2004 ett flöde på 3170 f/d. Vägbredden är 7,0 meter och det finns inga vägrenar som kan nyttjas av oskyddade Grand Prix vägen trafikanter.
En förlängning av GC‐vägen, längs Grand Prix Föreslagen åtgärd innebär en ny oseparerad vägen, till norra delen av Ålstorp skulle vara GC‐bana med bredden 2,5 meter längs hela positiv ur trafiksäkerhetssynpunkt och ge ett Lundåkravägen vilken ansluter till Hofterups konkurrenskraftigt cykelalternativ i västra kyrkoväg. Total sträcklängd är 3,5 kilometer. delen av Kävlinge kommun. Restiden från Investeringskostnaderna beräknas till 6,2 norra delen av Ålstorp till Löddeköpinge miljoner kronor. I den fortsatta planeringen centrum skulle bli 22,5 minuter. Detta innebär bör ett alternativ att leda cykeltrafiken via att restidskvoten jämfört med bil skulle bli 1,5 Albatrossvägen studeras. Det skulle kunna vilket är acceptabelt även för arbetsresor. innebära att man bygger ut cykelvägen i Åtgärden finns med i cykelvägsplan för Region etapper. Åtgärden kan eventuellt innebära ett Skåne för utbyggnad år 2020‐2021. minskat behov av skolskjuts för barn från Järavallen. Den föreslagna åtgärden innebär en oseparerad GC‐väg längs en sträcka på 3,5 kilometer. Bredden ska till största delen vara 2,5 meter på grund av utrymmesbrist smalnas dock GC‐banan av till 2,0 meter längs vissa etapper. Längs vägen finns befintlig gatubelysning. Investeringskostnaderna beräknas bli ungefär 9,7 miljoner kronor.
Lundåkravägen
4 Norra Ålstorp - rekreation Sektion Grand Prix vägen I och kring Hofterup och Ålstorp finns intressanta områden ur rekreationssynpunkt. En grusbelagd GC‐väg skulle förbättra 3 Lundåkravägen tillgängligheten till rekreationsområdena. Anslutning till kusten sker från Hofterup och Aktuell sträcka är ungefär 1,0 kilometer. Ålstorp via Lundåkravägen. Anslutning mellan Den föreslagna åtgärden innebär en GC‐väg Järavallen och Hofterup sker också via med grusbeläggning utan belysning. Lundåkravägen. År 2000 var trafikflödet drygt Investeringskostnaderna beräknas bli ungefär 1200 f/d. Vägen saknar vägrenar men är rak 1,2 miljoner kronor. och förhindrar inte högre hastigheter än de skyltade 50 km/h. Längs en sträcka på 400 5 Skönadalsvägen meter finns en smal grusbana intill bilvägen. Skönadalsvägen är en bilväg i västra delen av Längs övriga delar av Lundåkravägen måste Hofterup. En cykelväg parallellt med bilvägen alla trafikanter förflytta sig i blandtrafik. kan motiveras ur trafiksäkerhets och tillgänglighetssynpunkt. Inga nyare trafik‐ Att blanda bilister och oskyddade trafikanter flödesmätningar är utförda vid kan därmed innebära bristande trafiksäkerhet. Skönadalsvägen. År 2000 var trafikflödet Längs Lundåkravägen finns emellertid viss emellertid drygt 1000 f/d. ytbrist i form av bebyggda fastigheter samt en tunnel under E6. För att förbättra Även om Skönadalsvägen är gen så ansluter trafiksäkerheten föreslås en GC‐väg intill den till i stort sätt samma målpunkter som befintlig bilväg. Vid befintlig tunnel under befintlig cykelväg genom Hofterup. Därmed är E6/E20 smalnas biltrafikens körytor av för att Skönadalsvägen svår att motivera framför möjliggöra GC‐bana genom ojusterad tunnel. andra åtgärder. Liknande lösningar kan även vara nödvändiga vid andra trånga sektioner. Den föreslagna åtgärden innebär en 2,1 kilometer lång oseparerad GC‐väg utan
belysning. Investeringskostnaderna beräknas En koppling mot Saxtorpsskogen är också bli ungefär 4,7 miljoner kronor. önskvärd för att sammanbinda de två orterna som skiljs av Välåran som bildar kommungräns. En tänkbar anslutning är från 7 Anslutning till Hofterupsvägens Joggingvägen/ Simmarvägen till Rosenstigen/ förlängning Välanvägen. Idag finns det en gångspång över För att höja cykelresornas attraktivitet är det ån. Nivåskillnaderna är området är stora, väsentligt att gena och effektiva anslutningar vilket bör beaktas i det fortsatta arbetet. möjliggörs. På grund av befintlig bebyggelse Kostnaden har översiktligt bedömts till 1,7 kan inte Hofterupsvägens förlängning anslutas milj. kr men kan komma att variera stor direkt till befintlig cykelväg i Hofterup. beroende på brotyp och standard.
En ny sträckning på 90 meter norr om Lundåkravägen som ansluter till Hofterupsvägens förlängning söder om Lundåkravägen skulle förbättra tillgängligheten och höja värdet av en investering i en cykelväg vid Hofterupsvägens förlängning.
Den föreslagna åtgärden innebär en oseparerad GC‐väg med belysning. Investeringskostnaderna beräknas bli ungefär 230 000 kronor.
8 Järavallen anslutning öst - rekreation Norr om Järavallen förslås en grusbelagd GC‐ väg med en sträcka på ungefär 800 meter som ansluter till befintlig GC‐tunnel under E6. Cykelvägen skulle förbinda kustvägen med rekreationsområdena vid Ålstorp. Detta skulle förbättra tillgängligheten till rekreations‐ områdena och samtidigt bidra till ett mer sammanhållet rekreationsnät.
Den föreslagna åtgärden innebär en oseparerad GC‐väg med grusbeläggning. Investeringskostnaderna beräknas bli ungefär 940 000 kronor. Befintlig spång över Välåran
När cykelvägen längs kustvägen byggs är det 9 Koppling till Ålstorp 5 intressant att även knyta Ålstorp 5 till den. Det För att knyta ihop Ålstorp 5 bättre med bedöms kunna göras inom befintligt Ålstorp‐Hofterup föreslås att det vägområde, genom exempelvis målning, längs lågtrafikerade vägnätet i kombination med det Landskronavägen/ väg 110. Sträckan är ca 800 föreslagna nätet Norra Ålstorp‐rekreation och meter och bedöms kosta cirka 400 000 kr. Grand Prix vägen används för att nå Ålstorp och Hofterup. Korsnigen med Saxtorpsvägen bör göras säkrare för cyklister.
Lokalt nät kring Dösjebro och Västra Karaby
Kring Dösjebro föreslås följande åtgärder:
1. Furuhillsvägen (beskrivs under övergripande nät) 2. Centralvägen 3. Vashögsvägen 4. Västra Karaby ‐ Dösjebro 5. Annelövsvägen 6. Björnslundsvägen
Dösjebro
V Karaby
GC-vägar kring Dösjebro och Västra Karaby
2 Centralvägen trafikanterna öka. Investeringskostnaderna Då det råder ytbrist längs Centralvägen i beräknas bli drygt 50 000 kronor vilket Dösjebro och då biltrafiken samtidigt är inkluderar refuger för hastighetsdämpning. blygsam har en cykelfältslösning som komplettering av befintligt nät studerats. Föreslaget innebär att ca 500 meter enkelriktade cykelfält på vardera sida av gatan anläggs. Förslaget innebär att gatan troligtvis behöver enkelriktas för biltrafiken och åtgärden är inte en trafiksäkerhetsåtgärd. I kombination med hastighetssänkande åtgärder som avsmalning för biltrafiken (alternativt plattågupp) kommer dock Avsmalning längs Centralvägen genom anläggande av tillgängligheten för de oskyddade refuger.
Som alternativ åtgärd föreslås att Jämfört med befintlig GC‐bana i kombination hastighetsdämpande åtgärder genomförs så med Björnslundsvägen så innebär att Centralvägen kan fortsätta att vara en sträckningen en genväg med 25 %. blandtrafikgata, men på de gående och cyklandes villkor. Tänkbara åtgärder är exempelvis upphöjda korsningar. Kostnaden 5 Annelövsvägen beräknas uppgår till cirka 1,5 mkr. Annelövsvägen löper mellan befintlig GC‐väg i östra delen av Dösjebro och järnvägs‐ stationen. Aktuell sträcka är 320 meter. 3 Vashögsvägen Längs Vashögsvägen färdas betydande flöden med cyklister till målpunkter som skolan och idrottsplatsen. Trafiksäkerheten upplevs som bristande. Aktuell sträcka är 380 meter och gatan är relativt bred och rak.
Föreslagen åtgärd innebär att del av nuvarande körbana för biltrafik används för cykelbana. Avgränsning görs med kantsten.
Utrymmet längs Vashögsvägen är begränsat Annelövsvägen och förslaget innebär en smalare sektion än vad som hade föreslagits om mer ytor vore Föreslagen åtgärd innebär att en oseparerad tillgängliga. GC‐bana med bredden 2,0 meter i ordningsställs. Anläggandet sker genom en Investeringskostnaderna beräknas bli 40 000 breddning av befintlig mycket smala trottoar. kronor. Investeringskostnaderna beräknas bli 400 000 kronor.
Sektion Vashögsvägen
Sektion Annelövsvägen 4 Västra Karaby – Dösjebro 6 Björnslundsvägen Det finns goda möjligheter att skapa gena Från Västra Karaby finns möjlighet att anlägga anslutningar till Dösjebro vilka ger vidare en anslutning till GC‐stråket mellan Kävlinge anslutning till järnvägsstationen. Cykling längs och Dösjebro. en gen cykelbana skulle innebära en restid från Västra Karaby till Dösjebro station på Åtgärden innebär asfaltering, inkluderade ungefär 6 minuter. ytterligare markarbete, av Björnslundsvägen vilken är en enskild väg med låg trafikering. Åtgärden innebär ny GC‐väg intill befintlig Åtgärden innebär samtidigt att vägen bilväg längs väg 104 respektive kompletteras med belysning. Den aktuella Krångeltoftavägen. En oseparerad bana med sträckan är 600 meter. På grund av sektionsbredden 2,5 meter föreslås. trafikeringen i blandtrafik kommer Investeringskostnaderna beräknas till 3,6 trafiksäkerheten inte vara lika hög som för miljoner kronor. Åtgärden skulle innebära ett cykelbanorna. Investeringskostnaderna minskat behov av skolskjuts. beräknas bli 420 000 kronor.
6.2 Cykelvägsstandard
Cykelvägarna i Kävlinge kommun ska i utrymmet begränsat. Detta innebär att mindre möjligaste mån ha en enhetlig standard. sektionsbredder kan vara nödvändiga. Förutom skyltningen så innebär detta speciella riktlinjer för sektionsbredd och beläggning. Breddmåtten nedan anger effektiv bredd. Detta innebär att 20 cm närmast angränsande fastighet inte får räknas in. Enstaka hinder, Sektion som exempelvis elskåp och stolpar, betraktas som tillfälliga avsmalningar och tillåts inkräkta Förutsättningarna för olika GC‐vägar varierar på bredden. Minsta bredd förbi hinder ska beroende på läge och trafikflöde. Detta dock vara 1,2 m. resulterar i att rekommendationerna också varierar för olika platser inom kommunen.
Bland de oskyddade trafikanterna finns grupper där både behov och trafikbeteenden Typ Flöde Separering Bredd skiljer sig åt i stor utsträckning. Den största skillnaden finns mellan snabbare trafikanter, Centrala lägen såsom cyklister och mopedister, jämfört med långsammare trafikanter som fotgängare och C – 1,75 m personer som färdas med rullstol eller Typ A Medel Sep. G – 1,75 m personer med andra funktionshinder. I tätortsmiljöer med högre flöden Typ B Lågt Osep. 2,5m rekommenderas därför en separering av dessa båda grupper. En separering kan ske genom olik beläggning. Perifera lägen
Typ B Lågt Osep. 2,5m Snabbcykelvägar har diskuterats på senaste tiden inom regionen för att stimulera till ökad cykelpendling. Snabbcykelvägar bedöms lämpa sig främst på landsbygd. Vid Beläggning anläggande av snabbcykelvägar bör gångtrafiken separeras från cykeltrafiken. I det För att öka andelen som väljer att cykla är det fortsatta arbetet bör kopplingen från viktigt att cykelalternativet upplevs som Kävlinge/Furulund till de östra delarna av Lund attraktivt. Cyklisten har endast kontakt med studeras. vägytan i två punkter. Därigenom är en jämn beläggning av stor betydelse för både komfort och säkerhet. Resenärer cyklar ogärna på en I Kävlinge kommun rekommenderas ojämn och lerig väg utan väljer då hellre andra dubbelriktade banorna enligt nedan. alternativ. Med anledning av detta ska Cykelbanor i centrala lägen indelas med cykelvägar i Kävlinge kommun som använd för avseende på flöde3. På vissa platser är vardagliga resor till arbete, skola, inköp etc. vara hårdgjorda. Rekreationsstråk kan dock vissa fall lämpligen utföras som grusvägar.
3 Med stort flöde menas fler än 150 cyklister/maxtimme (1000-1500 per dygn) vid enkelriktade cykelbanor och 200 cyklister/maxtimme (1500-2000 per dygn) vid dubbelriktad cykeltrafik. Gränsen är inte definitiv och hänsyn bör tas till lokala förhållanden och om det exempelvis är mycket barn som trafikerar stråket.
6.3 Genomförande – Prioritering av cykelsträckor
Nedan presenteras planerade nya cykel‐ prioriteringslista vilken innefattar fyra olika sträckor. Totalt 43 åtgärder på olika platser i nivåer. Åtgärdernas prioritering baseras på Kävlinge kommun har inkluderats. nytta, kostnader samt genomförbarhet. Kostnaderna är mycket översiktliga/ osäkra Utbyggnadstakten och prioriteringen mellan och redovisas i 2014‐års prisnivå om inte andra investeringar kommer att ske i annat anges. Åtgärderna har strukturerats i en kommunens budgetarbete. ______
Samarbetsprojekt
Det finns 10 åtgärder som alla är beroende av grupp 1 redovisas objekt där avtal redan samarbete med externa parter såsom slutits eller där kommunens ambition är att Trafikverket/ region Skåne eller exploatörer av utbyggnaden sker i samma tidsperiod som bostads‐ eller verksamhetsområde. När prio 1 objekten. Grupp 2 och 3 motsvarar cykelvägar ska byggas på landsbygd kan de ske tidsperioden för prio 2 respektive 3. genom frivillig överenskommelse med Totalkostnad för de åtgärder inom markägarna eller genom i första hand vägplan samarbetsprojekten som kommunen helt eller i samarbete med Trafikverket. Dessa objekt delvis bekostar är 68,1 miljoner kronor, exkl. redovisas därför som samarbetsprojekt. utbyggnaden av Stationsstaden. Åtgärderna är generellt sett angelägna och i Förhoppningen är att en samfinansiering på flera fall finns redan avtal om extern runt 50 % kan åstadkommas. finansiering för delar eller hela kostnaden. I
Sträcklängd Kommentar Sträcka Kostnad (MSEK) (m)
Grupp 1
Utbyggnad 2016 enl. regionala Väg 108 (Östra Kävlinge mot Lund) 2 600 9,0 cykelplanen, avtal finns. Projektet drivs av Trafikverket Utbyggnad 2020-2021 enl. Grand Prix vägen, väg 1144 3 100 6,9 regionala cykelplanen Utbyggnad 2020-2021 enl. Kustvägen, väg 1141 4 500 12,0 regionala cykelplanen Cykelväg längs väg 104, bör Västra Karaby – Dösjebro 1 300 1,8 byggas ut i samarbete med Trafikverket Ingår i utbyggnaden av Lomma Bryggaregatan 260 5,0 banan, Trafikverket. Trafikstart 2020 Ingår i Stationstaden, avtal med Karl Johans väg 360 * Midroc Ingår i Stationstaden, avtal med Drömgatan-Äventyrsgatan 490 * Midroc Ingår i Stationstaden, avtal med Bangatan - Stationstorget 440 * Midroc Ingår i Stationstaden, avtal med Upptäckaregatan 60 * Midroc Stor potential för att öka hållbart resande, koppling till Furulunds Furulund – Hög 1800 4,2 station, bidrag/samarbete bör sökas med Region Skåne
Summa 38,9
Grupp 2
Cykelväg längs väg 1135, Lyckehusen – Vikhög 2 900 5,1 Vikhögsvägen, bör byggas ut i samarbete med Trafikverket Cykelväg längs väg 1142, bör Hofterup kyrka-Barsebäck inkl. anslutning till 2 900 4,1 byggas ut i samarbete med Center syd Trafikverket
Summa 9,2
Grupp 3
Cykelväg längs väg 925, bör byggas ut i samarbete med Stävie – Borgeby (delen inom Kävlinge kommun) 1 700 2,4 Trafikverket, Region Skåne, Lomma kommun Stora Harrie – Kävlinge, Stenkullevägen – Cykelvägen bör byggas ut i 1 510 6,4 Harrievägen samarbete med Trafikverket Regional cykelväg bör byggas ut i Löddeköpinge-Bjärred (delen inom Kävlinge 1 000 6,6 samarbete med Trafikverket, kommun) Region Skåne, Lomma kommun Norra Ålstorp - rekreation 1 000 1,2 Järavallen anslutning öst - rekreation 800 0,9 Björnslundsvägen 600 0,4 Ålstorp 5-Sandskogen 300 1,7 Ålstorp 5 - Kustvägen 800 0,4
Summa 20,0
Totalt 68,1
Kostnader kan tillkomma för att skapa en säker överfart över Saxtorpsvägen, väg 110 mot Ålstorp 5.
Prioriteringsnivå 1
Inom prioriteringsnivå 1 finns 15 specificerade kalkyler tagits fram 2017. Etapp 1 beräknas åtgärder. Åtgärderna inom prioriteringsnivå 1‐ kosta 3‐4 miljoner kronor. Utbyggnaden av 3 nedan ligger inom detaljplanelagt område Furuhillsvägen och Lundåkravägen står för en där utbyggnaden i de flesta fallen kan ske med stor andel av kostnaderna i etapp 1. stöd av gällande detaljplan på kommunal Inkluderas även samarbetsprojekten, steg 1 mark. Totalkostnad för åtgärderna i åtgärderna uppgår den sammanlagda prioteringsnivå 1 är cirka 19 miljoner kronor. kostnaden till 57,6 miljoner kronor (exkl. För Furuhillsvägen har mer detaljerade utbyggnaden av Stationsstaden).
Sträcka Sträcklängd (m) Kostnad (MSEK)
Furuhillsvägen 3 300 4,90 Fredsgatan 240 0,54 Fredsgatans förlängning, utbyggnaden pågår under 2017 250 0,56 Vikengatan - Sylengatan 50 0,10 Lackalänga bygata 130 0,13 Vikengatan 370 0,65 Köpingevägen 300 0,67 Vilevägen – Skräddarevägen (Sandskogen) 500 0,88 Midgårdsvägen, utbyggnaden pågår under 2017 200 0,45 Ådalsvägen 200 0,25 Löddevägen 650 1,45 Lundåkravägen 3 500 6,20 Vashögsvägen 380 0,04 Centralvägen 500 1,50 Annelövsvägen 320 0,40 Totalt 18,72
Prioriteringsnivå 2
Inom prioriteringsnivå 2 finns sex Inkluderas även samarbetsprojekten, steg 2 specificerade åtgärder. Totalkostnad för åtgärderna uppgår den sammanlagda åtgärderna är cirka 6,8 miljoner kronor. kostnaden till drygt 15 miljoner kronor.
Sträcka Sträcklängd (m) Kostnad (MSEK)
Stävie bygata 280 0,39 Barsebäcksvägen 16-40 200 0,25 Barsebäcksvägen 42-84 700 3,30 Gillhögsvägen 450 1,00 Hofterupsvägens förlängning 900 1,60 Anslutning till Hofterupsvägens förlängning 90 0,23 Totalt 6,77
Prioriteringsnivå 3
Inom prioriteringsnivå 3 finns två planerade den sammanlagda kostnaden till cirka 26 åtgärder. Totalkostnad för åtgärderna är cirka miljoner kronor. 6,2 miljoner kronor. Inkluderas även samarbetsprojekten, steg 3 åtgärderna uppgår Sträcka Sträcklängd (m) Kostnad (MSEK)
Transportvägen 650 1,50 Skönadalsvägen 2100 4,70 Totalt 6,20
Kostnader
Investeringskostnaderna för de föreslagna inte utbyggnaden av Stationsstaden. åtgärderna i cykelvägsplanen beräknas uppgå Utbyggnadstakten och prioriteringen mellan till nästan 100 miljoner kronor i 2014 års andra investeringar kommer att ske i kostnadsläge. I kostnaderna ingår kommunens budgetarbete. projekteringskostnader och marklösen men
En kostnadsfaktor utöver investerings‐ komma att bli väghållare. För utbyggnad av kostnaderna är driftkostnader, exempelvis kommunala gång‐ och cykelvägar kan snöröjning. Då planen innebär att kommunens medfinansiering sökas årligen hos cykelvägnät byggs ut kommer Trafikverket. De projekt som beviljas, driftkostnaderna öka. För utbyggnaderna medfinansieras normalt med 50 %. längs statliga vägar kan även Trafikverket
7 EFFEKTER RESTIDER OCH RESMÖJLIGHETER MM
De föreslagna åtgärderna skulle få betydande detta förbättra möjligheterna att förflytta sig effekter för möjligheterna att cykla i Kävlinge utan bil i och kring Hofterup. kommun. Cykelvägen längs väg 108 från Kävlinge mot Åtgärderna mellan Furulund och Hög innebär Lund är betydelsefull eftersom den, jämfört kortare cykelresor och en tidsvinst på nästan 5 med dagens fragmenterade lösning, skapar ett minuter. Detta skulle höja cykelns attraktivitet tydligt cykelalternativ med genomgående god för resor mellan Löddeköpinge och Furulund. standard. Då sträckan är lång skulle restiden Åtgärderna mellan Barsebäcksby och Center överstiga 40 minuter och cykelns konkurrens‐ Syd ger relativt sett en likvärdig förbättring kraft bli relativt begränsad. Likväl är det med en tidsvinst på 3 minuter. Ökande cykel‐ betydelsefullt att de som vill resa hållbart och andelar kan förväntas längs båda sträckorna. samtidigt få motion ges möjlighet till detta. Åtgärden en viktig del i att skapa ett Den nya anslutningen mellan Hofterup och betydande cykelvägnät i Skåne. Dösjebro skulle också bli mycket attraktiv och sannolikt leda till många cykelresor mellan Kustvägen har främst potential att bli orterna. Detta skulle även möjliggöra fler betydelsefull ur rekreations‐ och turism‐ kollektivtrafikresor från Dösjebro station. synpunkt. Åtgärden är intressant eftersom Även anslutningen mellan Västra Karaby och den är en del i ett regionalt arbete med Dösjebro har en god potential att öka andelen cykelväg längs Skånes hela västkust vilket även cykel‐ och kollektivtrafikresor. Detta speciellt ansluter till kustcykelstråk vidare mot för att avståndet är begränsat. Göteborg.
Grand Prix vägen är betydelsefull ur trafiksäkerhetssynpunkt och kommer genom
Schematiskt föreslaget GC-vägnät för Kävlinge kommun. Siffror anger restider i minuter med normal cykelhastighet med elcykel minskar restiderna med ca 20 %.
Restid Restid Restid Sträckor Avstånd Restidskvot cykel bil Kollektivtrafik (km) (min) (min) (min) Kävlinge stn - Lödde C 8,1 27 17 1,6 14 Kävlinge stn - Furulund C 2,9 10 10 1,0 5 Kävlinge stn - Dösjebro stn 7,5 25 16 1,6 6 Kävlinge - Södervidinge 2,3 8 11 0,7 - Kävlinge stn - Örtofta stn 9,5 32 20 1,6 27 Löddeköpinge C - Furulund 6,7 22 16 1,4 55 Barsebäcksby - Löddeköpinge C 4,2 14 10 1,4 11 Barsebäcksby - Center syd 2,7 9 8 1,1 8 Löddeköpinge C - Hofterup S 5,0 17 13 1,3 21 Löddeköpinge C - Ålstorp N 7,5 25 15 1,7 26 Hofterup S – Center Syd 3,3 11 10 1,1 Ålstorp N - Hofterup S 3,1 10 8 1,3 5 Dösjebro stn - Hofterup 4,2 14 12 1,2 - Västra Karaby - Dösjebro 2,0 7 4 1,7 - Kävlinge stn - Lund 13,7 46 23 2,0 11 Kävlinge stn – Stora Harrie 3,6 11 12 0,9 - Löddeköpinge - Vikhög 4,8 16 15 1,1 -
8 YTTERLIGARE ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA CYKLANDET
8.1 Fysiska åtgärder
Nedan ges beskrivningar för att antal viktiga komponenter av fysisk karaktär vilka kan främja cyklandet.
Vägvisning
Vägvisning längs GC‐nätet är lika viktigt som Detta framgår på kartan intill som visar skyltat vägvisning för biltrafik. Är det enkelt att vägnät baserat på att föreslagna åtgärder i orientera sig och hitta rätt väg så ökar cykelvägsplanen förverkligas. attraktiviteten för cykeln som färdmedel. Skyltningen längs stråken ska vara kontinuerlig Skyltningen innebär även en marknadsföring och utföras enligt fjärrortsmodellen. Samtliga av färdmedelsalternativet. Samtidigt är vägvalspunkter längs stråken ska skyltas. skyltningens vägledningsmöjligheter Skyltning enligt fjärrortsmodellen innebär att betydande ur trafiksäkerhetssynpunkt. Detta genaste vägen alltid skyltas till fjärrorten. eftersom cyklister kan ledas från gator och Längs stråken krävs därmed inte att vägar med omfattande trafikmängder till trafikanterna besitter speciell lokalkännedom. säkrare stråk. En nackdel är att något fler skyltar kan behövas. Övergripande system Principen vid vägvisning längs GC‐nätet är den Skyltning mellan tätorter benämns regional samma som för biltrafik4. Cykelvägarnas skyltning och utförs med tätortsgräns som uppdelning i stråk med kontinuerlig skyltning målpunkt. Vid tätortsgräns tar lokal skyltning är viktig. Skyltningen ska innefatta målpunkter vid. Vid vägval av regional betydelse inom och avstånd och ge vägledning vid korsningar. tätorter ska dock regional skyltning ske. Under 2016‐2017 pågår ett projekt som har till Vägvisningssystemet för Kävlinge kommun syfte att skapa en enhetlig skyltning av baseras på ett antal huvudstråk som skyltas. cykelvägarna. På 177 platser kommer nya Även vissa anslutningar till stråken skyltas. skyltar sättas upp.
4 GCM-handbok (SKL 2010)
hållbara färdmedlens gemensamma Cykelpumpar attraktivitet. Detta innebär att anslutningar med avseende på utformning samt Cykelpumpar kan med fördel placeras på cykelparkeringar och annan service utvecklas strategiska platser som är frekvent besökta av vid busshållplatser och stationer behöver vara cyklister. Kävlinge kommun har för närvarande av en god kvalitet. cykelpumpar på de båda järnvägstationerna i Kävlinge och Dösjebro samt vid Löddekors i Utformningen av busshållplatserna ska Löddeköpinge. underlätta byten mellan buss och cykel/gång. Cykelbanan ska alltid dras bakom hållplatsområdet för att undvika konflikter mellan cykeltrafiken och bussresenärer. Behovet av cykelparkering ska alltid studeras. För att göra cykelställen vid hållplatserna attraktiva bör möjligheten att ordna stöld‐ och väderskydd alltid studeras. Övergivna cyklar bör borttransporteras.
Cykelpump vid Kävlinge station Cykelparkering
En del i att göra det attraktivt att cykla är att även beakta behovet av cykelparkeringsplatser. Ett tillräckligt antal parkeringsplatser är i detta hänseende viktigt.
Detta innebär även att antalet Cykelparkering vid Kävlinge station parkeringsplatser behöver öka om cykeltrafiken till ett resmål ökar. Läplantering
För avståndet mellan två cykelparkerings‐ Cykelvägarna som förbinder Kävlinge platser rekommenderas ett c/c‐avstånd på 50 kommuns tätorter löper på många ställen cm. Det är även önskvärt att öka antalet genom odlingslandskap med få naturliga platser med ramlåsning. Cykelställen ska vindskydd. Till skillnad från bilister är de som placeras nära målpunkterna på ett sådant sätt färdas med cykel i högsta grad påverkade av att cyklisterna naturligt väljer att använda väder‐ och vindförhållanden. dem. Behov av elladdning och/ eller batteriförvaring kan också finnas. En forskningsrapport från LTH och Alnarp belyser möjligheten till läplantering för Vid detaljplaner och bygglov ska hänsyn alltid sträckan mellan Lund och Malmö där tas till behovet av cykelparkering. Kommunens terrängförutsättningarna liknar Kävlinge parkeringsnorm ger riktlinjer för behovstal kommun. Undersökningar visar att cyklister som ska användas. I befintliga miljöer bedöms mellan Lund och Malmö i första hand behovet av antal cykel‐parkeringsplatser upplevde sig störda av vinden. I rapporten genom räkningar på plats. görs bedömningen att detta beror på att det kostar mer energi att cykla mot vinden än vad Kollektivtrafik och cykel man tjänar på att ha lika mycket medevind5. I rapporten klargörs att det finns goda Goda kopplingar mellan cykelnätet och kollektivtrafikens noder gör att hela resan, dörr till dörr, blir enkel att göra vilket höjer de 5 Hydén m.fl. 2012
förutsättningar för praktiska försök mellan En utbyggnad av belysningen längs Lund och Malmö. cykelvägarna beräknas kosta ca 600 kr/km i investeringskostnad och ca 15 tkr/år i Även i Kävlinge skulle läplanteringar kunna ha driftkostnad/km. positiva effekter för cyklandet. För cykelvägar som inte är belysta kan Korsningar vägkantsmålning ge ledning. På platser där bilväg korsar cykelvägen ska en säker utformning säkerställas. Detta innebär 8.2 Underhåll och att motorfondonens hastigheter begränsas trygghetsåtgärder samt att siktförhållandena är goda. Trafikutformningen ska vidare vara tydlig och För att främja cykeltrafiken är underhållet av underlätta förståelsen för hur trafikanterna de befintliga anläggningarna viktigt. ska agera. Det är även viktigt att själva Snöröjning, klipp av uthängande växter, placeringen av korsningen väljs med omsorg borttagning av skarpa kanter, sopning av löv, så att den stödjer de naturliga grus och kottar är några av drift‐ och rörelsemönstren för de oskyddade underhållsåtgärderna. Det är även viktigt att trafikanterna. arbeta med trygghetsskapande åtgärder så att det t.ex. inte finns dolda vrår där någon kan Parallellt med framtagningen av denna plan gömma sig. har gång‐ och cykelpassagerna i Kävlinge, Furulund och Löddeköpinge studerats. 8.3 Beteendepåverkan och Belysning kampanjer Belysning av cykelvägar spelar en stor roll för För att främja cyklande finns även möjligheten cyklisternas trygghet under den mörka att implementera mjukare åtgärder så kallade årstiden och dygnet. Enligt översiktsplanen för Mobility Management‐åtgärder. Denna Kävlinge kommun, som togs fram år 2010 är åtgärdstyp handlar främst om att påverka skapandet av goda livsmiljöer genom resenärarens attityd och beteende innan utveckling av mötesplatser och trygghets‐ resan börjat. Exempelvis kan skapande åtgärder viktiga att beakta i insiktskampanjer, individualiserad marknads‐ planeringen. Belysning har en stor inverkan på föring eller cykeluthyrningsstationer trygghetskänslan och enligt ÖP 2010 ska användas. Ett bra underlag för detta arbete är belysning av offentliga miljöer såsom gång‐ att ha resvaneundersökningar och andra och cykelvägar, torg och målpunkter ha hög mätningar som underlag. prioritet. Syftet med en insiktskampanj är att öka Cykelvägar inom tätort och huvudcykelstråk medvetenheten hos aktuell målgrupp om vad på landsbygd för skol‐ och arbetspendling bör valet av transportmedel medför för negativa vara belysta. Idag finns belysning i tätorterna effekter och konsekvenser. Målet är att och mellan Furulund ‐ Kävlinge, Lilla Harrie – genom information (exempelvis posters, Örtofta och Löddeköpinge ‐ Hög. Exempel på broschyrer, reklam i tidningar, TV och radio) cykelvägar som bör belysas är: och upplysning om alternativa färdsätt skapa en frivillig beteendeförändring. Kampanjen ‐ Kävlinge – Lund kan vara både generell, dvs. inte rikta sig till ‐ Kävlinge ‐ Hög någon specifik målgrupp, samt mer ‐ Kävlinge‐Dösjebro individinriktad där målgruppen är starkt ‐ Kävlinge‐Lilla Harrie definierad6. En insiktskampanj kan fungera ‐ Löddeköpinge‐Barsebäckshamn som en ensam åtgärd eller i kombination med ‐ Löddeköpinge‐Hofterup
6 SKL & Trafikverket, 2011, Hållbart resande i praktiken. Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus, Solna: Åtta.45
andra, exempelvis tillsammans med Kommunen bör vidare informera om ”Hälsotramparutmaningar”, där företag eller investeringar och andra åtgärder som görs i en organisation utmanar sina anställda att cykelvägnätet för öka cykelvägnätets cykla ett givet antal dagar i veckan under en attraktivitet. En cykelkarta underlättar viss period7. 2016 medverkade Kävlinge orienteringen och planeringen av cykelresor. kommun i kampanjen Pendla med cykel som fokuserade på arbetspendla med cykel. Exempel på utförd MM-kampanj
I Kaindorf, en mindre kommun i Österrike, startade ett projekt 2010 för att öka medvetenheten och andelen cykelresor till skolorna i kommunen (där vanligtvis många av eleverna blir skjutsade till skolan av sina föräldrar). Projektet kallades BikeLine och gick
ut på att ett antal mötespunkter identifierades Exempel på en generell insiktskampanj är i samhället där eleverna möttes upp för att ”Europersika Trafikantveckan” där samtliga sedan gemensamt cykla till skolan. Som en trafikanter oavsett ålder, kön, etnicitet eller ”morot” för projektet utrustades eleverna andra yttre faktorer uppmuntras till att prova med ett chip på sina hjälmar som mätte deras andra mer hållbara färdmedel än bilen. färdlängd. Utifrån denna information kunde Europeiska Trafikantveckan är en årlig sedan en tävling utlysas där eleverna tävlade kampanj sedan 2002 och pågår under en om längsta uppnådda färdlängd under en vecka i september månad varje år och riktar begränsad tid. De 600 deltagande eleverna sig till alla medborgare8. lyckades cykla 40 000 mil under två månader och många av studenterna fortsatte att cykla Cykeluthyrningsstationer är också en åtgärd efter att projektet officiellt avslutats, vilket vars syfte är att uppmuntra till resande med verkligen sågs som ett positivt resultat. cykel. Åtgärden möjliggör för resenärer att mot en mindre avgift låna en cykel från ett Ur trafiksäkerhets‐ och trygghetssynpunkt kan cykelställ och återlämna den i ett annat också olika kampanjer vara aktuella t ex. cykelställ i närheten av sin slutdestination. synbarhetskampanjer, trafikregler och parkera Systemet är lämpligt för arbetspendlare med din cykel säkert. kollektivtrafik eller tillfälliga besökare. Lösningar som att hyra en cykel i mindre än 30 8.4 Trafiksäkerhet minuter är kostnadsfritt förutom en För att ytterligare stärka medlemskapsutgift är vanliga. Den totala trafiksäkerhetsfrågorna föreslås att ett etableringskostnaden för ett hyrcykelsystem trafiksäkerhetsprogram tas fram. I varierar stort och beror framförallt på programmet bör kommunens systemets utbredning och omfattning9. trafiksäkerhetskultur och standard studeras. Kommunens alla verksamheter föreslås involveras för att exempelvis säkerställa trafikundervisningen. 7 The National Archives, 2004, Travel awareness campaigns, http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/+/http:/www.dft.g 8.5 Regionala samverkan ov.uk/pgr/sustainable/smarterchoices/ctwwt/ter7travelawar Regional samverkan är viktigt för att knyta enesscampaigns.pdf Hämtad: 2014-04-02 8 Trafikantveckan, 2012, Om Trafikantveckan, ihop cykeltrafiken till det övergripande http://www.trafikantveckan.nu/content/om-trafikantveckan regionala cykelvägnätet. Hämtad: 2014-04-02 9 JCDecaux, 2012, Nordens modernaste hyrcykelsystem Styr och Ställ, Kommunens tjänstemän och politiker har en http://www.cisionwire.se/jcdecaux-ab/r/nordens- viktig roll att driva på utvecklingen av de modernaste-hyrcykelsystem-styr-och-stall-far-hogsta- betyg-i-ny-kundundersokning--94---kundno,c9346381 regionala kopplingarna. Hämtad: 2014-04-02
9 CYKELVÄGAR LÄMPLIGA ATT KOMBINERA MED PARALLELL RIDSTIG
Parallellt den cykelvägsplanen har en 1. Furuhillsvägen hästnäringsstrategi för Kävlinge kommun 2. Norra Ålstorp tagits fram. Hästnäringsstrategin behandlar 3. Järavallen anslutning österut bland annat infrastruktur för hästnäringen i 4. Kustvägen form av ridstigar. Hästnäringen i Kävlinge 5. Lundåkravägen kommun är starkast i de nordvästra delarna av 6. Grand Prix vägen kommunen. Detta har resulterat i att aktuella 7. Örtofta ridstigar återfinns i denna del av kommunen. Vid Grand Prix vägen är emellertid utrymmet Det finns ett antal av de cykelvägar som på vissa platser begränsat. En förstudie är presenteras i cykelvägsplanen vilka har en nödvändig för att förtydliga förutsättningarna. sträckning som gör att de är fördelaktiga att kombinera med ridmöjligheter. I dessa fall föreslås anläggning av cykelväg ske med intilliggande ridstig. Detta gäller i förta hand följande cykelvägar:
2 1
6 3
7 4 5
Föreslagna ridstigar kombinerade med parallell GC-väg.