DOCSLIB.ORG

Arkeologisk Undersökning Av En Mesolitisk Jakt- /Fångststation

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Arkeologisk Undersökning Av En Mesolitisk Jakt- /Fångststation Arkeologisk undersökning av en mesolitisk jakt- /fångststation TUN 001, Klingsta 3:10, Tuna sn, Medelpad Rapport 2008:2 Kulturmiljöavdelningen, Magnus Holmqvist Bilden på omslaget visar F 1, en handtagskärna av porfyr. Murberget - Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen / Arkeologi Box 34, 871 21 Härnösand Magnus Holmqvist Januari 2008 2 SAMMANFATTNING I samband med matjordsavbaning inför nybyggnation av ett bostadshus, påträffades avslag av kvarts på fastigheten Klingsta 3:10, Tuna sn. På uppdrag av Länsstyrelsen gjordes en besiktning, vilken utökades till schaktkontroll, av fyndplatsen. Fyndmaterialet utgörs av olika redskap (bl a en handtagskärna av porfyr och två kölskrapor), avslag och brända ben. De bestämbara benen tillhör uteslutande landlevande djur. Lokalens topografiska belägenhet och fyndmaterialets sammansättning ger anledning till att datera den till ca 6000 f Kr. Denna datering styrks också av en 14C-datering. Den förhållandevis ringa mängden skärvsten/skörbränd sten i kombination med fyndområdets relativa litenhet, gör att lokalen närmast bör klassificeras som jakt-/fångststation. 3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sida 1. INLEDNING OCH BAKGRUND 5 2. IDENTIFIKATIONS- OCH LÄGESUPPGIFTER 5 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN 3.1 Målsättning 6 3.2 Topografi och naturgeografiska förutsättningar 6 4. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN 4.1 Utförande och dokumentation 8 4.2 Fyndmaterial, -lista 10 5. DATERING OCH UTVÄRDERING 15 6. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR 16 BILAGOR I. Osteologisk analysrapport II. 14C-diagram 4 1. INLEDNING OCH BAKGRUND Inför planerad nybyggnation på fastigheten, gjordes först en matjordsavbaning. Det fanns ingen registrerad fornlämning på platsen, eller i närområdet, därför gjordes heller ingen föranmälan till Länsstyrelsen. I samband med markarbetena upptäckte byggherrens bror, Eric Johansson, att det fanns avslag av kvarts inom ett tämligen begränsat område på fastigheten. Han anmälde fyndet till Länsstyrelsen. Länsmuseet Västernorrland fick i uppdrag av Länsstyrelsen att besiktiga lokalen. Vid besiktningen konstaterades, att det rörde sig om mer än bara några avslag samt att lokalen hade blivit kraftigt skadad; dels i samband med det nu aktuella arbetsföretaget och dels i samband med en äldre, sedan tidigare avslutad, grustäkt. Efter samråd med Länsstyrelsen, utvidgades besiktningen till att även omfatta en schaktkontroll. Kostnaderna för undersökningen har bestridits av Länsstyrelsen i Västernorrland. 2. IDENTIFIKATIONS- OCH LÄGESUPPGIFTER Länsmuseet Dnr: 2005/00298 Fastighet: Klingsta 3:10 Socken: Tuna Kommun: Sundsvall Landskap: Medelpad Län: Västernorrland Tillfällig arbetsidentitet: TUN001 Ekonomiska kartan: 17734 (17H 3e) Koordinater: X 6915349 / Y 1573884 5 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN 3.1 Målsättning Målsättningen med undersökningen var, att försöka utreda fyndplatsens karaktär, utbredning och datering. Detta var speciellt viktigt eftersom det var fråga om den första registrerade ”höghöjdsboplatsen” i Medelpads kustland. 3.2 Topografi och naturgeografiska förutsättningar Usland HULI B LILLHÄLLOM o B Telemast sv ed FILLA S kj ut banor BERGSÅKER j eb Us l a HULI ä ck Ögårdens Österro e servicehus sko LILLHÄRMSTA n GÄRDE Lövåsen BO- Bosvedjan HÄLLOM Rödmyran SVEDJAN Skola S t enbr ot t Klockråberget FILLA Bibliotek Växthus Po rs m y ra n Gärdeberget Hulistugan Post TUNADAL avt r äni ngs- BosvedjansI ndust r i - ana g sba na T ravt räni n ÄKROM kyrka omr åde HULI Tunadal s ån Gä rd e ALNÖ- BÖLEN Äk ro m BYDALEN Vattenreservoar I ndust r i omr åde Elinsmyran Tunabäck Sågverk Sticksjön e n LILLHÄLLOM GRANL O B ydalen SKÖNSBERG Isstadion K Strand o rs Skola ta b. Curling- Gärdetjärnen Kaptensberget hal l GÄRDE Isbanor Öv e rk o rs ta I ndust r i omr åde Sticksjö skola Tunaby Post Kl st Pumpstation NÄVSTA By da l sb äc ke n Sköns Nederkorsta Granloholm Granloholm Södra Kyrkogård Industri- Baldershov omr åde SKÖNSBERG Post KUNGSNÄS Prästtjärnen Idrottsplats Solhaga Vårdhem Tunadalshamnen servicehus F ot bol l spl aner Lövbacken A pot ek Rosenlund Selånger Förs.hus S j ukhem KORSTA Hembygdsg K FRÖST v arn Prästviken Vårdskola Skola LILLHÄLLOM Industri område Värmeverk S j ukhus Torpet Långsvedjan Haga I ndust r i om r åde Korstaudden Ortviksberget Sibirien S måbåt shamn S:t Olofs h am n Prästholmarna TingshögenKyrkoruin Arbetsmarknadsinstitution Post Selångersfjärden Högoms skola Sundsvalls Alnö A pot ek R yggi nst i t ut Kors ta Ko rs ta b e rg e t energiverk Gustavsberg skola S:t Olovs hamn Sveriges Skönsberg Vattentorn NÄVSTA Håkanstå BaldersskoVålardnskola Vårdhem Radio B ol l pl an Folkets Telemast Post Norrlidens hus Norra Stadsberget övre skola Vårdc. Post T r äi ndust r i Ö KOLSÖSTAT ERKOL ST A Gaffelbyn Birgitta- Fotb Gra n l i VÄSTERKOLSTA Norrlidens Tomte- Skolkyra kan pl an Varv ÖST ER- V KOLSTA Friluftsmuseum nedre skola skolan V KOLSTA VÄSTERKOLSTA Hantverksmuseum Kors ta Granlo kyrka Granbacken Hå ll n ä s U t si kt st orn Vandrarhem Pettersvik Granlo- T ur i st pavi l j ong T el emast Ortv i k e n hög U t veckl i ngs- cent r um Tonhuset Norrmalm Tomtebo Kapell Högskola Killingholm en LERVIK Folkets park Pappersbruk Kaptensudden Ind- Kl st F ot bol l spl an K ommunal Vårdcentral Bollplan Ind omr hus omr Ortv i k e n RKOL STA I nd om r S måbåt shamn e n RysshögenSkola Idparrokttesn- ÖST ERKOL ST A Ind ServiScep-or t o si m hal l Norra kajen om r hus Se lå VÄSTERKOLSTA n ge rs Televerket SKRAVSÄTT Industriområde ån I ndust r i om r åde Ind Skola Kultur- Finnkajen om r Gu s ta v huset Busstn Sundsvall Service Skola Skola HovrätteAndolfs Sundsvallsfjärden hus Post Stora Hamnkajen Sundsvallsfjärden Skola kyrka Nacksta R ådhus B ol l pl an Åkerviks B~nsowska n Nacksta tjärn Färjeterminal Karls v ik ke skola c Skola S tenstaden Vårdhem bä Skola Hedbergska s Västermalm g Nacksta skolan Televerket er Post b S t at ens Löne och nd Pensionsverk a kyrka Ös te rm a l m S R i ksf ör säkr i ngs- Energi- F ot bol l spl an ver ket Skola I ndust r i omr åde n Central- ta stn a g Postterminal Tjuvholmen S Folkets k r i Skola hus d a Industriområde s Mokaj en Vindskärsudde FRÖST P j Post S ödermalm Tjuvholmen ö Sallyhill b I ndust r i omr åde ä Skönsmon Myrnäs c k e Skola n Skola Tjuvholmen Vårdcentral B r andst n Sallyhill Långmyran Höglunda- Fagerdals- skolan LERVIK badet SödermalSm undsvall Ös te rm a l m Skola Myrnäs Vattenverk ALNÖ-BÖLEN S könsmon S undsvallsfjärden Sids jö Församlingsgård Klissberget B ol l pl aner Post R ast st uga Södra bergets Skönsmon Telemaster företagsby Kubikenborg M Industriområde Post å rte ns Sidsjöns sjukhus b ä c k Skola e n Industriområde Tjärnto Utv i k Getberget Idrottsplats Metallindustri Skjutbana Kum o ÖDE Hillstamon ÖSTERKOLSTA Sidsjön Ankarsvik NACKSTA Södra Stadsberget Fångstgropssystem Älgdalsmoberget Skola Skidbacke Böle Hotell Kubenstugan Skidbacke Sandarna Skjutbana Kullberget P äl sdj ur sgår d Telemaster SKÖNSM ON Älgdalsmomyran R adi ost at i on Förenings- Sörnacksta BÖL E st uga SIDSJÖ V a c k Råna r a - n b de ä e c nl k e e d n or Kolstabodarna n ÖST ER- it t KOLSTA ÖSTERKOLSTA M Vik e n VÄSTERKOLSTA Fläsian VALLA Skalslåtten Campingplats K ol oni omr åde Sidsjöbodarna Backarna F ör eni ngsst uga n c ke gs bä Sk alm y ran sk o Torvströmyran di No Midskogsbron Bre Skola ds n a n e d b k äc c ke ä n b Storråberget d o B Skidstadion Skalberget F ångst gr opar Älggropsmyran å sberget Storråm y ranTUNA- Vattentorn BERGE TUNA- Draget BERGE Bredsand TUNA- Sv art- Gammelbodmyran BERGE F ångst gr opar tjärnen Sv arttjärns - myran Slättberget Tennis- Vintertjärnsberget banor Vinte r- DINGERSJ Ö tjärnen M it tn o rde nle de n DINGERSJÖ BREDSAND Bibliotek Sv a rttjärn sb ä ck DINGERSJÖ Omsberget en Idrotts- pl at s F ångst gr opar S t äl l ver k STOCKVIK Fågelbergsstugan Knoppelmoberget Sommartjärnen STOCKVIK Sommartjärnen Malaksudden TUNA- M it tn ord enle nBERGE de n de Stockvik e Storrå nl e Industriområde Holmudden d Nyhamnsudden or n it t Stockviksverken M n SKOTTSUND Flaggstångsberget c ke bä Slåttsvedjan Hästhagen sta Långmyran in g Skalberget Tegelvik Kl Vaple NJ URUNDA- Klampenborgs naturreservat VÄSTBYN Kraftstation F ångst gr opar Hä s tm y ra n STOCKVIK Flaggberget Va pe l F ångst gr opar bä c ke n Bränningen NOL BY I ndust r i om r åde TUNA- F ångst gr op BERGE KVISSLE Klampenborg No rra Ny h a m n Brat Östtjärnsberget Kvarnmyran Andersrå ke n Gammelråberget l bäc Östtjärnen Vape DINGERSJ Ö K l ubbst uga Sågberget Ga m m e l rå KLINGSTA Östtjärnnsstugan Ham n- R ast st uga F ångst gr op tjärnen Fornborg F ångst gr op KVISSLE Småbåtshamn Vapelnäs Fångstgrop Stockstrand Prästhusberget HAM N TUNA- BERGE Nordpolen Ny h a m n Tebannnias- S kol a ALLSTA Torpet Prästhus Svartviksfjärden Telemast KLINGSTA Storm y ran Dicksons- Klingstatjärnen Allstaåsen myra Tallstugan Raststuga Omsberget Svartviks kyrka e sberget Storm y ran Långsvedjan Vattentorn Svartvik Industriområde SKOTTSUND Telemast Midskogsberget NOLBY Tunomsberget n Skola RÄVSUND e Industri- k Fotb.plan Fotb.planer c om r åde ä b s r Hemmanet Ljusvik e k Sands lån Ha m m a r- c Övre Tunbyn e backen l Pors m y ran Kraftstn B Fotbollsplan Vi Brattåkersberget NJ URUNDA- Bäckarg. Essvik TUNA-Vi VÄSTBYN Skola M J ÖSUND Fotbpl T TUNA-VI u verR ekni ngs- n o TUNBYN m NOLBY s b Lillberget äc Gren- ke forsen Vindskydd Ha ra b e rg e t n Slått- holmen Grenforsens Nolbykullen V i ndskydd naturreservat V i ndskydd Motorbana Krok - ALL STA Västerbodarna M J ÖSUND TUNA-VI forsen Rast- KVISSLE st uga d arna Bölesberget Polis Döviksjöberget Nackudden Vattentorn Ljun Storsvedjan Ms gan Telemast Skidbacke SKOTTSUND Rönnbergsbodarna NJ URUNDA PRÄSTBOL Apotek Post BERGA V i ndskydd V i ndskydd S ki dbacke Grustag Prästholmarna Fisk- Gumsekullen dammen Skidbacke BUNDSBÖLE Grustag Brandstn L ju BERGA n ga n NJ URUNDA- DöviksjönJ UNI Grustag PRÄSTBOL Kvissleby T r avt r äni ngsbana ÖD Präs t- Ljungan svedjan N Tunbodarna R ast st uga I ndust r i omr åde o Skola Ström ön lb T eat er Grustag y Sporthall mm en bä Åbodarna No l by strö c V i ndskydd ke V i ndskydd n No lb y Skola Ny l a Skottsundsberget Skola Telemast Grustag Sk ottsun dsberget Id ti åd Sk tt d Fyndplatsen är belägen strax söder om Vintertjärnen på litet drygt 120 m ö h, på norra delen av en grus-/sandrygg (VNV-OSO).
Load more

Recommended publications
  • Viimeinen Päivitys 8
    Versio 20.10.2012 (222 siv.). HÖYRY-, TEOLLISUUS- JA LIIKENNEHISTORIAA MAAILMALLA. INDUSTRIAL AND TRANSPORTATION HERITAGE IN THE WORLD. (http://www.steamengine.fi/) Suomen Höyrykoneyhdistys ry. The Steam Engine Society of Finland. © Erkki Härö [email protected] Sisältöryhmitys: Index: 1.A. Höyry-yhdistykset, verkostot. Societies, Associations, Networks related to the Steam Heritage. 1.B. Höyrymuseot. Steam Museums. 2. Teollisuusperinneyhdistykset ja verkostot. Industrial Heritage Associations and Networks. 3. Laajat teollisuusmuseot, tiedekeskukset. Main Industrial Museums, Science Centres. 4. Energiantuotanto, voimalat. Energy, Power Stations. 5.A. Paperi ja pahvi. Yhdistykset ja verkostot. Paper and Cardboard History. Associations and Networks. 5.B. Paperi ja pahvi. Museot. Paper and Cardboard. Museums. 6. Puusepänteollisuus, sahat ja uitto jne. Sawmills, Timber Floating, Woodworking, Carpentry etc. 7.A. Metalliruukit, metalliteollisuus. Yhdistykset ja verkostot. Ironworks, Metallurgy. Associations and Networks. 7.B. Ruukki- ja metalliteollisuusmuseot. Ironworks, Metallurgy. Museums. 1 8. Konepajateollisuus, koneet. Yhdistykset ja museot. Mechanical Works, Machinery. Associations and Museums. 9.A. Kaivokset ja louhokset (metallit, savi, kivi, kalkki). Yhdistykset ja verkostot. Mining, Quarrying, Peat etc. Associations and Networks. 9.B. Kaivosmuseot. Mining Museums. 10. Tiiliteollisuus. Brick Industry. 11. Lasiteollisuus, keramiikka. Glass, Clayware etc. 12.A. Tekstiiliteollisuus, nahka. Verkostot. Textile Industry, Leather. Networks.
    [Show full text]
  • Va-Plan För Sundsvalls Kommun
    Va-översikt Va-plan för Sundsvalls kommun Antagandehandling september 2014 Va-översikt, en del av va-plan för Sundsvall kommun antagande- handling september 2014 2 Innehållsförteckning 1..........Inledning ................................................................................................................................ 5 2.1 ....Va-planens olika delar ............................................................................................................. 5 2.2 ....Metod ...................................................................................................................................... 5 2..........Kommunala mål .................................................................................................................... 6 2.1 ....Hållbar tillväxtstrategi .............................................................................................................. 6 2.2 ....Mål- och resursplan ................................................................................................................. 6 2.3 ....Översiktsplan Sundsvall 2021 ................................................................................................. 6 2.4 ....Miljömål ................................................................................................................................... 7 3..........Ansvar för vattenförsörjning och avlopp ............................................................................ 8 3.1 ....Bakgrund ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Beståndskatalog För Näringslivsarkiv I Norrland-NIN I Denna Beståndskatalog Får Man En Överblick Över Vilka Arkiv Som Finns Hos NIN
    Sida 1 av 14 Beståndskatalog för Näringslivsarkiv i Norrland-NIN I denna beståndskatalog får man en överblick över vilka arkiv som finns hos NIN. Är man intresserad av ett speciellt arkiv kan man gå vidare och söka efter arkivförteckning till det arkivet i Nationella Arkivdatabasen eller genom att ringa eller maila oss och ställa frågor. Till de allra flesta arkiven har vi också en kortare historik, som berättar om företagets, föreningens eller organisationens historia. Till ett av våra mest efterfrågade och största arkiv, Graningeverkens AB med över 100 olika arkivbildare och nästan 500 års historia, har vi en särskild forskarhandledning. I denna enkla beståndskatalog kan man inte se vilka arkiv som är skyddade av sekretess eller har andra förbehåll, vilken ägaren av arkivet är eller liknande detaljer. Arkivbildare År AF - Alby Nya Kloratfabriks AB 1899-1979 Alby Nya Kloratfabriks Pensionsstiftelse 1955-1969 Alfta Elektriska AB 1920-1940 Allmänna Sparbanken, Arbrå 1919-1920 Allmänna Sparbanken, Gävle 1916-1922 Allmänna Sparbanken, Kilafors 1919-1920 Allmänna Sparbanken, Sundsvall 1929 Allåns Flottningsförening 1928-1958 ALMI Företagspartner Västernorrland AB 1994-2008 Anrep, Annie, konsulinnans, handlingar 1893-1961 Apoteket i Skog 1864-1954 Arbetsutskottet Utansjö av Graningebolagens Sociala Fond 1961-1969 Arboga Bryggeri AB 1903-1980 Arbrå Elektriska Distribution AB 1918-1928 Arbrå Kraftverk AB 1810-1989 Arbrå Kraftverks Allmänna Pensionsstiftelse 1968 Avesta Storfors Byggnadskommitté 1892-1954 Backe Elektriska AB 1908-1955 Backlund
    [Show full text]
  • GDM Konsult AB Bucher Emhart Glass Eurocon
    svartsvart 15_15_15_100 qr-kod fr jenny dec -14 NORRA KAJEN SUNDSVALL 1 Handelskammaren Mittsverige 15 Sveriges bästa söderläge – Världens kontakter! Sveriges bästa söderläge blir Sundsvalls nya stadsdel. På Norra Kajen Vi förmedlar nationella och internationella affärskontakter, omvandlar vi historisk industrimark till en attraktiv del av innerstaden. – ger råd i export-/importfrågor, Granne med havet och med tre minuters promenad till Sundsvalls centrum. – driver näringslivsfrågor gällande infrastruktur och högre utbildning. Storgatan 23, 852 30 Sundsvall • Tel 060-17 18 80 • www.midchamber.se Projektkontor: Heffnersvägen 22 Sundsvall • Tel 070-720 65 25 • www.norrakajen.se Perspektiv gård rum rum rum rum rum rum rum rum rum S rum rum rum rum kö rum rum terrass rum rum n rum Än ha rum rum rum rum rum rum rum rum g mn terrass mot gården/tyst sida/vattnet e sväg A rum terrass Torrsvedberget J sv en terrass både mot gården/tyst sida/ och kök /bad mot gatan/bullrig sida a ä l Älva n ge n vä vattnet och gatan/bullrig sida/vattnet n u n ö g K a S e an e r v n n ta iv å L rellv g ä ä j ä g g M e u e g st n Typplaner Radhus med eget garage 1:200 Typplaner Kajhus 1:200 Typplaner Kvartershus 1:200 a v n vä Johannedal e o ge g gen e M r rgfotsvä a n ä Be r s Folkets Park ä k kin n Färsta s i v Lu stv ä n K 2 d v A v äge ge e on n ä 16 vig u Alnöbro n n g vo s g g ä sber Åsen n u n v jv g e ä svägen r e s ke rn Tro g B t n iv ac o s en e g j ä rb B T sv ä ä F g e o ä d v l illa e äv n g L ge l li k nv n N e s ån n ä k E Myran väg ge ac e S gs o
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • E14 Framtida Läge I Sundsvall Sundsvalls Kommun, Västernorrlands Län Vägplan 2019 -05-24 Projektnummer: 152637
    SAMRÅDSREDOGÖRELSE E14 Framtida läge i Sundsvall Sundsvalls kommun, Västernorrlands Län Vägplan 2019 -05-24 Projektnummer: 152637 Trafikverket Postadress: 871 45 Härnösand E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: SAMRÅDSREDOGÖRELSE Författare: Sweco Dokumentdatum: 2019-05-24 Ärendenummer: TRV 2016/107713 Version: 0.1 4.0 Kontaktperson: Ulrika Sundgren, Trafikverket TMALL 0096 TMALL Samrådsredogörelse Samrådsredogörelse 2 Innehåll SAMMANFATTNING 4 PLANLÄGGNINGSBESKRIVNING 4 SAMRÅDSKRETS 4 SAMRÅD 4 Samråd med berörd länsstyrelse 5 Samråd med berörd kommun 9 Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda 9 Samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer 15 Samråd med allmänheten 24 3 I samrådsredogörelsen sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter som kommit in från enskilda, myndigheter och organisationer samt var yttrandena, minnesanteckningar och protokoll från samrådet finns i sin helhet. I samrådsredogörelsen bemöter Trafikverket de inkomna synpunkterna. Sammanfattning Samrådsredogörelsen redovisar de samråd som hållits i vägplanen för E14 Framtida läge i Sundsvall. Ett tidigt samråd med Länsstyrelsen i Västernorrlands län har genomförts. Synpunkter som framfördes berörde bl.a. lokaliseringsutredningen, biotopskydd samt underlag som är viktiga att ta med sig i projektet. Vägplanens samrådsunderlag har varit utställt under perioden 2019-02-25--2019-04-05 och gjordes tillgängligt på Trafikverkets webbplats och på Trafikverkets lokalkontor i Härnösand. Remissbrev skickades ut till en utökad samrådskrets enligt sändlista. Många synpunkter har kommit in via e-post och brev till Trafikverket under denna period. Projektets planläggningsbeskrivning, där projektets gång kan följas, har från och med den 15 december 2018 funnits på projektets hemsida. Planläggningsbeskrivning I planläggningsbeskrivningen beskrivs syftet med samråd, vilka samrådsformer som planeras, när samråd är tänkt att genomföras och vilken samrådskretsen är tänkt att vara.
    [Show full text]
  • Jorden Åt Folket
    1. INLEDNING JORDEN ÅT FOLKET 1 JORDEN ÅT FOLKET Lindkvist, Anna, Jorden åt folket. Nationalföreningen mot emigrationen 1907–1925. [Land for the People. Th e National Society Against Emigration, 1907–25.] Umeå 2007, Monograph, 347 pp. Swedish text with a summary in English. Department of Historical Studies, Umeå University, Sweden. ISSN 1651-0046 ISBN 978-91-7264-387-1 Abstract: Land for the People. Th e National Society Against Emigration, 1907–25 Th is thesis deals with the National Society Against Emigration (Sw.Nationalföreningen mot emigrationen) – re- ferred to as the NE – and its radical right-wing leader Adrian Molin. Th e NE was founded in 1907 in order to stem the tide of emigration from Sweden and facilitate re-immigration by providing jobs and accomodation. Its many bureaus served as employment offi ces, land distribution centres and own-your-own-home companies, mainly aimed at creating smallholdings for Swedish working-class families. Th e purpose of the study is to investigate the organization, concept and practise of the internal coloniza- tion of rural Sweden between 1907 and 1925. By following both the successes and setbacks of the NE during the fi rst decades of the twentieth century, ideas and opportunities circulating in Swedish society in a time of wide-ranging ideological and material change are discussed. Questions in focus include why a society to prevent emigration from Sweden emerged at that particular time; the function it served for both society and the state; the form internal colonization actually took and how it was conducted in comparison with other governmental and private agricultural reforms; and the attitude of the NE toward modernization in general.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2201 Bostad 2281088 Centrum utom stora torget i Sundsvalls kommun 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun 2281091 Norra Kajen i Sundsvalls kommun 2284020 Örnsköldsvik centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2201 Butik 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2201 Kontor 2281088 Centrum utom stora torget i Sundsvalls kommun 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun 2281091 Norra Kajen i Sundsvalls kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2202 Bostad 2262112 Timrå centrum 2280042 Härnösands centrum 2281090 Sundsvalls tätort utom centrum 2281095 Sallyhill och Sidsjö i Sundsvalls kommun 2284014 Örnsköldsviks tätort utom centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 5 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2202 Butik 2281080 Birsta väst i Sundsvalls kommun 2281081 Birsta öst i Sundsvalls kommun 2281093 OBS Stormarknad Bydalen i Sundsvalls kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 6 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer
    [Show full text]
  • Prefix (Port) Codes[Rc006a]
    PREFIX (PORT) CODES Manual Declarations ......................................... not applicable CES Modules which uses this data ..................... MANIFEST • Prefix Code Reference Data:........................The table below shows the prefix (port) codes which are available in the Manifest module of the CES System. Code to Input in Manifest Port Port Country and Port Code Description Albania > Durres ALDRZ1 AL-Durres Albania > Sarande ALSAR1 AL-Sarande Albania > Shengjin ALSHG1 AL-Shengjin Albania > Vlora ALVOA1 AL-Vlora Algeria > Alger DZALG1 DZ-Alger Algeria > Annaba (Ex Bone) DZAAE1 DZ-Annaba (Ex Bone) Algeria > Arzew DZAZW1 DZ-Arzew Algeria > Bejaia (Ex Bougie) DZBJA1 DZ-Bejaia (Ex Bougie) Algeria > Benisaf DZBSF1 DZ-Benisaf Algeria > Bethoula DZBTA1 DZ-Bethoula Algeria > Cherchell DZCHE1 DZ-Cherchell Algeria > Collo DZCOL1 DZ-Collo Algeria > Dellys DZDEL1 DZ-Dellys Algeria > Djen-Djen DZDJE1 DZ-Djen-Djen Algeria > Djidjelli DZDJI1 DZ-Djidjelli Algeria > Ghazaouet DZGHA1 DZ-Ghazaouet Algeria > Mostaganem DZMOS1 DZ-Mostaganem Algeria > Oran DZORN1 DZ-Oran Algeria > Skikda (Ex Philippeville) DZSKI1 DZ-Skikda (Ex Philippeville) Algeria > Tenes DZTEN1 DZ-Tenes American Samoa > Pago Pago ASPPG1 AS-Pago Pago Angola > Ambriz AOAZZ1 AO-Ambriz Angola > Baia dos Tigres AOBDT1 AO-Baia dos Tigres Angola > Barra do Dande AOBDD1 AO-Barra do Dande Angola > Benguela AOBUG1 AO-Benguela Angola > Cabinda AOCAB1 AO-Cabinda Angola > Dombe Grande AODGR1 AO-Dombe Grande Angola > Landana (Cacongo) AOLAA1 AO-Landana (Cacongo) Angola > Lieura AOLIE1 AO-Lieura
    [Show full text]
  • Annual Report 2005 Report of the Directors
    Kungsleden 2005 1 2 Kungsleden 2005 xxxx Kungsleden 2005 3 Contents 4 This is Kungsleden 36 Annual Report Report of the Directors 5 2005 in summary Income Statement Balance Sheet 6 1999–2005 Change in Shareholders’ Equity Cash Flow Statement 8 Chief Executive’s statement Parent company, ÅRL Note disclosures 10 The share Proposed appropriation of profits 12 Business model 54 Audit Report 14 Organisational and human 55 Definitions resources Organisational resources 56 Employees Human resources 58 Assets: Properties 16 The property market 63 Divested properties, 2005 18 The property holding and earnings capacity 64 Acquired properties, 2005 The property holding Property values 71 Invitation to the Annual General Meeting Earnings capacity 71 Addresses 25 Financial overview The past year Five-year overview Forecast for 2006 30 Environmental report 31 Corporate governance report Board activities during 2005 Internal control and financial reporting procedures Terms for remuneration Management Board 4 Kungsleden 2005 xxxxThis is Kungsleden BRIEF HISTORY Why do you work for Kungsleden? I started in April 2001, and Kungsleden has been an enjoyable Historically, Kungsleden has featured a brisk tempo of and positive workplace since. It’s definitely the right type of change and a high rate of turnover in its property port- company for me, where things just keep moving. You have to folio. As part of the Retriva AB and the Securum AB like things happening, the rate of change is high. What do you think makes Kungsleden different from other groups, Kungsleden’s assignment was to liquidate sub- property companies? stantial property holdings, and in 1996 to 1997, the com- We differ from other property companies in most respects.
    [Show full text]