Arkeologisk Undersökning Av En Mesolitisk Jakt- /Fångststation

Arkeologisk undersökning av en mesolitisk jakt- /fångststation

TUN 001, Klingsta 3:10, Tuna sn, Medelpad

Rapport 2008:2 Kulturmiljöavdelningen, Magnus Holmqvist Bilden på omslaget visar F 1, en handtagskärna av porfyr.

Murberget - Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen / Arkeologi Box 34, 871 21 Härnösand

Magnus Holmqvist

Januari 2008

2 SAMMANFATTNING

I samband med matjordsavbaning inför nybyggnation av ett bostadshus, påträffades avslag av kvarts på fastigheten Klingsta 3:10, Tuna sn.

På uppdrag av Länsstyrelsen gjordes en besiktning, vilken utökades till schaktkontroll, av fyndplatsen.

Fyndmaterialet utgörs av olika redskap (bl a en handtagskärna av porfyr och två kölskrapor), avslag och brända ben. De bestämbara benen tillhör uteslutande landlevande djur.

Lokalens topografiska belägenhet och fyndmaterialets sammansättning ger anledning till att datera den till ca 6000 f Kr. Denna datering styrks också av en 14C-datering. Den förhållandevis ringa mängden skärvsten/skörbränd sten i kombination med fyndområdets relativa litenhet, gör att lokalen närmast bör klassificeras som jakt-/fångststation.

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sida

1. INLEDNING OCH BAKGRUND 5

2. IDENTIFIKATIONS- OCH LÄGESUPPGIFTER 5

3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN 3.1 Målsättning 6 3.2 Topografi och naturgeografiska förutsättningar 6

4. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN 4.1 Utförande och dokumentation 8 4.2 Fyndmaterial, -lista 10

5. DATERING OCH UTVÄRDERING 15

6. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR 16

BILAGOR

I. Osteologisk analysrapport II. 14C-diagram

4 1. INLEDNING OCH BAKGRUND

Inför planerad nybyggnation på fastigheten, gjordes först en matjordsavbaning. Det fanns ingen registrerad fornlämning på platsen, eller i närområdet, därför gjordes heller ingen föranmälan till Länsstyrelsen.

I samband med markarbetena upptäckte byggherrens bror, Eric Johansson, att det fanns avslag av kvarts inom ett tämligen begränsat område på fastigheten. Han anmälde fyndet till Länsstyrelsen.

Länsmuseet Västernorrland fick i uppdrag av Länsstyrelsen att besiktiga lokalen. Vid besiktningen konstaterades, att det rörde sig om mer än bara några avslag samt att lokalen hade blivit kraftigt skadad; dels i samband med det nu aktuella arbetsföretaget och dels i samband med en äldre, sedan tidigare avslutad, grustäkt. Efter samråd med Länsstyrelsen, utvidgades besiktningen till att även omfatta en schaktkontroll. Kostnaderna för undersökningen har bestridits av Länsstyrelsen i Västernorrland.

2. IDENTIFIKATIONS- OCH LÄGESUPPGIFTER

Länsmuseet Dnr: 2005/00298

Fastighet: Klingsta 3:10 Socken: Tuna Kommun: Sundsvall Landskap: Medelpad Län: Västernorrland

Tillfällig arbetsidentitet: TUN001

Ekonomiska kartan: 17734 (17H 3e)

Koordinater: X 6915349 / Y 1573884

5 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN

3.1 Målsättning

Målsättningen med undersökningen var, att försöka utreda fyndplatsens karaktär, utbredning och datering. Detta var speciellt viktigt eftersom det var fråga om den första registrerade ”höghöjdsboplatsen” i Medelpads kustland.

3.2 Topografi och naturgeografiska förutsättningar

Usland HULI B LILLHÄLLOM o B Telemast sv ed FILLA S kj ut banor BERGSÅKER j eb Us l a HULI ä ck Ögårdens Österro e servicehus sko LILLHÄRMSTA n GÄRDE Lövåsen BO- Bosvedjan HÄLLOM Rödmyran SVEDJAN Skola S t enbr ot t Klockråberget FILLA Bibliotek Växthus Po rs m y ra n Gärdeberget Hulistugan Post TUNADAL avt r äni ngs- BosvedjansI ndust r i - ana g sba na T ravt räni n ÄKROM kyrka

omr åde HULI Tunadal s ån Gä rd e ALNÖ- BÖLEN Äk ro m BYDALEN Vattenreservoar I ndust r i omr åde

Elinsmyran Tunabäck Sågverk Sticksjön e n LILLHÄLLOM GRANL O B ydalen SKÖNSBERG Isstadion K Strand o rs Skola ta b. Curling- Gärdetjärnen Kaptensberget hal l GÄRDE Isbanor Öv e rk o rs ta I ndust r i omr åde Sticksjö skola Tunaby Post Kl st Pumpstation NÄVSTA By da l sb äc ke n Sköns Nederkorsta Granloholm Granloholm Södra Kyrkogård Industri- Baldershov omr åde SKÖNSBERG Post KUNGSNÄS Prästtjärnen Idrottsplats Solhaga Vårdhem Tunadalshamnen servicehus F ot bol l spl aner Lövbacken A pot ek Rosenlund Selånger Förs.hus S j ukhem KORSTA Hembygdsg K FRÖST v arn Prästviken Vårdskola Skola LILLHÄLLOM Industri område Värmeverk S j ukhus Torpet Långsvedjan Haga I ndust r i om r åde Korstaudden Ortviksberget Sibirien S måbåt shamn S:t Olofs h am n Prästholmarna TingshögenKyrkoruin Arbetsmarknadsinstitution Post Selångersfjärden Högoms skola Sundsvalls Alnö A pot ek R yggi nst i t ut Kors ta Ko rs ta b e rg e t energiverk Gustavsberg skola S:t Olovs hamn Sveriges Skönsberg Vattentorn NÄVSTA Håkanstå BaldersskoVålarndskola Vårdhem Radio B ol l pl an Folkets Telemast Post Norrlidens hus Norra Stadsberget övre skola Vårdc. Post T r äi ndust r i Ö KOLSÖSTAT ERKOL ST A Gaffelbyn Birgitta- Fotb Gra n l i VÄSTERKOLSTA Norrlidens Tomte- Skolakyrkan pl an Varv ÖST ER- V KOLSTA Friluftsmuseum nedre skola skolan V KOLSTA VÄSTERKOLSTA Hantverksmuseum Kors ta Granlo kyrka Granbacken Hå ll n ä s U t si kt st orn Vandrarhem Pettersvik Granlo- T ur i st pavi l j ong T el emast Ortv i k e n hög U t veckl i ngs- cent r um Tonhuset Norrmalm Tomtebo Kapell Högskola Killingholm en LERVIK Folkets park Pappersbruk Kaptensudden Ind- Kl st F ot bol l spl an K ommunal Vårdcentral Bollplan Ind omr hus omr Ortv i k e n RKOL STA I nd om r S måbåt shamn e n RysshögenSkola Idparrokttesn- ÖST ERKOL ST A Ind ServicSe-por t o si m hal l Norra kajen om r hus Se ål VÄSTERKOLSTA n ge rs Televerket SKRAVSÄTT Industriområde ån I ndust r i om r åde Ind Skola Kultur- Finnkajen om r Gu s ta v huset Busstn Sundsvall Service Skola Skola HovrätteAndolfs Sundsvallsfjärden hus Post Stora Hamnkajen Sundsvallsfjärden Skola kyrka Nacksta R ådhus B ol l pl an Åkerviks B~nsowska n Nacksta tjärn Färjeterminal Karls v ik ke skola c Skola S tenstaden Vårdhem bä Skola Hedbergska s Västermalm g Nacksta skolan Televerket er Post b S t at ens Löne och nd Pensionsverk a kyrka Ös te rm a l m S R i ksf ör säkr i ngs- Energi- F ot bol l spl an ver ket Skola I ndust r i omr åde n Central- ta stn a g Postterminal Tjuvholmen S Folkets k r i Skola hus d a Industriområde s Mokaj en Vindskärsudde FRÖST P j Post S ödermalm Tjuvholmen ö Sallyhill b I ndust r i omr åde ä Skönsmon Myrnäs c k

e Skola n Skola Tjuvholmen Vårdcentral B r andst n Sallyhill Långmyran Höglunda- Fagerdals- skolan LERVIK badet SödermalmSundsvall Ös te rm a l m Skola Myrnäs Vattenverk ALNÖ-BÖLEN S könsmon S undsvallsfjärden Sids jö Församlingsgård Klissberget B ol l pl aner Post R ast st uga Södra bergets Skönsmon Telemaster företagsby Kubikenborg M Industriområde Post å rte ns Sidsjöns sjukhus b ä c k Skola e n Industriområde Tjärnto Utv i k Getberget Idrottsplats Metallindustri Skjutbana Kum o ÖDE Hillstamon ÖSTERKOLSTA Sidsjön Ankarsvik NACKSTA Södra Stadsberget Fångstgropssystem Älgdalsmoberget Skola Skidbacke

Böle Hotell Kubenstugan Skidbacke Sandarna Skjutbana Kullberget P äl sdj ur sgår d Telemaster SKÖNSM ON Älgdalsmomyran R adi ost at i on

Förenings- Sörnacksta BÖL E st uga SIDSJÖ V

c k Råna r a - n b de ä e c nl k e e d n or Kolstabodarna n ÖST ER- it t KOLSTA ÖSTERKOLSTA M Vik e n VÄSTERKOLSTA Fläsian VALLA Skalslåtten Campingplats K ol oni omr åde Sidsjöbodarna Backarna

F ör eni ngsst uga n c ke gs bä Sk alm y ran sk o Torvströmyran di No Midskogsbron Bre Skola ds n a n e d b k äc c ke ä n b Storråberget d o B Skidstadion Skalberget F ångst gr opar Älggropsmyran å sberget Storråm y ranTUNA- Vattentorn BERGE TUNA- Draget BERGE Bredsand TUNA- Sv art- Gammelbodmyran BERGE F ångst gr opar tjärnen Sv arttjärns - myran Slättberget Tennis- Vintertjärnsberget banor Vinte r- DINGERSJ Ö tjärnen M it tn o rde nle de n DINGERSJÖ BREDSAND Bibliotek Sv a rttjärn sb ä ck DINGERSJÖ Omsberget en Idrotts- pl at s

F ångst gr opar S t äl l ver k STOCKVIK Fågelbergsstugan Knoppelmoberget Sommartjärnen STOCKVIK Sommartjärnen Malaksudden TUNA- M it tn ord enle nBERGE de n de Stockvik e Storrå nl e Industriområde Holmudden d Nyhamnsudden or n it t Stockviksverken M n SKOTTSUND Flaggstångsberget c ke bä Slåttsvedjan Hästhagen sta Långmyran in g Skalberget Tegelvik Kl Vaple NJ URUNDA- Klampenborgs naturreservat VÄSTBYN Kraftstation F ångst gr opar Hä s tm y ra n STOCKVIK Flaggberget Va pe l F ångst gr opar bä c ke n Bränningen NOL BY I ndust r i om r åde TUNA- F ångst gr op BERGE KVISSLE Klampenborg No rra Ny h a m n Brat Östtjärnsberget Kvarnmyran Andersrå ke n Gammelråberget l bäc Östtjärnen Vape DINGERSJ Ö K l ubbst uga Sågberget Ga m m e l rå KLINGSTA Östtjärnnsstugan Ham n- R ast st uga F ångst gr op tjärnen Fornborg F ångst gr op KVISSLE Småbåtshamn Vapelnäs Fångstgrop Stockstrand Prästhusberget HAM N TUNA- BERGE Nordpolen Ny h a m n

Tebannnisa- S kol a ALLSTA Torpet Prästhus Svartviksfjärden

Telemast KLINGSTA Storm y ran Dicksons- Klingstatjärnen Allstaåsen myra

Tallstugan Raststuga Omsberget Svartviks kyrka e sberget Storm y ran Långsvedjan Vattentorn Svartvik Industriområde SKOTTSUND Telemast Midskogsberget NOLBY Tunomsberget n Skola RÄVSUND e Industri- k Fotb.plan Fotb.planer c om r åde

s r Hemmanet Ljusvik e k Sands lån

Ha m m a r- c Övre Tunbyn e backen l Pors m y ran Kraftstn B Fotbollsplan Vi Brattåkersberget NJ URUNDA- Bäckarg. Essvik TUNA-Vi VÄSTBYN Skola M J ÖSUND

Fotbpl T TUNA-VI u verR ekni ngs- n o TUNBYN m NOLBY s b Lillberget äc Gren- ke forsen Vindskydd Ha ra b e rg e t n Slått- holmen Grenforsens Nolbykullen V i ndskydd naturreservat V i ndskydd Motorbana Krok - ALL STA Västerbodarna M J ÖSUND TUNA-VI forsen Rast- KVISSLE st uga d arna Bölesberget Polis Döviksjöberget Nackudden Vattentorn Ljun Storsvedjan Ms gan Telemast Skidbacke SKOTTSUND Rönnbergsbodarna NJ URUNDA PRÄSTBOL Apotek Post BERGA V i ndskydd V i ndskydd S ki dbacke Grustag Prästholmarna Fisk- Gumsekullen dammen Skidbacke BUNDSBÖLE Grustag Brandstn L uj BERGA n ga n NJ URUNDA- DöviksjönJ UNI Grustag PRÄSTBOL Kvissleby T r avt r äni ngsbana ÖD Präs t- Ljungan svedjan N Tunbodarna R ast st uga I ndust r i omr åde o Skola Ström ön lb T eat er Grustag y Sporthall mm en bä Åbodarna No l by strö c V i ndskydd ke V i ndskydd n No lb y Skola Ny l a Skottsundsberget Skola Telemast Grustag Sk ottsun dsberget Id ti åd Sk tt d

Fyndplatsen är belägen strax söder om Vintertjärnen på litet drygt 120 m ö h, på norra delen av en grus-/sandrygg (VNV-OSO).

6 1:27 1:45 4 1:27 2:3 2 2 4:21 2:6 12:1

4 Vintertjärnsberget 4:20

Vinter- tjärnen M 2:2 2:25 2 2:26 2:3 6 2:24 2:27 2:28

2:59 2:5 5 3:24 5:1 3:3 5 2 2:49 2 2:49 2 1:22 3 2:49 3:10 3:10 1:34 1:10 1:11 1:58 Sommartjärnen 1:54 1:13 2 2 1:94 TUNA- 1:32 BERGE 1:91 1:52 1:53 1:90

Det finns inga kända (registrerade) fasta fornlämningar i närområdet.

Dessvärre var lokalen till stora delar redan kraftigt störd av matjordsavbaning, och till viss del även av äldre täktverksamhet (sand/grus).

För ca 8000 år sedan låg lokalen på en tröskel (sandrevel) mellan två större öar (se karta på nästa sida). Detta bör ha varit ett ypperligt läge för en jakt-/fångsstation men sannolikt mindre lämpat för en renodlad boplats. I havsvikarna bör man ha haft god tillgång på fisk, sjöfågel och marina däggdjur. Sandreveln har med största sannolikhet även fungerat som en bra passage för landlevande däggdjur.

Karta visande havsnivån vid tiden för lokalens användande.

4. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN

4.1 Utförande och dokumentation

Undersökningen genomfördes under två dagar, 21-22 juli 2005, av Magnus Holmqvist från Länsmuseet.

Det konstaterades tämligen omgående att området var mycket kraftigt påverkat av den gjorda matjordsavbaningen. Efter samråd med Länsstyrelsen ändrades förutsättningarna, från besiktning till schaktkontroll, för att rädda så mycket information som möjligt.

När beslutet om schaktkontroll tagits, så förklarade sig markägaren med familj beredd att ställa upp som ”grovarbetskraft”. Detta erbjudande togs tacksamt emot och utan denna insats är det tveksamt om det hade gått så fort. Bra hjälp hade jag framför allt av markägarens bror, Erik Johansson, som läst arkeologi.

En 4 meter lång baslinje lades ut i öst-västlig riktning. Därefter handgrävdes 1 x 1 m stora rutor, med början i Ö. Dessa numrerades i löpande följd. För att säkerställa lokalens omfattning, utökades antalet rutor successivt, för att till slut omfatta 20 m², se nedanstående rutplan.

9 10 13

5 6 14 15

4 3 2 1 20

11 7 8 12 16

18 17 19

Översikt mot NV. Den undersökta ytan t v i bild. Observera den tämligen skarpa grustagskanten.

4.2 Fyndmaterial, -listor

4.2.1 Stenmaterial

Vid undersökningen tillvaratogs totalt drygt 2,9 kg bearbetat stenmaterial, varav merparten (knappt 2,3 kg) utgjordes av avslag och splitter.

Nedan två diagram för att visa materialfördelningen i viktprocent, dels totalt och dels vad gäller artefakter.

50 60

40 50

30 40

20 30

10 20

0 10 12345678 0 12345678

Fördelning, totalt Fördelning, artefakter

1 = kvarts, 2 = grönsten, 3 = kvartsit, 4 = porfyr, 5 = hälleflinta, 6 = jaspis, 7 = flinta, 8 = oidentifierat.

Den ”märkliga” toppen för porfyr i tabell 2 förklaras av en handtagskärna (F 1) som väger drygt 375 g.

F1. Handtagskärna.

Inom undersökningsområdet påträffades relativt litet skärvsten/skörbränd sten, endast ca 20 l.

ARTEFAKTER, KÄRNOR och SPÅN

Fnr Ruta Typ Material Antal Vikt (g) Anm.

10 1 - handtagskärna porfyr 1 376,3 lösfynd 2 - kärna grönsten 1 123,1 lösfynd 3 15 handtagskärna hälleflinta 1 9,5 4 15 handtagskärna jaspis 1 19,5 5 20 handtagskärna hälleflinta 1 6,4 6 18 kniv/skrapa kvarts 1 20,8 7 4 hantagskärna kvartsit 1 8,2 8 9 mikrospån kvartsit 1 0,1 9 5 mikrospån kvarts, hälleflinta 2 <0,1 10 5 handtagskärna kvarts 2 25,7 11 6 skrapa kvarts 1 4,7 12 6 mikrospån kvartsit 2 0,3 13 7 mikrospån hälleflinta 1 <0,1 14 8 borr kvarts 1 8,5 15 8 handtagskärna kvarts 1 12,8 16 14 mikrospån kvarts, hälleflinta 3 0,8 17 - mikrospån kvarts 1 <0,1

Vikt ca 617 g

9 m 10 13

5 6 14 15 m, hk s, m m 2 hk

4 20 3 2 1 hk hk

7 8 11 m b, hk 12 16

18 17 19 Röda siffror anger k/s rutnummer. b = borr, hk = handtagskärna, k = kniv, m = mikrospån, s = skrapa

F14. Borr, av kvarts.

F7. Handtagskärna, av kvartsit.

F3. Handtagskärna, av hälleflinta.

Samtliga mikrospån.

AVSLAG, SPLITTER

Kvarts Kvartsit Hälleflinta Grönsten Övrigt Anm Fnr Ruta Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal (g) (g) (g) (g) (g) 18 1 59,3 56 5,2 5 4,9 3 1,5 3 19 2 212,8 133 33,2 35 32,0 16 31,3 9 20 3 78,2 49 58,8 37 44,2 7 98,9 14 0,4 1* 21 4 31,4 27 10,5 12 2,6 5 9,3 5 22 5 77,7 80 12,2 4 25,8 23 53,0 32 23 6 77,6 59 53,0 20 59,0 24 57,8 14 24 7 56,0 43 51,9 9 48,0 9 5,4 4 2,2 1 25 8 189,3 44 85,0 24 30,3 22 32,5 4 26 9 0,3 1 9,1 3 0,6 1** - 10 ------27 11 107,7 20 28 12 49,9 12 18,9 5 8,5 4 29 13 5,9 6 5,8 2 11,2 2 0,8 1 3,8 1** 30 14 130,0 120 42,8 21 14,2 8 27,0 4 31 15 10,6 6 32 16 17,6 12 1,6 1 1,8 1 33 17 12,0 4 7,4 2 34 18 14,3 8 3,4 1 6,3 3 35 19 11,2 1 36 20 6,6 1 37 - 60,6 24 38,1 10 12,7 7 5,8 2 lösfynd 38 - 7,0 2 0,1 1 lösfynd S:a 1216,0 414,6 309,0 338,2 7,0 * = flinta. ** = porfyr

9 10 13 10,0 - 27,5 5 - 12

5 6 14 15 168,7 247,4 214,0 10,6 139 117 153 6

4 3 2 1 20 53,8 280,5 309,3 70,9 6,6 49 108 193 67 1

11 7 8 12 16 107,7 163,5 337,1 77,3 21,0 20 66 94 21 14

18 17 19 24,0 19,4 11,3 12 6 1

Fördelning av avslag och splitter per ruta

Röda siffror anger rutnummer. Svarta siffror anger vikt i gram. Gröna siffror anger antal avslag och splitter.

13 4.2.2 Benmaterial

Det tillvaratagna benmaterialet, som till största delen var mycket fragmenterat, har analyserats av Ylva Telldahl vid Osteologiska forskningslaboratoriet, Stockholm. (Bilaga 1)

BRÄNDA BEN

Fnr Ruta Vikt (g) Antal fragment Anm. 39 1 12,88 85 40 2 7,89 63 41 3 5,15 3 42 4 1,72 14 43 5 19,6 149 44 6 2,62 20 45 7 0,21 2 46 8 4,34 11 47 11 0,23 2 48 12 0,06 1 49 14 5,53 28 50 18 3,09 11 51 19 0,98 1 52 20 2,61 1 53 - 3,02 2 lösfynd S:a 69,93 393

9 10 13 - - -

5 6 14 15 19,6 2,62 5,53 -

4 3 2 1 20 1,72 5,15 7,69 12,88 -

11 7 8 12 16 0,23 0,21 4,34 0,06 -

18 17 19 3,09 - -

Brända ben, gram / ruta

14 5. DATERING OCH UTVÄRDERING

Sammansättningen av det påträffade stenmaterialet, borr, kniv/skrapa, mikrospån, handtagskärnor samt avslag och splitter, av olika bergarter, ger en preliminär datering till äldre stenålder.

Nivån över havet, ca 120 m, ger, under förutsättning att lokalen varit strandbunden, också en datering till mesolitikum.

M. Berglund, Landhöjningskurvor för Västernorrland

Dessa dateringar styrks av den 14C-analys som genomfördes vid Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet (bilaga II). Analysen gjordes på bränt ben från ruta 8.

Lab.nr. Uppmätt ålder BP Kalibrerat 1σ Kalibrerat 2σ δ¹³‰ PDB Ua-33936 7065 ± 60 6010 – 5890 BC 6060 – 5800 BC -21,5 BC = f Kr. BP = ”before present” = 1950 e Kr. Ua = Uppsala.

Vid den aktuella tidpunkten, ca 6000 f Kr, var lokalen belägen på en sandrevel mellan två större öar. Denna plats var med största sannolikhet inte speciellt lämplig som en renodlad boplats, däremot mer passande för en jakt-/fångststation. Den ringa mängden skärvsten/ skörbränd sten talar också för den senare tolkningen.

Vilket villebråd jagades då på denna plats? Läget, inte bara mellan två öar, utan även mellan två havsvikar, borde vara ypperligt för jakt på marina djur (fisk, säl och sjöfågel). Detta har emellertid inte kunnat styrkas av den osteologiska analysen av benmaterialet. Visserligen var detta mycket fragmenterat men de fragment som kunnat bestämmas har visat sig tillhöra bl a gräsätare.

6. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR

Holmvist, M., 2005, PM över utförd schaktkontroll på fastigheten Klingsta 3:10, Tuna sn, Medelpad. Rapport 2005:18, Kulturmiljöavdelningen, Länsmuseet Västernorrland.

Telldahl, Y., 2006, Osteologisk analys. Klingsta 3:10, TUN001, Tuna sn, Medelpad. Osteolgiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, Stockholm.

Bilaga I

Osteologisk analys Klingsta 3:10, TUN 001 Tuna sn, Medelpad

Ylva Telldahl Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet Stockholms universitet 2006

Osteologisk analys av Ylva Telldahl

Inledning Benmaterialet (TUN 001, Klingsta 3:10) som tillvaratogs vid en arkeologisk utgrävning av en mesolitisk boplats har analyserats, på uppdrag av Magnus Holmqvist och Länsmuseum Västernorrland. Materialet redovisas i bilaga 1.

Material och metod Totalt har 393 benfragment med en vikt av 69,93 g analyserats och utgörs av brända benfragment.

Analysen utfördes okulärt och med hjälp av komparativa samlingar på Osteoarkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Bevaringsgrad och tafonomi Hur väl bevarat ett benmaterial är beror till mycket stor del på i vilken typ av miljö som benen hamnar i vid begravning (Connor 2000). Den delen av benmaterialet som sedan grävs upp är troligen också endast en liten del av vad som kastats eller begravts på platsen över tiden. På grund av storleksvariationer och robustisitet på djurben kan tafonomiska faktorer favorisera bevaring av vissa arter och inte andra. Det har visat sig att större ben klarar sig bättre nedgrävda medan nedtrampning på exempelvis en boplats kan bevara mindre ben mer intakt än större ben (Lyman 1994).

Benfragmenten var ljusbruna i färgen med lite mörkare benyta vilket tyder på en hög förbränningsgrad (över 800 grader)(Bukistra & Ubelaker 1994:95). Bevaringen var dålig och fragmenten väldigt sköra. Medelstorleken av benelementen ligger kring 0,7 mm. Inga av benfragmenten uppvisade s.k. krackelering som tyder på att de legat ytligt och utsatts för sol och regn. Vidare har inga gnag- eller andra tandspår noterats.

Slaktspår Slaktspår uppkommer då man flår och rensar benen för exempelvis matkonsumtion. Den typen av spår kan ge information om de verktyg som använts och olika slakttekniker (Binford, 1981).

Endast ett benelement från ett litet däggdjur identifierades med ett troligt slaktspår. Detta var ett diafysfragment från långa rörben, av ett mindre däggdjur, med transversella snittspår. Av färgen att döma rör det sig inte om färska spår. Inga andra snittspår noterades i materialet men detta kan bero på dels den höga fragmenteringsgraden och dels den dåliga bevaringen av benstrukturen. Vidare har det på grund av fragmenteringsgraden inte varit möjligt att se om man slagit sönder benen för att komma åt benmärgen.

Resultat Av det totalt analyserade benmaterialet (tab. 1) har endast 29 stycken (7,3 %) på 19 g identifierats till antingen mindre (i storlek rådjur/får/get/svin/hund) eller större däggdjur (i älg/häst/nöt-storlek) och stor och liten gräsätare. Ett av dessa benelement kan eventuellt tillhöra björn. De oidentifierade fragmenten uppgick till 364 stycken med en vikt av 47,37 g.

Tabell. 1. Analyserat benmaterial Art Antal Vikt (g) Stort däggdjur 9 7,77 Mindre däggdjur 10 6,18 Stor gräsätare 5 5,68 Liten gräsätare 5 2,93 Oidentifierat 364 47,37 Summa 393 69,93

Majoriteten, 17 stycken, av de identifierade benelementen tillhör långa rörben som avser s.k. köttrika regioner och ett mindre antal, 6 stycken, tillhör de köttfattiga regionerna. Då så liten procent har identifierats till benelement och klass kan ingen slutsats dras om slaktförfarandet.

I materialet återfanns fyra benfragment med fusionerade ledytor från mindre respektive större gräsätare vilket ger indikation på att de tillhör vuxna individer.

Rent faunahistoriskt känner man till att det under mesolitikum i dessa områden förekom bl.a. älg, ren vilken var större än dagens tamren, björn, vikarsäl och eventuellt rådjur.

______

Referenser:

Binford, L R 1981 Bones. Ancient Men and Modern Myth. New york Academic Press. Bukistra, J.E, 1994 Standards. For Data Collection from Human Skeletal Remains. Ubelaker,D.H., Arkansas Archaeological Survey Research Series no. 44. Arkansas. Liljegren, R 1993 Från mammutstäpp till kohage. Djurens historia i Sverige.Wallin & Lagerås, P. Dalholm Boktr. Ab, Lund. Lyman R L 1994 Vertebrate Taphonomy. Cambridge University Press. O´Connor T 2000 The Arcaeology of Animal Bones.Sutton Publishing, Somerset. Sigvallius, B 1994 Funeral pyres. Iron Age cremations in north Spånga. diss. Stockholm.

19 itt n

Fnr Vikt (g) Ant Klass Art Benslag Del F-p F-d Hugg/s Kommentar Lösf 0,05 1 DD Oident. Oident. Ljusbrunbränd, 0,4 cm Lösf 2,97 1 DD ST DD Ev. Tibia Ledytefragment Ljusbrunbränd, 2 cm R1 0,37 1 DD L UNG Os Metarasalia Diafysfragment Ljusbrunbränd R1 0,52 1 DD M DD Hand- eller fotrotsben Fragment Ljusbrunbränd R1 0,27 1 DD Oident. Ledyta Fragment Ljusbrunbränd R1 0,63 1 DD Oident. Ledyta Fragment Ljusbrunbränd, strl 1,2 cm R1 8,67 77 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5-1 cm R1 0,47 2 DD ST DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbrända, 0,5 cm R1 1,11 1 DD ST UNG Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbränd, 1 cm R1 0,84 1 DD ST UNG Radius Distalt ledytefragment Ljusbrunbränd, strl 2 cm R2 0,85 1 DD L UNG Calcaneus Fragment Ljusbrunbränd, strl 1,9 cm R2 0,43 2 DD M DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbrända, strl, 1 cm R2 0,24 2 DD M DD Platta ben Ljusbrunbrända, strl 1cm R2 0,16 1 DD Oident. Cranium? Fragment Ljusbrunbränd, strl 1 cm R2 0,67 2 DD Oident. Oident. Ledytefragment Ljusbrunbrända, strl 1 cm R2 5,54 55 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5 - 1 cm R3 3,54 1 DD Ev URSUSCalcaneus Fragment Ljusbrunbränd, strl 2,5 cm R3 1,26 1 DD Oident. Ledyta Fragment Ljusbrunbränd, strl 1,7 cm R3 0,35 1 DD Oident. Oident. Ljusbrunbränd, strl 1,5 cm R4 1,72 14 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5 - 1 cm R5 0,8 1 DD M DD Hand- eller fotrotsben Corpusfragment Ljusbrunbränd R5 0,07 1 DD M DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbränd R5 0,16 1 DD M DD Ossa longa Diafysfragment x Ljusbrunbränd R5 8,16 116 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5 cm R5 6,77 24 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5-1,5 cm R5 0,89 1 DD Oident. Platta ben Fragment Ljusbrunbränd R5 0,79 1 DD ST DD Ev. Tibia Ev. ledytefragment Ljusbrunbränd R5 0,67 1 DD ST DD Oident. Ledytefragment Ljusbrunbränd R5 0,45 2 DD ST DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbränd R5 0,84 1 DD ST DD Vertebrae Corpusfragment Ljusbrunbränd R6 0,42 1 DD M DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbränd, 1 cm R6 2,07 18 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,2- 1 cm R6 0,13 1 DD Oident. Oident. Ledytefragment Ljusbrunbränd, strl 7 mm R7 0,21 2 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända 0,5 cm Del av proximal ledyta. R8 0,76 1 DD L UNG Radius Ledytefragment x Ljusbrunbränd, 1 cm Del av proximal ledyta. R8 0,3 1 DD L UNG Radius Ledytefragment Ljusbrunbränd, 0,7 cm. R8 1,7 8 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5-1,4 cm R8 1,58 1 DD ST DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrun bränd, 2,2 cm R11 0,23 2 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, 0,7 cm R12 0,06 1 DD Oident. Oident. Ljusbrunbränd, 0,5 cm R14 3,33 25 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5 - 1 cm R14 1,08 1 DD Oident. Platta ben Ljusbrunbränd, strl 1,5 cm R14 0,59 1 DD ST UNG Phalanx Distalt ledytefragment x Ljusbrunbränd, strl 1,4 cm R14 0,53 1 DD ST UNG Phalanx Distalt ledytefragment x Ljusbrunbränd, strl 1,5 cm Del av distal ledrulle. R18 0,65 1 DD L UNG Femur Condylfragment x Ljusbrunbränd, 1cm. R18 2,44 10 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5-1,5 cm R19 0,98 1 DD Oident. Oident. Ljusbrunbränd, strl 1,5 cm R20 2,61 1 DD ST UNG Ulna Ledytefragment Ljusbrunbränd, strl 2 cm

Bilaga 1. Benlista. Medelpad, Tuna sn, Klingsta 3:10, TUN 001. (ST DD = stort däggdjur, M DD = mindre däggdjur, L UNG = liten gräsätare, ST UNG = stor gräsätare, Oident. = oidentifierat).

Bilaga II