Sundsvall! Open Times: 1 Sep
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Va-Plan För Sundsvalls Kommun
Va-översikt Va-plan för Sundsvalls kommun Antagandehandling september 2014 Va-översikt, en del av va-plan för Sundsvall kommun antagande- handling september 2014 2 Innehållsförteckning 1..........Inledning ................................................................................................................................ 5 2.1 ....Va-planens olika delar ............................................................................................................. 5 2.2 ....Metod ...................................................................................................................................... 5 2..........Kommunala mål .................................................................................................................... 6 2.1 ....Hållbar tillväxtstrategi .............................................................................................................. 6 2.2 ....Mål- och resursplan ................................................................................................................. 6 2.3 ....Översiktsplan Sundsvall 2021 ................................................................................................. 6 2.4 ....Miljömål ................................................................................................................................... 7 3..........Ansvar för vattenförsörjning och avlopp ............................................................................ 8 3.1 ....Bakgrund ................................................................................................................................ -
Beståndskatalog För Näringslivsarkiv I Norrland-NIN I Denna Beståndskatalog Får Man En Överblick Över Vilka Arkiv Som Finns Hos NIN
Sida 1 av 14 Beståndskatalog för Näringslivsarkiv i Norrland-NIN I denna beståndskatalog får man en överblick över vilka arkiv som finns hos NIN. Är man intresserad av ett speciellt arkiv kan man gå vidare och söka efter arkivförteckning till det arkivet i Nationella Arkivdatabasen eller genom att ringa eller maila oss och ställa frågor. Till de allra flesta arkiven har vi också en kortare historik, som berättar om företagets, föreningens eller organisationens historia. Till ett av våra mest efterfrågade och största arkiv, Graningeverkens AB med över 100 olika arkivbildare och nästan 500 års historia, har vi en särskild forskarhandledning. I denna enkla beståndskatalog kan man inte se vilka arkiv som är skyddade av sekretess eller har andra förbehåll, vilken ägaren av arkivet är eller liknande detaljer. Arkivbildare År AF - Alby Nya Kloratfabriks AB 1899-1979 Alby Nya Kloratfabriks Pensionsstiftelse 1955-1969 Alfta Elektriska AB 1920-1940 Allmänna Sparbanken, Arbrå 1919-1920 Allmänna Sparbanken, Gävle 1916-1922 Allmänna Sparbanken, Kilafors 1919-1920 Allmänna Sparbanken, Sundsvall 1929 Allåns Flottningsförening 1928-1958 ALMI Företagspartner Västernorrland AB 1994-2008 Anrep, Annie, konsulinnans, handlingar 1893-1961 Apoteket i Skog 1864-1954 Arbetsutskottet Utansjö av Graningebolagens Sociala Fond 1961-1969 Arboga Bryggeri AB 1903-1980 Arbrå Elektriska Distribution AB 1918-1928 Arbrå Kraftverk AB 1810-1989 Arbrå Kraftverks Allmänna Pensionsstiftelse 1968 Avesta Storfors Byggnadskommitté 1892-1954 Backe Elektriska AB 1908-1955 Backlund -
|42| Trondheim
Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41, Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Gävle-Stockholm tab 43, |42| alla tåg Ljusdal-Gävle tab 44 13 dec 2020-1 aug 2021 Norrtåg SJ SJ SJ Norrtåg SJ SJ SJ SJ Norrtåg Norrtåg Norrtåg Norrtåg Norrtåg 22 nov 2021-11 dec 2021 2 Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg 2 Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg 2 2 2 2 2 Tågnummer 7501 591 567 593 7503 597 10595 595 575 7505 7531 7521 7521 7531 Period 14/12-2/7 5/7-30/7 13/12-2/5 9/5-5/12 3/4 25/12-1/1 22/11-10/12 Dagar M-F M-F Dagl M-F M-F L SoH SoH Dagl M-F SoH L SoH km Går även / Går ej 3 4 5 6 7 0 fr Heimdal 5 fr Marienborg 7 fr Skansen 9 t Trondheim Sentral 9 fr Trondheim Sentral 21 fr Vikhammar 32 fr Hommelvik 41 fr Hell 51 fr Hegra 81 fr Gudå 90 fr Meråker 97 fr Kopperå 115 t Storlien 115 fr Storlien 128 fr Enafors 140 fr Ånn 163 t Duved 163 fr Duved 6.00 7.43 8.00 172 t Åre 6.07 | 8.07 172 fr Åre 6.08 7.55 p 8.08 185 fr Undersåker 6.17 | 8.17 198 fr Järpen 6.27 | 8.36 209 fr Mörsil 6.35 | 8.44 256 fr Krokom 7.03 | 9.12 276 fr Östersund Västra 7.18 | 9.26 277 t Östersund C 7.21 9.09 9.29 277 fr Östersund C 5.19 5.34 7.01 7.22 7.33 9.20 9.20 9.26 9.30 9.30 9.31 292 fr Brunflo 5.28 | | 7.32 | | | 9.36 9.39 9.39 9.39 310 fr Pilgrimstad 5.40 | | 7.44 | | | 9.48 9.51 9.51 9.51 325 fr Gällö 5.51 | | 7.56 | | | 9.59 10.02 10.02 10.02 337 fr Stavre 6.00 | | 8.05 | | | 10.08 10.10 10.10 10.10 348 fr Bräcke 6.08 6.16 7.46 8.13 8.20 10.02 10.02 10.16 10.18 10.18 10.18 378 t Ånge 6.27 6.33 8.03 8.30 8.38 10.20 10.20 10.32 10.34 10.34 10.34 378 fr Ånge -
Approaches to Road Network Vulnerability Analysis
Approaches to Road Network Vulnerability Analysis Erik Jenelius Licentiate Thesis in Infrastructure with specialisation in Transport and Location Analysis November 2007 Division of Transport and Location Analysis Department of Transport and Economics Royal Institute of Technology (KTH) SE-100 44 Stockholm, Sweden TRITA-TEC-LIC 07-002 ISSN 1653-445X ISBN 13: 978-91-85539-24-6 ISBN 10: 91-85539-24-4 Akademisk avhandling som med tillstånd av Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm framlägges till offentlig granskning för avläggande av teknologie licentiatexamen tisdagen den 6 november 2007 kl 13.00 i sal V-sem, Teknikringen 78A, 1 tr, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. www.infra.kth.se/~jenelius/ © Erik Jenelius 2007 Jenelius, E., 2007, Approaches to Road Network Vulnerability Analysis. Depart- ment of Transport and Economics, KTH, Stockholm. ISBN 10: 91-85539-24-4. Abstract Incidents in the road transport system can have large negative consequences for the society and the business community. The basic aim of vulnerability analysis is to identify scenarios that i) would lead to severe consequences, and ii) have some likelihood of being realized in the future. The Thesis proposes two main approaches to vulnerability analysis. The first significant component of the analysis is to identify important links in the road net- work, i.e., links where a disruption would lead to severe consequences. The second component is to identify exposed users, i.e., users for which the consequences of a disruption would be particularly severe. Paper I introduces the concepts of importance and exposure and how they can be operationalized in terms of increased travel time when road links are closed. -
View Its System of Classification of European Rail Gauges in the Light of Such Developments
ReportReport onon thethe CurrentCurrent StateState ofof CombinedCombined TransportTransport inin EuropeEurope EUROPEAN CONFERENCE OF MINISTERS TRANSPORT EUROPEAN CONFERENCE OF MINISTERS OF TRANSPORT REPORT ON THE CURRENT STATE OF COMBINED TRANSPORT IN EUROPE EUROPEAN CONFERENCE OF MINISTERS OF TRANSPORT (ECMT) The European Conference of Ministers of Transport (ECMT) is an inter-governmental organisation established by a Protocol signed in Brussels on 17 October 1953. It is a forum in which Ministers responsible for transport, and more speci®cally the inland transport sector, can co-operate on policy. Within this forum, Ministers can openly discuss current problems and agree upon joint approaches aimed at improving the utilisation and at ensuring the rational development of European transport systems of international importance. At present, the ECMT's role primarily consists of: ± helping to create an integrated transport system throughout the enlarged Europe that is economically and technically ef®cient, meets the highest possible safety and environmental standards and takes full account of the social dimension; ± helping also to build a bridge between the European Union and the rest of the continent at a political level. The Council of the Conference comprises the Ministers of Transport of 39 full Member countries: Albania, Austria, Azerbaijan, Belarus, Belgium, Bosnia-Herzegovina, Bulgaria, Croatia, the Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, the Former Yugoslav Republic of Macedonia (F.Y.R.O.M.), Georgia, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Moldova, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, the Russian Federation, the Slovak Republic, Slovenia, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey, Ukraine and the United Kingdom. There are ®ve Associate member countries (Australia, Canada, Japan, New Zealand and the United States) and three Observer countries (Armenia, Liechtenstein and Morocco). -
Ökat Kollektivtrafikresande I Mittstråket Sundsvall - Östersund - Trondheim
Ökat kollektivtrafikresande i Mittstråket Sundsvall - Östersund - Trondheim Dokumentinformation Analys av ökat kollektivtrafikresande i Mittstråket Sundsvall-Trond- Titel: heim Serie nr: 2019:85 Projektnr: 18203 Författare: Sebastian Fält Anna-Klara Ahlmér Erika Johansson Alexander Börefelt Medverkande: Mats Améen Jonas Åström Thomas Montgomery Kvalitetsgranskning: Mats Améen Beställare: Mittstråket, Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland, Norrtåg, Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland och Kollektivtrafikmyndigheten Västernorrland. Kontaktperson: Marika Bystedt Gaulitz, tel 0611-34 93 06 Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 0.1 2019-05-10 Första utkast Beställare 0.9 2019-06-20 Reviderad rapport efter synpunkter Beställare 1.0 2019-10-15 Slutrapport Beställare Trivector Traffic Vävaregatan 21 SE-222 36 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 00 [email protected] Förord Projekt Mittstråket syftar till att stärka stråket som ett funktionellt och hållbart gränsöverskridande transportstråk för att främja utvecklingen i Mittnorden. För att åstadkomma det behöver flera åtgärder genomföras, tex investeringar i infra- strukturen eller att stimulera och underlätta för ett ökat antal hållbara resor längs Mittstråket. Projekt Mittstråket gav hösten 2018 Trivector i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas av ansvariga aktörer för såväl kortsiktig som långsiktig planering av kollektivtrafik och andra åtgärder som bidrar till överflyttning av resande med bil till kollektivtrafik utmed Mittstråket. Trivectors projektgrupp har bestått av Mats Améen (kvalitetsansvarig), Anna- Klara Ahlmér Alexander Börefelt, Lina Dahlberg, Erika Johansson, Sebastian Fält (projektledare) och Jonas Åström. Kontaktpersoner hos Beställaren har varit Marika Bystedt Gaulitz och Christin Borg, båda vid Länsstyrelsen i Västernorr- land. Göteborg juni 2019 i Trivector Traffic Sammanfattning En nyligen genomförd analys visar att kollektivtrafikens marknadsandel i Mitt- stråket endast uppgår till ca 10 procent av alla resor i stråket. -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
The Economical Geography of Swedish Norrland Author(S): Hans W:Son Ahlmann Source: Geografiska Annaler, Vol
The Economical Geography of Swedish Norrland Author(s): Hans W:son Ahlmann Source: Geografiska Annaler, Vol. 3 (1921), pp. 97-164 Published by: Wiley on behalf of Swedish Society for Anthropology and Geography Stable URL: http://www.jstor.org/stable/519426 Accessed: 27-06-2016 10:05 UTC Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://about.jstor.org/terms JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship. For more information about JSTOR, please contact [email protected]. Swedish Society for Anthropology and Geography, Wiley are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to Geografiska Annaler This content downloaded from 137.99.31.134 on Mon, 27 Jun 2016 10:05:39 UTC All use subject to http://about.jstor.org/terms THE ECONOMICAL GEOGRAPHY OF SWEDISH NORRLAND. BY HANS W:SON AHLMrANN. INTRODUCTION. T he position of Sweden can scarcely be called advantageous from the point of view of commercial geography. On its peninsula in the north-west cor- ner of Europe, and with its northern boundary abutting on the Polar world, it forms a backwater to the main stream of Continental communications. The southern boundary of Sweden lies in the same latitude as the boundary between Scotland and England, and as Labrador and British Columbia in America; while its northern boundary lies in the same latitude as the northern half of Greenland and the Arctic archipelago of America. -
Developing Sustainable Cities in Sweden
DEVELOPING SUSTAINABLE CITIES IN SWEDEN ABOUT THE BOOKLET This booklet has been developed within the Sida-funded ITP-programme: »Towards Sustainable Development and Local Democracy through the SymbioCity Approach« through the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR ), SKL International and the Swedish International Centre for Democracy (ICLD ). The purpose of the booklet is to introduce the reader to Sweden and Swedish experiences in the field of sustainable urban development, with special emphasis on regional and local government levels. Starting with a brief historical exposition of the development of the Swedish welfare state and introducing democracy and national government in Sweden of today, the main focus of the booklet is on sustainable planning from a local governance perspective. The booklet also presents practical examples and case studies from different municipalities in Sweden. These examples are often unique, and show the broad spectrum of approaches and innovative solutions being applied across the country. EDITORIAL NOTES MANUSCRIPT Gunnar Andersson, Bengt Carlson, Sixten Larsson, Ordbildarna AB GRAPHIC DESIGN AND ILLUSTRATIONS Viera Larsson, Ordbidarna AB ENGLISH EDITING John Roux, Ordbildarna AB EDITORIAL SUPPORT Anki Dellnäs, ICLD, and Paul Dixelius, Klas Groth, Lena Nilsson, SKL International PHOTOS WHEN NOT STATED Gunnar Andersson, Bengt Carlsson, Sixten Larsson, Viera Larsson COVER PHOTOS Anders Berg, Vattenfall image bank, Sixten Larsson, SKL © Copyright for the final product is shared by ICLD and SKL International, 2011 CONTACT INFORMATION ICLD, Visby, Sweden WEBSITE www.icld.se E-MAIL [email protected] PHONE +46 498 29 91 80 SKL International, Stockholm, Sweden WEBSITE www.sklinternational.se E-MAIL [email protected] PHONE +46 8 452 70 00 ISBN 978-91-633-9773-8 CONTENTS 1. -
Healthy Migrant Perspectives on Disability and Mobility in a Nineteenth-Century Population
Healthy migrant perspectives on disability and mobility in a nineteenth-century population Johan Junkka, Lotta Vikström and Erling Häggström Lundevaller CEDAR Working Papers 2021:19 Centre for Demographic and Ageing Research Healthy migrant perspectives on disability and mobility in a nineteenth-century population Johan Junkka Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR), Umeå University, Sweden Lotta Vikström Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR), Umeå University, Sweden Erling Häggström Lundevaller Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR), Umeå University, Sweden Abstract The strong association between weak health and immobility suggests why there is insufficient knowledge on how disability affects human migration, historically and today. Swedish parish registers digitized by the Demographic Data Base (DDB), Umeå University, enable this study to investigate a 19th-century population of more than 35,000 including a group long hidden in research and society because of disability. First, rates and regressions demonstrate that disability impeded the migration of both men and women albeit with variations by disability type and over time. During industrialisation the overall migration risk was increasing, but not in case of disability. Second, spatial analysis shows that disability limited the distance migrants crossed, especially in the pre-industrial period and among women. During industrial time, migrants’ distance and destinations became less determined by disability. We address healthy migrant perspectives and lock-in mechanisms to discuss the disability differences in migration. CEDAR working papers 2021:19 This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 license. Views or opinions expressed in working papers are attributable to the authors and do not necessarily reflect those of Umeå University. -
Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2201 Bostad 2281088 Centrum utom stora torget i Sundsvalls kommun 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun 2281091 Norra Kajen i Sundsvalls kommun 2284020 Örnsköldsvik centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2201 Butik 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2201 Kontor 2281088 Centrum utom stora torget i Sundsvalls kommun 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun 2281091 Norra Kajen i Sundsvalls kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2202 Bostad 2262112 Timrå centrum 2280042 Härnösands centrum 2281090 Sundsvalls tätort utom centrum 2281095 Sallyhill och Sidsjö i Sundsvalls kommun 2284014 Örnsköldsviks tätort utom centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 5 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2202 Butik 2281080 Birsta väst i Sundsvalls kommun 2281081 Birsta öst i Sundsvalls kommun 2281093 OBS Stormarknad Bydalen i Sundsvalls kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 6 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer -
Byggplats 2-2018
Byggplatsn n n 2-2018 SUNDSVALL SUNDSVALL VÄXER Mer än 30 projekt byggstartar Stor satsning Guide: Ta dig Så blir nya på fjärrvärme fram under resecentrum i Njurunda byggtiden vid järnvägen www.sundsvallväxer.se Sundsvall växer Antal personer Innan 2021 har befolkningen 108 000 i Sundsvall passerat 106 000 100 000 invånare 104 000 102 000 100 000 98 000 96 000 92 000 90 000 88 000 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 År Vi blir allt fler Sundsvallsbor och nu ställer vi om för att anpassa kostymen. När näringslivet växer, fler studenter flyttar in och nya små sundsvallsbor är på väg behöver vi skapa mer plats för oss alla. Vi behöver bygga fler bostäder, skapa bättre trafiklösningar, bygga nya vattenledningar och mycket mer. www.sundsvallväxer.se Volvo L60H HJULLASTARE med lock-up DEN BÄSTA BLEV PRECIS Sundsvall ÄNNU BÄTTRE växer Låt uppgraderade L60H sköta de allra tyngsta uppgifterna – den är konstruerad för att få mer gjort med lägre bränsleförbrukning. Med en ny viktoptimerad lastenhet, omarbetad motvikt och ökad topphastighet på 50 km/h, tack vare den valbara lock-up-funktionen, har nästa generations hjullastare upp till 20 % högre bränsleeffektivitet. Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Mer information: Leif-Åke Strömstedt, Swecon i Sundsvall på 070 - 398 63 13. Swecon Anläggningsmaskiner AB Antal personer Innan 2021 har befolkningen Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se 108 000 i Sundsvall passerat 106 000 100 000 invånare 104 000 102 000 100 000 98 000 96 000 92 000 90 000 Smygstarta 88 000 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 År din bostadsdröm Drömmar förändras med tiden.