DOCSLIB.ORG

TORRINGEN Och JÄMTGAVELN En Historisk Studie

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
TORRINGEN Och JÄMTGAVELN En Historisk Studie TORRINGEN och JÄMTGAVELN en historisk studie Ivan Johnson 1996/2008 TORRINGEN OCH JÄMTGAVELN en historisk studie Medverkande till denna boks publicering. Länsstyrelsen i Västernorrland. Medelpadskommittén och Ånge kommun. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning……………………………………………………………………………………………………………..... 1 KAPITEL I DEN KULTURGEOGRAFISKA UTVECKLINGEN ………………….………………………………………… 2 - Landskapet Medelpads topografi och de mellanfolkliga förbindelserna……………................................................. 2 KAPITEL II MEDELPADS CENTRALA BYGDER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLSUTVECKLINGEN …. 3 - Bronsåldersfynden är få i Medelpad………………………………………………………………………………… 3 - Två huvudleder……………………………………………………………………………………………………… 3 - Vilken väg valde jämtarna vid sina färder österut?………………………………………………………………..... 4 KAPITEL III NÅGOT OM HISTORISKA HÄNDELSER AV VIKT I SVERIGE, NORGE, JÄMTLAND OCH BORG- SJÖ UNDER MEDELTIDEN ………………………………………………………………………………………. 5 - Var Jämtland eget land?.............................................................................................................................................. 5 - Ragunda och det Östra riket........................................................................................................................................ 6 - Jämtland och Sverige under 1300-talet……………………………………………………………………………… 7 - Nordisk samverkan men även stridigheter 1376-1501…………………………………………………………….... 7 KAPITEL IV 1273-, 1482- och 1489-ÅRS LANDSSKRÅN JÄMTE 1501-ÅRS LAGMANSDOM ……………………………. 8 - Norges landsskrå…………………………………………………………………………………………………….. 8 - Jämtlands landsskrå…………………………………………………………………………………………………. 8 - Medelpads landsskrå………………………………………………………………………………………………… 8 - 1501-års lagmansdom……………………………………………………………………………………………….. 9 KAPITEL V GRÄNSOMRÅDEN OCH GRÄNSER ……………………………………………………………………………. 10 - Historisk bakgrund…………………………………………………………………………………………………..10 - Behovet av konkreta gränser………………………………………………………………………………………...10 - Har Borgsjö varit norskt land?.................................................................................................................................... 10 - Något om gränser och gränstvister ………………………………………………………………………………….11 - ”Medelpadheboernes wittnesskrift” och vad ett ej använt gränsröse berättar……………………………………….11 - Drottning Kristinas karta 1645 med flera kartor……………………………………………………………………. 12 - Ett gränsröse utan gränslinjer………………………………………………………………………………………..18 KAPITEL VI FÖRBINDELSELEDER OCH VÄGAR …………………………………………………………………………...19 - Något om deras ålder, regelverk och sträckningar samt om de resandes sätt att färdas…………………................. 19 - Ljungaleden och dess förgreningar mot i förstone Torringen och Jämtgaveln……………………………………...19 - Vägarna hade mycket länge en låg standard………………………………………………………………………...20 - Att resa sommartid………………………………………………………………………………………………….. 20 - Underkvistade ridvägar……………………………………………………………………………………………... 20 - Att resa vintertid……………………………………………………………………………………………………. 21 - Den äldre- och den yngre Ljungaledens bileder……………………………………………………………………. 21 - Borgsjölederna……………………………………………………………………………………………………… 21 - Sommarleden Tälje-Lombäcken- Hällsluten-Hemsjö-Bröckling -Bräcke…………………………………………. 22 - Ryttarvägen…………………………………………………………………………………………………………. 22 - Pilgrimsstigen, Ridvägen och Poststigen genom Jämtgaveln……………………………………………………….23 - Några andra vägleder berörande Borgsjö som det berättas om…………………………………………………….. 24 KAPITEL VII FANNS DET ETT SEGELSEHUS VID TORRINGEN OCH OM SÅ; VILKA KAN HA NYTTJAT DET ….25 - Något om inrättande av segelsehus och om hur det fick brukas.................................................................................25 - Vilka kända personer i forna tider kan ha färdats över Torringen?............................................................................ 26 - Kyrkoprelater, kungligheter och ett blivande helgon rastar på Badstugunäset?.........................................................26 - Kung Magnus Eriksson och hans familj..................................................................................................................... 27 - Den heliga Birgitta och Torringen............................................................................................................................. 27 KAPITEL VIII NÄRKARTA ÖVER TORRINGEN OCH FÖRSÖK TILL NAMNSTUDIE …………………………………...28 - Försök till namnstudie.................................................................................................................................................29 - Är Badstugunäset, Biskopsnäset och Thorhoigs eid samma plats………………………………………………….. 29 - Nidingsdåd vid gränsröset...........................................................................................................................................29 - Vad kan eid i Thorhogs eid betyda............................................................................................................................ 29 - Hur kan namnet Badstugunäset ha bildats?................................................................................................................ 30 - Vad säger namnforskningen om termen stuga............................................................................................................31 - Badstugunäset/Bastunäset och Biskopsnäset är det samma näs?................................................................................31 Namnet Rastbodarna och något om platsen ............................................................................................................. 32 - Rastbodarnas areal..................................................................................................................................................... 33 - Höslått......................................................................................................................................................................... 33 - Skogsarbetare bor i Rastbodarna…………………………………………………………………………………….33 Något om sjönamnet Torringen och de andra namnen i sjön och Jämtgaveln …………………………………. 34 - Vattendragen i övrigt jämte deras namn och fiskbestånd........................................................................................... 40 KAPITEL IX BEBYGGELSEHISTORIA OCH PERSONALIA ……………………………………………………………….. 44 - Nybyggevallen............................................................................................................................................................ 44 - Skogsavvittringen 1766-1768..................................................................................................................................... 45 - Annat ställe för nybygge............................................................................................................................................. 45 - Den äldre och yngre bebyggelsen på Badstugunäset.................................................................................................. 45 - Avvittring, skattläggning och inrymning av Badstugunäsets kronoallmänning......................................................... 46 - Gullik Ersson i Hallsta och hans uppdragsgivare (?)otålig (-a).................................................................................. 48 - Näsbor protesterar mot Gullik Erssons åstundan efter Badstugunäsets kronoallmänning......................................... 48 - Gullik Ersson hela Badstugunäsets kronoallmänning innan han äger den................................................................. 48 - A. P. Hedberg i Sundsvall köper halva Badstugunäsets krononybygge..................................................................... 49 - En tredje ansökan om införsel och äntligen bifall..................................................................................................... 49 - A. P. Hedberg blir ägare till hela kronoallmänningen................................................................................................ 50 - Nybygget Badstugunäsets arealer............................................................................................................................... 50 - Nybygget och rätten till fiske i Torringen...................................................................................................................51 - Personalia för Gullik Ersson, Jonas Backlund och Anders Petter Hedberg............................................................... 51 KAPITEL X VERKSAMHETER OCH BOENDE PÅ BADSTUGUNÄSET 1866 - 1893 ........................................................ 52 - Bebyggelselämningar och odlingsrester..................................................................................................................... 53 - Något om att bo och verka på Badstugunäset………………………………………………………………………. 54 - När fru Sundberg gick över Torringens isbelagda vatten midommaraftonen nödåret 1867.......................................55 - Att handla livsförnödenheter.......................................................................................................................................55 - Auktion på Badstugunäset.......................................................................................................................................... 56 - Badstugunäset en viktig samlingsplats....................................................................................................................... 56 - Odlingsverksamheten..................................................................................................................................................56
Load more

Recommended publications
  • Karta Över Driftområde Ånge (Pdf, 2,5
    1 7 8 6 7 5 Bleka 1 Börjesjö 2 Öster-Övsjö Kilen 9 2 1 Flomyran 585 5 727 5 4 721.1 Håsjöbyn 701 87 9 Rossbol 729 24 7 Björknäset Åbbåsen 2 Ångsta Tand 5 Östansjö 7 Bjärme 6 734 20 8 74 0 7 7 5 7 710720.1 Böle Östra 8 59 598 7 4 Tandsbyn 36 Östergraninge 1 Haga Hosjö 7 Västeråsen Bispgården 8 Tramsta Östbyn 2 5 Fåker596 7 5 Grönviken 737 Bleka 715.1 8 86 773 2 Ålsta556 Loke Marsätt Tavnäs Holmsjö Kälarne DRIFTOMRÅDESKARTA 5 Valne Gastsjö Åsan Fjällsta 715 Österåsen 5 7 5 Viken 323 8 Utanede Torsäng Ansjö 2 3 Sanne 80 5 5 331 590 5 58 Hållborgen 5 Fanbyn 0 70 .1 73 Brännan Kvarnbacken Börön 7 5 3 Dockmyr Pilgrimstad 7 7 Hölleforsen Landsom 5 Berge Landsom 14 9 Sörviken Ånge 3 Anviken 583!$ Håvdsjö 22 Näcksta 726 7 554.1 554 Skylnäs Hackås Värviken Tomasgård 591 55 568 Gällö Långliden 3 7 Förberg 567 Lund Östnår 0 708 6 17 Korsåmon Sund 7 55 Datum: 2020-08-27 2 707 Långsvedjan Grimnäs Storåsen Boda Skala (A3): 1:450 000 7 Västanå 1 Norder-Ösjö 8 Södra Ösjö 5 . 6 713 1 5 Mälgåsen Hällsjömon 0 3,5 7 10,5 14 17,5 5 Skurun 50 Grötingen 71 575 51 5 Gimdalen 8 6 574 Flatnor 559 4 km Vigge Salsån Rind 1 Vattviken Stavre Laxsjön © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 564 .1 Ammer 4 Döviken 3217 563 86 5 Bodsjöbyn Hoverberg Nor Sörbygden Dödre 56 7 Västanbäck 549 6 0 4 5 19 4 7 Albacken Oxsjö 5 Skucku Finnäs Galhammar Mordviken 0 716 4 Gråssjön Sillre 6 544.2Östberg 7 698 Vägar i driftområdet Våle Grönviken 1 711 Brudsjön 542Svenstavik Näkten 2 Strandåker Ljungå 544.1 Sösjö Bingsta Bräcke Dacke Lillhallen Bergsviken Hunge 46 Slättmon Driftklass 1-3* 5 Klärke Rörön Dackebrännan 81 543 6 6 3 6 Brynje 9 8 Sidsjö 1 Räggen Loviken Driftklass 4-5* 546.1 .
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag
    Liden Holmsjön ± E14 Leringen 86 Indal Stavreviken Bergeforsen Ånge83 Söråker Fränsta Timrå Alby Ljungaverk Hovid Torpshammar Kovland Sundsbruk Tuna- dal Vi Östavall Alnön StödeE14 Fanbyn Karta 1 Karta 2 Sundsvall Nedansjö Ankarsvik Vattjom Matfors Stockvik Allsta Karta 3 SvartvikEssvik Juniskär Lucksta KvisslebySkottsund Dingersjö Njurundabommen Karta 4 E4 83 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Hassela Vattendraget Ljungan - kartbladsindelning Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Gnarp 0 5 10 15 Km 2009-11-16 Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± E14 83 Borgsjön Ånge Erikslund Ångesjön Alby Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Östavall Vattendraget Ljungan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har inte Fyllning inventerats. Tätort >200 invånare 2009-11-16 0 1 2 3 4 Km Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± Fränsta Torpsjön Torpshammar Ljungaverk E14 Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljungan - karta 2 Redovisningen
    [Show full text]
  • Bebyggd Mark I Strandskyddsområden 2005
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(54) Bebyggd mark i strandskyddsområden 2005 MI0807 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Administrativa uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången MI0807_DO_2005 11-03-09 10.41 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(54) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Miljövård 0.2 Statistikområde Statistikområde: Markanvändning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: SCB, RM/MN Postadress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress:
    [Show full text]
  • Härnösands Stift
    Valtyp Valomradesnamn Valkrets Nomgrupp Listplacering Kandidatnamn KompletterandeUppgifter Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 1 Lotta Appelqvist 61, egenföretagare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 2 Axel W Karlsson partioberoende, 73, präst Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 3 Deborah Englund 52, översättare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 4 Sven Valerio 46, forskningsingenjör Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 5 Mikael Jansson 55, processoperatör Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 6 Marie Axelsson Ahl 63, trädgårdsmästare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 7 Yvonne Lindholm 55, egenföretagare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Alternativ för Sverige 8 Gustav Kasselstrand 34, partiledare Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 1 Margareta Winberg 74 år, Östersund Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 2 Mikael Sjölund 51 år, Sollefteå Kyrkomötet Trossamfundet Svenska kyrkan Härnösands stifts valkrets Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 3 Lena Sjöberg 62 år, Sundsvall Kyrkomötet Trossamfundet Svenska
    [Show full text]
  • A1-Karta Markanv Inlandet ÖP2021 140410
    Kartans beteckningar för mark- och vattenanvändning ÖP tätort, inland etc. Pendelstation Avgränsning av områden för kompletterande generella 6WDWLRQKnOOSODWVYLGMlUQYlJVRPSODQHUDVHOOHUYLGDUHXWYHFNODV riktlinjer. Se vidare i planförslagets textdel. Resecentrum, utvecklas FÖP som ska gälla i ÖP2021 5HVHFHQWUXPXQGHUXWYHFNOLQJNQ\WHUVDPPDQWnJEXVVJnQJ Här gäller särskilda riktlinjer som redovisas i en fördjupad F\NHOWD[LRFKELO Kroktjärnsberget översiktsplan. Järnvägsreservat Vackerhöjden Yta av intresse för framtida järnväg. Utveckling vägförbindelser Gussjöhöjden Nedsänkt järnväg Kälhöjden Skissad förbindelselänk (QQHGVlQNQLQJRFK|YHUE\JJQDGDYMlUQYlJHQSODQHUDV6H Vithöjden Stor-Gussjön +lUÀQQVXWYHFNOLQJVLGpHUWLOOHQQ\YlJOlQNDQWLQJHQLIRUPDY vidare i fördjupad översiktsplan. Svartdalsberget Paljacka ELOYlJHOOHU*&YlJVRPNDQYDUDDYVWUDWHJLVNEHW\GHOVH/lJHW är inte fastlagt. Pendelstation på längre sikt ,GpWLOOIUDPWLGDWnJKnOOSODWVOlJH/RNDOLVHULQJRFKDQGUD Paljackhöjden Indalsälven Ev. utveckling transportled Torberget förutsättningar är inte utredda. Stor-Gussjön 'nQ\D(RFK/RJLVWLNSDUNHQÀQQVSnSODWVNDQHWWI|UlQGUDW Långliden Vargetjärnhöjden Storberget WUDQVSRUWÁ|GHPHGI|UDEHKRYDYnWJlUGHUSnGHWWDYlJQlW Bevara Natur/Kultur Stor-Gussjön Bebyggelseutveckling Bevara natur-/kulturlandskapet Långsvedjan 9lUGHIXOOWODQGVNDSVRPVNDVN\GGDVIUnQQHJDWLYSnYHUNDQSn Bostäder Fågelvinberget YlUGHQJlOODQGHQDWXUNXOWXUODQGVNDSIULOXIWVOLYRFKELRORJLVN Gravåsen Snårhöjden )|UVODJWLOOQ\WWERVWDGVRPUnGH2PUnGHWVNDUDNWlUEHVNULYVL Mårdstockdalen Nordansjöhöjden mångfald. Örasjöåsen SODQI|UVODJHWVWH[WGHO6W|UUHEHE\JJHOVHJUXSSHUE|URFNVn
    [Show full text]
  • Geographical Reports
    Geographical Reports THE EVOLUTION OF UPPER NORRLAND'S PORTS AND LOADING PLACES 1750—1976 Ian G. Lay ton UMEA1981 No 6 Department of Geography University of Umeå ine for read 39 paper study 19 factors features 7 thus played was thus 8 industiral. industrial 9 revolution revolution, 11 America. America, 10 ce be 1 utilized utilized. 8 specificially specifically 13 nineteenth century nineteenth-century 30 two-and-a-quarter two and a quarter 28 permittet permitted THE EVOLUTION OF UPPER NORRLAND'S PORTS AND LOADING PLACES 1750—1976 AKADEMISK AVHANDLING, SOM MED VEDERBÖRLIGT TILLSTÂND AV REKTORSÄMBETET VID UMEÅ UNIVERSITET FÖR VINNANDE AV FILOSOFIE DOKTORSEXAMEN FRAMLÄGGES TILL OFFENTLIG GRANSKNING VID GEOGRAFISKA INSTITUTIONEN, FÖRELÄSNINGSSAL F 1, SÖDRA PAVILJONGERNA, UMEÅ UNIVERSITET, FREDAGEN DEN 10 APRIL 1981, KL 10.00 av IAN G. LAYTON MA Umeå 1981 — Norrlands-tryck i Umeå AB The Evolution of Upper Norrland's Ports and Loading Places 1750-1976. lari G Layton, The Department of Geography, University of Umeå, Sweden. Abstract: Models of port development have hitherto concentrated on landward communications and the organization of maritime space in their explanation of changes in port location and activity. This study demonstrates that the level of economic development in hinterlands together with industrial and marine technology are also significant factors and indeed play leading roles in the process of port evolution. For a deeper understanding of the process of port evolution the case of Upper Norrland's ports has been investigated. An analysis of changes in port distri­ bution since 1750 reveals two main processes: dispersion followed by concen­ tration. The growth in the number of ports and loading places prior to 1885 was not regular but stepwise, with two rapid increases related to the relax­ ation of mercantile restrictions, laissez-faire policies and the diffusion of new industrial activities.
    [Show full text]
  • Höglunda Borglunda
    832 Borglunda Rävanäset 869 3 7 Höglunda 8 87 3 Fanom 5 3 731 1 7 Skogen 6 7 Ho 794 2 Utanskog 8 E4 Över-Böle 867 776 Björned Långsjön 8 7 7 7 Dynäs Hjärtnäs 8 7 Nyland 732.1 7 7 9 864 32 7 Sandviken 732.2 4 1 7 6 Käxed Käl 8 8 2 Hammarstrand Väster-Ledinge Minkelberget Källsjön 90 3 Backe 8 Norrbyn Salum 6 Halån 87 Lidbäcken 7 87 Almsjönäs 0 Kullsta 9 Sör-Ledinge Hällsjö Mo Prästmon UtnäsViätt 863.1 Trefoten 4 Berg Kånkback Lien Gåstjärnberget Kärr 77 Mällby Västeraspby Sjö Björnsjö Docksta Karlsmyran 9 Myckelby 8 DRIFTOMRÅDESKARTA 2 9 868 70 7 Getberg Näs 7 9 0 3 Viksmon 878 9 Sörbyn 4 Kärrsrå 7 Flögsätter Norum Frök Dämsta 7 8 9 Siljemyran 1 Tunsjön 7 7 8 Näset 88 7 7 7 7 Granholmstorpet 9 5 Edånger 0 8 9 796 0 2 Lo 7 Fångsjöbacken Jämtnäset Lövsjö Ärsta Vik 6 Åkersjötorp Skoved Ulvöhamn Ragunda 7 . 6 Hållsätter 8 1 8 Loön Sjöland Värns Västerede 7 Invik Sundsvall Hammarsön Mäja Näsmoarna Österede Västhammar Knäppa 697 Filitjärn Hjältansbodarna 3 Ullånger 872.1 Mjällomslandet Väster-Övsjö 87 Sjöbotten Ed Sandslån 3 825876 Edesmoarna 4 Viksätter 8 8 Valla Malmån Sel 871 Salsåker 4 72 Svedje Nyland Nässombodarna Öd 7 Öster-Övsjö Kilen Västansjö Forsed Sörviken Kungsgården 853 721 7 Angsta 3 8 Kålsta 7 7 Håsjöbyn 0 Flomyran 3 8 8 29 721.1 1 7 3 6 848 3 2 Björknäset 77 781 Nässom 6 Röksta 52 Mjällom Norrfällsviken 23 4 86 7 0 7 5 7 1 Hyndtjärn 0 Östansjö 8 74 72 Moliden BollstabrukMarieberg Måviken Hamnslåtten 72 Östra Västertorp 0 59 720.1 Böle Köja 8 Håll Överveda Västervalto 710 8 Nyhamn Strinne Grössjö Nyland Datum: 2021-08-25 Bispgården
    [Show full text]
  • Bilageförteckning
    Sida 1 (1) Sept 2014 Bilageförteckning Bilaga 1 Deltagare Bilaga 2 Sammanställning av lagar och rättsläge samt nationella och regionala miljömål Bilaga 3 Rapport ansvar dagvatten och beslut Bilaga 4 Ordlista Bilaga 5 Kartor över utökning av verksamhetsområden för allmän va Bilaga 6 Kartor över områden med enskilt va som ansluts till allmän va Bilaga 7 Miljönämndens riktlinjer för små avloppsanläggningar inom områden med hög skyddsnivå Bilaga 8 Referenslista Sida 1 (2) Sept 2014 Va-plan för Sundsvalls kommun Bilaga 1 Deltagare i VA-planering för Sundsvalls kommun Styrgrupp Anneli Wikner Stadsbyggnadskontoret Helen Lundahl Stadsbyggnadskontoret/Koncernstaben Gunnar Westerlund Stadsbyggnadskontoret Andreaz Strömgren Miljökontoret Micael Löfqvist MittSverige Vatten Arbetsgrupp Maria Jonasson projektledare VA-plan Ulrika Edlund projektledare Översiktsplan Åsa Snith MittSverige Vatten Deltagare Workshop Anders Rydberg WSP Linda Hörnsten WSP Maria Jonasson Stadsbyggnadskontoret Jan Hellman Stadsbyggnadskontoret Jan Eriksson Stadsbyggnadskontoret Erik Isacson Miljökontoret Jan-Erik Nyby Miljökontoret Ronnie Nordström Miljökontoret Rolf Nygren Miljökontoret Owe Westerlund MittSverige Vatten Malin Tuvesson MittSverige Vatten Uno Schön MittSverige Vatten Maria Roos MittSverige Vatten Kaj Engström MittSverige Vatten Micael Löfqvist MittSverige Vatten Göran Gustafsson Stadsbyggnadskontoret Kerstin Eriksson Länsstyrelsen Helén Lundahl Stadsbyggnadskontoret Mats Bergmark Räddningstjänsten Sida 2 (2) Sept 2014 Övriga medarbetare Claes Rogander Stadsbyggnadskontoret
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]