Bilageförteckning

Sida 1 (1) Sept 2014

Bilageförteckning

Bilaga 1 Deltagare Bilaga 2 Sammanställning av lagar och rättsläge samt nationella och regionala miljömål Bilaga 3 Rapport ansvar dagvatten och beslut Bilaga 4 Ordlista Bilaga 5 Kartor över utökning av verksamhetsområden för allmän va Bilaga 6 Kartor över områden med enskilt va som ansluts till allmän va Bilaga 7 Miljönämndens riktlinjer för små avloppsanläggningar inom områden med hög skyddsnivå Bilaga 8 Referenslista

Sida 1 (2) Sept 2014

Va-plan för Sundsvalls kommun

Bilaga 1 Deltagare i VA-planering för Sundsvalls kommun

Styrgrupp Anneli Wikner Stadsbyggnadskontoret Helen Lundahl Stadsbyggnadskontoret/Koncernstaben Gunnar Westerlund Stadsbyggnadskontoret Andreaz Strömgren Miljökontoret Micael Löfqvist MittSverige Vatten

Arbetsgrupp Maria Jonasson projektledare VA-plan Ulrika Edlund projektledare Översiktsplan Åsa Snith MittSverige Vatten

Deltagare Workshop Anders Rydberg WSP Linda Hörnsten WSP Maria Jonasson Stadsbyggnadskontoret Jan Hellman Stadsbyggnadskontoret Jan Eriksson Stadsbyggnadskontoret Erik Isacson Miljökontoret Jan-Erik Nyby Miljökontoret Ronnie Nordström Miljökontoret Rolf Nygren Miljökontoret Owe Westerlund MittSverige Vatten Malin Tuvesson MittSverige Vatten Uno Schön MittSverige Vatten Maria Roos MittSverige Vatten Kaj Engström MittSverige Vatten Micael Löfqvist MittSverige Vatten Göran Gustafsson Stadsbyggnadskontoret Kerstin Eriksson Länsstyrelsen Helén Lundahl Stadsbyggnadskontoret Mats Bergmark Räddningstjänsten

Sida 2 (2) Sept 2014

Övriga medarbetare Claes Rogander Stadsbyggnadskontoret Lotta Johansson MittSverige Vatten Linnea Mothander MittSverige Vatten

Sept 2014

Va-plan för Sundsvalls kommun

Bilaga 2 Sammanställning av lagar och rättsläge samt nationella och regionala miljömål

Innehållsförteckning

1.1 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster ...... 3 1.2 Miljöbalken ...... 4 1.3 Plan- och bygglag (2010:900) ...... 6 1.4 Anläggningslag (1973:1149) ...... 6 1.5 Europeiska regelverk ...... 7 1.5.1 Vattendirektivet...... 7 1.5.2 EG:s avloppsdirektiv ...... 8 1.5.3 Det marina direktivet ...... 8 1.5.4 Miljökvalitetsnormer ...... 8 1.6 Baltic Sea action plan (BSAP) ...... 10 1.7 Havs- och vattenmyndigheten ...... 11 2 Nationella och regionala miljömål ...... 12 2.1 Ingen övergödning (mål nr 7) ...... 13 2.2 Levande sjöar och vattendrag (mål nr 8) ...... 15 2.3 Grundvatten av god kvalitet (mål nr 9) ...... 17 2.4 God bebyggd miljö (mål nr 15) ...... 20

2(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

Lagar och rättsläge Detta avsnitt är en sammanställning och bedömning av lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som kan gälla inom detta område.

1.1 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster Den 1 januari 2007 trädde vattentjänstlagen, (lag (2006:412) om allmänna vattentjänster) i kraft och ersatte därmed den tidigare VA-lagen. Kommunens skyldigheter att ordna med allmänna vattentjänster står i 6§. 6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen:

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.

Enligt praxis behövs det åtminstone en något så när samlad bebyggelse av 20-30 fastigheter som underlag för en allmän VA-anläggning. Men det finns också exempel på att betydligt mindre bebyggelsegrupper anses ha behov av allmänt VA, till exempel med hänsyn till miljön. Den allmänna anläggningens huvudsyfte är att försörja fastigheter med VA för hushållsändamål. Även för industrifastigheter gäller bestämmelsen om en samlad bebyggelse i ett större sammanhang som grund för att bedöma behovet av allmän VA, liksom att behovet av vattentjänsten inte kan tillgodoses bättre på annat sätt . För ett rent industriområde bör fastighetsägarna i första hand lösa VA-frågan enskilt. Behovet av allmän VA i ett sådant område bedöms vara svagare än för motsvarande hushållsbebyggelse eftersom de har större möjligheter att lösa det bättre på annat sätt. För industriella behov av vattentjänster till exempel processvatten 1 eller rening av processvatten finns ingen skyldighet att leverera vattentjänster från allmänna anläggningar. I några avseenden innebär den nya vattentjänstlagen förändringar jämfört med tidigare VA- lag gällande kommunens skyldigheter att ordna allmänna vattentjänster: Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster (vatten, spillvatten, dagvatten) träder i kraft om det behövs för med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. Miljön nämndes inte i den tidigare VA-lagen lag som enbart utgick från hälsoskyddet. VA-försörjningen har därmed ett uttalat miljöskyddssyfte vilket tidigare var en ”sekundär” effekt av den prövning av avloppsreningsanläggningar som ska göras i enlighet med miljöbalken. Genom vattentjänstlagen har det reglerats att kommunen ska ha inflytande över huvudmannaskapet, och ägandet av VA-anläggningen. Det är inte längre tillåtet att privatisera VA-anläggningar. Allmänförklarade (privata eller samfällda) VA-anläggningar ska under en period på 10 år övergå till kommunalt huvudmannaskap eller enskilt ägande. Driften av anläggningen kan dock köpas av privata aktörer.

1 Processvatten är industrivatten avsett att användas i industriell tillverkningsprocess som råvara, t.ex. inom läskedrycksindustrin, eller som hjälpmedel, t.ex. inom massaindustrin

3(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

Kraven på särredovisning av VA-verksamhetens ekonomi är tydligare i vattentjänstlagen. Verksamheten får inte generera överskott eller underskott. Dessa måste balanseras kontinuerligt över en rullande treårsperiod. Om det finns underskott som inte reglerats efter tre år är kommunen skyldig att täcka detta (via skattemedel), överskott ska återbetalas till fastigheterna i VA-kollektivet. Lagen innehåller nya tydligare regler för dagvattenavgifter. Avgifter När en kommun erbjuder tjänster inom den kommunala verksamheten ska självkostnadsprincipen råda. Det innebär att brukarna inte ska betala mer än vad som krävs för att täcka kostnaderna för verksamheten. En kommuns VA-taxa bygger på samma principer. Att betala avgifter enligt en VA-taxa är tvingande om man har en fastighet som ligger innanför ett fastställt verksamhetsområde för allmän VA-försörjning. Ett verksamhetsområdes omfattning baseras på en bedömning att bebyggelsen inom området har behov av VA- försörjning. När det ska byggas ut ledningar till ett nytt verksamhetsområde och kostnaderna avviker från det normala och det i sin tur beror på så kallade särförhållanden för just det aktuella området kräver lagstiftaren att kommunen tar ut särtaxa för det nya området. Hur stor avvikelse som krävs för att det ska bli aktuellt med särtaxa är inte tydligt fastslaget i rättspraxis, men sakkunniga bedömningar brukar ligga kring 30 %.

1.2 Miljöbalken Allmänt Miljöbalken (1998:808) har som syfte att främja en långsiktigt hållbar utveckling som tar hänsyn till skyddsvärden hos natur- och kulturmiljön. Miljöbalken reglerar flera vattenrelaterade frågeställningar, varav de viktigaste är: Miljökvalitetsnormer och vattenförvaltning (kapitel 5). Här finns bestämmelser om hur EU:s ramdirektiv för vatten har inarbetats i svensk lagstiftning. Direktivet beskrivs närmare underkapitel 1.5.1. Miljökonsekvensbeskrivningar (kapitel 6). Här finns bestämmelser om att miljökonsekvensbeskrivningar ska upprättas i samband med prövning av verksamheter och åtgärder, liksom i samband med upprättande eller ändring av planer och program enligt plan- och bygglagen. Skyddsområde för vattentäkt och annat skydd av vatten (kapitel 7). Skyddsområden kan bildas för mark och vattenområden som har behov av särskilt skydd. Det kan vara naturvärden, kulturvärden som behöver skyddas eller att ett område inte uppfyller en fastställd miljökvalitetsnorm. Bestämmelser om naturreservat och nationalparker liksom exempelvis strandskydd ingår i det här kapitlet. I arbetet med VA-planen är skyddsområde för vattentäkt av särskilt intresse. Bestämmelser om ”miljöfarliga verksamheter” återfinns i kapitel 9. Miljöfarlig verksamhet är tillstånds-eller anmälningspliktig. Utsläpp av avloppsvatten är en miljöfarlig verksamhet och detta regleras i detta kapitel. Bestämmelser om vattenverksamhet (kapitel 11). Även vattenverksamhet är tillstånds- eller anmälningspliktig. Vattenverksamhet är bland annat bortledning eller tillförsel av grundvatten, anläggningar och åtgärder i vattenområden (dammar, fyllning, pålning, sprängning, rensning med mera), förändring av vattnets djup eller läge, avvattning av mark. Miljöbalken och avlopp Enligt miljöbalken ska avloppsvatten tas omhand så olägenhet ej uppstår. Såväl innebörden av begreppen olägenhet och avloppsvatten definieras enligt nedan.

4(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

9 kap. 2 § “Med avloppsvatten avses 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts för kylning, 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. 3 § Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.”

Miljöbalken definierar även i sitt nionde kapitel innebörden av miljöfarlig verksamhet: 9 kap 1 § ”Med miljöfarlig verksamhet avses 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, 2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.”

Den miljöfarliga verksamheten indelas i tre kategorier: A, B och C beroende på deras påverkan på miljön. Den som vill driva verksamheter med beteckningen A eller B måste ha tillstånd enligt miljöbalken. En avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än 2000 personekvivalenter en miljöfarlig verksamhet med beteckningen B enligt Miljöprövningsförordningen (2013:521). För att bedriva en sådan verksamhet krävs tillstånd från länsstyrelsen. För avloppsanläggningar som är dimensionerade för mer än 200 personekvivalenter gäller anmälningsplikt enligt Miljöprövningsförordningen (2013:521). För mindre anläggningar dit vattentoalett är ansluten krävs tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Dagvatten från detaljplanelagt område, och som inte avleds för en eller vissa fastigheters räkning, är alltså avloppsvatten och därmed en miljöfarlig verksamhet som är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt ovan. Det ska ledas bort och behandlas så att ingen olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. Det är förbjudet att släppa dagvatten till vattenområde utan längre gående rening än slamavskiljning, såvida det inte är uppenbart att utsläpp kan göras utan risk för olägenhet. Naturvårdsverkets allmänna råd och Handbok till Allmänna råd År 2006 kom Naturvårdsverket med nya allmänna råd vad det gäller enskilda avloppsanläggningar, NFS 2006:7. Dessa förtydligar de krav som ställs på enskilda avlopp. Bland annat talas om ”normal kravnivå” och ”hög kravnivå” för särskilt känsliga områden. Områden kan vara särskilt känsliga på grund av hygieniska faktorer eller att naturen i området är känslig. Enligt miljöbalken är det också förbjudet att släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse i ett vattenområde, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning.

5(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

Enligt NFS 2006:7 bör kommunen skapa förutsättningar för återanvändning av avloppsfraktioner 2, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring. 2008 kom Naturvårdsverket med en handbok till allmänna råd, Små avloppsanläggningar 2008:3. Denna handbok ska ge stöd och vägledning vid handläggning av ärenden som rör enskilda avloppsanläggningar och har som syfte att komplettera de allmänna råden.

1.3 Plan- och bygglag (2010:900) Den 2 maj 2011 ersattes den tidigare plan- och bygglagen (Plan- och bygglag (1987:10)) av en ny (2010:900). Plan- och bygglagen (PBL) styr kommunens fysiska planering i form av översiktsplanering och detaljplanering, samt reglering av byggande och bygglovsprocessen. Den nya PBL innebär inga nämnvärda skillnader vad gäller avlopp. Dessa ska ”lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet”. Planeringen för detta är ”en kommunal angelägenhet”. PBL innehåller också regler om att bedömning ska ske om det finns behov att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning.

1.4 Anläggningslag (1973:1149) Anläggningslagen reglerar inrättandet av gemensamhetsanläggningar. Att bilda samfällighetsföreningar och inrätta gemensamhetsanläggningar sker på initiativ av fastighetsägarna och är frivilligt. I samband med förrättning och bildande av gemensamhetsanläggning prövas väsentlighets-, båtnads-, och opinionsvillkoren. I fallet med en gemensamhetsanläggning för vatten eller avloppsförsörjning ska man visa att inrättandet av den aktuella gemensamhetsanläggningen har uppenbara fördelar framför enskilda anläggningar respektive anslutning till en allmän anläggning. Kan man visa det är väsentlighetsvillkoret uppfyllt. Opinionsvillkoret innebär att en gemensamhetsanläggning inte kan inrättas i strid med fastighetsägares vilja, om motståndet är mer allmänt och det finns beaktansvärda skäl för det. Om inte samtliga fastigheter i en bebyggelsegrupp är överens om att inrätta en gemensamhetsanläggning finns alltid risken att opinionsvillkoret inte anses vara uppfylls. Om andelen fritidsfastigheter är hög och behoven skulle kunna lösas med mer temporära /säsongsbetonade lösningar kan även det grundläggande villkoret eller syftet med gemensamhetsanläggning att åstadkomma nytta av stadigvarande betydelse inte självklart anses uppfyllt. Anslutning av nya fastigheter till befintlig gemensamhetsanläggning eller samfällighet kan ske under förutsättning att tillkommande fastighetsägare och samfällighet är överens om detta. En gemensamhetsanläggning eller samfällighet kan utökas genom ett relativt enkelt förfarande som inte kräver en omförrättning när utökningen sker på frivillig grund.

2 Med avloppsfraktioner avses slam från avloppsreningsverk, slamavskiljare eller liknande anordningar som behandlar avloppsvatten från hushåll, eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvatten med en liknande sammansättning samt, klosettvatten, urin och innehåll i slutna tankar

6(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

1.5 Europeiska regelverk

1.5.1 Vattendirektivet År 2000 antog samtliga länder inom EU det så kallade ramdirektivet för vatten. Sveriges riksdag och regering beslutade att införa direktivet genom nationell lagstiftning vilket innebar en komplettering av miljöbalken samt en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660). I Sverige bildades fem vattendistrikt. Sundsvalla kommun ingår i Bottenhavets distrikt. Samtliga vattenförekomster i landet har statusklassats och miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan beslutades i december 2009. Den generella miljökvalitetsnormen är att vattenförekomsten ska ha uppnått god ekologisk status senast år 2015. För beskrivning av miljökvalitetsnormerna, se kapitel 1.5.4. Dessa miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram är bindande för statliga myndigheter och kommuner. Åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt beslutades 16 december 2009. Vattenmyndigheten gjorde då bedömningen att det såväl tekniskt, samhällsekonomiskt och naturmässigt är svårt att uppnå god status till 2015 för de vattenförekomster som idag inte har god status, även om man omedelbart vidtar åtgärder. Vattenmyndigheten har därför fastställt miljökvalitetsnormen god ekologisk status med ett tidsundantag för cirka 70 % av ytvattenförekomsterna. Miljökvalitetsnormen för god kemisk status har fastställts med tidsundantag för cirka 12 % av vattenförekomsterna och med mindre strängt kvalitetskrav för kvicksilver i 100 % av ytvattenförekomsterna. För cirka 1 % av vattenförekomsterna i vattendistriktet har beslutats att normen är god ekologisk potential med tidsfrist till 2021. God ekologisk potential är en lägre miljökvalitetsnorm än god ekologisk status. Åtgärdsprogrammet innehåller åtgärder riktade främst till statliga myndigheter samt kommuner. Åtgärder ur Bottenhavets åtgärdsprogram: 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status.

7(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

Det är ännu inte helt tydligt hur dessa regelverk, åtgärder och miljökvalitetsnormer ska implementeras i pågående verksamheter och vad som konkret förväntas av kommunerna. Åtgärd 36 innebär att miljökvalitetsnormen ska följas i varje enskilt PBL-ärende. Det innebär dock inte att varje planläggning eller varje lovbeslut ska förväntas leda till att normernas kvalitetskrav uppnås. En planläggning som medför en tillfällig försämring av yt- eller grundvattnets kvalitet bör kunna accepteras, men endast om försämringen inte innebär: • att en vattenförekomsts statusklassificering sänks eller • att kvaliteten i en vattenförekomst försämras i sådan grad, eller under så lång tid, att normens kvalitetkrav inte kan uppnås vid rätt tidpunkt 3. Samtliga kommuner och myndigheter den 22 februari varje år, med start 2011, rapportera vilka åtgärder som genomförts under året. Rapporteringen ska ske till vattenmyndigheterna. Den 22 december 2012 ska samtliga åtgärder i åtgärdsprogrammet ha vidtagits. Dock krävs det inte att de ska vara genomförda fullt ut. Vår tolkning av detta är att åtgärderna måste vara påbörjade inom denna tid.

1.5.2 EG:s avloppsdirektiv Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kräver att avloppsvatten ska genomgå minst sekundär rening, det vill säga i normalfallet biologisk rening, och anger dessutom minimikrav för kvaliteten hos det renade vattnet. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1994:7 med ändring 1998:7. Avloppsdirektivets krav på hur kvävereningen ska tolkas har lett till en EU-dom vilken i korthet innebär att kväverening behöver byggas ut på reningsverk som ligger söder om Gävle med undantag av vissa delar av Sveriges inland.

1.5.3 Det marina direktivet Europeiska unionen föreslog 2007 en integrerad havspolitik där frågor som till exempel sjöövervakning, havsplanering och olika strategier för utveckling av fiske och havsmiljö ingick. Förslagen sammanfattades i den så kallade Blå Boken. Det marina direktivet utgör miljö- och ekologidelen i denna havspolitik. Det marina direktivet är en av de största satsningarna med bindande regelverk som antagits för att främja havsmiljön i EU. Huvudmålet är att senast år 2020 uppnå en god ekologisk status i haven. I regelverket finns 11 deskriptorer som beskriver vad god ekologisk status kan innebära. De handlar överlag om ekosystemets struktur, funktion och processer. Direktivet införlivades i svensk lagstiftning hösten 2010 i och med havsmiljöförordningen.

1.5.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för ytvatten För ytvatten finns normer för ekologisk och kemisk status. Ekologisk status Ekologisk status omfattar biologisk, hydrologisk samt fysikalisk-kemisk status (inklusive särskilt förorenande ämnen). Statusbedömningen är indelad i fem klasser. Hög- God- Måttlig- Otillfredsställande - Dålig. Bedömningen görs utifrån så kallade kvalitetsfaktorer som beskrivs i bilaga V i vattendirektivet. Det finns kvalitetsfaktorer för biologiska undersökningar av fisk, bottenlevande smådjur, alger och växter samt mätningar av till exempel näringsämnet fosfor och försurning. Hydromorfologisk påverkan (påverkan på

3 Enligt Naturvårdsverkets förslag till Vägledning om tillämpning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten inom tillsynsarbetet. 8(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

flödet) ingår också i bedömningen av ekologisk status. Det sämsta biologiska värdet avgör statusen. Om det saknas biologiska undersökningar avgörs statusen av de övriga bedömningarna i klassificeringen. Kemisk status Kemisk status är bedömningen av miljöfarliga ämnen som finns i vatten till exempel kvicksilver, TBT eller bekämpningsmedel. Statusbedömningen är indelad i två klasser, God eller Uppnår ej god status. Varje ämne har ett gränsvärde, en tillåten halt, som inte får överskridas. Är halten av ett miljöfarligt ämne för hög kan vattnet inte nå God kemisk status. När det gäller kvicksilver och kvicksilverföreningar finns ett generellt undantag som gäller i alla vattenförekomster. Halterna för kvicksilver och kvicksilverföreningar har i samtliga vattenförekomster klassificerats som ”uppnår ej god kemisk ytvattenstatus”. Halterna bör inte öka till 2015. Miljökvalitetsnormer för grundvatten För grundvatten finns normer för God kemisk status respektive God kvantitativ status. För att en grundvattenförekomst ska uppnå god status måste grundvattnet dels ha god kemisk status, dels ha en balans mellan uttag och grundvattenbildning. Vad som är god kemisk status finns inte beskrivet i EU:s ramdirektiv för vatten utan beskrivs i ett dotterdirektiv, direktivet för skydd av grundvatten. För att god kemisk status ska anses vara uppnådd ska tre kriterier vara uppfyllda: • grundvattnet ska klara EU:s kvalitetsnormer • tröskelvärden för vissa ämnen får inte överskridas • miljömässigt signifikanta trender får inte vara uppåtgående (det vill säga att grundvattnet inte får försämras). Tröskelvärden skiljer sig från kvalitetsnormerna genom att värdet kan variera. Varje medlemsland ska ange tröskelvärden för alla relevanta föroreningar. Det är möjligt att sätta ett värde för hela landet, delar av landet eller till och med för enskilda grundvattenförekomster. Man ska ta hänsyn till de naturliga bakgrundsvärdena för ämnena. Miljökvalitetsnormer för havsmiljön Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit fram föreskrifter med miljökvalitetsnormer för miljökvaliteten i havet. Dessa gäller parallellt med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer. Åtgärdsprogram för arbetet att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer ska beslutas senast 31 december 2015. Målsättningen med förordningen är att nå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön senast år 2020. Underlaget till föreskrifterna innehåller en bedömning av det nuvarande miljötillståndet i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön. En socioekonomisk analys, bland annat av samhällets kostnad för en fortsatt miljöförstöring, finns också med. I rapporterna fastställs även vad det är som kännetecknar det önskade tillståndet i havsmiljön, så kallad god miljöstatus.

9(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

1.6 Baltic Sea action plan (BSAP) I slutet av 2007 tog EU kommissionen och Östersjöländernas miljöministrar ett gemensamt beslut om en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Målet med åtgärdsplanen är att Östersjön till 2021 ska ha uppnått en god ekologisk status. Planen kommer främst att gälla för egentliga Östersjön, Kattegatt och Öresund. BSAP innehåller cirka 150 åtgärder grupperade under fyra delmål • Övergödning • Farliga ämnen • Biologisk mångfald och fiske • Sjöfart och maritima aktiviteter Delmålet övergödning innehåller de flesta åtgärder som på något sätt berör VA-försörjning. Övergödningsmålet är samtidigt det mål som är svårast att uppnå. Frågor i BSAP 4 som berör eller skulle kunna beröra VA-förhållandena i Sundsvall är följande: Övergödning • E3a Minska utsläppen från avloppsreningsverken • E3b Förbättra reningen av enskilda avlopp • E9d Minskade utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar

Farliga ämnen: • H11 Ställ krav i åtgärdsprogram och tillståndsbeslut. Samverka med EU:s kemikaliemyndighet (ECHA) via Kemikalieinspektionens Reach-arbete. • H13 Kartlägg utvalda ämnen i kommunala och industriella avloppsvatten

Sjöfart och maritima aktiviteter: • M32 Uppmuntra hamnar och rederier till frivilligt omhändertagande av toalettavfall i hamnanläggningar

BSAP har blivit en grundpelare för andra mer nyligen lanserade internationella initiativ, exempelvis EU:s marina direktiv, EU:s strategi för Östersjöregionen och Baltic Sea Action Summit. Enligt planen ska Östersjöländerna ta fram nationella genomförandeplaner till år 2010. Planerna ska utvärderas vid ett ministermöte 2013. För övergödning gäller att åtgärderna ska vara genomförda år 2016 med undantag för vissa av de åtgärder som avser sektorn avloppsvatten. Där har andra tidplaner lagts fast i rekommendationer som redan har antagits. Regeringen tog i maj 2010 fram Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön. Denna sammanfattar Sveriges plan för de föreslagna åtgärderna i BSAP. Vidare finns regeringens skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för ett levande hav, som huvudsakligen behandlar BSAP:s åtgärder. Denna antogs genom regeringsbeslut i maj 2010 och överlämnades sedan till riksdagen. I propositionen En sammanhållen svensk havspolitik (prop. 2008/09:170) drog regeringen upp riktlinjerna för Svensk havspolitik med bland annat en åtgärdsplan för internationellt samarbete och förslag till en ny myndighet med ansvar för havs- och vattenfrågor (nuvarande HaV).

4 Numreringen följer numreringen i Naturvårdsverkets rapport 5985, Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Förslag till nationell åtgärdsplan, juli 2009 10(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

1.7 Havs- och vattenmyndigheten Från och med 1 juli 2011 finns en nationell Havs- och vattenmyndighet (HaV). HaV är en systermyndighet till Naturvårdsverket och lyder under Miljödepartementet. HaV har regeringens uppdrag att ta ett helhetsgrepp om havs- och vattenfrågorna, att öka kunskapen om haven, att hantera intressekonflikter kring våra hav och vatten och finna en balans mellan olika intressen. När Havs- och vattenmyndigheten, HaV, bildades innebar det förändringar i ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter. HaV tar över många av Fiskeriverkets ansvarsområden och stora delar av ansvaret för hav och sötvatten från Naturvårdsverket. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket kommer att ha ett nära samarbete. I vissa frågor som berör både land och vatten behåller Naturvårdsverket ett övergripande ansvar, men expertansvaret för hav och sötvatten går över till den nya myndigheten. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna är inte helt klar utan kan behöva justeras under en tid framöver. HaV tar ansvar för att samordna den nationella vattenförvaltningen och att se till att insatser görs för att sjöar och vattendrag når god ekologisk status. De sköter miljöövervakning, EU- förhandlingar och andra internationella uppgifter, tillsyn och kontroll. De ska vara stödjande, samlande och drivande bland annat vad gäller åtgärdsprogrammet som formulerats utifrån BSAP (se kapitel 0). Den nya myndigheten har bland annat ansvar för övergripande tillsynsvägledning för enskilda avlopp och vattenskyddsområden. Naturvårdsverket deltar i miljöprövningen av stora reningsverk medan Havs- och vattenmyndigheten har ett särskilt ansvar för att vägleda kommunernas miljönämnder i deras arbete med miljöbalken och enskilda avlopp.

11(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

2 Nationella och regionala miljömål Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

Målet för femton av dessa är att de ska vara uppnådda inom en generation, (det s.k. Generationsmålet) det vill säga till år 2020 och för det sextonde, klimatmålet, gäller år 2050. För vatten och avlopp är främst fyra miljökvalitetsmål av intresse: • Ingen övergödning (mål 7) • Levande sjöar och vattendrag (mål 8) • Grundvatten av god kvalitét (mål 9) • God bebyggd miljö (mål 15) För miljökvalitetsmålen finns också 72 nationella delmål som riksdagen har beslutat om. Flera av delmålens slutdatum har dock redan passerat. Naturvårdsverket har gjort en slutlig bedömning av om delmålen har uppfyllts eller, där slutdatum ännu inte har passerats, om de har förutsättning att uppfyllas. Dessa delmål ska fortlöpande bytas ut mot etappmål . Det första miljökvalitetsmålet som 2009 fick beslutat etappmål var ”Begränsad klimatpåverkan”. Tretton nya etappmål antogs av regeringen i april 2012 inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen ska beskriva den samhällsomvandling som krävs för att nå miljökvalitetsmålen. För närvarande finns inga föreslagna eller beslutade etappmål inom de miljömål som är relevanta för vatten och avlopp. Det som vi har att förhålla oss till är förslag till preciseringar av miljökvalitetsmålen. Dessa förslag till nya preciseringar av miljökvalitetsmålen står att läsa i Naturvårdsverkets rapport 6433 Miljömålen på ny grund. I denna VA-översikt presenterar vi under respektive miljömål även de föreslagna revideringarna av preciseringarna som står redovisade i Naturvårdsverkets rapport 6433. Endast de preciseringar som bedöms relevanta för vatten och avlopp redovisas och enbart när förslagen innebär en förändring mot vad som gäller idag. De nationella miljömålen redovisas här tillsammans, med slutredovisning av delmålen fram till 2010 samt en bedömning av läget för de aktuella miljökvalitetsmålen. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De regionalt beslutade målen under respektive miljökvalitetsmål är regionaliserade mål som är en anpassning till de nationella miljökvalitetsmålen. Förutom detta har även många länsstyrelser beslutat om länsegna mål. Dessa finns samlade på Miljömålsportalen www.miljomal.nu och redovisas i valda delar här nedan.

12(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

Kommunens egna mål redovisas i eget textavsnitt i huvudtexten

2.1 Ingen övergödning (mål nr 7) Nationellt

Definition: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Delmål 1. Utsläpp av fosforföreningar: Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena.

Delmålet är inte uppnått till 2010. Med nuvarande minskningstakt är bedömningen att det kan uppnås under perioden 2030-2040.

Delmål 2. Utsläpp av kväveföreningar: Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.

Delmålet har inte uppnåtts till 2010. Enligt Naturvårdsverket är det möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Tillståndet i miljön förändras i en positiv riktning.

De senaste åren har en svagt positiv utveckling i miljön kunnat iakttas, framför allt i flera kustområden. Men för att förutsättningarna för miljökvalitetsmålet ska kunna uppfyllas till 2020 krävs ytterligare beslut om utsläppsbegränsningar.

Förslag till reviderade preciseringar

1. Påverkan på havet Såväl den svenska som den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Östersjön via luft och vatten underskrider den maximala belastningen som fastställs inom ramen för HELCOM:s miljömål om övergödning. 2. Påverkan på landekosystemen Nedfallet av luftburna kväveföreningar från svenska och internationella källor, samt påverkan från skogsbruk genom gödsling, medför inte att den kritiska belastningen för övergödning av landekosystemen överskrids i någon del av Sverige. 3. Tillstånd i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). 4. Tillstånd i havet Förhållanden i havet är sådana att kriterierna för god miljöstatus kan uppnås med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) 5. Tillstånd i kustvatten Svenska kustvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660).

13(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

Västernorrlands län De regionala delmålen för Västernorrlands län till 2010 och slutrapportering av dessa: 1. Senast 2020 motsvarar klorofyllhalten i kusthavets ytvatten lägst god status enligt gällande bedömningsgrunder. (Länseget mål) 2. Från 1995 till 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten minska kontinuerligt. (Regionaliserat mål) 3. Senast 2020 överskrider kvävenedfallet inte gällande kritisk belastningsgräns för skogsmark. (Länseget mål) Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad men ytterligare åtgärder krävs. Jämfört med södra Sverige är ändå nedfallet litet och ligger i nivå med övriga norrlandslän

De regionala målen bedöms möjliga att nå om fler åtgärder sätts in med undantag för utsläpp av fosfor från mänsklig aktivitet. Länsmålet om klorofyllhalt uppnås vid de flesta mätstationerna och kvävenedfallet är relativt litet. Nedfallet av kväve har legat på en konstant nivå sedan år 2000 men den kritiska belastningsgränsen överskrids fortfarande i några delar av länet. Fosforutsläppen uppvisar däremot ingen tydlig minskande trend. Sammanfattningsvis är det svårt att säga om tillståndet i miljön förbättras. Utvecklingen är starkt beroende av naturens återhämtningstid samt internationell samverkan

Länsstyrelsens bedömning av om miljökvalitetsmålen nås för Västernorrlands län:

Styrmedel finns, men behöver användas effektivt genom att efterleva en direkt tillämpning. Västernorrland har rådighet över en del av de direkta fosfor- och kväveutsläpp som transporteras via älvdalarnas avrinningsområden till Bottenhavet. En hög andel övergödningsämnen kommer från angränsande län och länder. Västernorrland har inte full rådighet över kväveutsläpp till luften. Internationell samverkan för krävs.

De viktigaste hindren för att uppnå miljökvalitetsmålet är bristen på samverkan. Kompetensen finns, innovationerna finns och möjlighet till finansiella medel finns i hög grad. Samverkan tar tid och är kostsamt, det kräver lyhördhet, vilja och långsiktig planering.

Kommuner utövar tillsyn, vägledning är på gång och regionalt arbetar man med strategier, flera är på gång, bland annat inom vatten. Lokalt kan man arbeta med åtgärder i samverkan mellan mark och vattenanvändare och myndigheter, samt med branschorganisationer och företagare. EU ger styrmedel till detta arbete genom bland annat Landsbygdsprogrammet. Internationellt tas beslut om utsläppsnivåer, men hur kontrollen utövas behöver utredas.

Övergödningskällorna behöver inventeras, verifieras och åtgärdas i medborgaranda inom avrinningsområdena. En helhetspolicy för Länsstyrelsens övergödningsarbete behövs. Parallellt bör länets jordarter och kvalitet kartläggas, för att få kännedom om deras buffringsegenskaper. Inom jordbrukssektorn finns stor kompetens att hämta in söderifrån och österifrån som behöver implementeras. Informationsinsatser behöver göras och inom skogsbruk behövs forskning för att kartlägga och medvetandegöra den moderna gödslingsmetodens påverkan på mark och vatten. Transportsektorn ökar konstant och här krävs nationella och internationella insatser för att nå målet. Industrins metoder behöver anpassas för att de ska bidra till en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling av länet.

14(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

2.2 Levande sjöar och vattendrag (mål nr 8) Nationellt

Definition: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Delmål 3. Vattenförsörjningsplaner Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskydds- områden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt.

Delmålet har inte nåtts. Arbetet med att inrätta skydd har ökat, men många ytvattentäkter saknar skydd.

Förslag till reviderade preciseringar 1. Miljötillstånd Miljötillståndet i sjöar och vattendrag är gott med avseende på biologiska fysikalisk- kemiska och fysiska förhållanden. Mänsklig verksamhet försämrar inte ytvattnets kvalitet och begränsar inte användningen av ytvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.

Förtydligande: - Samtliga sjöar och vattendrag har minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). - Ytvattentäkter som behövs för en hållbar vattenförsörjning har ett långsiktigt skydd mot försämrad vattenkvalitet. - Vattenförsörjningsplaner finns för alla större ytvattentäkter. 2. Biologisk mångfald 3. Bevarande och skydd av värdefulla natur-och kulturmiljöer 4. Främmande arter 5. Kulturmiljö 6. Friluftsliv Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Förtydligande: - Hänsyn tas till friluftsintressen vid planering och projektering av bebyggelse, infrastruktur, så att barriärer i och fragmentering av landskapet undviks. - Strandmiljöer, sjöar och vattendrag som är särskilt intressanta för friluftslivet har höga natur- och kulturvärden samt god tillgänglighet. 7. Restaurering Goda förutsättningar för arter och livsmiljöer har återställts i värdefulla eller potentiellt värdefulla sjöar och vattendrag som bedöms ha behov av ekologisk restaurering. I vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden och spridningsmöjligheter så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Förtydligande - Vattenkraftverk och regleringsdammar har så långt möjligt en för biologisk mångfald godtagbar minimivattenföring genom eller förbi respektive anläggning.

15(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

- Vattenkraftverk och andra artificiella vandringshinder, såsom väg- eller bantrummor har faunapassager eller är åtgärdade så att naturlig spridning av akvatiska organismer kan ske. 8. Hållbart nyttjande och hänsyn Mänskliga verksamheter sker med hänsyn så att negativ påverkan på värdefulla vattenmiljöers natur- och kulturvärden eller biologisk mångfald minimeras. Förtydligande: - Vid prövning av vattenverksamhet är grundprincipen att hela anläggningens och verksamhetens påverkan på vattenmiljön ska omfattas av prövningen. - Sjöar och vattendrag beaktas i ett landskapsekologiskt perspektiv i regionala planer och kommuners översiktsplaner. 9. Ekosystemtjänster - Viktiga ekosystemtjänster hos sjöar och vattendrag vidmakthålls, såsom dricksvattenförsörjning, vattenhushållning och produktion av fisk.

Västernorrlands län De regionala delmålen för Västernorrlands län till 2010 och slutrapportering av dessa (urval)

3. Senast 2010 har totalt minst 25 sötvattensmiljöer med höga naturvärden givits ett långsiktigt skydd genom att de ingår i befintliga eller kommande naturreservat. (Regionaliserat mål) 4. Senast 2009 finns vattenskyddsområden med skyddsbestämmelser för alla allmänna ytvattentäkter och för enskilda ytvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där uttag sker av mer än 10 m3/d. Vattentäkterna ska ha skyddsområden som bygger på hydrologiska och geologiska fakta samt riskbedömningar. 5. Från och med 2006 utförs anpassade skogsbruks-, jordbruks- och infrastrukturåtgärder i anslutning till sjöar och vattendrag på ett sådant sätt att varaktig skada på vattenmiljön inte uppstår. (Länseget mål) 6. Senast 2020 förekommer inte varaktiga biologiska skador på grund av grumling/sedimentation. Grumligheten under vinterbasflöde överskrider därför inte 1,0 FNU-enheter i vattendrag med förekomst av flodpärlmussla. (Länseget mål)

Länsmålen om restaurerade vattendrag, skydd av vattenmiljöer, skydd av ytvattentäkter, ökad hänsyn vid vatten och livskraftiga bestånd av flodpärlmussla kommer inte att nås i tid. Aktiva och samordnade insatser genomförs i länet för att restaurera vattendrag, skydda sötvattensmiljöer samt tillgängliggöra och vårda kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag. Resultaten är goda, men takten i arbetet är för låg och de areella näringarnas hänsyn behöver förbättras. Fem mål har inte nåtts och fem mål har nåtts. Tre mål kan nås om ytterligare åtgärder genomförs. För det redovisade urvalet av delmål. bedöms nr 3 som möjligt att nå, men inte de övriga tre.

Länsstyrelsens bedömning av om miljökvalitetsmålet nås för Västernorrlands län Det är långt kvar tills samtliga sjöar och vattendrag, inklusive sjöar och vattendrag som inte är utpekade som vattenförekomster, kommer att ha minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen.

Lagstiftning finns för skydd av vatten, men den nyttjas inte i tillräcklig utsträckning. Arbetet med skydd av dricksvatten, såväl det som används idag som resurser för framtida användning, behöver mer styrmedel eller vägledning på nationell basis för att det ska prioriteras och ge resultat i praktiken. Området kräver stora arbetsinsatser av såväl kommuner som Länsstyrelse.

16(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

Det behövs en översyn av skyddsvärda natur- och kulturmiljöer. I Västernorrland finns ett flertal värdefulla kulturmiljöer längs ständerna vid våra sjöar och vattendrag. Idag finns inget heltäckande regionalt underlag för dessa miljöer, däremot är några miljöer utpekade inom riksintresseområden och några är skyddade till exempel som byggnadsminnen och fasta fornlämningar genom Kulturminneslagen. Värdefullt arbete har pågått och pågår för att möjliggöra ett ökat bevarande av värdefulla miljöer, bland annat pågår en översyn av lämningar med kulturhistoriska värden vid sjöar och vattendrag.

Västernorrland är ett av de län som är mest utbyggda för vattenkraftsproduktion. Det kommer inte att vara möjligt att nå restaureringsmålet utan att kraftbolagen på frivillig väg sätter in kraftfulla och omfattande åtgärder för att skapa faunapassager och lämpliga minimitappningar och flödesregimer i de så kallade torrfåror som skapats till följd av älvarnas utbyggnad.

För att dricksvattenförsörjningen ska kunna säkras på lång sikt krävs att arbetet med skydd av nuvarande och potentiella framtida vattentäkter skyndas på. Vidare är arbetet med regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner centrala i sammanhanget.

Flera av preciseringarna behöver formuleras tydligare om de ska kunna följas upp. För att kunna nå målet och preciseringarna krävs det att stora resurser skjuts till för arbetet

2.3 Grundvatten av god kvalitet (mål nr 9) Nationellt Definition Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Delmål 1. Skydd av grundvattenförande geologiska formationer Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.

Delmålet bedöms inte ha uppnåtts och först till år 2020 bedöms de mindre allmänna grusvattentäkterna ha ett skyddsområde.

Delmål 2. Grundvattennivåer Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.

Delmålet har inte uppnått och på grund av klimatförändringarna bedöms problemen komma att öka. Förutsättningarna som behövs för att uppfylla detta bedöms vara på plats inom en tioårsperiod men det är under förutsättning att grundvatten får en större roll inom samhällsplaneringen.

Delmål 3. Rent vatten för dricksvattenförsörjning Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.

17(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

Enligt Naturvårdsverket är det möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön

Förslag till reviderade preciseringar 1. Hållbar samhällsutveckling Mänsklig verksamhet försämrar inte grundvattnets kvalitet och begränsar inte användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Förtydligande: - Bra skydd finns för naturgrusavlagringar och andra geologiska formationer av stor vikt för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. - Grundvattenförekomster som omfattas av vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) har god kemisk status. - Tillräckliga och effektiva åtgärder för att förebygga eller begränsa tillförsel av förorenade ämnen till grundvatten, från pågående eller tidigare verksamhet, är genomförda så att det inte föreligger något hot mot människors hälsa eller miljön. 2. Påverkan på ytvatten Det utströmmande grundvattnet har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, vattendrag och hav. Förtydligande: - Grundvatten bidrar inte till övergödning av ytvatten. - Förorenade ämnen i grundvatten bidrar inte till en sådan sänkning av ekologiska eller kemiska kvaliteten i sjöar och vattendrag att inte god status enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) uppnås. 3. Grundvattennivåer Användningen av mark och vatten medför inte sådana ändringar i grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Förtydligande: - Uttag av grundvatten medför inte att förutsättningarna för vattenförsörjning försämras eller att växt- och djurliv i angränsande ekosystem påtagligt förändras. - Grundvattenförekomster som omfattas av vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) har god kvantitativ status. - Byggande eller annan markanvändning påverkar inte grundvattenbildningen, dränerar inte grundvattenmagasin, penetrerar inte tätande lager eller dämmer inte på ett sådant sätt att förändringar i grundvattennivåerna medför långsiktiga olägenheter. - Förebyggande åtgärder innebär att extrema vädersituationer och klimatförändringar inte hotar vattenförsörjning eller markstabilitet. 4. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur eller kulturlandskapet är fortsatt bevarade och naturgrus används endast för ändamål där ersättningsmaterial inte finns att tillgå. Förtydligande: - Inga nya eller fortsatta brytningstillstånd ges i naturgrusavlagringar som har eller kan komma att få stor betydelse för vattenförsörjningen eller i sådana naturgrusavlagringar som är värdefulla för natur- eller kulturlandskapet.

18(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

Västernorrlands län De regionala delmålen för Västernorrlands län till 2010 och slutrapportering av dessa

1. Senast 2010 skyddas grundvattenförande geologiska formationer som är avsedda för, och som är av vikt för, samhällets nuvarande och framtida vattenförsörjning mot sådan exploatering som begränsar användningen av vattnet för vattenförsörjningsändamål. Målet överensstämmer med det nationella delmålet. 2. Senast 2010 har alla grundvattentäkter som försörjer mer än 2 000 personer ett långsiktigt skydd. Vattentäkterna ska ha skyddsområden som bygger på geologiska och hydrologiska fakta samt riskbedömningar Viktiga ytvatten för naturlig eller konstgjord grund-vattenbildning ska vara inkluderade i dessa skyddsområden. (Länseget mål) 3. Senast 2015 har alla grundvattentäkter, som betjänar mer än 50 personer eller som ger ett uttag om 10 m3 per dygn eller mer, skyddsområden som bygger på geologiska och hydrologiska fakta samt riskbedömningar. (Länseget mål) 4. Senast 2010 har alla outnyttjade grundvattentillgångar, där mer än 2 000 m3 vatten (av förväntad god kvalitet) per dygn kan utvinnas, ett erforderligt skydd. (Länseget mål) 5. Senast 2010 har grundvatten som används som råvatten för dricksvattenproduktion, för fler än 50 personer, eller med uttag av mer än 10 m3 per dygn, så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer. (Regionaliserat mål) 6. Den totala uttagsmängden naturgrus ska minimeras.

Länsmålen om skydd av geologiska formationer, skyddsområden för stora och små vattentäkter och skydd av outnyttjade vattentillgångar kommer inte att nås i tid. Länsmålet om rent vatten för dricksvattenförsörjning bedöms vara uppnått även om det är svårverifierat. Arbete med skyddsområden för vatten pågår, men många aktörer är inblandade och processen tar tid. I arbetet prioriteras oftast de största vattentäkterna och alltid formationer som redan används för dricksvattenförsörjning. Arbetet med att minimera naturgrusanvändningen i länet har varit framgångsrikt.

Tre mål har inte nåtts, två bedöms ha nåtts och ett mål kan eventuellt nås om ytterligare åtgärder genomförs

Länsstyrelsens bedömning av om miljökvalitetsmålet nås för Västernorrlands län

Länet har goda förutsättningar vad gäller grundvattenkvalitet, -nivåer och påverkan på ytvatten. Länet är inte så tätt befolkat och konflikterna runt mark- och vattenanvändning är därigenom inte så stora. Skogs- och jordbruk påverkar dock grundvattnet, och arvet från industrialismen visar sig i form av gifter i mark och grundvatten. En stor del av gifterna är regiontypiska föroreningar från bland annat skogsindustrin, som pappersmassafabriker och sågverk. Länet sticker inte ut åt något håll vad gäller skydd av vatten, men ligger relativt bra till vad gäller minimering av naturgrusanvändning. För att inte tappa detta krävs stora insatser för att hitta alternativa material. Mer styrmedel och vägledning från nationellt håll behövs för att arbetet med skydd av vatten ska prioriteras och ge resultat i praktiken. Ett verktyg för bättre planering och beslut är framtagande av regionala och kommunala vattenförsörjnings- planer, ett arbete som Länsstyrelsen skulle vilja initiera men inte ännu kunnat prioritera.

Vattenskyddsområden

Det är inte möjligt att nå preciseringen ”Grundvattnets kvalitet” till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Lagstiftning finns för skydd av vatten, men den nyttjas inte

19(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

tillräckligt. Enligt vattenförvaltningsförordningen ska vattenförekomster som används för dricksvattenförsörjning ha ett fullgott skydd senast 2015. Detta kräver stora arbetsinsatser av såväl kommuner som Länsstyrelse. Naturgrusavlagringar som skulle kunna utnyttjas för framtida dricksvattenförsörjning kommer inte att ha ett fullgott skydd till 2020 om inte attityder, lagstiftning och arbetssätt förändras. Flera kommuner nyttjar inducerad infiltration för sin vattenförsörjning, vilket kan vara sårbart med ökade flöden och förhöjda vatten- temperaturer då risk finns för inläckage av förorenat vatten. Förebyggande åtgärder måste sättas in för att trygga vattenförsörjningen då klimatförändringar troligen kommer att leda till ökade flöden, regn och översvämningar.

2.4 God bebyggd miljö (mål nr 15) Nationellt Definition Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Delmål 4. Avfall (2005-2015) Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som av fall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För fosforföroreningarna från avlopp innebär det att minst 60 % av dessa ska återföras till produktiv mark. Av denna fosfor bör minst hälften återföras till åkermark.

För återföring av fosfor till åkermark anses detta vara ett mål som kan bli uppnått till år 2015. Däremot krävs ytterligare arbete för att uppnå målet för annan produktiv mark År 2008 bedömdes knappt 10 % av fosforn gå till bland annat anläggningsjord.

Miljöberedningens förslag är att detta delmål för fosforföroreningar ska fortsätta gälla som etappmål för 2015.

Förslag till reviderade preciseringar. 1. Hållbar bebyggelsestruktur (ingen ändring) 2. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter och sambandet mellan tätorter och landsbygd planeras utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Förtydliganden: Fysisk planering och samhällsbyggande ska grundas på program och strategier för(urval): - Hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål och för rekreation och lokal odling, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas - Hur dricksvattenförsörjningen ska tryggas på ett hälsosamt, resursbesparande och miljöanpassat sätt - Hur anpassning till effekter av ett förändrat klimat ska ske. Exempel på effekter är ökade risker för översvämning, ras, skred, extrema väderförhållanden. 3. God vardagsmiljö 4. Kulturvärden i bebyggd miljö

20(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

5. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering, vatten- och avloppsförsörjning med mera integreras i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering. Lokalisering och utformning anpassas för att minska resurs- och energianvändningen samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn tas till natur- och kulturmiljö och estetik samt människors hälsa och säkerhet. Förtydligande (urval): - Infrastruktur lokaliseras och utformas så att berörda områdens ekologiska funktion bevaras i så hög grad som möjligt. 6. Natur- och grönområden 7. Miljöanpassade transporter 8. Hälsa och säkerhet 9. Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor används. Avfall förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas tillvara i så hög grad som möjligt. Avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Västernorrlands län De regionala delmålen (urval) för Västernorrlands län till 2010 och slutrapportering av dessa 2 Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Västernorrlands län grundas på planer, program eller strategier för (bland annat): • Hur bebyggelsestrukturen kan utvecklas för att främja resurssnål och miljöanpassad energianvändning. • Hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas. 5 Från 2003 års nivå ska mängden deponerat avfall kontinuerligt minska fram till 2010. (Regionaliserat mål) 6 Senast 2010 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. (Regionaliserat mål)

De regionala miljömålen inom God bebyggd miljö har till viss del uppnåtts, men inte fullt ut. Livsmiljön i länet bedöms som god, trots viss brist av några boendeformer. Flera kommuner arbetar också aktivt med att ta fram nya översiktsplaner, men trots det bedöms delmålet hållbart samhällsbyggande inte ha uppnåtts på grund av brist på strategidokument för flera områden. Särskilda insatser inom kollektivtrafik har borgat för länsmålet om hållbar regionförstoring medan för få kommuner har aktuella kulturmiljöprogram för att målet om kultur- och arkitekturhistoriska värden ska nås.

Länsstyrelsens bedömning av om miljökvalitetsmålet nås för Västernorrlands län

Västernorrland har goda förutsättningar för en god och hälsosam livsmiljö med höga natur- och kulturvärden och attraktiva städer. Här finns bland annat grön- och vattenområden i tätortsnära områden, en god dricksvattenförsörjning och ett aktivt arbete i flera kommuner med anpassning till effekter av ett förändrat klimat.

Översiktsplanearbetet har de senaste åren intensifierats i länets kommuner, men fortfarande finns inaktuella översiktsplaner och flera kommuner saknar strategier för en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning. I många fall saknas också planerings- och kunskapsunderlag för bland annat bostadsbestånd, kulturhistoria och estetiska värden i

21(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx

bebyggda miljöer. Samordning krävs för att behoven i bostadsbeståndet ska uppmärksammas i den översiktliga planeringen.

Tillgängliga kollektivtrafiksystem är genom särskilda insatser uppmärksammat i länet, men mer insatser behövs för att dessa ska bli en naturlig del i den fysiska planeringen samt för att ändra människors vanemönster.

Bedömningen om energianvändningen i bostäder är svår då sammanfattande kunskap saknas om förhållandena i bostadsbestånd i de olika kommunerna. Även bedömningen om i vilken grad människor utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker är svår då alltför lite kunskap finns om den upplevda situationen hos länets invånare.

För att uppnå målet om en God bebyggd miljö till 2020 krävs mer resurser för framtagande av kunskapsunderlag, program och strategier inom främst miljö och energi, bostad, kulturmiljö och hälsa och säkerhet.

22(22) N:\Allmänna handlingar\2. Gemensamma projekt\Pågående\VA-planering\12 Slutdokument\Bilaga 2 lagar Sundsvall Va-plan.docx Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum Sida 2011-06-20 38

KS-2011-00370

§ 207 Klimatanpassa Sundsvall – dagvatten

Beslut Kommunfullmäktige beslutar

att godkänna rapporten ”Ansvar dagvatten Sundsvalls kommun”,

att anta de i rapporten framtagna principerna för ansvarsfördelning vad gäller dagvatten mellan kommunen och Sundsvall Vatten AB,

att uppdra till stadsbyggnadsnämnden att återkomma till kommunstyrelsen med kompletterande uppgifter av kostnaderna för de delar av dagvattenansvaret som inte kostnadsberäknats (gatu- och parkverksamheten) för vidare hantering i MRP-processen,

att notera informationen om bildandet av ett dagvattenråd för in- formationsutbyte samt

att uppdra till kommunstyrelsen att se över reglementen för kommunstyrelsen samt stadsbyggnadsnämnden och ägardirektiv för Sundsvall Vatten AB, samt att vid behov återkomma med förslag till förändrade sådana.

Bakgrund Ärendet gäller fördelning av ansvar för dagvatten utifrån den rapport som tagits fram inom projektet Klimatanpassa Sundsvall.

Beslutsunderlag x Kommunstyrelsens protokoll 2011-05-30 § 243 x Koncernstabens skrivelse 2011-04-28 x Projektet Klimatanpassa Sundsvalls rapport ”Ansvar dagvatten, Sundsvalls kommun” inkl. bilaga x Stadsbyggnadskontorets PM ”Sammanställning remissvar dagvattenansvar med kommentarer” 2011-04-20

– – – –

Ordförandens sign Justerandes sign Justerandes sign Sekreterares sign Utdragsbestyrkande

Projekt Klimatanpassa Sundsvall

Rapport - Ansvar dagvatten

Rapport

Ansvar dagvatten, Sundsvalls kommun

Bild 1 . Rätt skötta och vårdade blir de naturliga vattendragen i Sundsvall ett kännetecken för staden.

Foto: Ronnie Nordström

Rev. 101108 Rev. 110420 Rev. 110426

Notering: Efter rapportens framtagande och underrapportens remisstiden har kommunen genomgått organisatoriska förändringar som för dagvatten innebär att ansvaret för gatu- och parkmark förts till Stadsbyggnadsnämnden från tidigare Service och teknik-nämnden.

Innehållsförteckning

RAPPORT 2

ANSVAR DAGVATTEN , SUNDSVALLS KOMMUN 2

1 BAKGRUND 4

2 SYFTE 5

3 MÅL 5

4 DAGVATTENARBETE I ETT STÖRRE SAMMANHANG 5

5 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 8

6 STYRMEDEL 10

6.1 PLANARBETE 10 6.2 LAGSTIFTNING 11 6.3 VA-TAXAN 16

7 ROLLER 17

7.1 EXTERNA ROLLER 17

8 ANSVAR 18

8.1 FÖRSLAG PÅ FÖRÄNDRAD ANSVARSFÖRDELNING 19 8.2 FÖRSLAG ANSVARSFÖRDELNING DAGVATTENLEDNING 20

9 FÖRKLARING TILL BILAGORNA 21

9.1 DAGVATTENMATRIS 21 9.2 DIGITAL KARTA 21

10 FORTSATT ARBETE 22

Bilagor Dagvattenmatris och digital karta

1 Bakgrund

Planering och genomförande av arbetet med dagvattenfrågor i Sundsvalls kommun hämmas av att det, enligt verksamhetsutövarna, saknas samordning och tydlig ansvarsfördelning mellan kommunens organisationer. Därutöver saknas ett gemensamt policydokument som redovisar Sundsvalls kommuns vision, mål och prioriteringar angående dagvattenarbetet. Detta medför att nuvarande dagvattenarbete i allt för stor utsträckning präglas av kortsiktiga praktiska lösningar av akuta problem. Dock har kommunen, historiskt sätt, ställt krav på aktörer i olika sammanhang och i samband med detaljplaner att dagvattenhantering bör lösas genom anläggning av LOD- lösningar om så är möjligt. Förändrade lagkrav har medfört att de nära relaterade miljö- och dagvattenfrågorna lyfts fram och verksamheten behöver anpassas de nya förutsättningarna. Åren 2000 och 2001 drabbades Sundsvallsregionen av intensiva regn och stora nederbördsmängder med omfattande översvämningar, störningar i infrastruktur och olägenheter på miljön som följd. Den statliga ”Klimat- och sårbarhetsutredningen” påpekar vikten av en långsiktigt hållbar dagvattenhantering för att bättre kunna hantera extrema situationer i ett förändrat klimat.

Bild 2. Ökande flöden ställer krav på att broar anläggs eller trummor dimensioneras på ett framsynt sätt.

Foto: Ronnie Nordström

2 Syfte

Projektet ”Klimatanpassa Sundsvall” - som denna rapport utgör en del av – har som syfte att identifiera samordnade och därigenom kostnadseffektiva förebyggande åtgärder så att Sundsvall blir säkert i ett förändrat klimat. Uppdraget ”Ansvar dagvatten” syftar till att ta fram underlag för ett politiskt beslut om ansvarsfördelningen avseende dagvattenavledning i kommunen.

3 Mål

Föreliggande rapport har som huvudmålsättning att föreslå principer för hur ansvaret för dagvattenavledningen bör fördelas inom kommunen samt mellan kommunen och andra externa parter. Rapporten kommer att utgöra ett viktigt steg mot en helhetslösning avseende dagvattenfrågan i Sundsvalls kommun.

4 Dagvattenarbete i ett större sammanhang

Inom ramen för det kommunövergripande projektet ”Klimatanpassa Sundsvall” pågår arbetet med dagvattenfrågor i tre parallella uppdrag (figur 1).

Figur 1. Organisation delprojekt dagvatten

I projekt Klimatanpassa Sundsvalls förhandsrapport om nederbördsförändringar i Sundsvall beskrivs förväntade effekter av ett successivt förändrat klimat. Sammanfattningsvis kan dock sägas att de intensiva nederbördstillfällena beräknas successivt att öka. Risken för kraftiga skyfall är störst i slutet av sommaren, men klimatförändringar ger även en påtaglig riskökning under höstmånaderna. Hanteringen av dagvatten är identifierat som ett av Sundsvalls viktigaste och mest utmanande anpassningsområden i ett förändrat klimat. Risken för plötsliga och lokala översvämningar på grund av kraftigare skyfall ökar.

Bild 3. Varierande flöden i Sidsjöbäcken, juli respektive oktober 2006.

Foto: Mats Bergmark

För att Sundsvalls kommun i framtiden skall kunna hantera dagvattenfrågan på ett sätt som säkerställer att utvecklingen styr mot uppsatta nationella regionala och interna målsättningar samt harmonierar med lagar och direktiv bör följande viktiga moment/kopplingar säkerställas i kommunens fortsatta arbete. • Framtagande av en Dagvattenpolicy En dagvattenpolicy ska innehålla kommunens övergripande vision med dagvattenarbetet. Ytterligare innehåll kan vara: Klassificering av dagvatten med avseende på föroreningsinnehåll Klassificering av recipienter med avseende på t.ex. tålighet mot dagvattenbelastning och skyddsvärde Policyn bör också innehålla föreskrifter för robusthet t.ex. dämningshöjder, samt godkända typlösningar och i vilka sammanhang dessa kan accepteras. • Framtagande av VA-plan för kommunen En VA-plan ger en långsiktig planering för hela kommunen både inom och utanför nuvarande VA-verksamhetsområde. Den kommunala VA- planeringen delas upp i tre delar: – förvaltning och utveckling av den allmänna VA-anläggningen inom nuvarande VA-verksamhetsområde – VA-utbyggnadsplan där verksamhetsområdet utökas för att möta

kommunens långsiktiga fysiska planering – planering för övriga områden som kommer att ha enskild VA- försörjning under den aktuella planeringsperioden. VA-planen är en viktig del i kommunens översiktsplan.

• Kustplan för kommunen Som ett tillägg till översiktsplanen färdigställs en kustvattenplan för Sundsvalls kommun under 2010. Syftet med kustplanen är att nå en långsiktigt hållbar utveckling av kusten genom att göra avvägningar mellan olika ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. Planen kommer att innehålla redovisningar av naturvärden, känsliga områden, viktiga kulturvärden samt områden viktiga för friluftsliv. Utifrån det lämnas förslag till hur nya markanspråk och exploateringsintressen kan samordnas utan att befintliga kvaliteter och värden påverkas negativt.

• Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt I enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har ett nytt system för förvaltning av vattenmiljön införts. Fem vattenmyndigheter har bildats i Sverige med ansvar för varsitt vattendistrikt. Vattenmyndigheterna finns vid fem länsstyrelser, varvid Länsstyrelsen i Västernorrland är en. Den utgör vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt. Det huvudsakliga målet enligt direktivet är att uppnå en god yt- och grundvattenstatus i alla vattenförekomster till 2015. Av direktivet framgår att förvaltningsplaner ska upprättas för samtliga vattendistrikt. Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt redovisar nuvarande kunskap om vattnen i distriktet omfattande bland annat tillstånd, användning, påverkan, miljökvalitetsnormer, åtgärder och övervakning. I förvaltningsplanen redovisas också brister, framtida behov och prioriteringar för 2009-2015.

För att säkerställa att dagvattenarbetet lever upp till uppsatta visioner och mål samt kontinuerligt uppdateras och anpassas till aktuella lagar och direktiv är det angeläget att arbetet bedrivas på ett strukturerat och kontinuerligt sätt i ett processflöde (figur 2).

Figur 2. Dagvattenarbete i ett processflöde

5 Metod och avgränsningar

Då det visat sig att avledning av dagvatten från bebyggelse ofta sker via befintliga bäcksystem har dessa varit utgångspunkt för diskussionen kring ansvarsfördelningen. En inventering av dagvattenberörda bäckar inom Sundsvalls kommun har genomförts och framtagen information kring bäckarna har samlats och redovisas i bilaga. För att öka tillgängligheten har informationen kopplats till en digital karta. Denna process beskrivs mer detaljerat i kapitel 9. Som yttre gräns har bäcksystemets avrinningsområde tillämpats. Syftet med detta är att säkerställa att en helhetsbild fås över bäcksystemen. På detta sätt har dagvattenfrågan lyfts jämfört med tidigare synsätt, vilket är positivt då det även harmoniserar med det synsätt som beskrivs i EUs vattendirektiv och regeringens klimat- och sårbarhetsutredning.

Bild 4. Naturliga och helt orörda bäckar i vår närmiljö utgör en stor tillgång. Foto: Ronnie Nordström

Där naturliga vattendrag ingår i avledningssystemet har en bedömning av graden anslutet dagvatten från allmän platsmark och bebyggelse utgjort en viktig grund för ansvarsfördelningen. Gruppens samlade bedömning av ansvarsfördelningen framgår av bilaga ”Dagvattenmatris.” Som grundprincip föreslås att investerings-, drift och underhållsansvaret innehas av: i första hand ägaren till anläggningen i andra hand ägaren till marken genom vilken vattendraget rinner.

I det fall avledning av dagvatten sker via av VA-huvudmannen anlagda ledningar följer föreslagen ansvarsfördelning de principer som återfinns på många andra ställen i Sverige. Ansvaret mellan VA-huvudmannen och abonnent definieras genom en så kallad förbindelsepunkt, vanligtvis 0,5 meter utanför tomtgräns. Ansvarsfördelningen vid avledning från allmän platsmark beskrivs i kap 8.2. För merparten av de vattendrag som används integrerat i dagvattensystemet blir ansvarsfördelningen enligt ovan komplex och svåröverskådlig. Projektgruppen föreslår därför, att kommunen inför en samordningsfunktion. Med denna roll följer uppdraget att samordna investerings- drift och underhållsåtgärder på sådant sätt att planerade åtgärder baseras på ett brett kunskapsunderlag och att åtgärderna kommuniceras och genomförs på ett samordnat sätt. Rollen förutsätter att kunskap om aktuellt vattendrag kontinuerligt inhämtas och att ansvarig organisation aktivt bidrar till att synliggöra sin uppgift. Uppgiften som samordnare förutsätter vidare att ett mandat fastställs genom politiska beslut. Ytterligare beskrivning av föreslagen samordningsfunktion framgår av kap 8.

Bild 5. Bästa lösning vid passage över vattendrag, medger både höga flöden, att bäcken inte skadas och att djur kan vandra utmed vattendraget.

Foto: Ronnie Nordström

6 Styrmedel

6.1 Planarbete

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för den fysiska planeringen i kommunen. I planeringsprocessen har kommunens förvaltningar och bolag möjlighet att påverka planeringen i flera steg. Den kommuntäckande översiktsplanen från 2005 är inte bindande men anger en övergripande målsättning för hur dagvatten ska hanteras. Kommunens grönplaner har här varit vägledande: Dagvatten skall omhändertas lokalt där det är tekniskt möjligt. Det befintliga dagvattennätet bör successivt konverteras till lokalt omhändertagande av vatten. Översiktplanen kommer att omarbetas under nästa mandatperiod och det kommer då att finnas möjlighet att komplettera avsnittet om dagvatten. I detaljplanering anges närmare förutsättningar för hur dagvatten ska tas om hand. I planeringsprocessen ska krav ställas på planeringsunderlag och utredning om dagvattensituationen. I detaljplaner kan riktlinjer eller bindande bestämmelser föras in.

Bild 6. Bra lösning med rätt dimensionerad trumma och läge. Trumman skall ligga under bottnen med naturligt bäckmaterial i, d v s grus, sten och block.

Foto: Ronnie Nordström

6.2 Lagstiftning

Plan- och bygglagen (PBL) PBL handlar om planläggning av mark och vatten och om byggande. Följande planformer ingår översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser, fastighetsplan och regionplan. I portalparagrafen 1 kap. 1 § anges att bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Vattenfrågor behandlas särskilt i avsnittet om detaljplaner och områdesbestämmelser. Bygglovfrågor behandlas i 8 kapitlet. I 5 kap. 3 § andra punkten anges att detaljplanen skall redovisa kvartersmark för bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanläggningar, begravningsplatser, anläggningar för trafik, vatten, avlopp energi samt skydds- och säkerhetsområden. Uppräkningen är inte uttömmande. I 5 kap. 16 § anges vad som gäller för områdesbestämmelser. I 8 kap. 2 § anges för vilka åtgärder det krävs bygglov för andra anläggningar än byggnader. I 8 kap. 6 § anges bland annat att kommunen får om det finns särskilda skäl bestämma att bygglov krävs för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i miljöbalkens 11 kap. 11 § p 1. Särskilda skäl för att införa sådan lovplikt föreligger, om det råder brist på grundvatten eller om det finns risk för att brist eller saltvatteninträngning skall uppkomma. Bestämmelsen kan också tillämpas i områden där det finns risk för föroreningar av grundvattnet genom olämpliga brunnar. I 8 kap. 12 a§ regleras förutsättningarna för att få bygglov i här avsedda fall.

Bild 7. En lösning som kan göras bättre.

Foto: Ronnie Nordström

Lag om allmänna vattentjänster I 2 § lag om allmänna vattentjänster definieras vissa för lagen centrala begrepp. Verksamhetsområde definieras som det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller skall ordnas genom en allmän va-anläggning. Detta verksamhetsområde beslutas av kommunen. • Begreppet avlopp definieras som • Bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats • Bortledande av spillvatten • Bortledande av vatten som har använts för kylning Avloppsdefinitionen är ny. Den medför att skyldigheten att avleda dag- och dränvatten från fastigheter och allmänna platser inte längre är beroende av en detaljplan utan gäller områden med samlad bebyggelse. Däremot är bortledande av sådant vatten från en begravningsplats fortfarande knutet till det detaljplanelagda området. I och med fastställandet av verksamhetsområde slår reglerna till om rätt att använda den allmänna va-anläggningen och om avgiftsskyldighet för fastigheterna inom området. Enligt 23 § får, efter regeringens bemyndigande, en kommun meddela ytterligare föreskrifter om användningen av allmänna va-anläggningar. Sådant bemyndigande har lämnats genom förordningen om allmänna vattentjänster. Bemyndigandet avser de mer detaljerade kraven på användningen av en allmän va-anläggning. Föreskrifterna kan exempelvis gälla bevattningsförbud, förbud att släppa ut industriellt eller annat avloppsvatten av särskild beskaffenhet eller förbud att avleda dagvatten till en separerad spillvattenledning. Branschorganisationen Svenskt Vatten har utarbetat normalförslag till sådana föreskrifter. Föreskrifterna benämns ABVA (allmänna bestämmelser för vatten- och avloppsanläggningar) Av 27 § framgår att de som har ansvaret för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, exempelvis väghållaren, också är skyldiga att betala för vattentjänsten.

Bild 8. Funktion och säkerhet kräver tillsyn och underhåll.

Foto: Ronnie Nordström

Miljöbalken (MB)

MB:s 11 kapitel handlar om vattenverksamhet. Det krävs i allmänhet tillstånd att bedriva vattenverksamhet, enligt kapitel 11 i MB, om det inte är uppenbart att skada inte uppkommer. Den som vill bedriva en vattenverksamhet får söka tillstånd även om tillstånd inte krävs. Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av miljödomstolen. För mindre ingripande vattenverksamheter krävs inte tillstånd. I sådana fall skall istället anmälan göras till länsstyrelsen. Ansvarsfrågan ligger dock då helt och hållet hos den sökande. Rådighet krävs för att sökanden skall anses vara behörig för att kunna söka tillstånd. Rådighet kan tillskapas på skilda sätt t.ex. äganderätt eller bestående nyttjanderätt. Den som äger och har rättighet till en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Bestämmelserna gäller oavsett om tillstånd för vattenanläggningen meddelats eller inte. Underhållsansvaret innebär både att sköta anläggningen och utföra löpande reparationer. Ansvaret för underhåll gäller så länge anläggningen finns kvar, även om anläggningen finns på någon annans mark. För att bli kvitt underhållsskyldigheten måste anläggningen rivas. Anläggningen eller den fastighet där anläggningen finns kan naturligtvis säljas. Underhållsskyldigheten övergår då till den nye ägaren. Den som fått tvångsrätt att använda någon annans vattenanläggning är skyldig att tillsammans med ägaren underhålla anläggningen om inte miljödomstolen bestämt något annat. Ansvaret är solidariskt.

Bild 9. Dagvattenytor läcker föroreningar som kan skada yt- och grundvatten.

Foto: Ronnie Nordström

Jordabalken

I 2 kap 1 § anges vad som tillhör en fastighet. Här anges att till en fastighet hör bl.a. byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk. Alla slags ledningar omfattas av bestämmelsen. Detta gäller vare sig de är avsedda för elektricitet, gas, vatten eller annat. Enligt 3 kap 1 § skall var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Paragrafen slår fast den sedan gammalt gällande allmänna principen om hänsyn mellan grannar, som numera har mindre självständig betydelse än tidigare. När MB är tillämplig skall nämligen den lagstiftningen åberopas i första hand.

Bild 10. Borrkax från bergvärmeborrning, kan skada bäckens djurliv, inklusive lekbottnar för fisk.

Foto: Ronnie Nordström

Lag om skydd mot olyckor Den grundläggande bestämmelsen i 1 kap 1 § anger att lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ett betryggande skydd mot olyckor skall finnas oavsett var i landet man befinner sig. En anpassning av det allmännas verksamhet får dock ske till de lokala förhållandena och

kommunerna får vidta olika typer av åtgärder och olika kombinationer av åtgärder för att nå upp till målet. Samtidigt som det allmänna har ett ansvar för att målet uppnås, är det en viktig utgångspunkt att den enskilde har ett primärt ansvar för att vidta åtgärder till skydd för liv, egendom och miljö. Detta framgår bl.a. av räddningstjänstbegreppets konstruktion och av bestämmelserna i 2 kap.

Bild 11. En dagvattendamm är ett sätt att rena dagvatten och få viss fördröjning.

Foto: Ronnie Nordström

Anläggningslag Enligt anläggningslagens 1 § kan anläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem (gemensamhetsanläggning). AL innehåller inte någon uppräkning av de enligt lagen godtagbara typerna av anläggningar. De vanligaste anläggningarna är väg, VA-ledning, grönområde, parkering, garage, vattentäkt, lekplats, centralantenn, belysning, reningsanläggning, el- respektive teleledning. Lagen gäller dock inte för bl.a. en allmän vatten- och avloppsanläggning.

Ledningsrättslag Ledningsrätt kan upplåtas endast för ledningar av viss beskaffenhet som tjänar ett visst ändamål. Lagens tillämpningsområde vidgas inte för att parterna är överens om villkoren för upplåtelsen. Lagen gäller bl.a. för vatten- och avloppsledning som ingår i allmän va- anläggning. LL är tillämplig på sådant ledningsnät som tillhör huvudmannen, dvs. på anläggningen som sträcker sig fram till förbindelsepunkten. Ledningen från förbindelsepunkten till fastigheten hör till fastighetens VA-installation. Fastighetsbildningslag Fastighetsbildning är en åtgärd som innebär att 1. fastighetsindelningen ändras, 2. servitut bildas, ändras eller upphävs, eller 3. en byggnad eller annan anläggning som hör till en fastighet överförs till en annan fastighet.

6.3 VA-Taxan

Den nya vattentjänstlagen från 1 januari 2007 samt EU:s ramdirektiv för vatten innebär att VA-huvudmannen ges ett utökat ansvar för omhändertagande (avledning och rening) av dagvatten. Dagvatten kommer att behöva ägnas ökade insatser på grund av miljöskäl och översvämningsrisker. Nytt är att avgiftsskyldighet för bortledande och rening av vatten från allmän platsmark inte enbart omfattar fastighetsägare utan även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls.

Bild 12. Bäckar utnyttjas ofta som en tillgång på den privata fastigheten.

Foto: Bertil Carlsson, Fokusera Utveckling Sundsvall AB

7 ROLLER

Den generella kommuninterna rollfördelningen redovisas i tabell1.

Tabell 1. Kommunens olika förvaltningars och bolags roller kopplat till dagvattenfrågan idag

Planprocess Projektering Byggskede Generellt

Stadsbyggnadskontoret Huvudansvar för Bygglovshantering, Bygganmälan, Dokumentera och planarbetet, initierar tolkningar av byggsamråd, utvärdera. dagvattenutredning, detaljplan, kontrollplan, följer gestaltning, nybyggnadskartor, upp bestämmelser i höjdsättning, DP, kulturvärden, livsvillkor (friluftsvärden)

Service och Teknik Remissinstans, Tar fram Utförare och Drift och underhåll beaktar utformning, bygghandlingar beställare av de delar som huvudman för ingår i ägandet lösningar, gestaltning,

Sundsvall Vatten AB Remissinstans teknisk Tar fram Utförare, beställare Utförare egna expert hydraulik, bygghandlingar. besiktnings- och anläggningar, rening, kravställare, Hydrauliskt ansvar, kontrollfunktion, utförare ytterligare expert drift och detaljhandlingar, anger byggledning avtalade underhåll, anslutningspunkt anläggningar

Miljökontoret Representerar värden Tillsyn, krav på ev Tillsyn Tillsyn som miljö, hälsa, markundersökningar, recipient, krav på provtagningar tillsynsmyndighet, recipient remissinstans, teknisk expert

7.1 Externa roller

Innehållet i föreliggande rapport har gåtts igenom med Trafikverket. Arbetet med att ta fram specifika avtal för enskilda avsnitt kan därför vid behov påbörjas. Vad gäller relationen med privata fastighetsägare föreslås att samordnande organisationen informerar fastighetsägaren om sin roll, de rättigheter och skyldigheter som följer med mark- och anläggningsägarskapet, vilka planer som finns inom avrinningsområdet etc.

8 Ansvar

Det samlade ansvaret för dagvattenavledning kan indelas i följande: • Planeringsansvar Ansvaret för den fysiska samhällsplaneringen ligger till övervägande del på kommunerna. Vad gäller vattenfrågor ska planeringen samordnas med länsstyrelser och vattenmyndigheten. EU:s ramdirektiv för vatten anger målet att alla vatten, sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god status till år 2015. Sämre vattenmiljöer ska bli bättre och vatten som redan är bra ska bevara sin kvalitet - inga vatten får försämras. • Drift- och underhållsansvar

Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Underhållsansvaret faller oftast på den som äger fastigheten där anläggningen finns. Den som inte underhåller en anläggning kan bli civilrättsligt skadeståndsskyldig ifall anläggningen orsakar skada på annans egendom.

• Investeringsansvar Ägaren till anläggningen har att planera och prioritera investeringar på lång och kort sikt. Genomföra, följa upp och utvärdera genomförda investeringar. • Samordningsfunktion De bäckar som omfattas av samordningsfunktionen beskrivs i bilaga 1. Samordningsansvaret innebär att med egen eller annan överenskommen finansiering initiera och verka för: att underhåll utförs i tillräcklig omfattning att investeringar och reinvesteringar anpassas till potentiellt nya flödessituationer, i syfte att bidra till ökad robusthet. att rätt dimensionering utförs att uppföljning och åtgärder genomförs med utgångspunkt i vattendragets specifika förutsättningar att åtgärder vidtas i syfte att nå för vattensystemet uppsatta målsättningar därutöver: kommunicera med andra berörda parter åtgärder och förhållningssätt för vattendraget genom samverkan säkerställa att en bred kunskap ligger till grund för de åtgärder som skall vidtas inom vattendragets avrinningsområde.

Samordningsfunktionen innebär inte ett övertagande av ansvar som enligt lagstiftning ligger på markägare och/eller anläggningsägaren.

8.1 Förslag på förändrad ansvarsfördelning

Kommunen har det övergripande ansvaret genom olika förvaltningar och bolag för dagvattenrelaterade frågor. Nuvarande och förslag från arbetsgruppen, till ny ansvarsfördelning redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Nuvarande och förslag till ny ansvarsfördelning Nuvarande Förslag till ny ansvarsfördelning ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret planeringsansvar planeringsansvar samordningsfunktion investeringsansvar Service och Teknik investeringsansvar investeringsansvar drift- och underhållsansvar drift- och underhållsansvar Sundsvall Vatten AB investeringsansvar investeringsansvar drift- och underhållsansvar samordningsfunktion drift- och underhållsansvar Miljökontoret tillsynsansvar tillsynsansvar

Externa parter investeringsansvar investeringsansvar (Trafikverket, privata drift- och underhållsansvar drift- och underhållsansvar fastighetsägare, samfälligheter mm)

Generell utgångspunkt för uppdelning av ansvar för de olika vattendragen är de roller vi har i samhällsplaneringen idag och den lagstiftning som styr dem. Där Sundsvall Vatten nyttjar ledningar/bäckar för avledning av dagvatten från anslutna kunder blir bolaget också ansvarigt för anläggningen, något som styrs av VA-lagstiftningen. I naturmark och parkmark får Stadsbyggnadskontoret generellt ansvaret genom sitt planeringsansvar eftersom naturmark/parkmark främst påverkas av planfrågor; där är t ex kommunens översiktsplan med tillhörande grönplan rådgivande. Många vattendrag har dock flera funktioner under sin sträckning och därför har varje vattendrag bedömts unikt för sig. Den förändrade ansvarsfördelningen kommer att innebära kostnader för samordningsfunktionen i de organisationer som tillförs denna funktion. I övrigt kommer ansvar och åtaganden att vara oförändrat. Varje organisation får bedöma eventuella behov av ökade resurser för sitt förändrade uppdrag och behov av fullmäktigebeslut avseende taxor och MRP. .

8.2 Förslag ansvarsfördelning dagvattenledning

I allmän platsmark föreslås att Sundsvall Vattens investerings-, drift och underhållsansvar sträcker sig upp till och med grenrörsanslutningen på samlingsledningen, se bild 12. Investerings-, drift och underhållsansvar uppströms denna punkt innehas således av Service och Teknik . Det är alltså skillnad mot anslutning till abonnenter, där förbindelsepunkten befinner sig 0,5 m från tomtgräns. Se nedanstående skiss.

Skiss: Jan Hellman

Bild 12. Förslag ansvar dagvattenledning

9 Förklaring till bilagorna

9.1 Dagvattenmatris

Bilagan får anses utgöra en bruttoförteckning på de bäckar och vattendrag som i olika utsträckning är eller kan bli integrerade i kommunens system för avledning av dagvatten. Vattendragen är namngivna och numrerade med början från västra Alnö och moturs söder ut mot Njurunda. För respektive vattendrag ges dels en allmän information om dess naturliga förutsättningar och status dels en beskrivning ur VA-perspektiv, speciellt anges om vattendraget är recipient för orenat bräddavloppsvatten. I de mittersta kolumnerna föreslås en fördelning av samordningsfunktionen och ansvaret för investering/drift och underhåll. För vissa vattendrag har även risken för översvämningar och sårbarhet bedömts.

9.2 Digital karta

En digital karta har tagits fram för att redovisa bäckar, såväl öppna som kulverterade. Bäckarna redovisas med namn och kraftig blå linje. Kulvertar redovisas som kraftiga gröna linjer. Bäckarna har även kopplats samman med dagvattenmatrisen, så att informationen från matrisen blivit tillgänglig i kartan. Punkter för tidigare händelser som källaröversvämningar finns även med i kartan. Det finns glipor mellan vissa bäckar och kulvertar och arbete pågår för att utreda och komplettera, så att nätet blir heltäckande. Dagvattennätet saknar även information om bäcknamn, vilket kommer att påföras så att även kulvertarna kan kopplas samman med dagvattenmatrisen. Det förutsätts ett kontinuerligt arbete med att hålla kartan uppdaterad. Förslagsvis ansvarar ”Dagvattenrådet”, se kap. 10, för att denna uppgift utförs och följs upp. Kartan finns tillgänglig under ”inloggad.sundsvall.se”, där den är tillgängligt för anställda i kommunkoncernen på samma sätt som nuvarande webbkartor. Kartan finns under Medarbetarmenyn -> Kontakt och kartor -> Kartor -> Dagvatten. I framtiden kommer det vara mycket enkelt att komplettera kartan med andra skikt av geografisk information som finns, eller blir, tillgänglig inom kommunen. Kartan hanteras på samma sätt som övriga webbkartor där man använder förstoringsglasen för att förminska och förstora kartan, handen för att flytta den och informationsverktyget för att klicka på objekt och få upp information om dem.

10 Fortsatt arbete

Det föreliggande samlade dokumentet inklusive bilaga och karta är inte att betrakta som ett avslutat arbete. Tvärtom förutsätts att dokumentet vidareutvecklas och uppdateras regelbundet minst en gång per år. Ansvaret för denna årliga revision kan ges till ett ”Dagvattenråd” bestående av representanter från berörda förvaltningar och bolag. MittSverige Vatten AB föreslås som sammankallande. För att kommunen skall ha tillräckligt underlag för det framtida arbetet med att på ett hållbart sätt säkra dagvattenavledningen föreslås att nedanstående arbeten genomförs. i. Framtagande av dagvattenpolicy I dagvattenpolicyn skall bland annat frågor rörande dagvattnets sammansättning, recipientförhållanden, flöden dämningshöjder m m beskrivas.

ii. Inventering av dagvattenanläggningar

iii. Inventering samfälligheter och dikesföretag

iv. Översyn av rutiner för dagvattenhantering i detaljplan och bygglovsgivning Kommunens översiktsplan är vägledande och beslutas av kommunfullmäktige. Där redovisas mark- och vattenanvändningen i kommunen och där ska kommunens ambitioner och intentioner för dagvattenhantering framgå. Utifrån översiktsplanen beaktas dagvatten från det tidigaste skedet av planprocessen och hela vägen till bygglovsgivning. Berörda förvaltningar och bolag involveras under hela processen.

Version 2015-10-01 Dagvattenmatris Sundsvalls kommun Sida 1 av (2)

Vattendrag Recipient Samordnings- funktion

Alnö Uslandsbäcken MSVAB Alnösundet

Skön Märlobäcken SBK Skönviken Timråviken Malandsbäcken SBK Ljustabäcken MSVAB Alnösundet Korstabäcken, Bydalsbäcken och Bosvedjebäcken rinner till Gärdetjärn. Korstabäcken rinner Bydalsbäcken och MSVAB från Gärdetjärn till Alnösundet Bosvedjebäcken Södra Korstabäcken SBK Alnösundet

Tunabäcken SBK Alnösundet

Selånger Sticksjöbäcken (och MSVAB Norrfjärden Rödmyrbäcken) Bergsåkersbäcken MSVAB Selångerfjärden Hammalbäcken Dammbäcken MSVAB Selångerån Robäcken Kolstabäcken och SBK Selångerfjärden Tövabäcken

Sundsvall Sandbergsbäcken SBK Selångerån Mårtensbäcken SBK Sidsjön Vackra bäcken och SBK Sidsjön Bodbäcken Sidsjöbäcken SBK Selångersån Grevensbäcken MSVAB Sundsvallsfjärden Stavsättsbäcken MSVAB Sundsvallsfjärden Carlsbäcken MSVAB Sundsvallsfjärden

Njurunda Snorbäcken SBK Draget Bredsandbäcken MSVAB Draget Svarttjärnsbäcken MSVAB Draget Upprättad: 2010-05-11 Uppdaterad: Genom beslut av Dagvattenrådet 2015-10-01 \\safs004\users$\SOFBYS\Mina Dokument\Skrivbord\Under arbete 2016\VA-plan Dagvattenmatris beslutad 2015-10-01.xlsx Version 2015-10-01 Dagvattenmatris Sundsvalls kommun Sida 2 av (2)

Vattendrag Recipient Samordnings- funktion Vapelbäcken SBK Draget Nolbybäcken MSVAB Ljungan Tingstagäredsbäcken MSVAB Åbäcken Mantjärnsbäcken MSVAB Stångån Bunstabäcken Döviksbäcken SBK Ljungan

Upprättad: 2010-05-11 Uppdaterad: Genom beslut av Dagvattenrådet 2015-10-01 \\safs004\users$\SOFBYS\Mina Dokument\Skrivbord\Under arbete 2016\VA-plan Dagvattenmatris beslutad 2015-10-01.xlsx

Sida 1 (4) Sept 2014

Va-plan för Sundsvalls kommun

Bilaga 4 Ordlista

2-kammarbrunn En slamavskiljare med två olika kammare där slam kan sedimentera

3-kammarbrunn En slamavskiljare med tre olika kammare där slam kan sedimentera

Avlopp Bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning,

Avloppsvatten Ett gemensamt namn och samlingsbegrepp på dagvatten, dränvatten, spillvatten och kylvatten

ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Sundsvall Vatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning samt information till fastighetsägare

BDT-anläggning Anläggning för bad-, disk- och tvättvatten, det vill säga 2-kammarbrunn med efterföljande reningssteg

Bräddning Bräddning definieras i föreskrifterna om kontroll av utsläpp från reningsverk (1990:14) som ”Avloppsvatten som vid enstaka tillfällen (t ex vid överbelastning) avleds (bräddas) för att avlasta magasin, bassäng eller ledning.” I Naturvårdsverkets Allmänna råd (93:6) förtydligas att ”Utsläpp som endast sker vid haveri eller underhållsarbete t ex på grund av strömavbrott, brott på huvudledningar eller spolning av ledningar definieras här som nödutsläpp och omfattas inte av föreskrifterna.” En bräddning kan alltså enkelt beskrivas som utsläpp av avloppsvatten beroende på hydraulisk överbelastning, vid haveri eller vid planerat underhållsarbete.

Dagvatten Tillfälligt avrinnande vatten, t.ex. regnvatten och smältvatten, från tak och vägar, samt framträngande grundvatten.

Sida 2 (4) Sept 2014

Enskild vatten- och avloppsanläggning En va-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän va-anläggning.

Fosforfälla Ett reningssteg i en enskild avloppsanläggning, med någon form av filter, som syftar till att avskilja fosfor i filtermaterialet.

Förbindelsepunkt Förbindelsepunkt är gränsen mellan en allmän va-anläggning och en va-installation.

Konduktivitet Ledningsförmåga kallas också konduktivitet och är ett mått på salthalten i ett vatten. I ett sötvatten är ledningsförmågan oftast under 100 mS/m (=milliSiemens per meter). Hög ledningsförmåga i ett sötvatten tyder på utsläpp av föroreningar, näringsrikedom eller påverkan av salt.

Konvektion Rörelser i gaser och vätskor som orsakas av att densiteten, dvs. tyngden, varierar mellan gasens eller vätskans olika delar. Rörelserna följer Arkimedes princip, som säger att en lätt kropp rör sig uppåt i en tung vätska och vice versa.

Konvektiv Konvektiva moln bildas på grund av instabilitet i atmosfären. I instabila skikt avtar temperaturen kraftigt med höjden, och därmed underlättas vertikala rörelser. Det är inom områden med uppvindar som konvektiva moln bildas därför att luften avkyls när den stiger uppåt. Konvektiva moln, såsom Cumulonimbus, ger nederbörd i form av skurar eller snöbyar Konvektiva moln är de som ofta är ungefär lika höga som breda och som snabbt kan växa till sig på höjden. De konvektiva molnen har ofta molnbasen på 500-1500 meters höjd och kan delas in i stackmoln (Cumulus) och bymoln (Cumulonimbus). De senare, vars molntoppar kan nå 5-10 km höjd, ger nederbörd.

Luftning av vatten Många vattenverk luftar vattnet. Syret medverkar till att järn och mangan, som finns naturligt i grundvattnet vid flera av våra mindre vattenverk, överförs till en olöslig form som kan tas bort i ett filter. Luftning medför också att överskott av kolsyra drivs av, vilket höjer pH-värdet i dricksvattnet.

Sida 3 (4) Sept 2014

MKN Miljökvalitetsnormer Uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt.

Spillvatten Förorenat vatten från hushåll, serviceanläggning, industri m.m. Med spillvatten likställs allt avloppsvatten som Sundsvall Vatten bedömer skall avledas till spillvattenledning.

Uppströmsarbete Uppströmsarbetet innebär en kartläggning av verksamheter för att få en bättre kunskap om vilka ämnen som kan hamna i spillvattnet eller i dagvattnet. Kartläggningen är till hjälp vid tillfälliga utsläpp för att snabbt kunna hitta källan eller för att fasa ut kemikalier. Det görs genom information, besök, inhämtning av kemikalieförteckningar och analyser av vatten vid olika punkter på ledningsnätet, verket och hos verksamhetsutövare.

UV-ljus UV-ljus är en förkortning av ultraviolett ljus och används som desinfektionsmedel mot till exempel parasiter, exempelvis Cryptosporidium och Giardi i dricksvatten. UV-ljus har fördelen gentemot andra desinfektionsmetoder att det inte bildar kända desinfektionsbiprodukter. Till nackdelarna med UV-installationer får räknas ökad energiförbrukning och förbrukning av lampor.

Va Vatten och avlopp

VASS VAttentjänstbranschens StatistikSystem VASS, är ett viktigt verktyg för branschens behov och innehåller sammanställd statistik om vattentjänstverksamheten

Verksamhetsområde, VO Kommunens allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller skall ordnas genom en allmän va-anläggning. Uppgift om verksamhetsområdet finns hos Sundsvall Vatten. Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), ABVA och va- taxa gäller endast inom verksamhetsområdet.

VISS VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.

Sida 4 (4) Sept 2014

V, S, D Vatten, Spillvatten och dagvatten

Vad ingår i den allmänna va-anläggningen? I den allmänna va-anläggningen ingår vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät, reservoarer och pumpstationer samt andra anordningar, som krävs för att va- anläggningen ska fungera på avsett sätt. I den allmänna va-anläggningen ingår också servisledningar fram till förbindelsepunkter som Sundsvall Vatten har bestämt för varje fastighet. Servisventil för vatten, ventil för LTA, LTA-station som installerats efter 2007-01-01 om inget annat har överenskommits, rensbrunn vid förbindelsepunkt samt vattenmätare ingår även de i den allmänna anläggningen.

Vad ingår i fastighetsägarens va-installation? Med en fastighets va-installation menas de ledningar, som för fastigheten dragits från förbindelsepunkterna. I installationen ingår även anordningar, t.ex. tapp - ventiler och tvättställ, som anslutits till en sådan ledning. En va-installation ingår inte i den allmänna anläggningen, om inte annat framgår av vattentjänstlagen, ABVA eller avtal.

Bilaga 5 Kartor över utökning av verksamhetsområden för allmän va

Bilaga 5.1 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter – Översikt

Bilaga 5.2 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter – Indal/Liden

Bilaga 5.3 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter – Matfors

Bilaga 5.4 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter – Njurunda

Bilaga 5.5 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter – Sundsvall

Bilaga 5.1 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter - Översikt. Missnöjet Sulå Krånge Bottnarna Brattfallet Stor-Hullsjön Indalsälven Bryggtjärn Gravtjärn Åse ÄngetÖster-Högsjö Dansmon Patronssvedjan Brickberget Fängsjön Väster-Högsjö StrömåsHällan Storbränna Knipan Nordansjö Krången Brännan Bjärme Lycksjön Västansjö Väster-GåltjärnVäster-Gåltjärn Lycksjön Nora Norafors Väster-Lövsätt Brandbergsbodarna Västansjön Norasjön Östanåbodarna Lill-Bandsjön Edebodsjön Ållåsbodarna Klingerfjärden Timrå Eriksdal Flatabodarna Ytterkovland Väster-Lövsjön Timrådalen Hovid Nacka Näsvattnet Skönvik Gista Hällsjön KovlandSolum Gransjösvedjan Laggarberg Närsta Hörningsholm GångvikenFinsta Tösta Brödlösa Hartung Näset Norrbäcken Sundsbruk Båräng Pottäng Byn Västland Vränsta Bonäset Östanå Målås Stolpås Öråker MaAlalndösuBnedrgevtik Ås Aldernäset Västra BirstaBirsta Släda Kåski Härsta Rökland Åssjön Källråänget Segersjön Silje Gudmundsbyn Västmarken Klökan RåstaLjustadalen Nedergård Lappsvedjan Hammal Bäckänget Kvarsättbodarna Färsta Johannedal Mon Vårsätt Säter Bullås Ede Hulitjärn Vi Edsta Fridhem Siljesmedjan Gammelbodarna Österro Huli Vi TorssvedjanStöde Kärvsta Norrhuljen Brännorna Hällom Lövåsen Bosvedjan Strömmen Hjässberget Kvarsätt Äkrom Vihaga Ljungan Svedjan Huljen Hovsbodarna Bergsåker Alnön Baggnäsgården Bydalen Tunadal Räbbmon Grönviken Västerlo Specksjön Böle Granloholm Strand Klingerfjärden RönnLinjgusnvgikan Böle Huljesjön Tunaby Bjässbodarna Uddtorpet Stenbäcken Östanå Usland Österlo Västibodarna Haga Sibirien Fanbyn Stödesjön Svartede Västerro Korsta Hällnäset Brattvall Bergdalen Hovskvarnen GranloHåkanstå Tjärnberget OrtvikenGranli Råvlan Grönängen Lervik Hartungviken BränslanSlättån Kvarntorpet Nacksta Norrmalm Petersvik Djupsand Gålviken Stödesjön Skravsätt Svarthamn Bue KnävlandValla StenSstuadnednsvall Rödösand Käckbacken Kvarnsvedjan Karlsvik Långmyran Bredsand Loböle Bänkås Sågviken KällsvedjanVårbacken Svebo Rasåsen Sallyhill Stödesjön Nyänget Gisselåsen Myrnäs Norr-Nedansjö Hällsjö Sidsjö Östermalm Havstoviken Nedansjö Stor-Hällsjön Sörknävland SkönsmonSundsvallsfjärden Skiftesbäcken MårtensroSidsjöhöjd Lund Sör-NedaLnjsujönFgorasna Alnön Lotjärn Skallböle Norra Vattjom Böle Lövåsen Berg Böle Ankarsvik BjässhammarnLilldälje Södra Stadsberget Krokviken Intaget Ljungan Rude Tranviken Sörnacksta Skatudden Spikarna Österdälje Sidsjöbodarna Viken Fanbybodarna StoLrjojurdnegnan Backarna KrokuddenNäsudden Fallen Vindhem Ängom Kvällsjön Bredsand Matfors Nedre BredsandDraget LjunSgoalhnöjden Långsjön Bottenhavet Rännö Vallnäs Stockvik Fors Rännobodarna Runsvik Hästhagen Stockvik Gimsjön Palsjön Öster-RännöbodsjönLjungan Vaple Väster-Rännöbodsjön Värsta Allsta Norra Nyhamn Västra Lunde Aludden Näset Bro Ön Vapelnäs Stockstrand Bergom SvanängKlingsta Lyngstern SvartviksNfjyähradmenn Hamn Sundsvallsbukten Lyngstern Klingstatjärnen Hamnsbådarna Gransjön Grössjön Myssjön Borgen ViggesjönVigge Vivsta Viforsen Övre Tunbyn Svartvik Bäckagården Hemmanet Ljusvik Marmen Vinoret Ljungan Sör-Vigge Pallviken Essvik Söräng Vibodarna Fanbyklacken Långnäset Storsvedjan Rävsund Åkersviken LuckstaKampåkern Ljungan Isbrickan Ljungan Prästsvedjan Kvissleby Juniskär Bodbäcken Klackbodarna Masjön Edbacken Nybruket Nolby Nyland Västbo Skottsund Djupdalsbodarna Lindsjön Västiåsen Näset Västermarken Norrlindsjö Svedjan Talludden Hamrebodarna Njurunda Ållerviken Rude Fränsta Ljungan Hamre Paradisön Torpet Östansjö Sörlindsjö Kläpp Mjösund Marna Kläppvik Långsjön Sör-Fjolsta Vikarn KLyjrukmngonan Bergafjärden VästergårÖdMsetellarn-Lgåårdngedsjön NjurundabommenForsa Bergafjärden Åstaden Häljum Västerbränslan Harvbodarna Råna Berge Stor-Gissjön Västansjön Hassel Teckenförklaring Prästmyran Böle Solberg Färiln Bunsta Byn Skrängsta Gissjön Kivan Norrvikssand Hasselsjön TronMellangårdsboGdarrynattjen Grytten Bergabodarna Sönnansjön Östiängena OlovsboÄngom Svala Skrängstasjön Algar Vattentäkter Sundsvall Vatten Malstabodarna Öjestrand Skedlo Björkvik Rödsätt Bond-Gryttjen Slätt Björkön Junibodsand Malstabodsjön NorenMosvedjan Kråkan Öjen Bölen Rotvik Uddarna Junibodarna Reningsverk Sundsvall Vatten Lindsjöbodarna Backen Lörudden Backen Mingen Gästa GomaBj ölesLjöångmyran Korsholmen Västerböle Mingen Skrängstabodarna Pråmviken Bysjön Slätterna Björkön Områden ansluts till allmän VA Bölomssjön Åmingen Stormyran Björköfjärden Skärsättstugan RönnBhraämmn ösundet Västerbyn Sjöänget Svedje Myrholmen Områden ansluts till allmän VA om det redan finns Östanrude Skärsätt Salen BNagogrbrö-BlejöSraknedns Gårdsjön Bredbyn BjörkönStorgrund Verksamhetsområde vatten och spillvatten Västergodset Björn Herrbodarna SSödöerr-gBårjdörken Majbodarna Brämösundet Västgårdsbodarna Lassön Brickan Verksamhetsområde vatten Näset GästabodarnaNyrå Lassöviken Grimåsen Nybodarna Bunstavallen Hornsjön Åbodarna ´ Grundvattenförekomster Bottenhavet Ortsjön Lubban ÄngetMalungen Lubban 0 1 2 3 4 5 Ny E4 Torringen Skedlovallen Armsjön Sörskog km Prästviken Armsjötorpet Bilaga 5.2 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter - Indal/Liden.

Teckenförklaring

Vattentäkter Sundsvall Vatten

Reningsverk Sundsvall Vatten

Områden ansluts till allmän VA

Områden ansluts till allmän VA om det redan finns

Verksamhetsområde vatten och spillvatten Verksamhetsområde vatten ´ Grundvattenförekomster

Ny E4 0 1 2 3 4 5 km Bilaga 5.3 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter - Matfors.

Uddtorpet

Östibodarna Svartede Västerro

Hovskvarnen

Grönängen

Kvarntorpet

Valla Knävland

Kvarnsvedjan

Vårbacken Svebo Rasåsen Nyänget Gisselåsen Norr-Nedansjö Nedansjö Hällsjö Stor-Hällsjön Sörknävland Hemgraven Fläcken Mårtensro LjunganForsa Sör-Nedansjö Liljedalen Röningsböle Rävelsbodvallen Skallböle Norra Vattjom Lövåsen Böle Lilldälje Berg Ljungan Bjässhammarn Rude Sörnacksta Österdälje StorjordenLjungan

Ängom Kvällsjön

Matfors Åsta Ljungan Solhöjden Långsjön Vallnäs Rännö

Fors Rännobodarna Runsvik Hästhagen Öster-Rännöbodsjön Ljungan Väster-Rännöbodsjön

Värsta Allsta Västra Lunde Bro Ön Aludden Bergom Svanäng Klingsta Lyngstern Klingstatjärnen Lyngstern Myssjön Borgen

Viforsen Vivsta Övre Tunbyn Edstaden Bäckagården Marmen Vinoret Pallviken Söräng Vibodarna Teckenförklaring Långnäset Ladsvedjorna Ljungan Lucksta Kampåkern Vattentäkter Sundsvall Vatten Isbrickan Reningsverk Sundsvall Vatten Bodbäcken Nybruket Edbacken Sörfors gård Områden ansluts till allmän VA

Områden ansluts till allmän VA om det redan finns Lindsjön Västiåsen Norr-Fjolsta

Näset Verksamhetsområde vatten och spillvatten Svedjan Norrlindsjö Talludden Hamrebodarna Fränsta Verksamhetsområde vatten Rude Hamre Östansjö Sörlindsjö Kläpp Lån´gsjön Grundvattenförekomster Backe Kläppvik Vikarn Sör-Fjolsta Ny E4 Mellangård 0 1 2 3 4 5 Västergård Öster-Långedsjön km Bilaga 5.4 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter - Njurunda

Vaple

Norra Nyhamn Allsta

Stockstrand Vapelnäs Svanäng Klingsta Sundsvallsbukten Svartviksfjärden Hamn Klingstatjärnen Nyhamn Hamnsbådarna Svartvik Viforsen Vivsta Övre Tunbyn Edstaden Hemmanet Ljusvik Bäckagården Vinoret Ljungan Pallviken Essvik

Vibodarna Åkersviken Rävsund Ljungan Storsvedjan Ränttorpet

Ljungan Kvissleby BymyranJuniskär Prästsvedjan

Nolby Ljungan Nyland

Västbo Skottsund

Kvissle Västermarken Njurunda Ållerviken Hamrebodarna Ljungan Klockarberget Paradisön Kråksta Torpet Hamre Mjösund Långsjön Marna Kläppvik Ljungan Kyrkmon Bergafjärden

Njurundabommen Bergafjärden Volmsta Forsa Häljum Råna Berge Harvbodarna

Böle Solberg

Bunsta

Skrängsta Kivan Norrvikssand Ängom Svala Algar Bergabodarna Olovsbo Skrängstasjön Skedlo Öjestrand Björkvik Björkön Slätt Junibodsand

Bölen Kråkan Junibodarna Öjen Rotvik Uddarna BackenKrusmonRäbbgård Mingen Lörudden

Bölesjön Korsholmen Gästa Gomaj Långmyran

Mingen Pråmviken Skrängstabodarna Björkön Slätterna

Björköfjärden Brämösundet Skärsättstugan Rönnhamn Svedje BjörkbackaSjöänget Myrholmen Teckenförklaring Salen Skärsätt Norr-Björken Sör-BjörkenBaggböle Sands Vattentäkter Sundsvall Vatten Gårdsjön Björkön Reningsverk Sundsvall VatteBnredbyn Storgrund Västergodset Sör-Björken Björn Södergård Brämösundet Herrbodarna Majbodarna Områden ansluts till allmän VA Lassön Brickan Områden ansluts till allmän VA om det redan finns Nyrå Näset Gästabodarna Lassöviken Nybodarna Häljumsvallen Verksamhetsområde vatten och spillvatten Bunstavallen

VerksamHohrnestjsöonmråde vatten Åbodarna Bottenhavet ´ GrOurtsnjödnvattenförekomster Lubban Ny E4 0 1 2 3 4 5 Lubban km Skedlovallen Armsjön Bilaga 5.5 Utökning av verksamhetsområden för allmän VA vid utbyggnad av bostäder eller verksamheter - Sundsvall

Klingerfjärden

Timrå Eriksdal

Ytterkovland Timrådalen Hovid Nacka Gista Skönvik Kovland Solum Laggarberg Närsta Hörningsholm

Gångviken Tösta Brödlösa Hartung Finsta Näset Båräng Pottäng Norrbäcken Sundsbruk Nysäter Byn Vränsta Stornäset Bonäset Östanå Västland Målås Alnösundet Stolpås Öråker Maland Bergvik Aldernäset Ås Hillsta Smedsgården Västra Birsta Birsta Släda RömstaHärsta Åssjön Östra Birsta Huggsta Rökland Silje Västmarken Gudmundsbyn Klökan Råsta Ljustadalen Nedergård Hammal Fågelsången Färsta Johannedal Bullås Vårsätt Säter Hulitjärn Vi Siljesmedjan Österro Huli Vi Gammelbodarna Usland Siljekullen Lövåsen Bosvedjan BrännornaStenbäcken HällomLillhällom Hjässberget Vihaga Kvarsätt Siljekvarnen Äkrom Bergsåker Lillhärmsta Alnön Tunadal Alnösundet Grönviken Bydalen Räbbmon Tunabäck Klingerfjärden Granloholm Strand Tunaby Bjässbodarna

Haga Sibirien Korsta Västerro Skönsberg Hovskvarnen Granlo HåkanståNorra Stadsberget Ortviken Granli Grönängen Petersvik Lervik Hartungviken Nacksta Norrmalm Selångersån Valla Knävland Sundsvall Skravsätt Västermalm Stenstaden Karlsvik Bredsand Långmyran Sallyhill Bänkås Rasåsen Södermalm Myrnäs Gisselåsen Sidsjö Fagerdal Östermalm Havstoviken Sundsvallsfjärden Sörknävland Skönsmon Sidsjöhöjd Mårtensro Södra Bergets företagsby Alnön Teckenförklaring Böle Böle Lilldälje Berg Ankarsvik Bänkåsviken Bjässhammarn Södra Stadsberget Vattentäkter Sundsvall Vatten Krokviken Sörnacksta Tranviken Granliden Spikarna Österdälje Skatudden Reningsverk Sundsvall Vatten Sidsjöbodarna Viken Backarna Krokudden Näsudden Raholmen Områden ansluts till allmän VA Vindhem Övre Bredsand Bredsand Områden ansluts till allmän VA om det redan finns Nedre Bredsand Verksamhetsområde vatten och spillvatten Draget Långsjön VallnVäserksamhetsområde vatten Stockvik ´ Grundvattenförekomster Runsvik Hästhagen Stockvik Ny E4 Vaple 0 1 2 3 4 5 km Norra Nyhamn Allsta Bilaga 6 Kartor över områden med enskilt VA som ansluts till allmän va

Bilaga 6.1 Områden med enskilt VA som ansluts till allmän VA – Översikt Bilaga 6.2 Områden med enskilt VA som ansluts till allmän VA – Kvällsjön Bilaga 6.3 Områden med enskilt VA som ansluts till allmän VA – Njurunda

Bilaga 6.1 Områden med enskilt VA som ansluts till allmän VA - Översikt.

Missnöjet Sulå Krånge Bottnarna Brattfallet Stor-Hullsjön Indalsälven Bryggtjärn Gravtjärn Åse ÄngetÖster-Högsjö Dansmon Patronssvedjan Brickberget Fängsjön Väster-Högsjö StrömåsHällan Storbränna Knipan Nordansjö Krången Brännan Lycksjön Västansjö Väster-GåltjärnVäster-Gåltjärn Bjärme Lycksjön Nora Norafors Väster-Lövsätt Brandbergsbodarna Västansjön Norasjön Lill-Bandsjön Sättnaån - Lövsätt, Bruddalen och Västergåltjärn Edebodsjön Ållåsbodarna Klingerfjärden Timrå Eriksdal Flatabodarna Ytterkovland Väster-Lövsjön Timrådalen Hovid Nacka Näsvattnet Skönvik Hällsjön KovlandSolum NV Alnö Hörningsholm Gransjösvedjan Laggarberg Gångviken Närsta Tösta Brödlösa Finsta Hartung NO Alnö Norrbäcken Sundsbruk Båräng Pottäng Sättnaån - Byn Västland Vränsta Bonäset Östanå Målås Stolpås Öråker MaAlalndösuBnedrgevtik Ås Aldernäset Västra BirstaBirsta Släda Kåski Härsta Rökland Åssjön Källråänget Segersjön Gudmundsbyn Klökan RåstaLjustadalen Nedergård Lappsvedjan Sättnaån - Oxsta Hammal Bäckänget Kvarsättbodarna Färsta Johannedal Mon Vårsätt Säter Bullås Ede Hulitjärn Vi Edsta Fridhem Siljesmedjan Österro Huli Vi TorssvedjanStöde Kärvsta Norrhuljen Hällom Lövåsen Bosvedjan Strömmen Sättnaån - Kvarsätt Siljekvarnen Äkrom Vihaga Ljungan Svedjan Huljen Hovsbodarna Bergsåker Alnön Baggnäsgården Bydalen Tunadal Räbbmon Grönviken Västerlo Specksjön Böle Granloholm Strand Klingerfjärden RönnLinjgusnvgikan Böle Huljesjön Tunaby Bjässbodarna Uddtorpet Stenbäcken Östanå Usland Österlo Västibodarna Haga Sibirien Fanbyn Stödesjön Svartede Korsta Hällnäset Brattvall Bergdalen Hovskvarnen GranloHåkanstå Tjärnberget Töva, Robäckarna OrtvikenGranli Råvlan Grönängen Lervik Hartungviken BränslanSlättån Kvarntorpet Nacksta Norrmalm Petersvik Djupsand Gålviken Stödesjön Skravsätt Svarthamn Bue KnävlandValla StenSstuadnednsvall Rödösand Käckbacken Kvarnsvedjan Karlsvik Långmyran Bredsand Loböle Bänkås Sågviken KällsvedjanVårbacken Svebo Rasåsen Sallyhill Stödesjön Nyänget Gisselåsen Myrnäs Norr-Nedansjö Hällsjö Sidsjö Östermalm Havstoviken Nedansjö Stor-Hällsjön Sörknävland SkönsmonSundsvallsfjärden Skiftesbäcken MårtensroSidsjöhöjd Lund Sör-NedaLnjsujönFgorasna Alnön Lotjärn Skallböle Norra Vattjom Böle Lövåsen Berg Böle Ankarsvik BjässhammarnLilldälje Södra Stadsberget Krokviken Intaget Ljungan Rude Tranviken Skatudden Spikarna Österdälje Viken Fanbybodarna StoLrjojurdnegnan Sörnacksta, Böle, Öst- Vinter- Sommartjärn KrokuddenNäsudden Fallen Vindhem Ängom Bredsand KvällsjönMatfors Nedre BredsandDraget Solhöjden Långsjön Bottenhavet Rännö Vallnäs Stockvik Fors Rännobodarna Runsvik Hästhagen Stockvik Gimsjön Palsjön RännöbodsjöarnaLjungan Vaple Norra Nyhamn Väster-RännöbVoäsdtrsaj öLnundeVärsta Allsta Stockstrand Näset Bro Ön Bergom Vapelnäs SvanängKlingsta Lyngstern SvartviksNfjyähradmenn Hamn Sundsvallsbukten Lyngstern Matfors mot Lucksta Klingstatjärnen Hamnsbådarna Gransjön Grössjön Myssjön Borgen ViggesjönVigge Övre Tunbyn Svartvik Tuna-Långsjön, Bergom, Målsta, Vivsta Hemmanet LjusvikÅkersviken, Hamn Vinoret Sör-Vigge Marmen Essvik Söräng Vibodarna Fanbyklacken Långnäset Storsvedjan Rävsund Åkersviken LuckstaKampåkern Ljungan Isbrickan Ljungan Prästsvedjan Kvissleby Juniskär Bodbäcken Klackbodarna Masjön Edbacken Nybruket Nolby Nyland Västbo Skottsund Djupdalsbodarna Västiåsen Lindsjön Näset Västermarken Teckenförklaring Norrlindsjö Svedjan Talludden Hamrebodarna Njurunda Ållerviken Rude LPjaurandgisaön Östansjö Sörlindsjö VikarnHamre Bergafjärden, Bodviken, Killingskär, Ållerviken Kläpp Kläppvik Långsjön Sör-Fjolsta Vikarn Kyrkmon Bergafjärden Vattentäkter Sundsvall Vatten Langedsjöarna Njurundabommen Bergafjärden Åstaden Forsa Västerbränslan Harvbodarna Berge Västansjön Hassel Stor-Gissjön Prästmyran Hamre-Långsjön, Kivan Solberg Reningsverk Sundsvall Vatten Färiln Bunsta Byn Skrängsta Gissjön Kivan Norrvikssand Hasselsjön TronMellangårdsboGdarrynattjen Grytten Algar Bergabodarna Sönnansjön Östiängena OlovsboÄngom Svala Pågående utbyggnad Alnö Malstabodarna Öjestrand Ovansjö, Gomaj, Gästa, Ulvberg Björkvik Rödsätt Bond-Gryttjen Slätt Björkön Junibodsand Malstabodsjön NorenMosvedjan Kråkan Öjen Bölen Rotvik Planerad utbyggnad 2016-2021 Backen Lindsjöbodarna Backen Inre Björköfjärden, Lindbomstjärn, Pråmviken Gästa GomaBj ölesLjöångmyran Korsholmen Västerböle Mingen Lörudden Skrängstabodarna Pråmviken Planerad utbyggnad 2022-2028 Bysjön Slätterna Björkön Åmingen Stormyran Bölomssjön Skärsättstugan Björköfjärden RönnBhraämmn ösundet Västerbyn Sjöänget Svedje Ny utvärdering av ev utbyggnad efter 2028 Östanrude Myrholmen Skärsätt Salen BNagogrbrö-BlejöSraknedns Gårdsjön Bredbyn BjörkönStorgrund Verksamhetsområde vatten och spillvatten Björn Herrbodarna Majbodarna Brämösundet Västgårdsbodarna Skärsätt, Norrbjörken, Sörbjörken, Hornsjön Lassön Brickan Verksamhetsområde vatten Näset GästabodarnaNyrå Lassöviken Grimåsen Nybodarna Bunstavallen Hornsjön Åbodarna ´ Grundvattenförekomster Bottenhavet Ortsjön Lubban ÄngetMalungen Lubban 0 1 2 3 4 5 Ny E4 Torringen Skedlovallen Armsjön Sörskog km Prästviken Armsjötorpet Bilaga 6.2 Områden med enskilt VA som ansluts till allmän VA - Kvällsjön

Rude

Ljungan Storjorden

Ängom

Kvällsjön

Matfors

Åsta Ljungan Solhöjden

Rännö

Fors

n a Rännöbodsjöarna Öster-Rännöbodsjön g n u j L

Väster-Rännöbodsjön Rotön

Matfors mot Lucksta Värsta Västra Lunde

Bro Ön

Teckenförklaring

Vattentäkter Sundsvall Vatten

Reningsverk Sundsvall Vatten

Pågående utbyggnad Alnö

Planerad utbyggnad 2016-2021

Planerad utbyggnad 2022-2028

Ny utvärdering av ev utbyggnad efter 2028 Söräng Långedalsberget Verksamhetsområde vatten och spillvatten

Verksamhetsområde vatten LuckstaLucksta Grundvattenförekomster ´

Ny E4 0 1 2 Lindsjön km Bilaga 6.3 Områden med enskilt VA som ansluts till allmän VA - Njurunda

Åkersviken, Hamn Rävsund Ränttorpet

BymyranJuniskär

Nyland

Skottsund

Ållerviken

Kråksta Mjösund Bergafjärden, Bodviken, Killingskär, Ållerviken Marna

Bergafjärden

Bergafjärden Forsa

Norrvikssand Bergabodarna Skrängstasjön Algar Skedlo Ovansjö, Gomaj, Gästa, Ulvberg Björkvik Björkön Slätt

Kråkan Bölen Uddarna Rotvik Inre Björköfjärden, Lindbomstjärn, Pråmviken Mingen

Bölesjön Korsholmen Långmyran

Mingen Pråmviken Skrängstabodarna

Björköfjärden Björköfjärden

Myrholmen

Teckenförklaring

Vattentäkter Sundsvall Vatten Björkön Storgrund Reningsverk Sundsvall Vatten Björn MajbodarnaPågående utbyggnad Alnö Lassön Planerad utbyggnad 2016-2021 Lassöviken Planerad utbyggnad 2022-2028 Häljumsvallen Bunstavallen Ny utvärdering av ev utbyggnad efter 2028 Åbodarna Verksamhetsområde vatten och spillvatten

Verksamhetsområde vatten Lubban Grundvattenförekomster Lubban ´

Armsjön Ny E4 0 1 2 km SörskogSörskog

Miljökontoret

Riktlinjer för små avloppsanläggningar - inom områden med hög skyddsnivå

Version 2

Fastställt av Miljönämnden

Datum för fastställande 2014-11-05

Giltighetstid Tills vidare

Miljönämnden Ansvarig funktion

Diarienummer Public 360 MN-2014-00046

Målgrupp Handläggare enskilda avlopp

Sammanfattning Riktlinjerna är ett underlag för hand- läggning av beslut och tillstånd för enskilda avloppsanordningar. I rapporten för riktlinjerna finns områden definierade som miljökontoret i dagsläget anser bör omfattas av högre krav på rening, enligt Naturvårdsverkets all- männa råd om små avloppsanlägg- ningar, så kallad hög skyddsnivå. Öv- riga områden i kommunen definieras som normal skyddsnivå.

2(32)

Innehållsförteckning

Förord ...... 4 1 Bakgrund ...... 7 1.1 Förhindra smittspridning...... 7 1.2 Minska näringsbelastning i hav, sjöar, åar och bäckar ...... 7 2 Hög och normal skyddsnivå ...... 7 2.1 Hälsoskyddskriterier ...... 8 2.2 Miljöskyddskriterier ...... 8 3 Bedömningsgrunder ...... 9 3.1 Badplatser ...... 10 3.2 Känsligt sötvatten ...... 10 3.3 Vattenskyddsområden ...... 10 3.4 Vattentäkter ...... 11 3.5 Skyddad natur ...... 11 3.6 Känsliga havsvatten ...... 11 3.7 Av Länsstyrelsen speciellt utpekade vattenområden ...... 11 Nationellt värdefulla arter ...... 12 3.8 Tätbebyggda områden och en del LIS-områden ...... 12 4 Områden med hög skyddsnivå ...... 12 4.1 Distrikt 1: Sundsvalls tätort, Gudmundsbyn, Skön & Alnö ...... 12 4.2 Distrikt 2: Njurunda, Bergafjärden & Björkö ...... 15 4.3 Distrikt 3: Matfors, Nedansjö & Stöde ...... 20 4.4 Distrikt 4: Selånger, Kovland, Indal, Liden, Järkvissle & Holm ...... 24 5 Teknik ...... 28 5.1 Grundkrav ...... 28 5.2 Ny och äldre teknik ...... 29 Infiltration och markbädd ...... 29 Minireningsverk och fosforfilter ...... 29 Mulltoa och urinseparerande toalett ...... 29 Sluten tank ...... 30 6 Uppdateringar ...... 30 7 Karta ...... 30 8 Riktlinjernas tillämpning ...... 30 9 Länkar/Lästips...... 32 10 Referens...... 32

3(32)

Förord Miljökontoret har arbetat fram riktlinjer för prövning och tillsyn av enskilda avlopp i Sundsvalls kommun. I riktlinjerna finns områden utpekade som miljökontoret anser att bedömning ska göras i varje enskilt fall om högre krav på rening av avloppsvatten ska gälla, så kallad högskyddsnivå områ- den.

Riktlinjerna kommer att tillämpas vid nyanläggande av ett enskilt avlopp eller när en avloppsanläggning behöver byggas om. Även gamla befintliga anläggningar kommer att ses över, då kommer krav i första hand att ställas på områden med hög skyddsnivå.

Kriterierna för riktlinjerna har arbetats fram i länssamverkan med miljö- handläggare och biologer i länets kommuner. Här har bland annat de be- dömningsgrunder som behövs för att klassa områden som hög respektive normal skyddsnivå tagits fram. Miljökontoret har även fått vägledning från Länsstyrelsen med deras bedömning av områden som de anser ska klassas som hög skyddsnivå samt deras arbete med klassning av olika vatten som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla.

Bifogat rapporten finns en översiktskarta ”Underlag för hög skyddsnivå” med hög skyddsnivåområdena utpekade.

Arbetet med riktlinjerna och sammanställning av rapporten inklusive 2014 års revidering har utförts av Anna Hed, miljökontoret Sundsvalls kommun. Bedömning och definiering av känsliga områden har gjorts tillsammans med biolog Ronnie Nordström samt övriga avloppshandläggare för distrikten, Jan-Eric Nyby och Rolf Nygren.

Anna Hed Miljöhandläggare Sundsvalls kommun

4(32)

Sammanfattning Miljökontoret i Sundsvalls kommun har tagit fram riktlinjer som underlag för handläggning av beslut och tillstånd för enskilda avloppsanordningar. I rapporten för riktlinjerna finns områden definierade, stora till ytan, som mil- jökontoret i dagsläget anser att bedömning ska göras i varje enskilt fall om högre krav på rening ska gälla, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar, så kallad hög skyddsnivå. Övriga områden i kommunen definieras som normal skyddsnivå.

I dessa riktlinjer redovisas områden där hög skyddsnivå bör gälla. För varje namngivet område ger vi en kortfattad beskrivning av varför hög skydds- nivå gäller just där. I sista kapitlet ger vi även en översiktlig bild av vilka tekniker som kan fungera inom hög och normal skyddsnivå.

I bifogad översiktskarta ”Underlag för hög skyddsnivå” framgår de områden som omfattas av hög skyddsnivå.

Miljökontoret kan ställa högre krav på rening av avloppsvatten vid: • nybyggnation eller • befintliga anläggningar som medför olägenhet eller miljöpåverkan eller på något annat sätt inte fungerar på grund av tekniska brister.

Bedömning av vilka krav som är rimliga att ställa görs alltid i det enskilda fallet, utifrån de lokala förutsättningarna på den aktuella platsen inklusive en rimlighetsavvägning enligt 2 kapitlet Miljöbalken.

Naturvårdsverkets allmänna råd tillsammans med de lokala riktlinjerna ut- gör grunden för miljökontorets handläggning av beslut och tillstånd för enskilda avlopp på olika platser i kommunen.

I ett större sammanhang vid framtida inventeringar av områden med enskilda avlopp, kan riktlinjerna användas som ett underlag för krav på åtgär- der i fritidsområden där närliggande ytvatten eller vattentäkter riskerar att förorenas. De höga kostnader och praktiska svårigheter som kan uppkomma för fastighetsägarna att åtgärda sina avlopp, kan vara ett argument för att bygga ut kommunalt VA. I det sammanhanget kommer riktlinjerna att ha en viktig och stödjande funktion.

När vi har bedömt vilka områden som bör omfattas av hög skyddsnivå har vi utgått ifrån avloppsinventeringar, kända stora friluftsbad, vattenskydds- områden, kustvatteninventeringar och annan kunskap miljökontoret har tagit fram om kommunen samt av länsstyrelsen speciellt utpekade vattenområden och nationellt värdefulla områden samt våra avloppshandläggares erfaren- heter av problemområden inom respektive distrikt. I uppdatering år 2014 har

5(32)

även en del utpekade LIS-områden lagts till samt att vi inkludera hela det aktuella avrinningsområdet.

Dokumentet ska hållas aktuellt och anpassas till omständigheter som ändrad lagstiftning, miljömål, utredningar eller annan kunskap. Därför kommer riktlinjerna att uppdateras när ny kunskap presenteras om exempelvis käns- liga vatten eller när bebyggelsetrycket inom olika området ökar eller minskar. Riktlinjerna har uppdaterats under år 2014.

6(32)

1 Bakgrund I Sundsvalls kommun finns idag cirka 8000 enskilda avlopp. När det inte finns möjlighet att ansluta avloppet till det allmänna avloppsnätet eller annan gemensamhetsanläggning, ska avloppsvattnet renas i en enskild av- loppsanläggning.

Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten från hushåll är en typ av avloppsvatten som innehåller bland annat bakterier, virus, läkemedel, metaller och näringsämnen.

1.1 Förhindra smittspridning Ett viktigt syfte med att rena avloppsvatten är att förhindra smittspridning. Om orenat avloppsvatten når en dricksvattentäkt kan det i vissa fall räcka med att borsta tänderna i brunnens vatten för att bli sjuk. Yt- och grundvat- tentäkter för dricksvatten får inte påverkas av avloppsvatten. Dåligt funge- rande avlopp kan också sprida smittämnen till närliggande sjöar och vattendrag där människor och djur vistas eller badar. Om man har en fastighet nära en badplats är det mycket viktigt att avloppsvattnet har renats från smit- toämnen.

1.2 Minska näringsbelastning i hav, sjöar, åar och bäckar Ett annat viktigt syfte med att rena avloppsvatten är att minska näringsbe- lastningen i våra hav, sjöar, åar och bäckar. Orenat avloppsvatten kan på grund av högt innehåll av fosfor och kväve leda till övergödning och syrebrist i vattnet. Kraftig övergödning kan ge mycket stora ekologiska effekter såsom fiskdöd eller att den storvuxna vegetationen expanderar och att växt- planktonsamhället förändras. Det kan leda till blomning av mer eller mindre giftiga alger som kan göra sjöar olämpliga att bada i. Syrgashalten kan också påverkas negativt. Även om det inte bara är de enskilda avloppen som är orsaken till negativ påverkan i våra vatten, så kan de enskilda avloppen på det lokala planet vara avgörande för hur en vattenmiljö mår.

Om vi renade våra enskilda avlopp bättre än idag skulle vattenkvalitén för- bättras avsevärt i många sjöar och vattendrag (där vattnet är av dålig kvalitet). Det är mycket viktigt att de enskilda avloppen är utformade så att de renar avloppsvatten på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt.

2 Hög och normal skyddsnivå Sommaren 2006 gav Naturvårdsverket ut nya allmänna råd om små av- loppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7). Där har Natur- vårdsverket tolkat den gällande lagstiftningen inom området. I dessa råd utgår Naturvårdsverket från att behovet av rening av avloppsvatten kan variera i landskapet både utifrån hälsoskyddssynpunkt (bakterier och smittoäm-

7(32)

nen) och miljöskyddssynpunkt (näringsämnen). Därför kan kraven på avloppsvatten vara högre i en del områden. De områden som omfattas av högre krav benämns som områden med hög skyddsnivå, resterande områden faller inom normal skyddsnivå. Det innebär för den enskilde medborgaren att olika krav kan gälla beroende på om man vill göra en avloppsanläggning nära en liten sjö eller i skogsmark, långt ifrån övrig bebyggelse och känsliga vatten.

Ett område kan ligga inom hög skyddsnivå för hälsoskydd utan att hög skyddsnivå för miljöskydd gäller. Det skyddsvärda området kan vara käns- ligt ur endast en av aspekterna.

I Naturvårdsverkets allmänna råd anges de funktionskrav som de enskilda avloppsanläggningarna bör uppfylla. Funktionskraven omfattar både grundkrav, som gäller för alla anläggningar, samt krav som ställs på avloppsan- läggningar för normal respektive hög skyddsnivå. I nästa avsnitt följer de kriterier som enligt de allmänna råden (NFS 2007:6) bör gälla för respektive skyddsnivå, för att säkerställa att utsläpp från enskilda avlopp inte innebär olägenhet för människors hälsa och miljön. Grundkraven tas upp i avsnitt 5.1.

2.1 Hälsoskyddskriterier Normal nivå • Utsläpp av avloppsvatten ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.

• Den hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, ska skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt.

Hög nivå (utöver kriterierna för normal nivå) • Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen ska vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten (för avloppsvattnet) mer svårtillgäng- lig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, ökar uppehållstiden, utjämnar varierande flöden eller tar emot eventuellt bräddat vatten.

2.2 Miljöskyddskriterier Normal nivå • Teknik som begränsar användningen av vatten bör användas, t.ex. vat- tensnåla armaturer.

8(32)

• Fosfatfria tvättmedel och fosfatfria hushållskemikalier ska användas. • Avloppsanläggningen bör uppnå minst 90 % reduktion av organiska äm- 1 nen (mätt som BOD7 ). • Avloppsanläggningen bör uppnå minst 70 % reduktion av fosfor (tot-P2). • Avloppsanläggningen ska möjliggöra återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter. • Åtgärder ska vidtas för att minimera risk för smitta eller annan olägenhet för djur.

Hög nivå (utöver kriterierna för normal nivå) • Avloppsanläggningen bör uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (tot-P). • Avloppsanläggningen bör uppnå minst 50 % reduktion av kväve (tot-N).

3 Bedömningsgrunder Miljökontorets avloppshandläggare och biolog har tagit fram de bedöm- ningsgrunder som behövs för att klassa områden som hög skyddsnivå, se tabell 1. Arbetet med bedömningsgrunderna har också skett i samverkan med miljöhandläggare och biologer i länets övriga kommuner. Bedöm- ningsgrunderna har reviderats år 2014 med att det även ska ingå vissa utpekade LIS-områden, så kallade landsbygdsutvecklingsområden samt att vi inkludera hela det aktuella avrinningsområdet.

Som underlag för vår bedömning har information även hämtats från de all- männa råden (NFS 2007:6), länsstyrelsens bedömning av områden som ska klassas som hög skyddsnivå områden (”PM angående hög skyddsnivå för enskilda avlopp” (PM 2007:1), daterad 2007-06-21), samt länsstyrelsens klassning av olika vatten som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla, bland annat utifrån förekomst av skyddsvärda arter.

Hög skyddsnivå, både för miljö- och hälsoskydd, gäller inom 100 meter från strandlinjen av den skyddsvärda recipienten eller området. Gränsen har satts som utgångspunkt som skyddsavstånd för de utpekade områdena, men skyddsavståndet kan vara både längre och kortare beroende på det skydds- värda områdets (recipientens) tillstånd, avrinningsområdets karaktär och bebyggelsetryck samt lokala markförutsättningarna (ex genomsläpplighet, topografi (marklutning) mm). Vi gör en bedömning i varje enskilt fall om avståndet ska vara kortare eller längre. Om ett eller flera av kriterierna i be- dömningsgrunderna är uppfyllda bör hög skyddsnivå gälla för det aktuella området.

1 Med BOD7 menas biokemisk syreförbrukning mätt under sju dygn. När vattnets mikro- organismer bryter ner organiskt material går det åt syrgas, BOD7 är ett mått på detta. 2 Med tot-P (totalfosfor) menas summan av löst oorganiskt fosfor, polyfosfater, löst organiskt fosfor och partikulärt bunden organisk och oorganisk fosfor.

9(32)

Tabell 1. Bedömningsgrunder för miljöskydd respektive hälsoskydd Bedömningsgrunder Miljöskydd Hälsoskydd 1. Badplatser x 2. Känsligt sötvatten x 3. Vattenskyddsområden x x 4. Vattentäkter x 5. Skyddad natur x 6. Känsliga havsvatten x x 7. Av Länsstyrelsen speciellt utpekade vattenområden x x 8. Tätbebyggda områden och en del LIS-områden x x

3.1 Badplatser För kommunala samt stora icke kommunala friluftsbad gäller hög skydds- nivå ur hälsoskyddssynpunkt. Utgående renat avloppsvatten ska uppnå bad- vattenkvalitet med avseende på bakteriehalt.

3.2 Känsligt sötvatten För de sötvatten som redan är näringsbelastade eller naturligt näringsfattiga och därmed känsliga för tillskott av näringsämnen, bör hög skyddsnivå gälla med avseende på miljöskydd. Förekomst av flodpärlmussla eller andra skyddsvärda arter medför att miljökontoret klassat recipienter som känsligt sötvatten. I 2014 uppdatering inkluderar vi till stora delar hela det aktuella avrinningsområdet.

3.3 Vattenskyddsområden I kommunens vattenskyddsområden med äldre skyddsområdesbestämmelser får anläggningar med infiltrerande avloppsvatten inte inrättas. Undantag för infiltrerande avloppsanläggningar kan dock ges inom den yttre skyddszonen (vattenskyddsområden har flera skyddszoner). Vid eventuellt anläggande av avloppsanläggning inom yttre skyddszon bör hög skyddsnivå gälla med avseende både på hälsoskydd och miljöskydd.

I kommunens vattenskyddsområden med senare fastslagna skyddsområdes- bestämmelser gäller förbud av infiltrerande avloppsanläggningar inom pri- mär skyddszon. Inom sekundär skyddszon kan tillstånd till infiltrerande av- loppsanläggningar ges, vid eventuellt anläggande av avloppsanläggning inom sekundär skyddszon bör hög skyddsnivå gälla med avseende både på

10(32)

hälsoskydd och miljöskydd. Ovanstående gäller om inte annat står i vatten- skyddsområdesbestämmelserna. Vid ansökan om inrättande av avloppsan- läggning inom vattenskyddsområde kommer miljökontoret att samråda med MittSverige Vatten AB.

För en del av kommunens större vattenskyddsområden saknas ett fastställt skyddsområde. Vi gör en bedömning vid varje enskilt fall om hög skydds- nivå eller förbud ska gälla, när en avloppsanläggning ska anläggas i närhet- en av en sådan vattentäkt.

3.4 Vattentäkter Hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd gäller om det finns risk för att avloppsanläggningen kan påverka vattnets kvalitet eller kvantitet negativt både vid närhet till enskild vattentäkt (yt- eller grundvattentäkter) samt tät- bebyggda områden med flertalet enskilda vattentäkter. Vi gör en bedömning i varje enskilt fall med avseende på markens beskaffenhet och infiltrations- förmåga samt topografi (marklutning) mm.

3.5 Skyddad natur Skyddsintressen för områden som är skyddade enligt 7 kapitlet Miljöbalken kan medföra ett behov av att vidta försiktighetsmått. Sammanlagda belastningen i ett område ska inte bli så hög att vattenkvalitén försämras. Dessa områden kan exempelvis vara naturreservat, Natura 2000 eller nationalpark där vattenmiljön anses skyddsvärd. Hög skyddsnivå bör gälla med avseende på miljöskydd.

3.6 Känsliga havsvatten För de kuststräckor i kommunen som utgörs av trånga och grunda vikar med låg vattenomsättning finns det risk för att utsläpp av avloppsvatten leder till syrefattiga bottnar, övergödning och hög bakteriehalt. Vissa av dessa havsvatten är redan tydligt näringsbelastade. Hög skyddsnivå bör gälla med avseende på miljöskydd.

3.7 Av Länsstyrelsen speciellt utpekade vattenområden Länsstyrelsen har pekat ut skyddsvärda sötvatten och kustområden där de anser att hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla. Här pekas Navarn, Bod- sjön och Lindsjöån ut som skyddsvärda sötvattenmiljöer. Kuststräckan från Rönnhamn till länsgränsen, inklusive Björköfjärden, samt Björköviken pekas ut som skyddsvärda kust- och havsmiljöer där hög skyddsnivå ska gälla. Primär zon inom vattenskyddsområden samt utpekade områden som särskilt känsliga inom sekundär zon i vattenskyddsområden, bör hög skyddsnivå gälla. I bedömningen om hög skyddsnivå uppger Länsstyrelsen att efter- tanke även bör läggas på områden med tätbebyggelse, omvandlingsområ-

11(32)

den, Natura 2000, naturreservat eller nationalpark för vatten, badstränder och grunda vikar.

Nationellt värdefulla arter Utöver länsstyrelsens bedömning ovan har länsstyrelsen klassat in olika vatten som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla, bland annat utifrån förekomst av skyddsvärda arter. Vi anser att de vatten som länsstyrelsen klassat som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värde- fulla ska omfattas av hög skyddsnivå.

3.8 Tätbebyggda områden och en del LIS-områden I områden där den sammanlagda belastningen redan är eller riskerar att bli hög på grund av antalet utsläppskällor; exempelvis där fritidsbebyggelse har omvandlats till permanentbostäder och där detta kan medföra successivt försämrad vattenkvalitet eller – kvantitet, gäller hög skyddsnivå med avseende på miljöskydd och hälsoskydd, beroende på områdets karaktär (är ofta knutet till stycke 3.1-3.7).

Områden som är utpekade för landskapsutveckling i strandnära lägen, lämp- liga för utveckling av landsbygden, så kallade LIS-områden, finns också utpekade. Här kan belastningen öka eller komma att bli hög i och med ök- ning av antalet utsläppskällor.

4 Områden med hög skyddsnivå Miljökontoret har delat in Sundsvalls kommun i fyra olika avloppsdistrikt. För varje distrikt anges nedan områden som vi i dagsläget anser att hög skyddsnivå ska gälla samt en kortfattad bedömning varför.

4.1 Distrikt 1: Sundsvalls tätort, Gudmundsbyn, Skön & Alnö Norra Alnö kusten - sträckan Eriksdal, Näset och till Aldernäset Sträckan Eriksdal, Näset och till Aldernäset, Sundsvallskustens största samman- hängande grundområde, med en hel del åkermark innanför samt bebyggelse. Vär- defullt för växtlighet, fisk och fågel. Norra Alnön är även riksintresse för naturvård i sin helhet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd där det idag är be- byggt, där det är mycket långgrunt och där avlopp från samlad bebyggelse kan medföra risk för ”övergödning” och syrefattiga bottnar. Norra Alnö kusten är fattig på vikar varför alla har ett värde för flora, fisk- och fågelliv. Kusten har stort unikt grundområde med rik växlighet samt stort fisk- och fågelliv, risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansätt- ningen.

Slädavikens friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller också hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det i

12(32)

de inre delarna är en grund havsvik som kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen. Här finns en rik bottenflora. Bullåsbacken Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på närhet till vat- tentäkter. I området är det tätbebyggt och det finns flera vattentäkter och på grund av det grova materialet i marken och lutningen i terrängen har det vid ett flertal tillfällen uppstått problem vid nyanläggande av avlopp.

Slädabäckens vattensystem Här gäller hög skyddsnivå för både hälso- och miljöskydd eftersom bäcken är näringsbelastad och periodvis har höga halter av fekala bakterier (e.coli och intestinala enterokocker). Bäcken mynnar vid friluftsbadet i Slädaviken där det periodvis har varit stora problem med förhöjda halter av fekala bakterier. Bäcken har hög alkalinitet med bland annat lekande havsöring.

Hartungvikens friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med rik bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och där- med artsammansättningen.

Bredsandsviken Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom viken är långgrund med rik bottenflora. Havsöringsbäck mynnar i viken. Viken kan ha dålig vatten- omsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.

Viken söder om Bjällstensudden Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund artrik havsvik med strandnära våtmark med salamanderlokal. Viken har rik bottenflora med bland annat kransalger. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.

Havstoviken Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med mynnande havsöringbäck. Viken har rik strand- och bottenflora med bland annat kransalger. Viken kan ha dålig vattenomsättning under som-

13(32)

marhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed arts- ammansättningen.

Spikarna Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbad och närhet till vattentäkter, gäller i princip hela spikarna. Hög skyddsnivå även för miljöskydd gäller för fastigheter i anslutning till hamnbassängen. Spikar- na utgörs av ett tätbebyggt område och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på både hälso- och miljöskydd.

Tranvikens friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med rik bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och där- med artsammansättningen. Bäcken är havsöringsförande.

Bänkåsvikens friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med utmynnande havsöringbäck. Viken har rik bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.

Ljustabäcken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom bäcken redan är hårt be- lastad av dagvatten från Birstaområdet. Här finns även skyddsvärda ishavs- relikter. Bäcken utgör en potentiell havsöringslokal.

Rippsandsviken Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med rik bottenflora samt stort fågelliv. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och där- med artsammansättningen.

Vindhem Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik som är instängd av ett skär och har en rik strand- och bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för föränd- ring av artbalansen och därmed artsammansättningen.

14(32)

Granliden Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund vik med rik strand- och bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.

Selångersån med uppströms biflöden Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd med avseende på både reproducerande och icke reproducerande bestånd av flodpärlmussla i vattendragen. Biflödena är Sulån, Knyl-Knivtjärnsbäcken, Gravtjärnsbäcken, Kockera- bäcken/Slåttlandsån, Spiggsjön, Stora-Öravattnet, Bryggtjärnså, Bryggtjärn, Sörån/Sättnån och S. Skarpåsbäcken/Kvarsättsbäcken.

4.2 Distrikt 2: Njurunda, Bergafjärden & Björkö Nedre Ljungan (Viforsen-Kvissleby) Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom nedre Ljungans out- byggda älvsträcka utgör en sällsynt och värdefull naturmiljö, vattendraget är därför känsligt för tillskott av näringsämnen. Vattendraget är av Länsstyrel- sen klassat som nationellt särskilt värdefullt på grund av den naturliga reproduktionen i älven av främst lax, men även havsöring och harr som är av fiskeribiologiskt mycket stort värde. Av intresse är också områdets funktion för reproduktionen av flodnejonöga, som drastiskt minskat i förekomst i länets vattendrag. Nedre Ljungan är också utpekat som riksintresse. Vatten från Ljungan går in och försörjer de kommunala vattentäkterna.

Nolby vattentäkt Är kommunal grundvattentäkt som försörjer Sundsvalls kommun med dricksvatten. Hög skyddsnivå för hälsoskydd och miljöskydd med avseende på vattenskyddsområdet.

Bredsands & Fläsians friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller även hög skyddsnivå för miljöskydd då delar av om- rådet ingår i kommunens kustplan med värden för den biologiska mångfal- den.

Dykets friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Åkersviken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd på grund av att viken är grund och det finns risk för övergödning och syrebrist. Åkersviken har även skydds- värd vattenmiljö med bland annat Kransalger. Recipienten och dess biotop

15(32)

är känslig för tillskott av näringsämnen. Området utgörs även av ett tätbe- byggt område och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd.

Bodviksfjärden (Juniskär & Bodviken) Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd på grund av att viken är grund och det finns risk för övergödning och syrebrist. Har värden för fisk, fågelliv och växtlighet. Viken är grund i vissa delar och har en trång mynning ut mot havet. Vattenomsättningen är låg periodvis under året vilket gör att risk finns för dålig syresättning. Recipienten och dess biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Området utgörs även av ett tätbebyggt område och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd.

Ållerviken/Sydvästra Skillingskär Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd på grund av att viken är mycket grund, framförallt i södra delen, och risk finns för övergödning och syrefattiga bottnar. Området har värden för fisk, fågelliv och växtlighet. Här gäller även hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på närhet till enskilda vattentäkter. I området finns flera enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning.

Bergafjärden/Marna Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller även hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom hela viken utgörs av en känslig recipient som är näringsbelastad, framförallt i de norra delarna samt i de grundare delarna av viken. Risk finns för ökad över- gödning samt syrefattiga bottnar. Här finns värden för fisk, fågelliv och växtlighet. Området utgörs även av ett tätbebyggt område och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I området finns flera enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny av- loppsanläggning.

Bergatjärn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Bergatjärn är ett känsligt sötvatten som är näringsbelastat. Har värden för fisk, fågelliv och växtlighet.

Mingen Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd. Här finns en del åkermark och fläckvis en del bebyggelse. Mingen är en källsjö med dålig omsättning som därtill är sänkt. Återkommande fiskdöd förekommer på senvinter-vår. Myn- nar i den känsliga Björköfjärden. Innehar icke reproducerande bestånd av flodpärlmussla samt stationär öring. Mingen-Skrängstasjön utgör riksintresse för fågelliv.

16(32)

Björköviken – inre delarna Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom de inre delarna dels mot- tar näringsrikt vatten från Lindbomstjärn och dels kan ha sämre vattenom- sättning beroende på utanförliggande grund. Här finns ett större stugområde, Björkvik varvid även hög skyddsnivå för hälsoskydd gäller. Värdefull fågel- lokal och kransalger mm i recipienten.

Lindbomstjärn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Lindbomtjärn är ett känsligt vatten som är näringsbelastat och dess biotop är därmed känslig för ytterligare tillskott av näringsämnen. I bäcken vandrar abborre, mört gädda och spigg. Sjön har kransalger. Området utgörs även av ett tätbebyggt om- råde och av denna anledning gäller hög skyddsnivå med avseende på hälso- skydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning.

Björköfjärden - Ljusviken, Kallön, Holmen och Norrviken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom dessa områden ligger vid norra delen av Björköfjärden som utgörs av ett känsligt vatten. Är närings- rikt i stora delar av de grundare partierna. Havsmiljön har stor biologisk mångfald. Området utgörs även av ett tätbebyggt område och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I området finns flera enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny av- loppsanläggning. Björköfjärden är även utpekad av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.

Björköfjärden - Pråmviken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Pråmviken ligger vid norra delen av Björköfjärden som utgörs av ett känsligt vatten. Havsmiljön har stor biologisk mångfald. Området utgörs även av ett tätbebyggt område och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälso- skydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Pråmviken är även utpekad av Länsstyrel- sen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.

Björköfjärden - Ljusviken, Skrängstabodarna, Lerviken, Myrbodarna & Vikarbodarna Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Björköfjärden utgörs av ett känsligt vatten. Björköfjärden är näringsbelastad och dess biotop är där- med känslig för ytterligare tillskott av näring. Havsmiljön har stor biologisk mångfald. Området utgörs även av ett tätbebyggt område och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av nya avlopps- anläggningar. Björköfjärden är även utpekad av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.

17(32)

Björköfjärden - Björn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Björn utgörs av ett käns- ligt vatten med många flikiga grunda vikar. Björn är näringsrikt i stora delar av de grundare partierna och är känslig för ytterligare tillskott av näring. Havsmiljön har stor biologisk mångfald. Området utgörs även av ett tätbe- byggt område och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Björn är även utpekad av Länssty- relsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.

Skatan, Galtfjärden & Konviken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom dessa områden utgörs av ett känsligt vatten med många flikiga grunda vikar. Dessa vattenområden är näringsrika i stora delar av de grundare partierna och är känslig för ytterligare tillskott av näringsämnen. Området utgörs även av ett tätbebyggt om- råde och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälso- skydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Områden är även utpekade av Länsstyrel- sen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.

Lubbanviken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Lubbanviken utgörs av ett känsligt vatten med många flikiga grunda vikar. Lubbanviken är närings- rikt i stora delar av de grundare partierna och är känslig för ytterligare tillskott av näring. Området utgörs även av ett tätbebyggt område och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny av- loppsanläggning. Lubbanviken är även utpekad av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.

Galtström och Prästviken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom viken har dålig vatten- omsättning i de grundare partierna och är näringsrikt i vissa delar av områ- det. Det finns risk för övergödning och syrefattiga bottnar. Området är av Länsstyrelsen klassat som nationellt särskilt värdefull på grund av de små helt opåverkade, från havet nyligen avsnörda fisklösa lokar, med både större och mindre vattensalamander, vilket även miljökontoret inventerat. Det finns en livskraftig population av större vattensalamander i nordligaste delen av sitt utbredningsområde. I Galtströmmen förekommer reproducerande bestånd av flodpärlmussla. Galtström/Prästviken är även utpekad av Läns- styrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla. Om- rådet utgörs även av ett tätbebyggt område i vissa delar och bör av denna anledning ha hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av nya avlopps-

18(32)

anläggningar. De tätbebyggda delarna av Galtström är även utpekade som LIS-områden.

Armsjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Armsjön utgörs av ett känsligt vattendrag som är naturligt näringsfattigt och dess biotop är därmed känslig för ytterligare tillskott av näringsämnen, bland annat finns flodpärl- mussla i sjön. Här gäller även hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbad samt på grund av Armsjön fungerar som ytvattentäkt (vat- tenuttag sker) för boende i området.

Kivan Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Kivan är ett näringsbe- lastat vatten. Största delen av områdena runt sjön är jordbrukslandskap. Bo- stadsbebyggelsen är relativt liten runt sjön. Vid nytillkomna avloppsanlägg- ningar bör krav på hög skyddsnivå ställas för att inte försämra sjöns kvalitet.

Bodtjärn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Bodtjärn är ett närings- belastat vatten. Största delen av områdena runt sjön är jordbrukslandskap. Bostadsbebyggelsen är relativt liten runt sjön. Vid nytillkomna avloppsan- läggningar bör krav på hög skyddsnivå ställa för att inte försämra sjöns kvalitet. I tjärnen rinner även Bundstabäcken upp som utgör del av den havsö- ringsförande åbäcken och här finns även glacialrelikter.

Stångåns avrinningsområde: Torringen, Hornsjön, Sörbjörken, Norr- björken, Ören, Majån, Bölesjön. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd och hälsoskydd i vissa delar. Här finns en del bebyggelse och åkermark. Stationär öring och uppvandrande havsöring till Stångå kvarn. Förekommer icke reproducerande flodpärl- mussla i Torringen. Ingår från Hornsjön till och med Öjen i LIS-område. Del av Ljungans avrinningsområde.

Skrängstasjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Skrängstasjön har en unik bottenfauna för regionen med fynd av bland annat manteldammsnäck- an Myxas glutinosa (rödlistad) och har även en mycket värdefull fågelbio- top. Skrängstasjön är Medelpads förnämsta rastsjö för flyttande fåglar. Sjön klassas av Länsstyrelsen som nationellt värdefull. Stångån rinner genom Skrängstasjön och Mingen-Skrängstasjön utgör riksintresse för fågelliv.

Hedströmstjärnen Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom tjärnet bland annat ut- görs av salamanderlokal. Tjärnet mynnar i en känslig orörd havsvik med

19(32)

stora naturvärden med bland annat kransalger och där viken fungerar som leklokal för fisk och fågel.

4.3 Distrikt 3: Matfors, Nedansjö & Stöde Avrinningsområdet Väster- och Öster-Långedsjön, Lindsjöån, Lind- sjön, Linån Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd på grund av att recipienternas biotoper är känsliga för tillskott av näringsämnen. Lindsjöån är klassad som nationellt särskilt värdefull på grund av att den innehåller ett bestånd av reproducerande flodpärlmussla, i ån finns även flodkräfta och vattenkvalitén är nära naturlig. Lindsjöån är även utpekad av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla. Recipienten innehar även stationär öring och här finns en del bebyggelse och åkrar.

Lotjärn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom recipienten är näringsbe- lastad.

Kvällsjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom recipienten redan har hög näringsbelastning och dess biotop är känslig för ytterligare näringsämnen. Utloppsbäcken har stationär öring.

Grönsta vattentäktskyddsområde Här gäller förbud eller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd med avseende på vattenskyddsområdet.

Matfors vattenskyddsområde Här gäller förbud eller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd med avseende på vattenskyddsområdet.

Stöde-Ede vattenskyddsområde Här gäller förbud eller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd med avseende på vattenskyddsområdet.

Nedansjö vattenskyddsområde Här gäller förbud eller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd med avseende på vattenskyddsområdet.

Specksjön vattenskyddsområde Här gäller förbud eller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd med avseende på vattenskyddsområdet.

20(32)

Hasselsjön och Norrhassels friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd och miljöskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet samt att det finns bebyggelse med åkermark. Hasselsjön ligger högt upp i vattensystemet och här finns icke reproducerande flodpärlmusslor. Här finns även stationär öring och vattendraget är den del av Ljungans avrinningsområde.

Gravströmsbodbäcken - söder om utloppsån från Hasselsjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer icke reproducerande bestånd av flodpärlmussla i recipienten.

Gryttjesån - utlopp Gryttjen Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd efter som det förekommer icke reproducerande bestånd av flodpärlmussla i recipienten.

Marmens friluftsbad (Lucksta) Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på kommunala friluftsbadet.

Marmens friluftsbad (Pallviken) Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Marmens friluftsbad (Öhn) Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Stödesjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en mycket artrik älvsjö med flera rödlistade arter och dess biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Vattendraget är av Länsstyrelsen klassat som nationellt vär- defullt på grund av förekomst av rödlistade arter, strandängarna är värde- fulla för rastande och häckande vadare och änder.

Ljungan/Stödesjöns friluftbad (Räveln) Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Ljungan/Stödesjöns friluftbad (Vångeln) Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Ljungan, Edeforsens friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

21(32)

Avrinningsområdet Myssjön, Myssjöån, Rännöån, Väster- Rännöbodsjön, Rännöån och Öster Rännöbodsjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer reproducerande (Rännöån) och icke reproducerande (Myssjön) bestånd av flod- pärlmussla i recipienterna och dess biotop är känslig för tillskott av närings- ämnen. Vattendraget Rännöån är också av Länsstyrelsen klassat som nationellt värdefullt på grund av förekomsten av flodpärlmussla. Här har vi även en del bebyggelse och åkermark samt mycket fritidsbebyggelse vid Mysjön varvid även hög skyddsnivå för hälsoskydd gäller. Förutom reproducerande flodpärlmussla finns i systemet även stationär öring. Rännö- bodsjöarna ingår i LIS-område och är en del av Ljungans avrinningsområde.

Lyngsternsån Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer icke reproducerande bestånd av flodpärmussla i recipienten.

ÖsterRännöbodsjön, Rännö friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet.

Ulvsjöån Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd på grund av att Ulvsjöån är av Länsstyrelsen klassat som nationellt värdefullt eftersom den utgör ett kärn- område för utter och har hög grad av naturlighet.

Fanbyn/Granån Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer flod- pärlmussla i recipienten och dess biotop är känslig för tillskott av närings- ämnen. Vattendraget är av Länsstyrelsen klassat som nationellt värdefullt på grund av förekomst av flodpärlmussla och utter samt att det har hög grad av naturlighet.

Bodsjön och Viskanbäcken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer flod- pärlmussla i recipienten och dess biotop är känslig för tillskott av närings- ämnen. Viskanbäckens vattendrag är av Länsstyrelsen klassat som nationellt särskilt värdefullt på grund av förekomst av flodpärlmussla, flodkräfta och eftersom vattendraget har hög grad av naturlighet och kan betecknas som ett naturvatten. Viskanbäcken är även utpekad av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.

Övre delen av Ljungan vid kommungräns och ner mot Stöde Helhetssyn för Ljungan där både hög skyddsnivå för hälsoskydd och miljö- skydd gäller. För övre delen av Ljungan gäller hög skyddsnivå främst för hälsoskydd eftersom det finns dricksvattentäkter och badplatser i området.

22(32)

Ljungan är ett starkt utvecklingsstråk med växande bebyggelse, främst nedre delen, och där dricksvattentäkterna Grönsta och Nolby försörjer Sundsvall- Timrå-regionen genom direkt induktion från älven. Riksintresse naturvård nedan Vi-forsen, liksom friluftsliv. Innehar bland annat uppvandrande och lekande lax, havsöring och harr till Vi-forsen. Stationär öring och harr upp- ströms samt flodkräfta. Ingår i LIS-område.

Gransjön och Granån Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Gransjöns biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Recipienten är av Länsstyrelsen klassat som nationellt särskilt värdefullt på grund av att det är en representativ skogssjö med hög grad av naturlighet. Granån innehar även reproducerande bestånd av flodpärlmussla.

Viggesjön, Vigge och nedströms vattendrag Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom recipienternas biotoper är känsliga för tillskott av näringsämnen. I Viggesjön finns även bestånd av icke reproducerande flodpärlmussla och sjön har glacialrelikter. Här gäller också hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Lillån och Hemgravsån Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer reproducerande bestånd av flodpärlmussla i recipienten och dess biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Vattendraget är av Länsstyrelsen klassat som nationellt värdefullt på grund av förekomsten av flodpärlmussla, utter och att vattendraget har liten mänsklig påverkan.

Svartån - biflöde till Hemgravsån och utlopp Specksjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer bestånd av icke reproducerande flodpärlmussla samt stationär öring i vattendraget.

Stor Hällsjön och Lill-Hällsjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd och hälsoskydd eftersom det finns stationär öring i recipienten samt då vattendragen är en del av Ljungans av- rinningsområde med mycket bebyggelse.

Ljungan vid Hällsjö ner mot Marmen, Vikarn samt Vi Helhetssyn för Ljungan där hög skyddsnivå för hälsoskydd och miljöskydd gäller eftersom området är ett starkt utvecklingsstråk med växande bebyggelse samt dricksvattentäkterna Grönsta och Nolby som försörjer Sundsvall- Timrå-regionen, genom direkt induktion från älven. Riksintresse för natur- vård nedan Vi-forsen, liksom friluftsliv. Innehar bland annat uppvandrande och lekande lax, havsöring och harr till Vi-forsen. Stationär öring och harr uppströms samt flodkräfta. Ingår i LIS-område.

23(32)

Sommartjärnen, Östtjärnen och Klingstatjärnen Här gäller hög skyddsnivå för både miljöskydd och hälsoskydd då vattendragen är en del av ett starkt utvecklingsstråk med växande bebyggelse och befintlig fritidsbebyggelse samt en hel del åkermark. Stationär öring och delvis uppvandrande havsöring finns i recipienten. Sommartjärnen är en källsjö. Ingår i LIS-område.

Långsjön (Tuna-) Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd och miljöskydd eftersom området har omfattande fritidsbebyggelse, men även permanenta. Vattendraget är även en så kallad källsjö. Del av Ljungans avrinningsområde.

4.4 Distrikt 4: Selånger, Kovland, Indal, Liden, Järkvissle & Holm Lidensboda vattentäkt Aktuellt skyddsområde är inte fastställt, förbud eller hög skyddsnivå för hälsoskydd och miljöskydd gäller beroende på närhet till vattentäkt.

Järvkvissle vattenskyddsområde Här gäller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd med avseende på vat- tenskyddsområdet.

Liden vattenskyddsområde Här gäller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd med avseende på vat- tenskyddsområdet.

Bäck-Indal vattentäkt Aktuellt skyddsområde är inte fastställt, förbud eller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd gäller beroende på närhet till vattentäkt.

Gimåfors vattenskyddsområde Här gäller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd med avseende på vat- tenskyddsområdet.

Pipnäset vattentäkt Aktuellt skyddsområde är inte fastställt, förbud eller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd gäller beroende på närhet till vattentäkt.

Stor-Hullsjön (inklusive vattentäkt) och Lill-Hullsjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer både reproducerande och icke reproducerande bestånd av flodpärlmussla i vattendragen Här finns även stationär öring. För Stor-Hullsjöns vattentäkt är aktuellt skyddsområde inte fastställt, förbud eller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd gäller beroende på närhet till vattentäkt.

24(32)

Holmsjöns friluftsbad (Sandnäset) Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Holmsjöns friluftsbad (Västbyn) Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Brudsjöns friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Bjässjön och Bjässöån För Bjässjöån gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekom- mer flodpärlmussla i recipienten och dess biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Vattendraget är av Länsstyrelsen klassat som nationellt vär- defullt på grund av förekomsten av flodpärlmussla och vattendragets höga grad av naturlighet. Vattendraget är oreglerat och förutom flodpärlmussla finns även öring. Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Indalsälven, Kävstas friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet.

Väster-Lövsjöns friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

Selånger/Sättnaåns vattenavrinningsområde inklusive Kvarsättsbäcken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom ett av Sveriges värde- fullaste bestånd av flodpärlmussla finns här, recipientens biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Vattendraget är av Länsstyrelsen klassat som nationellt värdefullt på grund av att det är ett mycket betydelsefullt repro- duktionsområde för havsöring samt på grund av beståndet av flodpärl- mussla, flodnejonöga och flodkräfta också förekommer i vattensystemet.

Navarån inklusive Navarn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd på grund av riklig förekomst av flodpärlmussla i Navarån och att Navarn har ett nedströmslekande öringsbe- stånd, recipienternas biotop är känsliga för tillskott av näringsämnen. Läns- styrelsen har klassat recipienterna Navarn och Navarån som nationellt vär- defulla på grund av ett beståndet av flodpärlmussla som är ett av de värde- fullaste i Sverige, vattendraget har även en hög grad av naturlighet och kan

25(32)

betecknas som ett naturvatten. Navarån är även utpekad av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.

Sulsjön, Sulå vattentäkt, Kvarntjärn och Sulån Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer flod- pärlmussla i recipienterna och dess biotop är känslig för tillskott av närings- ämnen. Sulån och Sulsjön ingår i ett Natura 2000 område. För Sulå vatten- täkt är aktuellt skyddsområde inte fastställt, förbud eller hög skyddsnivå för hälso- och miljöskydd gäller beroende på närhet till vattentäkt.

Nylandssjön med avrinning mot Sulån, del av Selångersån med helhetssyn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer öring samt att det är en liten källsjö med bebyggelse och åkermark.

Sör- och Norr-Hemsjöarnas avrinningsområde inklusive Gravtjärnen och Gravtjärnssbäcken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det finns reproducerande bestånd av flodpärlmussla i recipienterna.

Högsjön med avrinning mot Sulån, del av Selångersån med helhetssyn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom sjön är en del av Selång- ersåns avrinningsområde med bebyggelse och åkrar samt öring och havsö- ring i recipienten.

Gåltjärn med avrinning mot Sulån, del av Selångersån med helhetssyn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom sjön är en del av Selång- ersåns avrinningsområde. Tjärnen är en källsjö med bebyggelse och åkrar samt öring och havsöring i recipienten.

Gropsjön, Nordansjösjön och Bjärmesjön med avrinning mot Sulån, del av Selångersån med helhetssyn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är del av Selånger- såns avrinningsområde med bebyggelse och åkrar, våtmarker samt öring och havsöring i recipienten. Utpekat som LIS-område.

Bybäcken (Norrbäcken och Byn), del av Selångersån med helhetssyn Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är del av Selånger- såns avrinningsområde med bebyggelse och åkrar samt öring och havsöring i recipienten.

26(32)

Segersjön, Fittjesjön och Mosjön, del av Kvarsättsbäckens avrinnings- område Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd och hälsoskydd eftersom det finns reproducerande bestånd av flodpärlmussla bitvis. Här finns även en hel del fritidsbebyggelse vid Segersjön som ligger högt upp i avrinningsområdet.

Bölessjön och Robäcken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det finns bebyggelse och åkrar samt havsöring i recipienten. Bölesjön ligger högt upp i avrinningsom- råde till Selångersfjärden och utgör nästan källsjö.

Bölessjön, Bölesbäcken och Kolsta-Tövabäcken Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det finns en hel del bebyggelse och åkrar samt öring och havsöring i recipienten.

Vintertjärnen, Vackra bäcken, Sidsjön och Sidsjöbäcken, del av Se- långersån med helhetssyn Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd samt miljöskydd eftersom det är ett starkt utvecklingsstråk med växande bebyggelse. Stationär öring och reproducerande havsöring samt harr finns bland annat nedström i Sid- sjöbäcken. Vintertjärnen är dessutom en källsjö.

Mussjöbäcken, Vackerlandsån och Järkvisslebäcken repr Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer reproducerande bestånd av flodpärlmussla i recipienten och dess biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Vattendraget är av Länsstyrelsen klassat som nationellt värdefullt på grund av förekomsten av flodpärlmussla, utter och hög grad av naturlighet.

Oxsjön, Vallån och Stor-Vallsjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det finn reproducerande bestånd av flodpärmussla i recipienten Vallån.

Börkelsjön inkl. Börkelån/Kvarnån Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer flod- pärlmussla i recipienten och dess biotop är känslig för tillskott av närings- ämnen. Börkelån är av Länsstyrelsen klassat som nationellt värdefull på grund av dess reproducerande bestånd av flodpärlmussla.

Sandören Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Sandörens biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Recipienten är av Länsstyrelsen klassat som nationellt särskilt värdefull på grund av att det är en representativ skogssjö med hög grad av naturlighet och att ishavsrelikterna Mysis relicta och Pallasea quadrispinosa finns i sjön.

27(32)

Stor-Sundsjön Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Stor-Sundsjöns biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Recipienten är av Länsstyrelsen klassat som nationellt särskilt värdefull på grund av att det är en representativ skogssjö med hög grad av naturlighet och att ishavsrelikterna Mysis relicta och Pallasea quadrispinosa finns i sjön.

Hiån Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det förekommer reproducerande bestånd av flodpärlmussla i recipienten och dess biotop är känslig för tillskott av näringsämnen. Vattendraget är av Länsstyrelsen klassat som nationellt värdefullt på grund av förekomsten av flodpärlmussla.

Segersjöns friluftsbad Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.

5 Teknik Ett enskilt avlopp kan utformas på många olika sätt. Det är viktigt att den anläggning som installeras uppnår de reningskrav som gäller för respektive skyddsnivå, beroende på vad som är aktuellt/gäller i det enskilda fallet.

I detta stycke redogörs de grundkrav som ställs för att säkerställa att utsläpp från enskilda avlopp inte innebär olägenhet för människors hälsa och miljön, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd. En kort beskrivning över vilka tekniker som kan fungera inom respektive skyddsnivå redogörs i stycke 5.2.

5.1 Grundkrav Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd finns det några grundkrav som alltid bör ställas på ett enskilt avlopp oavsett vilken skyddsnivå som gäller, dessa är: • Dag- och dränvatten inte ska ledas till spillvattenanordningen. • Avloppsanläggningen ska vara, med undantag för eventuell infiltrerande del, tät för att hindra in- och utläckage av vatten. • Avloppsanläggningens funktion ska vara enkel att kontrollera. • Avloppsanläggningen ska vara utformad så att underhåll och service underlättas. • Avloppsanläggningen ska anläggas på ett sådant sätt och på en sådan plats att dess funktion kan upprätthållas under anordningens livslängd. • Avloppsanläggningen ska åtföljas av en drift- och underhållsinstruktion från leverantören som innehåller de uppgifter som behövs för att säkra anordningens funktion.

28(32)

• Avloppsanläggningen ska vara, i den mån det behövs, försedd med larm om det uppstår drift-, eller andra funktionsstörningar. Ett larm bör alltid finnas som varnar innan en sluten behållare för avloppsvatten har blivit full. • Det ska finnas möjlighet att ta prov på det avloppsvatten som kommer ut från anordningen i annat fall än när avloppsvattnet leds till en sluten be- hållare.

5.2 Ny och äldre teknik Oftast har slamavskiljare med efterföljande rening i infiltration eller mark- bädd tillämpats som behandlingsmetod för enskilda avlopp. För fritidshus har för det mesta avloppet från WC förts till en sluten tank och resterande vatten från bad, disk och tvätt (BDT) har letts till en tvåkammarbrunn med efterföljande rening.

För avlopp byggda före mitten på 70-talet fanns ofta ingen infiltration utan bara en så kallad ”stenkista” eller ett rör rakt ut i ett dike. Oftast var även slamavskiljningen dålig då brunnen för det mesta var en så kallad ”enkam- marbrunn”.

Infiltration och markbädd Avloppsanläggningarna med infiltration klarar ur miljöskyddssynpunkt de reningskrav som gäller för normal skyddsnivå men inte för hög skyddsnivå. Markbäddarna klarar i vissa fall inte ens normal skyddsnivå. Komplette- rande rening som exempelvis kemisk fällning krävs för att anläggningar med infiltration eller markbädd ska uppfylla reningskraven för hög skydds- nivå för miljöskydd.

Minireningsverk och fosforfilter Idag finns det många nya tekniklösningar och produkter på marknaden som klarar högre rening av avloppsvatten än en vanlig konventionell anläggning. Exempel på ny teknik är minireningsverk och ”fosforfilter”. När hög skyddsnivå gäller för miljöskydd krävs någon av dessa lösningar för att uppnå reningskraven. För att ge tillstånd till minireningsverk eller liknande vill vi att leverantören av produkten redovisar reningsresultat som är utvär- derat av en oberoende instans. Vi anser inte att enbart leverantörens egna testresultat är tillräckligt.

Mulltoa och urinseparerande toalett Ett bra alternativ till avloppsanläggning med både wc och BDT-vatten är att endast ha avlopp för BDT-vatten samt en torr toalettlösning, det vill säga någon form av mulltoa, alternativt urinseparerande toalett som skiljer på urinen och fekalierna. Urinen kan användas som flytande gödning i odlings- sammanhang och fekalier kan komposteras för att sedan användas som

29(32)

kompostjord. Detta är en kretsloppsanpassad lösning där näringsämnen åter- förs till kretsloppet.

Sluten tank I en sluten tank finns inget utlopp utan avloppsvattnet samlas upp. Oftast går bara vatten från WC till den slutna tanken och BDT-vattnet till en 2- kammarbrunn med efterföljande reningssteg. Ur miljösynpunkt är en sluten tank inte en långsiktig hållbar lösning då den kräver frekvent tömning. End- ast ett fåtal slutna tankar kan tömmas innan slambilen är full, vilket medför ett omfattande transportarbete. Slutna tankar tillåts endast när andra lösning- ar medför helt orimliga kostnader eller är omöjliga att genomföra.

6 Uppdateringar Det pågår en ständig teknikutveckling inom området enskilda avlopp, nya direktiv uppkommer, lagändringar sker och andra samhällsfrågor uppstår. Riktlinjerna kommer att uppdateras när vi får ny kunskap, som till exempelvis känsliga vatten eller när bebyggelsetrycket inom olika områden ökar eller minskar. Även kommunens omvandlingsområden kommer att läggas in när dessa är identifierade.

Miljökontoret kommer eventuellt att uppdatera dokumentet när Länsstyrel- sens och Vattenmyndighetens kartläggning av recipienternas status är fär- dig. Detta innebär att områden kan komma att läggas till eller tas bort ur riktlinjerna.

7 Karta Miljökontoret har samlat informationen om varje distrikt med de utpekade områdena där högskyddsnivå gäller på en karta (i ett GIS-skikt, geografiskt informationssystem), för att handläggarna på miljökontoret enkelt ska kunna ta fram och se vilka områden som bedöms som hög skyddsnivå. Detta kart- material är ett arbetsmaterial som ska användas som underlag för miljökon- torets handläggning. Bedömning av riktlinjernas tillämpning görs i varje enskilt ärende. Kartmaterialet uppdateras när nya områden tillkommer eller tas bort.

8 Riktlinjernas tillämpning Dessa riktlinjer utgör grunden för miljökontorets handläggning av tillstånd för enskilda avlopp. Varje enskilt ärende bedöms utifrån sina förutsättning- ar.

Vid nybyggnation av bostadshus i områden utan kommunalt VA kommer riktlinjerna att tillämpas i handläggningen av enskilda avloppsärenden. Samma förhållande gäller i fall där befintliga anläggningar medför olägen-

30(32)

het eller miljöpåverkan eller på något annat sätt är inte fungerar på grund av tekniska brister, och därför måste förbättras eller ersättas med nya.

Vid framtida inventeringar av områden med enskilda avlopp, kan riktlinjerna användas som ett underlag för krav på åtgärder (i exempelvis fritidsom- råden där närliggande ytvatten eller vattentäkter riskerar att förorenas). De höga kostnader och praktiska svårigheter som därvid kan uppkomma för fastighetsägarna kan i vissa områden ge incitament för utbyggnad av kommunalt VA och riktlinjerna kan således även i dessa fall ha en viktig stöd- jande funktion.

31(32)

9 Länkar/Lästips Avloppsguiden www.avloppsguiden.se Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se Sundsvall kommun www.sundsvall.se

Stockholm Vatten, 2004: Bra små enskilda avlopp vid Bornsjön. Tryck Sju- häradsbygdens tryckeri. ISBN: 91-7289-263-3.

Naturvårdsverket, Handbok 2008:3, 2008; Små avloppsanläggningar. Handbok till allmänna råd. CM Gruppen AB. ISBN 978-620-0153-7. ISS 1650-2361.

Naturvårdsverket, Handbok 2008:3, 2008; Bilagor till handboken. Små av- loppsanläggningar. CM Gruppen AB. ISBN 978-91-620-0154-4. ISS 1650- 2361.

10 Referens Länsstyrelsen Västernorrlands län, PM 2007:1, 2007-06-21; PM angående hög skyddsnivå för enskilda avlopp.

Länsstyrelsens klassning av olika vatten som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla. E-post 2008-03-12 från Oskar Norrgran, Natur- vårdsavdelningen, Länsstyrelsen Västernorrland.

Naturvårdsverket, 2006: Naturvårdsverkets allmänna råd för enskilda av- loppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7).

32(32) Högskyddsområden

Högskyddsområden

Sida 1 (1) Sept 2014

Va-plan för Sundvalls kommun

Bilaga 8 Referenslista

Hållbar tillväxt – Målbild för Sundsvall år 2021: HT21 - Målbild för hållbar tillväxtstrategi 2021 http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Planer%20och%20styr dokument/Politiskt%20tagna%20styrdokument/Hållbar%20tillväxt%20- %20Målbild%20för%20Sundsvall%20år%202021.pdf

Ny översiktsplan ÖP2021, handlingar finns här: ÖP 2021 http://www.sundsvall.se/Bygga-bo-och-miljo/Kommunens- planarbete/Oversiktsplaner/Pagaende-oversiktsplanering/Oversiktsplanering-2021/

Klimatanpassning i Sundsvall http://www.sundsvall.se/Bygga-bo-och-miljo/Klimatforandringar-och- miljo/Klimatanpassa/

Dagvattenstrategin finns här: Dagvattenstrategi för Sundsvall http://www.sundsvall.se/Global/NYA%20Sundsvall.se%202010/Övriga%20filer%20p å%20webbplatsen/SBK,%20Lmk/Klimatanpassa%20Sundsvall/1.%20Rapporter%20fr ån%20projekt%20Klimatanpassa%20Sundsvall/31%20Dagvattenstrategi%20för%20S undsvall.pdf

Rapport ansvar dagvatten, bilaga 3 Rapport Ansvar dagvatten http://www.sundsvall.se/Global/NYA%20Sundsvall.se%202010/Övriga%20filer%20p å%20webbplatsen/SBK,%20Lmk/Klimatanpassa%20Sundsvall/1.%20Rapporter%20fr ån%20projekt%20Klimatanpassa%20Sundsvall/25%20Rapport%20ansvar%20dagvatt en.pdf

Beslut om dagvattenansvar, bilaga 3: Beslut dagvattenansvar KS-2011-00370 §207 http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Protokoll/Kommunfull mäktige/Kommunfullmäktiges%20gamla%20protokoll/Kommunfullmäktige%202011 /KF%20protokoll%202011-06-20%20med%20närvarolista%20o%20votlistor.pdf