WWW.HASSLEHOLM.SE

Översiktsplan för Hässleholms kommun

Samrådsförslag Samrådstid: 29 juni - 30 september 2020 Antagen av kommunfullmäktige 2021-xx-xx

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 1 Var med och påverka framtiden i Hässleholm! Tala om vad du tycker!

samrådsförslag!Detta är ett

Skicka dina synpunkter till [email protected] eller till Hässleholms kommun Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 28180 Hässleholm senast den 30 september 2020

DIARIENUMMER: KLK 2017/610, BN 2017/12

FASTSTÄLLD DEN: 2021-XX-XX § X FASTSTÄLLD AV: KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖR REVIDERING ANSVARAR: KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖR UPPFÖLJNING ANSVARAR: MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN DOKUMENTET GÄLLER FÖR: KOMMUNKONCERNEN GILTIGHETSPERIOD: 2021-XX-XX – TILLS ÖVERSIKTSPLANEN ÄNDRAS, ERSÄTTS ELLER UPPHÄVS

ERSÄTTER FÖLJANDE ÖVERSIKTSPLANER: - KOMMUNTÄCKANDE ÖVERSIKTSPLAN FRÅN 2007: ”ATT LEVA, UPPLEVA, ARBETA OCH LÄRA I HÄSSLEHOLMS KOMMUN”, AKTUALITETSFÖRKLARAD 2017-09-25 § 195 - TEMATISKT TILLÄGG MED TEMA VINDKRAFT 2009 - FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR VINSLÖVS TÄTORT 2005 - FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖSDALA TÄTORT 2002 - FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR TYRINGE TÄTORT 1998 - FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR BJÄRNUMS TÄTORT 1997 - FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÄSSLEHOLMS TÄTORT 1995

GÄLLER PARALLELLT MED: - FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÄSSLEHOLMS STAD: ”FRAMTIDSPLAN FÖR HÄSSLEHOLMS STAD” 2018

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING: XXX

2 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 3 Så här vill jag att det ska vara i framtiden! (Kollage av teckningar från elever i klass 6A på Bjärnums skola, hösten 2019.)

4 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling FÖRORD

Vi planerar för framtidens generationer!

Tänk om vi kunde se in i framtiden? Hur ser Hässleholms kommun ut år 2040? Vad kommer att hända här under de kommande 20 åren?

Vi kan inte med säkerhet veta vad som kommer att hända i framtiden. Det vi kan göra är att planera för vad vi vill ska hända och hur vi vill att det ska se ut. En del saker vet vi och en del saker kan vi prognosticera eller förutse utifrån statistik. Vi vet att vi kommer att behöva fler bostäder. Kommunen växer. Fler flyttar hit och det föds fler barn. Vi vet att med ett ökat bostadsbyggande kom- mer också ett ökat behov av service som butiker, skolor, bibliotek, arbetsplatser, parker, grönområden, vatten- och avlopp. Infrastrukturer måste finnas. Även i framtiden kommer människor att behöva förflytta sig mellan olika platser med cykel, tåg, buss eller bil. Hässleholms roll som knutpunkt i Sverige och i Europa kommer att stärkas ytterligare, tack vare det tågstopp på den nya stambanan som det planeras för i Hässleholm. Utifrån de förutsättningar vi har och de vi är idag kan vi planera för framtiden – hur vi vill att Hässleholms kommun ska se ut och vilka vi vill vara i framtiden.

Det här är vår stund och vår plats på jorden. Vi måste göra det bästa av tid och rum. Efter oss kommer framtidens generationer att ha sin plats på jorden - just här. Översiktsplanen för Hässleholms kommun beskriver hur vi vill att platsen Hässleholms kommun utvecklas de kommande 20 åren.

Vi planerar för framtidens generationer!

Hässleholm dag månad 2021

Lars Johnsson (m) Kommunstyrelsens ordförande

Hanna Nilsson (sd) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande

Lena Wallentheim (s) Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 5 LÄSANVISNING Denna översiktsplan finns att läsa som dokument och kompletteras med en webbkarta på kommunens webbplats via www.hassleholm.se.

Den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad: ”Framtidsplan för Hässleholms stad”, antagen av kommunfullmäktige 2018 och lagakraftvunnen 2020, fortsätter att gälla, men alla övriga tidigare fördjupningar av och tematiska tillägg till översiktsplanen i kommunen ersätts med denna översiktsplan när den vinner laga kraft.

RÄTTIGHETER Om inget annat anges: - kartor: © 2020 Mät- och GIS, Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen, Hässleholms kommun och © Lantmäteriet, Geodatasamverkan. (Norr är uppåt i alla kartor, om inget annat anges). - fotografier och illustrationer: Hässleholms kommun har rättigheterna att publicera ingående bilder. I de fall fotografen inte arbetar inom kommunen anges fotografens namn särskilt.

6 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling INNEHÅLL

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 8

KAPITEL 1 - INLEDNING 17 KAPITEL 4 - RIKSINTRESSEN OCH ANDRA VÄRDEN 101 Vad är en Översiktsplan? 18 Riksintressen och Natura 2000 102 Genomförande 18 Mobilitet och transportinfrastruktur 126 Hässleholms kommun i regionen 19 Natur och friluftsliv 139 Hässleholms kommun genom tiderna 23 Kulturmiljö 146 Hässleholms kommun i siffror 24 Klimatanpassning 149 Vatten 153 Jordbruksmark 158 KAPITEL 2 - UTVECKLINGS- Miljö, hälsa och säkerhet 159 INRIKTNING 26 Teknisk försörjning 174 Kommunens vision och övergripande mål 28 Näringsliv 181 Hållbarhet 32 Ny stambana 34 KAPITEL 5 - MILJÖKONSEKVENS- Befolkning och bostadsförsörjning 36 BESKRIVNING 185 KAPITEL 3 - MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 39 KAPITEL 6 -PROCESSEN 233 Staden Hässleholm 42

Stationsorterna som utgör kommundelscentrum 43 KÄLLOR OCH LITTERATUR 238 - Bjärnum 48 - Hästveda 52 - Sösdala 56 - Tyringe 60 - Vinslöv 64 - Vittsjö 68

De stadsnära byarna 72 - Ballingslöv 74 - Finja 76 - Stoby 78 - Tormestorp 80 - Vankiva 82

Landsbygden och landsbygdens byar 84 - Emmaljunga 86 - Farstorp 88 - Hörja 90 - Mala 92 - Röke 94 - Verum 96 - Västra Torup 98

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 7 SAMMANFATTNING

Sammanfattning

Denna Översiktsplan för Hässleholms kommun anger mål, strategier och inriktning för den fysiska utvecklingen. Nedan följer en sammanfattning av innehållet i planen.

Det här är ett samrådsförslag till översiktsplan, som Hässleholms kommun är som ett Skåne i miniatyr, kommer att revideras och bearbetas, därefter skickas på med en egen tydlig flerkärnighet. Hässleholm är utställning, innan det slutligen antas och vinner laga 2040 en stark och komplett stad, en regional kärna kraft. Det är inte en färdig produkt. Under samrådstiden och tillsammans med Kristianstad en tillväxtmotor vill kommunen ha in synpunkter på materialet, stort som för regionen. Stationsorterna är servicetäta smått. Vi vill veta vad du tycker! och attraktiva. Landsbygden är levande.

Översiktsplanen har en övergripande detaljeringsnivå. I detta förslag till översiktsplan tas mindre mark i Denna översiktsplan gäller för hela Hässleholms anspråk, än om idag gällande översiktsplaner genomförs. kommun, utom för Hässleholms stad, där den Totalt föreslår översiktsplanen att nya detaljplaner tas fördjupade översiktsplanen ska fortsätta att gälla. fram och genomförs för 640 nya bostäder i Hässleholms kommun till år 2040, Hässleholms stad undantagen. Översiktsplanen lutar sig på kommunens vision Det finns gällande detaljplaner med kvarvarande från 2003. Genom att hålla fast vid visionen leder byggrätt för drygt 1000 nya bostäder i kommunens översiktsplanen till kontinuitet och långsiktighet i stationsorter, stadsnära byar och byar på landsbygden. beslut som gäller mark- och vattenanvändningen. Översiktsplanen redovisar cirka 133 hektar tillkommande verksamhets- och industrimark. I tabellen på sidan Översiktsplanens övergripande målsättningar är: 45 sammanfattas de tillkommande bostäder och den - Hässleholmaren är stolt och mår bra. tillkommande industrimark som planförslaget innebär. - Natur och kultur med höga biologiska och rekreativa värden skyddas och utvecklas. På kommande sidor finns en tabell som sammanfattar - Det infrastrukturella läget utvecklas och förbättras. översiktsplanens ställningstaganden.

De tre övergripande målsättningarna har bäring på

de tre hållbarhetsaspekterna: social, miljömässig OSLO - GÖTEBORG - HALMSTAD

MARKARYDSBANAN - MARKARYD och ekonomisk hållbarhet och svarar samtidigt mot OSBY

NY STAMBANA de tre underbegreppen till utvecklingsinriktningen EMMALJUNGA

SKÅNELEDEN KUST - KUST i Boverkets ÖP-modell 2.0. Målsättningarna ringar VIEÅLEDEN Vieåns dalgång SÖDRA STAMBANAN -

VERUM också in kommunens utmaningar och styrkor, som ÖRKELLJUNGA VITTSJÖ STOCKHOLM - JÖNKÖPING - ÄLMHULT framkom på inlyssningsrundan*; vi-känslan, naturen SKÅNELEDEN NORD - SYD Bjärlången - Ubbarp och kommunikationerna. Social, miljömässig och BJÄRNUM Stensmyr - Fäjemyr HÄSTVEDA FARSTORP ekonomiskt hållbar utveckling är övergripande mål för Lursjön LURSJÖN

MALA översiktsplanen. Rökeå - RÖKE Hörlingeån - Vedema HÖRJA BALLINGSLÖV Almaån ÖSTRA GÖINGE VANKIVA

För hela Hässleholms kommuns, Skånes och PERSTORP FINJA STOBY

TYRINGE södra Sveriges framtidsutveckling är det viktigt SKÅNEBANAN - HELSINGBORG

VÄSTRA TORUP att stationen längs med Nya stambanan blir en HOVDALA NATUROMRÅDE OCH VANDRINGS- KARLSKRONA - KRISTIANSTAD CENTRUM TORMESTORP SKÅNEBANAN - TYKARPS- VINSLÖV integrerad, central station i Hässleholms stad GROTTAN

Hovdala - Brönnestad med direkt koppling till Pågatåg, Krösatåg, KLIPPAN Nävlingeåsens nordsluttning - Vinneå - Myrarp Öresundståg och regional- och stadsbussnäten. SÖSDALA

HÖÖR Häglinge - Bosarpssjön * Inlyssningsrundan var en medborgardialog som utfördes 2019. KRISTIANSTAD

Kartan ”Utvecklingsinriktning” summerar schematiskt de större strategiska ställningstagandena i översikts- HÖRBY planen. Se sidan 31, för fördjupad information. NY STAMBANASÖDRA STAMBANAN - KÖPENHAMN MALMÖ LUND

8 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling SAMMANFATTNING

ÄMNE STÄLLNINGSTAGANDE

BETYDANDE ÖVERSIKTSPLANEN KAN ANTAS HA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN, EFTERSOM DEN ANGER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MILJÖPÅVERKAN BLAND ANNAT TÄTORTSBEBYGGELSE, INDUSTRIOMRÅDEN, BYGGANDE AV VÄGAR OCH OLIKA ANLÄGGNINGAR FÖR TURISM OCH FRILUFTSLIV.

HÄSSLEHOLMS ÖVERSIKTSPLANEN FÖRHÅLLER SIG TILL OCH STÄMMER ÖVERENS MED REGIONALA STRATEGIER OCH KOMMUN I MELLANKOMMUNALA SAMARBETEN. REGIONEN VISION OCH MÅL- ÖVERSIKTSPLANEN LUTAR SIG PÅ VISIONEN FRÅN 2003, MEN KOMPLETTERAS MED TRE ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR: SÄTTNINGAR ”HÄSSLEHOLMAREN ÄR STOLT OCH MÅR BRA”, ”NATUR OCH KULTUR MED HÖGA BIOLOGISKA OCH REKREATIVA VÄRDEN SKYDDAS OCH UTVECKLAS” OCH ”DET INFRASTRUKTURELLA LÄGET UTVECKLAS OCH FÖRBÄTTRAS”. SE ÄVEN KARTAN ”UT- VECKLINGSINRIKTNING” HÅLLBARHET SOCIAL, MILJÖMÄSSIG OCH EKONOMISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÄR ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÖVERSIKTSPLANEN. NY STAMBANA NYA STAMBANAN FÅR EN INTEGRERAD, CENTRAL STATION I HÄSSLEHOLMS STAD MED DIREKT KOPPLING TILL PÅGATÅG, KRÖSATÅG, ÖRESUNDSTÅG OCH REGIONAL- OCH STADSBUSSNÄTEN. BEFOLKNING NYA DETALJPLANER TAS FRAM OCH GENOMFÖRS FÖR CIRKA 640 NYA BOSTÄDER TILL ÅR 2040 INOM PLANOMRÅDET, OCH BOSTADS- I STATIONSORTERNA SOM UTGÖR KOMMUNDELSCENTRUM. FÖRSÖRJNING (HÄSSLEHOLMS STAD INGÅR INTE I PLANOMRÅDET)

STADEN ÖVERSIKTSPLANEN KOMMER ATT GÄLLA PARALLELLT MED DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANEN FÖR HÄSSLEHOLMS HÄSSLEHOLM STAD: ”FRAMTIDSPLAN FÖR HÄSSLEHOLMS STAD”. STATIONS- NYA DETALJPLANER TAS FRAM OCH GENOMFÖRS FÖR CIRKA 640 NYA BOSTÄDER TILL ÅR 2040 INOM PLANOMRÅDET, I ORTERNA STATIONSORTERNA SOM UTGÖR KOMMUNDELSCENTRUM. SOM UTGÖR KOMMUN- TILLKOMMANDE BEBYGGELSE SKA I HUVUDSAK LOKALISERAS TILL STATIONSORTERNA SOM UTGÖR KOMMUN- DELSCENTRUM DELSCENTRUM. (SE FLER STÄLLNINGS- TAGANDE OM RESPEK- TIVE STATIONSORT I TILLKOMMANDE BOSTADSBEBYGGELSE SKA I HUVUDSAK LOKALISERAS I STATIONSNÄRA LÄGE (INOM 1000 METERS KAPITEL 3.) RADIE FRÅN TÅGSTATION).

STATIONSNÄRA INDUSTRI- OCH VERKSAMHETSOMRÅDEN I STATIONSORTERNA KAN OMVANDLAS TILL MÅNG- FUNKTIONELL BEBYGGELSE.

KULTURMILJÖPLANER FÖR STATIONSORTERNA SKA TAS FRAM OCH FÖRFALLNA OCH FÖRVANSKADE MILJÖER SKA RUSTAS UPP. BYGGNADER OCH MILJÖER SKA HÅLLAS I VÅRDAT OCH PRYDLIGT SKICK, SÅ ATT ATTRAKTIVITETEN I STATIONSORTERNA ÖKAR.

STRATEGISKT PLACERADE TOMMA LOKALER I CENTRUM SKA ANVÄNDAS TILL NYA VERKSAMHETER.

NYA VERKSAMHETER KAN ETABLERAS OCH BEFINTLIGA SOM LIGGER INOM OMVANDLINGSOMRÅDEN KAN OM- LOKALISERAS GENOM ATT CIRKA 133 HEKTAR NY MARK FÖR VERKSAMHETER OCH INDUSTRI PEKAS UT.

STATIONSORTERNAS ENTRÉPUNKTER MARKERAS GENOM UTSMYCKNING ELLER ÅTGÄRDER I GATUMILJÖN.

OMRÅDEN MED HÖGA NATUR- OCH FRILUFTSVÄRDEN SKYDDAS.

DET SKA FINNAS MINST ETT NATURRESERVAT VID VARJE STATIONSORT.

BOENDE I STATIONSORTERNA SKA HA TILLGÅNG TILL ETT KVALITATIVT PARK- ELLER NATUROMRÅDE INOM 200 METER FRÅN BOSTADEN.

SKÅNELEDEN SKA ANSLUTA TILL DE FLESTA AV KOMMUNENS STATIONSORTER. DE STADSNÄRA PLANLAGD OEXPLOATERAD MARK BEBYGGS, SÅ ATT FLER SKA KUNNA BO I DE STADSNÄRA BYARNA. BYARNA, LANDSBYGDEN FÖRFALLNA OCH FÖRVANSKADE MILJÖER SKA RUSTAS UPP. BYGGNADER OCH MILJÖER SKA HÅLLAS I VÅRDAT OCH OCH LANDS- PRYDLIGT SKICK, SÅ ATT ATTRAKTIVITETEN I STATIONSORTERNA ÖKAR. BYGDENS BYAR CYKELVÄG BYGGS UT PÅ DE STRÄCKOR DÄR DET IDAG SAKNAS, FÖR ATT SKAPA SÄKRARE OCH TRYGGARE MILJÖ FÖR OSKYDDADE TRAFIKANTER.

OMRÅDEN MED HÖGA NATUR- OCH FRILUFTSVÄRDEN SKYDDAS.

Tabellen fortsätter på kommande sidor... >

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 9 SAMMANFATTNING

ÄMNE STÄLLNINGSTAGANDE

RIKSINTRESSE KOMMUNEN GODTAR RIKSINTRESSENA OCH BEDÖMER ATT FÖRSLAGET TILL ÖVERSIKTSPLAN INTE STÅR I KONFLIKT MED (SE ALLA STÄLLNINGS- RIKSINTRESSENA, BORTSETT FRÅN TVÅ PUNKTER: TAGANDE OM RIKSIN- TRESSEN I INLEDNING- • KOMMUNEN AVSER VERKA FÖR ATT VÄG 117 INTE LÄNGRE SKA VARA REKOMMENDERAD LED FÖR FARLIGT GODS. EN AV KAPITEL 4.) • KALKBRYTNINGEN I IGNABERGA, SOM ÄR RIKSINTRESSE FÖR VÄRDEFULLA ÄMNEN, KAN I FRAMTIDEN KOMMA ATT STÅ I KONFLIKT MED EN AV KOMMUNENS HUVUDVATTENTÄKTER IGNABERGA-HÄSSLEHOLM PÅ KRISTIANSTADSLÄTTEN. VATTENTÄKTEN ÄR EN AV SKANDINAVIENS STÖRRE GRUNDVATTENTILLGÅNGAR. KOMMUNEN AVSER VÄRNA DRICKSVAT- TENINTRESSET.

MOBILITET OCH FÖRTÄTNING SKA SKE I KOLLEKTIVTRAFIKNÄRA LÄGEN. INFRASTRUKTUR RESTRIKTIVITET SKA RÅDA GÄLLANDE BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER UTAN GOD KOLLEKTIVTRAFIKFÖRSÖRJNING.

LOKALA MILJÖMÅL SKA TAS FRAM FÖR ATT TYDLIGGÖRA HUR ARBETE MED TRANSPORTER KAN BIDRA TILL ATT NÅ DE REGIONALA OCH NATIONELLA MILJÖMÅLEN.

TRAFIKSTRATEGIER SKA INFÖRLIVAS I VERKSAMHETSPLANERING, BUDGET OCH ORGANISATION OCH HÅLLAS AKTUELLA.

”HELA RESAN-PERSPEKTIVET”, HÅLLBART RESANDE OCH BETEENDEPÅVERKAN SKA VARA I FOKUS I PLANERINGEN.

MÄNNISKAN SKA VARA I CENTRUM VID ÅTGÄRDER I TRANSPORTSYSTEMET. BARN, GÅENDE OCH CYKLISTER SKA GES SÄR- SKILD OMSORG I UTFORMNINGEN. FOTGÄNGARE SKA PRIORITERAS SÄRSKILT KRING SKOLOR, FÖRSKOLOR SAMT I ORTER- NAS CENTRALA DELAR.

SÄKRA SKOLVÄGAR FÖR BARN OCH UNGDOMAR SKA SKAPAS I SAMARBETE MED PLANERARE, INGENJÖRER OCH SKOLOR.

TRAFIKSÄKRA OCH VACKRA GENOMFARTSGATOR SKA SKAPAS I SAMTLIGA ORTER I SAMVERKAN MED TRAFIKVERKET.

STÖD FÖR LOKALA INITIATIV FÖR ÖKAT HÅLLBART RESANDE, EX HANDLARRUNDOR, LADDSTÄLLEN FÖR ELBILAR, MOBIL- SAMÅKNING PÅ LANDSBYGD ETCETERA SKA UPPMUNTRAS.

CYKEL KOMMUNEN SKA VERKA FÖR UTBYGGNAD AV CYKELVÄGAR MELLAN ORTER ENLIGT KARTAN I AVSNITTET OM MOBILITET OCH INFRASTRUKTUR.

CYKELSTRÅK I HELA KOMMUNEN, INOM OCH MELLAN ORTER, SKA INVENTERAS OCH KLASSIFICERAS.

CYKELPLAN FÖR HELA KOMMUNEN SKA TAS FRAM, BÅDE FÖR INFRASTRUKTUR MELLAN ORTERNA OCH INOM ORTERNA.

KOMMUNEN SKA VERKA FÖR ATTRAKTIVA, TRYGGA OCH KVALITATIVA CYKELPARKERINGAR VID JÄRNVÄGSSTATIONER OCH BUSSHÅLLPLATSER.

JÄRNVÄGAR KOMMUNEN SKA VARA EN AKTIV PART I FORTSATT UTVECKLING AV JÄRNVÄGSNÄTET. OCH STATIONER KOMMUNEN SKA VERKA FÖR DUBBELSPÅR MELLAN KRISTIANSTAD OCH HÄSSLEHOLM.

KOMMUNEN SKA ARBETA VIDARE MED MARKARYDSBANAN OCH UTVECKLING AV PERSONTRAFIK TILL HALMSTAD.

KOMMUNEN SKA FORTSÄTTA DET AKTIVA ARBETET I PROJEKT NYA STAMBANOR FÖR HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG FÖR ATT SÄKERSTÄLLA FUNKTION, TILLGÄNGLIGHET OCH ATT KOMMUNENS VIKTIGA VÄRDEN OCH KVALITETER TRYGGAS.

KOMMUNEN SKA UNDERSÖKA OCH UTREDA BEHOVET OCH RIMLIGA PASSAGER ÖVER/UNDER JÄRNVÄG, FRÄMST I STA- TIONSORTERNA

SÖDRA STAMBANAN, SKÅNEBANAN OCH MARKARYDSBANAN SKA UTVECKLAS OCH GES KAPACITETSHÖJNING

STATIONERNA /HÅLLPLATSERNA SKA UTVECKLAS SOM BYTESPUNKT OCH MÖTESPLATS I ORTERNA - FÖR ÖKAD KVALITET, TILLGÄNGLIGHET, TRYGGHET OCH ATTRAKTIVITET. UTÖKA TRAFIKERINGEN MED PÅGATÅG TILL/FRÅN KOMMUNENS STATIONSORTER.

BUSS KOMMUNEN SKA VERKA FÖR ATT KORTA RESTIDER OCH HÖGRE TURTÄTHET I KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK MED BUSS, SÄR- SKILT I STRÅKEN HÄSSLEHOLM-ÄNGELHOLM (REGIONBUSS 511) OCH HÄSSLEHOLM – BROBY (REGIONBUSS 542).

BIL PENDLARPARKERINGAR VID HÅLLPLATSER TILL BUSS OCH STATION SKA FÖRBÄTTRAS. STRATEGI FÖR UTVECKLING AV LADDINFRASTRUKTUR SKA TAS FRAM.

GODS KOMMUNEN SKA VERKA FÖR ATT BEGRÄNSA MÄNGDEN GODSTRANSPORTER PÅ VÄG 117. MÖJLIGHETERNA FÖR SAMORDNAD VARUDISTRIBUTION SKA UTREDAS.

TRANSPORTINTENSIVA VERKSAMHETER SKA LOKALISERAS I NÄRHETEN AV RIKSVÄGNÄTET.

FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR EN RANGERBANGÅRD I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA UTREDAS OCH KARTLÄGGAS. 10 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling SAMMANFATTNING

ÄMNE STÄLLNINGSTAGANDE

NATUR OCH FRI- NATURVÅRDSINSATSER SKA FRÄMST RIKTAS TILL STOROMRÅDEN, SÅ ATT DESS VÄRDEN BEVARAS OCH UTVECKLAS. LUFTSLIV STOROMRÅDEN SKA VÄRNAS FRÅN STORA LANDSKAPSPÅVERKANDE PROJEKT.

INOM STOROMRÅDEN SKA STOR HÄNSYN TAS TILL NATURVÅRDENS INTRESSEN VID FÖRÄNDRING AV ÖVRIG PÅGÅENDE MARK- ELLER VATTENANVÄNDNING.

SÄRSKILT VÄRDEFULLA OMRÅDEN SOM PEKAS UT I NATURVÅRDSPLANEN SKA SKYDDAS GENOM NATURRESERVAT, BIO- TOPSKYDD ELLER NATURVÅRDSAVTAL.

SKÅNELEDEN SKA ANSLUTA TILL DE FLESTA AV KOMMUNENS STATIONSORTER, SÅ ATT KOLLEKTIVTRAFIKEN GYNNAR FRI- LUFTSLIV OCH TURISM.

HOVDALA NATUROMRÅDE OCH VANDRINGSCENTRUM SKA VARA ETT VÄLKÄNT BESÖKSOMRÅDE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT.

MINST ETT NATURRESERVAT SKA FINNAS I ANSLUTNING TILL VARJE STATIONSORT.

DE STÖRRE BESÖKSMÅLEN I KOMMUNEN ÄR HOVDALA NATUROMRÅDE OCH VANDRINGSCENTRUM, TYKARPSGROTTAN, LURSJÖN OCH VIEÅLEDEN. HIT SKA SÄRSKILDA TURISTRELATERADE SATSNINGAR KONCENTRERAS.

EN FRILUFTSSTRATEGI OCH EN FRILUFTSPLAN SKA TAS FRAM.

DE TYSTA/BULLERFRIA OMRÅDENA SKA VÄRNAS OCH UTVECKLAS, SÄRSKILT DE MARKERADE BULLERFRIA OMRÅDENA I KARTAN DÅ DE SAMMANFALLER MED OMRÅDEN SOM BERÖRS AV RIKSINTRESSEN ELLER ANDRA VÄRDEN.

REKREATIONSOMRÅDEN I NÄRHETEN AV TÄTORTER MED MINDRE BULLERSTÖRDA MILJÖER SKA VÄRNAS.

NYA STÖRRE INFRASTRUKTURANLÄGGNINGAR OCH BULLRANDE VERKSAMHETER, EXEMPELVIS TÄKTER, SKJUTBANOR, INDUSTRIER, VINDKRAFTVERK OCH ANDRA VERKSAMHETER SOM BEDRIVER ARBETEN UTOMHUS, SKA INTE LOKALISERAS INOM ELLER I ANGRÄNSNING TILL DE BULLERFRIA OMRÅDENA. BULLER SOM TILLHÖR DE AREELLA NÄRINGARNA FÅR FÖREKOMMA INOM OMRÅDENA MEN OM MÖJLIGT BÖR DE BEGRÄNSAS. KULTURMILJÖ KULTURMILJÖN I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA BIDRA TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE, SKAPA DELAKTIGHET, VARA INKLU- DERANDE OCH EN KÄLLA TILL KUNSKAP, BILDNING OCH UPPLEVELSER.

KULTURELLT VÄRDEFULL BEBYGGELSE OCH MILJÖER SKA SKYDDAS I DETALJPLAN.

NY BEBYGGELSE SKA UTFÖRAS MED HÖG ARKITEKTONISK KVALITET.

KULTURMILJÖPLANER FÖR STATIONSORTERNA SKA TAS FRAM OCH FÖRFALLNA OCH FÖRVANSKADE MILJÖER SKA RUS- TAS UPP.

HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA FRAMHÄVA SIN SÄRPRÄGEL OCH TA VARA PÅ DE KULTURMILJÖER OCH DET KULTURARV SOM FINNS.

HOVDALA NATUROMRÅDE OCH VANDRINGSCENTRUM SKA VARA ETT VÄLKÄNT BESÖKSOMRÅDE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT.

GRUSVÄGAR PÅ LANDSBYGDEN UTGÖR EN VIKTIG DEL AV KULTURMILJÖN OCH ÄR I MÅNGA FALL BEVARANDEVÄRDA. Tabellen fortsätter på kommande sidor... >

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 11 SAMMANFATTNING

ÄMNE STÄLLNINGSTAGANDE

KLIMAT- DAGVATTENPLAN, SKYFALLSKARTERING OCH ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING TAS FRAM FÖR STATIONSORTERNA, ANPASSNING INKLUSIVE ÅTGÄRDSPLAN OCH BEREDSKAPSPLAN.

TRÖG AVRINNING OCH FÖRDRÖJNINGSYTOR I STRATEGISKA LÄGEN SKA MOTVERKA ÖVERSVÄMNING PÅ KÄNSLIGA PLATSER.

NATURLIGA VATTENVÄGAR SKA INTE SKÄRAS AV GENOM BEBYGGELSE ELLER HÅRDGJORD YTA, UTAN BÖR AVSÄTTAS SOM PARK- ELLER NATUROMRÅDEN.

VATTEN VID EXTREMA REGN SKA KUNNA RINNA VIDARE PÅ MARKYTAN I SEKUNDÄRA AVRINNINGSVÄGAR OCH ÖVERSVÄMNINGSYTOR.

MULTIFUNKTIONELLA YTOR SKA FINNAS, SOM PERIODVIS KAN TA OMHAND REGNVATTEN, MEN OCKSÅ ANVÄNDAS FÖR TILL EXEMPEL LEK OCH IDROTT.

PARKER OCH GATOR SKA LIGGA LÄGRE ÄN KVARTERSMARK.

MÄNGDEN GRÖNSKA SKA ÖKAS OCH BEVARAS, FÖR ATT VÄRNA SKUGGA OCH ETT GOTT LOKALKLIMAT.

GOD SOL- OCH SKUGGMILJÖ PÅ FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH ÄLDREBOENDEN VID BEFINTLIG VERKSAMHET OCH NYPLANERING SKA VÄRNAS.

BÅTNADSOMRÅDEN SKA INTE BEBYGGAS. VATTEN TILLGÅNG PÅ FRAMTIDA RÅVATTEN SKA SÄKERSTÄLLAS GENOM FRAMTIDA VATTENSKYDDSOMRÅDEN FÖR MJÖLKALÅNGAFÄLTET OCH UTÖKNING AV VINSLÖV-IGNABERGA.

PLANERING INOM VATTENSKYDDSOMRÅDE MÅSTE ÖVERENSSTÄMMA MED VATTTENSKYDDSFÖRESKRIFTERNA.

VATTENSKYDDSOMRÅDEN SKA VÄRNAS I ENLIGHET MED FÖRSKRIFTERNA OCH VATTENSKYDDSOMRÅDETS SYFTE.

GRUNDVATTNET I DE STORA GRUNDVATTENFYNDIGHETER VI HAR I VINSLÖV - IGNABERGA OCH TYRINGE - MJÖLKALÅNGA MÅSTE SKYDDAS FÖR NUVARANDE OCH KOMMANDE GENERATIONERS DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING I ETT REGIONALT PERSPEKTIV. JORDBRUKS- EXPLOATERING AV OEXPLOATERAD MARK SKA MINIMERAS. MARK DEN OEXPLOATERADE MARK SOM TAS I ANSPRÅK SKA ANVÄNDAS PÅ ETT EFFEKTIVT OCH HÅLLBART SÄTT ÄVEN PÅ LÅNG SIKT. DETTA INNEBÄR ATT DEN UTBYGGNAD SOM SKER GÖRS I GODA KOLLEKTIVTRAFIKLÄGEN. OMGIVNING- BOSTADSBYGGNADER OCH ANNAN KÄNSLIG BEBYGGELSE SKA LOKALISERAS TILL MARK SOM ÄR LÄMPLIG MED HÄNSYN BULLER TILL MÖJLIGHETERNA ATT FÖREBYGGA OLÄGENHETER FÖR MÄNNISKORS HÄLSA MED HÄNSYN TILL OMGIVNINGS- BULLER.

BÄSTA MÖJLIGA LJUDNIVÅ SKA ALLTID EFTERSTRÄVAS VID BYGGANDE AV NYA BOSTÄDER OCH SKOLVERKSAMHET. DET ÄR INTE ENBART LÄGSTA GODTAGBARA LJUDKVALITÉ SOM SKA KLARAS.

VID FÖRTÄTNING OCH BYGGANDE I MER BULLERUTSATTA OMRÅDEN, PLACERA MINDRE KÄNSLIG BEBYGGELSE SOM BULLERSKÄRMAR FÖR DEN MER KÄNSLIGA BEBYGGELSEN ELLER VIDTA ANDRA BULLERDÄMPANDE ÅTGÄRDER SÅ ATT EN GOD LJUDMILJÖ KAN UPPNÅS.

SKOLOR, FÖRSKOLOR OCH VÅRDBOENDE SKA SÄKERSTÄLLAS TILLGÅNG TILL UTEVISTELSEYTOR SOM HAR GOD LJUDMILJÖ.

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR TRAFIKBULLER FÖR KOMMUNALA VÄGAR SKA TAS FRAM OCH HÅLLAS AKTUELLT.

RISKER MED BULLER, VIBRATIONER, MARKFÖRORENINGAR OCH ELEKTROMAGNETISKA FÄLT SKA BEAKTAS OCH UTREDAS I PLANERINGSPROCESSEN. VIBRATIONER RISKER MED BULLER, VIBRATIONER, MARKFÖRORENINGAR OCH ELEKTROMAGNETISKA FÄLT SKA BEAKTAS OCH UTREDAS I PLANERINGSPROCESSEN.

VIBRATIONSUTREDNINGAR SKA GÖRAS I DETALJPLAN OCH BYGGLOVSPRÖVNING VID BYGGANDE NÄRA JÄRNVÄGAR ELLER PLANERADE NYA SPÅR. ATT I EFTERHAND ÅTGÄRDA VIBRATIONSSTÖRNINGAR I BOSTADSBEBYGGELSE ÄR SVÅRT. MILJÖKVALITETS- ÖVERSIKTS- OCH DETALJPLANERING SAMT PRÖVNING ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN SKA GENOMFÖRAS SÅ ATT DEN NORMER BIDRAR TILL ATT MILJÖKVALITETSNORMERNA FÖR VATTEN SKA KUNNA FÖLJAS.

12 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling SAMMANFATTNING

ÄMNE STÄLLNINGSTAGANDE

TRANSPORT AV KOMMUNEN AVSER VERKA FÖR ATT VÄG 117 INTE LÄNGRE SKA VARA REKOMMENDERAD VÄG FÖR FARLIGT GODS. FARLIGT GODS MILJÖFARLIG NY MILJÖFARLIG ELLER STÖRANDE VERKSAMHET SKA LOKALISERAS TILL UTKANTER AV ORTERNA OCH PÅ SIKT SKA OCH FARLIG ÄVEN BEFINTLIGA STÖRANDE ELLER MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER FLYTTA TILL VERKSAMHETSOMRÅDE FÖR VERKSAMHET INDUSTRI OM SÅ ÄR MÖJLIGT. FÖRORENADE VID EXPLOATERING AV BEFINTLIGA OCH NYA MARKOMRÅDEN ELLER VID FÖRTÄTNING SKA MARKEN UNDERSÖKAS PÅ OMRÅDEN FÖRORENINGAR EFTER EN UTFÖRD HISTORISK INVENTERING AV MARKOMRÅDET. MARKEN SKA SEDAN SANERAS UTEFTER DE ÅTGÄRDER OCH BEHOV SOM FÖRELIGGER OCH SOM MARKUNDERSÖKNINGEN VISAR. RADON MARKRADONFRÅGAN SKA HANTERAS I BYGGLOVGIVNING GENOM KRAV PÅ MARKRADONUNDERSÖKNING OCH SKYDDSÅTGÄRDER VID BYGGNATION. VATTEN OCH AV- VA-FRÅGORNA SKA SÄKERSTÄLLAS TIDIGT I DEN KOMMUNALA PLANPROCESSEN OCH VARA FÖRANKRADE I DEN LOPP POLITISKA ORGANISATIONEN.

VATTENMYNDIGHETERNAS ÅTGÄRDSPROGRAM SKA VARA VÄGLEDANDE FÖR DE ÅTGÄRDER SOM VIDTAS I SYFTE ATT UPPNÅ MILJÖKVALITETSNORMERNA.

VATTENFÖRSÖRJNINGSPLANEN SKA STÄMMAS AV MOT REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR SKÅNE LÄN.

GENOM INFORMATION, RÅDGIVNING OCH TILLSYN SKA KOMMUNEN VERKA FÖR ATT ALLMÄNNA, GEMENSAMMA OCH ENSKILDA AVLOPP UPPFYLLER KRAV PÅ RENING OCH UTFORMNING.

ALL NY BEBYGGELSE SKA OMFATTA LÅNGSIKTIGT HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR DRICKSVATTEN, SPILLVATTEN OCH DAG- VATTEN MED HÄNSYN TILL HÄLSA, MILJÖ OCH EKONOMI.

ARBETET MED VA-PLANERINGEN SKA UTGÅ FRÅN AVRINNINGSOMRÅDET.

FÖR ATT SÄKERSTÄLLA ATT UPPSATTA MÅL NÅS SKA VA-PLANERINGEN INNEFATTA ETT KONTINUERLIGT UPPFÖLJNINGSARBETE.

KOMMUNEN SKA VERKA FÖR EN GOD KOMMUNIKATION MED INVÅNARNA OCH ÖKAD MEDVETENHET I FRÅGOR SOM RÖR VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING.

SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER SKA BEAKTAS INFÖR BESLUT OCH ÅTGÄRDER I VA-PLANERINGEN.

ÖVERSIKTS- OCH DETALJPLANERING SAMT PRÖVNING ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN SKA GENOMFÖRAS SÅ ATT DEN BIDRAR TILL ATT MILJÖKVALITETSNORMERNA FÖR VATTEN SKA KUNNA FÖLJAS.

KOMMUNEN, ELLER ETT AV KOMMUNEN HELÄGT BOLAG, SKA ÄGA OCH DRIVA DEN ALLMÄNNA VA-ANLÄGGNINGEN.

VA-ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT UPPNÅ MILJÖKVALITETSNORMERNA FÖR VATTEN SKA PRIORITERAS DÄR ÅTGÄRDERNA BERÄKNAS HA STÖRST EFFEKT.

VID GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV EN ÖVERSVÄMNING SKA SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET PRIORITERAS.

AVFALL AVFALLSFRÅGOR SKA LYFTAS TIDIGT I DEN FYSISKA PLANERINGEN FÖR ATT SÄKERSTÄLLA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MINIMERING, ÅTERVINNING OCH MILJÖMEDVETEN HANTERING AV AVFALL.

Tabellen fortsätter på kommande sida... >

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 13 SAMMANFATTNING

ÄMNE STÄLLNINGSTAGANDE

ENERGI PRODUKTION AV SOL- OCH VINDENERGI, BIOGAS OCH BIOBASERAD VÄRME SKA FRÄMJAS FÖR OMSTÄLLNING TILL FOS- SILFRI ENERGIFÖRSÖRJNING.

ENERGIFÖRSÖRJNINGEN SKA SÄKRAS PÅ KORT OCH LÅNG SIKT GENOM ÖKAD LOKAL PRODUKTION OCH ANPASSNING TILL NY TEKNIK.

DE TRE UTPEKADE OMRÅDENA FÖR VINDKRAFT I TIDIGARE ÖVERSIKTSPLAN KVARSTÅR (MATTERÖDSÅSEN HAR UTGÅTT GENOM SEPARAT BESLUT). DE TVÅ NORDLIGA OMRÅDENA VÄSTER OM VITTSJÖ OCH NORDOST OM EMMALJUNGA SKA PRIORITERAS.

VINDKRAFTVERK SKA ETABLERAS I GRUPP, SÅ ATT PÅVERKAN PÅ LANDSKAPSBILDEN MINSKAS.

VID UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK SKA MEDEL FÖR NEDMONTERING OCH AVETABLERING AVSÄTTAS.

STORA ANLÄGGNINGAR SOM PÅVERKAR LANDSKAPSBILDEN NEGATIVT BÖR UNDVIKAS, SÄRSKILT INOM STOR- OMRÅDEN.

KOMMUNEN ÄR RESTRIKTIV MED TILLSTÅND FÖR MARKVÄRMEANLÄGGNINGAR INOM VATTENSKYDDSOMRÅDE, FÖR ATT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNINGEN INTE FÅR ÄVENTYRAS.

NYINSTALLATION AV VEDPANNOR OCH BRASKAMINER SKA SKE MED LÅG MILJÖPÅVERKAN. NÄRINGSLIV STATIONSORTERNAS OCH BYARNAS KVALITÉER OCH UNICITET SKA VÄRNAS OCH STÄRKAS I DEN FORTSATTA UTVECK- LINGEN.

BEREDSKAP BEHÖVER FINNAS FÖR NYETABLERINGAR AV INDUSTRI OCH ANNAN VERKSAMHET I SÅVÄL STADEN SOM STA- TIONSORTERNA.

INOM KOMMUNEN SKA INGET EXTERNT HANDELSOMRÅDE UPPFÖRAS.

VOLYMHANDEL SKA SAMLOKALISERAS I STADENS NÄROMRÅDE OCH KOMPLETTERA STADENS UTBUD.

HÄSSLEHOLMS STADSCENTRUM SKA VARA KOMMUNENS VIKTIGASTE HANDELSCENTRUM.

14 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Utblick över Vittsjö.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 15 16 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KAPITEL 1 INLEDNING

I detta kapitel beskrivs kort vad en översiktsplan är och några tankar om genomförandet. Därefter kommer en presentation om kommunen i regionen, kommunen genom tiderna och kommunen i siffror.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 17 INLEDNING

Vad är en översiktsplan?

Det du nu håller i din hand eller har framför dig på skärmen är Översiktsplan för Hässleholms kommun. Det är produkten av en process i samverkan mellan kommunala, statliga och privata aktörer. Översiktlig planering sker löpande, rullande och kontinuerligt, men beslutas regelbundet genom antagandet av en översiktsplan. Kommunens roll i processen är att identifiera och uttrycka en vision och viljeriktning. Översiktsplanen används också för att påtala behov för staten och för att skapa förutsättningar för långsiktiga satsningar.

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en GENOMFÖRANDE aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens Översiktsplanen visar kommunens syn på framtida mark- yta. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men ska och vattenanvändning och vilka investeringar kommunen ange inriktning för den långsiktiga utvecklingen av den avser göra i servicefunktioner och infrastruktur, men i fysiska miljön och är vägledande vid detaljplanering och många fall krävs det privata initiativ för att planen ska bygglov. Den ska även ge vägledning om hur mark- och bli verklighet. Ny bebyggelse och utveckling av befintliga vattenområden ska användas och hur den byggda miljön verksamheter förutsätter att markägaren eller annan ska utvecklas och bevaras, exempelvis i detaljplaner, bygglov, intressent tar initiativ. När kommunen själv äger marken förfrågningar, program och strategier. Översiktsplaner och kan kommunen agera som markägare eller genom det deras innehåll regleras i Plan- och bygglagens tredje kapitel. kommunala bostadsbolaget Hässlehem. I vissa delar ligger ansvaret för genomförandet av planen på staten, När kommunen tar fram en ny översiktsplan ska särskilt längs det statliga vägnätet där Trafikverket har kommunen i de allra flesta fall göra en strategisk ansvar. De ställningstaganden som görs i översiktsplanen miljöbedömning av planen enligt miljöbalkens sjätte behöver inte alltid betyda att kommunen ska utföra och kapitel. Syftet med miljöbedömningen är att integrera bekosta en åtgärd, det kan också innebära att kommunen miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en ska påverka andra aktörer till åtgärder. hållbar utveckling främjas. Till planen ska det finnas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där kommunen ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra. Utkast till miljökonsekvensbeskrivningen finns i kapitel 5.

Översiktsplanen är dessutom marknadsföring av kommunen. Genom att tydligt visa kommunens mål och ambitioner kan människor och företag se möjligheter och göra val utifrån egna behov. Den blir samtidigt ett avtal mellan stat och kommun, där kommunen visar sin inriktning och prioritering. Ska kommunen frångå denna överenskommelse i efterföljande skeden, krävs starka motiv.

Översiktsplanen är vägledande vid detaljplanering­ och bygglov.

Ställningstagande Betydande miljöpåverkan Översiktsplanen kan antas ha betydande miljöpåverkan, eftersom den anger förutsättningar för bland annat tätortsbebyggelse, industriområden, byggande av vägar och olika anläggningar för turism och friluftsliv.

18 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling HÄSSLEHOLMS KOMMUN I REGIONEN

Hässleholms kommun i regionen

Hässleholm har ett fantastiskt geografiskt läge och regionalt sammanhang, inte minst genom det infrastrukturella läget och den vackra naturen. Kommunen, som är till landytan störst i Skåne, ligger mitt i regionen och har järnvägskopplingar i fem olika riktningar. Hässleholms kommun är också den skånska kommun med flest grannkommuner, nio: Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Markaryd, Osby, Perstorp, Örkelljunga och Östra Göinge.

MARKARYD OSBY

ÖRKELLJUNGA Vittsjö

Bjärnum Hästveda

ÖSTRA GÖINGE PERS- TORP Tyringe

Vinslöv Halmstad Växjö Kalmar KLIPPAN Sösdala

HÖÖR KRISTIANSTAD

HÄSSLEHOLM Helsingborg Karlskrona HÖRBY Kristianstad

Köpenhamn Lund

Malmö

Hässleholm i regionen.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 19 HÄSSLEHOLMS KOMMUN I REGIONEN

GREATER COPENHAGENS GRÖNA STADSDEL Hässleholms kommun är en del av Greater Copenhagen och har ibland kommit att kallas ”Greater Copenhagens gröna stadsdel”. Greater Copenhagen är en storstadsregion som omfattar östra Danmark och södra Sverige. Här bor 4,8 miljoner människor. Regionen erbjuder forskningsmöjligheter i världsklass och kreativa företagsmiljöer med tillgång till två länders arbetsmarknader. Greater Copenhagen siktar på att vara den ledande storstadsregionen i Norra Europa när det gäller att attrahera och behålla internationella investeringar, företag, turism och talang. Samarbetet i Greater Copenhagen är en politisk plattform för att marknadsföra regionalt samarbete och ekonomisk tillväxt. I samarbetet ingår 46 danska kommuner (Region Zealand och The Capital Region of Denmark) och 39 svenska kommuner (Region Skåne och Region Halland). Visionen för samarbetet lyder: ”Greater Copenhagen is the centre of sustainable growth and quality of life offering an agile, collaborative and accessible metropolis – where people and business can unleash their potential.”, eller på svenska: ”Greater Copenhagen är centrum för hållbar tillväxt och livskvalitet som erbjuder en agil, samarbetsinriktad och tillgänglig storstad – där människor och företag kan frigöra sin potential.”

Hässleholms kommun utgör tillsammans med 38 Hässleholms kommun har ibland kommit att kallas för andra svenska kommuner och 46 danska kommuner Greater Copenhagens gröna stadsdel. (Foto: Johan Funke) Greater Copenhagen. (Bild från Greater Copenhagen.)

20 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling HÄSSLEHOLMS KOMMUN I REGIONEN

REGIONAL KÄRNA OCH TILLVÄXTMOTOR Strukturbild för Skåne, Strategier för det flerkärniga I DET ÖPPNA SKÅNE Skåne och Tillväxtmotor Hässleholm + Kristianstad Hässleholm ingår liksom alla andra skånska kommuner Region Skåne har, innan uppdraget att ta fram en i Region Skåne, vars uppdrag är att arbeta för regionplan kom, arbetat en hel del med fysisk planering. hälsa, hållbarhet och tillväxt i Skåne. Region Skåne De tidigare arbetena ”Strukturbild för Skåne” (2011) har under åren arbetat fram en del styrdokument och ”Strategier för det flerkärniga Skåne” 2013)( utgör och planeringsunderlag som är relevant för denna program för den kommande regionplanen. översiktsplan. Nedan nämns några: I ”Strukturbild för Skåne” och ”Strategier för det flerkärniga Skåne” identifieras Hässleholm med sex Skånes regionala utvecklingsstrategi andra städer (Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, – ”Det öppna Skåne 2030” Kristianstad och Ystad) som regionala kärnor. Vidare Regionfullmäktige i Skåne beslutade i juni 2014 om konstaterades att varken Kristianstad eller Hässleholm är en regional utvecklingsstrategi för Skåne - ”Det öppna tillräckligt starka var för sig för att vara en tillväxtmotor, Skåne 2030”. Utvecklingsstrategin är under uppdatering men att Kristianstad klarar kravet på en stark (2020) för tydligare nomenklatur, stärkande av befolkningstillväxt och Hässleholm uppfyller kravet om hållbarhetsperspektivet och relationen till Agenda 2030. en hög sysselsättningsgrad. Region Skåne konstaterar att ”dessa två (Hässleholm och Kristianstad) kan alltså I remissversionen 2019 av ”Det öppna Skåne 2030” genom samarbete fungera som en tillväxtmotor”. Det är presenteras sex mål. Skåne ska: därför viktigt att Hässleholm och Kristianstad arbetar • erbjuda framtidstro och livskvalitet gemensamt, istället för att konkurrera, för att stärka • vara en stark hållbar tillväxtmotor tillväxten och utvecklingen i de nordöstra delarna. • stärka mångfalden av goda livsmiljöer • ha en frisk miljö och en hållbar resursanvändning • ställa om för att klara välfärden • vara globalt attraktivt

Regionplan för Skåne Den Regionala Utvecklingsstrategin – ”Det öppna Skåne 2030” som beskrivits ovan utgör plattform och vision för det pågående arbetet med att ta fram en regionplan för Skåne, ett uppdrag som Region Skåne fick genom en ändring i Plan- och bygglagen 2018. Regionplaneuppdraget finns för Skåne län och Stockholms län. Syftet är enligt 7 kap. 2 § PBL att ange de grunddrag för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet. Region Skåne tog 2013 fram denna schematiska bild genom strategier för det flerkärniga Skåne. Hässleholm ses tillsam- Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, mans med Kristianstad som en regional tillväxtmotor för Skåne detaljplaner och områdesbestämmelser. Regionplanen och som en regional kärna. Hässleholms viktiga kopplingar är inte bindande. Hässleholms kommun deltar aktivt i till omvärlden illustreras med pilar. (Bild från Region Skåne.) regionens pågående arbete med regionplanen, både som enskild part och genom Skåne Nordost. Just nu finns Hässleholm och Kristianstad spelar betydande roll för sitt ingen regionplan att förhålla sig till, eftersom den är omland och de båda städernas samspel med övriga Skåne under framtagande. är avgörande för regionens utveckling. Det är därför av stor vikt för hela Skåne att det finns en tillväxtmotor i regionens nordöstra del.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 21 HÄSSLEHOLMS KOMMUN I REGIONEN

SKÅNE NORDOST Skåne Nordost är ett nätverk mellan Bromölla kommun, Hässleholms kommun, Hörby kommun, Kristianstad kommun, Osby kommun och Östra Göinge kommun. I samarbetet kommunerna emellan är tillväxt ett prioriterat område. Målet är att kommunerna i Skåne Nordost ska ha både en sysselsättnings- och en befolkningstillväxt som är högre än genomsnittet i Skåne. Samtidigt som kommunen arbetar med detta samrådsförslag pågår arbete med att ta fram en gemensam utvecklingsinriktning för hela Skåne Nordost, som inspel till Region Skåne i arbetet med Regionplanen. Resultatet av arbetet i Skåne Nordost kommer att behöva arbetas in i översiktsplanen efter samrådet.

OSBY

ÖSTRA GÖINGE HÄSSLEHOLM

BRO- MÖLLA

KRISTIANSTAD

HÖRBY

Sex kommuner samarbetar i nätverket Skåne Nordost.

Ställningstagande Hässleholms kommun i regionen Översiktsplanen förhåller sig till och stämmer överens med regionala strategier och mellankommunala samarbeten.

Vid Finjasjön finns flera spår efter gamla bosättningar, bland annat Sveriges äldsta kända som är 13 000 – 14 000 år gammal. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson)

22 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling HÄSSLEHOLMS KOMMUN GENOM TIDERNA

Hässleholms kommun genom tiderna

Översiktsplanen har tidshorisonten 2040. Det är 20 år fram i tiden och fem mandatperioder bort. För att på bästa sätt planera för framtiden och för kommande generationer är det viktigt att känna till sin historia. Hässleholms stad är en ung stad, men bygden har lång historia och faktum är att vi i kommunen har Sveriges äldsta kända boplats. Nedan ses en förenklad schematisk tidsaxel på historiska händelser i kommunen.

Schematisk tidsaxel för viktiga händelser i Hässleholms kommuns historia.

Vid Finjasjön finns flera spår efter gamla bosättningar, bland annat Sveriges äldsta kända som är 13 000 – 14 000 år gammal. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson)

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 23 HÄSSLEHOLMS KOMMUN I SIFFROR

Hässleholms kommun i siffror

Visste du att Hässleholm är Skånes till landytan största kommun och att det är den kommun i Skåne som har flest grannkommuner? Här följer en beskrivning av Hässleholms kommun i siffror. (källa: SCB*)

BEFOLKNING UTBILDNINGSNIVÅ I kommunen bor 52 145 personer, fördelat på 19 Något mer än var fjärde (27,4%) invånare i Hässleholms 540 i staden, 17 335 i stationsorterna och 15 270 på kommun har eftergymnasial utbildning, och 70,2% landsbygden. av kommunens invånare har en gymnasieutbildning eller mindre som högsta utbildning. Detta oräknat de Kommunens yta är 1269 km2, vilket motsvarar 41 individer som inte ingår i utbildningsregistret (nuvarande invånare per km2. I riket är tätheten 25,4 km2. skolungdomar och småbarn etcetera).

Medelåldern i kommunen är 44,1 år för kvinnor BOENDE och 42,6 år för män. Fördelning av befolkningens Var fjärde (24,4%) invånare i kommunen bor i ålder redovisas i befolkningspyramiddiagrammet på flerfamiljshus, övriga, med undantag från specialbostäder motstående sida. Generellt kan sägas att Hässleholm har (2,4%) och övriga (1,8%), bor i enfamiljshus (71,3%). en åldrande befolkning med en lägre andel yngre jämfört Nästan var femte invånare (18,5%) bor i ett hus som är med riket. äldre än 90 år och 62% av invånarna bor i hus som är äldre än 50 år. Två av hundra personer bor i hus som är ARBETE yngre än 20 år. 46% av nattbefolkningen** är förvärvsarbetande (55% om en räknar bort barn 0–15 år), 37% (44,5% avräknat barn 0–15 år) är ej sysselsatta.

Av de boende i kommunen arbetar 23 124 personer i någon utsträckning (i Hässleholm eller annorstädes). I Hässleholm är de vanligaste arbetena inom Vård och Omsorg (4 825 arbetar inom branschen). Andra stora branscher i kommunen är Utbildning (1 702 arbetar inom branschen), Byggnads och anläggningsyrken (1 277 arbetar inom branschen) och Transport och maskinföraryrken (1 048 arbetar inom branschen). I kommunen finns 20 413 arbetstillfällen totalt.

14,5% av de boende i kommunen pendlar, mer än var tredje hässleholmare som pendlar (35,9%) reser med destination utanför kommunen.

*Per 2019-12-31: befolkningsdata (antal), utbildningsnivå, bostadsdata. Per 2018-12-31: flyttdata, sysslesättning, inkomst, yrken och pendling. Flyttdata även mellan 2009-2019 för att undersöka stationslägets påverkan på stationortens demografi. ** Nattbefolkning innebär de som är folkbokförda på adresser inom kommunen, alltså de som”spenderar sin nattvila” i kommunen.

24 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling HÄSSLEHOLMS KOMMUN I SIFFROR

Hässleholm har en åldrande befolkning med en lägre andel yngre jämfört med riket.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 25 26 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KAPITEL 2 UTVECKLINGS- INRIKTNING

I kapitel 2 finns översiktsplanens Utvecklingsinriktning. Utvecklingsinriktningen visar funktioner och funktionella samband avseende bebyggelse, natur och friluftsliv och kommunikationer. Utvecklingsinriktningen lyfter prioriteringar mellan strategiska samband som visar kommunens långsiktiga utveckling. Kapitlet innehåller också kommunens vision och översiktsplanens målsättningar.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 27 UTVECKLINGSINRIKTNING

Kommunens vision och övergripande mål

Hässleholms kommuns vision antogs av kommunfullmäktige 2003 och är fortfarande aktuell. Den är utgångspunkten för den här översiktsplanen och den var utgångspunkten för den förra kommunövergripande översiktsplanen, som antogs 2007. Genom att hålla fast vid visionen leder översiktsplanen till kontinuitet och långsiktighet i beslut som gäller mark- och vattenanvändningen. Kommunens vision kompletteras med översiktsplanens utvecklingsinriktning och övergripande målsättningar.

VISION MÅLSÄTTNINGAR 2040:

Hässleholms kommun är en viktig knutpunkt i Hässleholmaren är stolt och mår bra. Sverige. Här möts människor för att leva, uppleva, Det finns en vi-känsla och gemenskap i kommunen och vi känner oss som Hässleholmare oavsett var i kommunen arbeta och lära i en kommun präglad av förändring vi bor. Det finns en förståelse och ödmjukhet för det och med ambition att utvecklas. ömsesidiga beroendet mellan den starka och kompletta staden, de servicetäta och attraktiva stationsorterna och Leva genom närhet mellan människor, öppen den levande landsbygden. Vi är goda grannar och har kommunal demokrati, bra boende, goda givande samarbeten med andra kommuner. kommunikationer, god miljö, god social omsorg och Natur och kultur med höga biologiska och god folkhälsa och sjukvård. rekreativa värden skyddas och utvecklas. Den fantastiska naturen och våra rekreationsområden Uppleva genom ett rikt utbud av kulturaktiviteter, gör kommunen attraktiv. Kommunen klarar ett rikt utbud av fritidsaktiviteter, ett rikt utbud klimatförändringar genom anpassningsåtgärder och ligger i framkant när det gäller att använda ny teknik av evenemang, ett aktivt föreningsliv och en bred och forskning. Ekosystemtjänster, alltså nyttor som idrottsrörelse. människan kan tillgodogöra sig från naturen, tas tillvara och kompenseras för om de påverkas negativt. Arbeta genom aktivt företagande, mångfald i arbetslivet och kreativ verksamhet. Det infrastrukturella läget utvecklas och förbättras. Resandet är hållbart. Det är attraktivt och säkert att cykla och gå. Alla stationsorter har ökad turtäthet och det är Lära genom utvecklande lärande, kortare restider med buss och tåg. Det är lätt att ta sig från kompetensutveckling, forskning, utbildning och landsbygden till stationen i stationsorterna. Ny stambana skola. mellan Hässleholms stad Lunds stad är byggd. Skånebanan är utbyggd med dubbelspår till Kristianstad och Sammantaget innebär detta att Hässleholms Helsingborg. Det är mer transporter på räls och mindre på väg. Arbetsmarknadsregioner, tillgången till nöjen och kommun är en knutpunkt och mötesplats som möjligheter till studier är fler och utvecklade. präglas av förändring och utveckling, genom öppenhet gentemot omvärlden och nyfikenhet på det nya.

Ställningstagande Vision och målsättningar Översiktsplanen lutar sig på visionen från 2003, men kompletteras med tre övergripande målsättningar: ”Hässleholmaren är stolt och mår bra”, ”Natur och kultur med höga biologiska och rekreativa värden skyddas och utvecklas” och ”Det infrastrukturella läget utvecklas och förbättras”.

28 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling UTVECKLINGSINRIKTNING

Hässleholmaren är stolt och mår bra är en av översiktsplanens målsättningar. (Foto: InPhokus by Funke)

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 29 UTVECKLINGSINRIKTNING

Utvecklingsinriktning 2040

I utvecklingsinriktningen 2040 för Hässleholms kommun visas kommunens intentioner i grova drag. Den schematiska kartan ska läsas som en strategi för mark- och vattenanvändningen i framtiden.

BEBYGGELSE Regional kärna och tillväxtmotor Hässleholms stad är en kärna i regionen och tillsammans med Kristianstad en tillväxtmotor för Skåne, som utvecklats till en stark och komplett stad i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad, ”Framtidsplan för Hässleholms stad”.

Stationsorter som utgör kommundelscentrum De sex stationsorterna Bjärnum, Hästveda, Sösdala, Tyringe, Vinslöv och Vittsjö är servicetäta och attraktiva. De är centrum för sin del av kommunen och kompletterar varandra genom att erbjuda en spridning av service och tjänster. Stationsorterna har utvecklats hållbart med utgångspunkt i en god och utvecklad kollektivtrafik. De har i huvudsak växt inåt och förtätats.

Stadsnära byar Kommunens fem stadsnära byar, Ballingslöv, Finja, Stoby, Tormestorp och Vankiva, kompletterar Hässleholms stad. I de stadsnära byarna finns service för närmsta omlandet.

Landsbygdens byar Landsbygdens byar, Emmaljunga, Farstorp, Hörja, Mala, Röke, Verum och Västra Torup, bidrar till en sprudlande landsbygd och idylliska boendemiljöer.

Större besöksmål De större besöksmålen som lockar många såväl internationella som regionala besökare till kommunen är Hovdala naturområde och vandringscentrum, Tykarpsgrottan, Lursjön och Vieåleden. Kommunen ska verka för att besöksmålen är attraktiva och tillgängliga. Hit ska särskilda turistrelaterade satsningar koncentreras.

NATUR OCH FRILUFTSLIV Sammanhängande område för Natur och Friluftsliv Hässleholms kommun har nio sammanhängande områden för Natur och Friluftsliv. Större nya landskapspåverkande projekt får inte placeras inom dessa områden.

Viktigt samband för Natur och Friluftsliv Skåneleden går genom kommunen i två olika sträckningar – Kust-till-kustleden och Nord-Sydleden. År 2040 ansluter Skåneleden till de flesta av kommunens stationsorter. Friluftsliv och turism gynnas genom att kollektivtrafiken och vandringslederna hänger ihop.

KOMMUNIKATIONER Förbindelse för kollektivtrafik Hässleholms kommun är väl försett med kollektivtrafik och 2040 är den ytterligare förbättrad genom ökad turtäthet och kortare restider på befintliga tågsträckor. De busslinjer som finns idag finns kvar. Samtidigt pågår arbetet med att bygga ut nya stambanor, med möjlighet till höghastighetståg.

Förbindelse för cykeltrafik År 2040 är kommunens cykelvägsnät utvecklat och där det idag saknas cykelväg har den i många fall byggts ut för att möjliggöra pendling. En delregional cykelled för rekreation Kristianstad -Hässleholm – Ängelholm, som förbinder Kattegattleden med Sydkustleden är utbyggd. (Se även kartan på sidan 130).

Bytespunkt för kollektivtrafik När den nya stambanan byggs är det viktigt för kommunen och regionen att den nya stationen byggs centralt i staden, så att snabba byten mellan olika former av kollektivtrafik blir möjligt.

30 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling UTVECKLINGSINRIKTNING

OSLO - GÖTEBORG - HALMSTAD

MARKARYDSBANAN - MARKARYD OSBY

NY STAMBANA EMMALJUNGA

SKÅNELEDEN KUST - KUST VIEÅLEDEN Vieåns dalgång SÖDRA STAMBANAN -

VERUM ÖRKELLJUNGA VITTSJÖ STOCKHOLM - JÖNKÖPING - ÄLMHULT

SKÅNELEDEN NORD - SYD Bjärlången - Ubbarp BJÄRNUM Stensmyr - Fäjemyr HÄSTVEDA FARSTORP Lursjön LURSJÖN

MALA Rökeå - RÖKE Hörlingeån - Vedema HÖRJA BALLINGSLÖV Almaån ÖSTRA GÖINGE VANKIVA

PERSTORP FINJA STOBY

TYRINGE SKÅNEBANAN - HELSINGBORG

VÄSTRA TORUP HOVDALA NATUROMRÅDE OCH VANDRINGS- KARLSKRONA - KRISTIANSTAD CENTRUM TORMESTORP SKÅNEBANAN - TYKARPS- VINSLÖV GROTTAN

Hovdala - Brönnestad KLIPPAN - Myrarp Nävlingeåsens nordsluttning - Vinneå

SÖSDALA

HÖÖR Häglinge - Bosarpssjön KRISTIANSTAD

HÖRBY

SÖDRA STAMBANAN - Kartan ”Utvecklingsinriktning” visar schematiskt de större NY STAMBANA strategiska ställningstagandena för Hässleholms kommun. KÖPENHAMN MALMÖ LUND

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 31 HÅLLBARHET

Hållbarhet

Översiktsplanen har en viktig roll som måldokument och vägvisare mot en hållbar framtid. I översiktsplanen skapas förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsstruktur som inte enbart ger miljömässig nytta, utan också sociala och ekonomiska fördelar. Ett hållbart samhälle är ett samhälle där dagens behov tillgodoses samtidigt som resurserna används på ett sådant sätt att kommande generationers möjlighet att tillgodose sina olika behov inte äventyras.

Genom översiktsplanen planeras för ett hållbart MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET byggande och hälsosamma livsmiljöer för att skapa Miljömässig hållbarhet handlar om att använda naturens livskvalité för alla Hässleholmare. Förutsättningar för resurser på ett sätt som inte förstör våra möjligheter att hälsosamma livsmiljöer ska finnas i hela kommunen, i använda dem även i framtiden. Istället behöver samhället såväl stad, stationsorter, stadsnära byar, landsbygdsbyar anpassas efter de naturliga begränsningarna, så att vi och boende på landsbygden. Alla Hässleholmare ska ha inte överutnyttjar eller förstör naturresurserna - varken en god och likvärdig tillgång till hälsosamma livsmiljöer. idag eller i framtiden, varken här eller på andra platser Våra livsmiljöer påverkar våra möjligheter till god på vår jord. Att minska utsläppen av växthusgas genom livskvalitet. Det handlar om att minimera risken för smart stadsplanering bidrar inte bara till minskad ohälsa och skapa goda förutsättningar för en bra hälsa i klimatpåverkan utan också till renare och mindre vår livsmiljö. Kommunen har stort inflytande över dessa bullerutsatta miljöer, något som i sin tur skapar attraktiva förutsättningar genom planmonopolet och i egenskap av miljöer. Genom att i ekonomiska termer uttrycka värdet välfärdsleverantör och tillsynsmyndighet. av de resurser vi hämtar i naturen ökar också insikten om hur viktiga de är att bevara. Jordens resurser måste ses i SOCIAL HÅLLBARHET en helhet, där alla delar påverkar varandra. Social hållbarhet handlar om att skapa förutsättningar för ett demokratiskt samhälle och att alla invånare har Ekosystemtjänster tillgång till den välfärd som skapas där. I ett socialt De naturresurser vi utnyttjar kan också beskrivas som hållbart samhälle fördelas resurser rättvist, mänskliga ekosystemtjänster. Begreppet omfattar alla tjänster rättigheter respekteras och människor har rätt till som vi får gratis från naturen, som rening av luft och inflytande. Några nyckelord är jämställdhet, jämlikhet, vatten, produktion av matjord, mineraler och metaller, säkerhet och trygghet. För att nå det övergripande byggnadsmaterial, livsmedel och rekreationsmöjligheter. nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att Utbudet av ekosystemtjänster är direkt beroende av stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell naturens artrikedom. Träd och grönska i parker och delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer grönområden i tätorterna filtrerar en del luftföroreningar, samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter jämnar ut temperaturen och uppehåller regnvatten. till inflytande och delaktighet i samhället. Exempel De utgör rekreation och mötesplatser för människor på detta är: valdeltagande, jämställdhet, integration, och livsmiljöer för djur och insekter. Urban biologisk diskriminering, förutsättningar för funktionshindrade. mångfald medför bättre hälsa hos invånarna och en attraktivare stadsmiljö. Det finns med andra ord flera I en socialt hållbar kommun har alla människor anledningar till att inkludera gröna såväl som blåa värden tillträde och möjlighet att ta sig till olika målpunkter, i staden, inte minst ur samhällsekonomisk aspekt. oavsett ålder, kön, etnicitet, ekonomi och eventuella funktionshinder. Exempelvis ska barn kunna ta sig tryggt Miljömål till aktiviteter och skola. Prioritering av gångvägar och Riksdagen beslutade den 28 april 1999 att det ska cykelvägar bidrar till att minska behovet av bil för att ta finnas femton nationella miljökvalitetsmål för Sverige. sig till handel och aktiviteter. Frågor att inspireras av i I november 2005 antogs ett sextonde miljökvalitetsmål arbetet med sociala hållbarhet kan bland annat vara: Hur om biologisk mångfald. Arbetet med att nå bygger vi samhället för mer rörelse i vardagen? Hur bygger miljökvalitetsmålen och generationsmålet utgör grunden vi bort ensamhet? Hur lockas alla grupper i samhället ut till för den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen gemensamma mötesplatser? Hur bygger vi så att barn och med preciseringar ska ge en långsiktig målbild för gamla vågar och kan förflytta sig utomhus?

32 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling HÅLLBARHET

miljöarbetet och fungerar som vägledning för hela AGENDA 2030 samhällets miljöarbete, såväl myndigheters, länsstyrelsers, Social, miljömässig och ekonomiskt hållbar utveckling kommuners som näringslivets och andra aktörers. är övergripande mål för översiktsplanen, det är förutsättningen och grunden som allting vilar på och det De sexton nationella miljömålen är: är sedan 2003 inskrivet i grundlagen. Hållbar utveckling • Begränsad klimatpåverkan handlar om människan, miljön och ekonomin och det • Frisk luft är denna tresamhet som Agenda 2030, som även kallas • Bara naturlig försurning hållbarhetsmålen eller de globala målen utgår från. • Giftfri miljö • Skyddande ozonskikt Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling • Säker strålmiljö den historiska resolutionen Agenda 2030 för hållbar • Ingen övergödning utveckling. Agendan innebär att alla 193 medlemsländer • Levande sjöar och vattendrag i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, • Grundvatten av god kvalitet miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. • Hav i balans samt levande kust och skärgård Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål. Målen • Myllrande våtmarker syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de • Levande skogar mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och • Ett rikt odlingslandskap egenmakt för alla kvinnor och flickor, samt säkerställa ett • Storslagen fjällmiljö varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. • God bebyggd miljö • Ett rikt växt- och djurliv

EKONOMISK HÅLLBARHET Det finns samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle som är präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Exempel på viktiga faktorer är: arbetstillfällen, jämställdhet, utbildningsnivå, integration, tillgång till bostad och trygghet. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa. Ekonomisk hållbarhet handlar om en ekonomisk tillväxt som inte sker på bekostnad av social eller miljömässig hållbarhet. Det innebär att den enes välfärd inte bygger på den andres fattigdom. Ekonomisk hållbarhet skapas också genom investeringar och projekt som utöver ekonomisk vinst också skapar sociala och ekologiska vinster, exempel på detta är satsningar på hälsofrämjande stadsbyggnad och klimatanpassning. Detta innebär att det ekonomiska systemet kan ses som ett redskap för att bedriva en hållbar utveckling. De globala målen uppdelade utifrån beroende, där det framgår att det ekonomiska systemet är beroende av det sociala systemet, som i sin tur är beroende av det ekologiska systemet som utgör grunden till det mänskliga samhället. (Azote Images för Stockholm Resilience Centre.) Ställningstagande Hållbarhet Social, miljömässig och ekonomiskt hållbar utveckling är övergripande mål för översiktsplanen.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 33 NY STAMBANA

Ny stambana

Hässleholm är en av södra Sveriges viktigaste knutpunkter. Här sammanstrålar järnvägar från fem riktningar. Staden har vuxit fram kring järnvägen och järnvägen har en stor betydelse för stadens och kommunens identitet och utveckling. Hässleholm C ses som ett nav, en motor, i staden som också gör det möjligt att nå en större arbetsmarknadsregion och bidrar till ett ökat stadsliv.

För hela Hässleholms kommuns, Skånes och södra Sveriges framtidsutveckling är det viktigt att stationen längs med Nya stambanan blir en integrerad, central station i Hässleholms stad med direkt koppling till Pågatåg, Krösatåg, Öresundståg och regional- och stadsbussnäten. Hänsyn måste tas till ökade trafikflöden med fler tåg och passagerare. Två höghastighetsspår mellan Lund och Hässleholm innebär möjligheter, förutom trafikering med höghastighetståg med hastigheter på upp till 320 km/h, att utveckla den regionala persontågstrafiken med en ny generation snabba regionaltåg med hastigheter om minst 250 Bild: Region Skåne km/h på höghastighetsbanan. Persontågstrafiken i form av Öresundståg och Pågatåg på Södra stambanan Trafikverket planerar för att bygga en 70 km lång ny kan samtidigt ges förbättrad turturtäthet och ökad dubbelspårig järnväg mellan Hässleholm och Lund. I punktlighet. Men även Skånebanan behöver ha projektet ingår stationslägen i Lund och Hässleholm. konkurrenskraftiga restider, för att koppla Helsingborg Detta är en första sydlig del i en helt ny stambana för och Kristianstad till höghastighetsbanan samt för att persontrafik mellan Stockholm och Malmö. På banan koppla samman de två arbetsmarknadsregionerna i ska gå både fjärrtåg tänkta att gå i 320 km/h och snabba Skåne. Möjligheter att trafikera höghastighetsbanan storregionala tåg i 250 km/h. Detta kommer att avlasta och köra vidare på det befintliga nätet på Skånebanan befintliga Södra stambanan. och Södra stambanan via Hässleholm är viktigt för Sydsveriges regionala utveckling. På så sätt kan både Nya stambanor innebär den största markförändringen Skåne och hela Storköpenhamn kopplas samman med i kommunen sedan Södra stambanan byggdes på Småland och Blekinge. Det är viktigt att anslutningar 1800-talet. Satsningen är en enorm tillgång för till höghastighetsbanans stationer i Skåne genomförs Hässleholms kommun eftersom både höghastighetståg för samtliga trafikslag, och som effektiva centrala och storregionala tåg kommer att stanna i Hässleholm bytespunkter. samtidigt som den medför fler barriäreffekter, ger bullerproblem och tar ny mark i anspråk. Historia är Hässleholm är en för liten stad för att inom överskådlig då – nu – framtid! Kommunen har utvecklats kring tid, och på ett socialt-, ekonomiskt- och miljömässigt sjöar, åar, slott, kyrkor, järnvägarna och vägarna. Nya hållbart sätt, orka bära två centrum dvs dagens centrum stambanor är vår tids viktigaste bidrag till kommunens och en ny nod. En ny station integrerad med nuvarande framtida historia. Jordbruksmark kan inte återställas Hässleholm C och med stadens centrum har inte bara och behöver värnas. Barriärer får inte bli ett hinder för en fantastisk utvecklingsmöjlighet som infrastrukturnod, framtida samhällsutveckling. Orter får inte blockeras i sin kollektivtrafiknod och knutpunkt i södra Sverige utan utveckling och det måste finnas möjligheter att utveckla Hässleholms centrum kan även vidareutvecklas till en områden för rekreation, allt kan inte bebyggas eller ännu bättre mötesplats för konferenser, kulturutbud, påverkas av buller. näringsliv, utbildning, attraktivitetshöjande service och så vidare.

34 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling NY STAMBANA

År 2014 initierade regeringen den så kallade Mellan år 2019 och 2022 genomför Trafikverket en Sverigeförhandlingen, ett projekt rörande byggandet av lokaliseringsprövning inklusive miljökonsekvensprövning en höghastighetsjärnväg som binder samman Stockholm- (MKB) i vilken olika tänkbara korridorer för järnvägen Malmö, samt Stockholm-Göteborg. I juni år 2015 enades och lägen för stationer utreds. Senast den 25 februari de sju skånska tillväxtmotorerna/regionala kärnorna 2022 ska dokumenten lämnas över till Regeringen för så (Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad, Hässleholm, kallad tillåtlighetsprövning. Efter beslut från Regeringen Ystad och Trelleborg) och Region Skåne kring ett antal kan Trafikverket ta fram en järnvägsplan, därefter viktiga utgångspunkter inför Sverigeförhandlingen. Här projektera och sen börja bygga de nya stambanorna. är tre av dem: I den Nationella planen för infrastrukturen (NTI) för • Höghastighetsbanans sträckning i Skåne ska i ett åren 2018 till 2029 ingår utbyggnaden för den nya första utbyggnadssteg ha stationer i Malmö, Lund och stambanan mellan Lund och Hässleholm. Byggnationen Hässleholm. ska enligt NTIn startas innan 2029 och vara klar för • Byggnationen av höghastighetsbanan ska starta trafik 2039. Många anser att detta är en för långsam söderifrån, för att undanröja de stora flaskhalsarna i det utbyggnadstakt med tanke på hur många som vill åka nationella och regionala järnvägssystemet och i den av EU tåg. Företag, till exempel IKEA, är beroende av god prioriterade ScanMed-korridoren. kapacitet på järnvägarna och att Fehmarnbältförbindelsen • Skånebanan ska ha konkurrenskraftiga restider, är färdigbyggd redan år 2028. Restiden Malmö-Berlin för att koppla Helsingborg och Kristianstad till kommer, med NTIns utbyggnadstakt för Nya stambanor, höghastighetsbanan samt för att koppla samman de två år 2030 att vara kortare än Malmö-Stockholm. arbetsmarknadsregionerna i Skåne. Enligt ”Framtidsplanen för Hässleholms stad”, I överenskommelsen konstateras vidare att högklassig fördjupning av översiktsplanen, ska kommunen verka kollektivtrafik i och förbättrade kollektivtrafikkopplingar för att höghastighetsjärnvägen går genom staden med till våra städer är avgörande för hållbar pendling, vilket är station på Hässleholm C. Vidare ska kommunen en förutsättning för en hållbar utveckling i hela Skåne. verka för god utformning av stationsområdet och höghastighetsjärnvägen och utveckling av Hässleholm I juni 2016 blev det, genom Sverigeförhandlingen, klart C och stationsområdet för att möta framtida rese- och att Hässleholm kommer att förstärkas ytterligare som transportbehov inklusive nya passager över järnvägen. järnvägsknutpunkt av nationell och regional betydelse, i Kommunen ska också verka för utveckling av och med att staden får ett fullvärdigt tågstopp längs med stationsområdet till en mötesplats på lokal, regional och höghastighetsbanan. Avtalet med Sverigeförhandlingen nationell nivå och utveckla Hässleholm som centrum för inkluderar byggandet av centrala stationer i Lund och transport och logistik. Hässleholm, inklusive en permanent kopplingspunkt med Södra stambanan och Skånebanan i Hässleholm. Eftersom det med Nya stambanor blir mer kapacitet på Enligt överenskommelsen åtar sig Hässleholms kommun dagens Södra stambana ska kommunen också verka för att tillsammans med Kristianstads kommun färdigställa utveckling och kapacitetshöjning på befintliga Södra 7000 bostäder i stationsnära läge år 2035. Hässleholm tar stambanan, Skånebanan och Markarydsbanan, utökning ansvar för 4000 av dessa bostäder och har i Riktlinjer för av trafikering med Pågatåg till/från kommunens övriga bostadsförsörjningen (antagna 2017-09-25) målet att ha stationsorter och främja transport av gods på järnväg och byggt 3000 av dem och ha planeringsberedskap för totalt anslutning av verksamhetsområden till järnvägsnätet. 5000 bostäder år 2030.

Ställningstagande Ny stambana Nya stambanan får en integrerad, central station i Hässleholms stad med direkt koppling till Pågatåg, Krösatåg, Öresundståg och regional- och stadsbussnäten.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 35 BEFOLKNING OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING

Befolkning och bostadsförsörjning

Bostaden är av stor betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Enligt Folkhälsomyndigheten påverkar boendeförhållanden hur väl en person klarar av utbildning och arbete, vilket i sin tur har en inverkan på hälsan. Enligt FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter har varje människa rätt till en tillräcklig levnadsstandard för den egna och familjens hälsa och välbefinnande. I Sverige åligger det myndigheter att trygga rätten till bostad.

Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för NOLLALTERNATIV bostadsförsörjningen (2017), som innehåller 2400 färdigställda bostäder måste ha byggts i mål, strategier och insatser för arbetet med Hässleholms kommun till 2030 för att kommunen bostadsförsörjningen. ska tillgodose det prognostiserade bostadsbehovet. Detta motsvarar bostadsbehovet med en årlig Strategierna är: befolkningsökning på drygt 0,6 procent. • Stärka kommunens position i regionen och öka attraktiviteten MÅLSÄTTNING • Bättre nyttja det befintliga beståndet 3000 färdigställda bostäder är kommunens målsättning • Nyproduktion som kompletterar det befintliga till 2030 under förutsättning att höghastighetsjärnvägen beståndet med ett stopp i Hässleholm förverkligas. Detta motsvarar • Samverka, engagera och förenkla för samhällets en årlig befolkningstillväxt på drygt 0,75 procent. samtliga aktörer • Bidra till en hållbar samhällsutveckling PLANERINGSBEREDSKAP 5000 nya bostäder möjliggör kommunen byggandet År 2040 kommer befolkningen i Hässleholms av till 2030 genom god planeringsberedskap. Detta kommun att vara 55 146, om vi använder kommunens motsvarar en årlig befolkningstillväxt på drygt 1,25 demografiska prognos, eller 62 848 personer om procent. Hässleholms kommun skapar därmed möjlighet vi använder kommunens byggbaserade prognos. för en procentuell befolkningstillväxt som överstiger det Hässleholms kommun ska tillgodose tillkommande regionala tillväxtmålet. invånares bostadsbehov. Samtidigt ska kommunen tillgodose befintliga invånares nutida och framtida Denna översiktsplan har målåret 2040, medan Bostads- bostadsbehov. Detta kräver långsiktiga strategier och och markförsörjningsplanen har målår 2030. För att konkreta insatser som inte enbart leder till nyproduktion, kunna använda siffrorna från underlagsmaterialet har ett utan som även utvecklar det befintliga bostadsbeståndet generaliserande antagande gjorts: Det bostadsbehov som och som skapar förutsättningar för en trygg i underlagsmaterialet har angetts till 2030 har dubblerats, bostadssituation för kommunens invånare. för att vara relevant till år 2040. En rättvisande metod för demografisk framskrivning till 2040 är svårt att hitta. Den demografiska sammansättningen indikerar en När analyser körs ser det ut som att ökningstakten avtar befolkningstillväxt som innebär en på sikt förändrad 2030-2040 i förhållande till 2017-2030.

'

"

)

&

( demografi som ligger i linje med riket i stort. Andelen '

&

"

"





A

9 C6

och antalet personer över 65 år kommer öka och @

B

7

A

@

9

9 8 7 * 5556 ÿÿ likaså andelen och antalet över 80 år. Förändringen i  !" ÿ ÿ "#$%$ !"ÿ) &'( 4 0 $ $&1 (1 $ÿ5ÿ6% 2( (#"ÿ  72ÿ ÿ  89& 3 demografisk sammansättning i de orter som tas upp &$ $ $0 $1 $ÿ@A@A ##$" AB@@ ÿ 2(4 !# )012)3 !#"  #ÿ( ! "$!!#! ÿ '##$ #"ÿ&ÿ i detta dokument visar en tydlig förskjutning mot en %"  åldrande befolkning.

ÿÿ ÿ ÿ

ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿ ÿÿ

Riktlinjer för bostadsförsörjnngen antogs 2017. Bostads- och markförsörjningsplanen antogs 2019. Båda är viktiga dokument för principerna i översiktsplanen. 36 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling BEFOLKNING OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING

I samband med Sverigeförhandlingen finns en Flertalet av dessa detaljplaner är äldre (60–80-tal). överenskommelse mellan staten och Hässleholms Gemensamt för flertalet av dessa detaljplaner är att de har kommun, där kommunen åtar sig att bygga 3000 planbestämmelser som reglerar att enbart fristående (F) bostäder i samband med att ny generation järnväg byggnad får byggas. Anledning till att dessa tomter inte förbinder Hässleholm med övriga knutpunkter i riket. byggts tros vara mångfasetterade, att byggkostnaderna För att Hässleholms kommun ska nå upp till målen överskrider det lokala värdet för småhus, generell om 3000 byggda bostäder till 2030 och 5000 bostäder urbaniseringstrend, arbetstillfällen centraliseras till större i planberedskap behövs ett genomsnittligt byggande på orter, generell minskning av service, attraktionskraften minst ca 230 bostäder per år inom kommunen fram till ur ett gestaltningsperspektiv behöver förbättras, generell 2030. De senaste fem åren har i snitt drygt 100 bostäder attraktionskraft är låg utifrån socialt kapital. färdigställts per år (SCB). Det betyder att byggtakten behöver öka mer framöver. Det befintliga beståndet kan även utnyttjas bättre genom nyproduktion av bostäder som är attraktiva Det finns relativt gott om färdigplanerad mark i för människor med god betalningsförmåga men som Hässleholms kommun. Sammanlagt finns det (beroende idag bor i bostäder som kan vara bättre lämpade för på hur man bygger och utnyttjar marken) ca 1000 andra grupper. Så kallade ”Yngre äldre” med god bostäder som kan byggas på färdiga detaljplaner. Därtill betalningsförmåga kan tänkas flytta till exempelvis tillkommer pågående detaljplaner och program (PM) nyproducerade marklägenheter som är anpassade som innebär att det totalt finns färdiga och pågående för att åldras i. Hushåll med god betalningsförmåga detaljplaner för 3655 bostäder i kommunen. Det finns som idag bor i prisvärda hyresrätter kan tänkas flytta även redan bebyggda fastigheter som har kvarvarande till nyproducerade bostäder med bättre standard och byggrätt, och innebär att det i teorin skulle kunna attraktivare läge. Detta skulle kunna skapa kortare möjliggöras för fler bostäder än det som pekas ut flyttkedjor och generationsväxlingar som är gynnsamma i genomgången enligt ovan. Störst utbud sett till för kommunens bostadsförsörjning. befolkning av färdiga (tomma) detaljplaner finns det utanför Hässleholms stad, i stationsorterna och i byarna.

Ställningstagande Befolkning och bostadsförsörjning Nya detaljplaner tas fram och genomförs för cirka 640 nya bostäder till år 2040 inom planområdet, i stationsorterna som utgör kommundelscentrum.

(Hässleholms stad ingår inte i planområdet)

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 37 KAPITEL 3 MARK- OCH VATTEN- ANVÄNDNING

38 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KAPITEL 3 MARK- OCH VATTEN- ANVÄNDNING

I kapitel 3 beskrivs olika geografiska områden i kommunen och till kapitlet hör en karta med mark- och vattenanvändningen redovisad. Översiktsplanen finns även som digital karta på kommunens webbplats. Här kan du klicka i markanvändningskartan och tända och släcka lager för att få en tydligare bild av planförslaget.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 39 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING

Transportinfrastruktur

Skala 1:200 000 40 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MARK- OCH VATTENANVÄNDNING

Mark- och vattenanvändningskarta Mark- och vattenanvändningskartan redovisar grunddragen av den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen, bortsett för Hässleholms stad, där den fördjupade översiktsplanen gäller. Det finns nio olika användningar som presenteras. Om det är en pågående markanvändning redovisas den som nedan. Om det är en framtida markanvändning är den markerad med en streckad linje.

Mångfunktionell bebyggelse sammanhanget omfattar hela kedjan från utvinning, I kommunens stationsorter som utgör transport, alstring, distribution och lagring. kommundelscentrum finns mångfunktionell bebyggelse. Områden för mångfunktionell bebyggelse har stads- Grönområde och park och tätortsmässig karaktär och innehåller många I Grönområde och park ingår större parker, olika servicefunktioner tillsammans med bostäder. grönområden eller anlagda områden för fritidsaktiviteter Mångfunktionell bebyggelse är bebyggelse som i i eller i nära anslutning till tätorter. Användningen avser huvudsak används för bostäder, kontor, handel eller grönområde som på grund av dess stora betydelse för ett annan verksamhet som är förenlig med bostäder. stort omland bör skiljas ut från övrig bebyggelsemiljö. Bebyggelsen är indelad i kvarter åtskilda av gator, Det kan vara parker, parkliknande miljöer, naturmark eller har en kvartersliknande struktur. Trafik- och i tätortsmiljö, närrekreationsområden, lekplatser, samt parkeringsytor, parker och fritidsanläggningar kan ingå. anlagda områden för fritidsaktiviteter som främst äger rum utomhus. Små sjöar och delar av sjö kan ingå. Sammanhängande bostadsbebyggelse Sammanhängande bostadsbebyggelse är småorter, Natur och friluftsliv fritidshusområden och bybildningar eller Natur och friluftsliv innefattar större sammanhängande bostadsområden och förorter som huvudsakligen områden där värden för friluftsliv, natur- och består av bostadsbebyggelse, men där en eller ett fåtal kulturmiljö, biologisk mångfald och ekosystemtjänster servicefunktioner kan förekomma. Områdena har en är prioriterade och förvaltas med hänsyn till tydlig beroenderelation till närliggande orter. friluftslivet. Områdena ska vara allmänt tillgängliga och kan innehålla övernattningsmöjlighet för Verksamheter och industri det rörliga friluftslivet, skidspår, vandringsleder, Användning Verksamheter och industri är områden motionsslingor med mera. Områden kan ha olika för verksamheter som inte bör blandas med karaktär och användning beroende på årstid. bostäder. Verksamheterna i den här användningen är störande för omgivningen på något sätt och inte Landsbygd är förenliga med bostäder. Det kan till exempel vara Landsbygd är markområden som är möjliga för flera verksamheterna som är ytkrävande, genererar tung användningar men där det inte alltid är nödvändigt eller trafik eller påverkar omgivningen med buller eller möjligt att ange vilka markområden som bör användas lukt. Här ingår såväl traditionella industriområden för vad. Istället har markområden med användningen som större sportarenor och annan verksamhet. Landsbygd övergripande planeringsöverväganden och generella riktlinjer som stöd för annan planering och Transportinfrastruktur beslut. Areella näringar ingår i användningen Landsbygd. Det övergripande transportsystemet som är viktigt för att åstadkomma en hållbar och ändamålsenlig Vatten bebyggelsestruktur redovisas i kategorin Vatten avser sjöar och vattendrag. Användningen Transportinfrastruktur. Vatten anges för vattenområden som är lämpliga för olika användningar men där det inte är nödvändigt Teknisk anläggning eller möjligt att avgöra den exakta platsen. Istället har Teknisk anläggning används för områden som vattenområden med användningen Vatten övergripande försörjer samhället med exempelvis energi, vatten och planeringsöverväganden och generella riktlinjer som telekommunikation. Teknisk anläggning i det här stöd för annan planering och beslut.

Mark- och vattenanvändningskarta för Hässleholms kommun. Se även översiktsplanen på kommunens webbplats. Där finns mark- och vattenanvändningskartan som en webbkarta. Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 41 STADEN HÄSSLEHOLM

Staden Hässleholm

För staden Hässleholm gäller Fördjupad översiktsplan för Hässleholms stad: ”Framtidsplan för Hässleholms stad”, som antogs 2018 och vann laga kraft 2020.

För staden Hässleholm gäller Fördjupad översiktsplan för Hässleholms stad: ”Framtidsplan för Hässleholms stad”.

Ställningstagande Staden Hässleholm Översiktsplanen kommer att gälla parallellt med den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad: ”Framtidsplan för Hässleholms stad”.

42 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling STATIONSORTERNA SOM UTGÖR KOMMUNDELSCENTRUM

Stationsorterna som utgör kommundelscentrum

Hässleholms kommun är som ett Skåne i miniatyr. Här finns en stor variation av naturtyper, goda kommunikationer och den flerkärnighet som Skåne har. I kommunen finns sex stationsorter som utgör kommundelscentrum och med mångfunktionell bebyggelse. År 2040 är de sex stationsorterna Bjärnum, Hästveda, Sösdala, Tyringe, Vinslöv och Vittsjö är servicetäta och attraktiva. De är centrum för sin del av kommunen och kompletterar varandra genom att erbjuda en spridning av service och tjänster. Stationsorterna har utvecklats hållbart med utgångspunkt i en god och utvecklad kollektivtrafik. De har i huvudsak växt inåt och förtätats, för att undvika att värdefull oexploaterad mark tas i anspråk och för att fler ska kunna göra hållbara resor i vardagen. Alla stationsorterna som utgör kommundelscentrum har tidigare varit huvudorter i egna kommuner. Vid kommunsammanslagningen 1974 uppgick de i Hässleholms kommun. FÖRTÄTNING Hållbara fysiska strukturer inom bostadsbyggande handlar om en balanserad och hållbar markanvändning. Det innebär bland annat att utgångspunkten i den fysiska planeringen är att förtäta befintliga strukturer och att bygga integrerade stadsmiljöer i kollektivstrafiknära lägen. Hållbara fysiska strukturer handlar även om att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer som bidrar till en hög livskvalitet.

Förtätning innebär ett effektivt markutnyttjande, då bebyggelsen inte breder ut sig över ny mark, utan att orter i första hand växer inåt. Med förtätning avser vi främst att bebygga lucktomter, väva igen hål i den väv som utgör mångfunktionell bebyggelse och bygga på ineffektivt nyttjade ytor i stationsorterna. Med förtätning avses inte att kvalitativa grönytor tas i anspråk för bebyggelse.

OMVANDLING På många platser i kommunens stationsorter finns områden som skulle kunna bli attraktiva med blandad bebyggelse, som ligger stationsnära, men som idag utgör ödsliga industri- eller verksamhetsområden. Här förespråkar översiktsplanen omvandling. Omvandling möjliggör i många fall även sanering av förorenad mark.

STATIONSNÄRHET I rapporten Stationsnära läge (Länsstyrelsen mfl.) redogörs för behovet av att bygga tätt, närmare bestämt inom 1000 meter från en regiontågstation. Detta är ett viktigt riktvärde att förhålla sig till. Hässleholms kommun har en flerkärnig struktur med Hässle- Majoriteten av kommunens planerade byggrätter holms stad mitt i kommunen och sex större stationsorter utmed för bostäder ligger inom 1000 meter från en de fem järnvägarna. tågstation och nästan samtliga inom 1500 meter.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 43 STATIONSORTERNA SOM UTGÖR KOMMUNDELSCENTRUM

Stationsnärhet bör ses som en av de viktigare Tillkommande bebyggelse ska i huvudsak lokaliseras komponenterna i planeringen framöver, då vi ser till Hässleholms stad och de sex större stationsorterna, en tydligt uppåtgående trend i inflyttningen till eftersom dessa bedöms som strategiska lägen för bostäder. stationsorterna i samband med att flera av orterna Förtätning av staden och de sex större stationsorterna fick sina tågstopp, men för att därefter återgå eller till motiverar bättre turtäthet med tågen och stödjer och med sjunka under nettosummorna som förelåg befintliga och nya service- och handelsetableringar. innan tågstoppet. Detta kan till viss del förklaras med I kommunens ämnesspecifika plan ”Bostad- och bristen på attraktiva bostäder i stationsorterna. markförsörjningsplan för Hässleholms kommun” (2020), sammanfattas bostadsbehovet i nedanstående tabell.

I planen beskrivs att satsningen med 20% av nybyggnationen i stationsorterna skall ses i förhållande till hur mycket som har byggts i orterna den senaste tiden, och inte ställas i motsatsförhållande till delen som byggs i Hässleholm stad. Volymerna av bostäder är mindre i stationsorterna på grund av flera olika faktorer som framförallt befolkningsunderlag och ekonomiska förutsättningar. I stationsorterna finns en relativt stor mängd byggrätter i befintliga detaljplaner. För att det ska byggas ute i de mindre stationsorterna krävs ett aktivt arbete och att uppdrag ges om att exempelvis ändra befintliga detaljplaner Det var en tydligt uppåtgående trend i inflyttningen till stations- om dessa inte anses gångbara av marknaden. orterna i samband med att flera av orterna fick sina tågstopp. Därefter har inflyttningen återgått eller till och med sjunkit un- der nettosummorna som förelåg innan tågstoppet.

ORT ANTAL UTKAST TILL ANTAGANDE PLANBEREDSKAP ANTAL BOSTÄDER BOSTÄDER (PM) PLAN- OM BOSTÄDER SOM UPPSTÅR SOM MÅSTE BYGGAS MÖJLIGA I PROGRAM FÖR SOM BYGGS EFTER GÄLLANDE I NYA DETALJ- GÄLLANDE V. CENTRUM I GÄLLANDE OCH PÅGÅENDE PLANER FÖR ATT DETALJPLAN OCH PÅGÅENDE DETALJPLANER NÅ MÅL TILL 2030: (2019) DETALJPLANER BYGGTS (INKL -3000 BYGGDA TILL 2030. (EJ 775 BOSTÄDER I -5000 BEREDSKAP PLANPROGRAM) PLANPROGRAM) HÄSSLEHOLM 1300 1500 580 1495 1750 BJÄRNUM 95 60 35 10 HÄSTVEDA 100 60 40 10 SÖSDALA 290 70 220 5 TYRINGE 200 60 140 120 VINSLÖV 90 40 50 165 VITTSJÖ 80 60 20 10 TOTALT 2155 1500 930 2000 2070

Ovan ses en tabell ur Bostads- och markförsörjningplanen. Enligt Bostads- och markförsörjningsplanen måste 320 nya bostäder skapas i nya detaljplaner i Tyringe, Vinslöv, Vittsjö, Sösdala, Bjärnum och Vittsjö till år 2030. I översiktsplanen dubbleras siffrorna för att svara mot målår 2040.

44 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling STATIONSORTERNA SOM UTGÖR KOMMUNDELSCENTRUM

BEVARANDE OCH UPPRUSTNING vandringsleder och promenadstråk i alla stationsorter. För att uppnå attraktiva stationsorter är det angeläget Förtätning bör inte ske på bekostnad av värdefulla att kommunens bebyggelse inventeras och att grönområden eller befintliga parker. I de fall då detta kulturmiljövärden identifieras så att invånare kan inte kan undvikas ska förlusten av ett grönt rum, eller vara stolta över sina välskötta, tidstypiska byggnader. vissa specifika gröna värden, kompenseras. Alléer ska Kulturmiljöplaner för stationsorterna behöver tas fram, hållas intakta och nya kan med fördel planteras. Gröna vilket också anges i kommunens ”Kulturmiljöstrategier stråk bör finnas från stationsorternas ytterområden för Hässleholms kommun” (2020). Det är också viktigt att in till centrum, som ekrarna i ett hjul. Boende i byggnader och miljöer i kommunen hålls i vårdat och stationsorterna ska ha tillgång till ett kvalitativt park- prydligt skick, att de inte förvanskas eller förfaller och eller naturområde inom 200 meter från bostaden. Nya att kommunen bedriver ett tillsynsarbete. I samband parker placeras strategiskt för att kunna möta stora med att kulturmiljöinventeringar och värderingar för regnmängder eller värmeböljor vid behov och i övrigt stationsorterna tas fram bör en översyn av gällande fungera som oaser med välavvägda sociala och ekologiska tomtindelningar göras. Tomtindelningarna låser fast funktioner. Genom gröna kilar kan såväl människor fastighetsindelningen. Vill man förtäta kan dessa behöva som djur röra sig in i, och genom stationsorterna. ändras eller upphävas genom planändringar, men det får inte ske på bekostnad av kulturmiljövärden. År 2040 ansluter Skåneleden till de flesta (Vittsjö, Bjärnum, Tyringe och Sösdala) av kommunens GRÖNA KILAR stationsorter. Friluftsliv och turism gynnas genom att I alla kommunens stationsorter lever invånarna nära kollektivtrafiken och vandringslederna hänger ihop. naturen men med tillgång till ett stadsmässigt grönt och robust centrum som klarar att hantera stor nederbörd och ge svalka vid värmeböljor. Orternas parker erbjuder en variation av karaktärer med rekreativa möjligheter för såväl gamla som unga. Det finns tillgång till

ORT INVÅNARE ANTAL ANTAL BOSTÄDER TILLKOMMANDE BOSTÄDER SOM MÅSTE BYGGAS MARK FÖR MÖJLIGA I I NYA DETALJ- VERKSAMHETER GÄLLANDE PLANER TILL 2040 OCH INDUSTRI DETALJPLAN (CA, HEKTAR) (2019) BJÄRNUM 3069 80-95 20 (FÖRTÄTNING) 45 HÄSTVEDA 1357 55-100 20 (FÖRTÄTNING) 30 SÖSDALA 1861 200-290 10 (FÖRTÄTNING) 20 TYRINGE 4785 100-130 240 (FÖRTÄTNING 30 OCH OMVANDLING) VINSLÖV 4143 80-90 330 10 (200 I TRE UTBYGGNADS- OMRÅDEN, TOTALT 15 HEKTAR, 130 I FÖRTÄTNING OCH OMVANDLING) VITTSJÖ 1686 50-90 20 (UTBYGGNADS- - OMRÅDE, 4 HEKTAR)

Sammanfattande tabell om stationsorterna som utgör kommundelscentrum.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 45 STATIONSORTERNA SOM UTGÖR KOMMUNDELSCENTRUM

Bjärnums museum. Hästveda marknad.

Vannaröds slott, Sösdala. Tyringe kurhotell.

Vinslövssjön. Sjöstugan, Vittsjö.

46 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling STATIONSORTERNA SOM UTGÖR KOMMUNDELSCENTRUM

Ställningstagande Stationsorterna som utgör kommundelscentrum Nya detaljplaner tas fram och genomförs för cirka 640 nya bostäder till år 2040 inom planområdet, i stationsorterna som utgör kommundelscentrum.

Tillkommande bebyggelse ska i huvudsak lokaliseras till stationsorterna som utgör kommundelscentrum.

Tillkommande bostadsbebyggelse ska i huvudsak lokaliseras i stationsnära läge (inom 1000 meters radie från tågstation).

Stationsnära industri- och verksamhetsområden i stationsorterna kan omvandlas till mångfunktionell bebyggelse.

Kulturmiljöplaner för stationsorterna ska tas fram och förfallna och förvanskade miljöer ska rustas upp. Byggnader och miljöer ska hållas i vårdat och prydligt skick, så att attraktiviteten i stationsorterna ökar.

Strategiskt placerade tomma lokaler i centrum ska användas till nya verksamheter.

Nya verksamheter kan etableras och befintliga som ligger inom omvandlingsområden kan omlokaliseras genom att cirka 133 hektar ny mark för verksamheter och industri pekas ut.

Stationsorternas entrépunkter markeras genom utsmyckning eller åtgärder i gatumiljön.

Områden med höga natur- och friluftsvärden skyddas.

Det ska finnas minst ett naturreservat vid varje stationsort.

Boende i stationsorterna ska ha tillgång till ett kvalitativt park- eller naturområde inom 200 meter från bostaden.

Skåneleden ska ansluta till de flesta av kommunens stationsorter.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 47 Bjärnum

Vy över Bjärnum 2019. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson) INVÅNARE OCH SYSSELSÄTTNING I Bjärnum bor 3069 personer (2017), vilket gör orten SJÄL OCH FOLKLIV till kommunens fjärde största. I Bjärnum tätort är cirka Bjärnum är en trygg stationsort med bykänsla, levande 37% av den totala befolkningen förvärvsarbetande, centrum och gemenskap. Det finns en känsla av cirka 21% är pensionärer och 20% är barn 0–17 år. tillhörighet och sammanhang hos de som bor här. Många 2% är studerande. Resterande 20% är fördelade på vill bo i Bjärnum genom hela livet. Här finns enligt öppet arbetslös, personer i arbetsmarknadspolitiska studenterna på folkhögskolan ”en skön landsbygds-vibe” åtgärder, ekonomiskt bistånd och förtidspensionärer. och Bjärnum har också en årligt återkommande karneval. Många pendlar till Hässleholm eller Markaryd. Av Boendekvaliteter i Bjärnum som lyfts fram av de som bor dagbefolkningen så är 939 sysselsatta i Bjärnum och här är bland annat att det är lugnt och skönt, tyst och de tre största branscherna för arbete är Omsorgsyrken nära till vacker natur. (23,2% av den sysselsatta dagbefolkningen), Utbildningsyrken med krav på högskolekompetens (10,3%) samt Byggnads- och anläggningsyrken (9,9%).

48 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling BJÄRNUM

KORT HISTORIK Bjärnums ursprung är en by belägen öster om dagens kyrkby med gästgivargård längs den gamla huvudvägen mellan Skåne och Småland. Den medeltida kyrkan revs 1881 för att ersättas av en nyromansk dito 1882. Det finns en känsla av tillhörighet och sammanhang hos de som bor i Bjärnum. Järnvägen kom till Bjärnum 1890 och vid stationen etablerades ett nytt stationssamhälle strax väster om den gamla byn längs järnvägen Hässleholm– Veinge kommer att finnas underlag för ytterligare en butik i (Halmstad). I mitten av 1900-talet utvecklades orten Bjärnum, men inga ytterligare parallella servicebehov till ett industrisamhälle och ett centrum för svensk i form av till exempel skola, förskola, livsmedelsbutik, möbeltillverkning och på 1950-talet fanns ungefär restaurering/bar/café, bibliotek/museum/idrottsplats/ 40 möbelfabriker i Bjärnum, några finns ännu kvar. biograf bedöms uppkomma. Järnvägen är en tydlig gräns mellan den västra delen där kyrkan och ett fåtal bostäder och företag finns och TEKNISK FÖRSÖRJNING den östra där Bjärnums alla viktiga funktioner och Det finns god kapacitet för vatten och avlopp i Bjärnum. större delen boende och företag är lokaliserade. Orten Idag förses Bjärnum med dricksvatten från Hässleholm domineras av småhusbebyggelse, som omges av vacker och avloppsvattnet leds till Hässleholms reningsverk. Det natur med många mindre sjöar. finns ett gällande vattenskyddsområde i Bjärnum som är från 1973 som gäller reservvattentäkt. (Domen är för TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH vattentäkt, men används som reservvattentäkt) FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Bjärnum finns färdigplanerad mark för ca 80 till 95 I Bjärnum finns fjärrvärme sedan 2007. bostäder (2019) där mark är oexploaterad. Av dessa är ca 12 bostäder som kan byggas på privat mark. Pågående Återvinningscentral finns i norra delen av orten. planer möjliggör för ytterligare 12 bostäder. Enligt prognosen bör behovet av familjebostäder öka något, KOLLEKTIVTRAFIK medan singelhushållens antal är oförändrade, samt Det finns allmänna kommunikationer mellan Bjärnum kommer det finnas ett ökat behov av seniorbostäder i och Hässleholm och mellan Bjärnum och Markaryd Bjärnum. I Bjärnum behövs ingen ny planberedskap med tåg och buss. Pågatåg Markaryd – Hässleholm går anges då det totalt finns en beredskap på 35 bostäder. ungefärligen varannan-timmestrafik, med elva turer per Det finns ledig industrimark och lediga villatomter. dygn på vardagar och nio på helgen.

SERVICE Skånetrafiken trafikerar Bjärnum med regionbuss 532 I Bjärnum finns en hel del service, såsom: förskolor, skola Hässleholm-Markaryd. Regionbussen har flera hållplatser (F-9), bibliotek, vårdcentral, tandläkare, äldreboende, i Bjärnum, bland annat Bjärnums busstation. Bussen går mataffär, apotek, konditori, frisör, blomsteraffär, ungefärligen med varannan-timmestrafik på vardagar pizzerior, restaurang, möbelaffär, tatuerare, museum med tio turer per dygn och något glesare på helgen, med och folkpark. Det finns också tillverkningsindustrier fem till sex turer per dygn. Tåg och buss kompletterar och lastbilsåkerier. Det finns gym, simhall, idrottshall, varandra i viss mån. elljusspår, skatepark och boule. I Bjärnum finns också en rikskänd musik- och teaterlinje med 50 studenter som REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN är filial till Markaryds folkhögskola. Bjärnum har ett rikt Naturen är nära i Bjärnum. Det är lätt att använda och varierat föreningsliv med två pensionärsföreningar, naturen för rekreation i vardagen genom till exempel och klubbar för fotboll, handboll, bordtennis, brottning, promenader, lek, bad och fiske. De största natur- och simning och gymnastik. friluftsvärdena finns i öster kring de tre största sjöarna Bjärlången, Möllerödssjö och Dalsjön. Det är varierade I kommunens mark- och bostadsförsörjningsplan natur med sjö- och skogslandskap. I centrum finns konstateras att det utifrån framtida befolkningsprognoser järnvägsparken.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 49 BJÄRNUM

Transportinfrastruktur

50 • ÖversiktsplanSkala 1:20 000 för Hässleholms kommun - Samrådshandling BJÄRNUM

Ställningstagande Bjärnum Nya detaljplaner tas fram och genomförs för 20 nya bostäder i Bjärnum till år 2040. De 20 nya bostäderna ska inrymmas inom de områden som är markerade för mångfunktionell bebyggelse. I första hand bör de lokaliseras till centrala lägen. Behovet är stort av seniorbostäder. Det finns ytor att förtäta på och tillgängliga lucktomter.

Förtydliga centrum vid stationen. Behov att flytta busshållplats närmre tågstation för smidigare pendling, eller jobba med att göra stråket och kvarteren mellan buss- och tågstation attraktivt. Det ska vara lättare för fler att resa kollektivt.

Förtäta inåt med fler bostäder. Behov av tillgängliga lägenheter centralt. Bjärnums centrum blir mer attraktivt om det koncentreras. Fler kommer att kunna bo kvar i Bjärnum hela livet. Flyttkedjor kan komma igång.

Sanering utförs av förorenad mark i samband med omvandling och förtätning. Minska andelen förorenad mark i kommunen, vilket bidrar till hälsosamma livsmiljöer.

Bjärnum fortsätter att utvecklas främst på östra sidan järnvägen. Idag finns nästan all service och bebyggelse öster om järnvägen. Det är säkrast, genererar inte mer spårspring och kan leda till ett förtätat samhälle om bebyggelsen koncentreras.

Upprustning av förfallna och förvanskade miljöer. Höja Bjärnums attraktivitet, så att fler vill flytta hit och bo kvar.

Strategiskt placerade tomma lokaler i centrum används till nya verksamheter.

Cirka 46 hektar ny mark för verksamheter och industri pekas ut i anslutning till befintligt industriområde. Fler verksamheter ska kunna etablera sig i Bjärnum.

Markera entrépunkter. Skapar attraktivitet och gemenskap.

Kommunen ska verka för att väg 117 inte längre ska vara rekommenderad led för farligt gods. Buller, farliga utsläpp och barriäreffekt i byn minskar.

Ny cykelväg byggs längs Farstorpsvägen, mellan väg 117 och Möllerödssjö. Säkrare väg för oskyddade trafikanter.

Strategiska bostadsområden och bostadsområden i gällande FÖP stryks (knappt 20 hektar) Utbyggnadsområdena skulle innebära att orten sväller ut över icke ianspråktagen mark, i vissa fall i strid med naturvärden.

Drygt 200 hektar mark som är utpekat för verksamheter och industri i gällande ÖP mellan Bjärnum och Vittsjö stryks.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 51 Hästveda

Vy över Hästveda 2019. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson) INVÅNARE OCH SYSSELSÄTTNING I Hästveda bor 1357 personer (2017), vilket innebär att SJÄL OCH FOLKLIV Hästveda är den sjunde största tätorten i kommunen. Hästveda är känt för Hästveda marknad som äger rum I Hästveda är cirka 38% av den totala befolkningen under två dagar på sommaren. Här finns starka ideella förvärvsarbetande. Cirka 27% är pensionärer och krafter som gärna engagerar sig för Hästvedas framtid. 19% är barn 0–17 år. 1,5% är studerande. Resterande Hästvedaborna lyfter fram tryggheten, naturen och 14,5% är fördelade på öppet arbetslös, personer i kommunikationerna som viktiga boendekvaliteter. Strax arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ekonomiskt bistånd utanför Hästveda ligger Barnens by, dit många stadsbarn och förtidspensionärer (källa SCB). Många pendlar till genom tiderna spenderat somrar på kollo. Lursjöns Hässleholm, Osby eller Älmhult. Av dagbefolkningen badplats är en attraktion såväl lokalt som regionalt. så är 374 sysselsatta i Hästveda och de tre största branscherna för arbete är Omsorgsyrken (28,6% av den sysselsatta dagbefolkningen), Utbildningsyrken med krav på högskolekompetens (14,7%) samt Process och maskinoperatörer (11%). 52 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KORT HISTORIK Hästveda har en lång historia och omnämns i skrift redan omkring 1200-talet. Hästveda betyder möjligen hästskogen, skogen där hästarna drevs på bete. Det var kyrkbyn som beboddes först i Hästveda. Kyrkan är från 1100-talet, och dekorerad med kalkmålningar från 1200- och 1500-talen. Hästveda kom att flyttas från kyrkbyn till området runt stationen då järnvägen, södra stambana, öppnades 1862. Stationen var även utgångspunkt för ytterligare en järnväg, Hästveda-Karpalund. Den nya orten vid järnvägen planerades enligt järnvägsarkitekt Edelsvärds planidé, med bland annat en från stationshuset utgående centralesplanad som delade bebyggelsen i två symmetriska delar. Planen anpassades till naturens förutsättningar och stora delar genomfördes. Badstranden vid Lursjön är ett populärt besöksmål. Bebyggelsen består till största delen av småhusbebyggelse, (Foto: AM-tryck) främst från 1900-talet. TEKNISK FÖRSÖRJNING TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH I Hästveda är det kapacitetsbrist för både vatten och FRAMTIDA BOSTADSBEHOV avlopp. Hästvedas framtida dricksvattenförsörjning I Hästveda finns färdigplanerad mark för ca 55 till 100 behöver utredas mer för framtiden. Nuvarande bostäder (2019) där mark är oexploaterad. Av dessa vattenskyddsområde ligger söder om orten. är majoriteten på kommunalt ägd mark. Ca 6 till 10 Reningsverket i Hästveda ska projekteras om, men bostäder går att bygga på privat mark. Enligt prognosen kommer att ligga kvar på samma plats. bör behovet av familjebostäder öka något tillsammans med en liten efterfrågan om singelhushåll, samt ett ökat Sedan 2011 finns det fjärrvärme i Hästveda genom behov av seniorbostäder i Hästveda. I Hästveda behöver Hästveda Bioenergi. ingen ny planberedskap anges då det totalt finns en beredskap på 40 bostäder. Det finns en återvinningscentral i Hästveda.

SERVICE KOLLEKTIVTRAFIK Hästveda har god service, med bland annat förskolor, Hästveda ligger utmed Södra Stambanan och från skola (F-9), bibliotek, vårdcentral och mataffär. Hästveda åker man Krösatåg på linjen Hässleholm- Företagande i olika branscher är representerade. Älmhult-Växjö. Tågen stannar i Hästveda ungefärligen en gång i timmen. Det går också att åka Skånetrafikens buss Bland de många aktiva föreningarna finns 536 mellan Hässleholm och Osby. Buss 536 går endast hembygdsföreningen som i hembygdsparken bland vardagar, med tio turer per dag. Det finns fem hållplatser annat driver ett vandrarhem i 1700-talsmiljö. Hästveda i Hästveda, bland annat Hästveda station. har en folkracebana, som ligger vid infarten från riksväg 23. Brottning, orientering och scouter är andra REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN föreningsaktiviteter. Centralt i Hästveda ligger Lillasjön, med sitt natursköna motionsspår och utegym. Området är en uppskattad I kommunens mark- och bostadsförsörjningsplan mötesplats. På bekvämt cykelavstånd från centrum konstateras att det utifrån framtida befolkningsprognoser ligger Lursjön med en välbesökt badplats. Trakten har kommer att finnas underlag för ytterligare en butik i goda förutsättningar för att utvecklas till en intressant Hästveda, men inga ytterligare parallella servicebehov destination för exempelvis vandring och andra i form av till exempel skola, förskola, livsmedelsbutik, friluftsnäringar. restaurering/bar/café, bibliotek/museum/idrottsplats/ biograf bedöms uppkomma.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 53 HÄSTVEDA

Transportinfrastruktur

Skala 1:25 000

54 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling HÄSTVEDA

Ställningstagande Hästveda Nya detaljplaner tas fram och genomförs för 20 nya bostäder i Hästveda till år 2040. De 20 nya bostäderna ska inrymmas inom de områden som är markerade för mångfunktionell bebyggelse. I första hand bör de lokaliseras till centrala lägen. Behovet är stort av seniorbostäder. Det finns ytor att förtäta på och tillgängliga lucktomter.

Förtydliga och försköna centrum vid stationen, så att det blir lättare för fler att resa kollektivt och centrum blir mer attraktivt.

Förtäta inåt med fler bostäder. Behov av tillgängliga lägenheter centralt. Hästveda centrum blir mer attraktivt om det koncentreras. Fler kommer att kunna bo kvar i Hästveda hela livet. Flyttkedjor kan komma igång.

Sanering utförs av förorenad mark i samband med omvandling och förtätning. Minska andelen förorenad mark i kommunen, vilket bidrar till hälsosamma livsmiljöer.

Upprustning av förfallna och förvanskade miljöer. Höja Hästvedas attraktivitet, så att fler vill flytta hit och bo kvar.

Strategiskt placerade tomma lokaler i centrum används till nya verksamheter.

Cirka 30 hektar ny mark för verksamheter och industri pekas ut i anslutning till infarten vid riksväg 23. Fler verksamheter ska kunna etablera sig i Hästveda.

Markera entrépunkter. Skapar attraktivitet och gemenskap.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 55 Sösdala

Vy över Sösdala 2019. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson) INVÅNARE OCH SYSSELSÄTTNING I Sösdala bor 1861 personer (2017), vilket gör SJÄL OCH FOLKLIV Sösdala till den femte största orten i kommunen. I Sösdalaborna tycker att det finns positiv fri gemenskap Sösdala är cirka 36,5% av den totala befolkningen i orten med ”man får vara som man är-anda” och förvärvsarbetande. Cirka 22% är pensionärer och profilerar gärna sig som ”porten söderut och Hässleholms 21% är barn 0–17 år. 2,2% är studerande. Resterande länk till Malmö/Lund”. Det har utvecklats en 18,3% är fördelade på öppet arbetslös, personer självhushållningsprofil i Sösdala, med bland annat i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ekonomiskt biodling och mikrobryggerier. bistånd och förtidspensionärer. Det finns cirka 1000 arbetstillfällen i Sösdala och inpendlingen är större än utpendlingen. Många i Sösdala pendlar till Malmö/ Lund eller Hässleholm. Av dagbefolkningen så är 668 sysselsatta i Sösdala och de tre största branscherna för arbete är Montörer (20,4% av den sysselsatta dagbefolkningen) Omsorgsyrken (16,5%) samt Utbildningsyrken med krav på högskolekompetens 56 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling (8,8%). SÖSDALA

KORT HISTORIK SERVICE Sösdala ligger i de skogrika gränstrakterna i södra Sösdala är en välfungerande stationsort med service som delen av Hässleholms kommun, med vacker natur och bland annat förskolor, skola (F-9), bibliotek, vårdcentral, tydliga spår efter forna vulkaner. Sösdala by ligger vid äldreboende och mataffär. Företagande i olika branscher gamla landsvägen och vid ån mellan Tjörnarpssjön är representerade. Föreningsverksamhet finns inom flera och Finjasjön. Den tidiga bebyggelsen låg samlad på olika områden båda sidor om ån, öster om landsvägen. När riksdagen beslutade att södra stambanan skulle byggas, valdes en I kommunens mark- och bostadsförsörjningsplan sträckning som hade som ett av sina syften att bryta konstateras att det utifrån framtida befolkningsprognoser bygd. Längs banan växte det därför upp många nya kommer att finnas underlag för ytterligare en butik i samhällen, på platser där det med tanke på bland annat Sösdala, men inga ytterligare parallella servicebehov i restider var lämpligt att lägga en station, ett av dessa var form av till exempel skola, förskola, livsmedelsbutik, Sösdala. 1859 invigdes bandelen Höör – Sösdala. Med restaurering/bar/café, bibliotek/museum/idrottsplats/ tiden kom centrum att förskjutas från byn till området biograf bedöms uppkomma. kring stationen, där stationshuset i rött tegel från 1863 står kvar i närmast ursprungligt skick. Det ritades av SJ:s TEKNISK FÖRSÖRJNING förste egne arkitekt Adolf Edelsvärd, som även ansvarat Sösdala har ett nytt vattenskyddsområde som ligger vid för stadsplanen med rätlinjigt gatunät, trädkantade gator, infarten från riksväg 23 i söder. Reningsverket ligger ett parkliknande centralt område och ett esplanadsystem. öster om 23:an. I översiktsplanen görs ett reservat för Utmärkande för stationssamhällena är en tydligt framtida utvidgning av reningsverket. Sösdala har inga stadsmässig bebyggelse. Flera av de centralt belägna kapacitetsproblem för dricksvatten och avlopp, men byggnaderna har fått en representativ utformning med situationen är inte långsiktigt optimal. dekorerade putsfasader. Viktiga inslag i miljön är även bostadshus för järnvägspersonal samt magasinsbyggnader. Sösdala har fjärrvärmeverk och återvinningsstation. Kring stationen etablerades även småindustrier, handel- Ny tillfartsväg till återvinningsstationen föreslås i och serviceinrättningar. Orten är idag ett utpräglat översiktsplanen. villasamhälle, men rymmer även en del hyresfastigheter. Några av flerbostadshusen byggdes som arbetarbostäder KOLLEKTIVTRAFIK åt Dux och Backers anställda under 1960-talet. Sösdala ligger utmed Södra stambanan. Pågatåg trafikerar Sösdala med timmestrafik från tidigt på morgonen fram Mosaiklandskapet kring Sösdala hyser Skånes största till midnatt. och bäst bevarade gravfält med resta stenar från yngre järnålder, Vätteryds gravfält. Det är totalt 375 resta REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN stenar. I samma område finns även boplatslämningar Sösdala har fantastiska naturmiljöer i anslutning till från yngre stenålder. I närheten gjordes det så kallade orten. Skåneleden mot Lillsjödal och Hovdala är ett Sösdalafyndet, som är ett offerfynd från folkvandringstid. viktigt samband. Bosarpasjön med badplats ligger sydost om samhället. Här finns spännande naturmiljöer med TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH vulkaner och historiska miljöer som gravfältet i Vätteryd FRAMTIDA BOSTADSBEHOV och Sösdalafynden. Grönområdena runt Vannaröds slott, I Sösdala finns färdigplanerad mark för ca 200 till 290 som sköts ideellt av bygdegårdsföreningen, är mycket bostäder (2019) där mark är oexploaterad. Av dessa är uppskattade. majoriteten på kommunalt ägd mark. Ca 12 bostäder kan byggas på privat mark. Pågående planer möjliggör för ytterligare 12 bostäder. Enligt prognosen bör behovet av familjebostäder öka något, samt finns ett ökat behov av seniorbostäder i Sösdala. I Sösdala behöver ingen ny planberedskap anges då det totalt finns en beredskap på 220 bostäder.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 57 SÖSDALA

Transportinfrastruktur

58 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Skala 1:25 000 SÖSDALA

Ställningstagande Sösdala Nya detaljplaner tas fram och genomförs för 10 nya bostäder i Sösdala till år 2040. De 10 nya bostäderna ska inrymmas inom de områden som är markerade för mångfunktionell bebyggelse. I första hand bör de lokaliseras till centrala lägen. Behovet är stort av seniorbostäder. Det finns ytor att förtäta på och tillgängliga lucktomter.

Förtydliga och försköna centrum vid stationen och esplanaden, så att det blir lättare för fler att resa kollektivt och centrum blir mer attraktivt.

Värna Sösdalas alléer, som är en del av Adolf Edelsvärds stadsplan och som stärker Sösdalas unicitet.

Förtäta inåt med fler bostäder. Behov av tillgängliga lägenheter centralt. Sösdala bör vara attraktivt för studentlägenheter. Sösdala centrum blir mer attraktivt om det koncentreras. Flyttkedjor kan komma igång.

Sanering utförs av förorenad mark i samband med omvandling och förtätning. Minska andelen förorenad mark i kommunen, vilket bidrar till hälsosamma livsmiljöer.

Upprustning av förfallna och förvanskade miljöer. Höja Sösdalas attraktivitet, så att fler vill flytta hit och bo kvar.

Strategiskt placerade tomma lokaler i centrum används till nya verksamheter.

Cirka 20 hektar ny mark för verksamheter och industri pekas ut i anslutning till norra infarten vid riksväg 23, så att fler verksamheter ska kunna etablera sig i Sösdala.

Markera entrépunkter. Skapar attraktivitet och gemenskap.

Cykelväg byggs Brönnestad-Hovdala, för att möjliggöra cykelpendling mellan Sösdala och Hässleholm.

Trafikverkets utbyggnad av nya stambanan i första hand sker i befintliga trafikkorridorer och inte skiljer Sösdala från Natur- och friluftsområdet i nordväst.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 59 Tyringe

Vy över Tyringe 2019. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson)

SJÄL OCH FOLKLIV 14 % är fördelade på öppet arbetslös, personer i Tyringeborna beskriver Tyringe som en mysig, rofylld arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ekonomiskt bistånd och trygg liten stationsort, där alla känner alla och alla och förtidspensionärer. (Källa SCB.) hjälps åt. Tyringeborna pendlar till bland annat Helsingborg, INVÅNARE OCH SYSSELSÄTTNING Perstorp, Hässleholm och Kristianstad. Av I Tyringe bor 4 785 personer (2017), vilket gör dagbefolkningen så är 1088 sysselsatta i Tyringe och Tyringe till kommunens näst största ort efter staden de tre största branscherna för arbete är Omsorgsyrken Hässleholm. I Tyringe är 40% av den totala befolkningen (30,2% av den sysselsatta dagbefolkningen), förvärvsarbetande. Cirka 25% är pensionärer och Utbildningsyrken med krav på högskolekompetens 19% är barn 0–17 år. 1,8% är studerande. Resterande (10,3%) samt Byggnads- och anläggningsyrken (9,6%).

60 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling TYRINGE

KORT HISTORIK 1 förskola, 2 butiker och 2 Restaurang/bar/café i Tyringe. Tyringe by har anor från järnåldern. Bynamnet nämns Arealbehovet uppskattas till 1,93 hektar som bedöms första gången i skrift redan 1353 och under 1600-talet kunna finnas inom område markerat för mångfunktionell bestod byn av fyra gårdar. Byn låg vid allmänna bebyggelse. Det bedöms inte uppkomma parallella landsvägen mellan Helsingborg och Kristianstad och servicebehov i form av livsmedelsbutik eller bibliotek/ här fanns Gästgivaregården, som var ett centrum museum/idrottsplats/biograf. för samfärdsel. Gårdens byggnader från 1700- och 1800-talen vårdas som de kulturbyggnader de är. TEKNISK FÖRSÖRJNING Järnvägen byggdes 1876 och då växte byn i riktning Det är inga kapacitetsproblem för vatten och avlopp i mot stationen. Under 1900-talet utvecklades samhället Tyringe. Väster om Tyringe finns ett vattentäktsområde som en kurort med sanatorium, badanstalt samt många som är viktigt för kommunen. Det förser inte bara hotell och pensionat. Tyringes centrala delar domineras Tyringe med dricksvatten, utan överförs även till av flerbostadshus. Runt kurhotellet, dominerar Hässleholm, där det blandas med vatten från Ignaberga. villabebyggelse med många före detta pensionat och stora Det utreds även möjligheter för en kommunal vattentäkt villor med speciell arkitektur från början av 1900-talet. vid Mjölkalångafältet. Reningsverket ligger i sydöstra De tre kvarnarna i Svartevadsbäcken gav orten en delen av orten men allt avloppsvatten överförs till det särprägel. De existerar fortfarande, men har utvecklats centrala reningsverket i Hässleholm. I anslutning till till industriella anläggningar. Det finns många attraktiva reningsverket görs ett reservat för framtida utbyggnad. strövområden i Tyringe och dess närområde, bland annat stora områden med bokskog och dramatisk natur med Det finns fjärrvärmeverk och återvinningscentral i stora höjdskillnader till exempel Stenberget med utsikt Tyringe. över Finjasjön. KOLLEKTIVTRAFIK TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH Tyringe är den stationsort i kommunen som har bäst FRAMTIDA BOSTADSBEHOV turtäthet med kollektivtrafik, bortsett från staden I Tyringe finns färdigplanerad mark för ca 100 till 130 Hässleholm. Tyringe ligger utmed Skånebanan bostäder (2019) där mark är oexploaterad. Av dessa är Helsingborg-Kristianstad. Pågatågen stannar i Tyringe majoriteten på kommunalt ägd mark. Ca 5 bostäder kan knappt 30 gånger per dygn i vardera riktningen. byggas på privat mark. Pågående planer (och ändring av detaljplaner) möjliggör för ytterligare ca 100 bostäder. REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Totalt finns utrymme för ca 200 bostäder inom gällande Tyringe ligger i en kuperad och skogbeklädd del av och pågående detaljplaner i Tyringe. Enligt prognosen kommunen. Här finns fina utsiktsplatser från berg, bör behovet av familjebostäder och singelhushåll öka lite, bland annat från ”Stenberget”, men också vackra samt finns ett ökat behov av seniorbostäder i Tyringe. I promenadmöjligheter i Sanatorieskogen och vid Tyringe behöver ingen ny planberedskap anges då det Radiumkällan. En ny delregional cykelled är planerad totalt finns en beredskap på 140 bostäder och kommer att passera Tyringe på sin sträckning mellan Ängelholm och Kristianstad. SERVICE I Tyringe finns en hel del service, som bland annat förskolor, skola (F-9), Tyrs hov med ishall och simhall, bibliotek, vårdcentral, äldreboende och mataffär. Företagande i olika branscher är representerade. Föreningsverksamhet finns inom flera olika områden, bland annat ishockey och simning.

I kommunens mark- och bostadsförsörjningsplan konstateras att det utifrån framtida befolkningsprognoser kommer att finnas underlag för ytterligare en 0,5 skolor,

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 61 TYRINGE

Transportinfrastruktur

Skala 1:25 000

62 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling TYRINGE

Ställningstagande Tyringe Nya detaljplaner tas fram och genomförs för 240 nya bostäder i Tyringe till år 2040. De 240 nya bostäderna ska inrymmas inom de områden som är markerade för mångfunktionell bebyggelse. I första hand bör de lokaliseras till centrala lägen. Behovet är stort av seniorbostäder. Det finns ytor att förtäta på och tillgängliga lucktomter. Omvandling av centrala delar av Tyringe är särskilt prioriterat.

Förtydliga och försköna centrum vid stationen, så att det blir lättare för fler att resa kollektivt och centrum blir mer attraktivt.

Förtäta inåt med fler bostäder. Behov av tillgängliga lägenheter centralt. Tyringe bör vara attraktivt för studentlägenheter. Tyringe centrum blir mer attraktivt om det koncentreras. Flyttkedjor kan komma igång.

Sanering utförs av förorenad mark i samband med omvandling och förtätning. Minska andelen förorenad mark i kommunen, vilket bidrar till hälsosamma livsmiljöer.

Upprustning av förfallna och förvanskade miljöer. Höja Tyringes attraktivitet, så att fler vill flytta hit och bo kvar.

Strategiskt placerade tomma lokaler i centrum används till nya verksamheter.

Cirka 30 hektar ny mark för verksamheter och industri pekas ut i anslutning till infarterna vid riksväg 21, så att fler verksamheter ska kunna etablera sig i Tyringe.

Markera entrépunkter. Skapar attraktivitet och gemenskap.

Överbrygga riksväg 21 och Skånebanan som barriärer, för ökad tillgänglighet och attraktivitet.

De strategiska bostadsområden och bostadsområden som pekas ut i gällande FÖP anses inte vara strategiska utifrån dagens kunskaper. De båda större områdena norr om riksväg 21 har olämpliga geotekniska förhållanden och det större området vid Augustenborg anses olämpligt i avseende hållbara transporter. Samtliga utgår i planförslaget. Den del av detaljplanen ”Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för kvarteret Karpen med flera” från 1980 som ännu inte byggts ut bör upphävas (ca 40 bostäder).

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 63 Vinslöv

Vy över Vinslöv 2019. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson) är pensionärer och 21,4% är barn 0–17 år. 1,7 % är studerande. Resterande 5,9 % är fördelade på öppet SJÄL OCH FOLKLIV arbetslös, personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Vinslöv präglas av en känsla av sammanhang, närhet, ekonomiskt bistånd och förtidspensionärer. (Källa SCB.) nöjdhet och hög trivsel. Det är en charmig, attraktiv och harmonisk stationsort med över 30 föreningar, där alla Vinslöv är till stor del en pendlarort eftersom flertalet hälsar på alla. arbetstillfällen finns i Hässleholm och Kristianstad. Av dagbefolkningen så är 966 sysselsatta i Vinslöv och de tre INVÅNARE OCH SYSSELSÄTTNING största branscherna för arbete är Omsorgsyrken (18,4% I Vinslöv bor 4 143 personer (2017), vilket gör av den sysselsatta dagbefolkningen), Utbildningsyrken Vinslöv till kommunens tredje största ort, efter med krav på högskolekompetens (12,5%) samt yrken Hässleholm och Tyringe. I Vinslöv är cirka 46 % av med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom den totala befolkningen förvärvsarbetande, cirka 25% ekonomi och förvaltning (6,8%).

64 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VINSLÖV

KORT HISTORIK I kommunens mark- och bostadsförsörjningsplan Området runt Vinslöv är mycket rikt på fornlämningar, konstateras att det utifrån framtida befolkningsprognoser särskilt röjningsrösen och gravar, troligen från järnåldern. kommer att finnas underlag för ytterligare 3 butiker, De lätta jordarna, vattendraget Vinne å och Nävlingeåsen 1 livsmedelsbutik och 1 Restaurang/bar/café i är faktorer som talar för att området har varit attraktivt Vinslöv. Arealbehovet uppskattas till 1,61 hektar för bebyggelse redan under förhistorisk tid. Vinslöv är som bedöms kunna finnas inom område markerat en kyrk- och bondby med gamla anor. Från 1100-talet, för mångfunktionell bebyggelse. Det bedöms inte då kyrkan i Vinslöv byggdes, tills början på 1800-talet, uppkomma parallella servicebehov i form av skola, då byarnas marker skiftades, förändrades varken förskola eller bibliotek/museum/idrottsplats/biograf. landskapets, byns eller byggnadernas karaktärer särskilt mycket. Genom skiftena förändrades landskapet radikalt Vinslöv är den ort som kommunen får flest förfrågningar då gårdar flyttades från byn och markerna slogs ihop till om kring nya verksamhetsetableringar, om vi bortser från större och effektivare brukningsenheter. Hässleholms stad. Det är därför motiverat att se över Nästa stora förändring kom med järnvägen 1865. utökning av verksamhetsområden. Stationen byggdes söder om den gamla byn och hantverk, handel och småindustri kopplat till jordbruket TEKNISK FÖRSÖRJNING växte fram. Kring järnvägsstationen byggdes hus I Vinslöv finns god kapacitet för dricksvatten, men som både till utseende och till material skilde sig reningsverket kommer att behöva byggas ut. Därför från bebyggelsen i bondbyarna. Husen byggdes längs görs ett reservat i översiktsplanen för utbyggnad gator som anlades i ett strikt rutnät vars riktning av reningsverket. Väster om Vinslöv finns en av bestämdes av de medeltida vägarna mellan byarna och kommunens huvudvattentäkter. Vatten överförs härifrån bebyggelsen fick en tydlig stadsprägel. 1901 blev Vinslöv till Hässleholm och blandas med vatten från Tyringe. municipalsamhälle. Vinslöv växte starkt under 1960- På sikt ser kommunen Ignaberga kalkbrott som ett och 70-talen och bebyggelsen från denna tid dominerar potentiellt magasin för dricksvattentäkt. Intresset i samhället. Det gamla Hedbergshuset, känt för sin med dricksvattenförsörjning kan komma att stå i långa historia av möbelförsäljning, har fortfarande små konflikt med det utpekade riksintresset för värdefulla utställningar som man kan svänga förbi och titta på. ämnen – Ignaberga kalk. Kommunen avser värna Samhället omges av vackra omgivningar med värdefulla dricksvattenintresset. natur- och friluftslivsvärden. Vinne å rinner i en båge i nordväst och Nävlingeåsen höjer sig i sydväst. Det finns fjärrvärmeverk och återvinningscentral i Vinslöv. TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV KOLLEKTIVTRAFIK I Vinslöv finns färdigplanerad mark för ca 80 till 90 Vinslöv ligger utmed Skånebanan, mitt emellan bostäder (2019) där mark är oexploaterad. Hässleholm och Kristianstad. Pågatåget stannar i Vinslöv Av dessa är ca 60 bostäder som kan byggas på privat en gång i timmen cirka fem gånger på morgonen/ mark. Det pågår planläggning av Vinslöv 129:89 för förmiddagen och fem gånger på eftermiddagen/kvällen i bostäder. Ärendet är i uppstart. Enligt prognosen vardera riktningen. bör behovet av singelhushåll öka och behovet av familjebostäder öka något, samt ett ökat behov av REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN seniorbostäder i Vinslöv. I Vinslöv behöver ingen ny I sydvästra delen av Vinslöv finns Furutorpsskogen, som planberedskap anges då det totalt finns en beredskap på är frekvent använd för rekreation och promenader genom 50 bostäder. en grönkil föreslår översiktsplanen att Furutorpsskogen länkas samman med det populära naturområdet Berthes SERVICE ängar öster om Vinslöv. I norra och västra delen av I Vinslöv finns service som bland annat förskolor, Vinslöv rinner Vinneå och här ligger också Vinslövssjön skolor (F-9), bibliotek, vårdcentral, äldreboende och och campingen, som är viktiga för rekreation och flera butiker. Det finns också camping och friluftsbadet friluftsliv. En ny delregional cykelled är planerad och ”Frillan”. Företagande i olika branscher är representerade. kommer att passera Vinslöv på sin sträckning mellan Föreningsverksamhet är väl utbrett med ett 30-tal Ängelholm och Kristianstad. föreningar. Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 65 VINSLÖV

Transportinfrastruktur

Skala 1:25 000

66 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VINSLÖV

Ställningstagande Vinslöv Nya detaljplaner tas fram och genomförs för 330 nya bostäder i Vinslöv till år 2040. De 330 nya bostäderna ska inrymmas inom de områden som är markerade för mångfunktionell bebyggelse. I Vinslöv föreslås tre utbyggnadsområden, om totalt cirka 16 hektar, i vilka det bedöms kunna inrymmas 200 nya bostäder. Övriga 130 bostäder ska i första hand lokaliseras till centrala lägen. Behovet är stort av seniorbostäder. Det finns ytor att förtäta på och tillgängliga lucktomter. Omvandling av centrala delar av Vinslöv är också aktuellt.

Förtydliga och försköna centrum vid stationen, så att det blir lättare för fler att resa kollektivt och centrum blir mer attraktivt.

Värna Vinslövs alléer, för biologisk mångfald och attraktivitet.

Förtäta inåt med fler bostäder. Täthet är viktigt i centrala lägen. I Vinslöv är det särskilt viktigt att inte låta orten svälla, eftersom den bästa jordbruksmarken i kommunen finns här. Behov av tillgängliga lägenheter centralt. Vinslöv bör vara attraktivt för studentlägenheter. Vinslöv centrum blir mer attraktivt om det koncentreras. Flyttkedjor kan komma igång.

Sanering utförs av förorenad mark i samband med omvandling och förtätning. Minska andelen förorenad mark i kommunen, vilket bidrar till hälsosamma livsmiljöer.

Upprustning av förfallna och förvanskade miljöer. Höja Vinslövs attraktivitet, så att fler vill flytta hit och bo kvar.

Strategiskt placerade tomma lokaler i centrum används till nya verksamheter.

Cirka 10 hektar ny mark för verksamheter och industri pekas ut i anslutning till infarten vid Vanneberga vid riksväg 21. Fler verksamheter ska kunna etablera sig i Vinslöv och befintliga ska kunna omlokaliseras vid omvandling.

Markera entrépunkter vid riksväg 21. Skapar attraktivitet och gemenskap.

Det strategiska bostadsområde som pekas ut i gällande FÖP, i norr vid Ljungaholma vid järnvägen utgår, medan två utbyggnadsområden i nordost ligger kvar, men omdisponeras något.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 67 Vittsjö

Vy över Vittsjö 2019. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson) INVÅNARE OCH SYSSELSÄTTNING I Vittsjö bor 1 686 personer (2017), vilket gör orten till SJÄL OCH FOLKLIV Hässleholms kommuns sjätte största. I Vittsjö är cirka Vittsjö är en attraktiv stationsort, där närheten till sjö 38% av den totala befolkningen förvärvsarbetande. och skog är påtaglig överallt. Vittsjö är känt för den friska Cirka 26% är pensionärer och 20% är barn 0–17 år. luften, allsvensk damfotboll och för att människor här 2% är studerande. Resterande 14% är fördelade på lever längre än på de flesta andra platser i världen. Vittsjö öppet arbetslös, personer i arbetsmarknadspolitiska ingår i en av ”de blå zonerna” med flest friska gamla i åtgärder, ekonomiskt bistånd och förtidspensionärer. Av världen. dagbefolkningen så är 546 sysselsatta i Vittsjö och de tre största branscherna för arbete är Omsorgsyrken (25,3% av den sysselsatta dagbefolkningen), Försäljningsyrken inom detaljhandeln med mera (6,4%) samt yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom kultur, friskvård och socialt arbete (5,7%).

68 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VITTSJÖ

KORT HISTORIK TEKNISK FÖRSÖRJNING Orten har gamla anor här finns minnesmärken från I Vittsjö finns kapacitet för både dricksvatten och avlopp. 1600-talets ofredsår, lämningar från en medeltida Vittsjön är vattenskyddsområde. Reningsverket ligger borg, Vittsjöborg på en udde mellan Picklesjön och utmed väg 117 norr om Vittsjö. Mellomsjön, och en 800 år gammal kyrka. Vittsjö stationssamhälle växte fram runt sekelskiftet 1800–1900. KOLLEKTIVTRAFIK Orten utvecklades till en känd kurort och många Det finns allmänna kommunikationer mellan Vittsjö turister kom med järnvägen. Det var sjöarna, den friska och Hässleholm och mellan Vittsjö och Markaryd med luften och välgörande skogspromenader kombinerat tåg och buss. Pågatåg Markaryd – Hässleholm går med med god mat och trevligt boende som lockade. Vittsjö ungefärligen varannan-timmestrafik, med elva turer per är fortfarande en oas för många människor men dygn på vardagar och nio på helgen. inriktningen har ändrats. Dagens besökare kommer i större utsträckning hit för att campa, fiska och vandra Skånetrafiken trafikerar Vittsjö med regionbuss 532 i skogen. De före detta pensionaten erbjuder nu Hässleholm-Markaryd. Regionbussen har tre hållplatser konferenser, vandrarhem, samt olika upplevelsepaket. i Vittsjö, bland annat Vittsjö station. Bussen går Vittsjö består i huvudsak av småhusbebyggelse och man ungefärligen med varannan-timmestrafik på vardagar bor sjönära nästan överallt. med tio turer per dygn och något glesare på helgen, med fem till sex turer per dygn. Tåg och buss kompletterar TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH varandra i viss mån. FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Vittsjö finns färdigplanerad mark för cirka 50 till 80 REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN bostäder (2019) där mark är oexploaterad. Av dessa I Vittsjö är vatten påtagligt var du än befinner dig. Det är cirka 15 bostäder som kan byggas på privat mark. finns sjöar inpå bebyggelsen. Öster om Vittsjö ligger Enligt prognosen bör behovet av familjebostäder och Ubbalts naturreservat. Vittsjös största allmänna badplats singelhushåll minska marginellt, medan behovet av är i Pickelsjön. Det finns båtiläggningsplatser centralt i seniorbostäder i Vittsjö ökar. I Vittsjö behöver ingen ny Vittsjö. Barnen i Vittsjö berättar att de leker och cyklar planberedskap anges då det totalt finns en beredskap på i skogen och naturen och badar och åker skridskor på 20 bostäder. sjön. Vandringsleder vid sjöarna möjliggör för rekreation. Vittsjö är attraktivt för turister, med paddling, camping SERVICE och fiske. Skåneleden går genom samhället, vilket är Förskolor, skola (F-6), bibliotek, vårdcentral, en utvecklingspotential då vandringsturism kan stärka tandläkarmottagning och butiker är exempel på service företagandet. i Vittsjö. Här finns också en stor idrottsplats som är hemmaarena till allsvenska Vittsjö GIK. I norr finns Vittsjö camping.

I kommunens mark- och bostadsförsörjningsplan konstateras att det utifrån framtida befolkningsprognoser kommer att finnas underlag för ytterligare en butik i Vittsjö, men inga ytterligare parallella servicebehov i form av till exempel skola, förskola, livsmedelsbutik, restaurering/bar/café, bibliotek/museum/idrottsplats/ biograf bedöms uppkomma.

Närheten till sjö och skog är påtaglig i Vittsjö.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 69 VITTSJÖ

Transportinfrastruktur

Skala 1:25 000 70 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VITTSJÖ

Ställningstagande Vittsjö Nya detaljplaner tas fram och genomförs för 20 nya bostäder i Vittsjö till år 2040. De 20 nya bostäderna ska inrymmas inom de områden som är markerade för mångfunktionell bebyggelse. Ett utbyggnadsområde om 4,5 hektar förslås i södra delen av Vittsjö, i anslutning till befintlig bebyggelse, där det finns vatten och avlopp och som ligger utanför strandskyddat område.

Förtydliga och försköna centrum vid stationen, så att det blir lättare för fler att resa kollektivt och centrum blir mer attraktivt.

Sanering utförs av förorenad mark i samband med omvandling och förtätning. Minska andelen förorenad mark i kommunen, vilket bidrar till hälsosamma livsmiljöer.

Upprustning av förfallna och förvanskade miljöer. Höja Vittsjös attraktivitet, så att fler vill flytta hit och bo kvar.

Strategiskt placerade tomma lokaler i centrum används till nya verksamheter.

Kommunen ska verka för att väg 117 inte längre ska vara rekommenderad led för farligt gods.

Detaljplanen ”Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för ny sträckning av väg 117” bör upphävas, eftersom omläggning av väg 117 genom Vittsjö inte kommer att genomföras.

Markera entrépunkter vid riksväg 117. Skapar attraktivitet och gemenskap.

Cykelväg byggs ut mellan Vittsjö och Markaryd via Emmaljunga, för att skapa säkrare och tryggare miljö för oskyddade trafikanter.

Tidigare strategiska bostadsområden i gällande översiktsplan vid Oretorp utgår.

Drygt 200 hektar mark som är utpekat för verksamheter och industri i gällande ÖP mellan Bjärnum och Vittsjö stryks.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 71 DE STADSNÄRA BYARNA

De stadsnära byarna

De stadsnära byarna utgörs av sammanhängande bostadsbebyggelse, där en eller ett fåtal servicefunktioner kan förekomma. De har en tydlig beroenderelation till Hässleholms stad. Kommunens fem stadsnära byar är Ballingslöv, Finja, Stoby, Tormestorp och Vankiva och de kompletterar Hässleholms stad. I de stadsnära byarna finns service för närmsta omlandet.

Förtätning kan ske inom områden för sammanhängande bostadsbebyggelse, men byggnation i de stadsnära byarna är inte medräknat för att uppnå kommunens mål om nya bostäder. Tidigare utpekade strategiska bostadsområden utgår, då det finns planlagd obebyggd mark.

Kring Hässleholms stad finns de fem stadsnära byarna Ballingslöv, Finja, Stoby, Tormestorp och Vankiva.

72 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling DE STADSNÄRA BYARNA

ORT INVÅNARE ANTAL (CA) KOMMUNAL TEKNISK KOLLEKTIVTRAFIK (2019) BOSTÄDER SERVICE FÖRSÖRJNING MÖJLIGA I GÄLLANDE (KOMMUNALT OCH VERKSAMHETS- PÅGÅENDE OMRÅDE FÖR:) DETALJPLAN BALLINGSLÖV 357 30 FÖRSKOLA DRICKSVATTEN, TÅG OCH OCH SKOLA SPILLVATTEN REGIONBUSS 536 (F-6) OCH DAG- VATTEN FINJA 573 6 FÖRSKOLA DRICKSVATTEN, REGIONBUSS 511 OCH SKOLA SPILLVATTEN (F-6) OCH DAG- VATTEN STOBY 735 30 FÖRSKOLA DRICKSVATTEN, REGIONBUSS 536 OCH SKOLA SPILLVATTEN OCH 542 (F-6) OCH DAG- VATTEN TORMESTORP 1029 60 FÖRSKOLA DRICKSVATTEN, STADSBUSS 3 OCH SKOLA SPILLVATTEN (F-5) OCH DAG- VATTEN VANKIVA 382 18 I VANKIVA DRICKSVATTEN, REGIONBUSS 532 FINNS TVÅ SPILLVATTEN FÖRSKOLOR. OCH DAG- BARNEN GÅR VATTEN I SKOLA PÅ MALA SKOLA (F-6)

Sammanfattande tabell om de stadsnära byarna.

Ställningstagande De stadsnära byarna Planlagd oexploaterad mark ska bebyggas.

Förfallna och förvanskade miljöer ska rustas upp. Byggnader och miljöer ska hållas i vårdat och prydligt skick, så att attraktiviteten i stationsorterna ökar.

Cykelväg byggs ut på de sträckor där det idag saknas, för att skapa säkrare och tryggare miljö för oskyddade trafikanter (se karta på sidan 130).

Områden med höga natur- och friluftsvärden skyddas.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 73 Ballingslöv

SJÄL OCH FOLKLIV TEKNISK FÖRSÖRJNING I Ballingslöv får man det bästa av två världar – det är Avloppsvatten från Ballingslöv förs till reningsverket i på landet, men ändå nära till allting. Ballingslövsborna Hässleholm och dricksvatten överförs från Hässleholm. uppskattar friheten, att det är lugnt, tryggt, hög trivsel och att det finns en gemenskap och aktivt föreningsliv i KOLLEKTIVTRAFIK byn. Ballingslövs station ligger vid Södra stambanan som här trafikeras av Krösatåg mellan Hässleholm och Växjö. INVÅNARE Tåget avgår nästan varje timme under dagtid. Ballingslöv I Ballingslöv bor 357 personer (SCB 2019). trafikeras också av Skånetrafikens regionbuss 536 Hässleholm-Osby, med tio dubbel-turer per vardag. KORT HISTORIK Ballingslöv utmärker sig som stadsnära by genom att REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN även vara stationsort. Här finns en av Sveriges största Vid Ballingslöv finns Ballingslövssjön och Ottarpssjön köks- och badrumstillverkare, Ballingslöv AB. Södra som är två fiskrika sjöar. Mellan sjöarna ligger en stambanan förbi Ballingslöv öppnades 1862 men landremsa med badplatsen Sjömellet. stationen tillkom först 1871. Den nya stationsortorten med stationshuset i centrum växte fram strax söder om gamla Ballingslövs by. I trakten finns även rikligt med fornlämningar. Här finns även ett naturminne – en stor ask. Ortsnamn med ändelsen ”löv” i Göinge förekommer endast i Helgeåns och Almaåns dalgångar. Dessa namn sägs beteckna den äldsta kulturbygden i Göinge. Orten Ballingslövs centrum. domineras av småhusbebyggelse och Ballingslövs AB:s tillverkningslokaler.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Ballingslöv finns färdigplanerad mark för cirka 7 bostäder (2020) där mark är oexploaterad, samtliga på kommunal mark. Ytterligare cirka 27 nya bostäder möjliggörs genom pågående planarbete.

SERVICE I Ballingslöv finns förskola och skola (F-6). Skolan är en gammal byskola som ligger ute vid åkrarna öster om orten.

74 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling BALLINGSLÖV

Transportinfrastruktur

Skala 1:15 000

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 75 Finja

SJÄL OCH FOLKLIV REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN De som bor i Finja lyfter Finjas geografiska sammanhang Finja här nära till fantastiska rekreationsområden som något positivt - här bor man både på landet vid bland annat Finjasjön och Mölleröds kungsgård och i en by, men ändå nära stan. Finja är attraktivt (Natur klass 2). Fågelplattformen ”Slingra dig” och för barnfamiljer, ”det bor barn i nästan varje hus”, Alsumpskogsslingan är populära besöksmål. Finjasjöns framfördes på inlyssningsrundan. I Finja finns betydande norra strand är i Naturvårdsprogrammet från 2005 verksamheter som Finja AB och Bröderna Halls klassat som klass 2, men kommer att klassas upp till klass täktverksamhet. 1 i pågående arbete med Naturvårdsplan. Hörlingeån, norr om Finja, är Natur klass 1. INVÅNARE I Finja bor 573 personer (SCB 2019).

KORT HISTORIK Finja är en by med lång historia och ligger nära den plats där arkeologer hittat spår efter Sveriges äldsta kända boplats, där människor bodde redan för 13000–14000 år sedan. I söder ligger kyrkbyn, med Finja kyrka som är från 1200-talet. Finja kyrka har fantastiska kalkmålningar. När Skånebanan öppnades 1875 och Finja fick en station växte ett stationssamhälle upp norr om kyrkbyn. Tågen stannade i Finja fram till 1965. Finja kyrka TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Finja finns färdigplanerad mark för cirka 6 bostäder (2020) där mark är oexploaterad, samtliga på privat mark.

SERVICE I Finja finns förskola och skola (F-6).

TEKNISK FÖRSÖRJNING Avloppsvatten från Finja förs till reningsverket i Hässleholm och dricksvatten kommer främst från Tyringe, men kan även överföras från Hässleholm.

KOLLEKTIVTRAFIK Vid väg 24 norr om Finja stannar Skånetrafikens regionbuss 511 Ängelholm-Hässleholm med ca 20 dubbelturer per vardag och ca 8 dubbelturer per helgdag.

76 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling FINJA

Transportinfrastruktur

Skala 1:20 000

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 77 Stoby

SJÄL OCH FOLKLIV Stoby är ett naturnära villasamhälle som ligger så nära Hässleholm att det nästan blivit som en del av staden. En del Stobybor ser sig gärna som en del av Hässleholms stad, medan andra ser Stoby som en egen by. ”-Det bästa med Stoby är människorna – vi som bor här!” tyckte någon på inlyssningsrundan.

INVÅNARE I Stoby bor 738 personer (SCB 2019).

KORT HISTORIK Stoby är en kyrkby med kyrka från 1100-talet. Namnet skrevs i mitten av 1100-talet Stocby. Stoby var fram till 1971, då det uppgick i Hässleholm, en egen kommun.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Stoby finns färdigplanerad mark för cirka 30 bostäder (2020) där mark är oexploaterad, samtliga på privat mark.

SERVICE I Stoby finns förskola och skola (F-6).

TEKNISK FÖRSÖRJNING Avloppsvatten från Stoby förs till reningsverket i Hässleholm och dricksvatten överförs från Hässleholm.

KOLLEKTIVTRAFIK I Stoby stannar Skånetrafikens regionbussar 536 Osby- Hässleholm med ca 10 dubbelturer per vardag och 542 Hässleholm-Sibbhult med ca 18 dubbelturer per vardag och nästan lika många dubbelturer per helgdag.

REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Norr om Stoby ligger Olahus, som är en del av Önnestads naturbruksgymnasium. Områdena runt Olahus är mycket välanvända som rekreationsområde. Vy över Stoby. Här finns promenadstråk bland ädellövskogar och hagmarker. Det är också inbjudande att vandra vid Almaån. Det finns motionsslinga som förbinder Stoby med Ljungdala.

78 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling STOBY

Transportinfrastruktur

Skala 1:15 000 Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 79 Tormestorp

SJÄL OCH FOLKLIV Tormestorp är en välvårdad och naturskön by i ett Vy från Tormestorp över rapdfälten mot Göingeåsen. dramatiskt landskap på Göingeåsen och utblick över Finjasjön. Tormestorp präglas av närhet, nöjdhet och hög trivsel.

INVÅNARE I Tormestorp bor 1029 personer (SCB 2019).

KORT HISTORIK Byn har en tusenårig historia, vilket kan ses i rika fornlämningsfynd från stenåldern. När järnvägen etablerades och när regementet P2 förlades till Hässleholm fick det en positiv inverkan på Tormestorps utveckling, då många valde att bosätta sig här.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Tormestorp finns färdigplanerad mark för ett 60-tal bostäder (2020) där mark är oexploaterad, i huvudsak på kommunal mark.

SERVICE I Tormestorp finns förskolor och skola (F-5).

TEKNISK FÖRSÖRJNING Avloppsvatten från Tormestorp förs till reningsverket i Hässleholm och dricksvatten kommer från Hässleholm.

KOLLEKTIVTRAFIK Till Tormestorp går stadsbuss 3 Läreda-Hässleholm- Tormestorp med ca 30 dubbelturer per vardag, elva dubbelturer per lördag och sju dubbelturer per söndag.

REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Tormestorp har nära till rekreation och grönområden i nästan alla riktningar. Hovdala ligger nära och det finns många vandringsleder i närheten. Söder om Tormestorp ligger ett nyinrättat Naturreservat för Göingeåsen. Öster och norr om Tormestorp finns natur som är klassad i Naturvårdsprogrammet och Grönplanen. Hovdala ingår i ett Storområde Natur.

80 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling TORMESTORP

Transportinfrastruktur

Skala 1:20 000 Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 81 Vankiva

SJÄL OCH FOLKLIV Vankiva är ett attraktivt villaområde som är omtyckt av bland annat barnfamiljer. Det är lugnt och skönt och Vankivaborna känner gemenskap och samhörighet. Vankiva och Mala är två olika byar, men det finns ett starkt samband dem emellan, bland annat med tanke på att skola finns i Mala, medan förskolor finns i Vankiva.

INVÅNARE I Vankiva bor 382 personer (SCB 2019).

KORT HISTORIK Vankiva kyrka från 1100-talet och Vankiva gård ligger strax söder om tätorten Vankiva. Namnet Vankiva kommer från orden vann, ’vatten’ och kiv, Villor i Vankiva ’strid’ och avser ett bäckmöte öster om kyrkan. När Markarydsbanan drogs fram kom det att innebära att tätorten etablerades norr om kyrkbyn. Vankiva har haft egen station.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Vankiva finns färdigplanerad mark för 18 bostäder (2020) där mark är oexploaterad, samtliga på kommunal mark.

SERVICE I Vankiva finns två förskolor. Barnen går i skola i Mala (F-6).

TEKNISK FÖRSÖRJNING Avloppsvatten från Vankiva förs till reningsverket i Hässleholm och dricksvatten kommer från Hässleholm.

KOLLEKTIVTRAFIK I Vankiva stannar Skånetrafikens regionbuss 532 Hässleholm-Markaryd med ca 10 dubbelturer per vardag och fem dubbelturer per helgdag.

REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Norr om Vankiva finns ett småbrutet naturlandskap som inbjuder till rekreation.

Vankiva kyrka och Vankiva gård i bakgrunden.

82 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VANKIVA

Transportinfrastruktur

Skala 1:25 000

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 83 LANDSBYGDEN OCH LANDSBYGDENS BYAR

Landsbygden och landsbygdens byar

Landsbygdens byar, Emmaljunga, Farstorp, Hörja, Mala, Röke, Verum och Västra Torup, bidrar till en sprudlande landsbygd och idylliska boendemiljöer.

Byggande på landsbygden och i landsbygdens byar är inte medräknat för att uppnå kommunens mål om nya bostäder.

Landsbygdens byar, Emmaljunga, Farstorp, Hörja, Mala, Röke, Verum och Västra Torup.

Ställningstagande Landsbygden och landsbygdens byar Planlagd oexploaterad mark ska bebyggas.

Förfallna och förvanskade miljöer ska rustas upp. Byggnader och miljöer ska hållas i vårdat och prydligt skick, så att attraktiviteten i stationsorterna ökar.

Cykelväg byggs ut på de sträckor där det idag saknas, för att skapa säkrare och tryggare miljö för oskyddade trafikanter (se karta på sidan 130).

Områden med höga natur- och friluftsvärden skyddas.

84 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling LANDSBYGDEN OCH LANDSBYGDENS BYAR

ORT INVÅNARE ANTAL (CA) KOMMUNAL TEKNISK KOLLEKTIVTRAFIK (2019 DÄR BOSTÄDER SERVICE FÖRSÖRJNING INTE ANNAT MÖJLIGA I ANGES) GÄLLANDE (KOMMUNALT OCH VERKSAMHETS- PÅGÅENDE OMRÅDE FÖR:) DETALJPLAN EMMALJUNGA 279 30 FÖRSKOLA. DRICKSVATTEN, REGIONBUSS 532 BARNEN GÅR I SPILLVATTEN SKOLA I VITT- OCH DAG- SJÖ (F-6). VATTEN FARSTORP 59 (2015) - I FARSTORP DRICKSVATTEN, - FINNS FÖR- SPILLVATTEN SKOLA OCH SKOLA (F-6). HÖRJA 197 (2018) 20 I HÖRJA FINNS DRICKSVATTEN, REGIONBUSS 511 FÖRSKOLA. SPILLVATTEN BARNEN GÅR I OCH DAG- SKOLA I RÖKE VATTEN (F-6). MALA 225 (2015) 2 I MALA FINNS DRICKSVATTEN, REGIONBUSS 532 (UTANFÖR SKOLA (F-6). SPILLVATTEN PLAN) FÖRSKOLA OCH DAG- FINNS I VATTEN VANKIVA. RÖKE 196 10 RÖKE HAR DRICKSVATTEN, REGIONBUSS 511 SKOLA (F-6). SPILLVATTEN FÖRSKOLA OCH DAG- FINNS I HÖRJA. VATTEN VERUM 52 (2015) - I VERUM FINNS DRICKSVATTEN, - FÖRSKOLA. SPILLVATTEN BARNEN GÅR I SKOLA I VITTSJÖ (F-6). VÄSTRA TORUP 216 - VÄSTRA TORUP DRICKSVATTEN, - HAR FÖRSKOLA SPILLVATTEN OCH SKOLA OCH DAG- (F-3). VATTEN

Sammanfattande tabell om landsbygdens byar

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 85 Emmaljunga

SJÄL OCH FOLKLIV Emmaljungaborna beskriver Emmaljunga som en by med trevlig gemenskap och god stämning, där det är lätt att träffa folk och där alla hälsar på alla. Emmaljunga barnvagnsfabrik som säljer barnvagnar i hela världen grundades 1925 och präglar Emmaljunga.

INVÅNARE I Emmaljunga bor 279 personer (SCB 2019).

KORT HISTORIK Järnvägen kom till Emmaljunga 1892, då även stationen anlades. I trakten har det genom tiderna funnits torvbrytning och under tidigt 1900-tal fanns det en torvskola i Emmaljunga. Torv är fortfarande en viktig verksamhet i Emmaljunga. Emmaljunga har historia som en företagande hantverksbygd och här har liksom på andra platser i kommunen funnits möbeltillverkning, men även skofabrik och korgtillverkning med korgmakeriskola.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Emmaljunga finns färdigplanerad mark för ett 30- tal bostäder (2020) där mark är oexploaterad, både på kommunal och privat mark.

SERVICE I Emmaljunga finns förskola. Barnen går i skola i Vittsjö (F-6). Emmaljunga barnvagnsfabrik TEKNISK FÖRSÖRJNING För dricksvattenuttag öster om samhället finns vattenskyddsområde och avloppsvatten infiltreras i en ekologisk anläggning.

KOLLEKTIVTRAFIK Skånetrafiken trafikerar Emmaljunga med regionbuss 532 Hässleholm-Markaryd. Bussen går ungefärligen med varannan-timmestrafik på vardagar med tio turer per dygn och något glesare på helgen, med fem till sex turer per dygn.

REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Naturen är nära inpå byn, i alla riktningar.

86 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling EMMALJUNGA

Transportinfrastruktur

Skala 1:15 000 Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 87 Farstorp

SJÄL OCH FOLKLIV Farstorp som är en liten by med stort företagande har blivit en attraktiv plats att bosätta sig på för unga vuxna och barnfamiljer som vill bo på landet. Byn präglas av sammanhållning och har en lantlig framtoning. Även om det inte är så många som bor i själva byn är det många som känner tillhörighet till Farstorp, som har ett stort omland.

INVÅNARE I Farstorps by bor 59 personer (SCB 2015).

KORT HISTORIK I Farstorps socken finns fornlämningar från stenåldern och järnåldern. Kyrkan är från 1100-talet. Namnet skrevs omkring 1222 Fathertsthorp och syftade på kyrkbyn. Efterleden är torp, som betyder nybygge. Förleden innehåller mansnamnet Fathir.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Farstorp finns ingen planlagd mark.

SERVICE I Farstorp finns förskola och skola (F-6).

TEKNISK FÖRSÖRJNING I Farstorp finns kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Farstorps kyrka. KOLLEKTIVTRAFIK Farstorp ligger utan anslutning till kollektivtrafiknätet. Det är cirka sju kilometer till tågstationen i Bjärnum.

REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Naturen är nära inpå byn, i alla riktningar.

88 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling FARSTORP

Transportinfrastruktur

Översiktsplan för Hässleholms kommunSkala 1:15 000 - Samrådshandling • 89 Hörja

SJÄL OCH FOLKLIV Det bästa med Hörja är den vackra naturen och gemenskapen i byn, med en alla-känner-alla anda. Hörja och Röke är två olika byar, men det finns ett starkt samband dem emellan, bland annat med tanke på att skola finns i Röke, medan förskola finns i Hörja.

INVÅNARE I Hörja bor 197 personer (SCB 2018).

KORT HISTORIK Kyrkbyn Hörja omtalas som Hørgh 1413. Detta ord är den forndanska formen av ordet harg, som betecknar en hednisk offerplats. Hörja kyrka är ursprungligen från 1200-talet. Hörja har liksom många andra byar och områden i kommunen drabbats av krig mellan danskar och svenskar, bland annat uppehöll sig danska armén i Hörja under tre dygn 1676.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Hörja finns färdigplanerad mark för ett 20-tal bostäder (2020) där mark är oexploaterad, samtliga på privat mark.

SERVICE I Hörja finns förskola. Barnen går i skola i Röke (F-6).

TEKNISK FÖRSÖRJNING I Hörja finns kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten.

KOLLEKTIVTRAFIK På väg 24 som löper genom Hörja stannar Skånetrafikens regionbuss 511 Ängelholm-Hässleholm med ca 20 dubbelturer per vardag och ca 8 dubbelturer per helgdag.

REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Det finns fina vandringsmöjligheter utmed Röke å i söder, som också är klassad som Natur klass 1 i Naturvårdsprogrammet. Sydöst om Hörja finns ett vackert ekskogslandskap som också är Natur klass 1 i Naturvårdsprogrammet. Strax öster om Hörja ligger Vedema strövområde och Skåneleden.

Strax intill Hörja ligger Vedema strövområde.

90 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling HÖRJA

Transportinfrastruktur

Skala 1:200 000 Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 91 Mala

SJÄL OCH FOLKLIV Mala är en trevlig by med villor. Föreningslivet och gemenskapen i byn är starkt. Mala och Vankiva är två olika byar, men det finns ett starkt samband dem emellan, bland annat med tanke på att skola finns i Mala, medan förskolor finns i Vankiva.

INVÅNARE I Mala bor 225 personer (SCB 2015).

KORT HISTORIK Strax söder om Mala ligger Mala stenar som är ett gravfält från järnåldern. Mala ligger i Vankiva socken och hör till Vankiva sockenkyrka. Mala ligger utmed Markarydsbanan och har haft egen station.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Mala finns två lediga kommunala villatomter (2020) utanför planlagt område.

SERVICE I Mala finns skola (F-6). Förskola finns i Vankiva.

TEKNISK FÖRSÖRJNING I Mala finns kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och i viss mån även för dagvatten. Dricksvatten överförs från Hässleholm och avloppsvatten förs till det centrala reningsverket i Hässleholm

KOLLEKTIVTRAFIK Skånetrafiken trafikerar Mala med regionbuss 532 Hässleholm-Markaryd. Bussen går ungefärligen med varannan-timmestrafik på vardagar med tio turer per dygn och något glesare på helgen, med fem till sex turer per dygn.

REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Öster om Mala ligger Sparrsjön med badplats och Malsjön, som är trevliga rekreationsområden. Sparrsjön är klassad som Natur klass 2 i Naturvårdsprogrammet. Mala.

92 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MALA

Transportinfrastruktur

Skala 1:15 000

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 93 Röke

SJÄL OCH FOLKLIV Röke är en kyrkby på landsbygden med fin sammanhållning och ett aktivt föreningsliv. På inlyssningsrundan berättades bland annat om ett spännande projekt som gick ut på att unga lärde äldre ny teknik och äldre lärde unga att odla och laga husmanskost. Röke och Hörja är två olika byar, men det finns ett starkt samband dem emellan, bland annat med tanke på att skola finns i Röke, medan förskola finns i Hörja.

INVÅNARE I Röke bor 196 personer (SCB 2019).

KORT HISTORIK I trakterna kring Röke finns fornlämningar från stenåldern och bronsåldern. Röke kyrka uppfördes så sent som 1906, men ligger på samma plats som en tidigare kyrka från 1100-talet, som troligen låg på samma plats som en tidigare träkyrka. Namnet skrevs på 1570-talet Röghe och syftar på kyrkbyn. Namnet kan innehålla rök, i betydelsen toppigt föremål eller stapel och kan här syfta på en mindre kulle.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Röke finns färdigplanerad mark för ett 10-tal bostäder Röke kyrka (2020) där mark är oexploaterad, samtliga på kommunal mark

SERVICE Röke har skola (F-6). Förskola finns i Hörja.

TEKNISK FÖRSÖRJNING I Röke finns kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten.

KOLLEKTIVTRAFIK På väg 24 som löper genom Röke stannar Skånetrafikens regionbuss 511 Ängelholm-Hässleholm med ca 20 dubbelturer per vardag och ca 8 dubbelturer per helgdag.

REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Naturen är nära inpå byn, i alla riktningar. Norr om Röke ligger Humlesjön med en populär badplats. Sydöst om Röke är Röke å klassad som klass 1 i Naturvårdsprogrammet.

94 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling RÖKE

Transportinfrastruktur

Skala 1:15 000 Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 95 Verum

SJÄL OCH FOLKLIV Verum är en kyrkby med lantlig karaktär som ligger i ett mosslandskap uppblandat med odlingsmark.

INVÅNARE I Verum bor 52 personer (SCB 2015).

KORT HISTORIK I anslutning till Verum finns det fornlämningar i form av boplatser från stenåldern. Verums kyrka är från 1200-talet. År 1677 hölls ett uppmanande tal på kyrkbacken i Verum, varpå flera bönder skrev under en trohetsförsäkran till svenska kungen.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Verum finns ingen planlagd mark.

SERVICE Det finns förskola i Verum. Barnen går i skola i Vittsjö.

TEKNISK FÖRSÖRJNING I Verum finns kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten och spillvatten.

KOLLEKTIVTRAFIK Verum ligger utan anslutning till kollektivtrafiknätet. Det är knappt en mil till tågstationen i Vittsjö.

REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Naturen är nära inpå byn, i alla riktningar. Genom Verum går Vieåleden, som är en populär vandringsled på totalt 11 km i en rik natur- och kulturbygd. Leden går bland annat förbi Skeingeborgs unika borgruin och Hörlinge ängars utemuseum.

Verums kyrka. (Foto: Thomas Johnsson)

96 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VERUM

Transportinfrastruktur

Skala 1:15 000 Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 97 Västra Torup

SJÄL OCH FOLKLIV SERVICE Västra Torup är en mysig och rofylld kyrkby på Västra Torup har förskola och skola (F-3). landsbygden, med vandringsleder, eko-turism och ett starkt föreningsliv. På sommaren arrangeras Torsjö Live TEKNISK FÖRSÖRJNING här - “Skånes bästa konsertplats och något som måste vara I Västra Torup finns kommunalt verksamhetsområde för Sveriges gemytligaste festival.” dricksvatten, spillvatten och dagvatten.

INVÅNARE KOLLEKTIVTRAFIK I Västra Torup bor 216 personer (SCB 2019). Från Västra Torup finns det ingen möjlighet att åka kollektivt. Det är cirka 8 kilometer till tågstationen i KORT HISTORIK Tyringe och 6,5 kilometer till stationen i Perstorp. I trakterna kring Västra Torup har påträffats fornlämningar från järnåldern. Kyrkan är från 1200-talet. REKREATION OCH GRÖNOMRÅDEN Namnet skrevs 1504 Torderp och syftar på kyrkbyn. Naturen är nära inpå Västra Torup. Norr om Västra Namnet innehåller mansnamnet Tord och torp som Torup ligger en rullstensås, som klassas som Natur klass betyder nybygge. 1.

TILLGÅNG PÅ PLANLAGD MARK OCH FRAMTIDA BOSTADSBEHOV I Västra Torup finns färdigplanerad mark för ett 50- tal bostäder (2020) där mark är oexploaterad, både på kommunal och privat mark. Torsjö Live. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson)

98 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VÄSTRA TORUP

Transportinfrastruktur

Skala 1:15 000

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 99 100 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KAPITEL 4 RIKSINTRESSEN OCH ANDRA VÄRDEN

I kapitel 4 beskrivs Riksintressen och andra värden som planförslaget har att ta hänsyn till och förhålla sig till.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 101 RIKSINTRESSEN OCH NATURA 2000

Riksintressen och Natura 2000

Riksintresse är ett mark- eller vattenområde som är utpekat av staten då det anses viktigt ur nationell synvinkel och värt att skydda. Det kan vara ett område, en plats eller ett enstaka objekt.

RIKSINTRESSE KOMMUNIKATIONER Hässleholm C Växlingsbangård i knutpunkt mellan Södra Stambanan, JÄRNVÄGAR Markarydsbanan och Skånebanan. Resandeutbyte Järnvägarna Södra stambanan, Skånebanan och internationell och nationell trafik. Resandeutbyte Markarydsbanan är av riksintresse för kommunikationer. regional och lokal trafik. Ingår i funktionsanpassat Järnvägen är också riksintresse för godstransporter. nät. Riksintresseanspråket avser utbredningen av hela Centralt i Hässleholm finns en rangerbangård/ spårområdet för den aktuella platsen. växlingsbangård av riksintresse. En höghastighetsbana mellan Jönköping och Malmö finns utpekad som Skånebanan framtida kommunikationsanläggning av riksintresse. Skånebanan sträcker sig mellan Helsingborg och Det är dock först då det finns en beslutad utredning Kristianstad och förbinder Västkustbanan, Södra och en vald korridor för en höghastighetsbana samt en stambanan samt Blekinge Kustbana och har därmed en precisering av riksintresset, som åtgärden får statusen interregional betydelse. Enkelspårig, elektrifierad bana. planerad kommunikationsanläggning av riksintresse. Vinslövs station Södra Stambanan Resandeutbyte regional och lokal trafik. Södra stambanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet. Banan sträcker sig Tyringe station från Stockholm till Malmö och är mycket viktig för Resandeutbyte regional och lokal trafik. person- och godstrafik. Banan ingår även i det utpekade strategiska godsnätet. Strax söder om Järna delar sig Markarydsbanan banan i två grenar, en via Katrineholm och en via Markarydsbanan, som sträcker sig mellan Eldsberga Nyköping. I Åby, öster om Norrköping, förenas de igen. och Hässleholm, är en viktig förbindelse mellan Banan är dubbelspårig och elektrifierad. Det kan finnas Västkustbanan och Södra Stambanan för godståg. Även behov av fler förbigångsspår och spårrätningar för att viktig omledningsbana för persontåg. Enkelspårig, kunna öka hastigheten på banan. elektrifierad bana.

Ställningstagande Riksintresse kommunikationer, järnvägar Kommunen godtar riksintressena och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att järnvägar av riksintresse påtagligt skadas eller som påtagligt försvårar tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna. Erforderligt avstånd mellan bebyggelse och de riksintressanta järnvägarna bör hållas. Vid nya bebyggelseområden som kan påverka anläggningar av riksintresse, ska såväl påverkan på riksintresseområde som influensområde beaktas.

Vinslövs station och Skånebanan. (Foto: Fotograf Daniel/Daniel Larsson)

102 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 103 RIKSINTRESSE KOMMUNIKATIONER

VÄGAR Vägen ingår i det rekommenderade nätet för transport av farligt gods. Sträckan mellan E22 och norra Höör Riksväg 21 har vissa restriktioner för transport av farligt gods. Väg 21 ingår i det regionala vägnätet och vägen utgör Vägen ingår i det regionala vägnätet och utgör en del en del av förbindelsen mellan Kristianstad - Halmstad av förbindelsen mellan Skåne och Växjö. Vägen har samt Kristianstad - Helsingborg. Vägen är av stor vikt stor betydelse för både arbetspendling och näringslivets för såväl näringslivets transporter som arbetspendling. transporter. Sträckan utgör en viktig del av östra Skånes förbindelse med Västsverige. Vägen har pekats ut av Region Skåne Riksväg 24 som viktig för regional utveckling och arbetspendling. Väg 24 mellan Mellbystrand och Hässleholm binder Den ingår även i det av Region Skåne utpekade samman nordöstra Skåne med västkusten (Halmstad huvudvägnätet för långväga godstransporter. Vägen ingår och vidare mot Göteborg). Vägen är utpekad av Region i det rekommenderade nätet för transport av farligt gods. Skåne som viktig för arbetspendling och den ingår i det rekommenderade nätet för transport av farligt gods. Riksväg 23 Väg 23 utgör en förbindelse mellan regionala centra, Väg 117 vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Väg 117 är av särskild betydelse för regional eller Väg 23 utgör en del av en viktig förbindelse mellan interregional trafik. Vägen är en viktig länk från E4 till Malmö/Lund/Kristianstad, Växjö och Linköping. de östra delarna av Skåne. Vägen har pekats ut av Region Väg 23 från Höör och norrut är en del av det utpekade Skåne som viktig för regional utveckling. Den har också kollektivtrafiknätet vilket innebär att den är viktig för viss betydelse för långväga godstransporter. Väg 117 ingår en fungerande kollektivtrafik. Väg 23 har pekats ut av i det rekommenderade nätet för transport av farligt gods. Region Skåne som viktig för regional utveckling och Läs mer om rekommenderade farligt gods-leder under arbetspendling. Den ingår även i det av Region Skåne rubrikerna Mobilitet och infrastruktur och Miljö, hälsa och utpekade huvudvägnätet för långväga godstransporter. säkerhet.

Ställningstagande Riksintresse kommunikationer, vägar/rekommenderad led för farligt gods Kommunen avser verka för att väg 117 inte längre ska vara rekommenderad väg för farligt gods. Kommunens skäl till detta är att väg 117 går rakt genom stationsorterna Bjärnum och Vittsjö, vilket får negativa konsekvenser avseende barriärverkan, trafiksäkerhet, buller, vattenskyddsområde och utsläpp till luft. I tidigare översiktsplaner har diskussion funnits om omledning av väg 117, (förbifarter) så att orterna längs vägen skulle besparas de negativa konsekvenserna som trafiken medför. Med nuvarande planeringsprinciper och modeller för beräkning av samhällsekonomisk nytta går det inte längre att planera för en omläggning av väg 117. Att inte längre ange väg 117 som rekommenderad led för farligt gods leder till en lättnad för Bjärnum och Vittsjö. Konsekvensen av förslaget väntas bli att farligt gods mellan E4 och östra Skåne istället leds via riksväg 23 eller riksväg 24.

Kommunen godtar i övrigt riksintressena och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att vägar av riksintresse påtagligt skadas eller som påtagligt försvårar tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna. Erforderligt avstånd mellan bebyggelse och de riksintressanta vägarna bör hållas. Vid nya bebyggelseområden som kan påverka anläggningar av riksintresse, ska såväl påverkan på riksintresseområde som influensområde beaktas.

104 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling X

MARKARYDSBANAN

VÄG 117 X X

RV 24 X SÖDRA STAMBANAN RV 23

SKÅNEANAN SKÅNEBANAN SKÅNEANAN RV 21

RV 23 RV 21

SÖDRA STAMBANAN

Riksintresse kommunikationer Väg 117 bör utgå som rekommenderad led för farligt gods. S Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 105 K M- H D -- RIKSINTRESSE KOMMUNIKATIONER

FLYGPLATS Hässleholms kommun ligger inom den MSA-påverkade zonen (60 km) för Kristianstads, Ängelholms, Eslövs och Ljungbyheds flygplatser. Alla nya byggnader och byggnadsobjekt som medger en totalhöjd över 20 meter, ska remitteras till flygplatserna, så att de ges möjlighet att yttra sig i egenskap av planägare. I dessa fall ska även Luftfartsverket, i egenskap av sakägare, ges möjlighet att yttra sig avseende CNS-utrustning (utrustning för kommunikation, navigation och övervakning) för luftfarten. Om berörda flygplatser bedömer att det krävs en flyghinderanalys, ska en sådan genomföras och bekostas av exploatören. Remittering av planer, bygglov och byggnadsobjekt ska göras till Försvarsmakten, för en lokaliseringsbedömning, om de medger en höjd:

- Högre än 45 meter och belägna inom tätort. - Högre än 20 meter utanför tätort.

Före byggstart, då bygglov eller miljötillstånd finns, ska i dessa fall ovan, alltid en ”flyghinderanmälan” (enligt luftfartsförordningen SFS2010:770) göras till Försvarsmakten. Från den 1 november 2010 trädde Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) i kraft. Dessa föreskrifter ska tillämpas vid markering av föremål som har en höjd av 45 m eller högre över mark- eller vattenytan och som är belägna utanför en flygplats fastställda hinderbegränsade ytor.

Ställningstagande Riksintresse kommunikationer, Flygplats Kommunen godtar riksintresset och bedömer att planförslaget inte står i konflikt med riksintresse för flygplats.

106 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling RIKSINTRESSE KOMMUNIKATIONER

ANNAN INFRASTRUKTUR SOM Halmstad C PÅVERKAR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Viktig växlingsbangård i anslutning till hamn, som är av Det finns planerad och framtida infrastruktur som riksintresse. Eventuell framtida kombiterminal utreds. påverkar Hässleholm. Nedan listas några av dem. Bangården har goda anslutningar till det övergripande järnvägsnätet och Europaväg. Helsingborg – Helsingör (Framtida) En fast järnvägsförbindelse mellan Helsingborg och Helsingborg C Helsingör anses vara viktig för främst godstrafiken Viktig kombiterminal med anslutning till rangerbangård mellan Sverige och kontinenten som spås öka. Möjliga och hamn vilken är av riksintresse för sjöfarten. landanslutningar diskuteras och utreds, inklusive en Goda anslutningar till övergripande järnvägsnät och motsvarande förbindelse på väg. europavägarna E4 och E6. Verkstadsdepå i Raus, främst för regionaltåg. Älmhult-Olofström-Karlshamn (planerad) Planerad järnvägssträckning mellan Älmhult- Malmö godsbangård Olofström-Karlshamn med syfte att binda samman En strategisk viktig rangerbangård med internationell Södra stambanan med Blekinge kustbana. Järnvägen trafik. Ligger vid hamn, utpekad som riksintresse, anses vara viktig för främst godstrafiken. Trafikverket med omfattande fartygstrafik och containerhantering. har tillsammans med lokala intressenter tagit fram en Ansluter till Södra Stambanan och har nära anslutning förstudie för sträckan Älmhult-Olofström samt en till Europavägar. Verkstadsdepå. järnvägsutredning för sträckan Olofström-Karlshamn. Beslut om korridor för fortsatt planering finns. Älmhult Viktig växlingsbangård med anslutning till en viktig Fehmarn-Bält (pågående utbyggnad) kombiterminal. Goda anslutningar till Södra Stambanan Fehmarnbälttunneln är en 18 km lång väg- och och riksväg. Utlastningscentrum för lagerverksamhet. järnvägstunnel som håller på att byggas mellan Rödby hamn i Danmark och Fehmarn i Tyskland. Bron ska vara färdigbyggd 2028 och beräknas kosta 66 miljarder kronor (jmf Öresundsbron som kostade 37 miljarder). Det blir världens längsta kombinerade väg- och tågtunnel. Det danska tunnelkonsortiet Femern A/S, som ägs av staten, står för byggandet. I samarbetet Greater Copenhagen diskuteras förbindelsen som kommer att skapa nya förutsättningar för regionen.

HH-förbindelsen En fast järnvägsförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör anses vara viktig för främst godstrafiken mellan Sverige och kontinenten som spås öka. Möjliga landanslutningar diskuteras och utreds, inklusive en motsvarande förbindelse på väg.

Europaspåret - Landskrona Landskrona kommun driver sedan några år tillbaka initiativet om ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark, mellan Landskrona och Köpenhamn för fjärr-, regional och godstågstrafik. Detta skulle i så fall bli en 19 km lång tunnel under Öresund.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 107 RIKSINTRESSE NATURVÅRD

RIKSINTRESSE NATURVÅRD Äldre torvtäkter finns i södra delen av det mot söder löpande stora dråget, som är dikat i kanten. Väg och Bröna Myr kraftledning korsar norra delen. Norr om kraftledningen Bröna myr är en värdefull platåformigt välvd mosse. I är torvmarken dikad. Stensmyr dräneras till Helgeån, området finns också ett topogent kärr. mot söder via Gylsbäcken till Rammsjön och Rökeån, mot ost via Bälabäcken till Hårsjöbäcken och Hörlinge Ängar, Vieån, Ubbalt Vittsjösystemet. Hörlinge ängar ligger utmed Vieån som består av vidsträckta mader och översvämmade ängsmarker. I Vejshulta myr är ett myrkomplex bestående av rismosse, anslutning till maderna finns en skogbevuxen mosse. skogsmosse, topogena kärr och en tjärn. Rismossarna I området ligger också mad vid sjö samt sumpskog. hyser områden med riklig förekomst av martallar. Ån har ett meandrande lopp och på vissa ställen finns Ställvis förekommer mjukmatt- och lösbottenhöljor äldre meanderslingor. I maderna dominerar blåsstarr, med bland annat småsileshår och vitag. I övrigt flaskstarr, trådstarr och vasstarr. Vass dominerar stora dominerar ljung, klockljung, tuvull och kråkris. Kärr ytor. I vegetationen i översvämningsmarkerna återfinns av flaskstarr eller ängsullstyp. Vissa kärrytor domineras trådtåg, kärrdunört, mannagräs, smörblomma, brunven av trådstarr. Fläckvis förekommer myrlilja och bladvass. med mera. Hela objektet är påverkat av flera diken Tjärnen kantas av ett smalt bälte av flaskstarr. Vit och kanaliseringar. Andra smärre ingrepp är väg- och och gul näckros i tjärnen. De långsmala mosseytorna ledningsdragningar. i öster omges av ett åslandskap. Här förekommer stora lösbottenmjukmatthöljor. Lokalt dikad i mindre Representativt odlingslandskap med lång omfattning. Torvtäkt och avbaning i östra delen. Myren hävdkontinuitet. Ängsbruk förekommer. Inom Malshult- dräneras till Helgeån, via bäckar till Gårdsjön och Gullarp Brunkelstorp-Skeingesjön-Vieån-området, på Rökeån. sidvallsängarna vid Gullarps ängar, återfinns art- och individrika växtsamhällen med arter som ängsvädd, Stensmyren och Vejshulta myren är ett mångformigt ältranunkel, kärrviol, hirsstarr och blodrot. Hörlinge värdefullt myrkomplex med högt värderade topogena ängar är ett värdefullt limnogent strandkomplex med kärr, svagt välvda mossar och platåformigt välvda mossar. högt värderade våtmarkstyper i form av mad vid sjö, mad vid vattendrag, tidvis översvämmad mark och sumpskog. Fäjemyr Området har dessutom vissa ornitologiska värden. Fäjemyren är ett mångformigt mossekomplex där Meander och korvsjö. Ås. den södra delen är utformad som en excentrisk mosse. Myren har öppna och vidsträckta mosseplan Stensmyr – Vejshultamyr där höljevegetationen överväger. Vitagen utgör det Området är ett typexempel på nordskånskt myr- och dominerande inslaget i höljorna och tuvull och ris skogsområde med mycket dålig avrinning på grund av kännetecknar tuvorna. Södra och nordvästra delarna terrängens planhet. domineras av ristuvvegetaion. Centralt finns en mindre skogsklädd yta. Den nordvästra laggen är bred. Kärret Stensmyr är myrkomplex bestående av svagt välvda karaktäriseras delvis av flaskstarr, delvis av myrlilja öppna och skogbevuxna mosseytor, kärrdråg, laggkärr och ängsull. Spelplats för orre. Häckningslokal för och en centralt belägen tjärn. Från tjärnen löper fyra ljungpipare, storspov och nattskärra. Enstaka större kärrdråg dominerande av flaskstarr, ängsull, myrlilja och diken finns i kantområdena. Mindre torvtäkter finns i blåtåtel. Två mindre höljemosseytor med stort inslag av myrmarkens östra del. Fäje myr dräneras till Helgeån, via tuvull, förekommer i nordväst. Övriga öppna mosseytor bäckar till Hörlingeån och Rökeån samt till Gårdsjön. domineras av ris. Ställvis förekommer lösbottenhöljor Myren har vissa ornitologiska värden. med vitag och sileshår. Mindre kärrdråg och laggar finns framför allt i östra kanten. Tjärnen omges av flaskstarr Fäjemyren är ett mångformigt, värdefullt mossekomplex. och trådstarr. Vit näckros i tjärnen. Spelplats för orre. Objektet domineras av excentriska mossar men värdena ligger i ett topogent kärr. Myren har också ornitologiska värden.

108 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Ubbalts naturreservat ingår i riksintresset Hörlinge Ängar- Vieån - Ubbalt.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 109 RIKSINTRESSE NATURVÅRD

Värsjön Ringelislätt Värsjön är en sjö av fiolentyp med klart vatten men inte Kalkstensbrott. Fossilförande konglomerat tillhörande näringsfattig. Den har en rik rosettvegetation (lobelia). övre krita. Lagrens orientering och konglomeratet som Stränderna är ganska branta moränstränder, utan vassar. sådant tyder på jordskorperörelser hos Nävlingeåsen Vid utloppet finns ett sandområde där den sällsynta under krittiden. algen Nostoc zetterstedti förekommer. Sjön är inte sänkt. pH ligger vid ca 7.0. Den kalkas numera. Huvudsakliga Kritkalkbrott i santonlagret. tillflödet är grundvatten förutom ett par mindre tillflöden. Tillrinningsområdet är litet cirka tre gånger Basaltkupperna Lönnebjär, Lunden och Ballran sjöns yta. Värsjön avvattnas via Osbäcken, Vittsjösjöarna Större basaltförekomster i form av så kallade kupper och Verumsån till Helgeå. I Värsjön förekommer rikligt (rester av vulkankratrar) förekommer på ett 50-tal platser med flodkräfta. Storlom och fiskgjuse häckar i området i Skåne län. Kupperna är huvudsakligen belägna inom ett Värsjön är en klar och mesotrof sjö. begränsat område i centrala Skåne. Basaltförekomsterna har vanligen formen av runda eller långsträckta kullar. Tykarpsgrottan I anslutning till flera basaltkupper har i samband med Tykarpsgrottorna ligger vid Ignaberga vid väg 21. landisens avsmältning bildats en moränsvans, drumlin, i ”Grottorna” är sedan länge nedlagda underjordiska lä av basaltkuppen. kalkbrott med pelarsalar och gångar inom ett flera tunnland stort område. I ”grottorna” pågår bildning av Då vulkanen bildades och basalten trängde upp genom stalaktiter och stalagmiter. Den största av ”grottorna” har jordskorpan bildades runt utbrottskanalen tuffkäglor. nu blivit en spännande och välbesökt turistattraktion, Tuff är en porös bergart, som består av fin aska och men är också av stort geologiskt intresse genom de klumpar, så kallade vulkaniska bomber. Denna lösare fossil som bevarats i kalkstenen och ett välbevarat bergart har sedermera till största delen eroderats kulturhistoriskt dokument över flera århundrandens bort och nu återstår endast den hårdare och mot arbete av människorna i denna bygd. Fladdermuslokal. erosion motståndskraftigare basalten. De nuvarande Becksteins fladdermus övervintrar i de grottor som basaltkupperna utgör alltså endast rester av vulkanernas ej visas för turister, där temperaturen förblir lämplig. kärnpartier - utbrottskanaler. Igenfyllda grottmynningar har öppnats för att förbättra förhållandena för fladdermössen. De för Sverige unika basaltkupperna bildades troligen under två skilda vulkaniska aktivitetsperioder, dels Typområde för stalaktit- och stalagmitbildning. för 130-170 milj år sedan, dels för 80-100 milj år sedan. Basalten ger vid vittring upphov till en bördig Åraslövs mosse vittringsjord, vilket medför särskilt gynnsamma Åraslövs mosse är ett kärrområde i närheten av Vinslövs betingelser för en rik flora. samhälle. Tidigare torde här ha bedrivits ängsslåtter och torvtäkt. För närvarande är de sanka partierna stadda Ella i igenväxning, främst genom invandring av björk. De representativa odlingslandskapen Fulltofta, Inom högre belägna delar förekommer fragment av Funderset, Rörum, Gunnarp, Hagstad och ängslövskog. Vegetationen växlar inom mossen från Hjällaröd ligger i skogs- och mellanbygd och är fattigkärr till extremrikkärr. Området har också inslag av exempel på bland annat godslandskap, småskaligt sumpskog. De gamla igenvuxna torvgravarna uppvisar och äldre odlingslandskap. Utvalda områden med en sällsynt orkiderikedom och totalt lär tolv orkidéarter naturbetesmarker är Gunnarp, Mjälaströ och Hjällaröd. ha påträffats inom området, bland annat den sällsynta Dessa områden utgörs av buskrik utmark, annan öppen Dactylorchis ochroleuca i massförekomst. Småfågellivet utmark, öppen hagmark, blandlövhage, björkhage och är mycket rikt på mossen. betad skog. Här finns vegetationstyper som rödvenäng, Åraslövs mosse är en våtmark med högt värderade rikt rödvenhed, tuvtåtelfuktäng och stagghed. De delvis art- topogena kärr och sumpskog, trots de stora ingreppen av och individrika växtsamhällena hyser arter som knägräs, torvtäkt. slåttergubbe, darrgräs, loppstarr, grönvit nattviol och

110 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling BRÖNA MYR

HÖRLINGE ÄNGAR, VIEÅN, UBBALT

STENSMYR - VEJSHULTAMYR VÄRSJÖN

FÄJEMYR

TYKARPSGROTTAN ÅRASLÖVS MOSSE

RINGELISLÄTT

ELLA LÖNNEBJÄR LUNDEN BALLRAN

Riksintresse naturvård S

K M- H ÖversiktsplanD -- för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 111 RIKSINTRESSE NATURVÅRD

backtimjan.

Fulltofta, Funderset, Rörum, Gunnarp, Hagstad och Hjällaröd utgör tre representativa odlingslandskap i skogs- och mellanbygd. Utvalda områden med naturbetesmarker är Gunnarp, Mjälaströ och Hjällaröd. Dessa områden utgörs av buskrik utmark, annan öppen utmark, öppen hagmark, blandlövhage, björkhage och betad skog. Här återfinns delvis art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som slåttergubbe och knägräs. Svenstorps mosse är värdefull som platåformigt välvd mosse och svagt välvd mosse. Den har även vissa botaniska värden. Lyby stubbskottäng.

Ställningstagande Riksintresse Naturvård Kommunen godtar riksintressena och bedömer att förslaget till översiktsplan inte står i konflikt med riksintressena för naturvård.

112 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV

RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV under mycket lång tid. Centralt i området ligger Hovdala slott som är ett av de främsta minnesmärkena Vittsjöarna-Vieån-Skeingesjön från snapphanetiden i Skåne och spelade en viktig Vittsjöarna, Vieån och Skeingesjön utgör ett roll under krigen mellan Sverige och Danmark på sammanhängande vattensystem omgivet av ett 1600-talet. Under den senare halvan av 1900-talet har tilltalande och varierat landskap. På Verumsåsen öster militär övningsverksamhet kombinerat med extensivt om Vittsjön är marken småkuperad och präglas av tätt bete skapat ett unikt öppet landskap där de sandiga liggande åsformationer med ryggar i flera riktningar. markerna har blivit en åtråvärd miljö för många sällsynta Odlingslandskapet längs stränderna präglas av långvarig växt- och djurarter. Hovdalaåns dalgång är en av Sveriges hävd och längs Vieåns naturligt slingrande lopp finns artrikaste fladdermuslokaler. Den relativt grunda äldre slåttermarker bevarade. Skeingesjöns fiskfauna slättsjön Finjasjön är en av Skånes största sjöar med en är synnerligen artrik. Runt sjön häckar ett antal olika numera god vattenkvalitet. Sjön och dess omgivningar sjöfåglelarter och området är även attraktivt för rastande är mycket fågelrika med ett stort antal häckande och fåglar. Våtmarksområdet Hörlinge ängar består av tidvis rastande arter. Vid Finjasjöns västra strand finns en stor översvämmade ängsmarker och ålderdomliga mader, och sammanhängande strandskog med höga biologiska vilka har mycket höga biologiska värden. värden. Göingeåsen är en bergsrygg som sedan länge är känd för sin vackra ädellövskog. Från Spraglerödsbranten Skåneleden går genom delar av området och där finns och hela vägen upp till krönet 150 meter över havet finns även flera andra strövstigar. Vid Verum finns den mer eller mindre kalt berg. Trots sitt läge nära tätorten populära Vieåleden som är en vandring på totalt 11 km kan man uppleva tystnad och stillhet inom stora delar av i en rik natur- och kulturbygd. Leden går bland annat Hovdalaområdet. förbi Skeingeborgs unika borgruin och Hörlinge ängars utemuseum. Längs med leden finns informationstavlor Inom och i anslutning till Hovdalaområdet finns om områdets natur- och kulturvärden. En kanotled går möjlighet att utöva en mängd olika friluftsaktiviteter och från Vittsjöområdet längs Vieån till Skeingesjön där området lockar såväl lokalbefolkning som turister. Ett den fortsätter ut i Helge å. Möjlighet till bad- och båtliv antal leder med olika längd och svårighetsgrad finns i finns vid flera av sjöarna. De höga naturvärdena och området och Skåneleden har flera sträckningar här. Längs det rika fågellivet lämpar sig väl för naturstudier och den populära och bitvis lättillgängliga Finjasjöleden fågelskådning, och i anslutning till Hörlinge strandängar får man uppleva allt från Finjasjöns vattenbryn och finns ett handikappanpassat fågeltorn. Fisket i sjöarna är Hovdalas öppna fält till vackra ek- och bokskogar. I bra och erbjuder stor variation. skogarna runt Hovdala går en mountainbikebana på drygt 37 km i en varierad terräng. I området löper Området kan nås med bil och flera olika även flera ridstigar och ett stort antal skogsbilvägar. parkeringsplatser finns. Inom området finns flera Geochaching förekommer inom området. Vid Finjasjön rastplatser och vid Skåneleden i naturreservatet Ubbalt finns badplatser och fisket, särskilt från båt, är bra. Flera finns en lägerplats för enklare övernattning. fågeltorn finns vid sjön.

Hovdala – Finjasjön Området är lättillgängligt med bil och flera Hovdala naturområde och Finjasjön söder om parkeringsplatser finns. Buss stannar på hållplatser i Hässleholm erbjuder ett variationsrikt och spännande nära anslutning till Finjasjöleden. Hässleholm är en landskap med vida vyer, slutna skogar, höjder och knutpunkt för tåg och hit kommer man lätt från Skåne dalgångar. Området har en lång kulturhistoria och och andra delar av Sverige. I området finns enklare med lämningar från sten-, brons- och järnåldern vilka rastplatser och anordningar för friluftslivet. I och i berättar om att området varit en öppen odlingsbygd anslutning till området finns ett varierat utbud av restauranger och caféer. Ställningstagande Riksintresse Friluftsliv Kommunen godtar riksintressena och bedömer att förslaget till översiktsplan inte står i konflikt med riksintressena för kulturmiljö.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 113 VITTSJÖARNA-VIEÅN-SKEINGESJÖN

HOVDALA – FINJASJÖN

Riksintresse friluftsliv S

114K • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling M- H D -- RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ

RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ Skeinge Skeinge säteri uppfördes omkring 1640 och fick I Hässleholms kommun finns två områden som pekats sin nuvarande karolinska utformning vid mitten av ut som riksintressen för kulturmiljövården; Skeingeborg- 1700-talet. Gården består av en huvudbyggnad och två Brunkelstorp och Gumlösa-Hälleberga backe- friliggande flyglar längst i norr. Söder om dessa ligger Sinclairsholm. två mindre paviljonger, följda av ekonomibyggnader. Huvudbyggnaden och flyglarna är uppförda i gulputsad SKEINGEBORG-BRUNKELSTORP timmerkonstruktion. Uppfarten till Skeinge kantas av Området utgör ett omväxlande skogs- och tuktade avenbokshäckar och utmed allmänna vägen odlingslandskap med höga biologiska och finns ett karaktäristiskt mönster av alléer. Strax intill kulturhistoriska värden. Kring byarna finns ett herrgården ligger en privat begravningsplats. variationsrikt landskap med flera stengärdsgårdar, betesmarker och betespräglad skog. Inom området Hovgården finns välbevarade och samlade bymiljöer med oskiftade Hovgården ligger nordväst om Skeingesjön. Gården karaktärer, samt välbevarade gårdsmiljöer. Borgen, en är fyrlängad och ekonomibyggnaderna är uppförda i medeltida borgruin från 1600-talet, visar traktens forna skiftesverk enligt äldre mönster. betydelse i fortifikatoriskt och kommunikationshistoriskt hänseende. Betesmarkerna kring herrgården blir Gullarp (del av riksintresset som ligger i Osby periodvis översvämmade och används fortfarande. kommun) Skeingesjön ingår i Helge ås vattensystem och ligger i Gullarp är en samlad liten by som inte berörts så mycket nordöstra delen av Hässleholms kommun. Området av skiftena. Här finns flera välbevarade gårdar med kring sjön är delvis skogbevuxet. Delar av den äldre trähus i traditionell stil samt vällagda stengärdsgårdar typen av kulturlandskap med periodvis översvämmade och bibehållna fägator som löper norrut in mot skogen. våtmarker, som fortfarande nyttjas för betesdrift, är I de södra nu skogbevuxna delarna mot Gullarpssjön och bevarade. Helge å finns flera spår efter slåtterängar som troligen använts gemensamt av flera byar. I byn finns en äldre ek, Skeingeborg ligger på Borgön i Skeingesjön. Av flera hamlade träd och odlingsrösen. anläggningen kvarstår en kraftig, åttkantig mur. Den var tidigare närmare fem meter hög och försedd Brunkelstorp (del av riksintresset som ligger i Osby med väktargång på krönets insida. Skeingeborg kommun) uppfördes under 1100-talet men slutade att användas Byn Brunkelstorp är en samlad bymiljö där delar av under 1200-talet. Borgens byggherre är inte känd den äldre bebyggelsen är välbevarad. Byn omges av men det finns troligen ett samband mellan borgen och ett småskaligt och ålderdomligt odlingslandskap med Björkeberga län, som tillhörde ärkebiskopen i Lund vällagda stengärdesgårdar, hamlade träd och välbevarade under senmedeltiden. Borgens funktion är inte klart hagmarker med flera slåtter och betesgynnade arter i utredd. Den kan ha varit en kontrollpunkt längs de floran. medeltida handelsvägarna, centrum i ett godskomplex eller möjligen mittpunkt i den järnhantering som var GUMLÖSA-HÄLLEBERGA BACKE- utbredd i dessa trakter under medeltiden. SINCLAIRSHOLM Området ligger i slättlandskapet vid Almaån öster om Björkeberga Hässleholm. I söder övergår landskapet i skogbevuxna Vid medeltidens slut fanns ett Björkberga län som under kullar. Det speglar flera olika skeden av kulturlandskapets 1500-talet övergick till adelsgods, först med Björkeberga historia. Fornborgen pekar på orostider under och sedan som Skeinge som huvudgård. Björkeberga förhistorisk tid, kyrkobyggnaden på den medeltida gård präglas av 1800- och 1900-talen. Av det äldre kyrkomakten, herrgården på det feodala samhället och byggnadsbeståndet kvarstår en ladugård byggd 1740. odlingslandskapet på den agrara strukturomvandlingen Längan har en ålderdomlig konstruktion med så kallad under 1800-talet. Kyrkan är Nordens äldsta daterade sidomesula, det vill säga takbärande sidostolpar. tegelkyrka.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 115 SKEINGEBORG-BRUNKELSTORP

GUMLÖSA- HÄLLEBERGA BACKE- SINCLAIRSHOLM

Riksintresse kulturmiljövård S

116 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling K M- H D -- RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ

SKEINGEBORG-BRUNKELSTORP Hälleberga backe nuvarande utformningen med brant tak och gulputsade Hälleberga backe, som är bevuxen med bokskog, fasader fick Sinclairsholm på 1950-talet, då man sökte avtecknar sig tydligt i den flacka omgivningen. På krönet återställa byggandens karolinska 1700-tals utseende. av backen finns lämningar av en fornborg, uppförd Omfattande dikningsföretag kring Almaån genomfördes någon gång mellan mitten av 400-talet och slutet av under 1860–1870-talen. Den nya jordbrukstekniken 700-talet. Håligheterna i berget skall enligt traditionen krävde större och mer ändamålsenliga ekonomibyggnader tyda på äldre försök till gruvdrift. varför man rev den gamla ladugården, strax söder om huvudbyggnaden och uppförde nya längor. Några i Gumlösa kyrka gråsten och tegel stammar till sina äldsta delar från Den röda tegelkyrkan i Gumlösa socken är Nordens denna tid. En dekorativt utformad port markerar den äldsta daterade tegelkyrka. Den invigdes 1192 och är gamla inkörsporten. Anläggningen har i modern tid enligt äldre mönster uppförd på en höjdplatå, där den kompletterats med nya längor. En äldre stenvalvsbro, ursprungligen var ännu mer dominerande i landskapet. som är belägen i gårdens trädgård, anger landsvägens tidigare sträckning. Bron bär två inskriptionstavlor vilka Sinclairsholm anger byggnadsåren 1810 och 1832. Den togs ur bruk Sinclairsholm, söder om ån, består av en huvudbyggnad under 1950-talet när Almaåns lopp ändrades. Flera med två fasta och två friliggande flyglar samt ett stort äldre byggnader som mejeri, smedja och bostadshus antal ekonomilängor. Namnet Sinclairsholm syftar på för de anställda är bevarade. De är i huvudsak byggda i Anders Sinclair, som under tidigt 1600-tal på platsen gråsten men även brädfodrade träbyggnader förekommer. lät bygga en sätesgård. Mycket talar för att det i trakten Skolhuset väster om Hälleberga backe ansluter i sin fanns en motsvarighet redan under äldre medeltid. Den utformning till Sinclairsholms huvudbyggnad, vilket är storman som lät bygga Gumlösa kyrka bör ha haft en vanligt i miljöer av det här slaget. I utkanterna av ägorna större och ståndsmässig gård i kyrkans närhet. Den finns flera torp och arrendegårdar. De bäst bibehållna har ett traditionellt byggnadsskick med röd brädfodring.

Den röda tegelkyrkan i Gumlösa socken är Nordens äldsta daterade tegelkyrka.

Ställningstagande Riksintresse Kulturmiljö Kommunen godtar riksintressena och bedömer att förslaget till översiktsplan inte står i konflikt med riksintressena för kulturmiljö.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 117 RIKSINTRESSE TOTALFÖRSVARET

RIKSINTRESSE TOTALFÖRSVARET

Riksintresset för totalförsvarets militära del kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplaner, i andra fall inte. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Inom planområdet finns tre riksintressen som kan redovisas öppet (se karta):

• Påverkansområde övrigt (Hästveda) • Påverkansområde övrigt (öster väg 23 mellan Sösdala och Tormestorp) • Påverkansområde väderradar

Riksintresset kan framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Hela landets yta är därför samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse.

Ställningstagande Riksintresse Totalförsvaret Kommunen godtar riksintresset och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. Alla plan- och bygglovsärenden avseende höga objekt skickas på remiss till Försvarsmakten.

118 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Riksintresse totalförsvarets militära del S

K Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 119 M- H D -- RIKSINTRESSE VINDBRUK

RIKSINTRESSE VINDBRUK

Nävlingeåsen En del av Nävlingeåsen är riksintresse för vindbruk. Riksintresset överlappar till stor del med riksintresse för totalförsvaret som är överordnat riksintresse för vindbruk.

Matterödsåsen En liten del av ett område som är riksintresse för vindbruk går in i Hässleholms kommun där Klippan, Höörs och Hässleholms kommuner möts. Området var tidigare en mindre del av ett av fyra områden i kommunen som pekats ut som lämpliga för vindkraftsutbyggnad, men genom ett tilläggsbeslut kvarstår endast de andra tre, se avsnittet Teknisk försörjning, Energi.

Det finns två områden som är riksintresse för vindbruk i Hässle- holms kommun. (Foto: Sven Persson /swelo.se)

Ställningstagande Riksintresse Vindbruk Kommunen godtar riksintressena och bedömer att förslaget till översiktsplan inte står i konflikt med riksintressena för vindbruk.

120 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MATTERÖDSÅSEN NÄVLINGEÅSEN

Riksintresse vindkraft S

K Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 121 M- H D -- RIKSINTRESSE VÄRDEFULLA ÄMNEN

RIKSINTRESSE VÄRDEFULLA ÄMNEN

Ignaberga kalk Kalkstensfyndigheten i Ignaberga är riksintresse för exploatering sedan år 1994. Fyndigheten innehåller högkvalitativ kalk.

Ställningstagande Riksintresse Värdefulla ämnen Kalkbrytningen kan i framtiden komma att stå i konflikt med en av kommunens huvudvattentäkter Ignaberga- Hässleholm på Kristianstadslätten. Vattentäkten är en av Skandinaviens större grundvattentillgångar. Kommunen avser värna dricksvattenintresset.

122 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling IGNABERGA KALK

Riksintresse mineralytor S

K Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 123 M- H D -- NATURA 2000-OMRÅDEN

NATURA 2000-OMRÅDEN - Skeingesjön Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i - Hörlinge ängar hela EU. Målet med Art- och habitatdirektivet är att - Verum främja att den biologiska mångfalden bibehålls, genom - Mölleröd bevarande och förbättring av naturmiljön. För att nå det - Ubbalt målet ska alla EU-länder utse särskilda områden, Natura - Stensmyr 2000-områden, som tillsammans ska bilda ett ekologiskt - Vejshulta myr sammanhängande nätverk. Dessa områden innehåller - Fäjemyr arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett - Bjärnum europeiskt perspektiv. De åtgärder som är nödvändiga - Åraslövs mosse för att målsättningen ska kunna uppnås bör genomföras - Store mosse inom vart och ett av de utsedda områdena. - Angsholmasjön - Maglö ekar I Hässleholms kommun finns flera Natura - Skeingeborg 2000-områden enligt Art- och habitatdirektivet, många - Värsjön sammanfaller med Riksintresse Naturvård. Natura - Västra Malshult 2000-områdena i Hässleholms kommun är just nu:

Hörlinge ängar är ett av kommunens Natura 2000-område, som även är riksintresse för naturvård.

124 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling HÖRLINGE ÄNGAR SKEINGEBORG UBBALT VERUM SKEINGESJÖN MÖLLERÖD VÄSTRA MALSHULT STENSMYR

VÄRSJÖN VEJSHULTAMYR

BJÄRNUM FÄJEMYR

ANGSHOLMASJÖN

ÅRASLÖVS MOSSE

MAGLÖ EKAR

STORE MOSSE

Natura 2000 S

K Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 125 M- H D -- MOBILITET OCH INFRASTRUKTUR

Mobilitet och infrastruktur

Översiktsplanen ska stärka förutsättningarna för ett hållbart resande. Var saker lokaliseras samt människors beteende är det mest avgörande för en minskad klimatpåverkan. Transporter och infrastruktur har stor betydelse för att uppnå en hållbar utveckling. Transportsystemet är till för att möjliggöra goda kommunikationer för alla. Alla ska ha möjlighet att ta sig till arbete, studier, förskola/skola, service etcetera. Transportsystemet är nödvändigt för att kommunen ska utvecklas. Näringslivets transporter behöver fungera. För att få det att fungera behöver en prioritering mellan olika trafikslag göras och den prioriteringen kan se olika ut i olika delar av orterna, på landsbygden och i staden. Prioriteringen är en viktig fråga för jämställdhet och jämlikhet eftersom kvinnor och män reser olika och har olika benägenhet att göra uppoffringar för klimatet och för trafiksäkerhet. Trafikmiljöer som är attraktiva, ytsnåla och resurseffektiva får effekter på folkhälsa, trafiksäkerhet och trygghet.

Översiktsplanens uppgift är att visa på hur den fysiska TRAFIKSTRATEGIER planeringen kan bidra till en hållbar utveckling. Enligt Trafikstrategierna behöver integreras i kommunens riksdagens klimatmål ska utsläppen av växthusgaser verksamhetsplanering, budget och organisation för att från inrikes transporter minska med 70% till 2030. För få verkligt genomslag. Detta har ännu inte gjorts och att klara detta behövs ökad kunskap om vilka metoder behöver därför genomföras. Det ger en tydlighet kring och åtgärder som fungerar och i vilka sammanhang. vilka åtgärder som bör prioriteras. Inrikes transporter står för cirka en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser, där personbilar och Visionen för trafiksystemet i Hässleholms kommun är att tunga lastbilar är de största utsläppskällorna. Teknik och det aktivt ska bidra till en hållbar utveckling, attraktivitet bränsle kan enligt studier stå för 2/3 av lösningen för att och konkurrenskraft. Det är tillgängligt, säkert, tryggt göra transportsystemet mer hållbart, medan 1/3 kräver och anpassat för människan. I Hässleholms kommun har ett minskat bilanvändande. alla möjlighet att utvecklas på ett sätt som främjar både invånare och omgivning, likaväl som ekonomi. Nedan I september 2017 antogs trafikstrategier för Hässleholms beskrivs hur kommunen kan se ut ur ett trafikperspektiv kommun. Här finns vision, mål, strategier och år 2030. delstrategier för att uppnå både nationella och regionala målsättningar för trafiken. Dessa behöver införlivas i översiktsplanering, budget och organisation för att få

genomslag för att visa hur trafikstrategierna kommer ut i d

b

fY

c

e

`

d

c

b

b a

konkret handling. Samtliga åtgärder i trafiksystemet bör ` XXXY relateras till trafikstrategierna. ÿ W TUUV TRU9ÿ8 Q99RAS HI5ÿP iÿ A56pÿ6 Sÿ5AiCp FtsEu AWÿTh ÿEFqrs gW@6B 8@CBA WHVRRUQ Översiktsplanens funktion i infrastruktur- och 8TUUV transportplaneringen bidrar till att, både internt och i överenskommelse med staten, visa vilka satsningar som bör göras och prioriteras på längre sikt. Detta kommer därför att utgöra underlag både för det lokala arbetet inom kommunen och i samarbete med exempelvis

ÿÿ3 Trafikverket och Skånetrafiken. )%0 1 '(& 3FE>ÿ%& $  #ÿ "ÿ >"F#> >ÿ!ÿ ÿÿ 3 E  (ÿ ÿ((>  3>EF>
  (3

Trafikstrategier för Hässleholms kommun antogs 2017.

126 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling TRAFIKSTRATEGIER

Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem Strategi 3: Tillämpa fyrstegsprincipen 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet Efterfrågan på person- och godstransporter förväntas olyckor med personskador är nära noll. öka kraftigt till år 2050 enligt Trafikverket. Men att 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, bara bygga nytt är inte ekonomiskt hållbart och löser oavsett färdmedel. inte alltid kapacitetsproblemen. Fyrstegsprincipen 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det ska vara en grundläggande utgångspunkt vid bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska infrastrukturplanering för att trafiksystemet ska kunna särskilt prioriteras. användas på ett smartare och effektivare sätt. Effektiva 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, övergångar mellan trafikslagen behöver främjas. Drift och cykel- och kollektivtrafik. underhåll, trimningsåtgärder och styrmedel är åtgärder 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa som säkerställer att transportsystemet är robust och ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och maximerar kapaciteten. Vi tillämpar fyrstegsprincipen kollektivtrafik. enligt Trafikverkets modell: 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och valet minska. av transportsätt 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt upplevs som enkel och tydlig. vägnät 8. Gående och cyklisters utrymme och tillgänglighet i 3. Begränsade utbyggnadsåtgärder den fysiska miljön ska öka. 4. Nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggnationer Strategi 1: Möjliggör för hållbara resor Trafiksystemet ska skapa förutsättningar för hållbara Strategi 4: Tillämpa färdmedelsprioritering resor. Det innebär att varje utvecklingsåtgärd i Vid trafikinsatser ska behoven för respektive trafikslag så hög utsträckning som möjligt ska vara bra ur beaktas. Av särskild betydelse är säkerheten och socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. framkomligheten för oskyddade trafikanter. Hållbar utveckling i trafiken kan uppnås genom teknikutveckling, styrmedel samt fysisk planering. Här ska kommunkoncernen vara ett föredöme. Hållbart för människan Hållbart för miljön Hållbart för ekonomin

Strategi 2: Skapa ett jämlikt trafiksystem Det är viktigt att alla i kommunen ges förutsättningar att förflytta sig. Detta för att underlätta för alla, oavsett bakgrund, ålder eller kön, att ta del av samhället och ges möjlighet till utbildning och arbete. Idag är det fler kvinnor och unga som cyklar, går eller åker kollektivt än vad män gör. Även ekonomiska förutsättningar eller tillgången till bil eller körkort påverkar valet av färdmedel. Därför måste bra alternativ finnas. Hässleholm prioriterar framkomlighet för barn, gamla och funktionsnedsatta.

Kollektivtrafik möjliggör hållbara resor.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 127 TRANSPORTPOLITISKA MÅL

TRANSPORTPOLITISKA MÅL samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens hälsa.” transportpolitiska mål (Prop. 2008/09:93 ”Mål för framtidens resor och transporter”). Enligt riksdagens beslut För att uppfylla hänsynsmålet för säkerhet bör följande är det övergripande målet för transportpolitiken ”att preciseringar gälla: säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt • Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras hållbar transportförsörjning för medborgarna och och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel näringslivet i hela landet.” Det övergripande målet stöds mellan 2007 och 2020. av två huvudmål: ett funktionsmål och ett hänsynsmål. • Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och För att uppfylla dessa huvudmål finns också ett antal fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet preciseringar antagna. allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. • Antalet omkomna och allvarligt skadade inom Mål för transporter och infrastruktur järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa fortlöpande. en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar • Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad hela landet. energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en Funktionsmål tillgänglighet fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Definitionen av funktionsmålet för tillgänglighet är • Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål följande: ”Transportsystemets utformning, funktion och nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de användning ska medverka till att ge alla en grundläggande miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors STRATEGI OCH RESVANOR respektive mäns transportbehov.” Region Skåne har i Strategi för ett hållbart transportsystem 2050 tagit fram mål för färdmedelsfördelning i Skåne. För att uppfylla funktionsmålet för tillgänglighet bör Det finns målsättning för år 2030 och för år 2050 (se följande preciseringar gälla: tårtdiagram på nästa sida). Denna målsättning ska • Medborgarnas resor förbättras genom ökad Hässleholms kommun arbeta efter. I den regionala tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. transportinfrastrukturplaneringen läggs stort fokus på • Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och åtgärder för kollektivtrafik och cykel, samtidigt som stärker den internationella konkurrenskraften. kapaciteten i befintlig infrastruktur ska öka. Bilen har • Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner en viktig roll och kommer fortsätta att ha, framförallt samt mellan Sverige och andra länder. på landsbygden. Pendlarparkeringar och attraktiva • Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av stationslägen/hållplatser är därför viktiga att fortsätta transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. stärka och utveckla. Tre fjärdedelar av befolkningen har • Transportsystemet utformas så att det är användbart för en hållplats eller järnvägsstation inom en kilometer. personer med funktionsnedsättning. • Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda Resvaneundersökningen från 2018 visar att fördelningen transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. per färdmedel för samtliga resor ser ut enligt fördelning • Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och på bilden. Antalet resor per dag har minskat sedan cykel förbättras. resvaneundersökningen 2007 och 2013. I Skåne är antalet resor per invånare 2,0 per dag, 1,9 i Hässleholm. Hänsynsmål- säkerhet, miljö och hälsa Reslängd per dag per person i Skåne är 55,4 km, i Definitionen av hänsynsmålet för säkerhet är följande: Hässleholm 63,9 km. I Hässleholm görs alltså färre ”Transportsystemets utformning, funktion och användning resor per dag, men reslängden är något längre än i ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt Skåne som helhet. Kollektivtrafikresandet har ökat

128 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling PENDLING

med två procentenheter och gång- och cykelresandet har ökat med en procentenhet jämfört med tidigare undersökningar. Andelen resor med tåg ligger på 12,7% och ligger nära Region Skånes mål om Andel resor per färdmedel i Hässleholms kommun enligt res- färdmedelfördelning till 2030 som är 13%. Det görs vaneundersökningen 2018. (Bild: Region Skåne) färre resor med cykel och buss än övriga Skåne, men fler resor med bil och med tåg. Kvinnor reser mer med cykel och till fots än män och män reser mer med bil. Kvinnor i Hässleholms kommun reser mer med bil än både män och kvinnor än genomsnittet i Skåne. MÅLSÄTTNING 2030, ANTALET DELRESOR I Hässleholm görs även en större andel resor som är kortare än fem kilometer med bil än genomsnittet i Skåne, medan andelen resor till fots är samma som genomsnittet i Skåne. Tillgången till reserelaterade förmåner på arbetsplatser påverkar benägenheten att välja färdsätt till arbetsplatsen. Exempelvis har bilparkering mot avgift vid arbetsplatsen stor betydelse för att välja andra färdsätt, och förmånsbeskattad parkering gynnar resande med kollektivtrafik, gång, cykel. Förmånsbil och fri bilparkering ger högst andel resor med bil till arbetsplatsen. För boende i Hässleholms kommun börjar och slutar 66% av resorna inom kommunen.

Region Skåne ansvarar för att samordna de regionala utvecklingsfrågorna genom att ta fram den regionala utvecklingsstrategin samt samordna insatserna för dess genomförande. Dessutom upprättar och Målsättning 2030, Antalet delresor. (Bild: Region Skåne) fastställer Region Skåne planen för den regionala transportinfrastrukturen.

PENDLING MÅLSÄTTNING 2030, ANTALET DELRESOR Hässleholm är en utpendlingskommun, det vill säga fler pendlar ut från kommunen än in. Den största in- och utpendlingen sker till och från Kristianstads kommun. Allteftersom rörligheten på arbetsmarknaden samt att de funktionella arbetsmarknaderna blir större ökar pendlingen.

Förutom Kristianstad sker den största inpendlingen från Östra Göinge, Osby och Malmö. Störst utpendling sker till Malmö, Markaryd och Lund. (SCB 2018)

Inpendling: 5 929 Utpendling: 7 599

Sedan år 2000 har inpendling från Malmö, Helsingborg och Hörby ökat mest procentuellt, medan utpendlingen Helsingborg, Eslöv och Älmhult ökat mest procentuellt. Målsättning 2050, Antalet delresor. (Bild: Region Skåne)

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 129 GÅNGTRAFIK, CYKELTRAFIK OCH INFRASTRUKTUR

MARKARYD

MARKARYD OSBY

EMMALJUNGA OSBY

VERUM

VITTSJÖ ÖRKELLJUNGA

BJÄRNUM HÄSTVEDA

ÖRKELLJUNGA

FARSTORP

BROBY MALA

RÖKE BALLINGSLÖV ÖSTRA GÖINGE VANKIVA HÖRJA

PERSTORP TYRINGE FINJA STOBY HÄSSLEHOLM

VÄSTRA TORUP PERSTORP HOVDALA VINSLÖV TORMESTORP

IGNABERGA

KLIPPAN

SÖSDALA

HÖÖR KRISTIANSTAD KRISTIANSTAD

cykelstråk

HÖRBY cykelstråk rekreation (regionalt) HÖÖR

Föreslagna tillkommande kopplingar för gång- och cykel.

GÅNGTRAFIK, CYKELTRAFIK OCH Det ska vara enkelt och tryggt att röra sig till fots INFRASTRUKTUR och med cykel i Hässleholms kommun. Prioritera Nästan alla resor börjar eller slutar med att man går. en hög framkomlighet, trafiksäkerhet och trygghet Inom orterna bör gåendes och cyklisters framkomlighet vid skolor, station/huvudhållplats för tåg och buss, och trafiksäkerhet prioriteras. Det finns idag ganska livsmedelsbutiker, busshållplatser, vårdcentraler och goda möjligheter att cykla inom orterna, men en andra viktiga målpunkter i samhället. Huvudstråk ska komplettering av viktiga länkar och stråk behöver ses pekas ut och i dessa ska korsningspunkter med biltrafik över. Kvaliteten behöver också inventeras och eventuella hastighetssäkras för att minimera dödliga och allvarliga länkar och viktiga passager åtgärdas. Mellan flera av olyckor. Drift och underhåll är särskilt viktigt för att kommunens orter finns utbyggda cykelvägar längs med minska antalet singelolyckor. riksvägarna, men även dessa behöver kompletteras och utvecklas. I kartan ovan finns utpekade kopplingar som behöver göras.

130 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling GÅNGTRAFIK, CYKELTRAFIK OCH INFRASTRUKTUR

Utvecklingen av gång – och cykeltrafiken har också Ignaberga – vägen över trafikplatsen från Attarp in stor betydelse i ett hållbart transportsystem. Det har mot Ignaberga. också betydelse för utveckling av turism. Naturturism Här finns idag en cykelväg som bedöms lämplig med ökar, där cykelvägar och framförallt vägvisade sådana anledning av mycket låga trafikmängder på de av- och har betydelse. Den planerade regionala cykelleden påfarter nordväst ut på väg 21. Korsningspunkten för att mellan Ängelholm och Kristianstad (se den gröna komma över till väg 2026. prickade linjen i kartbilden här intill) kommer knyta ihop de nationella cykellederna Sydostleden (Växjö- Längs gamla väg 21 mellan Ignaberga och trafikplats Simrishamn), Sydkustleden (Simrishamn-Helsingborg) Röingekorset behöver befintlig cykelväg få ökad standard och Kattegattleden (Helsingborg-Göteborg). Det som (målat fält) för att möjliggöra både för pendling, görs för den nationella och internationella cyklisten rekreation och turism. gynnar invånare i Hässleholms kommun både avseende rekreation och pendling. Attraktiva livsmiljöer där Söder om Hässleholm längs väg 1902 från avfarten fritidsutbudet, pendling/kombinationsresor är viktigt mot Brönnestad och upp till infarten till Hovdala för att en destination ska ses som en attraktiv bostadsort. slott. Det krävs ett ömsesidigt samarbete och vilja att Det finns cykelväg från Hässleholms stad ner till infarten koppla samman med redan befintliga viktiga stråk och till Hovdala slott. För att möjliggöra regional cykling, målpunkter. både pendling, rekreation och turism bör denna förlängas ner till väg 1902, avfarten mot Brönnestad. På det sättet Precis som för biltrafiken har el i cyklar ökat. Med kan en trafiksäker och attraktiv väg mellan Hässleholm elcyklar går det idag att cykelpendla allt längre sträckor. och Sösdala möjliggöras. Studier visar också att de med elcyklar cyklar mer och får samma hälsoeffekt som för de som cyklar med Längs med väg 24 mot Örkelljunga. vanliga cyklar. Utvecklingen av gång- och cykelvägnätet Här finns idag inga möjligheter att cykla på ett parallellt är också en fråga om jämställdhet, jämlikhet och vägnät eller i befintlig väg. Möjliggör cykling för barnperspektiv. Trafikstrategier 2030 har en tydlig pendling, rekreation och turism. strategi kring jämlikhet och fortsatt arbete i den riktningen är nödvändig. Prioriteringen bör i första Längs med väg 117 Vittsjö – Markaryd. hand vara att det finnas ett huvudvägnät för cykel inom Denna fanns med redan i översiktsplan 2007 och är högt orterna och till kollektivtrafik, i andra hand behöver prioriterad från kommunens sida. Möjliggör cykling för det finnas cykelvägar mellan orterna. Cykelvägar till/ pendling, rekreation och turism. från de stadsnära byarna bör inventeras och åtgärdas för att öka möjligheterna för ökad hälsa och tillgänglighet Längs med väg 119 mot Broby. till Hässleholms station. Det behöver alltså finnas stråk Från Stoby till Skea gård finns en befintlig cykelväg. Att och cykelvägar som både underlättar för de nödvändiga förlänga denna mot Broby samt koppla samman med transporterna till/från skola/förskola och fritidsaktiviteter den regionala cykelleden skulle ge möjligheter både för men även stråk och cykelvägar för rekreation och turism. pendling, rekreation och turism

Samtliga cykelvägar mellan orter kräver samarbete med Regionala cykelleder Ängelholm-Kristianstad. Trafikverket. Region Skåne driver detta arbete som planeras vara klart sommar 2021.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 131 KOLLEKTIVTRAFIK OCH INFRASTRUKTUR

MARKARYD

MARKARYD OSBY

OSBY

VITTSJÖ ÖRKELLJUNGA

BJÄRNUM

HÄSTVEDA ÖRKELLJUNGA

REGIONBUSS 511 BROBY

RÖKE BALLINGSLÖV ÖSTRA GÖINGE

HÖRJA

REGIONBUSS PERSTORP TYRINGE 542 STOBY HÄSSLEHOLM

PERSTORP VINSLÖV

KLIPPAN

SÖSDALA

HÖÖR KRISTIANSTAD KRISTIANSTAD

HÖRBY HÖÖR

Kartan visar de linjer Hässleholm önskar förbättrad turtäthet på.

KOLLEKTIVTRAFIK OCH INFRASTRUKTUR turtäthet och detta bör Hässleholms kommun arbeta Kollektivtrafik som är attraktiv och välfungerande vidare med – både i dialog med Skånetrafiken och har en viktig roll i ett hållbart transportsystem. Det internt arbete. Se kartan för de stråk som Hässleholms är viktigt både för omställningen till ett mer hållbart kommun önskar förbättrad turtäthet på. transportsystem, men det är också viktigt för att möjliggöra transporter för de grupper som av olika skäl Det är också en utmaning att göra kollektivtrafiken inte kör bil. Därför är det så viktigt att utbyggnad av attraktiv och tillgänglig i de stråk där det finns både bostads- och verksamhetsområden sker där det finns tåg och buss. Bussen möjliggör att landsbygden mellan eller ska utvecklas stråk för kollektivtrafik. Hässleholms orterna har tillgång till kollektivtrafik, kompletterar kommun har god tillgång till både kollektivtrafik med turtätheten i stationsorterna, medan tåget gör resan tåg och med buss, tre av fyra personer av befolkningen mellan stationsorterna snabbare. Statistiken visar att det har en kilometer eller mindre till kollektivtrafik (station/ är ganska lågt resande på bussarna 536 (Hässleholm- hållplats). En kilometer tar ca 10 minuter att gå, 5 Osby) och 532 (Hässleholm-Markaryd). Detta ger minuter att cykla, eller ca 2–3 minuter i bil. Alla en utmaning i både tillgänglighet, förståelse och kollektivtrafikstråk har dock inte en tillfredsställande attraktivitet.

132 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KOLLEKTIVTRAFIK OCH INFRASTRUKTUR JÄRNVÄG

För Hässleholms kommun, liksom flera andra kommuner, är det en utmaning att få en stark kollektivtrafik i en geografiskt stor kommun, med stor landsbygd och högt bilinnehav. I kombination med att det under senare år blivit allt högre krav på GOD TILLGÄNGLIGHET TILL marknadsandelar och kostnadstäckningsgrad har det KOLLEKTIVTRAFIK: i de mer glest befolkade delarna av Skåne blivit svårt att upprätthålla en attraktiv kollektivtrafik. Det blir en alltmer ojämn resursfördelning. Att både klara 1000 meter till regionbusshållplats tillgänglighet till arbete, studier och service samt ha en livskraftig och attraktiv landsbygd visar sig allt svårare. 1500 meter till järnvägsstation Hässleholms kommun gjorde under 2019 en utredning om kollektivtrafik på Hässleholms kommuns landsbygd – en nulägesanalys med fokus på befintlig kollektivtrafik på Hässleholms kommuns landsbygd. Arbetet fortsätter, delvis i samarbete med Skånetrafiken. regionala utvecklingsstrategin, strategi för det flerkärniga Det är önskvärt att turtätheten med tåg ökar eftersom Skåne och strategi för ett hållbart transportsystem i tåg är snabbare än buss. Här finns utmaningar i Skåne 2050. infrastrukturen, där samtliga banor i Hässleholms kommun har begränsningar och just nu inte klarar mer Arbetspendling och skolresor är de restyperna som ställer än befintlig turtäthet. Skånebanan mellan Hässleholm krav på kapaciteten i kollektivtrafiksystemet. Samtidigt och Kristianstad är exempelvis fortfarande Sveriges finns potential att öka fritidsresandet med kollektivtrafik, mest trafikerade enkelspår, Södra stambanan har men detta resande är mer spritt och komplext. Det krävs kapacitetsbegränsningar. därför fler studier från Region Skåne i detta. Hässleholms kommun är och ska fortsätta vara aktiva i samarbetet För att kollektivtrafiken ska bli en verklig konkurrent till och utvecklingen av kollektivtrafiken inom kommunen bilen behöver turtätheten vara en avgång per tjugonde och till kommunens viktigaste omkringliggande minut. Byten mellan olika färdmedel och väntetider pendlingsorter. påverkar hela-resan-perspektivet. Hässleholms kommun behöver därför aktivt arbeta vidare med dessa frågor, Järnväg både för att uppnå Region Skånes färdmedelsfördelning, Järnvägen med person- och godstrafik är avgörande och för att nå nationella och regionala klimatmål och för kanske den viktigaste infrastrukturen för Hässleholms att vara en attraktiv kommun för boende, besökare, kommun. Samtliga järnvägsspår är av riksintresse och studerande och arbetande. viktiga att säkerställa fortsatt funktion och utveckling av. I Hässleholms centrum finns en av Sveriges viktigaste Region Skåne är även regional kollektivtrafikmyndighet bytespunkter. I fördjupning av översiktsplanen för med ansvar dels för den regionala kollektivtrafiken i Hässleholms stad, finns mer information kring detta. Skåne, sjukresor samt dels för färdtjänst och riksfärdtjänst Bytespunkten/knutpunkten bör fortsätta utvecklas, i Hässleholms kommun. Trafikförsörjningsprogrammet liksom i samtliga stationsorter. Stationen fungerar som syftar till att vara en politisk styrning av den både bytespunkt och mötesplats. En utbyggnad och långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken i ökad kapacitet på samtliga järnvägar är av betydelse Skåne. Det senaste trafikförsörjningsprogrammet för samtliga stationsorter inom kommunen för att antogs av regionfullmäktige den 25 februari 2020. möjliggöra utökad turtäthet. Önskvärt är att det är Trafikförsörjningsprogrammet är tillsammans åtminstone två tåg per timme från respektive stationsort med budgeten det viktigaste dokumentet för i vardera riktningen, det vill säga ett tåg per halvtimme. regionfullmäktiges styrning av den regionala I vissa av orterna kompletteras tågen med regionbuss i kollektivtrafiken. Programmets inriktning utgår från den dagsläget.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 133 BUSS

Spårspring är vanligt och ett av de mest försenande för omlastning av gods i Hässleholm som i fördjupning problemen för tågtrafiken. Trafikverket har arbetat med av översiktsplan för Hässleholm förslagits flyttas ut till uppsättning av staket för att förhindra detta de senaste Hässleholm Nord. Under 2019 och 2020 pågår ett EU- åren. Södra stambanan har kapacitetsbegränsningar, projekt för att undersöka Hässleholms möjligheter som framförallt mellan Lund och Hässleholm men infrastrukturell nod. Projektet kommer att slutredovisas i även norrut från Hässleholm. Nya stambanor för slutet av år 2020. höghastighetståg kommer att bidra till förbättringar och avlastning av Södra stambanan. Utvecklingen av nya Buss stambanor för höghastighetståg är mitt uppe i det som Hässleholm har busslinjer i fyra riktningar: kallas lokaliseringsutredning för att hitta bästa möjliga • Buss 511 mellan Ängelholm och Hässleholm längs väg placering i landskapet för den första etappen mellan 24 där orterna Finja, Röke och Hörja samt landsbygden Lund och Hässleholm. Läs mer om nya stambanor i däremellan har hållplatser. kapitel 2. • Buss 532 mellan Markaryd och Hässleholm längs Ett arbete med ny tågstrategi för Skåne har inletts av väg 117 där Emmaljunga, Vittsjö, Bjärnum, Mala och Skånetrafiken och Region Skåne. Den ska utgå från Vankiva samt landsbygden däremellan har hållplatser. Region Skånes övergripande mål och redovisa den trafik som Skånetrafiken behöver köra för att möta • Buss 536 mellan Osby och Hässleholm längs väg 23/ förväntad efterfrågan och nå de marknadsandelar som gamla väg 23 där Hästveda, Ballingslöv och landsbygden Region Skåne har som mål. Tågstrategin kommer däremellan har hållplatser också att vara ett underlag för upphandling av trafik och fordon, prioriteringar i RTI-planen (regionala • Buss 542 mellan Broby och Hässleholm längs väg transportinfrastrukturplanen) samt bli ett underlag 119 där Norra Sandby och Stoby samt landsbygden för dialogen mellan Trafikverket och regeringen kring däremellan har hållplatser. kommande satsningar på nationell nivå. Under sommartid finns även anropsstyrda buss 535 Under år 2020 öppnas en underhållsdepå för persontåg i mellan Hässleholm och Hovdala slott. utkanten av Hässleholm. Depån stärker Hässleholm som järnvägscentrum och ger möjlighet att knyta ytterligare Bussarna kompletterar i stråk som har tågtrafik. verksamheter och utbildningsinstitutioner med koppling till järnvägstrafik. Hässleholms kommun ska verka för, i samarbete med Skånetrafiken, att busslinjerna 542 (Broby – Hässleholm) Markarydsbanan kan öppnas för persontrafik ända och 511 (Ängelholm – Hässleholm) får utökad turtäthet. upp till Halmstad 2024-2025. Då blir det stationer i Veinge och Knäred också, samt att det möjliggörs för mer regelbunden timmestrafik (det vill säga ett tåg i vardera riktningen per timme). Detta finns med i Region Skånes Trafikförsörjningsprogram och kräver åtgärder som i dagsläget inte är beslutade. Kräver finansiering och åtgärder även utanför Skåne. Åtgärder för Halmstads bangård ingår i nationella transportinfrastrukturplanen, men inte det mötesspår som krävs i Knäred. Här behöver därför fortsatt samarbete ske för ett genomförande.

Hässleholm är också ett viktigt nav för godstransporter på järnväg. Idag görs ingen rangering i Hässleholm. Norr om Hässleholm finns planlagt industriområde med koppling till järnvägen. Det finns idag lastplatser

134 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling BILTRAFIK OCH INFRASTRUKTUR

BILTRAFIK OCH INFRASTRUKTUR och i passager mellan bilar och gående/cyklister bör Bilens funktion och möjlighet har varit betydelsefull hastigheterna vara låga. i den ekonomiska utvecklingen, genom möjligheten till längre resor och rörelsefrihet. Bilens möjligheter Tillgången till parkeringsplatser är en av de faktorer har dock påverkat att vi planerat städer och samhällen som har störst betydelse för resmönster och val av lite oaktsamt och spridit ut samhällena på ett sätt som transportmedel. Det finns ett uppdrag att ta fram en både kommit att påverka miljön, avstånd mellan olika parkeringsstrategi för kommunen, som beräknas kunna funktioner och inte minst hälsan. påbörjas under 2021.

Bilen är viktig både för transporter av personer som Viktiga stråk och prioriteringar väg gods, samt att den är det trafikslag som ger störst I första hand behöver kollektivtrafikstråk samt stråk för flexibilitet. Utifrån Region Skånes målsättning om gång- och cykeltrafik utvecklas, både lokalt inom orterna förändrad färdmedelsfördelning skulle det innebära att och regionalt i kommunen. Den tunga trafiken som biltrafiken skulle minska något till förmån för ökad går genom orterna i kommunen behöver begränsas på andel resor till fots, med cykel och kollektivtrafik. olika sätt utifrån förutsättningar och behov, samtidigt Samtidigt har Hässleholms kommun en omfattande som näringslivet behöver ha en god tillgänglighet. landsbygd som saknar kollektivtrafik och därmed är Hässleholms kommun har ett läge i regionen och Sverige beroende av bilen. Bilinnehavet är högre än i Skåne och som gör att det funktionellt prioriterade vägnätet både är Sverige. Utvecklingen som pågår med elektrifiering och kommunens stora fördel samt medför konsekvenser som självkörande bilar kommer att förändra mycket, men vi buller, trafiksäkerhet, risk för vattenskyddsområden med vet i dagsläget inte exakt hur. mera. Att balansera fördelarna med konsekvenserna blir fortsatt kommunens uppgift och arbete framåt – för att Elektrifiering och självkörande fordon (autonoma säkerställa en god miljö och hälsa hos invånarna. fordon) kommer att ha en påverkan på transportsystemet och i dagsläget är det svårt att veta både när i tid De viktigaste vägarna i kommunen är väg 21, väg 23, det kan bli vanligt och vilka konsekvenser det får väg 24, väg 117 och väg 119. De fyra förstnämnda dels vid införandet, dels på längre sikt. Det pågår är även av riksintresse för kommunikationer samt en kraftfull utveckling både avseende elektrifiering rekommenderad led för farligt gods. Hässleholms och för självkörande bilar. Elektrifiering bidrar på kommun kommer att arbeta för att väg 117 inte längre sikt till en fossilfri fordonsflotta som även minskar ska vara rekommenderad led för farligt gods då det finns buller och utsläpp. Det finns förväntningar om att alltför stora risker och för stor påverkan vid en eventuell tillverkningskostnader och priset ska sjunka efterhand. olycka. Däremot har även elbilar liksom nuvarande bilar en effekt på markanvändning och trafikträngsel. • Ta bort vägkorridorer utanför Bjärnum, Tyringe Självkörande fordon (autonoma fordon) utvecklas också • Detaljplan för väg 117 på vägbank i Vittsjön ska just nu men här finns även pågående diskussioner om upphävas (ställningstagande i ÖP 2007 som inte säkerhetssystem och juridiska ansvarsfrågor som behöver genomförts) lösas först. Med självkörande bilar finns även fördelar för • Väg 21, viktigt regionalt stråk mellan Kristianstad- trafiksäkerhet, samt att det på sikt skulle kunna leda till Helsingborg. Konflikt genom Tyringe mellan att färre behöver ha egna bilar. framkomlighet regionalt perspektiv och god tillgänglighet mellan norra och södra delarna av Tyringe. Generellt kan man utgå ifrån att biltrafiken bör ha en Ta bort vägkorridor norr om byn. god tillgänglighet i orterna och en hög framkomlighet • Väg 21 Vinslöv; åtgärder planeras i Vanneberga för mellan orterna. Hastighet upplevs mer otryggt än höga att öka trafiksäkerheten och höja standarden. Infarten trafikmängder och om en olycka inträffar är det större till Vinslöv har betydelse för möjligheten till utveckling chans att överleva eller skadas lindrigt om hastigheten av näringslivet och för att minimera trafik genom byn är låg. Därför behöver gaturummen utformas så att samt utbyggnad i byns västra delar där det finns ett det underlättar för bilister att hålla rätt hastighet vattenskyddsområde.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 135 GODSTRANSPORTER

TILLGÄNGLIGHET OCH FRAMKOMLIGHET Skåne är en viktig transitregion för godstransporter, det vill säga att transporterna passerar Skåne utan Tillgänglighet handlar om vilken ”lätthet” det går att ta att ha ärende här. De stora flödena är i västra Skåne sig fram med. Det innebär att det är möjligt att komma men stora mängder passerar även genom Hässleholms fram men inte nödvändigtvis på det snabbaste sättet. kommun. Godstransporter på järnväg genererar mer Framkomlighet handlar om hur prioriterat det är att buller än persontåg, vilket behöver arbetas vidare med komma fram med det färdmedel som avses, utan att från nationell och regionalt perspektiv. Region Skånes hindras av exempelvis korsande trafik eller begränsad målsättning om att andelen gods på väg ska minska sikt. till förmån för sjöfart och järnväg är viktigt och kan på sikt bidra till bättre ljudmiljö och trafiksäkerhet. När nya stambanor för höghastighetståg byggs, förväntas godstransporterna på väg minska, vilket får positiva • Väg 23, mellan Tjörnarp och Sandåkra pågår arbete effekter som följd i framförallt Tyringe, Vittsjö och med vägplan för att göra 2+1-väg och höja från 80-100 Bjärnum. Region Skåne har pekat ut Hässleholm som ett km/h. lämpligt alternativ för rangerbangård, något som just nu • Väg 23 norrut från Sandåkra behöver ses över på sikt. utreds i ett projekt med stöd från EU och tillväxtverket. Avsnittet där vägen smalnar av vid Eneberg upp till trafikplats Röingekorset behöver ses över. Godstransporterna har ökat på väg de senaste åren • Väg 119 mot Broby. Kollektivtrafikåtgärd nyligen och förutspås fortsätta göra det med anledning av genomförd vid Skea gård så att buss 542 kan gå inom bland annat ökande e-handel. Detta kommer innebära Stoby. En del vilt här men vet inte hur olycksstatistiken ser ut. TRAFIKSLAGSFÖRDELNING TONKILOMETER 2006 • Väg 24, Röke och Hörja. Vägen är storskalig och är en barriär i byarna. Hastighetskamera finns i Röke. Ganska få boende påverkas, men åtgärder för ökad trafiksäkerhet och säkerställande av hastighetsbegränsningar krävs. Kvaliteteten för byarna skulle vara stor med sådana åtgärder, inte minst ur ett barnperspektiv. Lämpliga passager för gående och cyklister i Röke och Hörja bör därför utredas för att minska barriäreffekten, sänka buller och hastigheter samt ge en mer trafiksäker och attraktiv miljö. • Utanför Hässleholms kommun pågår just nu arbete med att starta upp en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) mellan väg 23 och E22, där Hässleholms kommun är delaktiga. TRAFIKSLAGSFÖRDELNING TONKILOMETER 2050

Godstransporter Godstransporter är viktiga för att många delar i samhället ska fungera. Trafiksystemet behöver utformas så att transporter kan ske så effektivt som möjligt. Transportintensiva verksamheter bör i första hand lokaliseras nära större vägar eller järnväg. Godstransporter på järnväg bör stödjas och hänger ihop med både nationella och internationella satsningar på detta. De flesta godstransporterna inom kommunen sker på väg 21, väg 23, väg 24 och väg 117. I orterna Tyringe, Vittsjö och Bjärnum passerar vägarna rakt genom Den faktiska trafikslagsfördelningen år 2006 och målbilden för byn vilket ger utmaningar framförallt avseende buller, 2050. Tonkilometer är mängd transporterat gods gånger trans- trafiksäkerhet och vatten. portsträcka. (Bild: Trivector)

136 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN

I en av kommunens målsättningar, ”Det infrastrukturella läget utvecklas och förbättras”, beskrivs att det år 2040 är mer transporter på räls och mindre på väg. (Foto: Sven Persson, swelo.se)

ytterligare behov av samarbete och reglering både på Information och beteendepåverkan riksvägar men framförallt inne i tätorterna och staden. Ett aktivt arbete med beteendepåverkan i kombination Hässleholms kommun är positiva till Region Skånes med fysiska ombyggnader är viktigt för att få fler att mål om färdmedelsfördelning som anges i både Strategi resa hållbart. Ibland kallas detta arbete för mobility för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 och Strategi management och är ett samlingsnamn för åtgärder som för den hållbara gods- och logistikregionen. Frågor syftar till att påverka resebeteenden och transporter kring godstransporter behöver arbetas vidare med på för att främja hållbara transporter genom att förändra framförallt nationell och regional. Som kommun kan vi resenärers attityder och beteenden. Det kan vara arbeta med lokalisering av verksamheter och bostäder – information, kampanjer, dialogarbete med mera för att som denna översiktsplan är ett led i. visa och inspirera till olika sätt att resa mer hållbart. Arbetet behöver finnas med från övergripande planering Räddningstjänst och renhållning är fordon som är till åtgärder i gatorna. Begreppet ”mobility as a service” nödvändiga och utrymmeskrävande. Räddningstjänst eller ”transport som tjänst” är ett relativt nytt begrepp som har behov av en god framkomlighet, med så få hinder på genom digitala plattformar utveckla det hållbara resandet vägen som möjligt. Renhållningsfordon har behov av en ytterligare. god tillgänglighet ofta i våra tätorter och staden. Hässleholms kommun behöver utveckla detta arbetet i Såsom nämns i avsnittet om Miljö, hälsa och säkerhet, samtliga nivåer av planeringen. Arbetet behöver anpassas ska Hässleholms kommun verka för att ta bort till kommunens förutsättningar och behov på olika rekommenderad led för farligt gods på väg 117 genom platser. Bjärnum och Vittsjö. I båda orterna har det gjorts en del åtgärder för en ökad trafiksäkerhet. Detta arbetet behöver fortsättas, både för ökad trafiksäkerhet i de punkter som kvarstår, samt för att minska bullerpåverkan och som skydd för vattenskyddsområdena.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 137 MOBILITET OCH INFRASTRUKTUR

Ställningstagande Mobilitet och infrastruktur Förtätning ska ske i kollektivtrafiknära lägen. Restriktivitet ska råda gällande bostäder och verksamheter utan god kollektivtrafikförsörjning. Lokala miljömål ska tas fram för att tydliggöra hur arbete med transporter kan bidra till att nå de regionala och nationella miljömålen. Trafikstrategier ska införlivas i verksamhetsplanering, budget och organisation och hållas aktuella. ”Hela resan-perspektivet”, hållbart resande och beteendepåverkan ska vara i fokus i planeringen. Människan ska vara i centrum vid åtgärder i transportsystemet. Barn, gående och cyklister ska ges särskild omsorg i utformningen. Fotgängare ska prioriteras särskilt kring skolor, förskolor samt i orternas centrala delar. Säkra skolvägar för barn och ungdomar ska skapas i samarbete med planerare, ingenjörer och skolor. Trafiksäkra och vackra genomfartsgator ska skapas i samtliga orter i samverkan med Trafikverket. Stöd för lokala initiativ för ökat hållbart resande, ex handlarrundor, laddställen för elbilar, mobilsamåkning på landsbygd etcetera ska uppmuntras.

CYKEL Kommunen ska verka för utbyggnad av cykelvägar mellan orter enligt kartan på sidan 130. Cykelstråk i hela kommunen, inom och mellan orter, ska inventeras och klassificeras. Cykelplan för hela kommunen ska tas fram, både för infrastruktur mellan orterna och inom orterna. Kommunen ska verka för attraktiva, trygga och kvalitativa cykelparkeringar vid järnvägsstationer och busshållplatser.

JÄRNVÄGAR OCH STATIONER Kommunen ska vara en aktiv part i fortsatt utveckling av järnvägsnätet. Kommunen ska verka för dubbelspår mellan Kristianstad och Hässleholm. Kommunen ska arbeta vidare med Markarydsbanan och utveckling av persontrafik till Halmstad. Kommunen ska fortsätta det aktiva arbetet i projekt nya stambanor för höghastighetsjärnväg för att säkerställa funktion, tillgänglighet och att kommunens viktiga värden och kvaliteter tryggas. Kommunen ska undersöka och utreda behovet och rimliga passager över/under järnväg, främst i stationsorterna Södra stambanan, Skånebanan och Markarydsbanan ska utvecklas och ges kapacitetshöjning. Stationerna /hållplatserna ska utvecklas som bytespunkt och mötesplats i orterna - för ökad kvalitet, tillgänglighet, trygghet och attraktivitet. Utöka trafikeringen med Pågatåg till/från kommunens stationsorter.

BUSS Kommunen ska verka för att korta restider och högre turtäthet i kollektivtrafikstråk med buss, särskilt i stråken Hässleholm-Ängelholm (regionbuss 511) och Hässleholm – Broby (regionbuss 542).

BIL Pendlarparkeringar vid hållplatser till buss och station ska förbättras. Strategi för utveckling av laddinfrastruktur ska tas fram.

GODS Kommunen ska verka för att begränsa mängden godstransporter på väg 117. Möjligheterna för samordnad varudistribution ska utredas. Transportintensiva verksamheter ska lokaliseras i närheten av riksvägnätet. Förutsättningarna för en rangerbangård i Hässleholms kommun ska utredas och kartläggas.

138 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling NATUR OCH FRILUFTSLIV

Natur och friluftsliv

Oavsett i vilken landskapskaraktär eller var i kommunen frågan om ”Vad är det bästa med Hässleholms kommun?” ställs, så kommer svaret ”Naturen!”. Naturen, i Hässleholm representerad av en mångfald av typer, är en stor kvalitet och bidrar till kommunens attraktivitet, människors välmående och den biologiska mångfalden. Därför är det viktigt att vi tar naturen i beaktning när vi planerar för framtidens Hässleholm, så att naturen även fortsättningsvis kommer att vara en attraktion och ett värde för kommunen och så att biologisk mångfald gynnas.

Naturvårdsstrategier för Hässleholms kommun, är ett Hovdala naturområde och vandringscentrum är ett viktigt strategidokument som inger inriktningen för Mekka för friluftsliv, turism och vandring. kommunens arbete med naturvård och som denna översiktsplan lutar sig på. De tre övergripande strategierna är:

• Öka kunskap och upplevelsevärden • Skydda och utveckla naturvärden • Långsiktigt hållbar skötsel

För stunden pågår arbete med att ta fram en naturvårdsplan för Hässleholms kommun, som är en uppdatering av Naturvårdsprogrammet från 2005. Samrådsförslaget Naturvårdsplanen och det tidigare naturvårdsprogrammet innehåller inventeringar av arter och naturtyper. Detta samrådsförslag till översiktsplan utgår i huvudsak från Naturvårdsprogrammet från 2005, med vissa justeringar, som vi redan nu vet att Naturvårdsplanen kommer att innebära. När Hässleholms kommun innehåller fyra olika landskapskaraktärer översiktsplanen kommer till utställning kommer den nya eller natur- och kulturgeografiska regioner; Nordskånes skogs- naturvårdsplanen att ha arbetats in. bygd, Nordskånes mellanbygd, Centralskånes mellanbygd och Slättbygd. Naturområden med höga värden är karterade och klassade

i olika klasser. De områden med störst naturvärden R

– klass 1 och i viss mån även klass 2 har tagits med i P

TG

Q

S

H

R

Q

P

P I översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta som H FFFG %2342'ÿ d'2 11%'$ områden för Natur och friluftsliv. '0 CC&E '() @C1ÿDB %& 11@2AB #$ 67'ÿ89 c abccbc 2WÿXY` 4BE D%43 11(2'1 E6&@@C9 U2C4 DBCC& 2Eÿ$(ÿ VE%$3 Hässleholms kommun är ett friluftsnav i regionen, inte minst på grund av de för Skåne unika miljöer som inbjuder till vandring och rekreation. Hit åker människor från hela Öresundsregionen och till och med Europa, för att vandra längs någon av kommunens alla vandringsleder, varav flera är möjliga att nå direkt med

=  tåg. Naturen i Hässleholms kommun sticker ut, vilket >> ÿ!ÿ"? >ÿ >>? ??!ÿ 7!=>> ! syns inte minst i den stora tillgången på allemansrättslig
 !, mark. Invånare i Hässleholms kommun har en tillgång på närmare 3 hektar per invånare, att jämföra med 0,5 hektar per invånare i sydvästra Skåne. Översiktsplanen lutar sig på kommunens Naturvårdsstrategi som är på väg till antagande. Arbete med en Naturvårdsplan pågår..

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 139 Hässleholms kommun har flera omtyckta vandringsleder. (Foto: Jens Christian)

140 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling NATUR OCH FRILUFTSLIV

STOROMRÅDE MILJÖBALKEN 3 KAP. GRUNDLÄGGANDE I Naturvårdsplanen och i Naturvårdsprogrammet pekas BESTÄMMELSER FÖR HUSHÅLLNING MED Storområden ut. Dessa har tagits med i översiktsplanens MARK- OCH VATTENOMRÅDEN Utvecklingsinriktning, som sammanhängande områden SÄRSKILDA MARKANVÄNDNINGSINTRESSEN för natur och friluftsliv och motsvaras även av ”stora 2 § Stora mark- och vattenområden som inte opåverkade områden” i Miljöbalken. Storområden alls eller endast obetydligt är påverkade av innehåller flera till ytan mindre områden med höga naturvärden. Tillsammans täcker de stora delar av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön kommunens yta. Storområde är ett samlingsnamn för skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan flera olika sammanhängande värden. De är strategiskt påtagligt påverka områdenas karaktär. viktiga för kommunens långsiktiga utveckling. 3 § Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt VÄRDEFULL NATUR möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada Naturområden med höga värden, särskilt värdefulla områden, är karterade och klassade i olika klasser i naturmiljön. naturvårdsprogrammet från 2005 och i kommande 6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i naturvårdsplan. De områden med störst naturvärden övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på – klass 1 och i viss mån även klass 2 har tagits med i grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt som områden för Natur och friluftsliv, tillsammans med campinganläggningar och andra viktiga skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- friluftsanläggningar. eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. BULLERFRIA OMRÅDEN Områden som är av riksintresse för naturvården, På fritiden söker vi ofta stillhet och har en längtan kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot och önskemål om att finna rofyllda platser där vi kan återhämta oss och uppleva naturens ljud. Bullerfrihet åtgärder som avses i första stycket. ger oss förstärkta upplevelser av våra många natur- och kulturmiljöer.

Buller är oönskat ljud och ett av våra största urbaniserade och tätbefolkade Skåne. Bullerfria områden folkhälsoproblem. Buller kan orsaka stress, trötthet, är därför viktiga att bevara och utveckla tillsammans med irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. de andra värdena som ofta sammanfaller med bullerfrihet Det har blivit allt svårare att finna bullerfria miljöer, som – stillhet, frånvaro av störande ljud och ljus, upplevelser också är en konsekvens av urbaniseringen och att fler bor i naturen med höga biologiska värden och aktiviteter i i bullerutsatta miljöer. På fritiden söker vi ofta stillhet och friluftsområden. Bullerfrihet är en resurs viktig att skydda har en längtan och önskemål om att finna rofyllda platser för kommande generationer. där vi kan återhämta oss och uppleva naturens ljud. Bullerfrihet ger oss förstärkta upplevelser av våra många I Naturvårdsstrategier för Hässleholms kommun beskrivs natur- och kulturmiljöer. Behovet av bullerfrihet ökar hur tysta/bullerfria områden börjar bli en bristvara i med anledning av att fler människor är bullerutsatta. ett europeiskt perspektiv. Detsamma gäller även i ett skånskt perspektiv. Hässleholms kommun har idag flera Bullerfrihet innefattar områden som har en ekvivalent relativt stora områden som kan betraktas som mer eller sammanvägd bullernivå på max 30 dBA (Leq) och en mindre tysta/bullerfria. Närheten till Öresundsregionens högsta maximal bullernivå på max 55 dBA (Lmax). storstadsområden gör dessa områden extra värdefulla. Bullerfrihet är en kvalitet, som redan idag är mer Det är en resurs som är viktig att slå vakt om och utveckla sällsynt och tenderar att minska. Därmed bedöms ytterligare genom god planering. bullerfria områden bli alltmer ovanliga, i synnerhet i det

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 141 Grön yta: Natur Storområde Blått: Strandskydd Rött: Natur klass 1 Grön linje: Skåneleden S

142K • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling M- H D -- NATUR OCH FRILUFTSLIV

Områden med bullernivå över Leq 30 dBA har i denna karta Områden med bullernivå över Lmax 55 dBA har i denna karta markerats från indigo till rött. markerats från indigo till rött. Lila områden är kommunens bullerfria områden. Lila områden är kommunens bullerfria områden.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 143 NATUR OCH FRILUFTSLIV

Hässleholm är en viktig infrastrukturell nod, med vägar och järnvägar av lokal, regional, nationell och internationell betydelse som har stor bullerpåverkan på sin omgivning (ser mer under avsnittet Miljö och hälsa, där bullerkartläggningen över kommunen finns redovisad). Därför är det särskilt viktigt att de befintliga bullerfria områdena särskilt värnas. De markerade bullerfria områdena ska fortsatt särskilt värnas och möjliggöra utveckling inom natur, friluftsliv, kultur. Utöver det rekommenderas en varsamhet i rekreationsområden i närheten av tätorterna i kommunen, för att säkerställa en god tillgång till rekreation, bullerfrihet i hela kommunen.

Hässleholms kommun var tidigt aktiva i arbetet med bullerfria områden. Redan i början av 2000-talet genomfördes översiktliga trafikbullerberäkningar för hela Skåne i ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Skåne, dåvarande Vägverket och Banverket (idag Trafikverket). Under år 2003 genomfördes ett projekt på Länsstyrelsen i Skåne som syftade till att sprida kunskap om det materialet och peka på olika användningsområden. I en del av detta arbete gjordes två pilotprojekt, varav ett för Hässleholms kommun. Det utgjorde ett viktigt underlag På fritiden söker vi ofta stillhet och har en längtan och önskemål ”Bullerfria områden ” i framtagandet av och viktiga om att finna rofyllda platser där vi kan återhämta oss och uppleva kriterier och ställningstagande ÖP 2007. Sedan dess har naturens ljud. Bullerfrihet ger oss förstärkta upplevelser av våra urbaniseringen och andelen bullerutsatta ökat, vilket ökar många natur- och kulturmiljöer. (Foto: Sven Persson/swelo.se) behovet av att erbjuda tystnad och stillhet ytterligare. Under 2019 genomfördes en kartläggning av bullerfria STRANDSKYDD områden för att uppdatera det underlag som togs fram under tidigt 2000-tal. I kartläggningen ingår trafikbuller Strandskyddets syften är att långsiktigt trygga från väg, järnväg samt tio bullrande verksamheter. förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till Verksamheter som ligger nära riksvägar och järnvägar där strandområden och att bevara goda livsvillkor på dess närområde ändå är påverkat av trafikbuller har inte land och i vatten för djur ­och växtlivet. Det generella tagits med i kartläggningen. strandskyddet är 100 meter från strandkanten både Hässleholms kommun har god tillgång på bullerfria på land och i vattenområdet. Strandskydd gäller vid områden. Det kan konstateras att inga nya verksamheter alla kuster, sjöar och vattendrag. Inom strandskyddade har tillkommit i de utpekade bullerfria områden i områden är det till exempel förbjudet att uppföra nya översiktsplanen från 2007. De ställningstagandena byggnader eller ändra befintliga byggnader till annat som finns i översiktsplanen 2007 har således efterlevts ändamål. Man får inte heller uppföra anläggningar, såsom väl. Verksamheterna som syns i kartläggningen har båthamnar, parkeringsplatser med mera, som försämrar legat på dessa platser i många år. Verksamheterna tillgängligheten enligt allemansrätten eller väsentligt skiljer sig mycket i störningsfrekvens, exempelvis stör försämrar livsvillkoren för djur och växtlighet. skytteverksamheterna endast få tillfällen, medan ett par av täktverksamheterna pågår dagligen. För att bevara Planområdets strandskyddade områden redovisas i blått i kvaliteten med bullerfria områden där det även finns den stora kartan på förra uppslaget. stora natur-, kultur- och friluftsvärden krävs ett fortsatt ställningstagande i översiktsplanen som stärker och kan bibehålla kvaliteten bullerfrihet.

144 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling NATUR OCH FRILUFTSLIV

Ställningstagande Natur och friluftsliv Naturvårdsinsatser ska främst riktas till storområden, så att dess värden bevaras och utvecklas.

Storområden ska värnas från stora landskapspåverkande projekt.

Inom storområden ska stor hänsyn tas till naturvårdens intressen vid förändring av övrig pågående mark- eller vattenanvändning.

Särskilt värdefulla områden som pekas ut i Naturvårdsplanen ska skyddas genom naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal.

Skåneleden ska ansluta till de flesta av kommunens stationsorter, så att kollektivtrafiken gynnar friluftsliv och turism.

Hovdala naturområde och vandringscentrum ska vara ett välkänt besöksområde både nationellt och internationellt.

Minst ett naturreservat ska finnas i anslutning till varje stationsort.

De större besöksmålen i kommunen är Hovdala naturområde och vandringscentrum, Tykarpsgrottan, Lursjön och Vieåleden. Hit ska särskilda turistrelaterade satsningar koncentreras.

En friluftsstrategi och en friluftsplan ska tas fram.

De tysta/bullerfria områdena ska värnas och utvecklas, särskilt de markerade bullerfria områdena i kartan då de sammanfaller med områden som berörs av riksintressen eller andra värden.

Rekreationsområden i närheten av tätorter med mindre bullerstörda miljöer ska värnas.

Nya större infrastrukturanläggningar och bullrande verksamheter, exempelvis täkter, skjutbanor, industrier, vindkraftverk och andra verksamheter som bedriver arbeten utomhus, ska inte lokaliseras inom eller i angränsning till de bullerfria områdena. Buller som tillhör de areella näringarna får förekomma inom områdena men om möjligt bör de begränsas.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 145 KULTURMILJÖ

Kulturmiljö

Kulturmiljöer är viktiga för många människor eftersom historiska platser ger ökad förståelse för dagens samhälle. Kulturarvet bidrar till förståelsen för vem man är och att man känner gemenskap med andra människor. Landsbygden är en viktig del av kommunens kulturarv. Här finns många av de kulturmiljöer som är viktiga att uppmärksamma och vårda.

Kommunens landskap med fyra landskapstyper (se vill förändra en fornlämning måste ha länsstyrelsens rubriken Natur och friluftsliv) är karaktäristiskt i tillstånd. I Hässleholms kommun finns närmre 5000 förhållande till övriga Skåne. Variationen och mångfalden fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets är unik och utgör en del av kommunens identitet. Fornsök. Fornlämningsregistret visar att stora delar av dagens kommunområde var bebott under förhistorisk tid. Hässleholms kommun omfattar socknarna Brönnestad, Troligen har trakterna kring åar och sjöar varit de mest Farstorp, Finja, Gumlösa, Häglinge, Hästveda, Hörja, attraktiva för tidig bosättning då dessa kunde erbjuda Ignaberga, Matteröd, Norra Mellby, Norra Sandby, Norra lämpliga betes- och slåttermarker. Åkarp, Nävlinge, Röke, Stoby, Sörby, Vankiva, Verum, Vinslöv, Vittsjö, Västra Torup samt Hässleholms stad. Alla BYGGNADSMINNEN tillhör Västra Göinge härad, utom Hästveda, som ingår i Enligt kulturmiljölagen kan byggnader eller Östra Göinge härad. bebyggelseområden förklaras som byggnadsminnen av länsstyrelsen om de bedöms ha synnerligen höga I Hässleholms kommun finns två riksintressen för kulturhistoriska värden. I Hässleholms kommun kulturmiljövården Skeingesjön och Gumlösa- Hälleberga finns tre utpekade byggnadsminnen (därutöver finns backe – Sinclairsholm. Läs om dessa under rubriken ett antal kyrkliga kulturminnen). De tre utpekade riksintressen. byggnadsminnena är Hovdala Slott, Norra Mellby skol- och fattighus och Gundrastorp och Ekholmens kvarn. Läs REGIONALT UTPEKADE VÄRDEFULLA mer om dessa i kommunens Kulturmiljöstrategi. KULTURMILJÖER

I det regionala kulturmiljöprogrammet för Skåne finns i

f

d

ha

e

g

b

f

e d

Hässleholms kommun 30 särskilt värdefulla kulturmiljöer d

c b

utpekade: ```a 4 @3AB6A 934 551P 278 59ÿIH H2 S 56 92AG TUTSUV 4 F9 TS 1 4ÿE 26PBÿS Y Aggarp, Bosarpasjön, Ekholmen – Gundrastorp, 3 C8 PR UY 2 G@ YY 1 @PRA TYYU 0 RIFPP 36BAXÿS I ÿÿÿQH PC1225F APÿIH551 Grydebjär, Gumlösa-Hälleberga backe – Sinclairsholm, WP3@B Göingeåsen -Ebjörnarp – Ignaberga –Tykarp, Hagsjö, Helge å, Hovdala, Hässleholm, Isakstorp, Kråkeberga, Kämlehöljalt, Maglö, Mala, Mannarp, Mellby och Adseke, Myrarp, Norra Sandby – Laxbromölla, Oretorp- Dammhuset, Rävninge, Skeingeborg – Brunkelstorp, Smedeboda, Stenkeslycke, Store Mosse – Häglinge, Södra

'ÿÿ) & && && 6ÿ$%&  + ++# stambanan, Sösdala, Vankiva, Vätteryd och Åraslöv. ÿB"ÿ  ÿ ÿ!B +ÿ++   6!ÿ @A!B
 !+6 På Länsstyrelsens webbplats finns mer information och beskrivning av de olika utpekade områdena. Översiktsplanen lutar sig på kommunens Kulturmiljöstrategi, som förväntas antas FORNLÄMNINGAR hösten 2020. Alla fornlämningar är enligt kulturmiljölagen skyddade och får inte skadas. Den som på något sätt Gundrastorps kvarn öster om Vittsjö är ett av kommunens byggnadsminnen. (Foto: AM-tryck) 146 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 147 KULTURMILJÖ

Ställningstagande Kulturmiljö Kulturmiljön i Hässleholms kommun ska bidra till ett hållbart samhälle, skapa delaktighet, vara inkluderande och en källa till kunskap, bildning och upplevelser.

Kulturellt värdefull bebyggelse och miljöer ska skyddas i detaljplan.

Ny bebyggelse ska utföras med hög arkitektonisk kvalitet.

Kulturmiljöplaner för stationsorterna ska tas fram och förfallna och förvanskade miljöer ska rustas upp.

Hässleholms kommun ska framhäva sin särprägel och ta vara på de kulturmiljöer och det kulturarv som finns.

Hovdala naturområde och vandringscentrum ska vara ett välkänt besöksområde både nationellt och internationellt.

Grusvägar på landsbygden utgör en viktig del av kulturmiljön och är i många fall bevarandevärda.

148 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KLIMATANPASSNING

Klimatanpassning

Samhället står inför stora utmaningar. Klimatförändringarna, urbaniseringen och bostadsbristen samt förlusten av biologisk mångfald gör att det finns ett stort behov av att ställa om vårt samhälle. Vi behöver bygga tätt och funktionsblandat för att bättre hushålla med mark och vatten samt minska behovet av transporter. Därigenom minskas påverkan på klimatet. Men vi behöver också bygga om för att anpassa oss till ett klimat som redan är i förändring. Vi måste göra plats för ökade vattenmängder och för att klara värmeböljor. Psykisk och fysisk ohälsa är ett växande problem och den byggda miljön behöver därför främja hälsa och välbefinnande.

I framtiden förväntas klimatet i Skåne bli torrare och De senaste åren har förtätning varit ett ständigt varmare på sommaren och regnigare och mildare på återkommande begrepp. Städer ska växa inåt, inte ut vintern. En ökad medeltemperatur och mer frekvent över värdefull jord- och skogsbruksmark. Detta är i återkommande kraftiga regn ger en ökad risk för extrema allra högsta grad relevant i Skåne, där jordbruksmarken vädersituationer med bland annat översvämningar och är av nationellt högsta klass. I strategin beskrivs att värmeböljor som följd. Torra marker innebär också förtätningen sätter press på stadens och orternas grönytor ökad risk för skogsbränder. För att stå rustad för ett nytt och mellanrum. De gröna rummen riskerar att byggas klimat behöver kommunens byggande anpassas genom bort eller fragmenteras. Park- och naturområden, i och att arbeta risk- och sårbarhetsreducerande. Detta kräver kring våra tätorter, är en viktig värdeskapande rekreativ- olika åtgärder i fysisk planering, som dämpar negativa och naturresurs som måste tas till vara. De bör inte effekter av klimatförändringarna men också utnyttjar oreflekterat exploateras bort i en iver att möta ett växande möjliga fördelar. bostads-och verksamhetsbehov. Grönytor i tätbebyggda befintliga, eller planlagda områden, ska utvecklas så att I ”Grönstrategi för Hässleholms stad och större stationsorter” de kan användas på bästa sätt. (2017) finns tre huvudstrategier, som ger vägledning för fysisk planering. De tre huvudstrategierna är: Hässleholms stad och stationsorterna ska anpassas för • Förtäta grönt och kvalitativt att klara ett förändrat klimat med ökad nederbörd, • Planera smart och robust översvämningsrisk och värmeböljor. Den gröna • Planera för hälsa och social hållbarhet infrastrukturen har en viktig roll att spela avseende hur väl staden och de större stationsorterna absorberar och hanterar extremare väder.

EKOSYSTEMTJÄNSTER

`

X

bU

Y

a

V

`

Y Naturens tjänster tar vi ofta för givna och vi räknar inte

X

X

W V

TTTU ÿ med deras värde förrän de är borta. Ekosystemtjänster är P59A5ÿ @9CP78 5Aÿ89 ÿ ÿ8965 e9CBAg ett sätt att synliggöra värdet på de tjänster som naturen RÿPSI 7EfHHQG ÿ89@ dÿePQQf PHQ8 A5@Rÿ@ 8HAI Iÿ5AdCR FG8 A7ÿPS E65ÿ c79@B srht hipqri ger oss.

Begreppet ekosystemtjänster beskriver ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Det representerar ett försök att beskriva ekosystemen ur människans perspektiv och tydliggör vårt beroende av naturen. Ekosystemtjänster delas ofta in i de 0 1ÿÿ3 '(&)% *JI@ÿ%& $  5#ÿ5"ÿ @"J#@ @ÿ!ÿ ÿ *5I ÿ  ÿ  @ fyra kategorierna stödjande, reglerande, försörjande och ÿ 5*@IJ@
  * 9P5A9 R8eP7 wBB7@ u9@R8v kulturella.

Grönstrategier för Hässleholms stad och större Det är tydligt att ekosystemtjänsterna är grundläggande stationsorter antogs 2017. för människans välfärd och välbefinnande, och att det i samhällsutvecklingen behövs större fokus på betydelsen och värdet av olika ekosystemtjänster.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 149 KLIMATANPASSNING

Vissa ekosystemtjänster är mer synliga än andra, som I den urbana miljön behöver kommunen identifiera råvaror vi använder till material och mat. Andra är huvudavrinningsstråk för dagvatten och säkerställa indirekta och svårare att värdera. Boverket har utvecklat att det inte finns risk för negativa konsekvenser av en metoder för att uttrycka värdet av ekosystemtjänster, som översvämning i händelse av ett skyfall. Kommunen stöd för att kunna synliggöra och tydliggöra värdet av har våren 2019 låtit genomföra en skyfallskartering ekosystemtjänster i avvägningar mellan olika intressen. för Hässleholms stad och det finns behov av att utreda andra orter i framtiden för att kunna planera bebyggelse. I Grönstrategin beskriver kommunen att arbetet med Det är också viktigt att identifiera och förebygga ekosystemtjänster ska utvecklas i stadsplaneringen, föroreningskällor och se till att dessa utrustas med vid såväl översiktlig planering som detaljplanering och erforderlig reningsteknik. Miljökvalitetsnormerna för projektering. Den gröna strukturen ska kunna hantera recipienter ska vara vägledande då åtgärder planeras och både översvämningar och hetta. Detta kan uppnås prioriteras. genom att exempelvis koppla ihop grönstruktur med dagvattenhantering och möjliga översvämningsplatser. Kommunen ska utveckla planer för hur dagvatten ska Svalkande gröna väggar och tak kan också absorbera och hanteras inom kommunen med avseende på kvantitet fördröja både värme- och vattenflöden. Detta gäller både och kvalitet. Dessa ska bidra till att de åtgärder vidtas befintlig bebyggelse och vid nybyggnation. Lokalklimatet som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska ska beaktas vid skötsel och projektering, hänsyn ska tas kunna följas. till exempelvis sol, skugga och lä. BÅTNADSOMRÅDE OCH DIKNINGSFÖRETAG Ekosystemtjänster är ett kapital som kommunen behöver Båtnadsområden är områden som tidigare varit fuktiga förvalta och investera i. De utgör också en resurs för att men som genom olika dikningsföretag gjorts torra möta framtida förändringar och behov. och brukbara. Dikningsföretagen är också sakägare i detaljplaner. Dikningsföretag och båtnadsområden ROBUST DAGVATTENHANTERING är lågpunkter, vilket ger dem ställning som särskilda En robust dagvattenhantering utgör en av de fem översvämningsriskområden. Ändras förutsättningarna i strategier i Hässleholms kommuns VA strategi (2019) som dessa områden, vid till exemel ny exploatering, kan det ska vara vägen till en långsiktig hållbar VA-försörjning. påverka hur avvattningen av områdena fungerar. Robustheten består i detta sammanhang i förmågan att stå emot och anpassa sig till en förändring. För att möta VÄRME I BEBYGGD MILJÖ klimatförändringens nya nederbördsmönster med större Klimatförändringarna får både direkta och indirekta och mer intensiva nederbördstillfällen krävs hållbara effekter på naturen och våra samhällen. Många av dagvattensystem där avledning av dagvatten minimeras dessa kan innebära risker för människors hälsa, och de och hanteringen efterliknar naturlig avrinning. Det pågår negativa hälsoeffekterna väntas bli både allvarligare och en förtätning av bebyggelsen i den urbana miljön, något mer omfattande i takt med att klimatet förändras, även i som kan medföra problem vid avledning av dagvatten. Sverige. Kommunen bör därför sträva efter att skapa rådighet över mark som behöver nyttjas för anläggande av grön Höga temperaturer kan ge direkta effekter på och blå infrastruktur. hälsan, och leda till högre dödlighet och sjuklighet i befolkningen. Dödligheten ökar redan första dagen Grönblå infrastruktur handlar om att kombinera med hög temperatur, och den ökar ytterligare ju längre vegetation och dagvatten. En hållbar dagvattenhantering värmeböljan pågår. ska bidra till att skapa attraktiva stadsmiljöer och En ökad medeltemperatur och värmeböljor kan också minimera negativ påverkan på människors hälsa och ge indirekta hälsoeffekter, till exempel genom en ökad miljön. Dagvattnet bör synliggöras och integreras i förekomst av marknära ozon, luftburna partiklar, pollen den byggda allmänna miljön och få bidra till att stärka och smittor samt tillväxt av bakterier i mat, dricksvatten stadens gröna strukturer. För att uppnå detta är det och badvatten. Under varma perioder med torra viktigt att säkerställa dagvattenfrågans plats tidigt i förhållanden och mer åskväder kan också risken för planprocessen.

150 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KLIMATANPASSNING

skogsbränder öka och medföra höga nivåer av sot och ÖVERSVÄMNING OCH EROSION partiklar. Kommunens yta ligger i sin helhet på betryggande nivå för att inte riskera översvämning på grund av befarande Urbana värmeöar och befolkningens exponering för havsnivåhöjningar orsakade av klimatförändringar. värme utomhus kan minskas genom ett antal åtgärder Riskerna för översvämningar orsakade av hundraårsregn i utomhusmiljön. Eftersom utomhusklimatet påverkar och kraftiga vårflöden runt våra ytvatten har kartlagts av inomhusklimatet kan åtgärder i den yttre miljön även DHI och SMHI efter den senaste stora översvämningen leda till ett bättre inomhusklimat. vid Finjasjön 2002. Detaljplanerna vid östra sidan av Finjasjön har reviderats med nya höjdbestämmelser BEHOV AV SKUGGA OCH och för avloppsreningsverket har skyddet stärkts med SKYDD MOT ÖKAD UV-STRÅLNING omläggning av Maglekärrsbäcken och etablerande av en Tillgång till skugga och skydd mot UV-strålning är också skyddsvall. De senare årens översvämningar har mestadels viktiga aspekter vid planering. Bevarande av befintlig skett på åkermark och inte orsakat fastighetsskador. grönstruktur och plantering av träd bör göras strategiskt Däremot påverkas Finjasjöns vattenkvalitet negativt av vid till exempel lekplatser, torg och fotbollsplaner. Det yterosion av närsalter främst från icke bevuxen åkermark är viktigt inte minst för att minska förekomsten av i anslutning till tillflödena. Etablerande av skyddszoner, hudcancer, som är den vanligaste cancerformen samt våtmarker och vintergrön mark är önskvärt för att den som ökar mest i Sverige. Möjlighet till skugga ska minska detta. finnas vid förskolor, skolor och bostäder. Goda sol-och skuggförhållande är viktiga faktorer att beakta i Boverkets Erosionsbenägna jordar finns främst längs med våra allmänna råd om friyta för skol- och förskolegårdar. vattendrag i odlingslandskap. Den erosion som förekommer utgör inte någon risk för bebyggelse men orsakar läckage av partikelbundna näringsämnen ut i våra vattendrag med ökad igenväxning som följd.

Översvämning av Hovdalafältet. (Foto: Thomas Johnsson)

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 151 KLIMATANPASSNING

Ställningstagande Klimatanpassning Dagvattenplan, skyfallskartering och översvämningsutredning tas fram för stationsorterna, inklusive åtgärdsplan och beredskapsplan.

Trög avrinning och fördröjningsytor i strategiska lägen ska motverka översvämning på känsliga platser.

Naturliga vattenvägar ska inte skäras av genom bebyggelse eller hårdgjord yta, utan bör avsättas som park- eller naturområden.

Vatten vid extrema regn ska kunna rinna vidare på markytan i sekundära avrinningsvägar och översvämningsytor.

Multifunktionella ytor ska finnas, som periodvis kan ta omhand regnvatten, men också användas för till exempel lek och idrott.

Parker och gator ska ligga lägre än kvartersmark.

Mängden grönska ska ökas och bevaras, för att värna skugga och ett gott lokalklimat.

God sol- och skuggmiljö på förskolor, skolor och äldreboenden vid befintlig verksamhet och nyplanering ska värnas.

Båtnadsområden ska inte bebyggas.

152 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VATTEN

Vatten

Hässleholms kommun är en av Skånes mest sjörika kommuner. Här finns 84 sjöar som är större än en hektar, vilka totalt sett utgör en yta av cirka 40 km2. Närmare hälften av denna yta upptas av de fyra största sjöarna: Finjasjön (10,9 km2), Lursjön (3,6 km2), Skeingesjön (2,6 km2) och Vittsjön (2,2 km2). Skeingesjön delas liksom Tydingen, Värsjön och nio andra sjöar med grannkommuner.

SJÖAR OCH VATTENDRAG Helgeån I stort sett hela Hässleholms kommunyta (92%) tillhör Helgeån är Skånes största vattendrag med ett avrinnings- Helgeåns huvudavrinningsområde och därmed Södra område på 4 725 km2. Ån har sina källflöden i trakten av Östersjöns vattendistrikt. En mindre del i väster tillhör Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Krono- Rönneåns respektive Lagans huvudavrinningsområde. bergs län. Helgeån är recipient för ett antal punktkällor i Helgeå som mynnar i Hanöbukten vid Åhus är Skånes form av 34 kommunala avloppsreningsverk, 8 industri- största vattendrag vars avrinningsområde till en fjärdedel anläggningar och ett antal nedlagda avfallsanläggningar. ligger i Hässleholms kommun. Det finns 84 sjöar i kommunen som är större än en hektar. Större biflöden Diffusa utsläpp från vägtrafik, de areella näringarna i form till Helgeån genom kommunen är Vieån, Almaån och av jord- och skogsbruk, torvbrytning med mera orsakar Vinneå. större utsläpp än punktkällorna. För att samordna den provtagning som krävdes av miljöfarliga (MF)-verksam- heter med utsläpp i ån med stöd av miljöskyddslagen (ML) bildades Helgeåkommittén 1984. Antalet prov- tagningspunkter och parametrar har skiftat lite över åren men de viktigaste har vi nu en lång statistik för. Utöver en årsredovisning så har kommittén också gjort 10-årssam- mandrag vilka visar att transporterna av fosfor och kväve till Hanöbukten minskat från cirka 70 ton fosfor per år 1984 till cirka 55 och mängden kväve från ca 3 200 ton till ca 2 700.

Försurningen som under 1960-70 talen började visa sig i form av fiskdöd och där problemet till största delen visade sig vara långväga transporter av svavel- och kväveförening- ar krävde internationella åtgärder för att bemästra. Kraven på minskade utsläpp har förvisso varit lyckosam men då det tar lång tid att reparera historiska misstag har kom- munen nödgats kalka sjöar och vattendrag främst i den norra delen av kommunen. Kalkningsbehovet har mins- kat efterhand.

Finjasjön Finjasjön är en annan sjö som drabbats av mänsklig ak- tivitet, dock på nära håll. Ett grundläggande problem är de sjösänkningar på drygt 2 meter som gjordes i slutet av 1800-talet för att vinna mer odlingsmark till en svältande befolkning. Detta orsakade ett bottensediment som sedan spätts på med flera decenniers avloppsutsläpp tills fullt ut- byggt fyrstegsavloppsreningsverk 1972 och efterpolering

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 153 GRUNDVATTEN

via den 30 hektar stora Magle våtmark 1995. GRUNDVATTEN Förutsättningarna för att kunna producera dricksvatten ur Sedan 2009 regleras vattennivån sommartid med ett råvatten beror till stor del på tillgången till grundvatten dämme i Almaån så att ett lågt vattenstånd under som- av god kvalitet. Grundvattenmagasin återfinns i sprickri- martid inte ska orsaka fosforläckage genom vågrörelser ka eller sedimentära bergarter och grovkorniga jordarter och solnedträngning. Finjasjöns näringsrika tillstånd såsom grus- och isälvssediment. I Hässleholms kommun medförde massiva blomningar av cyanobakterier under kommer allt dricksvatten från grundvattnet vilket hämtas 1960-80-talet. Under 1980-talet bedrev kommunen ett från ett antal råvattentäkter runt om i kommunen. Uttags- muddringsförsök för att minska läckaget från sedimen- möjligheterna varierar och beror av grundvattenbildning- ten. Då detta inte lyckades bildades en Finjasjögrupp som ens hastighet samt bergartens/jordartens magasinerings- försökte identifiera och åtgärda den belastning som kom förmåga. Det tar lång tid för att återhämta och fylla på från tillflödena genom enskilda avlopp, gödselspridning, de stora grundvattenmagasinen. Risk för kvantitetsbrist i avfallsdeponier med mera och stöd gavs för etablerande kommunens dricksvattenförsörjning har de senaste åren av skyddszoner. uppkommit i exempelvis Hästveda och Nävlinge.

För att minska den interna belastningen i sjön startades ett Grundvatten är en förnyelsebar men inte oändlig resurs. reduktionsfiske av vitfisk, främst mört och braxen 1992. Om det tas upp mer vatten än vad som naturen tillför Initialt skedde detta i stor skala med partrålning och på sänks grundvattennivån. Ute vid kusterna blir det myck- några år plockades ca 400 ton vitfisk upp. Detta resulte- et påtagliga konsekvenser med saltvatteninträngning som rade i en markant förbättrad situation. Algblomningarna gör vattnet odrickbart utan dyr avsaltning. I Hässleholms återkom dock strax efter att trålningen upphört. dricksvattenuttag kan det innebära att grundvattenbild- ning från ett betydligt större område som inte inryms i Sedan 2010 bedrivs ett mera etiskt och skonsamt fiske med vattenskyddsområde och än där skyddsföreskrifter råder. I passiva garn på våren vid mörtleken i mars och braxleken värsta fall kan vi ändra grundvattenströmmarna och få in i maj. Resten av året ekolodas fisken då den samlats i stim vatten från förorenade områden. och tas med not. Resultaten hittills är väldigt glädjande, före reduktionsfisket var fosforhalten i Finjasjöns utlopp Den rättsliga prövning som gäller vårt tryggande av under juni-augusti 170 mikrogram/l och den senaste 5-år- dricksvatten för framtiden går till på två sätt. Dels krävs sperioden 34 mikrogram/l. I ett av Havs- och vattenmyn- det vattendom enligt Miljöbalken och denna prövas nu- digheten (HaV) finansierat projekt försöker vi fastställa mera av Mark- och Miljödomstolarna (MMD) sedan vilken nivå vi behöver uppnå för att bibehålla Finjasjön Vattendomstolarna införlivades med MMD. Dels har i detta låga närsalttillstånd. Enligt de beräkningsmodel- VA-huvudmän möjlighet att ansöka hos kommun eller ler som främst används (Vollenweider) så bör god status länsstyrelse om fastställande av vattenskyddsområde för uppnås vid 37,5 mikrogram fosfor/liter. Då vi snitt i till- att begränsa miljöfarlig verksamhet i dricksvattentäktens flödena ligger på ca 40 mikrogram/l så finns det skäl att tillrinningsområde. fortsätta ansträngningarna med att reducera belastningen från tillflödena parallellt med fortsatt reduktionsfiske. Mark- och miljödomstolen har den senaste 10-årsperio- den generöst utdelat tillstånd för uttag av grundvatten för Ett förslag att anlägga våtmarker och betesmark på de jordbruksbevattning så länge som uttaget ett "normalår" åkrar på Hovdalafältet som ofta översvämmas och där inte överskrider tillrinningen ett "normalår". Miljönämn- grundvatten pumpas ut för att göra åkrarna bruknings- den och Hässleholms Vatten AB har länge stridit emot bara bör effektueras dels för att minska belastningen på detta synsätt dels ur resurshushållningssynpunkt då det Finjasjön dels för att skapa trovärdighet i kraven mot en- inte är rimligt att vi i vår kommun och region som är skilda lantbrukare att vidta åtgärder i form av våtmarker, lyckligt lottade med hyfsat rikligt med drickbart grund- skyddszoner, anpassa val av gröda med mera. vatten ska ta oss rätten att använda detta för bevattning av "okänsliga grödor" som potatis och sockerbetor. Kom- munen accepterar att grundvatten brukas för bevattning av jordgubbar och grönsaker (som inte är rotfrukter) för

154 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling I Hässleholms kommun finns 18 vattenskyddsområden. Dessutom är Mjölkalångafältet utpekat som framtida strate- giskt vattenskyddsområde. Skala 1:200 000

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 155 VATTENSKYDDSOMRÅDEN

direkt konsumtion. Dock anser kommunen att tekniken med kaskadbevattning vara i strid med miljöbalken då det finns mindre resursslösande teknik som till exempel droppbevattning. För bevattning av potatis, sockerbetor mm bör lantbrukaren i stället använda uppsamlat ytvatten (som innehåller näringsämnen och kanske bekämpnings- medel som vi inte vill ha ut i åarna) En bonuseffekt är att bevattningen inte ger den kyleffekt på grödorna som grundvattnet gör.

Dels är det feltänkt att räkna på ett "normalår" då dels nederbörden inte är jämt fördelad över året, utan vi har den lägsta tillrinningen på sommaren när uttagsbehovet är som störst. Detta späds ju sedan på av att behovet av be- vattning blir större ett torrår då även tillrinningen är lägre. Det som då händer är inte att vattentäkterna plötsligt si- nar utan "sänktratten" blir större och därmed sugs det in vatten från ett större område än vad vattenskyddsområdet täcker. Grundvattnet i de stora grundvattenfyndigheter vi har i Vinslöv - Ignaberga och Tyringe - Mjölkalånga mås- te skyddas för nuvarande och kommande generationers dricksvattenförsörjning i ett regionalt perspektiv.

VATTENSKYDDSOMRÅDEN Hässleholms kommun försörjer sig med eget dricksvat- ten från grundvattentäkter, djupborrade brunnar och grusfilterbrunnar. För att skydda grundvattentäkterna finns fastställda vattenskyddsområden med tillhörande vattenskyddsföreskrifter. I Hässleholms kommun finns 18 vattenskyddsområden. 14 av dessa skyddar vatten- försörjningen till Hässleholms kommuns dricksvatte- nanläggningar, ett skyddar vattenförsörjningen till Osby kommuns dricksvattenanläggning och tre skyddar vatten- försörjningen till privata dricksvattenanläggningar (en- skilt vatten).

Vattenskyddsområde delas in i primär, sekundär och ter- tiär skyddszon. Generellt beräknas en påverkansrisk på 100 dygn i primär zon med syfte uppnå rådrum vid akut förorening och ett år i sekundär zon med syfte bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller förbättra kvaliteten. Ti- digare beräknades inre skyddszon utifrån 2 månader och yttre skyddszon som nu 1 år. Det innebär att flera av våra skyddsområden har inre/primär skyddszon beräknad på 2 månader. Flera av vattenskyddsområdena behöver upp- dateras geografiskt utifrån nyare beräkningsmodeller och ändrade faktiska uttag. Även skyddsföreskrifterna behöver uppdateras.

156 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VATTEN

Vattenskyddsområdet i Sösdala håller på att uppdateras, Det långsiktiga skyddet för vattentäkter är svagt idag, och skyddsområdet har även utökats för att omfatta drickvat- många andra intressen kan få företräde framför tryggad tenuttagen i Fredriksberg, som idag saknar skydd. Skydds- vattenförsörjning. Medvetenheten om vattenresursernas området i Hässleholm vid Galgbacken revideras också, långsiktiga värde behöver öka och dricksvattnet behöver både föreskrifter och utbredning. få ett mycket starkare skydd.

Inom vattenskyddsområdena begränsas bland annat han- tering och lagring av kemikalier och petroleumprodukter, användning av kemiska bekämpningsmedel och schakt- ning. Regleringen i vattenskyddsföreskrifterna är unik för respektive vattenskyddsområde.

Kommunen utreder för en ny framtida huvudvattentäkt på Mjölkalångafältet. I framtiden kan även utökat vatten- uttag bli aktuellt i Vinslöv-Ignaberga. En kommunal vat- tenförsörjningsplan är under utarbetande och ingår som en del i kommunens VA-plan som är på remiss samtidigt som översiktsplanen är på samråd.

Ställningstagande Vatten Tillgång på framtida råvatten ska säkerställas genom framtida vattenskyddsområden för Mjölkalångafältet och utökning av Vinslöv-Ignaberga.

Planering inom vattenskyddsområde måste överensstämma med vatttenskyddsföreskrifterna.

Vattenskyddsområden ska värnas i enlighet med förskrifterna och vattenskyddsområdets syfte.

Grundvattnet i de stora grundvattenfyndigheter vi har i Vinslöv - Ignaberga och Tyringe - Mjölkalånga måste skyddas för nuvarande och kommande generationers dricksvattenförsörjning i ett regionalt perspektiv.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 157 JORDBRUKSMARK

Jordbruksmark

Hur säkerställer vi vår förmåga att producera livsmedel och andra allmänna nyttigheter? (Foto: AM-tryck)

Skåne län har en stor andel värdefull jordbruksmark som statligt intresse enligt miljöbalken. Inom planområdet är högt klassad med avseende på produktionskapacitet. har jordbruksmarken runt Vinslöv högst klassning, För att möta den ökade efterfrågan på bostäder och varför det är extra viktigt att Vinslöv inte sväller utåt, industrimark, handelsområden samt infrastruktur har utan snarare växer inåt. Hela planförslaget innebär trycket ökat på Skånes jordbruksmarker. Den odlingsbara att tillkommande bebyggelse främst ska ske genom marken är därför en resurs som bör hushållas med. förtätning och omvandling. Jordbruksmarken värnas. Jordbruksmarken saknar status som riksintresse och det åligger kommunerna att i ett tidigt skede hushålla med jordbruksmarken. Säkerställandet av vår förmåga att producera livsmedel och andra allmänna nyttigheter kopplade till bevarande av jordbruksmark är även ett

Ställningstagande Jordbruksmark Exploatering av oexploaterad mark ska minimeras.

Den oexploaterade mark som tas i anspråk ska användas på ett effektivt och hållbart sätt även på lång sikt. Detta innebär att den utbyggnad som sker görs i goda kollektivtrafiklägen.

158 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET

Miljö, hälsa och säkerhet

Det är av största vikt att ta hänsyn till olika riskfaktorer vid planering av kommunens mark- och vattenanvändning. Farligt gods och miljöfarlig verksamhet ska lokaliseras så att de inte utgör någon risk för människan. Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige, inte minst i vår väg- och järnvägstäta kommun. Även andra miljöfrågor, mark- eller luftföroreningar och förekomst av radon måste utredas för att säkerställa en god livsmiljö.

OMGIVNINGSBULLER sammanhängande områden som är bullerfria. Det är en Buller är oönskat ljud och ett av våra största kvalitet värd att värna. Se mer om bullerfria områden i folkhälsoproblem. Forskning visar att buller påverkar avsnittet Natur och friluftsliv. människors hälsa negativt genom påverkan av störd sömn, vila, prestationsförmåga och inlärning. Buller kan Trafikbuller också skapa stress och det finns visade samband mellan Trafikbullerförordningen trädde i kraft 2015 med hjärt- och kärlsjukdomar och långvarig exponering av en ändring i juli 2017. Förordningen innehåller trafikbuller. I miljömålet ”God bebyggd miljö” anges att bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer. Det spårtrafik, vägar och flygplatser vid nybyggnation av gäller både trafikbuller och annat omgivningsbuller samt bostäder. Ändringarna som gjordes i både plan- och att inomhusmiljöer ska vara bra. bygglagen och miljöbalken innebär en samordning av bedömningen av olägenhet för människors hälsa som Det som främst skapar buller för boende och gäller omgivningsbuller. skolverksamhet i Hässleholms kommun är väg- och spårtrafik men även omgivningsbuller från industrier och andra verksamheter. Även fritidsverksamheter som skytte och motorsport har en bullerpåverkan på sin omgivning.

Hässleholm kommun är en kommun med många järnvägar och större vägar. Under 2018 genomfördes en bullerkartläggning för väg- och järnvägstrafiken inom Riktvärde för buller. kommunen. Kartläggningen omfattar både statliga och kommunala vägar. Beräkningarna är utförda Bestämmelserna ska tillämpas vid bedömningen av om utifrån trafikflöden från 2018. Bullerkartläggningen kravet på förebyggande av olägenhet för människors omfattar dygnsekvivalent ljudnivå och maximal hälsa i plan- och bygglagen är uppfyllt i planläggning, ljudnivå nattetid för väg- och spårtrafik separat samt bygglov och förhandsbesked. sammanvägda nivåer. Bullerkartläggningen är även kopplad till befolkningsstatistik vilket redovisar antalet För bostadsbyggnader gäller att de ska lokaliseras till beräknade bullerexponerade i intervall om 5 dBA. mark som är lämplig med hänsyn till möjligheterna Denna kartläggning ska användas vid fortsatt planering, att förebygga olägenhet för människors hälsa med lovgivning. Kartläggningen är också ett underlag för hänsyn till omgivningsbuller. De ska också utformas det åtgärdsprogram som bör tas fram. Ansvaret för och placeras på den avsedda marken med hänsyn till åtgärder kopplat till kommunala vägar ligger på tekniska möjligheterna att förebygga olägenhet för människors nämnden. hälsa. Bullerexponerade platser bör undvikas.

Motsatsen till bullerutsatta områden är bullerfria Vid planläggning och vid bygglovgivning utanför områden. Under 2019 genomfördes en kartläggning av detaljplanelagt område är den viktigaste faktorn bullerfria områden för att uppdatera det underlag som valet av plats för en viss användning. Det ställs krav togs fram under tidigt 2000-tal. Hässleholms kommun på bullerutredning i alla prövningar om det inte är har en god tillgång på bullerfria områden - stora uppenbart orimligt. Trafikbullerförordningen ställer krav

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 159 OMGIVNINGSBULLER

på att riktvärdena ska uppfyllas och att placering och Industri- och annat verksamhetsbuller utformning av bostadshusen ska bli lämplig. Om inte Bullerpåverkan från industrier och verksamheter samt detta är tillräckligt kan det vara nödvändigt att också även ljud från teknisk utrustning som exempelvis fläktar ställa krav på skyddsåtgärder för att skapa en hälsosam och kompressorer är numera även reglerat samordnat och säker miljö. i plan- och bygglagen och miljöbalken. Det innebär samma bullerutredningskrav på denna typ av buller som Vid förtätning i befintlig mångfunktionell för trafikbuller vid detaljplanläggning, bygglovsprövning bebyggelse är det ett krav att göra bullerutredning och förhandsbesked. med bullerberäkningar så tidigt som möjligt i detaljplaneläggningen om kommunen eller exploatören Boverket har riktlinjer för industri- och annat avser att bygga bostäder på bullerexponerade platser. verksamhetsbuller som ska tillämpas vid exempelvis bostads- och skollokalsplanering. Boverket använder Även skolor, förskolor och vårdboende kan i vissa sig av tre bullerzoner för att definiera lämpligheten för avseende jämställas med bostadsbyggnader, under bostäder och annan bebyggelse. Zon A innefattar en den tiden som verksamheten normalt pågår. Även ljudmiljö på under 50 dBA på dagtid och under 45 dBA angränsande friytor för utevistelse vid dessa verksamheter kvälls- och nattetid. Här bör bostadsbebyggelse utan kan jämställas med uteplats vid bostadsbyggnad. bulleranpassad utformning kunna accepteras i planering För skolor och förskolors utemiljöer har Boverket år och bygglovsprövning. Ljudmiljön inom zon B uppgår 2015 tagit fram en vägledning (Gör plats för barn till 60 dBA dagtid, och 55 respektive 50 dBA kvälls- och och unga! En vägledning för planering, utformning nattetid. Här menar Boverket att bostadsbebyggelse och förvaltning av skolans och förskolans utemiljöer, bör kunna motiveras om bebyggelsen bulleranpassas Boverket 2015:8). Här beskrivs att det är önskvärt med samt förses med en ljuddämpad sida. Inom zon C ett dagsvärde på högst 50 dB ekvivalentnivå för de delar bedömer Boverket att bullernivån från industri eller av skolgården som är avsedda för lek, rekreation och annan verksamhet är för hög för att vara lämplig för pedagogisk verksamhet. Övriga ytor rekommenderas ha bostäder. Här rör det sig om bullernivåer på över 60 högst 55 dBA ekvivalentnivå. Ljudmiljön har betydelse dBA dagtid, och över 55 respektive 50 dBA kvälls- och för barns utveckling och lärande. Miljöavdelningen i nattetid. Dessa riktnivåer kan användas vid planläggning Hässleholms kommun har en vägledning vid start av av exempelvis vårdlokaler eller skolmiljöer. Zon A anger skola, förskola och fritidshem (antagen av dåvarande exempelvis en önskvärd högsta bullernivå för de områden miljönämnden 2014-12-16, reviderad 2018-01-23). av skol- eller förskolegårdar som används rekreativt eller Den anger att inomhusnivåerna inte bör överskrida för pedagogisk verksamhet (50 dBA). Vägledningen ska 30 dBA ekvivalentnivå och 45 dBA maximalnivå. tillämpas för de tidpunkter då lokalerna används. Barnens vistelseyta utomhus bör utformas enligt Naturvårdsverkets riktvärden för buller från väg- och järnvägstrafik på skolgårdar (2017).

Riktvärde för buller på skolgård

160 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling OMGIVNINGSBULLER

Bullernivå inomhus Bullerfria områden Ljudnivåer inomhus har samma krav som tidigare 30 Bullerfrihet innefattar områden som har en ekvivalent dBA ekvivalent ljudnivå och 45 dBA maximal ljudnivå sammanvägd bullernivå på max 30 dBA (Leq) och en vilket i bullerutsatta områden ställer stora krav på fasad- högsta maximal bullernivå på max 55 dBA (Lmax). och fönsterreduktion för att klara inomhusvärdena. Bullerfrihet är en kvalitet, som redan idag är mer Den samordnade regleringen av plan- och bygglagen och sällsynt och tenderar att minska. Därmed bedöms miljöbalken innebär att bullervärdena i detaljplanens bullerfria områden bli alltmer ovanliga, i synnerhet i det beskrivning och i bygglovsbeslutet får bindande verkan urbaniserade och tätbefolkade Skåne. Bullerfria områden i miljöbalkens tillsyn vid klagomål på omgivningsbuller. är därför viktiga att bevara och utveckla tillsammans med Om bullervärdena däremot överskrids eller har beräknats de andra värdena som ofta sammanfaller med bullerfrihet på ett felaktigt sätt, kan tillsynsmyndigheten för – stillhet, frånvaro av störande ljud och ljus, upplevelser miljöbalken ingripa med föreläggande om åtgärder. I i naturen med höga biologiska värden och aktiviteter i de fall som de faktiska ljudnivåerna inte avviker från friluftsområden. de fastställda bullervärdena som angivits i detaljplanen eller bygglovsbeslutet, krävs det synnerliga skäl Bullerfrihet är en resurs viktig att skydda för kommande för att tillsynsmyndigheten ska kunna agera i ett generationer. klagomålsärende om buller. Se mer om bullerfria områden i avsnittet Natur och friluftsliv.

Ställningstagande Omgivningsbuller Risker med buller, vibrationer, markföroreningar och elektromagnetiska fält ska beaktas och utredas i planeringsprocessen.

Bostadsbyggnader och annan känslig bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenheter för människors hälsa med hänsyn till omgivningsbuller.

Bästa möjliga ljudnivå ska alltid eftersträvas vid byggande av nya bostäder och skolverksamhet. Det är inte enbart lägsta godtagbara ljudkvalité som ska klaras.

Vid förtätning och byggande i mer bullerutsatta områden, placera mindre känslig bebyggelse som bullerskärmar för den mer känsliga bebyggelsen eller vidta andra bullerdämpande åtgärder så att en god ljudmiljö kan uppnås.

Skolor, förskolor och vårdboende ska säkerställas tillgång till utevistelseytor som har god ljudmiljö.

Åtgärdsprogram för trafikbuller för kommunala vägar ska tas fram och hållas aktuellt.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 161 VIBRATIONER

VIBRATIONER Trafik både på väg och järnväg kan ge upphov till markvibrationer som i förlängningen kan leda till vibrationsstörningar för närliggande bostäder. Det finns i huvudsak tre faktorer som påverkar vibrationer; vibrationskällan, avstånd till källan och geologin.

Vid ombyggnation av riksvägar till 2+1 vägar innebär det att trafiken kommer närmare bebyggelse då hela körfältet används och inte bara som en vägren. Det har gett effekten att boende får ökade vibrationer i bostaden.

Vibrationsstörningar från järnvägstrafik är mer omfattande. Storleken på alstrad vibration från järnväg beror på hastigheten och vikten av passerande tåg. Av stor betydelse är också spårets standard och grundläggning. En jämn bana minskar risken för vibrationer.

De bostäder som utsätts för höga och permanenta vibrationer återfinns således utmed järnvägen och Trafikverket har därför valt att fokusera på järnvägsstråken när det gäller kartläggning av vibrationsstörningar.

Skånebanan mellan Hässleholm och Kristianstad utgör enligt Trafikverket en av dessa sträckor där vibrationer med nivåer över 0,7 mm/s kan förekomma och detta måste tas hänsyn till vid planerad bebyggelse längs denna järnvägssträcka.

Ställningstagande Vibrationer Risker med buller, vibrationer, markföroreningar och elektromagnetiska fält ska beaktas och utredas i planeringsprocessen.

Vibrationsutredningar ska göras i detaljplan och bygglovsprövning vid byggande nära järnvägar eller planerade nya spår. Att i efterhand åtgärda vibrationsstörningar i bostadsbebyggelse är svårt.

162 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKVALITETSNORMER

MILJÖKVALITETSNORMER för PM 10 i Hässleholms kommun jämfört med 25 % inom samverkansområdet Skåne. Vägtrafiken är även en Miljökvalitetsnormer för utomhusluft stor bidragande utsläppskälla för partiklar både PM 10 Miljökvalitetsnormerna syftar till att skydda människors och 2,5. hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Regeringen har utfärdat Vid en förtätningsutveckling av bostäder är det en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för angeläget att inte öka partikelhalten i luften genom utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (2010:477). ökad uppvärmning av bostäderna genom småskalig Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela vedeldning. Hälsoeffekterna från luftföroreningarna kan landet. Det finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid/ främst påverka luftvägarna hos astmatiker och barn som kväveoxider, partiklar (PM10/PM2,5), marknära ozon, är en mer känslig grupp i befolkningen. Vid en tätare bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bebyggelsestruktur behöver uppvärmningsalternativ som bens(a)pyren. exempelvis fjärrvärme och solenergi finnas vilka inte leder till en ökning av partikelutsläppen. Då bör även Sedan införandet av miljökvalitetsnormerna för klagomål på vedeldning minska i tätorterna. luftkvalitet har alla kommuner skyldighet att kontrollera och ha kunskap om kommunens utomhusluftkvalitet. Förtätning av boendestrukturen i kommunen kan till Där ingår att rapportera in uppgifter om luftkvaliteten viss del komma att påverka och öka trafikströmningarna till den nationella datavärden (SMHI) och att informera lokalt i exempelvis vissa områden, dock inte i sådana kommuninvånarna om halter av luftföroreningar som nivåer att miljökvalitetsnormerna för luft riskerar att preciseras i luftkvalitetsförordningen. överskridas.

Hässleholms kommun är medlem i Skånes Luftvårdsförbund och deltar i samordnad kontroll av luftkvalitet. Genom att ingå i samverkansområdet uppfyller vi som medlemskommun samtliga krav enligt miljöbalken som är kopplade till kontroll av utomhusluften.

Luften i Hässleholm bedöms vara förhållandevis god och vi har inga föroreningshalter som överskrider miljökvalitetsnormerna.

I ”Årsrapporten för Hässleholms kommun – 2018” från Skånes luftvårdsförbund framgår att luftföroreningshalter för både kväveoxid och partiklar (PM10 och PM2,5) ligger klart under miljökvalitetsnormen och den undre tröskeln i Hässleholms kommun och Hässleholms stad. Bakgrundsmätningar görs kontinuerligt i Hissmossa. Kompletterande mätningar har utförts i Hässleholms stad i ett trafikerat gaturum under 2019 men resultatet är ännu inte redovisat.

Vägtrafiken och småskalig vedeldning är de dominerande utsläppskällorna i Hässleholms kommun. Vår kommun utmärker sig i jämförelse med hela Skåne. Höga partikelutsläpp kommer till största delen från småskalig Beräknade årsmedelvärden av partiklar PM inom kommunen (µg/m3). vedeldning. Vedeldning utgör 52 % av partikelutsläppen 2,5 (Bild: Skånes luftvårdsförbund)

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 163 MILJÖKVALITETSNORMER

Beräknade årsmedelvärden av kvävedioxid inom kommunen (µg/m3). (Bild: Skånes luftvårdsförbund)

164 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKVAITETSNORMER

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller Miljökvalitetsnormer för vatten Den 1 juli 2004 trädde förordning (2004:675) om Syftet med EUs ramdirektiv för vatten som antogs omgivningsbuller i kraft. Förordningen genomför år 2000 är att skapa en helhetssyn på Europas bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG om bedömning och de enskilda ländernas vattenresurser och att och hantering av omgivningsbuller i svensk lagstiftning få en enhetlig, sammanhållen och övergripande (ref). Syftet med direktivet är att samordna bullerarbetet lagstiftning för förvaltning av vatten (sjöar, vattendrag, i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kustvatten och grundvatten). Sverige är indelat i kartläggnings- och bedömningsmetoder, information fem vattendistrikt och huvuddelen av Hässleholms till allmänheten och fastställda handlingsplaner kommun avvattnas via Helgeåns vattendragssystem (åtgärdsprogram). till Södra Östersjöns vattendistrikt. Vi har också avrinning i kommunens västra del till Rönne å och i I förordningen om omgivningsbuller ställs krav på att nordväst till Lagan vilka båda mynnar i Västerhavets Trafikverket och kommuner med mer än vattendistrikt. Vattenmyndigheterna tar 6-åriga 100 000 invånare ska kartlägga buller och upprätta beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och åtgärdsprogram vart femte år. Naturvårdsverket ansvarar miljökvalitetsnormer för respektive vattendistrikt. för att sammanställa och redovisa kartläggningarna och åtgärdsprogrammen till EU-kommissionen. Miljökvalitetsnormer (MKN) är styrande för kommunernas planering och myndighetsutövning. Enligt Trafikverket har skyldighet att kartlägga buller och Vattendirektivet är målet att alla vattenförekomster inom upprätta åtgärdsprogram för järnvägstrafik vid järnvägar Hässleholms kommun ska uppnå minst god kemisk- och med en turtäthet på mer än 30 000 tåg per år. För ekologisk status under förvaltningscykel 3 (år 2016 - Hässleholms kommuns del så omfattas Södra stambanan 2021). Inga åtgärder får vidtas som skulle innebära en av Trafikverkets skyldigheter. försämring av en miljökvalitetsnorm.

Trafikverket har ett åtgärdsprogram för 2019-2023. Det Även grundvattenförekomster omfattas av framkommer i programmet att samhällsplanering och en miljökvalitetsnormerna. Särskild hänsyn ska tidig dialog med kommuner är viktigt i arbetet med att tas till vattenkvalitet och grundvattenbildning i minska bullerstörningar. I Trafikverkets åtgärdsprogram inströmningsområden till grundvattenförekomster finns även långa bullerskärmar, fasadåtgärder och inköp eftersom föroreningar i dessa områden löper störst risk av utsatta fastigheter med. Bullerdämpande spårunderhåll att förorena grundvatten. är också en åtgärd som planeras. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska vara Nya stambanan kommer att öka bullerpåverkan på vägledande för de åtgärder som behöver vidtas i syfte att befintliga bostäder som redan idag påverkas av buller uppnå miljökvalitetsnormerna. men troligen även bullerpåverka bostäder och bebyggelse som idag inte ligger nära befintlig järnväg. Framtida De åtgärder som kommunen kan genomföra är att bullerpåverkan beror på nya stambanas lokalisering och använda sig av miljökvalitetsnormerna som verktyg i utformning. arbetet med planprocesser.

Nya stambanan ska ge utrymme för ökad godstrafik I kommunens VA-strategi (2019) beskrivs vilka och regional trafik på befintliga södra stambanan. Det Riktlinjer, Strategiska val och Prioriteringsgrunder innebär att bullerpåverkan från godstrafiken och en ökad Hässleholms kommunfullmäktige beslutat. regional tågtrafik kommer att öka för befintliga och planerade bostäder nära befintliga stambanan.

Ställningstagande Miljökvalitetsnormer Översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen ska genomföras så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 165 TRANSPORT AV FARLIGT GODS MILJÖFARLIG OCH FARLIG VERKSAMHET

TRANSPORT AV FARLIGT GODS Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter med egenskaper som kan skada människor och miljön, om de inte transporteras på ett säkert sätt. För att transportera farligt gods pekar man ut speciella transportleder för farligt gods.

I Hässleholm är väg 21, väg 23, väg 24, väg 117 och väg 119 utpekade som rekommenderade vägar för farligt gods, dessutom framförs farligt gods på järnvägarna. Detta innebär att vid dessa vägar ska det finnas säkerhetsavstånd mot bostäder och annan bebyggelse. Dokumentet ”RIKTSAM-Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen” (Länsstyrelsen i Skåne, 2007:06) tillämpas vid planering. Läs mer om rekommenderade farligt gods-leder under rubrikerna Mobilitet och infrastruktur och Riksintresse kommunikationer.

Farligt gods transporteras på särskilt utpekade transportleder - både vägar och järnvägar. (Foto: Jens Christian)

Ställningstagande Transport av farligt gods Kommunen avser verka för att väg 117 inte längre ska vara rekommenderad väg för farligt gods. Kommunens skäl till detta är att väg 117 går rakt genom stationsorterna Bjärnum och Vittsjö, vilket får negativa konsekvenser avseende barriärverkan, trafiksäkerhet, buller, vattenskyddsområde och utsläpp till luft. I tidigare översiktsplaner har diskussion funnits om omledning av väg 117, (förbifarter) så att orterna längs vägen skulle besparas de negativa konsekvenserna som trafiken medför. Med nuvarande planeringsprinciper och modeller för beräkning av samhällsekonomisk nytta går det inte längre att planera för en omläggning av väg 117. Att inte längre ange väg 117 som rekommenderad led för farligt gods leder till en lättnad för Bjärnum och Vittsjö. Konsekvensen av förslaget väntas bli att farligt gods mellan E4 och östra Skåne istället leds via riksväg 23 eller riksväg 24.

166 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling X

X

X

VÄG 117 X

X

X RV 23 RV 24

X VÄG 119

RV 21

RV 21

RV 23

Rekomenderad led för farligt gods S Väg 117 bör utgå som rekommenderad led för farligt gods.

K Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 167 M- H D -- MILJÖFARLIG OCH FARLIG VERKSAMHET

MILJÖFARLIG OCH FARLIG VERKSAMHET A och B-verksamheter som får tillstånd för sin Översiktsplanering ska genom planering av mark verksamhet med särskilda villkor som ska följas, får och vatten förebygga risker för hälsa och säkerhet. även då en tillåtlighet eller rättighet att bedrivs sin Bostadsbebyggelse bör av många skäl avskiljas från verksamhet och får störa sin omgivning i den omfattning industriell verksamhet, i synnerhet om denna hanterar som tillståndet och villkoren omfattar. C -verksamheter farliga ämnen eller på annat sätt medför störningar som men även U-verksamheter får oftast ett föreläggande om kan leda till olägenhet för människors hälsa. Ambitionen försiktighetsmått från miljö- och stadsbyggnadsnämnden att förtäta våra urbana miljöer, men också pröva som ska följas. Dessa verksamheter har dock ingen möjligheten till ny markåtkomst för bostadsbebyggelse tillåtlighet eftersom de inte har ett miljötillstånd. Kraven i närheten av verksamhetsområde eller i tidigare på verksamheterna kan därför skärpas om störningarna verksamhetsområde, ställer ökade krav på en förutseende förändras eller behöver begränsas för omgivningen. och långsiktig planläggning på en övergripande nivå. Det är därför viktigt att ta hänsyn till miljöfarliga, störande Mindre miljöfarliga verksamheter som inte är och farliga verksamheter i kommunens planering. anmälningspliktiga enligt miljöprövningsförordningen det vill säga U-verksamheter får starta sin verksamhet I Hässleholms kommun är det miljö- och enligt miljöbalken utan att i förväg informera stadsbyggnadsnämnden som har tillsynen över miljöfarlig tillsynsmyndigheten. Därför är det inte sällan som verksamhet och Räddningstjänsten som har tillsyn över det i efterhand uppstår klagomål från omgivningen farliga verksamheter. på verksamheter som är U-anläggningar med störningspåverkan. Det är angeläget att mindre Miljöfarlig verksamhet miljöfarliga verksamheter som kan vara störande Miljöfarlig verksamhet är all användning av mark, för sin omgivning lokaliseras till lämplig mark byggnader och anläggningar som kan ge upphov till och byggnader. Därför är det problematiskt med utsläpp i mark och vatten eller som kan medföra mångfunktionell bebyggelse som kan få inrymma olägenhet människor eller miljön. Det omfattar även störande U-verksamheter som exempelvis mindre till exempel buller, lukt, utsläpp i vatten eller luft, lackeringsverksamhet eller bilverkstäder. vibrationer och ljusstörning. Definitionen av miljöfarlig verksamhet finns i miljöbalken 9 kap. 1 §. I Hässleholms kommun finns 27 B-verksamheter, 140 C-verksamheter och 71 U-verksamheter (med Miljöfarliga verksamheter delas i regelbunden miljötillsyn). Därutöver finns ett stort antal miljöprövningsförordningen in i olika prövningsnivåer, U-verksamheter som inte har besök med regelbundenhet. A-, B-, C- eller U-verksamheter. För att få anlägga och driva en miljöfarlig verksamhet krävs ett tillstånd eller Verksamheter som kan vara störande för omgivningen anmälan. med exempelvis industribuller, luftutsläpp och mycket tunga transporter, ska vara placerade i särskilda - A-verksamheter tillståndsprövas av Mark-och verksamhetsområden i orternas utkanter för att inte miljödomstolen orsaka störningar för bostäder och känslig bebyggelse.

- B-verksamheter tillståndsprövas av miljöprövningsdelegationen inom länsstyrelsen

- C-verksamheter anmäls till miljö-och stadsbyggnadsnämnden

- U-verksamheter prövas normalt inte, frivillig anmälan till miljö- och stadsbyggnadsnämnden kan göras

168 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖFARLIG OCH FARLIG VERKSAMHET

Farlig verksamhet Sevesoverksamhet Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär Verksamheter som hanterar stora mängder kemikalier fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på kan omfattas av lagen och förordningen om åtgärder människor eller miljön. Sådana anläggningar omfattas för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga av skyldigheterna i 2 kap. 4§ i lagen om skydd mot kemikalieolyckor. Denna lagstiftning kallas förenklat olyckor. Det är länsstyrelsen som efter samråd med "Sevesolagstiftningen" efter staden Seveso i Italien där kommunen beslutar om vilka anläggningar i länet som en stor olycka inträffade 1976. Syftet med lagstiftningen ska omfattas av bestämmelserna om farlig verksamhet. är att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och Räddningstjänsten är tillsynsmyndighet för farliga den vänder sig till verksamheter som hanterar stora verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor. mängder kemikalier. Verksamheter som omfattas av I Hässleholms kommun finns det idag (2020) tre ”Sevesolagstiftningen” klassas per automatik som farlig anläggningar som är klassade som farliga verksamheter verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. enligt lagen om skydd mot olyckor. ”Sevesolagstiftningen” är uppdelad i två kravnivåer, en högre och en lägre. Vilken kravnivå som verksamheten får beror på mängden kemikalier som hanteras samt vilka risker som verksamheten medför. Enligt ”Sevesolagstiftningen” har alla personer som löper risk för en allvarlig kemikalieolycka vid en Sevesoverksamhet på lägre respektive högre kravnivån rätt att få information om vilka risker som föreligger vid verksamheten, vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas, och hur de förväntas agera om en allvarlig olyckshändelse inträffar.

Länsstyrelsen är operativ tillsynsmyndighet avseende att tillse att de bestämmelser som utfärdats utefter ”Sevesolagstiftningen” efterlevs. I Hässleholms kommun finns idag (2020) två verksamheter som omfattas av den lägre kravnivå.

Ställningstagande Miljöfarlig och farlig verksamhet Ny miljöfarlig eller störande verksamhet ska lokaliseras till utkanter av orterna och på sikt ska även befintliga störande eller miljöfarliga verksamheter flytta till verksamhetsområde för industri om så är möjligt.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 169 FÖRORENADE OMRÅDEN

FÖRORENADE OMRÅDEN planområdet) och ett objekt i Emmaljunga. I samhällsplaneringen är det viktigt att tidigt ta hänsyn till och undersöka markens tidigare användning för att Björstorps sågverk kunna planlägga för en lämplig markanvändning. Hur Sågverk med doppningsanläggning, huvudstudie förorenad mark ska hanteras, regleras i miljöbalkens genomförd, ansvarsutredning genomförd. Ansökan om tionde kapitel. Utgångspunkten är att förorenaren statligt bidrag för efterbehandlingsåtgärder inlämnats till ska betala sanering av marken. Men vem som bär naturvårdsverket. ansvaret slutgiltigt för efterbehandling föregås oftast av omfattande och komplicerade ansvarsutredningar. Detaljplan och bygglov Vid förtätning finns risk för att lucktomter och andra I Hässleholms kommun finns mark som har förorenats platser som förblivit obebyggda, särskilt centrala lägen, av tidigare verksamheter. Det gäller inte enbart platser kan historiskt ha lämnats just för att man har funnit där det funnits “traditionella industriverksamheter” utan det olämpligt att bebygga. Där kan det föreligga risk även platser där det funnits andra typer av verksamheter att marken är förorenad. Vid i stort sett all förtätning exempelvis nedlagda kommunala avfallsdeponier, och exploatering i bebyggd miljö bör man utgå ifrån nedlagda plantskolor och skjutbanor. att det finns en risk att marken kan vara förorenad. Markundersökning behöver därför göras för varje ny Platser där det inte har bedrivits någon formell detaljplan, åtminstone på en miniminivå: en historisk verksamhet alls kan också vara förorenade av andra inventering och kompletterande markprovtagning med anledningar, till exempel att marken i perioder har en riskbedömning för att visa markens lämplighet och använts som upplag eller består av fyllnadsmassor. eventuellt behov av saneringsåtgärder. Fyllnadsmassor kan vara svåra att känna till då det är historiska försyndelser och fyllnadsmassorna kan komma Förorenad mark ska saneras, men vilka åtgärder från källor utan koppling till ursprungsplatsen. Mark som krävs beror på vilken typ av förorening det rör kan även ha förorenats genom spridning från andra sig om. Det beror även på vad marken används till föroreningskällor, exempelvis tidigare verksamheter samt för närvarande eller vad marken ska användas till i längs järnvägar och vägar. framtiden. Innan en ny detaljplan antas måste det förorenade området vara så väl undersökt att man vet att Många områden i Hässleholms kommun har MIFO- det är möjligt att sanera marken till Naturvårdsverkets klassats (Metodik för Inventering av Förorenade riktvärden för den planerade markanvändningen. Det Områden) enligt Naturvårdsverkets metodik. måste vara tekniskt möjligt att sanera och dessutom gå Riskklassningen baseras på en fyrgradig skala. Ett att genomföra till en rimlig kostnad. I längden är det en kontinuerligt arbete pågår och för närvarande har vinst för både miljö och människa med ny användning 350 objekt identifierats och klassificerats. 6 objekt har av förorenade markområden eftersom marken blir klassat med mycket hög risk (klass 1) och 60 objekt undersökt och sanerad. Det är en insats som leder oss har klassats med hög risk (klass 2). 154 objekt har inte en bit på vägen mot måluppfyllelse av miljömålet Giftfri ännu riskklassats av olika anledningar. Objekten finns i miljö.Exploatering av jungfrulig mark ska minimeras. kommunens GIS-kartportal där man även kan få kort information om verksamheten och vilken riskklassning Utanför detaljplan och äldre detaljplaner som gjorts av objektet. Objekten är utspridda Markens lämplighet när det gäller markföroreningar ska över hela kommunen men med ökad frekvens vid även undersökas och bedömas vid förhandsbesked och verksamhetsområden. bygglovgivning utanför detaljplanelagt område.

Klass 1 – Mycket stor risk I samband med förtätning och omvandling i Av de sex klass 1 objekten som klassats med mycket mångfunktionell bebyggelse kommer markföroreningar stor risk, ligger fem objekt i Hässleholms stad (utanför att saneras vilket ger en positiv effekt ut miljösynpunkt.

Ställningstagande Förorenade områden Vid exploatering av befintliga och nya markområden eller vid förtätning ska marken undersökas på föroreningar efter en utförd historisk inventering av markområdet. Marken ska sedan saneras utefter de åtgärder och behov som föreligger och som markundersökningen visar.

170 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Potentiellt förorenade områden S

K Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 171 M- H D -- RADON

RADON av markradon i intervallen lågrisk samt nedre delen av Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i normalrisk. Då värdena ligger i normalriskintervallet berggrunden när radium sönderfaller. Långvarig betyder det att markradonhalterna är medelhöga. Det exponering för radongas ökar risken att utveckla betyder alltså inte att det är ”riskfritt”. lungcancer. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall per Tre områden har markerats som specialfall och där ligger år i Sverige och det är främst rökare som drabbas. halterna i normalriskintervallets övre del och lite däröver. Boverket har fastställt gränsvärden vid nybyggnation för Dessa områden ligger runt Verum, Tormestorp och radon i inomhusluften och för gammastrålning. Detta Nävlinge. finns beskrivet i Boverkets byggregler, BBR. Boverket Geografiskt går det inte att avgränsa markradonhalten har även allmänna råd om hur byggnader ska utformas eftersom den istället varierar med geologin. för att förebygga radonproblem. Boverket ansvarar för Markradonhalten inom de olika radonriskområdena miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”, där radon ingår. varierar därför. Det krävs en markradonundersökning för att ta reda på markradonhalten på specifika I nybyggnation av bostäder är inläckage från marken markområden. den huvudsakliga källan till radon i inomhusluften. I äldre befintliga hus kan istället byggnadsmaterialet, blå I samband med bygglovsprövning krävs lättbetong som avger radongas, även bidra till en förhöjd markradonundersökning. Vid förhöjda radongashalt i inomhusluften. Blåbetong användes markradonnivåhalter anläggs byggnaden radonskyddat mellan år 1929 och slutet av 1970-talet i ytterväggar, eller radonsäkert. Dessa krav ställs i bygglovet. innerväggar och mellan bjälkar i hus.

Det finns ett nationellt miljömål om att alla bostäder ska ha en radonhalt under 200 Bq/m³ senast 2020.

I större delen av Hässleholms kommun ligger halterna

Ställningstagande Radon Markradonfrågan ska hanteras i bygglovgivning genom krav på markradonundersökning och skyddsåtgärder vid byggnation.

172 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling RADON

Radon S

K Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 173 M- H D -- TEKNISK FÖRSÖRJNING

Teknisk försörjning

Särskilda utmaningar när det gäller teknisk försörjning finns i en kommun som Hässleholm, som är geografiskt stor och där det finns olika förutsättningar i olika delar av kommunen.

VATTEN OCH AVLOPP Dagvatten För att avleda dagvatten i samlad bebyggelse, leds Dricksvatten dagvattnet med hjälp av självfallsledningar, dag- Hässleholms Vatten hämtar grundvatten från vattenpumpstationer och ett antal dagvattenmagasin djupborrade brunnar och grusfilterbrunnar. Dessa till närliggande recipient. Dagvattenmagasinen brunnar ingår i skyddsområde där miljöfarlig verksamhet fungerar utjämnande vid höga flöden för att undvika inte får förekomma. Vattnet levereras till VA- översvämningar i dagvattensystemet och till viss abonnenterna via vattenledningar med hjälp av del även renande innan det når nedströms liggande tryckstegringsstationer och högreservoarer. vattendrag. Detta är även viktigt ur ett resurs- och kretsloppsperspektiv. Hässleholms Vatten genomför regelbundna kontroller av dricksvattnet för att säkerställa att den håller en VA-strategi och VA-plan kvalitet som är beslutad av Livsmedelsverket. Kommunfullmäktige har 2019 antagit VA-strategier för Vid krissituation där ordinarie dricksvattenförsörjning Hässleholms kommun som är ett viktigt dokument med av någon anledning inte kan användas styrande principer som denna översiktsplan lutar sig på. påverkas hela samhället. I händelse av att Arbete med framtagande av en VA-plan pågår. VA-planen det vanliga vattenledningsnätet inte skulle kunna är på remiss under samma tid som översiktsplanen är på brukas (till exempel genom olycka eller smitta), behövs samråd. Till utställningen kommer VA-planen att vara nödvattenförsörjning där mindre mängder vatten inarbetad i översiktsplanen. avsedda för mat, dryck och hygien levereras med hjälp av till exempel vattentankar som ställs upp på strategiska platser. För att kunna fatta korrekta beslut i en situation med nödvattenförsörjning finns det en nödvattenplan, i vilken bland annat viktiga

abonnenter, och lösningar för att säkra deras 9 WWW.HASSLEHOLM.SE ÿ4 4 %ÿ'8 %&'8 @29 7!#$! ÿ@4 $ÿ'8

@'$&

(

&

vattenbehov, på förhand har identifierats. Skulle det 0#

'

)

$

(

'

&

& %

$ VA-plan uppstå vattenbrist till följd av exempelvis långvarig torka, för Hässleholms kommun

"""# !ÿ  ÿ 26  5 44 % ÿ234  !'&% Antagen av kommunfullmäktige, 2020-xx-xx är detta något som avhjälps med så kallat reservvatten. #ÿ    !  ÿ$1ÿ &%!
!!$ Spillvatten Hässleholms Vatten har 15 avloppsreningsverk som renar avloppsvattnet från fasta ämnen, organiska föreningar, fosfor och kväve. Reningen sker antingen i reningsverken, trestegsreningsverken eller i infiltrationsanläggningar och markbäddar. Reningen

Stadsbyggnadskontoret sker också i dammar och våtmarker, så kallad ekologisk Naturvårdsstrategier Hässleholms kommun reningsteknik. Verksamheten på reningsverken regleras av tillstånd och kontrollprogram som fastställts av Länsstyrelsen eller kommunens miljö- och VA-strategier för Hässleholms kommun antogs 2019, arbete med stadsbyggnadsnämnd. Tillsynen på alla reningsverk sköts en VA-plan pågår. VA-planen är på remiss samtidigt som över- av kommunens miljö- och stadsbyggnadsnämnd. siktsplanen är på samråd.

174 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling VATTEN OCH AVLOPP

VA verksamhetsområde vatten VA verksamhetsområde spillvatten VA-verksamhetsområde för dricksvatten.S VA-verksamhetsområde för spillvatten.S K K M- H D -- M- H D --

VISION I VA-STRATEGIN, ÅR 2035:

Alla kommuninvånare har en trygg och långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning med avseende på kvalitet och kvantitet.

Alla kommunens sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status.

Allt dagvatten i kommunen berikar miljön.

VA verksamhetsområde dagvatten VA-verksamhetsområde för dagvatten.S K M- H D --

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 175 VATTEN OCH AVLOPP

Ställningstagande Vatten och avlopp VA-frågorna ska säkerställas tidigt i den kommunala planprocessen och vara förankrade i den politiska organisationen.

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska vara vägledande för de åtgärder som vidtas i syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna.

Vattenförsörjningsplanen ska stämmas av mot Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län.

Genom information, rådgivning och tillsyn ska kommunen verka för att allmänna, gemensamma och enskilda avlopp uppfyller krav på rening och utformning.

All ny bebyggelse ska omfatta långsiktigt hållbara lösningar för dricksvatten, spillvatten och dagvatten med hänsyn till hälsa, miljö och ekonomi.

Arbetet med VA-planeringen ska utgå från avrinningsområdet.

För att säkerställa att uppsatta mål nås ska VA-planeringen innefatta ett kontinuerligt uppföljningsarbete.

Kommunen ska verka för en god kommunikation med invånarna och ökad medvetenhet i frågor som rör vatten- och avloppsförsörjning.

Samverkan med andra kommuner ska beaktas inför beslut och åtgärder i VA-planeringen.

Översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen ska genomföras så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.

Kommunen, eller ett av kommunen helägt bolag, ska äga och driva den allmänna VA-anläggningen.

VA-åtgärder med syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten ska prioriteras där åtgärderna beräknas ha störst effekt.

Vid genomförande av åtgärder med syfte att minimera negativa konsekvenser av en översvämning ska samhällsviktig verksamhet prioriteras.

176 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling AVFALL

AVFALL

Hässleholms kommun har en lång tradition av mycket god service när det gäller källsortering och fastighetsnära insamlingssystem för villor, fritidshus och flerfamiljshus vilket ger bättre utsorteringsgrad. Det är viktigt att detta ÿbrÿ qpq h upprätthålls för minskad miljöpåverkan. dhÿp v r† defg ƒ„e bcc y€‚ a cÿwx uve Enligt Miljöbalken ska varje kommun ha en st renhållningsordning. Renhållningsordningen innehåller en avfallsplan och de föreskrifter om avfallshantering som gäller för kommunen. En avfallsplan är hela kommunens strategiska plan i avfallsfrågor. ÿ Hässleholms kommuns renhållningsordning FG87 CÿDE ÿ består av två delar, Renhållningsföreskrifter och 9B UXEY ÿ9@A 8FW Resursoptimeringsplanen ”Hässleholm 2020 är 678 TÿUV QÿRS Skånes Vintagecentrum”. Arbete med att uppdatera HI8P ERF` WDX ÿ resursoptimeringsplanen pågår. FH 7 R L 35 I ! 4'2' LT 2'3($ 7A 01' , ÿ)' ! ''(
 $%%& ÿ!"ÿ# Avfallsfrågor bör lyftas tidigt i den fysiska ÿ planeringen för att säkerställa goda förutsättningar för minimering, återvinning och miljömedveten hantering av avfall. I Hässleholms kommun finns Hässleholms kommuns renhållningsordning består av två delar, Renhållningsföreskrifter och Resursoptimeringsplanen ”Hässle- råd och anvisningar för transport, förvaring och holm 2020 är Skånes Vintagecentrum”. Arbete med att uppdate- dimensionering av hushållsavfall. Det är också viktigt ra resursoptimeringsplanen pågår. att renhållningsfordonens tillgänglighet beaktas i planeringen.

Ställningstagande Avfall: Avfallsfrågor ska lyftas tidigt i den fysiska planeringen för att säkerställa goda förutsättningar för minimering, återvinning och ökad miljömedvetenhet vid hantering av avfall.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 177 ENERGI

ENERGI naturskyddade områden. Matterödsåsen utgick genom Stormarna Gudrun och Per visade hur viktigt det ett tilläggsbeslut till det tematiska tillägget och är inte är ur beredskapssynpunkt att inte vara för beroende längre ett av de utpekade områdena, även om det är av tillförsel av elenergi för såväl kraft som värme. riksintresse för vindbruk. Vedeldning har en lång tradition som uppvärmningskälla Förtur för etablering av vindkraftverk i de två övriga i eftersom tillgången på ved är god i vår kommun. Tyvärr tillägget till ÖP 2009 prioriterade områdena väster om föll en del för den billiga oljan som var bekvämare. När Vittsjö och nordost om Emmaljunga föreslås ligga fast. oljan blev dyrare och importen svajigare blev med el Kravet i tillägget till ÖP på att vindkraftsetableringar direktuppvärmda hus vanligare eftersom vi traditionellt skulle detaljplaneläggas orsakade dubbelprövning i varit självförsörjande med vattenkraftsel och kärnkraft. PBL och MB vilket inte gynnade en samlad syn på Med nedläggningen av Barsebäck blev södra Sveriges etableringar och bör därför tas bort. Däremot bör stora beroende av strömtillförsel norrifrån via den inriktningen vara kvar att vindkraft ska etableras i luftburna 400 kW -växelströmskabeln uppenbar. Det grupper för att minska påverkan på landskapsbilden gigantiska projektet med nedläggning av en markbunden såväl i stort som i den mindre skalan med vägrätning, 300 kW-likströmskabel är en del i att minska utjämning av höjder, markdränering, kabeldragningar, känsligheten för yttre påverkan på vår elförsörjning. En transformatoretablering mm. Direkt olämpliga områden annan är utbyggnaden av vindkraft i gynnsamma lägen. för vindkraftsetablering är bullerfria områden samt Solenergi har genom teknikutveckling gett även enskilda hänsynszoner runt tätorter och utbyggnadsområden. husägare stor möjlighet att producera egen energi. Vårt Kravet på deposition av medel för nedmontering och behov av elenergi spås i framtiden att öka, inte minst avetablering bör fortsatt gälla. med tanke på omställningen av fordonsflottan till allt fler elfordon. Effektbrist i elnätet kan bli ett faktum. Det är Solenergi därför viktigt att elen används där den behövs mest och Genom utvecklingen av solfångare och solceller som att värmeenergi utvinns från andra källor också. är väl lämpade för småskalig produktion så har många sett en möjlighet att dels säkra sin egen tillgång till Vindkraft el, dels kunna sälja överskottselen till elbolagen eller Att finna lägen som ur produktionssynpunkt är åtminstone kunna kvitta utbud och efterfrågan. gynnsamma med goda vindförhållanden samtidigt Solenergianläggningar byggs också i större skala på tak som de inte blir störande för närboende är inte enkelt till lantbruksfastigheter och industrilokaler. Solenergi med den spridda bebyggelse vi har. För att finansiera är främst ett komplement till annan uppvärmning. tillfartsvägar, transformatorstationer med mera så Kombination av olika uppvärmningslösningar är ofta en räcker det inte med enstaka verk. Med större samlingar god idé. av vindkraftverk blir landskapsbilden påverkad och kommunen försökte i ett tillägg till förra översiktsplanen Större anläggningar etableras även på åkermark och styra vindkraftsutbyggnaden till fyra utpekade lägen. eftersom de enligt nuvarande lagstiftning inte krävs Kommunfullmäktige antog planen med tillägget att bygglov för annat än transformatorstationen finns ett område i taget skulle prövas. På Nävlingeåsen det en risk för oönskad påverkan på landskapsbilden. fanns det flera intressenter som gått samman för att Kommunen ser inte denna utveckling som önskvärd bygga en vindkraftspark. Efter många utredningar och emotser snarast en ändring i Plan- och bygglagen. om miljökonsekvenser stupade utbyggnaden vid Stora anläggningar bör inte finnas inom utpekade miljötillståndsprövningen på att delar av parken störde storområden, där större landskapspåverkande projekt militära intressen och att andra delar var viktiga för inte får förekomma, men kommunen har inga medel att fladdermössens överlevnad. stoppa utbyggnad i dessa områden. I kommunen finns utpekade riksintresseområde för vindkraft förutom på Nävlingeåsen även på Matterödsåsen vilket även går in i Höörs och Klippans kommuner. Utbyggnadsmöjligheterna synes dock väldigt begränsade när hänsyn tagits till såväl bostäder som

178 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Område för vindkraft enligt TÖP S

K Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 179 M- H D -- ENERGI

Fjärrvärme även när strömförsörjningen upphör är ett basalt behov Fjärrvärme är ett uppvärmningssystem som bygger på speciellt på landsbygden. I många av våra tätorter utgör att värmen levereras från en central anläggning istället dock vedeldningen en stor belastning på luftkvalitén för att varje hushåll har en egen värmekälla. Vattnet genom utsläppet av partiklar. värms upp i ett värmeverk för att sedan pumpas ut i ett nedgrävt ledningssystem till de anslutna fastigheterna. EL Med fjärrvärme utnyttjar man jordens resurser på Svenska Kraftnät ansvarar övergripande för ett bra och effektivt sätt genom att man använder elförsörjningen i Sverige. Två strömledningar med spillvärme, returträ och avfall, sådant som annars skulle högspänning, den så kallade Barsebäcksledningen 400 gått till spillo. Det gör fjärrvärme till en viktig del i ett kW växelström som luftledning och Sydvästlänken med hållbart kretslopp. Mer än hälften av Sveriges fastigheter högspänning passerar genom kommunen. Via regionala värms redan av fjärrvärme. Det finns fjärrvärmeverk i och lokala nät når elen slutkunderna och dessa nät ägs av Hässleholm, Bjärnum, Hästveda, Sösdala, Tyringe och olika företag. Vinslöv. FIBER Markvärme Kommunfullmäktige antog 2015 en fiberetableringsplan Anläggande av markvärmeanläggningar i form av för Hässleholms kommun. Sedan 2009 har kommunen ytjordvärme, bergvärme och grundvattenvärme är ett mål om att 95 procent av alla hushåll i kommunen år anmälningspliktigt enligt Miljöbalken. I de senare 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/ fastställda vattenskyddsföreskrifterna är ett anläggande sekund. förbjudet i inre skyddszon och belagt med tillståndskrav inom det yttre. Då det finns flera alternativa sätt att Fiberetableringsplanen utgår från tre baskrav: värma sin bostad med som till exempel fjärrvärme, • Hela kommunen skall omfattas. luftvärmepump, pelletseldning, solenergi så kommer Beslut som tas ska ta hänsyn till hela kommunen både tillsynsmyndigheten även fortledes vara mycket restriktiv tätort och landsbygd så att alla erbjuds fibernät. med tillstånd för markvärmeanläggningar som kan • Likvärdig avgift i hela kommunen. Oberoende av äventyra vår dricksvattenförsörjning. var i kommunen man bor skall man ha likvärdig anslutningsavgift till fibernätet. Vedeldning • Öppet nät. Att ur beredskapssynpunkt kunna värma sin bostad Nätet ska erbjuda en konkurrensneutral plattform för alla tjänsteleverantörerna som önskar verka i Hässleholm kommuns fibernät. Ställningstagande Energi Produktion av sol- och vindenergi, biogas och biobaserad värme ska främjas för omställning till fossilfri energiförsörjning.

Energiförsörjningen ska säkras på kort och lång sikt genom ökad lokal produktion och anpassning till ny teknik.

De tre utpekade områdena för vindkraft i tidigare översiktsplan kvarstår (Matterödsåsen har utgått genom separat beslut). De två nordliga områdena väster om Vittsjö och nordost om Emmaljunga ska prioriteras.

Vindkraftverk ska etableras i grupp, så att påverkan på landskapsbilden minskas.

Vid uppförande av vindkraftverk ska medel för nedmontering och avetablering avsättas.

Stora anläggningar som påverkar landskapsbilden negativt bör undvikas, särskilt inom storområden.

Kommunen är restriktiv med tillstånd för markvärmeanläggningar inom vattenskyddsområde, för att dricksvattenförsörjningen inte får äventyras.

Nyinstallation av vedpannor och braskaminer ska ske med låg miljöpåverkan.

180 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling NÄRINGSLIV

Näringsliv

Företagen är grunden för välstånd och utveckling i Hässleholms kommun. Hässleholms kommun ska upplevas som en attraktiv och serviceinriktad kommun, såväl för företag som redan verkar här, som för företag som startar upp eller etablerar sig här.

I Hässleholms kommun finns mycket goda Hässleholms näringsliv består till stor del av förutsättningar för företagsamhet såväl vid start som småföretagare, ungefär 68 procent av kommunens cirka vid etablering och under företagets utveckling av 5470 företag består av ensamföretag, utan anställda. produkter och tjänster. Hässleholms kommun har ett Största privata arbetsgivaren (arbetsställe i kommunen) är strategiskt geografiskt läge med bra kommunikationer Bergendahl Food AB, Ballingslöv AB, Backer AB, Stoby och snabb nåbarhet till destinationer i södra Sverige Måleri, Bombardier Transportation Sweden AB samt och norra Europa. Hässleholms kommun är präglad Finja Prefab. Kommunen har flera större och medelstora av järnvägen och tågförbindelser både i sin funktion företag med internationellt/ nationellt kända varumärken som knutpunkt som sett i ett historiskt perspektiv. År och som funnits i flera decennier i kommunen. Utöver 2020 sätter fortsatt järnväg och tåg en prägel såväl på ovan tidigare nämnda så kan bland andra Emmaljunga, platsens utvecklingsförutsättningar som för näringslivet. Vida, Wiwood, Sven Jinert AB, Dux, Kron International Kommunen har näst flest stationsorter i Skåne och med med flera nämnas i detta sammanhang. ett järnvägsnät som strålar ut från Hässleholms stad som ett så kallat”femfingerstråk”. Med tåg från Hässleholms station kan man med tåg och med en restid på 60–90 minuter nå ett omland med ca 1.7 miljoner invånare inklusive Köpenhamn. Med tåg eller bil kan man vidare från Hässleholm på samma restid nå nio högskole-/ universitetsorter.

Näringslivet i Hässleholms kommun har såväl historiskt som idag en bas i jord- och skogsbruk, trä-, bygg- och metallindustri samt transport- och kommunikationssektorn. Många andra näringar har vuxit fram ur dessa: inredningsföretag, kvalificerad design, småhustillverkning, högteknologisk verkstadsindustri, konstruktion av verktyg och processutrustning, och ett stort antal It-företag. De största privata näringsgrenarna sett till antal sysselsatta i Hässleholms kommun är Antal tjänstetillfällen i Hässleholms kommun är flest inom tillverkningsindustri och handel. Sett till sysselsättning Tjänsteföretag, Jord & Skog & Energi samt Handel och är vård, omsorg och sociala tjänster störst (21%), följt Restaurang. av handel (14,3%) utbildning (11,7%), tillverkning/ utvinning (10,8%) samt byggsektorn (9,9%). Mellan åren 2011–2018 har företagstjänster (ökning 27,7% och 406 anställda) respektive vård och omsorg (ökning 18,0% och 706 anställda) vuxit relativt sett mest av branscherna.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 181 NÄRINGSLIV

De goda kommunikationsmöjligheterna och det I kommunens Bostads- och markförsörjningsplan (2019) strategiska geografiska läget har bidragit till att finns resonemang om framtida servicebehov kopplat till Hässleholm har flera transport- och logistikföretag. Den en ökande befolkning: under år 2020 invigda Hässleholmsdepån för service och underhåll av Öresundstågen kommer sannolikt att ”När befolkningen ökar ökar också behovet av service och generera tillväxt och etableringar av företag inom logistik- efterfrågan på butiker, caféer, idrottsplatser och andra och transportsektorn. rekreationsutrymmen. Detta behov och efterfrågan är avhängigt antalet boende i en ort/kommun och kan beräknas Hässleholms kommun har som Skånes till ytan för att ge en uppfattning om hur många av olika service största kommun flera natursköna och lättillgängliga det handlar om. Denna siffra har tagits fram utifrån en naturmiljöer och strövområden. Vandring längs sammanställning gjord av Stockholms stad och Spacescape vandringsleder och promenadstigar i ett varierat landskap (2014) och är nedbantad med ca 15%, baserat på att de är ett av kommunens profilområden. Efterfrågan på dels arbetat i en storstadsregion med lite tätare boende i utomhusupplevelser växer starkt både nationellt och bostäderna, men också att de historiskt använt överdrivet internationellt. Naturen och frilufts-/upplevelseturism i stora siffror. Siffran ger vid handen andel nytt servicebehov Hässleholms kommun är stark dragare av besökare och som uppstår genom befolkningsökningen nybyggnation av turister från såväl när som fjärran. Det ökande intresset 3000 bostäder innebär. för naturupplevelser och aktivt naturbaserad turism har gett förutsättningar för en utveckling inom den s.k. Eftersom Bostads- och markförsörjningens ambition är ekoturismbranschen. att sprida ut nybyggnationen i kommunens stationsorter så är det viktigt att visa på det ökade behovet av service Kommunens strategiska geografiska läge och de mycket som uppstår, då det annars kan vara svårt att få överblick goda kommunikationsförutsättningarna kommer på över vad de ökade antalet bostäder innebär. Butiker, sikt medföra att kommunen alltmer kommer att bli ett caféer, barer och restauranger beräknas inte ta upp etableringsalternativ för verksamheter som söker nya eller någon yta i denna beräkning, utan är planerade att utvecklade verksamhetsförutsättningar. Det strategiska läggas i markplan i stationsnära bostadshus. Vilka orter läget möjliggör en hög in- och utpendling. Sedan år 2000 som tilldelas olika servicetyper kommer ur underlag för har både inpendling och utpendling till respektive från lokalförsörjningsprogrammet som påvisar en överkapacitet Hässleholms kommun ökat med mer än 50 procent, vad det gäller lokaler i till exempel Vinslöv, medan ett stort 2011 personer respektive 2 535 personer. Totalt pendlade förväntat byggande i Hässleholm stad kommer medföra 5 929 personer in till kommunen och 7 599 ut från behov av flera förskolor. kommunen. Totalt behövs strax under 12 hektar mark, eller ungefär Eftersom kommunen har en mångfald av företag 24 fotbollsplaner i yta, för att försörja de 3000 bostäderna inom olika branscher i kommunen som både verkar med service till 2030. Ytan skulle uppta, om den lades ut inom tätorten och på landsbygden är det viktigt att vid Hässleholms station och in i centrum, lite mer än ytan översiktsplanen både tar hänsyn till lokalisering och mellan Järnvägsgatan, Tingshusgatan, Östergatan och Tredje bransch. Ett konkurrenskraftig näringslivet är en avenyn. Denna yta skall då delas upp mellan de tre orterna förutsättning för en stark samhällsutveckling och basen Hässleholm stad, Tyringe och Vinslöv och kommer ingå i de för en fungerande välfärd. Det är därför viktigt att detaljplaner som skapas i de tre orterna. Det fria skolvalet kommunen upplevs som en serviceinriktad kommun, gör planering av skolor och förskolor extra svårt, då det är såväl för företag som redan verkar här, som för företag extremt svårt att förutse hur föräldrar gör sina val av skola. som startar upp eller etablerar sig här. Det är viktigt att Förskola är generellt något enklare, då merparten väljer en översiktsplanen tar hänsyn till olika näringsgrenars behov. förskola nära hemmet. Företags möjligheter till utveckling är viktigt för att kunna var konkurrenskraftiga på marknaden. Vårdcentralerna har en täckningsgrad om ca 60% (Region Skåne 2019) vilket talar för att dessa inte behöver utökas, då befolkningsökningen inte bör bli högre än 15% från idag (2019), men regionen kan behöva utreda placering och modernisering av enskilda lokaler.”

182 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling NÄRINGSLIV

Ställningstagande Näringsliv Stationsorternas och byarnas kvalitéer och unicitet ska värnas och stärkas i den fortsatta utvecklingen.

Beredskap behöver finnas för nyetableringar av industri och annan verksamhet i såväl staden som stationsorterna.

Inom kommunen ska inget externt handelsområde uppföras.

Volymhandel ska samlokaliseras i stadens närområde och komplettera stadens utbud.

Hässleholms stadscentrum ska vara kommunens viktigaste handelscentrum.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 183 184 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KAPITEL 5 MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING

Enligt plan- och bygglagen och miljöbalken ska konsekvenserna av en översiktsplans genomförande bedömas. Här följer en översiktlig beskrivning av positiva och negativa konsekvenser som den föreslagna översiktsplanen för Hässleholms kommun kan komma att orsaka.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 185 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BAKGRUND

Inledning – om miljöbedömning av översiktsplan

BAKGRUND Vad innebär miljöbedömning? Miljöbedömningen innebär att miljökonsekvenser Miljöhänsyn i lagstiftningen – PBL och MB strävar åt tas i beaktande under hela planprocessen, samma håll inklusive för alternativa planförslag, medan I miljöbedömningsförordningen (2017:966) anges miljökonsekvensbeskrivningen är dokumentet att en översiktsplan normalt kan medföra betydande som sammanfattar processen och de betydande miljöpåverkan. Därmed ska en strategisk miljöbedömning miljöeffekter som huvudalternativet kan medföra göras och en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. i förhållande till nollalternativet. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen regleras i miljöbalken 6 En hållbar utveckling bygger på samspelet och balansen kap. § 11. mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Portalparagrafen i plan- och bygglagen (PBL), som ihop Översiktlig planering har stor betydelse för att säkra med miljöbalken (MB) sätter ramarna för utformningen en långsiktigt hållbar utveckling. Därför beskrivs de av översiktsplanen och hur dess miljöpåverkan beskrivs, konsekvenser som genomförandet av översiktsplanen ger handlar om att samhällsutvecklingen ska vara hållbar (se upphov till – både positiva och negativa – så att det finns faktarutor nedan). en beredskap för att förebygga de negativa konsekvenser som kan uppstå. Den ska också främja positiva effekter, till exempel genom att beskriva alternativa lösningar som möjliggör tillgången till bostadsnära natur, friluftsliv, goda ljudmiljöer, gång- och cykelvägar och andra aspekter som bidrar till livskvalitet.

PLAN OCH BYGGLAG (2010:900) MILJÖBALK (1998:808) 1 kap.1 § I denna lag finns bestämmelser om 1 kap. 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till planläggning av mark och vatten och om byggande. att främja en hållbar utveckling som innebär att Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn nuvarande och kommande generationer tillförsäkras till den enskilda människans frihet, främja en en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling samhällsutveckling med jämlika och goda sociala bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde levnadsförhållanden och en god och långsiktigt och att människans rätt att förändra och bruka hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta och för kommande generationer. naturen väl.

186 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ARBETSPROCESS

Miljöbedömningen omfattar flera steg. Denna granskningshandling motsvarar punkt 2 i processen: DETTA SKA EN SLUTGILTIG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INNEHÅLLA: 1. Betydande miljöeffekter identifieras i samband med att • en sammanfattning av planens eller programmets översiktsplanen utvecklas. I avgränsningssamråd med innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till länsstyrelsen och berörda kommuner avgörs vilka bety- dande miljöeffekter som miljökonsekvensbeskrivningen andra relevanta planer och program, ska avgränsas till (se kapitel Avgränsningar för • en identifiering, beskrivning och bedömning konsekvensbeskrivningen, s. 188). av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd, 2. Ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning tas fram • uppgifter om inför samråd (detta dokument, som är inkluderat i - miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling granskningshandlingen för översiktsplanen). om planen eller programmet inte genomförs, 3. Allmänheten och andra bereds möjlighet att lämna - miljöförhållandena i de områden som kan antas synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget komma att påverkas betydligt, till översiktsplan under samråd (sommar 2020). - befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, särskilt miljöproblem som rör 4. Hänsyn tas till inkomna synpunkter i såväl MKB som i ÖP innan översiktsplanen antas ihop med den slutgiltiga ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat miljökonsekvensbeskrivningen. område av särskild betydelse för miljön, och - hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar olika andra miljöhänsyn, frågeställningar på en övergripande nivå. Den behandlar • en identifiering, beskrivning och bedömning av och beskriver direkta, indirekta och kumulativa effekter av översiktsplanens genomförande utifrån de de betydande miljöeffekter som genomförandet av identifierade betydande miljöeffekterna. Syftet med planen eller programmet kan antas medföra, beskrivningen är att identifiera värden och åtgärder som • uppgifter om de åtgärder som planeras för kommunen ska ta hänsyn till och utreda i kommande att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa planarbete. Ofta kan specifika miljökonsekvenser betydande negativa miljöeffekter, bättre bedömas i samband med detaljplan eller tillståndsprövning, då det framgår i större detalj • en sammanfattning av de överväganden som har vilka åtgärder som avses genomföras. Den strategiska gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika bedömningen kan då ligga till grund för vilka betydande alternativ och eventuella problem i samband med att miljöeffekter som behöver uppmärksammas ytterligare. uppgifterna sammanställdes,

• en redogörelse för de åtgärder som planeras för Arbetsprocess för miljöbedömning av översiktsplanförslaget uppföljning och övervakning av den betydande Miljöaspekterna har varit med under hela processen miljöpåverkan som genomförandet av planen eller med att ta fram en ny översiktsplan för Hässleholms programmet medför, och kommun. Arbetsgruppen består av funktioner med • en icke-teknisk sammanfattning av 1-7. kompetens inom fysisk planering, GIS, statistik, Lag (2017:955). trafik, miljö och kommunikation. Samtliga har varit involverade under framtagandet av både själva innehållet i översiktsplaneförslaget samt de moment som är särskilt betydelsefulla för miljöbedömningsprocessen - nollalternativ, alternativa utvecklingsinriktningar och bedömning av betydande miljöeffekter samt konsekvenser.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 187 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AVGRÄNSNINGAR

Gällande planer för fysisk planering i Hässleholms AVGRÄNSNINGAR FÖR kommun KONSEKVENSBESKRIVNINGEN Gällande översiktsplan, ÖP 2007, har sedan antagandet Detta utkast till konsekvensbeskrivning fokuserar på aktualiserats och kompletterats med ett tematiskt de frågor som kan orsaka betydande miljöeffekter på tillägg, Tema vindkraft med aktualitetsförklaring (TÖP en övergripande nivå, utifrån avgränsningssamråd med Vindkraft, 2009). Äldre fördjupade översiktsplaner finns länsstyrelsen. Det omfattar således inte alla typer av för Bjärnum (1997), Sösdala (2002), Tyringe (1998) och konsekvenser och inte på detaljerad nivå, vilket ofta är Vinslöv (2005). lämpligare att bedöma i kommande planprogram och detaljplaner. ÖP 2007 med gällande tillägg samt fördjupade översiktsplaner för stationsorterna upphör att gälla i Konsekvensbeskrivningen inleds med en jämförelse samband med att föreliggande översiktsplan vinner laga mellan fyra olika alternativa utvecklingsscenarier. kraft. Jämförelsen visar vilket scenario som på ett övergripande plan orsakar minst negativa konsekvenser och För staden Hässleholm antogs år 2018 Framtidsplan utgör huvudalternativet. Förslaget till översiktsplan för Hässleholms stad (FÖP HLM), som är en fördjupad konsekvensbeskrivs sedan utifrån ett antal översiktsplan för staden. Denna kommer att fortsätta bedömningsgrunder jämfört med nollalternativet. gälla och komplettera föreliggande översiktsplanförslag när det vunnit laga kraft. Även ett flertal tematiska Avgränsning av bedömda konsekvenser strategier har på senare år utvecklats som underlag Kommunens mark- och vattenanvändning ska i till översiktsplanearbetet, som trafikstrategier, enlighet med svensk lagstiftning bidra till att samhället kulturmiljöstrategi, grönstrategi, VA-strategi och riktlinjer utvecklas i en hållbar riktning. Det övergripande målet för bostadsförsörjning. Dessa gäller även fortsättningsvis. för översiktsplanförslaget (huvudalternativet) är i linje med detta en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. Föreliggande konsekvensbeskrivning inriktar sig på de miljömässiga konsekvenserna, som i sin tur i många avseenden avgör möjligheten till människans goda hälsa och samhällets konkurrenskraft (de sociala och ekonomiska perspektiven).

Det finns dock många sociala aspekter som inte direkt har sin utgångspunkt i miljömässiga faktorer, som till exempel hur kommunen arbetar med integration, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak), jämlikhet och barnrätt. Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att minska sociala utmaningar i samhället och för att följa lagstiftning som till exempel barnkonventionen.

Det är därför av stor vikt att framgent utvidga konsekvensbeskrivningen till att i högre ut- sträckning omfatta sociala aspekter, och ur ett resurshushållningsperspektiv även ekonomiska aspekter, innan översiktsplanförslaget antas. Det finns också kompletterande miljöaspekter som kan vara viktiga att konsekvensbeskriva utöver de betydande miljöeffekter som identifierats. Detta inkluderas i sammanfattningen av åtgärder även om det inte är en del av konsekvensbeskrivningen.

188 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AVGRÄNSNINGAR

Tidsmässig avgränsning Följande ledord identifierades för att beskriva de mest Den tidsmässiga avgränsningen av betydelsefulla effekterna på människa och miljö som konsekvensbeskrivningen sträcker sig över samma tids- planens genomförande kan antas medföra: trafikbuller, period som översiktsplanen, alltså fram till år 2040. hållbara transporter, dricksvatten och friluftsliv. Dessa har formulerats som bedömningsgrunder vilka beskrivs i Geografisk avgränsning följande stycke. Denna konsekvensbeskrivning är i likhet med översiktsplanen avgränsad geografiskt till Hässleholms Bedömningsgrunder kommuns yta, frånsett området för fördjupad Bedömningar av miljöeffekter är just bedömningar översiktsplan för Hässleholms stad som utgör en separat och de ska göras på ett så konsekvent, objektivt och plan (Framtidsplan för Hässleholms stad, som vann laga opartiskt sätt som möjligt. Det bör också vara enkelt för kraft i januari 2020). Vissa miljöeffekter följer dock inte allmänheten och andra intressenter att ta del av grunden kommungränsen, till exempel vatten- och klimatfaktorer för bedömningarna och hur de har genomförts. Ett sätt vilka kan bedömas ur ett vidare perspektiv. att göra bedömningar mer konsekventa och transparenta är att använda sig av bedömningsgrunder. Rådighetsmässig avgränsning Konsekvenser och åtgärder beskrivs här i huvudsak utifrån Bedömningsgrunderna utgår från konsekvenser för vad en översiktsplan kan styra, och omfattar inte åtgärder miljön, men beskrivs här ofta i termer av konsekvenser för som en kommun kan utföra inom andra ansvarsområden människan. Till exempel orsakar trafikbuller framför allt för att minska de negativa konsekvenserna av en sociala konsekvenser. Utifrån de betydande miljöeffekter förändring i den fysiska miljön. Åtgärder som skulle som identifierades vid avgränsningssamrådet, kunna vara relevanta i detta sammanhang är exempelvis översiktsplanens målsättningar samt de miljöutmaningar sådana som bygglov, exploateringsavtal, interna riktlinjer som identifierats i Skånska åtgärder för miljömålen 2016- för inköp och upphandling, intern styrning av resor, 2020 så har bedömningsgrunderna definierats i form av transporter och fordon och liknande. Naturligtvis ett antal frågeställningar. är detta viktiga aspekter att koppla samman med översiktsplaneringens rådighetsområde, så att styrningen De tre övergripande frågeställningarna är direkt kopplade mot kommunens vision och mål blir enhetlig och till avgränsningssamrådets valda områden för betydande framgångsrik. miljöeffekter: transportsystemet, dricksvattnet och friluftslivet. De underliggande frågeställningarna kopplas Avgränsning av bedömda aspekter här till översiktsplanens målsättningar genom numrering, Konsekvenserna som behandlas rör främst de aspekter där som bedöms kunna orsaka betydande miljöeffekter om intentionerna i översiktsplanen blir verklighet. 1: Hässleholmaren är stolt och mår bra.

Avgränsningen av frågorna är ett av momenten som 2: Natur och kultur med höga biologiska och ska genomföras enligt miljöbalken, bland annat med rekreativa värden skyddas och utvecklas. angränsande kommuner. Samrådsskedet, ihop med de möten som genomförts med grannkommunerna 3: Det infrastrukturella läget utvecklas och förbättras. under utvecklingen av planförslaget, utgör avgränsningssamråd. Angränsande kommuner är I tabellen på nästa sida framgår vilka frågeställningar Klippan, Perstorp, Örkelljunga, Markaryd, Osby, Östra som ligger till grund för miljöbedömningen utifrån Göinge, Kristianstad, Hörby och Höör. Identifierade de tre betydande miljöeffekterna. De presenteras i avgränsningar har integrerats i förslaget efter hand. sammanhängande text i konsekvensbeskrivningarna.

Den 19 mars 2020 hölls också ett avgränsningssamråd med länsstyrelsen för att avgränsa vilka frågor som riskerar orsaka betydande miljöeffekter om planen genomförs.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 189 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FRÅGESTÄLLNINGAR

BIDRAR PLANFÖRSLAGET BIDRAR PLANFÖRSLAGET BIDRAR PLANEN TILL ETT TILL ETT MILJÖANPASSAT TILL EN ROBUST DRICKS- STÄRKT FRILUFTSLIV? TRANSPORTSYSTEM? VATTENFÖRSÖRJNING?

BIDRAR PLANFÖRSLAGET TILL BIDRAR PLANFÖRSLAGET TILL ATT MEDFÖR PLAN- ATT GÄLLANDE MILJÖKVALI- GÄLLANDE MILJÖKVALITETS- FÖRSLAGET BARRIÄREFFEKTER? 1 TETSNORMER FÖR BULLER OCH NORMER FÖR VATTENKVALITET LUFTKVALITET UNDERSKRIDS? 1 UNDERSKRIDS (GRUNDVATTEN)? 1 BIDRAR FÖRSLAGET TILL ATT BIDRAR PLANFÖRSLAGET TILL BIDRAR PLAN- MINSKA STÖRNINGAR FRÅN ATT KOMMUNENS GRUND- FÖRSLAGET TILL ATT NATUR- TRAFIKBULLER? 1 VATTENTÄKTER SKYDDAS? 1 MARK TAS I ANSPRÅK? 2

BIDRAR FÖRSLAGET PÅ ETT ÖVER- FRÄMJAR PLANFÖRSLAGET TAR PLANFÖRSLAGET HÄN- GRIPANDE PLAN TILL MINSKAD HUSHÅLLNINGEN MED SYN TILL NATURTURISM? 2 KLIMATPÅVERKAN? 2 DRICKSVATTEN? 1

STÄRKER FÖRSLAGET SKER UTBYGGNAD INOM FRÄMJAR PLAN- KOLLEKTIVTRAFIKEN GENOM VA-VERKSAMHETS- ELLER -UT- FÖRSLAGET TILLGÅNGEN TILL NYA BOSTÄDER, SERVICE- BYGGNADSOMRÅDE? 1 FRISKA BADVATTEN? 2 FUNKTIONER OCH ARBETS- PLATSER INOM EN KILOMETERS RADIE FRÅN TÅGSTATION? 3 BIDRAR FÖRSLAGET TILL ATT KOL- GER PLANFÖRSLAGET VÄGLED- BIDRAR PLANFÖRSLAGET TILL LEKTIVTRAFIKENS TUR- NING AVSEENDE HANTERING ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH TÄTHET KAN FÖRBÄTTRAS? 3 AV ENSKILDA AVLOPP? 1 TILLGÅNG TILL NATUREN? 2

STÄRKER FÖRSLAGET MÖJLIG- FRÄMJAR PLANFÖRSLAGET TILL TAR PLANFÖRSLAGET HÄN- HETEN ATT GÅ OCH CYKLA HUSHÅLLNING MED DRICKS- SYN TILL SAMMANHÄNG- ELLER PÅ ANDRA AKTIVA VATTEN FÖR BEVATTNING? 2 ANDE NATUROMRÅDEN SÄTT TA SIG FRAM? 3 OCH KULTURMILJÖER? 2 FRÄMJAR FÖRSLAGET TILLGÅNGEN FRÄMJAR PLANFÖRSLAGET BIDRAR PLANFÖRSLAGET TILL TILL FOSSILFRIA DRIVMEDEL? 3 LOKALT OMHÄNDER- ATT TYSTA OMRÅDEN TAGANDE AV DAGVATTEN? 2 BEVARAS OCH UTÖKAS? 2

BIDRAR FÖRSLAGET TILL EN BIDRAR PLANFÖRSLAGET TILL BIDRAR PLANFÖRSLAGET TILL SÄKRARE TRAFIKMILJÖ? 3 MINSKAD ÖVERSVÄMNINGSRISK? 2 ATT GÄLLANDE MILJÖ- KVALITETSNORMER FÖR VATTENKVALITET UNDER- SKRIDS (YTVATTEN)? 2 FÖLJER PLANFÖRSLAGETS FÖLJER PLANFÖRSLAGETS VATTEN- BIDRAR PLANFÖRSLAGET TRANSPORTRELATERADE RELATERADE STÄLLNINGSTAGAN- TILL BEVARANDET OCH UT- STÄLLNINGSTAGANDEN DEN KOMMUNENS VA-STRATEGI? 2 VECKLINGEN AV EKOSYSTEM- KOMMUNENS TRAFIK- TJÄNSTER OCH TILL KOM- STRATEGIER? 3 PENSATIONSÅTGÄRDER? 2 FÖRESLÅS KOMPENSATIONS- ÅTGÄRDER VID FÖRLORA- DE NATURVÄRDEN? 2

FÖLJER PLANFÖRSLAGETS FRILUFTSRELATERADE STÄLL- NINGSTAGANDEN KOMMUNENS KULTURMILJÖSTRATEGI OCH NATURVÅRDSSTRATEGI? 2

(Siffrorna 1, 2 och 3 hänvisar till målsättningarna på föregående sida.)

190 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Saknade bedömningsunderlag och kompletterande konsekvensbeskrivningar Det kan konstateras att avsaknaden av lokal miljöstyrning försvårar miljöbedömningsprocessen såväl som själva utvecklingen av översiktsplanförslaget. Utan befintliga ställningstaganden avseende hur kommunen ska agera för att visa hänsyn till miljön uteblir ett viktigt lokalt perspektiv. De flesta kommuner använder sitt lokala miljömålsprogram eller miljöstrategi som underlag i sin fysiska planering, eftersom det underlättar arbetet med att väva ihop olika miljö- och hälsoaspekter som är kopplade till kommunens mark- och vattenanvändning med de övriga områden som kommunen har rådighet över.

I den slutgiltiga miljökonsekvensbeskrivning som tas fram efter samråd för MKB och ÖP är det sannolikt att ytterligare miljökonsekvenser behöver bedömas och beskrivas, som hittills inte bedömts som betydande. Till exempel i fråga om exploatering av jordbruksmark och områden som är viktiga för biologisk mångfald, påverkan på forn- och kulturlämningar och på landskapsbilden, klimatpåverkan och klimatanpassning, möjlighet till robusthet och resiliens genom att peka ut ytor för lokal försörjning och recirkulering av samhällsresurser som näring, vatten, material och energi, och så vidare. Det är också relevant att synliggöra sociala och ekonomiska konsekvenser, samt kopplingen till Agenda 2030.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 191 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UTVECKLINGSSCENARIER

Fyra alternativa utvecklingsscenarier

Den största miljöpåverkan som uppstår när översiktsplanen genomförs är ny bebyggelse och ny infrastruktur. Jämförelsen av alternativen tar därför avstamp i vilka övergripande ut- byggnadsstrategier som föreslås och som har stor bäring på bebyggelse och infrastruktur, medan huvudalternativet sedan bedöms på ett strategiskt plan utifrån bedömningsgrunderna och jämfört med nollalternativet.

Fyra scenarier presenteras för att beskriva och resonera Nollalternativet innebär att mer mark tas i anspråk än kring alternativa utvecklingar för Hässleholms kommun planförslaget till ny översiktsplan. Det innebär också en (utom staden): stor otydlighet i detaljeringsgrad men också en otydlighet • Scenario Nollalternativ – ÖP 2007 med gällande mellan gällande fördjupningar och ÖP 2007. Detta fördjupningar samt FÖP HLM försvårar handläggning av ärenden där översiktsplanen har • Scenario 1 Spridd utveckling betydelse, att både otydligheten finns, samt att det kräver • Scenario 2 Enkärnig utveckling kontroll i flera olika handlingar och skeden. Avseende • Scenario Huvudförslag – Flerkärnig utveckling hållbara transporter innebär översiktsplanen från 2007 (kompletterar laga kraftvunnen FÖP HLM) en stor satsning på Pågatåg i samtliga stationsorter. Däremot saknas ett så kallat hela-resan-perspektiv för att SCENARIO NOLLALTERNATIV se hela resan från dörr till dörr i ett helhetsperspektiv. Det Nollalternativet innebär att utvecklingen sker i enlighet innebär exempelvis att platser för pendlarparkeringar och med gällande ÖP 2007, med tillhörande gällande cykelparkeringar vid de nya stationerna för att underlätta fördjupningar och tematiskt tillägg av översiktsplanen för smidiga byten mellan olika trafikslag inte pekas ut, samt fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad men också att gång- och cykelvägar mellan tågstation och (som vann laga kraft 20 januari 2020). Sedan översikts- busstation inte har studerats och utvecklats i den uträck- planen antogs 2007 har en hel del föreslagna åtgärder ning som hade behövts. genomförts. Det har även tagits fram strategier och planer med syfte att vara underlag för kommande översiktsplan. Nollalternativet saknar också en strategi för hur Exempelvis trafikstrategier, kulturmiljöstrategi, bebyggelse på landsbygden ska hanteras, samt att grönstrategi, VA-strategi och riktlinjer för bostadsför- det saknas kunskap om områden som berörs av det sörjning. Dessa har i nollalternativet inte avvägts mot omfattande pågående projektet med nya stambanor varandra eftersom det är en av översiktsplanens främsta mellan Lund och Hässleholm. Nollalternativet skulle uppgifter. Dessutom är de inte en överenskommelse med också innebära en större risk att riksintressen som är nya staten på det sättet som en översiktsplan är, vilket kan skulle riskera att påverkas eller påtagligt skadas innebära att även om kommunen följer sina strategier så eftersom de inte är belysta och bedömda i översiktsplan i kan staten komma att ha synpunkter. Hässleholm ännu.

Samlad bedömning Nollalternativet medför en otydlig och ostrukturerad utveckling som riskerar att bli godtycklig i avsaknad av överensstämmande ställningstaganden. Det medför också att det inte går att säkerställa att utvecklingen blir hållbar.

Nollalternativet innebär att utvecklingen sker enligt den kommuntäckande över- siktsplanen från 2007: ”Att leva, uppleva, arbeta och lära i Hässleholms kom- mun”, samt Tematiskt tillägg med Tema vindkraft 2009, Fördjupad översiktsplan för Vinslövs tätort 2005, Fördjupad översiktsplan för Sösdala tätort 2002, Fördju- pad översiktsplan för Tyringe tätort 1998, Fördjupad översiktsplan för Bjärnums tätort 1997, Fördjupad översiktsplan för Hässleholms tätort 1995 och Fördjupad översiktsplan för Hässleholms stad: ”Framtidsplan för Hässleholms stad” 2018.

192 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UTVECKLINGSSCENARIER

MARKARD OSB

MMALJUNGA

RUM

ÖRKLLJUNGA ITTSJÖ

BJÄRNUM

HÄSTDA ARSTORP

MALA

RÖK

ÖSTRA GÖING BALLINGSLÖ HÖRJA ANKIA

PRSTORP STOB INJA

TRING HÄSSLHOLM

ÄSTRA TORUP

TORMSTORP

INSLÖ

KLIPPAN

SÖSDALA

HÖÖR

KRISTIANSTAD

HÖRB Scenario 2: Spridd utveckling

SCENARIO 2: SPRIDD UTVECKLING studier, sysselsättning, fritidsaktiveter. Det finns en större En spridd utveckling skulle innebära att utvecklingen risk för att vatten, dagvatten- och avloppsfrågor får med nya bostäder blir proportionellt jämnt fördelat ökande kostnader och inte går att etappindela på samma över kommunens yta. Satsningar görs spritt över hela sätt som när det finns tydliga utvecklingsinriktningar. kommunen för att upprätthålla skola, servicefunktioner, Satsningar blir på ett generellt plan också mer spridda infrastruktur, men också kommersiell service. vilket får effekter på många olika frågor, hållbart resande, Hässleholms stad förlorar sin roll som regional kärna buller, vatten, natur- och kulturvärden etcetera. i Skåne vilket innebär att regionala och nationella satsningar minskar. En spridd utveckling leder till högre Samlad bedömning bilberoende och sämre förutsättningar för kollektivtrafik, En spridd utveckling skulle ge stora negativa konsekvenser vilket i sin tur skapar dåliga förutsättningar för för både den miljömässiga hållbarheten, men också stor klimathänsyn. Socialt kan detta också innebära ökade negativ påverkan på den sociala och den ekonomiska svårigheter för de som står utanför arbetsmarknad, hållbarheten.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 193 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UTVECKLINGSSCENARIER

MARKARD OSB

MMALJUNGA

RUM

ÖRKLLJUNGA ITTSJÖ

BJÄRNUM

ARSTORP HÄSTDA

MALA

RÖK

BALLINGSLÖ ÖSTRA GÖING ANKIA HÖRJA

PRSTORP INJA STOB

TRING

ÄSTRA TORUP

TORMSTORP

INSLÖ

KLIPPAN

SÖSDALA

HÖÖR

KRISTIANSTAD

HÖRB Scenario 3: Enkärnig utveckling

SCENARIO 3: ENKÄRNIG UTVECKLING jämlikt deltagande och möjligheter till arbetsmarknad, En enkärnig utveckling skulle innebära att utvecklingen studier, sysselsättning, fritidsaktiveter. med nya bostäder styrs helt och hållet till Hässleholms stad. Stora delar av resurserna läggs på att utveckla stadens Satsningar blir på ett generellt plan också mer kvaliteter. Stadens roll i Skåne stärks och utvecklingen koncentrerade på Hässleholm med närliggande områden fokuseras på att bli en tillväxtmotor. vilket får effekter på många olika frågor, hållbart resande, buller, vatten, natur- och kulturvärden etcetera. Det kommer innebära ett stort fokus på förtätning som Det ökar även slitaget och kostnader för underhåll. också innebär större slitage på stadens infrastruktur, Klimatförändringarna blir mer påtagliga i staden med parker och grönområden. Det blir också sämre tillgång anledning av den ökade belastningen på systemet i till ytor för rekreation och lek, då dessa i högre grad form av ökad andel hårdgjorda ytor, skyfall, mer i bebyggs. I byarna blir möjligheterna för att leva mer anspråkstagande av grönområden och ett överbelastat begränsad då service generellt riktas till Hässleholm. system. Satsningar på kollektivtrafiken riktas framförallt till och från Hässleholm till närliggande större städer istället för Samlad bedömning till stationsorterna. Detta skapar ett större bilberoende En enkärnig utveckling skulle innebära negativa utanför staden vilket minskar möjligheterna för ett konsekvenser för både miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. 194 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UTVECKLINGSSCENARIER

MARKARD OSB

MMALJUNGA

RUM

ÖRKLLJUNGA ITTSJÖ

BJÄRNUM

HÄSTDA ARSTORP

MALA

RÖK

BALLINGSLÖ ÖSTRA GÖING ANKIA HÖRJA

PRSTORP INJA STOB

TRING

ÄSTRA TORUP

TORMSTORP

INSLÖ

KLIPPAN

SÖSDALA

HÖÖR

KRISTIANSTAD

HÖRB Scenario huvudalternativ: Flerkärnig utveckling

SCENARIO HUVUDALTERNATIV: FLERKÄRNIG Översiktsplanen redovisar drygt 130 hektar tillkommande UTVECKLING verksamhets- och industrimark, som fördelas mellan I detta förslag till översiktsplan tas totalt sett mindre stationsorterna utom Vittsjö. Några av dem angränsar till mark i anspråk jämfört med nollalternativet. Totalt naturområde och tar oexploaterad mark i anspråk, främst föreslår översiktsplanen att nya detaljplaner tas fram och skogsmark, vilket gör ställningstaganden för bullerfria genomförs för 640 nya bostäder i Hässleholms kommun, miljöer och främjande av friluftslivet särskilt relevanta. Hässleholms stad undantagen. Det finns gällande detaljplaner med kvarvarande byggrätt för drygt 1000 nya bostäder i kommunens stationsorter, stadsnära byar och byar på landsbygden. Inriktningen är förtätning, vilket är en nyckel till en mer hållbar utveckling samtidigt som det medför utmaningar som behöver hanteras för att förtätningen inte ska bli ohållbar, till exempel att förebygga bullerstörningar och säkerställa tillgång till närliggande natur.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 195 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UTVECKLINGSSCENARIER

MOTIVERING AV VAL AV ALTERNATIV En hållbar utveckling av Hässleholms kommun bedöms ha bäst möjligheter i huvudalternativet till översiktsplan. Som grund för detta har en samlad bedömning gjorts utifrån identifierade betydande miljöeffekter samt målsättningarna för översiktsplanen (”Hässleholmaren är stolt och mår bra”, ”Natur och kultur med höga biologiska och rekreativa värden skyddas och utvecklas” samt ”Det infrastrukturella läget utvecklas och förbättras”).

Sammanfattningsvis bedöms planförslaget med en flerkärnig utveckling leda till att hela kommunens yta blir levande. Att nybyggnation prioriteras i stationsnära lägen är en viktig förutsättning. Riktade satsningar på stationsorter som utgör kommundelscentrum innebär att skola, servicefunktioner, infrastruktur, men också kommersiell service kan finnas i hela kommunen på ett effektivt sätt. Det innebär också att fler kan göra hållbara resor i sin vardag samt att befintliga natur- och rekreationsmiljöer tillvaratas.

Planförslaget innebär att vi hushåller med mark- och vattenresurser på ett bättre sätt än tidigare. De effekter som beskrivs i kommunens vision, de tre övergripande målsättningarna i översiktsplanen och i utvecklingsinriktningen bedöms har störst möjlighet att uppnås med avseende på mark- och vattenanvändningen genom föreliggande planförslag.

196 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET

Sammanfattning av planförslaget

Förslaget till ny översiktsplan i Hässleholm kan beskrivas som ett Skåne i miniatyr, med en tydlig flerkärnig struktur där staden utgör en stark och komplett kärna. Hässleholms stad utvecklas i enlighet med den fördjupning av översiktsplan som vann laga kraft den 20 januari 2020, Framtidsplan för Hässleholms stad. Den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad gäller även fortsättningsvis, parallellt med föreliggande översiktsplanförslag.

Översiktsplanen är uppdelad i kategorierna stationsorter, MÅLSÄTTNINGAR 2040: stadsnära byar och landsbygdens byar. Stationsorterna är orter i kollektivtrafikstråk med mer än 1500 invånare Hässleholmaren är stolt och mår bra. och med tillgång till service och tjänster. Dessa ska enligt Det finns en vi-känsla och gemenskap i kommunen och planförslaget förtätas. vi känner oss som Hässleholmare oavsett var i kommunen vi bor. Det finns en förståelse och ödmjukhet för det Därefter följer de stadsnära byarna. Flera av dessa har ömsesidiga beroendet mellan den starka och kompletta goda kollektivtrafikförbindelser medan några saknar staden, de servicetäta och attraktiva stationsorterna och kollektivtrafik helt. De stadsnära byarna har en god den levande landsbygden. Vi är goda grannar och har tillgänglighet till staden och det utbud som finns där. givande samarbeten med andra kommuner. Landsbygdens byar har i vissa fall viss service och kollektivtrafikförbindelser, men erbjuder samtidigt en Natur och kultur med höga biologiska och annan boendemiljö än stadsnära byar, stationsorter och rekreativa värden skyddas och utvecklas. staden. Den fantastiska naturen och våra rekreationsområden sätter oss på kartan. Kommunen klarar klimatföränd- De större besöksmålen ska göras ännu mer attraktiva ringar genom anpassningsåtgärder och ligger i framkant och tillgängliga. Friluftsområden och förbindelserna när det gäller att använda ny teknik och forskning inom dem emellan har utvecklats och skyddet av områdena området. Ekosystemtjänster, alltså nyttor som människan förstärkts. Kollektivtrafiken har utvecklats och kan tillgodogöra sig från naturen, tas tillvara och möjligheten att cykla mellan byarna förbättrats. kompenseras för om de påverkas.

Det infrastrukturella läget utvecklas och förbättras. Resandet är hållbart. Alla stationsorter har ökad turtäthet och det är kortare restider med buss och tåg. Det är lätt att ta sig från landsbygden till stationen i stationsorterna. Ny stambana Hässleholm-Lund är byggd. Skånebanan är utbyggd med dubbelspår till Kristianstad. Det är mer transporter på räls och mindre på väg. Arbetsmarknadsregioner, tillgången till nöjen och möjligheter till studier är fler och utvecklade. Det är enkelt att åka tåg mellan Hässleholm och städer som Oslo, Göteborg, Jönköping, Hamburg och Halmstad.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 197 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET

PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA friluftsmål. En mer ingående konsekvensbeskrivning RELEVANTA PLANER OCH PROGRAM utifrån de nationella miljökvalitetsmålen görs på sidan 217. Som en del i den nationella styrningen finns också Kommunal styrning Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, som utgör Översiktsplanförslaget tar sin utgångspunkt i ett paraply som väver samman ställningstaganden för en kommunfullmäktiges vision samt i flertalet kommunala, hållbar utveckling. nyligen antagna strategier för kommunens mark- och vattenanvändning (se avsnitt Gällande planer för fysisk planering i Hässleholms kommun).

Översiktsplaneringen relaterar också till övergripande styrning inom andra områden, till exempel hur politiska ställningstaganden i form av styrdokument ser ut avseende det interna arbetet med inköp och upphandling, miljömål, exploateringsavtal, resor och transporter, avfallshantering, integration, jämställdhet och jämlikhet, barns rättigheter och möjligheter, skolor och skolvägar, fossilfrihet, energianvändning och liknande.

Regional styrning I arbetet med framtagandet av översiktsplanförslaget har kommunen i många avseenden arbetat i linje med de regionala utvecklingsstrategierna, bland annat med utgångspunkt i utvecklingsstrategin för Skåne, Det öppna Skåne (2013) samt i Strategier för det flerkärniga Skåne (2014) med vilka utvecklingen i Hässleholms kommun överensstämmer väl. Förslaget bedöms utifrån de inriktningar för miljömålsarbetet som på ett regionalt plan sammanfaller med de nationella miljökvalitetsmålen.

Hässleholms kommun kännetecknas i planförslaget av sin tydliga flerkärnighet, där fortsatta satsningar på att stärka kommunens attraktivitet genom att bland annat satsa på smarta transportlösningar för att dra nytta av Skånes flerkärnighet, hållbart byggande nära kollektivtrafik och annan service, utveckling av kommunens orter utifrån deras unika förutsättningar och karaktärer samt utvecklingen som regional tillväxtmotor inom ramen för samarbetet Kristianstad-Hässleholm, utgör några av de regionalt viktiga inriktningarna.

Nationell styrning Översiktsplanförslagets syfte och inriktning är att främja kommunens konkurrenskraft genom strategier som fokuserar på människors hälsa, naturmiljön och hållbara kommunikationer. På ett övergripande plan ligger intentionerna i linje med nationella miljökvalitetsmål och folkhälsomålet, såväl som transportpolitiska mål och

198 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER

Översiktsplanförslagets betydande miljöeffekter och konsekvenser För att relevanta miljöaspekter ska kunna beaktas i arbetet med översiktsplanen, och för att allmänhet och beslutsfattare ska kunna få kännedom om de betydande miljöeffekter som planen antas medföra, upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för översiktsplanförslaget vilken utgör en granskningshandling under samrådet.

Konsekvenserna bedöms med hänsyn till planens syfte, nationella miljökvalitetsmål, riksintressen och skyddade områden, miljökvalitetsnormer samt till de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen kan antas medföra. Konsekvensbeskrivningen ska också ge förslag på åtgärder för att förhindra eller minimera negativa miljöeffekter av planförslagets intentioner, samt beskriva eventuella kumulativa effekter som kan uppstå.

MILJÖANPASSAT TRANSPORTSYSTEM Kollektivtrafik.Förtätning är en viktig aspekt i Trafikens och infrastrukturens påverkan på planförslaget för att undvika ianspråktagande av miljötillståndet i Skåne är stor och transporterna är den jungfrulig mark i samband med att kommunens största källan till utsläpp av växthusgaser. Transporterna invånarantal växer. Förtätning är samtidigt en lösning orsakar också bullerstörningar. Samhällsplanering är ett av bland annat för att minska samhällets klimatpåverkan, de viktigaste redskapen för att hantera trafikutmaningarna genom att tillgången till kollektivtrafik förbättras och långsiktigt. Genom att samla ny bebyggelse främst till människor har närhet till service och handel vilket befintlig bebyggelse skapas en hållbar bebyggelsestruktur. minskar behovet av transporter. I samtliga stationsorter Likaså är det viktigt att erbjuda god kollektivtrafik och föreslås större delen av den tillkommande bebyggelsen en god infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Då finns inom 1000 meter från station eller hållplats för förutsättningar att bostadsutbyggnad inte genererar nya kollektivtrafik. Med förtätningen kommer ett bredare personbils- och godstransporter, utan i stället stärker underlag för ökad turtäthet i kollektivtrafiken, i synnerhet kollektivtrafikutvecklingen. Detta medför inte bara i Tyringe och Vinslöv där nybyggnationen är som störst. positiva effekter i miljön, utan också för människors hälsa. Hässleholm har en försörjning av kollektivtrafik som Beskrivning i dagsläget är både bra och mindre bra i olika delar av I ett miljöanpassat transportsystem bidrar människors kommunen. Samtliga stationsorter har tågtrafik som resande till bättre hälsa och utan utsläpp av miljö- och avgår en gång i timmen, varav fyra (Hästveda, Ballingslöv, hälsopåverkande föroreningar. Översiktsplanförslaget Bjärnum och Vittsjö) dessutom har busstrafik. I dessa ska bidra till att hässleholmaren mår bra, att naturen orter går buss en gång per timme och tåg en gång per skyddas och att det infrastrukturella läget förbättras, och timme, vilket innebär halvtimmestrafik. I exempelvis ur samtliga aspekter är ett miljöanpassat transportsystem Sösdala finns ingen busstrafik sedan tågstoppet en nyckelfråga. Därför har översiktsplanförslaget etablerades, vilket har medfört försämrad tillgång till utvecklats med en mycket tydlig intention att överbrygga kollektivtrafik för dem som inte på ett enkelt sätt kan ta de målkonflikter som finns mellan att både utgöra en sig till tågstationen. regional transport- och tillväxtnod och erbjuda attraktiva livsmiljöer som främjar välmående för såväl människa Aktiv transport. Cykelpendling är ett ekonomiskt, som natur. hälsosamt och miljömässigt hållbart sätt att färdas på i vardagen, både för hela resan och för en del av resan, som Invånarna i Hässleholms kommun har ett högre vid transport till kollektivtrafik. Ett utbyggt cykelvägnät bilinnehav än i många andra av landets kommuner och ger nya och bättre möjligheter att cykelpendla, inte det finns en djupt rotad ”bilkultur”. Det innebär att minst med elcykel mellan stationsorterna och staden. satsningar på kollektivtrafik är särskilt viktiga för att Cykelpendling gynnar inte bara den enskilda personens samhällets transportrelaterade klimatpåverkan ska kunna hälsa och ekonomi utan även miljö och samhällsekonomi. minska, samtidigt som det krävs många parallella åtgärder Dessutom syns en ökande andel turister som föredrar och ett starkt beteendeförändringsarbete (mobility att ta sig fram via cykel vilket är en viktig insikt i den management) för att driva omställningen vidare när välde fortsatta destinationsutvecklingen. fysiska förutsättningarna är på plats.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 199 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, MILJÖANPASSAT TRANSPORTSYSTEM

Fossilfria transporter. Hässleholms kommun är stor till områden för rekreation i hela kommunen. Dessutom ytan, och även om förtätningen och flerkärnigheten beskrivs hur bullerdämpande åtgärder i den bebyggda resulterar i en planerad befolkningsökning främst miljön kan utformas, för att reducera trafikbuller i i närheten av kollektivtrafik, så kommer en del av befintlig och kommande bebyggelse. kommunens invånare även fortsättningsvis att vara bilberoende i många av sina resor. För att mildra Konsekvenser klimatpåverkan från de resor som inte kan ersättas Planförslaget bedöms inte orsaka att gränsvärden för av hållbara färdsätt behöver tillgången till förnybara utomhusluft eller omgivningsbuller överskrids. Läs mer i drivmedel vara god i hela kommunen, till exempel i form kapitel Påverkan på miljökvalitetsnormer, sidan 226. av väl utbyggd laddinfrastruktur och ökad tillgång till förnybara drivmedel på befintliga tankstationer. Kollektivtrafik.Planförslaget har ett starkt fokus på förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Fotgängare och Trafikbuller.I planförslagets utvecklingsinriktning till cyklister prioriteras i likhet med trafikstrategin, liksom 2040 anges tre inriktningar för kommunikationer; jämställdhet i transportsystemet. Kopplingar inom utvecklade kollektivtrafikförbindelser, goda stationsorterna för att förbättra hela-resanperspektivet cykeltrafikförbindelser och att en bytespunkt längs innebär förbättringar. Däremot är infrastrukturen den nya stambanan förläggs centralt i staden. Redan i begränsande för att öka turtätheten med tåg vilket kan dag är Hässleholm en viktig infrastrukturell nod, med påverka resandet negativt vid förseningar eller andra vägar och järnvägar av lokal, regional, nationell och in- försämringar på tåg, vilket i sin tur resulterar i ökad ternationell betydelse. Detta fokus på trafikinfrastruktur bilanvändning. i kombination med förtätning föranleder särskild hänsyn till att i all pågående och kommande fysisk planering Fokus på förtätning inom stationsorterna utgör en förebygga bullerstörningar. nyckel i utvecklingen mot mer hållbara transporter, samtidigt som det uppstår konkurrens mellan olika sätt Trafikbuller är således en särskild utmaning i att använda de ytor som kvarstår vid förtätning. För att Hässleholms kommun. Hur transportsystemet utformas gynna en hållbar utveckling behöver det göras balanserade i översiktsplanen får direkta konsekvenser för huruvida avvägningar så att förtätningen inte sker på bekostnad buller är, kvarstår eller uppkommer som en risk för av bullerfrihet och tillgången till natur, vilka är viktiga människors hälsa. Genom att i all fysisk planering aspekter för invånarens goda hälsa. Personalintensiva utforma trafikmiljöer så att miljökvalitetsnormerna för verksamheter bör placeras centralt och stationsnära buller inte överskrids minskar denna risk. Se även kapitlet för att förbättra möjligheterna till hållbart resande, om miljökvalitetsnormer sidan 226. vilket bidrar till samhällets minskade klimatpåverkan. Nya verksamheter förslås i redan planlagd mark för Bullerfria områden bedöms bli alltmer ovanliga och är verksamheter. Ett tidigare föreslaget verksamhetsområde därför viktiga att bevara och utveckla tillsammans med för verksamheter mellan Bjärnum och Vittsjö tas bort, de andra värden som ofta sammanfaller med bullerfrihet vilket påverkar transporterna positivt. – stillhet, frånvaro av störande ljud och ljus, upplevelser i naturen med höga biologiska värden och aktiviteter i För att bidra till en ökad turtäthet, kan analyser göras på friluftsområden. I Naturvårdsstrategier för Hässleholms ortsnivå för att se i vilka orter det skulle kunna ge bäst kommun beskrivs hur tysta, bullerfria områden börjar bli effekt att öka turtätheten kopplat till hur pendlingsstråken en bristvara i ett europeiskt perspektiv, och i synnerhet i ser ut, vilket påverkar vilken utveckling som prioriteras i det urbaniserade och tätbefolkade Skåne. de olika orterna effekt för olika insatser.

I översiktsplanförslaget anges därför områden som särskilt Aktiv transport. Ökade satsningar för att gynna cykeltrafik ska värnas och möjliggöra fortsatt utveckling inom natur, ger direkta effekter samhällsekonomiskt i form av en friluftsliv och kultur. Utöver det rekommenderas en friskare befolkning som orkar mer, lever längre, är friskare varsamhet i rekreationsområden i närheten av tätorterna och arbetar i högre utsträckning. Vid förändringar och i kommunen, för att säkerställa en god tillgång till tysta åtgärder av trafikmiljön i orterna och staden prioriteras

200 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, MILJÖANPASSAT TRANSPORTSYSTEM

framkomlighet och säkerhet för gående och cyklister, i I samtliga stationsorter föreslås större delen av den enlighet med antagna trafikstrategier. tillkommande bebyggelsen inom 1000 meter från station/ hållplats, många inom 400 meter, vilket medför mycket Att utveckla stationsorternas gång- och cykelvägnät ökar stora risker för bullerstörningar i befintlig och planerad möjligheterna för att ta sig till fots eller med cykel till bebyggelse. De hälsomässiga riskerna som buller medför stationen. Pendlare från landsbygden behöver ha god är välkända. Särskilt utsatta är barn, som kanske både tillgång till parkering vid stationslägena. Att stärka och bor och går i skolan i närheten av väg och järnväg. koncentrera de centrala delarna i stationsorterna gynnar Koncentrationssvårigheter och sämre resultat i skolan möjligheterna för handel och service. Att koncentrera är bara några av de negativa sociala konsekvenser som handel i de centrala delarna möjliggör för att enklare förtätningen riskerar medföra och som behöver visas kunna gå och cykla dit. Är det dessutom tilltalande hänsyn i planeringsprocessen. attraktiva miljöer förbättrar detta möjligheterna ytterligare. Delat ansvar för transportinfrastrukturen. Den översiktliga planeringen styr utvecklingen inom den kommunala Fossilfria drivmedel. Orter och landsbygd utan tillgång rådighetssfären, men inte över järnvägen och de större till kollektivtrafik har sällan långt till en ort med vägar som Trafikverket ansvarar för. Detta innebär att den kollektivtrafik. Som en konsekvens av att kommunen är kommunala transportinfrastrukturen påverkas av yttre förhållandevis glest bebyggd och inte alla har tillgång till faktorer som inte direkt kan styras. Flera av kommunens kollektivtrafik kommer en del av befolkningen således stationsorter delas av större vägar, till exempel Tyringe, även fortsättningsvis att behöva vara bilberoende. Detta Bjärnum och Vittsjö. Genomfarterna medför en mängd innebär att kommunens stad och stationsorter kommer långsiktiga miljö- och hälsorisker, och dessutom stora att utgöra målpunkter för många bilresor. För att minska trafiksäkerhetsrisker. Vidare kan och vill kommunen i de negativa konsekvenserna av detta behöver tillgången sin översiktliga planering skapa goda förutsättningar för till olika former av förnybara drivmedel vara god. Här utökad kollektivtrafik, samtidigt som Trafikverket bygger handlar det även om en balansgång för att bibehålla en om väg 23 till två-ett-väg och höjd hastighetsgräns. Syftet levande landsbygd, som är en annan viktig fråga i en så är att gynna näringsliv och pendling, men det rimmar geografiskt stor kommun som Hässleholm. illa med hållbarhetsperspektivet då det sker på bekostnad av andra värden, som liksom en hållbar tillväxt utgör Trafikbuller. Inriktningarna i översiktsplanförslaget bidrar kriterier för en hållbar utveckling i stort. Konsekvenserna till en ökad förtätning och mer hållbara transporter av detta kan bli att utvecklingen inte blir hållbar trots men också till att bullerstörningarna riskerar att öka. översiktsplaneringens intentioner, och att resurser används Samtidigt finns stora naturområden som kan betraktas ineffektivt då de inte skapar avsedda samhällsvärden. som mer eller mindre tysta och bullerfria. Närheten till Öresundsregionens storstadsområden gör dessa områden Väg 117 berörs i kapitel om riksintressen men är relevant extra värdefulla. Det är en resurs som är viktig att slå vakt även här med tanke på avsaknad av rådighet. Det är om och utveckla ytterligare genom god planering, vilket kommunens hållning att väg 117 inte längre bör vara framgår tydligt i översiktsplanförslaget. en anvisad väg för farligt gods eftersom Trafikverket satsat på trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder genom Hässleholms kommun har en geografiskt ganska tätorterna Bjärnum och Vittsjö i stället för de tidigare omfattande landsbygd, där det saknas lösningar för övervägda alternativen med kringleder. En alternativ hållbart resande. Att förtäta i närheten av kollektivtrafik sträckning längs Veingejärnvägens östra sida genom ökar förutsättningarna för att fler ska ha tillgång till den utfyllnad i Vittsjön har också skrinlagts. Konsekvensen och i förlängningen att fler åker och skapar underlag för med avsmalnade vägar, gupp, rondeller samt två järn- tätare avgångar. Åker fler kollektivt finns möjligheter att vägskorsningar i plan måste bli att väg 117 inte lämpar sig öka turtätheten som i sin tur ökar förutsättningarna för för transport av farligt gods. att ännu fler kan åka. Detta kan minska bullerstörningar utanför kollektivtrafikstråken. Konsekvenser av ny stambana Lund-Hässleholm En annan utbyggnad som kommunen inte direkt kan

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 201 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, MILJÖANPASSAT TRANSPORTSYSTEM

styra över är den nya stambanan, som medför både Hässleholms kommun har i ett tidigt skede lämnat positiva och negativa miljökonsekvenser. Översiktsplanen synpunkter till Trafikverket med tanke på bland annat anger utvecklingen av stambanan Hässleholm-Lund som konsekvenser på natur- och kulturmiljöer, förlorade en utvecklingsinriktning att ta hänsyn till, även om den i ekosystemtjänster, barriäreffekter och liknande. praktiken inte kan integreras i någon högre utsträckning I kommande konsekvensbeskrivningar kommer då stambanans dragning fortfarande inte är definierad. kommunen att fortsätta verka för att så långt det är Trafikverket har huvudansvaret för miljöbedömningen. möjligt förebygga och minimera negativa effekter på naturvärden och människors livsmiljöer. Det bör vara Hässleholm bör fortsätta verka för en ny stambana kommunens ställningstagande att verka för att den nya för höghastighetståg då det kommer att möjliggöra stambanans dragning förläggs så nära de befintliga spåren för överflyttningar av gods från väg till järnväg. Detta som möjligt. skulle minska mängden transporter av tunga fordon och transporter med farligt gods genom framförallt Det ska också noteras att övergången av persontrafik Bjärnum och Vittsjö, men även Tyringe, Röke och Hörja. till den nya stambanan innebär ökad kapacitet för Samtidigt kommer detta att öka bullerproblematiken godstransporter på den befintliga, vilket innebär mer i orter längs den befintliga stambanan som får fler buller och vibrationer längs dess sträckning. Fler godstransporter över lag. Kravet på bullerskyddsåtgärder transporter med farligt gods innebär också ökad risk för kommer högst sannolikt att öka med en ökning av försämrad hälsa för människa och miljö vid olyckor. godstrafiken på befintliga stambanan. Nollalternativet Det står klart att Hässleholms kommun kommer att ÖP 2007 beskriver nollalternativet för kommunens påverkas kraftigt av utbyggnaden, dessutom i olika övergripande fysiska planering (FÖP för Hässleholms utsträckning beroende på om stambanan förläggs längs stad ej inkluderad då den gäller i både nollalternativ och med befintliga spår, vilket bedöms vara det alternativ planförslag). Där är inriktningarna för transporter inte som ger färst negativa konsekvenser, eller om en helt ny lika väl avgränsade. Föreslagna planskilda korsningar dragning görs som skapar ytterligare en barriär igenom med järnväg eller stängning av plankorsningar är inte hela kommunen. En så stor barriär utgör ett fysiskt genomförda, vilket ger en osäkerhet i framtida planering hinder, som utöver ianspråktagandet av mark också och handläggning huruvida de ska genomföras eller innebär konsekvenser som exempelvis: ej. Det ger också begränsade möjligheter att röra sig som oskyddad trafikant, exempelvis i Vinslöv där flera • uppstyckning av åkrar och betesmarker som kan lämna planskilda korsningar med väg och järnväg inte är många mindre stycken obrukade, med igenväxning och utbyggda i enlighet med gällande översiktsplan. Ett stort minskad livsmedelsproduktion som följd; verksamhetsområde mellan Bjärnum och Vittsjö finns kvar, vilket riskerar öka trafiken på redan belastade väg • buller och vibrationer i landsbygdsmiljöer som tidigare 117. Flera andra områden exempelvis i Tyringe (som varit förhållandevis bullerfria eller tysta, vilket påverkar förbifart väg 21 och utredningsområde för förbindelse bland annat djur, människors hälsa, näringsidkare, Malmövägen-Skyrupsvägen) planeras utvecklas på ett sätt bostadspriser och landsbygdens attraktivitet inom ljud- som inte främjar miljöanpassade transporter. och siktavstånd från stambanans dragning; Nollalternativet skulle innebära att det inte görs några • uppbrutna naturområden och habitat med minskad satsningar för ökad turtäthet med kollektivtrafiken biologisk mångfald och ett försämrat friluftsliv som följd; och kopplingen mellan buss och tåg saknas i de orter som har både och. Det har inte så starkt fokus på att • en psykologisk barriär som innebär ett stort intrång i förtäta i stationslägena som planförslaget, vilket innebär människors livsmiljöer och vardagsliv, och många andra svårigheter att förhandla om förbättrad turtäthet i aspekter. stationsorterna.

202 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, MILJÖANPASSAT TRANSPORTSYSTEM

I gällande översiktsplan saknas också tydliga strategier för Sammanfattning landsbygden vilket i förlängningen kan innebära ett större Sammantaget visar översiktsplanförslagets bilberoende. Det så kallade hela-resanperspektivet saknas ställningstaganden på en genomtänkt och också, exempelvis pekar det inte ut pendlarparkering- sammanhängande övergripande planering för att minska ar och cykelparkeringar vid de nya stationerna för att risken för negativ påverkan från transportsystemet så underlätta för smidiga byten mellan olika trafikslag. långt det är möjligt. Det tar samtidigt aktivt ställning Gång- och cykelvägar mellan tågstation och busstation för att inte bara förhindra hälsorisker, utan också för har inte förstärkts i den uträckning som hade behövts. att främja dem genom utvecklingen av ett hållbart transportsystem i kommunen. Ett exempel på detta är När det gäller buller omfattar nollalternativet gamla hela-resanperspektivet och själva utbyggnadsstrategin som detaljplaner i bullerutsatta lägen, som enligt gällande främst innebär förtätning i stationsnära lägen till förmån lagstiftning är olämpliga att bygga ut. Det kan konstateras för en mer utvecklad kollektivtrafik, vilket kommer även att inga nya verksamheter har tillkommit i de utpekade landsbygden och dess byar till gagn. bullerfria områdena i översiktsplanen från 2007. De ställningstagandena som finns i översiktsplanen 2007 Nollalternativet saknar både strategier för landsbygden har således efterlevts väl. För att bevara kvaliteten med och en tydlig inriktning mot förtätning, vilket befäster bullerfria områden där det även finns stora natur-, kultur- beroendet av biltransporter bland annat på grund av och friluftsvärden krävs ett fortsatt ställningstagande i att kollektivtrafikutvecklingen inte gynnas. Därför översiktsplanen som stärker och kan bibehålla kvaliteten görs bedömningen att översiktsplanförslaget kommer bullerfrihet. att innebära betydligt bättre förutsättningar för ett miljöanpassat transportsystem som bidrar till hela Transportsystemets påverkan i samhället är särskilt viktig samhällets hållbara utveckling. att ta hänsyn till i en transportnod som Hässleholms kommun. I synnerhet med tanke på den nya stambanan som planeras. Den är inte en känd påverkansfaktor i nollalternativet. Sammantaget visar nollalternativet på en inriktning som missgynnar de miljöanpassade transporterna, till skillnad från översiktsplanförslaget som har ett stort fokus på just detta.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 203 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, MILJÖANPASSAT TRANSPORTSYSTEM

Förslag till åtgärder Kommunen behöver aktivt arbeta för ökad turtäthet i vissa orter, med utgångspunkt i analys av var detta bedöms vara mest effektivt.

Kommunens ställningstagande om att verka för att den nya stambanans dragning förläggs så nära de befintliga spåren som möjligt bör förtydligas.

Förtydliga och specificera hur arbetet för ett mer jämlikt och jämställt transportsystem ska gå till i praktiken.

Förtydliga hur barnperspektivet tillgodoses i utvecklingen av transportsystemet, till exempel genom att definiera processen för att säkra barns möjlighet till trygga och trafiksäkra skolvägar.

Var uppmuntrande mot nya tekniska lösningar för ett hållbart transportsystem, då teknik och bränsle står för en större del av lösningen och minskad bilanvändning för en mindre.

Omvandla genomfarter i tätorterna till bygator.

Uppmuntra initiativ på landsbygden för innovationer avseende resor, exempelvis handlarrundor, sampendling och mobilitetstjänster.

Verka för förbättrade hastighetsdämpande åtgärder genom Tyringe, Röke, Hörja, Vittsjö och Bjärnum för att minska de negativa effekterna av buller.

Verka för att Trafikverket börjar ställa högre krav på godstransporter på järnväg för att minska bullerproblematiken.

Utred vilka möjligheter det finns att kräva åtgärder av Trafikverket för att minska bullerstörningar i Bjärnum och Vittsjö.

Förtydliga vad en levande landsbygd innebär och upprätta nya ställningstaganden för hur vi ska nå en sådan levande landsbygd.

204 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, ROBUST DAGVATTENFÖRSÖRJNING

ROBUST DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Förtätning innebär fler människor på samma yta, vilket Dricksvattenförsörjningen har identifierats som en gör att belastningen på ledningsnäten för dricksvatten betydande miljöeffekt. Utgångspunkten är framför allt och avloppsvatten ökar. En ökad andel hårdgjord yta att stora miljöeffekter kan uppstå om planförslaget inte i medför dessutom högre krav på lokalt omhändertagande tillräcklig utsträckning aktivt tar ställning för att i ännu av dagvatten för att undvika översvämning. Sammantaget högre utsträckning än i dag skydda de dricksvattenresurser innebär förtätningen högre krav på väl dimensionerade som kommunen behöver för att upprätthålla möjligheten ledningsnät såväl som på en robust tillgång till till goda liv och konkurrenskraft. dricksvattenresurser i tillräcklig mängd.

Beskrivning Sedan tidigare finns en antagen VA-strategi och Grundvattentäkter. Hässleholms kommun försörjer dess ställningstaganden är inkluderade i nuvarande sig med eget dricksvatten från grundvattentäkter, planförslag. Här finns exempelvis tydlig vägledning för djupborrade brunnar och grusfilterbrunnar. hur nuvarande verksamhetsområden ska hanteras, hur För att skydda grundvattentäkterna finns dagvattenhanteringen ska göras mer hållbar, riktlinjer fastställda vattenskyddsområden med tillhörande för VA-utbyggnad samt handlingsplan i väntan på vattenskyddsföreskrifter. I Hässleholms kommun VA-utbyggnad, likaså handlingsplan för enskild VA- finns 18 vattenskyddsområden. 14 av dessa skyddar försörjning och vattenförsörjningsplan. vattenförsörjningen till Hässleholms kommuns dricksvattenanläggningar, en skyddar vattenförsörjningen Konsekvenser till Osby kommuns dricksvattenanläggning Se även de vattenrelaterade miljömålen i kapitel och tre skyddar vattenförsörjningen till privata Konsekvenser för Sveriges miljökvalitetsmål, ssidan 217. dricksvattenanläggningar (enskilt vatten). Flera av vattenskyddsområdena behöver uppdateras geografiskt Grundvattentäkter. Planförslaget omfattar tydliga utifrån nyare beräkningsmodeller för skyddszoner och ställningstaganden avseende skydd av grundvatten. ändrade faktiska uttag. Även skyddsföreskrifterna behöver Bedömningen görs att dessa är tillräckligt för att på uppdateras. ett övergripande plan ge stöd för att den faktiska utvecklingen bidrar till en robust dricksvattenförsörjning Grundvattenförekomsterna i kommunen har idag god och att miljökvalitetsnormerna underskrids. Samtliga status. Se kapitel Påverkan på miljökvalitetsnormer, sidan 18 råvattentäkter ligger inom något av kommunens 226. vattenskyddsområden. Ingen ny bebyggelse planeras inom vattenskyddsområden. Ställningstagande görs om att Hushållning med dricksvatten. Dricksvattenförsörjningen vara restriktiv med tillstånd för markvärmeanläggningar kan i dag inte anses vara robust på kort eller lång sikt. inom vattenskyddsområde, med tanke på just En stor del av Hässleholms kommuns yta är landsbygd dricksvattenförsörjningen. där många har egna brunnar. Många hushåll kunde sommaren 2018 vittna om sinande brunnar på grund Planförslaget bedöms därför inte aktivt medföra någon av långvarig torka. Samtidigt utgör en stor del av negativ påverkan på dricksvattenhushållningen, men kommunens yta odlingsmark, som vanligtvis bevattnas behöver förtydliga hur den å andra sidan kan främjas. med dricksvatten trots att vatten av lägre kvalitet hade De samhällsekonomiska konsekvenserna riskerar att kunnat användas, exempelvis till potatis och sockerbetor. bli höga om planförslaget inte inom ramen för sin rå- I samband med klimatförändringar som styr mot ökad dighetssfär ger ett tydligt stöd för hur hushållningen av risk för torka under vissa perioder och ökad nederbörd dricksvattenresurser ska upprätthållas. under andra perioder kan en lösning vara att anlägga naturvattendammar där regnvatten kan samlas upp och Hushållning med dricksvatten. Möjligheten till en användas för bevattning. robust dricksvattenförsörjning kan påverkas av många faktorer. Olika orsaker yttrar sig ofta i slutänden VA-verksamhetsområde. Översiktsplanförslaget utgår från som dricksvattenbrist, vilket kan ge stora negativa förtätning som strategi för utbyggnaden i kommunen. konsekvenser i samhället. Därför är det viktigt att

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 205 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, ROBUST DAGVATTENFÖRSÖRJNING

utöver det som kan styras genom fysisk planering också under varma och torra somrar då risken för skogsbrand är beakta själva användningen av dricksvattnet, vilket dock som störst och vattnet står som lägst. innebär åtgärder som sträcker sig utanför kommunens rådighetssfär. Konsekvenser för dricksvattenförsörjningen på grund av klimatförändringar kan till exempel handla om Hässleholms kommun får allt sitt dricksvatten från föroreningsrisker då längre perioder av torka medför lägre grundvattentäkter. Ur ett beredskapsperspektiv tillrinning till grundvattnet. Långt innan vattentäkterna kan det finnas scenarier i framtiden då detta sinar så kommer deras tillrinningsområde att utökas och grundvatten behöver försörja även andra kommuners vatten från ett större område än vad vattenskyddsområdet invånare med dricksvatten. Det bör vara en generell täcker sugs in i grundvattnet. Detta kan i sin tur innebära inställning att dricksvatten är en begränsad resurs att föroreningar når täkten, vilket innebär en risk för som vi ska hushålla med, för att inte äventyra vår människors hälsa. I de fall grundvattentäkter sinar, såväl framtida dricksvattenförsörjning. Det bör framgå i stora som små, så medför det stor påverkan på samhället, översiktplanförslaget att grundvattenskyddet ska vara med stora samhällsekonomiska kostnader som följd. Det prioriterat framför all annan markanvändning. blir dessutom särskilt relevant att tillse att byggnation även i nära anslutning till vattenskyddsområdet vidtar Det finns en sårbarhet i att många orter har samma försiktighetsåtgärder för att skydda grundvattnet, till källa för sin dricksvattenförsörjning. Skulle brist uppstå exempel det nya verksamhetsområde som planeras längs är det många som drabbas samtidigt. Som exempel väg 21 utanför Vinslöv. så kommer dricksvattnet i Vinslöv och Bjärnum från Hässleholm via överföringsledningar. Det kan diskuteras Ett annat exempel finns i Bjärnum, där det finns om det ur sårbarhetsperspektiv är rimligt att koppla ett vattenskyddsområde för vattentäkt, som i dag på även exempelvis Hästveda, som dock har drabbats används som reservvattentäkt. Eftersom ingen ny mark av dricksvattenbrist vid flera tillfällen i sin nuvarande avsätts för exploatering bedöms inga nya risker för försörjning. vattenskyddsområdet uppkomma med anledning av planförslaget. Däremot finns en gällande detaljplan från Klimataspekter och sårbarhet. För Hässleholms kommuns 1966 (Möllreöd 1:34) som anger område för bostäder och del kan dricksvattenbrist förebyggas bland annat genom fritidshus i direkt anslutning till vattenskyddsområdet. att grundvattnet skyddas från föroreningar eller för högt Detaljplanen ligger inte inom VA-verksamhetsområde uttag i förhållande till påfyllningstakten. Föroreningar och vilket innebär att ytterligare egna brunnar och brist kan ha olika orsaker, till exempel klimatrelaterade enskilda avlopp kan behöva anläggas. Med tanke på genom långvariga värmeböljor och torrperioder, skyfall närheten till vattenskyddsområdet och beredskap inför eller generellt ett högt uttag för bevattning av grödor och förändrade förutsättningar i dricksvattentillgång och liknande. Bland annat i Hästveda har det tidigare uppstått dricksvattenbehov skulle översiktsplanförslaget kunna dricksvattenbrist, vilket kan innebära att ytterligare inkludera ett förtydligande kring hur denna och liknande nybyggnation kan behöva avvakta nya lösningar för en befintliga detaljplaner ska hanteras i förhållande till långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning. vattenskyddsområdet.

Det finns också andra klimataspekter, som att VA-verksamhetsområde och ledningsnät. En konsekvens räddningstjänsten vid skogsbränder kan förlita sig av att fokusera på förtätning innebär också att på dricksvatten i släckningsarbetet. Dels förväntas dricksvatten-, avlopps- och dagvattensystem måste skogsbränder blir vanligare, dels riskerar de att inte kunna dimensioneras upp. Om inte reningsverken klarar att släckas om vattnet tar slut, och tar vattnet slut så uppstår rena vattnet tillräckligt riskerar kommunens sjöar och problem inom resten av det aktuella försörjningsområdet vattendrag att bli övergödda vilket redan i dag är ett också. Sårbarheten ökar ju fler orter som förses med problem. I stort sett all ny bebyggelse planeras där dricksvatten från samma vattentäkt. Det bör utredas tillfredsställande avloppslösningar kan lösas, just eftersom om det finns andra alternativ för räddningstjänsten än inriktningen utgår från förtätning. Under förutsättning att använda dricksvatten i släckningsarbetet, i synnerhet att ledningsnäten är tillräckligt dimensionerade för att

206 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, ROBUST DAGVATTENFÖRSÖRJNING

hantera detta bedöms konsekvenserna bli positiva, inte Det konstateras i planförslaget att fler reningsdammar minst med tanke på miljökvalitetsnormer och minskad för dagvatten kan behövas på sikt. Det är ofta en risk för avbrott i dricksvattenförsörjningen, till exempel samhällsekonomiskt god investering att använda naturens på grund av brist eller förorening. Om reningsverk och egna funktioner, i form av ekosystemtjänster, för att ledningsnät inte byggs ut i den utsträckning som krävs så utföra arbete åt oss. Det bör pekas ut lämpliga områden kvarstår risken för att kommunens sjöar och vattendrag för denna typ av reningsdammar. Det kan också beskrivas blir övergödda på grund av utsläpp av otillräckligt renat var naturvattendammar skulle kunna lokaliseras genom avloppsvatten från enskilda avlopp, men också på grund att identifiera vilka kriterier som ska gälla för deras av bräddning i samband med att ledningsnäten inte klarar lokalisering, med utgångspunkt i grundvattennivå, belastningen från kraftiga skyfall. föroreningsrisker, omkringliggande natur och närhet till åkermark där bevattning är vanligt förekommande. Kommunens VA-bolag planerar att på sikt bygga bort kombinerade ledningssystem. För att dessutom parera Det framgår inte på vilket sätt dagvatten ska berika miljön för förtätningens effekter bör detta inkludera separata och vad det innebär i översiktsplanen och för de olika system för dagvatten och spillvatten, för att minska risken orterna. Andelen hårdgjord yta i mindre orter är ofta för bräddning och översvämning vid kraftig nederbörd. lägre än i staden, och i kombination med att naturen ofta Detta är även viktigt ur ett resurshushållnings- och är alldeles in på knuten så kan den direkta ekonomiska kretsloppsperspektiv, då samhällets vattenreningssystem nyttan av en särskild dagvattenlösning vara oklar. För påverkar möjligheten till näringsåterföring. Detta blir att motivera exempelvis en öppen dagvattenlösning som extra viktigt i takt med en ökande befolkningsmängd berikar miljön kan även ekologiska och sociala nyttor som behöver försörjas med livsmedel. När spillvatten behöva vägas in i beräkningarna. Dessa kan behöva och dagvatten blandas späds näringsämnen i spillvattnet beskrivas eller utredas närmare, som minst i VA-planen. ut, och riskerar dessutom att förorenas. Det gör det svårare att rena vattnet och återföra näringen till Översvämningsrisk. Förtätningen i kommunens näringskretsloppet. orter medför en större andel hårdgjorda ytor. I översiktsplanförslaget görs ett flertal ställningstaganden Dagvatten. Genom att nya bostäder och som styr dagvattenhanteringen, vilken lägger grunden verksamhetsområden föreslås, ökar andelen hårdgjord för hur stor påverkan översvämningar på grund av skyfall yta i kommunen. Dagvattenfrågan är en viktig fråga medför för samhället. för att vattnet inte skall gå direkt till känsliga miljöer, till exempel vattendrag eller grundvatten. En osäkerhet Översvämningar är relevanta för dricksvattenförsörjningen råder om hur miljögifter och dess rörlighet påverkas då de skulle kunna medföra risk för förorening av av kommande klimatförändringar och dess sekundära dricksvattentäkter. Översvämningar bedöms dock inte effekter. utgöra någon stor risk för dricksvattenförsörjningen med utgångspunkt i den övergripande förändring av mark- Långsiktigt hållbara vattenlösningar skulle kunna och vattenanvändningen som översiktsplanförslagets innebära krav på lokalt omhändertagande av dagvatten genomförande leder till. Inte heller för befintlig i detaljplaner. Det behöver framgå att det inte måste bebyggelse inom ramen för förslagets avgränsade område, handla om att dagvattnet infiltreras, utan att det också möjligen med undantag för eventuell framtida enstaka ny kan innebära uppsamling i regnvattentankar eller bebyggelse längs Helge å och i området sydost om Verum naturvattendammar för olika typer av användning inom som enligt översvämningskartan skulle kunna drabbas av eller utanför fastigheten. En möjlighet att påverka detta översvämningar. genom översiktlig planering kan vara att, i likhet med inriktningar för hållbar energiförsörjning eller mobilitet i I Framtidsplan för Hässleholms stad ingår området en fastighet, i samband med planprocessen i samråd med vid Finjasjön som är översvämningskänsligt. Där har byggherren föreslå andra typer av integrerade system för åtgärder vidtagits bland annat avseende lägsta golvnivå. dagvatteninsamling och -lagring. På Hovdalafältet intill Finjasjön finns åkermark som ofta översvämmas. För att marken ska kunna brukas

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 207 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, ROBUST DAGVATTENFÖRSÖRJNING

så pumpas grundvatten ut i Finjasjön. För att minska medföra utsläpp av föroreningar till vattenrecipienter. näringsbelastningen på Finjasjön bör denna mark I översiktsplanförslaget anges att kommunen genom användas till något den är bättre lämpad för, exempelvis information, rådgivning och tillsyn ska verka för att våtmark eller betesmark. I synnerhet gäller detta den mark allmänna, gemensamma och enskilda avlopp uppfyller som kommunen i dag äger och arrenderar ut. krav på rening och utformning. Risken för förorenat grundvatten eller förorenade sjöar och vattendrag Bedömningen görs att översiktsplanförslaget på behöver vägas mot nyttan av nybyggnation utanför ett tillfredsställande sätt bidrar till en minskad VA-verksamhetsområde. Risken är störst när det gäller översvämningsrisk, med minskad risk för förorening nybyggnation på landsbygden, där det av naturliga av dricksvatten och med lägre samhällskostnader i skäl oftast saknas kommunalt vatten och avlopp. Ett samband med översvämningar som positiva konsekvenser. genomförande av VA-utbyggnadsplanen bidrar till att Eftersom nästan hela kommunen via Almaån utgör nya enskilda avlopp förebyggs inom aktuella områden, avrinningsområde till Helgeå, som via Kristianstad vilket samtidigt bidrar till flertalet miljömål avseende mynnar ut i havet, så kan arbetet för att förebygga naturvärden. översvämningar dessutom också bidra till minskad risk för översvämningar i Kristianstad. Nollalternativet ÖP 2007 beskriver nollalternativet för kommunens Enskilda avlopp och andra föroreningskällor. övergripande fysiska planering (FÖP för Hässleholms Grundvattenskyddet är en av de viktigaste aspekterna stad ej inkluderad då den gäller i både nollalternativ att ta hänsyn till vid förorenad mark. I synnerhet i de och planförslag). Där beskrivs inte lika tydligt hur fall då byggnation sker i närheten av grundvattentäkter grundvatten ska skyddas eller hur VA-hanteringen ska är det positivt att föroreningarna saneras, samtidigt som utvecklas, vilket innebär en ökad risk för en sårbar ingreppet riskerar förorsaka att föroreningar oavsiktligt dricksvattenförsörjning och att relaterade miljökva- sprids. Grundvatten riskerar också att förorenas vid litetsmål och miljökvalitetsnormerna för vatten anläggning av enskilda avlopp, värmepumpar och motverkas. Det är heller inte ett lika starkt fokus på brunnar till enskilda hushåll. Översiktsplanförslaget anger förtätning, vilket medför konsekvenser som att VA-nätet att den mark som ska exploateras i orterna kan förväntas behöver byggas ut ytterligare för ny bebyggelse istället för vara förorenad och att nybyggnation främst ska ske där att som vid förtätning utnyttja det effektivare. försörjningssystemen redan är utbyggda, vilket innebär en Nollalternativet bedöms medföra större negativa minskad risk för att grundvattnet förorenas. konsekvenser för dricksvattenförsörjningen än översiktsplanförslaget, i synnerhet eftersom det inte Miljökonsekvensbeskrivningen för FÖP HLM identifierar omfattar inriktningarna i den VA-strategi som nu är en möjlig risk att vattentäkten vid Galgbacken antagen. förorenas om en olycka sker på den sträckning av Norra Kringelvägen som går genom vattenskyddsområdet. För att ta hand om spill vid en eventuell olycka kan exempelvis skydd byggas in vid diken. Vid eventuell bebyggelse inom vattenskyddsområde ska särskilda hänsyn tas i detaljplaneskedet. Detta kan exempelvis innebära krav på källarfria byggnader, anslutning till den kommunala dagvattenhanteringen, eller restriktioner avseende schaktning med mera. Denna typ av hänsyn kan beaktas även i övriga vattenskyddsområden, om de över huvud taget ska bebyggas.

Det är viktigt att översiktsplanförslaget ger tillräcklig vägledning när det gäller bygglov för nya enskilda avlopp, eftersom såväl anläggande och användning riskerar att

208 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, ROBUST DAGVATTENFÖRSÖRJNING

Förslag till åtgärder Kommunen behöver aktivt arbeta för ökad turtäthet i vissa orter, med utgångspunkt i analys av var detta bedöms vara mest effektivt.

Det bör framgå i översiktplanförslaget att grundvattenskyddet ska vara prioriterat framför all annan markanvändning, för att säkra en långsiktigt robust dricksvattenförsörjning.

Det bör utredas om det finns andra alternativ för räddningstjänsten än att använda dricksvatten i släckningsarbetet, i synnerhet under varma och torra somrar då risken för skogsbrand är som störst och vattnet står som lägst.

Säkerställ tydlighet avseende krav på lokalt omhändertagande av dagvatten i planeringen, inte bara genom infiltration utan också genom lagring.

Tydliggör hur dagvattenhanteringen sker i utbyggnadsområden, särskilt i områden där sjöar och vattendrag kan påverkas negativt.

En översyn görs av vilka enskilda avlopp som skulle kunna inkopplas in på det kommunala VA-nätet.

VA-utbyggnadsplanen genomförs.

Utreda vad som kan påverkas inom ramen för översiktlig planering vad som behöver styras på annat sätt, till exempel genom VA-taxan eller hur kommunen ställer sig i yttranden avseende dricksvattenuttag.

Det kan pekas ut lämpliga områden för anläggning av nya reningsdammar, eller vilka kriterier dessa områden ska uppfylla.

Det kan beskrivas var naturvattendammar skulle kunna lokaliseras genom att identifiera vilka kriterier som ska gälla för deras lokalisering, med utgångspunkt i grundvattennivå, föroreningsrisker, omkringliggande natur och närhet till åkermark där bevattning är vanligt förekommande.

För att motivera exempelvis en öppen dagvattenlösning som berikar miljön kan även ekologiska och sociala nyttor behöva vägas in i beräkningarna. Dessa kan behöva beskrivas eller utredas närmare, exempelvis i VA-planen.

I samband med planprocessen i samråd med byggherren bör kommunen föreslå lösningar på integrerade system för dagvatteninsamling och -lagring.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 209 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, ROBUST DAGVATTENFÖRSÖRJNING

Sammanfattning På ett övergripande plan bedöms översiktsplanförslaget följa inriktningarna i kommunens VA-strategier, vilket innebär att flertalet vattenrelaterade konsekvenser för såväl människa som miljö kan undvikas. Översiktsplanen innehåller inga övergripande ställningstaganden som bedöms ge direkt negativ påverkan på grundvattenförekomsterna, utan omfattar tvärtom ställningstaganden för att skydda dessa.

Det är av största vikt att planförslaget inte bara tar ställning för att ingen mark inom befintliga vattenskyddsområden ska exploateras, utan att det också tar ställning för förebyggande åtgärder. Ofta handlar det om att utvecklingen styrs i en riktning där översiktsplaneringen bara är en del, och att många åtgärder behöver vidtas som inte ligger inom den fysiska planeringens rådighet. Sådana kan exempelvis vara att främja etableringen av naturvattendammar, att minska uttaget av dricksvatten för bevattning, att anpassa jordbruksmetoder till att bli mer vattensnåla, att låta översvämningsdrabbad jordbruksmark bli våtmark, att hitta andra bevattningskällor än etablerade dricksvattenkällor, att utveckla tekniken inom jordbruket för att minska vattenåtgången, att vara restriktiv med nya vattendomar etc. En rådighetsanalys kan vara relevant att ta fram för att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas av vilken aktör.

Det framgår inte tydligt vilka av kriterierna för en trygg och långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning som går att styra genom mark- och vattenanvändningen och vilka som styrs på andras sätt eller av andra aktörer. Kommunens rådighet i frågan bör förtydligas. Samma sak gäller den ekologiska och kemiska statusen i sjöar och vattendrag, där kommunens roll är att skapa viktiga förutsättningar samtidigt som rådigheten är begränsad. Nollalternativet bedöms medföra större negativa konsekvenser för dricksvattenförsörjningen än översiktsplanförslaget, i synnerhet eftersom det inte omfattar inriktningarna i den VA-strategi som nu är antagen.

210 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, HÖGA FRILUFTSVÄRDEN

HÖGA FRILUFTSVÄRDEN kommun, som för många associeras just till den vackra Se även kapitel Översiktsplanförslagets konsekvenser för och tillgängliga naturen. Friluftsvärden har identifierats allmänna intressen, sidan 217. (till exempel Riksintresse som en särskilt som betydande miljöeffekt vilket friluftsliv, allemansrätt och miljökvalitetsnormer för innebär att översiktsplanförslaget här bedöms utifrån vattenförekomster.) dess konsekvenser för kommunens friluftsvärden. Friluftsvärden räknas som ett allmänt intresse, och Friluftsliv bidrar till ökad folkhälsa och förståelse för bedöms också inom ramen för riksintressen. De är också naturen. Möjligheter till friluftsliv kan också höja ett en del av det nationella folkhälsomålet och är starkt områdes attraktivitet och skapa regional utveckling förknippade med allemansrätten. och arbetstillfällen genom exempelvis naturturism. Kommunen har en nyckelroll i att skapa förutsättningar Naturturism. De kvaliteter som kännetecknar ett för ett väl fungerande friluftsliv. Genom långsiktig starkt friluftsliv liknar i mångt och mycket dem planering och löpande verksamhet kan kommunen som skapar förutsättningar för naturturism och säkra tillgång, tillgänglighet och kvalitet i natur- och destinationsutveckling, vilket är ytterligare en anledning kulturlandskapet för människors utevistelse. Kommunen för Hässleholms kommun att bevara och utveckla sina kan skapa förutsättningar för friluftslivet genom bland friluftvärden. Naturen i Hässleholms kommun lockar annat fysisk planering, markinnehav, skötsel, aktiviteter både nya invånare och besökare från kortare och längre inom skola och omsorg, stöd till friluftsorganisationer, avstånd. Den har således betydelse för folkhälsan lokalt, dialog och i näringslivsutveckling. Det saknas i dag en regionalt, nationellt och internationellt. Friluftsvärdena beslutad strategi för kommunens friluftslivsutveckling. och friluftslivet har också betydelse för besöksnäringen, och både vandring och cykling ökar årligen. Vad höga friluftsvärden innebär kan beskrivas på många sätt, till exempel genom riksdagens friluftsmål: I planförslagets utvecklingsinriktning till 2040 anges tre • Tillgänglig natur för alla inriktningar för natur och friluftsliv, med fokus på: de • Starkt engagemang och samverkan för friluftslivet större besöksmålen, vilka alla bygger på naturupplevelser; • Allemansrätten sammanhängande områden för friluftsliv som inte får • Tillgång till natur för friluftsliv styckas upp samt; att dessa hänger samman med varandra • Attraktiv tätortsnära natur likaväl som med andra naturområden i regionen. • Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling • Skyddade områden som resurs för friluftslivet Sammanhängande naturområden. Hässleholms kommun • Ett rikt friluftsliv i skolan har nio sammanhängande områden för natur och • Friluftsliv för god folkhälsa friluftsliv. Större nya landskapspåverkande projekt får • God kunskap om friluftslivet inte placeras inom dessa områden. Skåneleden går genom kommunen i två olika sträckningar – Kust-till-kustleden Beskrivning och Nord-Sydleden. Målsättningen är att Skåneleden Friluftslivet är viktigt för folkhälsan vilket har betydelse ska ansluta till de flesta av kommunens stationsorter. för en hållbar utveckling både för individ och samhälle. Friluftsliv och turism gynnas genom att kollektivtrafiken Att ha grönområden och natur i närheten av bostaden har och vandringslederna hänger ihop. positiva effekter på hälsan. Frånvaro av buller har också positiva effekter, vilket ofta sammanfaller med natur- och Tillgång och tystnad. Tre förutsättningar kan sägas vara friluftsområden. Hur skolor är placerade och vilka ytor nödvändiga för ett bra friluftsliv: tillgång, kvalitet och som finns runt omkring har också betydelse för hälsan. tillgänglighet. I planförslaget anges att i stationsorterna Tillgång till natur nära skolan gör att barn redan tidigt ges ska boende ha tillgång till ett kvalitativt park- eller möjlighet till en relation med naturen – något som också naturområde inom 200 meters avstånd. Det bör förtyd- förutom hälsovinst i form av ökad rörelse, visat sig ha ligas att tillgången (bevarad natur) och kvaliteten effekt på förståelsen för att vara rädd om miljö och natur. (upplevelserik, artrik, varierande och bullerfri) måste kompletteras med tillgänglighet (åtkomst) – för alla Friluftsvärdena är av stor betydelse för Hässleholms grupper i samhället. Ett gott exempel på detta är

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 211 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, HÖGA FRILUFTSVÄRDEN

Hovdalas naturområden. Friluftslivets värden ökar också viktigt att bevara grönska och gröna områden inom och med rika kulturmiljöer. Ofta går dessa hand i hand med omkring bebyggelsen, så att förtätningen inte sker på naturmiljöer och skapar förutsättningar för biologisk bekostnad av dessa. mångfald. Därför finns det flertalet ställningstaganden som syftar till att bevara och utveckla kulturmiljöer, Kommunal planering av friluftsliv är ett stöd för att vilket bedöms vara positivt och avgörande för höga lyfta friluftslivet och bidra till bland annat globala friluftsvärden. hållbarhetsmål, miljökvalitetsmål, friluftslivsmål och folkhälsomål. I översiktsplanförslaget anges att I översiktsplanförslaget med plankarta beskrivs de en friluftsstrategi ska utvecklas, då denna styrning i viktigaste områdena för friluftsliv i kommunen. De är dag saknas. Den utgör ett underlag för kommunens väl utspridda över kommunens geografiska område. Ett fysiska planering och bidrar till lösningar för andra ställningstagande görs att varje stationsort ska ha ett samhällsutmaningar – genom att planera för friluftsliv angränsande naturreservat, vilket främjar människors kan kommunen samtidigt göra insatser för bland annat hälsa, den biologiska mångfalden och ortens attraktivitet folkhälsa, klimatanpassning, utbildning, natur- och och konkurrenskraft. Tysta områden ska skyddas, liksom kulturmiljövård, ekosystemtjänster och turismutveckling. områden med höga natur- och friluftsvärden. Allt är nära kopplat även till kommunens naturvårdsstrategier och grönstrategier. Ekosystemtjänster. Översiktsplanförslaget anger att ekosystemtjänster ska visas hänsyn i samhällsutvecklingen. Konsekvenser av planförslaget Konkret kan det innebära att utnyttja naturens tjänster i Naturturism. Planförslaget avser bevara kommunens stadsutvecklingen, till exempel för att hantera dagvatten naturvärden, vilket på många sätt är samma värden som och skapa hälsosamma, klimatanpassade livsmiljöer. naturturismen bygger på. Det innebär att förslaget gynnar Detta kan också innebära att skapa strukturer som såväl invånare och besökare som näringslivet, i synnerhet gör att kommunen på ett bättre sätt förstår vilka det som bidrar till en levande landsbygd och till att ekosystemtjänster som är viktiga att ta hänsyn till i den landskapsbilden bevaras. fortsatta utvecklingen. Till exempel kan det innebära att beräkna samhällsvärdet av att Finjasjöns vatten är rent och I planförslagets utvecklingsinriktning till 2040 anges tre friskt. En sådan beräkning skulle kunna ge incitament att inriktningar för natur och friluftsliv, med fokus på: de satsa ytterligare resurser på förebyggande åtgärder, för att större besöksmålen, vilka alla bygger på naturupplevelser; undvika stora kostnader i framtiden. sammanhängande områden för friluftsliv som inte får styckas upp samt; att dessa hänger samman med Planförslaget beskriver att ekosystemtjänster, alltså nyttor varandra likaväl som med andra naturområden i som människan kan tillgodogöra sig från naturen, ska tas regionen. Sammantaget ger det ett stabilt stöd för att tillvara och kompenseras för om de påverkas negativt. bevara de värden som till stor del skapar kommunens konkurrenskraft. Miljökvalitetsnormer. Det finns miljökvalitetsnormer för ytvatten, alltså till exempel sjöar och vattendrag Sammanhängande naturområden. Det är av stor vikt vilka är viktiga för friluftslivet och kan bidra med höga att planförslaget gör tydliga ställningstaganden för att friluftsvärden. God status indikerar goda förutsättningar bevara stora gröna områden som dessutom avses kunna för välmående vattenmiljöer med hög biologisk länkas samman till en helhet, i synnerhet i samband mångfald. Se vidare på sidan 226, Konsekvenser på med planeringen av den nya stambanan. Även om det är miljökvalitetsnormer. kommunens intention att bevara dessa områden så skulle anläggandet av en ny stambana kunna ha en mycket Grön förtätning. Översiktsplanförslaget anger att det i negativ inverkan på dessa områden. varje stationsort ska finnas ett tätortsnära naturreservat. Detta är ett sätt att säkerställa invånarnas tillgång till nära Eftersom kommunens artrika och varierande natur är en natur. Samtidigt medför förtätningen att det uppstår del av konkurrenskraften är det viktigt att också säkerställa konkurrens mellan hur ytorna ska användas. Det är friluftsvärdena i anslutning till Skåneleden. De positiva

212 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, HÖGA FRILUFTSVÄRDEN

konsekvenserna av att översiktsplanförslaget så tydligt våtmarker, grundvattentillförsel, matjordsproduktion, framhåller vikten av att bevara friluftsvärden är inte bara dagvattenfördröjning och koldioxidupptag. På olika sätt en stärkt besöksnäring utan också bevarade natur- och skapar de förutsättningarna för en stor del av kommunens kulturmiljöer för dagens och kommande generationer. näringsliv. Ekosystemtjänsterna skapar på många sätt Exploaterad natur är svår att återställa, varför det är också fundamentet till målsättningen ”Hässleholmaren särskilt viktigt ur ett hälso- och miljöperspektiv att är stolt och mår bra”. Detta skulle kunna förtydligas i den sammanhängande naturen bevaras. Friluftslivets översiktsplanens ställningstaganden för att säkerställa att värden ökar också med rika kulturmiljöer. Ofta går ekosystemtjänsterna visas hänsyn i praktiken. dessa hand i hand med naturmiljöer och skapar Planförslaget beskriver att ekosystemtjänster, alltså förutsättningar för biologisk mångfald. Därför finns det nyttor som människan kan tillgodogöra sig från flertalet ställningstaganden som syftar till att bevara och naturen, ska tas tillvara och kompenseras för om de utveckla kulturmiljöer, vilket bedöms vara positivt och påverkas negativt. Det bör beslutas om en metod för hur avgörande för höga friluftsvärden. Det finns dessutom kompensationen ska gå till, vilka bedömningsgrunder ett jämlikhetsperspektiv i att kommunens storområden som ska användas och vilka värden som ska kompenseras är fördelade över hela kommunens yta, vilket innebär att med vad. Kompensationsområden kan pekas ut i de flesta av kommunens invånare har tillgång till stora markanvändningskartan för att tydliggöra detta. naturområden i sin relativa närhet, utöver de tätortsnära områden som ska finnas i anslutning till varje stationsort. Grön förtätning. Det är viktigt att bevara grönska och Att friluftsområdena dessutom kopplas samman gröna områden inom bebyggelsen, så att förtätningen med kollektivtrafiknätet innebär en extra dimension inte sker på bekostnad av dessa. Exploatering av parker till sammanlänkningen mellan kommunens stora och mindre grönområden inom orten ska heller inte konkurrensfördelar – infrastrukturen och naturen. kunna motiveras genom hänvisning till det tätortsnära naturområdet. Därför är det ett mycket viktigt Tillgång och tystnad. Översiktsplanförlaget gör tydliga ställningstagande att det ska finnas tillgänglig natur inom ställningstaganden för att bevara tysta och bullerfria tvåhundra meter från varje tätortsbostad. Detta bidrar miljöer och för att öka tillgången till naturen, till inte bara till att invånarnas hälsa förbättras, utan till exempel genom de tätortsnära naturreservaten. De att växt- och djurlivet får större sammanhängande ytor främjar invånarnas hälsa, de bidrar till en ökad turism och korridorer att förflytta sig inom vilket gynnar den och därmed till större konkurrenskraft och attraktivitet. biologiska mångfalden. En viktig förändring kommer att medföras i samband med den nya stambanan, där kommunen verkar för att Förändrad markanvändning, då nya områden tas i dess dragning går via Hässleholm C. Detta kommer att anspråk, samt förtätning kan innebära hot mot biologisk innebära att stambanan söderöver måste läggas nära Hov- mångfald och ekosystemtjänster. Det är därför viktigt dala, som är ett av kommunens bullerfria områden tillika att förändringar genomförs med varsamhet och hänsyn ett riksintresse för friluftsliv. Konsekvenserna av detta är till de gröna och blåa värdena och biologisk mångfald. mycket stora, inte minst för kommunens konkurrenskraft Det är viktigt att se över spridningskorridorer, stärka då Hovdala är ett besöksmål som lockar turister från och utveckla grönstrukturen samt kompensera förlorade hela Europa. En förändrad landskapsbild, påverkade gröna värden med motsvarande värden i samband med natur- och kulturmiljöer och att tysta miljöer försvinner exploatering. skulle medföra stora negativa konsekvenser inom alla hållbarhetsdimensionerna för Hässleholms kommun. Det bör framgå med tydlighet att högre kvaliteter i ett grönområde, till exempel genom att göra insatser för fler Ekosystemtjänster. Naturen producerar tjänster ekosystemtjänster, inte per automatik kan rättfärdiga som vi nyttjar utan kostnad. Det är basen i en stor att området naggas i kanten för exploatering. Både del av kommunens konkurrenskraft, inte minst kvalitet och kvantitet behövs för att säkerställa höga genom friluftsliv och naturnära rekreation med rekreationsvärden. rent badvatten, fiske, vandring och naturturism, men också genom skogstillväxt, vattenrening i

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 213 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, HÖGA FRILUFTSVÄRDEN

De ställningstaganden som görs avseende friluftsliv och naturvärden går i linje med befintliga underlag i form av naturvårdsstrategier och grönstrategier. Översiktsplanförslaget gör också ställningstaganden som riskerar att motverka höga friluftsvärden. Inriktningen att förtäta avser bland annat att naturområden bevaras utanför orterna, men det finns samtidigt en risk att parker och grönområden tas i anspråk när orternas förtätas, vilket motverkar friluftslivet lokalt. Detta gäller i synnerhet Tyringe och Vinslöv, där den planerade utbyggnaden är större än i övriga stationsorter. Det är därför särskilt viktigt att värna det gröna i den bebyggda miljön, vilket det också finns ställningstaganden kring i förslaget. Det innebär att ställningstagandena kan uppfattas som motstridiga, och det bör förtydligas hur dessa ska avvägas mot varandra när det blir skarpt läge att prioritera.

Nollalternativet ÖP 2007 beskriver nollalternativet för kommunens övergripande fysiska planering (FÖP för Hässleholms stad ej inkluderad då den gäller i både nollalternativ och planförslag). Där är inriktningarna för friluftslivet inte lika väl avgränsade. I nollalternativet saknas motiv och resonemang för strandskyddets avgränsning, vilket kan innebära att den allemansrättsliga marken och framkomligheten begränsas. Det saknas också fokus på tätortsnära naturreservat, vilka är viktiga för människors välmående. Ställningstaganden finns för att bevara tysta miljöer, vilket har lagt en god grund för att även fortsättningsvis kunna bevara dessa. De bullerfria områden som anges i planförslaget motsvarar dem i nollalternativet, då ställningstagandena har fungerat väl och inga nya störande verksamheter har etablerats i kommunen. Däremot har flera verksamhetsområden i nollalternativet utgått i planförslaget eftersom de ligger nära tysta områden. Därför bedöms planförslaget medföra ett starkare skydd för de bullerfria och tysta miljöer som finns i kommunen.

Ekosystemtjänster finns inte med som begrepp i nollalternativet även om dess innebörd finns med på många olika sätt. I planförslaget ges ekosystemtjänsterna ännu en dimension genom att synliggöra att det handlar om naturens värde för människan. Det är av stor vikt att detta framgår, inte minst som incitament för att ge naturmiljöerna ett ännu starkare skydd. Därför bedöms planförslaget bidra till ett rikt friluftsliv och höga friluftsvärden på ett mer omfattande sätt än nollalternativet.

214 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, HÖGA FRILUFTSVÄRDEN

Förslag till åtgärder Det bör förtydligas hur exploatering som påverkar friluftslivet ska hanteras i närheten av friluftsområden, till exempel när det gäller vindkraft, solkraft eller annan byggnation.

Ta fram skydd för områden där det finns både riksintresse för friluftslivet och/eller där det finns större sammanhängande områden samt bullerfria miljöer för att säkerställa den långsiktiga utvecklingen.

En kompensationsmetod behöver utvecklas för att ersätta förluster av natur- och rekreationsvärden. Områden för kompensation behöver också pekas ut i markanvändningskartan.

Utred vilka platser som är bäst och sämst lämpade för storskaliga markanläggningar för solkraft, eller vilka kriterier sådana platser bör uppfylla för att de inte ska konkurrera med kommunens friluftsliv (natur- och kulturmiljövärden såväl som andra värden, som bostäder, turism, odling och djurhållning).

Förtydliga att högre kvaliteter i ett grönområde, till exempel genom att göra insatser för fler ekosystemtjänster, inte per automatik kan rättfärdiga att området naggas i kanten för exploatering. Båda kvalitet och kvantitet behövs för att säkerställa höga rekreationsvärden.

Förtydliga kopplingen mellan hur människan och tillväxten gynnas av bevarade ekosystemtjänster.

Förtydliga hur motstridiga ställningstaganden ska avvägas mot varandra när det blir skarpt läge att prioritera, till exempel avseende grönområden och bebyggelse i den bebyggda miljön.

Det saknas ställningstagande om att större utbyggnad på landsbygden bör undvikas, även om inga sådana områden planeras i förslaget.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 215 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BETYDANDE MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER, HÖGA FRILUFTSVÄRDEN

Sammanfattning En av översiktsplanförslagets huvudsakliga inriktningar är att bevara och utveckla kommunens natur och friluftsliv. En stor del av konkurrenskraften ligger här, men bevarandet av friluftsvärdena står samtidigt i konflikt med kommunens läge som transportnod och i utbyggnaden av fler bostadsområden och områden för verksamhet och industri. Det finns därför flertalet ställningstaganden som syftar till att avväga dessa intressen mot varandra, för att i största möjliga mån tillgodose de utvecklingskriterier som gynnar både friluftsvärdena och transportsystemet. Ett exempel på hur dessa kvaliteter knyts samman är att de stora naturområdena ska sammanbindas inte bara med gröna korridorer och vandringsleder utan också med kollektivtrafik. Planförslaget skulle kunna innebära ett hot mot biologisk mångfald och ekosystemtjänster om förtätningen genomförs ovarsamt, utan hänsyn till gröna värden, kulturmiljövärden och biologisk mångfald. De ställningstaganden som görs i planförslaget borgar för att så inte blir fallet. Det bör dock förtydligas hur avväganden ska prioriteras när det kommer till skarpt läge, till exempel genom att göra beräkningar av de samhällsekonomiska värden som en förändring medför, ur ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.

Nollalternativet är inte lika inriktat mot att bevara och utveckla den tätortsnära naturen, behålla sammanhållna naturområden och gröna och blå värden. Därför görs bedömningen att översiksplanförslaget i högre utsträckning bidrar till att friluftsvärdena i kommunen bevaras och utvecklas för såväl dagens som framtidens invånare.

216 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

Översiktsplanförslagets konsekvenser för allmänna intressen Här beskrivs hur allmänna intressen som allemansrätten, Sveriges miljökvalitetsmål och riksintressen bedöms påverkas av planförslaget.

KONSEKVENSER FÖR ALLEMANSRÄTTEN KONSEKVENSER FÖR SVERIGES I översiktsplanförslaget för Hässleholms kommun MILJÖKVALITETSMÅL beskrivs friluftsvärden som en av tre inriktningar. Sveriges 16 miljökvalitetsmål konkretiserar vad en Naturen förknippas starkt med kommunen och ligger ekologiskt hållbar utveckling innebär i Sverige. Dessa till grund för en stor del av småföretagandet, som i sin motsvarar till stor del det ekologiska perspektivet i tur ofta bidrar till att naturen tillgängliggörs på olika Agenda 2030. Kommunen ansvarar för att implementera sätt. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är miljökvalitetsmålen i sin samhällsplanering. att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen Översiktsplaneförslaget har relaterats till Sveriges och utöva friluftsliv. Där är allemansrätten en grund. nationella miljökvalitetsmål. Sammantaget utgör Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, miljömålen en viktig utgångspunkt vid bedömningen välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om av miljökonsekvenser i allmänhet, och i synnerhet vid natur och miljö. I Hässleholm finns goda förutsättningar mer strategiska bedömningar som denna. De mål som för detta, med tre hektar allemansrättslig mark per främst berör översiktsplanering är ”God bebyggd miljö” invånare jämfört med en halv hektar i sydvästra och ”Begränsad klimatpåverkan” och den kommunala Skåne. Det bedöms vara så även fortsättningsvis, med översiktsplaneringen är ett viktigt instrument i arbetet utgångspunkt i översiktsplanförslagets ställningstaganden för att uppnå målen. Inom dessa två mål anges för bevarad natur. I planförslaget beskrivs till exempel underrubrikerna Beskrivning, Konsekvenser och Åtgärder. hur barriäreffekter ska undvikas genom att undvika Miljömålen är inte juridiskt bindande, trots att de är landskapspåverkan i storområdena. Just sammanhängande beslutade av riksdagen. natur är viktigt för en god tillgång till allemansrättslig mark, vilket kommunens naturområden till stor del I avsaknad av lokala miljömål för Hässleholms kommun utgör. De verksamhetsområden som pekas ut avser främst blir de nationella miljökvalitetsmålen särskilt relevanta att skogsmark i anslutning till större vägar, vilka inte bedöms förhålla sig till i planförslaget. ha särskilt höga friluftsvärden. Begränsad klimatpåverkan Allemansrätten bedöms inte inskränkas eller försämras Se även Frisk luft och God bebyggd miljö. på grund av översiktsplanförslaget, snarare främjas i jämförelse med nollalternativet som bland annat Beskrivning saknar det tydliga tätortsnära perspektivet på naturen Miljömålet bedöms påverkas positivt av planförslaget, och människors tillgång till den. I nollalternativet i synnerhet avseende transporternas klimatpåverkan. saknas också motiv och resonemang för strandskyddets Översiktsplanen tar avstamp i hållbara kommunikationer avgränsning, vilket kan innebära att den allemansrättsliga som ett medel för att uppnå konkurrenskraft och marken och framkomligheten begränsas. livskvalitet. En väl utbyggd och turtät kollektivtrafik, förbättringar i väginfrastrukturen och förbättrade cykelförbindelser resulterar i att klimatutsläppen från transporter minskar i samhället.

Ställningstaganden görs specifikt avseende områden för vindkraftsproduktion och generellt genom att lokal produktion av förnybar energi ska säkras och främjas. Det är dock av stor vikt för samhällets robusthet att arealer för olika typer av energiproduktion bevaras, och dessutom

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 217 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

inte konkurrerar med ytor för livsmedelsproduktion, flera fall är otydliga, motsägelsefulla och ibland dessutom rekreation, verksamheter och byggnation. I en för detaljerade. översiktsplan kan det handla om att göra en uppskattning av hur stor areal som behövs för att förse kommunens Detta kan medverka till att bostäder och service inte och närliggande större städers befolkning med energi lokaliseras till kommunkärnorna som en flerkärnig genom exempelvis odling av energigrödor, solkraftsparker utveckling påbjuder, varpå trafik- och klimatbelastningen och liknande, och vilka kriterier dessa behöver uppfylla. ökar och målet motverkas. Det skulle dessutom innebära Översiktsplanen kan också ge stöd för att nybyggnation att det inte görs några satsningar för ökad turtäthet i ska vara energieffektiv och drivas med lokalt producerad kollektivtrafiken samt i kopplingen mellan buss och tåg i förnybar energi. de orter som har både och. Hässleholms kommun är stor till ytan, och även om Åtgärder flerkärnigheten resulterar i en planerad befolkningsökning Det bör framgå i översiktsplanförslaget var i kommunen främst i närheten av kollektivtrafik så kommer en det är strategiskt lämpligt att etablera laddinfrastruktur del av kommunens invånare även fortsättningsvis att och stationer förnybara drivmedel, både i förhållande till vara bilberoende i många av sina resor. För att mildra invånarnas jämnt fördelade tillgång och i förhållande till klimatpåverkan från de resor som inte kan ersättas tillgången i regionen som helhet. av hållbara färdsätt behöver tillgången till förnybara drivmedel vara god i hela kommunen, till exempel i form Det bör också framgå vilka platser som är bäst och sämst av laddinfrastruktur. Detta skulle också kunna lyftas som lämpade för storskalig energiproduktion, till exempel en aspekt i översiktsplanförslaget. solenergi, eller vilka kriterier sådana platser bör uppfylla. Det bör avvägas i förhållande till vilken annan typ av Konsekvenser arealer som kommunen behöver för sin försörjning, till En utveckling av tätorterna och tydliga trafikstråk exempel bostadsbyggande, odling eller djurhållning, men medför ett större underlag för kollektivtrafiken, vilket är också till natur- och kulturmiljövärden. positivt ur klimathänseende. Översiktsplanen förordar även att kommunen skall stärka och utveckla gång- Frisk luft och cykelvägar i enlighet med trafikstrategierna för Se även Begränsad klimatpåverkan ovan och om kommunen. Cykelvägar mellan vissa orter och staden luftkvalitetsnormer (sidan 226). skall utvecklas, vilket ökar möjligheterna för människorna att ta cykeln istället för bilen. Elcykeln gör att ett längre Ett mer sammanhängande och utbyggt gång- och pendlingsavstånd blir rimligt och möjligt. Detta bidrar till cykelvägnät samt effektivare kollektivtrafiklösningar minskad klimatpåverkan från transporter, och ger även bidrar till mindre lokala utsläpp av luftföroreningar. en positiv hälsoeffekt både för den som cyklar och för Att bostadsbyggnation i stor utsträckning styrs till medmänniskor. områden med utbyggt fjärrvärmenät innebär också att användningen av pelletspannor inte behöver öka i lika hög Eftersom bilberoendet i kommunen är stort så kan utsträckning. Förtätning av befintlig bebyggelse bidrar tillgången till förnybara drivmedel vara en nyckel till också till ett minskat behov av biltransporter och till att de lokala transporternas minskade klimatpåverkan. utsläppen av luftföroreningar kan minska. Satsningen på Avsaknad av ställningstaganden som förbättrar tillgången gång- och cykelvägar, stärkandet av kollektivtrafikstråk till förnybara drivmedel, och för att identifiera lämpliga och förtätning är positivt för miljömålet, då det bland platser för energiproduktion i större skala, skulle kunna annat medför att luftförorenande utsläpp minskar vilket resultera i att den bäst lämpade marken för denna typ av minskar riskerna för ohälsa. Nollalternativet fokuserar ändamål inte identifieras och kanske upplåts till någon mindre på förtätning, vilket bidrar till ökad biltrafik och annan typ av användning, vilket minskar möjligheterna minskad tillgång till kollektivtrafik. att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Bara naturlig försurning Nollalternativet innebär sämre möjligheter för Försurande utsläpp härrör från transporter, kommunen att styra samhällsbyggandet och utvecklingen energianläggningar, industri och jordbruk. av ett klimatanpassat transportsystem, då inriktningarna i

218 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

Översiktsplanen föreslår främst utveckling i och mindre känslig markanvändning (industri) eller stationsorterna, där även kollektivtrafikens turtäthet kan platsspecifika riktvärden. Detaljerade undersökningar bör öka och gång- och cykelvägar byggas ut. I takt med att göras i samband med detaljplaneprocessen. I samband befolkningsmängden ökar kommer dock också biltrafiken med detaljplaneläggning bör dagvattenhanteringen att till viss del öka, och eventuellt också industrier och ställas i fokus och utredas, för att minska risken för att lokal energiproduktion. Detta genererar lokalt högre grund- och ytvatten förorenas. Markens lämplighet när utsläpp av kväve- och svaveloxid som försurar sjöar och det gäller markföroreningar ska även undersökas och vattendrag. En stor del av allt försurande nedfall i Sverige bedömas vid förhandsbesked och bygglovgivning utanför har dock förts hit med vindarna från andra delar av detaljplanelagt område. Krav på verksamheter kan ställas Europa. Översiktsplanen bidrar i stort till att främja att med hjälp av anmälan, tillstånd och miljöbalken. målet uppfylls. I nollalternativet står fokus inte lika tydligt på förtätning, vilket skulle öka biltrafiken ytterligare och Skyddande ozonskikt därför påverka miljömålet negativt. Ozonnedbrytande ämnen är svåra att minska genom fysisk planering, eftersom det handlar Giftfri miljö om hantering av köldmedier, klorerade lösningsmedel Översiktsplanförslaget omfattar och liknande ämnen. Varken nollalternativet eller nulägesbeskrivning och ställningstagande översiktsplaneförslaget bedöms påverka miljömålet. avseende förorenad mark. Många områden i Hässleholms kommun har MIFO-klassats (Metodik för Inventering av Säker strålmiljö Förorenade Områden) och arbetet pågår kontinuerligt. Ett ställningstagande avseende radon Av de sex objekt som hittills klassats med mycket hög risk görs i förslaget till översiktsplan, som innebär att (klass 1) ligger fem stycken inom Hässleholms stad (FÖP- markradonfrågan ska hanteras i bygglovgivning genom området) och ett i Emmaljunga; Björstorps sågverk. Det krav på markradonundersökning och skyddsåtgärder vid finns också cirka 60 klass 2-områden och 154 områden byggnation. som ännu inte klassificerats. Radon omskrivs i nollalternativet men har Även om kunskapsläget är förhållandevis gott avseende utvecklats ytterligare i planförslaget, då det har med vissa förorenade områden antas det att luckor i den markförhållanden att göra. Med god byggteknik ska bebyggda miljön kan vara förorenade, sedan tidigare det inte behöva bli några förhöjda värden av radon men eller på grund av ditförda fyllnadsmassor. Enligt detta ska säkerställas i planering och bygglov, exempelvis förslaget ska det därför vara en generell utgångspunkt i form av bestämmelser i detaljplanen om radonskyddad vid exploatering i orterna att marken kan vara förorenad, eller radonsäker grundläggning för att säkerställa och att åtgärder vidtas i den omfattning som behövs för att radonhalten i byggnader inte överstiger gällande att säkerställa att gränsvärden underskrids. Innan en ny riktvärden. Sedan nollalternativet utvecklades har det detaljplan antas måste därför det förorenade området tillkommit gränsvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten, vara så väl undersökt att man vet att det är möjligt att vilka således inte finns med där. Översiktsplanförslaget sanera marken till Naturvårdsverkets riktvärden för den bedöms främja miljömålet i högre utsträckning än planerade markanvändningen. Översiktsplanförslaget nollalternativet. bidrar till att förorenad mark saneras i högre utsträckning än nollalternativet, där eventuella saneringar troligen Försiktighetsprincipen bör tillämpas och bostäder, kommer att dröja längre eller inte bli gjorda. Det bidrar skolor och daghem planeras inte nära elanläggningar och således till att främja miljömålet giftfri miljö. större kraftledningar. Socialstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd till skolor, arbetsplatser och bebyggelse Om en exploatering sker i anslutning till något av de bör följas. Riskerna med elektromagnetiska fält bör potentiellt förorenade områdena bör risken för att kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall området är förorenat utredas. Om föroreningshalterna är vidtas. En undersökning av markradon bör föregå varje höga kan en efterbehandling bli aktuell. Vid utvärdering ny exploatering av bostäder. av föroreningsnivåer gäller Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (bostäder)

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 219 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

Ingen övergödning För att minska belastningen på Finjasjön bör den Övergödningssituationen är idag allvarlig omkringliggande översvämningsdrabbade åkermarken i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och användas till något den är bättre lämpad för, exempelvis avloppen många samtidigt som den fysiska påverkan som våtmark eller betesmark. I synnerhet gäller detta den på våra vatten är utbredd. Detta förhållande gäller även mark som kommunen i dag äger och arrenderar ut. inom Hässleholms kommun. Läckage av näringsämnen från jordbruksmark och bristfälliga enskilda avlopp svarar För att gynna en förbättrad ekologisk status i sjöar och för en större del av tillförseln av gödande ämnen. De vattendrag kan utvecklingsområden för våtmarker framgå kommunala reningsverken medför också en viss påverkan. i markanvändningskartan.

För en minskad övergödning skulle åtgärder behövas Grundvatten av god kvalitet främst inom avloppshantering och jordbruket. Placering Se också Robust dricksvattenförsörjning, av ny bebyggelse har betydelse för i vilken omfattning ssidan 205. som befintlig och tillkommande bebyggelse kan anslutas Översiktsplaneförslaget medför att andelen till en effektivare avloppshantering med minskad kommuninnevånare kommer att öka därmed ökar övergödningspåverkan som följd. Ett ställningstagande belastningen på vattenförsörjningssystemet. Om i planförslaget är att havet, sjöar, vattendrag och exploatering avses ske i anslutning till grundvatten- eller grundvatten ska uppnå den kvalitetsnivå som gäller ytvattenförekomsten kan konflikter uppstå. Det anges enligt beslutade miljökvalitetsnormer. Detta bedöms som ett ställningstagande i översiktsplanförslaget att vara positivt för vattenmiljön. Att dessutom undvika det är viktigt att skyddsföreskrifterna för respektive odling på översvämningsdrabbad åkermark bidrar också vattenskyddsområde beaktas. Översiktsplaneförslaget till en bättre vattenmiljö. Att minska övergödningen är bedöms därför inte motverka miljömålet. särskilt viktigt i Finjasjön och dess tillflöden, eftersom den erbjuder många viktiga friluftsvärden, biologisk mångfald Hav i balans samt levande kust och skärgård och andra ekosystemtjänster. Större delen av Hässleholms kommun yta utgör avrinningsområde till Helgeån, som har Översiktsplanen bedöms i huvudsak medverka till att sitt utlopp i Östersjön. Det är därför av vikt att miljömålet uppfylls. I ett långsiktigt perspektiv leder kommunens mark- och vattenanvändning inte bidrar nollalternativet till minskade möjligheter för kommunen till övergödning eller annan förorening av havsmiljön. att styra samhällsbyggandet. Planförslaget medger enstaka Översiktsplaneförslaget bedöms medverka till att bebyggelse på platser där det inte finns möjlighet till att miljömålet uppnås, då flertalet ställningstaganden syftar ansluta till kommunens VA-nät, vilket skulle kunna ha en till att ytvatten ska vara av god kvalitet. negativ inverkan på miljömålet, liksom i de fall då mark inom avrinningsområde inte används för det den är bäst Myllrande våtmarker lämpad till. I kommunens Grönstrategi anges att kommunen skall arbeta aktivt för att bevara och utveckla Levande sjöar och vattendrag våtmarker. Magle våtmark, en del av Hässleholms Se även Ingen övergödning. reningsverk, har blivit ett attraktivt område för växt- och Vattenkvaliteten i kommunens sjöar och djurliv likaväl som för människor. Vid planering av nya vattendrag kan ur många aspekter förbättras, till exempel bostadsområden eller verksamhetsområden bör befintliga med tanke på föroreningar och övergödning. Att sjöar våtmarksytor sparas, alternativt kompenseras. Det bör och vattendrag är livskraftiga är också en förutsättning framgå tydligare i översiktsplanförslaget hur våtmarker ska för en stor biologisk mångfald och för ett rikt friluftsliv hanteras, både i fråga om bevarande och utveckling och i i kommunen. Planförslaget tar avstamp i kommunens fråga om kompensation. grönstrategi, som innehåller flertalet skrivningar som gynnar ytvattenmiljöer. På ett övergripande plan bedöms Levande skogar översiktsplanförslaget inte motverka måluppfyllelse. I kommunen finns en stor andel skog. Utbyggnad av områden för verksamheter

220 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

och bostadsändamål avses ske med tonvikt på redan på åkermark studera skiften och ägogränser för att bebyggda miljöer för att bevara oexploaterad mark, som minimera arealbortfallet och inte försvåra brukningen av skogsmark. Samtidigt avsätts ca 100 hektar skogsmark åkermarken. för verksamhetsändamål, delvis i enlighet med gällande översiktsplaner. En del av skogsmarken angränsar till Storslagen fjällmiljö (berörs inte) större riksvägar och är således redan störda av trafik och befintliga verksamheter. Ingen del av skogsmarken bedöms vara skyddsvärd. God bebyggd miljö • Bjärnum: ca 45 hektar skogsmark tas i anspråk. Detta område är delvis med i FÖP Bjärnum. Beskrivning • Hästveda: ca 30 hektar skogsmark tas i anspråk. Detta Se även kapitel Översiktsplanens betydande miljöeffekter område är med i ÖP2007. och konsekvenser, vilka alla påverkar möjligheten att • Sösdala: ca 20 hektar skogsmark och lite öppen mark. uppnå detta miljömål. Delvis med i FÖP Sösdala. • Tyringe: ca 30 hektar småbruten mark i östra delen, Planförslagets utvecklingsinriktningar och skogsmark i västra delen. Med i FÖP Tyringe. ställningstaganden syftar till att skapa bebyggda miljöer med tillgång till grönområden för rekreation såväl som Nollalternativet bedöms påverka miljömålet mer än tillgång till kollektivtrafik för förbättrad lokal luftkvalitet planförslaget, då det inte lika tydligt tar ställning för och för att främja hållbara transporter. Åtgärder vidtas för att bevara tätortsnära natur. Detta kan medföra att mer att reducera bullerstörningar, och det är viktigt att inte skogsmark tas i anspråk än i översiktsplanförslaget. bara underskrida de gränsvärden som finns utan dessutom Samtidigt är det av stor vikt att de värden som går ha en högre ambition än så för att framgångsrikt bygga förlorade när skogsmark exploateras bedöms utifrån ett attraktiva bostäder där goda och hälsosamma ljudmiljöer helhetsperspektiv, och kompenseras. Som markägare och uppnås. skogsförvaltare bör kommunen föregå med gott exempel och bruka skogen på ett så långsiktigt hållbart sätt som Klimatanpassningsåtgärder ska integreras i stadsmiljöerna möjligt och med hänsyn till de stora rekreationsvärden för att förebygga översvämningar vid skyfall. Hänsyn ska som skogen erbjuder. tas till höga temperaturer, skugga och skydd mot UV- strålning i samband med byggnation. I synnerhet är det Ett rikt odlingslandskap viktigt att ha med sig i planeringen av förskolor, skolor Planförslaget fokuserar bebyggelsen till befintlig och boenden som riktar sig till äldre. Stationsorterna ska bebyggelse i stationsorterna, med syfte förtätas för att undvika exploatering av jordbruksmark att minska ianspråktagandet av jungfrulig mark. och tätortsnära områden med höga naturvärden, vilka Ställningstagande görs om att exploateringen av dessutom ska skyddas. Detta innebär bland annat att oexploaterad mark ska minimeras. Utanför Vinslöv luckor i bebyggelsen som tidigare använts för andra finns den bästa jordbruksmarken i kommunen, vilken ändamål vid behov saneras från markföroreningar innan värnas genom förtätning och att verksamhetsområden nybyggnation. i nollalternativet tagits bort. Samtidigt kvarstår cirka 10 hektar jordbruksmark som pekas ut för Konsekvenser verksamhetsändamål, nära väg 21. Detta område är Planens inriktning är att som helhet skapa en delvis med i FÖP Vinslöv. Nollalternativet medför långsiktigt hållbar utveckling av bebyggelsen, vilket att andelen jordbruksmark som tas i anspråk är ger förutsättningar för en god boendemiljö och hög högre än i översiktsplaneförslaget. Detta innebär på livskvalitet, och medverkar till uppfyllelse av miljömålet. ett övergripande plan att planförslaget bidrar till ett Miljömålet bedöms dock till viss del motverkas genom bevarande av odlingslandskapet och möjligheten ökade trafikmängder i vissa stråk, med risk för bland till lokal livsmedelsförsörjning. Det är viktigt att annat bullerstörningar. Vibrationer kan utgöra en vid detaljplaneläggning i samband med byggnation hälsorisk och kan vara ett problem i närheten av järnvägar.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 221 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

Byggnader behöver konstrueras så att de tar upp de större markanspråk på oexploaterad mark. Det saknas vibrationer som alstras av järnvägen, vilket behöver vara också kunskap om de områden som kan komma att en aspekt som integreras i ett tidigt planeringsskede för att påverkas av nya stambanor för höghastighetståg och att undvika risker för människors hälsa. viktiga naturvärden går förlorade.

Nollalternativet bedöms i sin helhet medföra sämre Sammanfattande bedömning utifrån möjligheter till att skapa en god livsmiljö. Bebyggelse miljökvalitetsmålen lokaliseras inte lika tydligt inom stationsnära områden. Hässleholms kommun tar i sin översiktliga fysiska Det kan bli svårt för kommunen att skapa en god planering ställning för miljön, människan och hela bebyggd miljö utan tydlig styrning, vilket försämrar samhällets hållbara utveckling. Kommunen vill kunna människors möjlighet till välmående. Det saknas erbjuda de som bor i, verkar i och besöker kommunen också kunskap om hur den nya stambanan påverkar en god livsmiljö med upplevelserik natur, frisk luft, rent livsmiljöerna. Tätortsnära natur har inte lika hög vatten, giftfri mat och fungerande ekosystem. Att arbeta prioritet i nollalternativet, däremot finns ett starkare aktivt med miljöfrågor är en del av att vara en attraktiv, stöd för att bevara kulturmiljöhistoriskt värdefulla engagerad, ansvarstagande och framsynt kommun. områden, exempelvis i Tyringe. Det saknas strategier Ett framåtsyftande miljöarbete är en profilfråga, men för ny bebyggelse på landsbygden, för klimatanpassning framför allt en långsiktig kvalitetssäkring av kommunens avseende värmeböljor samt för hälsopåverkan från attraktivitet och resurshushållning. vibrationer alstrade av järnvägen. Översiktsplaneförslaget bedöms i stort inte motverka Åtgärder de nationella miljömålens uppfyllnad. Planförslaget Se åtgärder i kapitel Översiktsplanens betydande presenterar i många fall tydliga ställningstaganden miljöeffekter och konsekvenser. som medverkar till goda miljöförhållanden inom och utom kommunen. I ett tidigt skede i processen har Ett rikt växt- och djurliv analyser utförts och resultaten noga avvägts för att på Exploatering ska enligt översiktsplanens ett miljömässigt och hållbart sätt bidra till en positiv föreslagna riktlinjer i första hand ske i utveckling inom kommunen. Det skulle dock kunna stationsorterna, men ny bebyggelse kommer trots detta framgå tydligare i översiktsplanförslaget hur våtmarker ska att behöva ta naturmark i anspråk. I samband med att hanteras, för att främja miljömålet myllrande våtmarker. mark tas i anspråk vid exploatering uppstår konflikter med naturmiljön. Antingen direkta där naturmiljöer Nollalternativet bedöms påverka miljömålen något mer försvinner eller att exploatering sker i närheten och än planförslaget genom att det innehåller motstridiga får en indirekt påverkan då förutsättningarna för ställningstaganden, inte är aktuell och saknar många naturmiljön förändras. Byggnation kan därför medföra av de väsentliga ställningstaganden som nu integrerats negativa konsekvenser för de ekologiska funktionerna i planförslaget. Detta kan medföra en mer spridd i dessa områden. Konsekvensernas omfattning beror utveckling vilket i sin tur medför att mer mark tas i till stor del på hur bebyggelsen utformas, vilken anspråk än i översiktsplaneförslaget, vilket resulterar i hänsyn som tas till ekosystemtjänster samt i vilken ökad klimatpåverkan, större hälsorisker och försämrade mån kompensationsåtgärder genomförs. Innehållet naturmiljöer. i kommande detaljplaner blir direkt avgörande för vilken påverkan på naturmiljön det blir. Därför behöver tydliga skrivningar kring ekosystemtjänster och kompensationsmetoder inkluderas.

Nollalternativet bedöms påverka miljömålet något mer än planförslaget genom att det är svårare att styra samhällsbyggandet då det inte är anpassat efter dagens förutsättningar. Nollalternativet innebär dessutom ett

222 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN OCH SKYDDADE • Tykarpsgrottan OMRÅDEN • Åraslövs mosse • Ringelislätt Beskrivning • Basaltkuppen Lönnebjär Ett område som har pekats ut som riksintresse ska skyddas • Basaltkuppen Lunden mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden, det vill • Basaltkuppen Ballran säga värden som har betydelse från allmän synpunkt och • Ella som inte kan återskapas om de förstörs. Hänsyn ska tas till riksintresset oavsett om en planerad verksamhet sker I översiktsplanförslaget anges att kommunen godtar innanför eller utanför det redovisade områdets gränser. riksintressena och bedömningen görs att förslaget inte står I utpekade riksintressen ingår flertalet skrivningar om i konflikt med riksintressena för naturvård. både strandskydd och naturreservat inom kommunen. Dessa inkluderas inte i miljökonsekvensbeskrivningen. Riksintresse friluftsliv Människors tillgång till friluftsliv genom grönområden Riksintressen kommunikationer och andra lämpliga platser för lek, motion och utevistelse Geografiskt sammanfaller planområdet med flertalet är ett allmänt intresse som kommunen behöver ta hänsyn riksintressen för kommunikationer, bland annat järnvägar till i översiktsplaneringen. I Hässleholms kommun ges (Södra stambanan, Skånebanan, Markarydsbanan, friluftslivet stor plats både ute i samhället och i den Hässleholm C med flera), vägar (riksväg 21, riksväg 23, översiktliga planeringen. riksväg 24, väg 117) samt i närheten av fyra flygplatser (i Kristianstad, Ängelholm, Eslöv och Ljungbyhed). Friluftslivet i Hässleholm är viktig konkurrensfördel och förutsättning både för kommuninvånare och region – I översiktsplanförslaget anges att kommunen godtar men även för besökare längre ifrån som nyttjar befintliga riksintressena och avser undvika sådana åtgärder som friluftsområden och vandringsleder. Geografiskt sett kan innebära att de skadas eller som påtagligt försvårar sammanfaller planområdet med två riksintressen för tillkomsten och utnyttjandet av dem, samt i aktuella fall friluftsliv: Vittsjöarna-Vieån-Skeingesjön samt Hovdala- genomföra samråd med försvarsmakten. Bedömningen Finjasjön. Riksintresse är geografiskt avgränsade områden görs att planförslagets ställningstaganden i huvudsak inte som har nationellt viktiga värden och kvaliteter, reglerade står i konflikt med riksintressena för kommunikationer. i miljöbalkens 3 kap. 6 §. Riksintresset för friluftsliv FM 22 Vittsjöarna-Vieån-Skeingesjön sammanfalller även Undantag gäller för riksintresset väg 117, där med riksintresse för naturvård Hörlinge ängar, Vieån, kommunen avser verka för att den inte längre ska vara Ubbalt (beslut av Naturvårdsverket februari 2000). rekommenderad väg för farligt gods. Detta förslag bidrar till att risken för miljön och människors hälsa minskar Hovdalaområdet är numera också utpekat som och till att målsättningarna i den översiktliga planeringen riksintresse för friluftslivet och två nyligen fastställda främjas. naturreservat på södra delen av Göingeåsen och Oreberget söder om Vinslöv anger speciellt att reservaten bildats Riksintresse naturvård såväl för naturvårds- som för friluftsändamål. Kommunens storslagna natur framgår av det stora antalet riksintressen som fastslagits avseende naturvård. I översiktsplanförslaget anges att kommunen godtar Geografiskt sett sammanfaller planområdet med tolv riksintressena och bedömningen görs att förslaget inte står riksintressen för naturvård: i konflikt med riksintressena för friluftsliv. Det ska noteras att den nya stambanan inte omfattas i planförslaget. Den • Bröna Myr förväntas har extremt stor påverkan på såväl riksintressen • Hörlinge Ängar, Vieån, Ubbalt som andra värden i kommunen, till exempel avseende • Stensmyr-Vejshultamyr Hovdala-Finjasjön som löper stor risk att drabbas hårt • Fäjemyr nästan oavsett av den nya stambanans dragning, om den • Värsjön ska ha ett uppehåll i Hässleholm C.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 223 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

Riksintresse kulturmiljö Natura 2000-områden Geografiskt sett sammanfaller planområdet med två Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden riksintressen för kulturmiljövärden; Skeingeborg- som innehåller arter eller naturtyper som är särskilt Brunkelstorp och Gumlösa-Hälleberga backe- skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. De åtgärder Sinclairsholm. som är nödvändiga för att målsättningen ska kunna uppnås bör genomföras inom vart och ett av de utsedda I översiktsplanförslaget anges att kommunen godtar områdena. riksintressena och bedömningen görs att förslaget inte står i konflikt med riksintressena för kulturmiljö. I Hässleholms kommun finns idag sexton Natura 2000-områden enligt Art- och habitatdirektivet, av vilka Riksintresse totalförsvar många sammanfaller med riksintresse naturvård. Inom planområdet finns tre riksintressen för totalförsvaret • Skeingesjön som kan redovisas öppet: • Hörlinge ängar • Påverkansområde övrigt (Hästveda) • Verum • Påverkansområde övrigt (öster väg 23 mellan Sösdala • Mölleröd och Tormestorp) • Ubbalt • Påverkansområde väderradar • Stensmyr • Vejshulta myr I översiktsplanförslaget anges att kommunen godtar • Fäjemyr riksintressena och avser undvika sådana åtgärder som kan • Bjärnum innebära att riksintresset påtagligt skadas. Alla plan- och • Åraslövs mosse bygglovsärenden avseende höga objekt skickas på remiss • Store mosse till Försvarsmakten. Bedömningen görs att förslaget inte • Angsholmasjön står i konflikt med riksintressena för totalförsvar. • Maglö ekar • Skeingeborg Riksintresse vindbruk • Värsjön Geografiskt sett sammanfaller planområdet med • Västra Malshult två riksintressen för vindbruk: Nävlingeåsen och Matterödsåsen. I översiktsplanförslaget anges en utvecklingsinriktning till 2040 om att Natur och kultur med höga biologiska I översiktsplanförslaget anges att kommunen godtar och rekreativa värden skyddas och utvecklas, och ett riksintressena och bedömningen görs att förslaget inte står ställningstagande görs att områden med höga natur- i konflikt med riksintressena för vindbruk. och friluftsvärden ska skyddas. Natura 2000-områdena bedöms därför inte påverkas negativt av planförslagets Riksintresse värdefulla ämnen genomförande. Geografiskt sett sammanfaller planområdet med ett riksintresse för värdefulla ämnen; Ignaberga kalk. Konsekvenser Ett område av riksintresse ska enligt miljöbalkens I översiktsplanförslaget konstateras att kalkbrytningen tredje kapitel skyddas mot åtgärder som kan försvåra i framtiden kan komma att stå i konflikt med en av att området utnyttjas för ett visst ändamål samt kommunens huvudvattentäkter, Ignaberga-Hässleholm mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. I på Kristianstadslätten, som är en av Skandinaviens översiktsplanförslaget framgår att kommunen godtar större grundvattentillgångar. Denna försörjningskonflikt respektive typ av riksintresse och att planförslaget inte behöver utredas. står i konflikt med dessa samt att specifik hänsyn ska tas i varje enskilt fall utifrån platsens förutsättningar och berört riksintresses värden. Två undantag görs för riksintressena väg 117 och Ignaberga kalkbrott.

224 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

Kommunen avser verka för att väg 117 inte Sammanfattning rekommenderas för transport av farligt gods, ett Översiktsplanförslaget har under hela ställningstagande som leder till minskade miljö- utvecklingsprocessen inkluderat de riksintressen och och hälsorisker i synnerhet i Bjärnum och Vittsjö. skyddade områden som sammanfaller med planområdet Konsekvensen av förslaget väntas bli att farligt gods och har integrerat hänsyn till dessa. Förslaget bedöms mellan E4 och östra Skåne istället leds via riksväg 23 eller därför inte påverka dem på ett negativt sätt. Ett riksväg 24. Vilka effekter detta kan få bör utredas inför förtydligande avseende försörjningskonflikten och den eventuell kommande bebyggelse i närheten av dessa vägar. planerade utvecklingen för Ignaberga kalk och Ignaberga dricksvattentäkt bör göras. Planförslagets ställningstagande angående kalkbrytningen i Ignaberga i förhållande till skyddet av dricksvattentäkten Kommunen kan också inför sin fortsatta planering Ignaberga-Hässleholm i samma område innebär en behöva titta vidare på en metodik för hur riksintressen ska öppning för bättre skydd av dricksvattenförsörjningen. hanteras i de olika planskedena, och om en ökad mängd Det anges inte hur kommunen ska agera avseende farligt gods på riksväg 23 och 24 på grund av minskad riksintresset i förhållande till kommunens långsiktiga trafik på väg 117 förväntas få konsekvenser som behöver dricksvattenförsörjning. Detta bör utredas. beaktas.

Nollalternativet I nollalternativet tas inte hänsyn till nyare riksintressen och det tas inte ställning kring väg 117 eller i försörjningskonflikten mellan kalkbrytning och vattentäkt i Ignaberga. Detta innebär att risken för miljö- och hälsopåverkan som fortsatt transport av farligt gods på väg 117 medför, kvarstår på sikt, och att utvecklingen kan stå i konflikt med riksintressen.

Förslag på åtgärder för hänsyn till riksintressen i planprocessen Ignaberga: Hanteringen av riksintresset för värdefulla ämnen i förhållande till kommunens långsiktiga dricksvattenförsörjning bör utredas vidare.

Säkerställ att framtida planering omfattar de analyser och åtgärder som behövs för att i tillräckligt högutsträckning beakta riksintressen i planprocessen för de specifika områden som direkt eller i nära anslutning berör riksintresse.

Beakta vilka risker som medförs om ökad mängd farligt gods transporteras på riksväg 23 och 24 istället för väg 117

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 225 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

PÅVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMER uppfyller vi som medlemskommun samtliga krav Det finns föreskrifter för kvaliteten på mark, vatten, enligt miljöbalken som är kopplade till kontroll av luft eller miljön i övrigt för att skydda natur och utomhusluften. I ”Årsrapporten för Hässleholms kommun människors hälsa, i form av miljökvalitetsnormer (MKN). - 2018” från Skånes luffvårdsförbund framgår att luftför- Konsekvensbeskrivningen ska innehålla en redovisning oreningshalter för både kväveoxid och partiklar (PM10 av hur planen kan komma att påverka eller riskerar att och PM2,5) ligger klart under miljökvalitetsnormen påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer, samt och den undre tröskeln i Hässleholms kommun och vilka åtgärder som behöver vidtas för att normen ska Hässleholms stad. kunna följas. Konsekvenser Miljökvalitetsnormer är gränsvärden för föroreningsnivåer Vid en förtätning av bostäder riskerar partikelhalten eller störningsnivåer som människor och natur kan i luften att öka lokalt på grund av mer vedeldning utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse. och intensivare transportstråk. Hälsoeffekterna från Miljökvalitetsnormer finns fastställda för utomhusluft, luftföroreningarna kan främst påverka luftvägarna hos vattenförekomster, fisk- och musselvatten, havsmiljö astmatiker och barn som är en mer känslig grupp i och omgivningsbuller. Enligt 2 kap. 10 § plan- och befolkningen. Vid en tätare bebyggelsestruktur behöver bygglagen (PBL) ska byggplaner följa de miljö- uppvärmningsalternativ som exempelvis fjärrvärme kvalitetsnormer som meddelats med stöd av 5 kap. MB och solenergi finnas, vilka inte leder till en ökning av och tillhörande föreskrifter. Om gränsvärdena överskrids partikelutsläppen. ska åtgärdsprogram tas fram. Förtätning av boendestrukturen i kommunen kan till De mest relevanta miljökvalitetsnormerna för detta viss del komma att påverka och öka trafikströmningarna planförslag berör utomhusluft, vattenförekomster och lokalt i exempelvis vissa områden, dock bedöms de inte omgivningsbuller. vara i sådana nivåer att miljökvalitetsnormerna för luft riskerar att överskridas. Utomhusluft Påverkan från biltrafiken, främst den tunga trafiken, i Beskrivning Bjärnum, Vittsjö och Tyringe kvarstår då riksvägarnas Regeringen har utfärdat en förordning genomfartstrafik antas fortsätta i ungefär samma med miljökvalitetsnormer för utomhusluft, omfattning genom byarna. Luftföroreningar från luftkvalitetsförordningen (2010:477). Syftet med järnvägstrafiken bedöms inte orsaka partikelutsläpp som miljökvalitetsnormer för luftkvalitet utomhus är att överskrider gränsvärden för partiklar. skydda människors hälsa och miljö mot luftföroreningar. Föroreningarna mäts i µm/m3 och gränsvärdena Omgivningsbuller varierar mellan tid och varaktighet. Det finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid/kväveoxider, Beskrivning partiklar (PM10/PM2,5), marknära ozon, bensen, I juli år 2004 trädde förordning (2004:675) om kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. omgivningsbuller i kraft. Syftet med direktivet är att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma Luften i Hässleholms kommun bedöms vara bullermått, gemensamma kartläggnings- och förhållandevis god och inga föroreningshalter överskrider bedömningsmetoder, information till allmänheten miljökvalitetsnormerna. Vägtrafiken och småskalig och fastställda handlingsplaner (åtgärdsprogram). vedeldning är de dominerande utsläppskällorna i Omgivningsbuller definieras som ett oönskat och Hässleholms kommun. skadligt ljud för människors hälsa från bland annat byggarbetsplatser, transportsträckor, industrier, vindkraft Hässleholms kommun är medlem i Skånes och skjutbanor. Luftvårdsförbund och deltar i samordnad kontroll av luftkvalitet. Genom att ingå i samverkansområdet Hur transportsystemet utformas i översiktsplanen får

226 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

direkta konsekvenser för huruvida buller är, kvarstår eller vattendistrikt. Enligt Vattendirektivet är målet att alla uppkommer som en risk för människors hälsa. Genom vattenförekomster inom Hässleholms kommun ska att i all fysisk planering utforma trafikmiljöer så att uppnå minst god kemisk och ekologisk status under miljökvalitetsnormerna för buller inte överskrids minskar förvaltningscykel 3 (år 2016 - 2021). Inga åtgärder denna risk. får vidtas som skulle innebära en försämring av en miljökvalitetsnorm. Då kommunen är en viktig infrastrukturell nod, med vägar och järnvägar av lokal, regional, nationell och Miljökvalitetsnormer för vatten uttrycks enligt följande: internationell betydelse, är risken för bullerstörningar • Ekologisk status (god eller hög) längs denna infrastruktur stor. • Ekologisk potential (god eller maximal), för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster Konsekvenser • Kemisk status (god) De ställningstaganden som görs i översiktsplanförslaget avseende förebyggande av buller bidrar till att Även grundvattenförekomster omfattas av riskerna för bullerstörning minskar. Samtidigt görs miljökvalitetsnormerna. Särskild hänsyn ska ställningstaganden om att bebyggelse ska ske i tas till vattenkvalitet och grundvattenbildning i stationsnära lägen, helt i linje med landets, regionens inströmningsområden till grundvattenförekomster, och kommunens utvecklingsinriktningar och arbete för eftersom föroreningar i dessa områden löper störst risk att att minska samhällets klimatpåverkan. Nya bostäder förorena grundvatten. i närheten av kollektivtrafik, i synnerhet tåg, innebär stor risk för bullerstörning. Denna målkonflikt gör det Grundvattenförekomsterna i kommunen har idag en god särskilt relevant att identifiera såväl hälsorisker som status. När det gäller sjöar och vattendrag varierar den miljörisker och väga dem mot varandra i utarbetande av kemiska och ekologiska statusen, men endast ett fåtal har planer, bygglov och tillsyn i samband med stationsnära god ekologisk status i dagsläget och ingen har god kemisk nybyggnation, och tillse att alla riktvärden för buller status (mer information finns på VISS, underskrids. Det är till exempel viktigt att kommunen Vatteninformationssystem Sverige). samverkar med både Trafikverket och exploatören för att ta fram attraktiva bullerdämpande åtgärder. Konsekvenser Faktorer som påverkar vattenkvaliteten är Utbyggnaden av en ny stambana kommer att öka exempelvis utsläpp från verksamheter och jordbruk, bullerpåverkan på befintliga bostäder som redan idag dagvattenutsläpp och enskilda avlopp, därför är det påverkas av buller, men troligen även på bostäder och särskilt viktigt att påverkan från dessa källor minskar. bebyggelse som idag inte ligger nära befintlig järnväg. I översiktsplanförslaget görs tydliga ställningstaganden Framtida bullerpåverkan beror på nya stambanas avseende samtliga, vilket innebär att risken för försämrad lokalisering och utformning. Trafikverket har skyldighet status i kommunens vatten minskar jämfört med att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram för det nollalternativet. Samtidigt täcks inte alla aspekter in, större järnvägarna, bland annat Södra stambanan och den som hur påverkan från jordbruket kan minska genom nya stambanan. att mark som ofta översvämmas inte brukas utan istället avsätts som naturmark. Det skulle inte bara minska risken Vattenförekomster för övergödning och föroreningar utan också gynna den biologiska mångfalden och rekreationsvärden i dessa Beskrivning områden. Syftet med EU:s ramdirektiv för vatten som antogs år 2000 är att tillse en enhetlig, sammanhållen och Planförslaget bedöms inte påverka vattenkvalitén så övergripande lagstiftning för förvaltning av vatten (sjöar, att gränsvärden överskrids i högre utsträckning än i vattendrag, kustvatten och grundvatten). dag, men kan behöva förtydliga ställningstaganden Hässleholms kommun ingår i Södra Östersjöns för vissa områden och aspekter för att bidra till att vattendistrikt och till mindre del i Västerhavets vattenförekomster som i dag inte uppnår god status förbättras de kommande åren.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 227 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSER FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN

Förslag till åtgärder för att inte överskrida MKN Kommunen bör konsekvent ta hänsyn till miljökvalitetsnormer vid tillståndsbeslut, godkännanden, dispenser, anmälningsärenden vid planering och planläggning. Till exempel genom att anpassa bebyggelsens placering och utformning beroende på avståndet till bullerkällan. Vid detaljplanering och bygglovsgivning samt vid tillståndsansökningar enligt miljöbalken skall i prövningen beaktas huruvida verksamheten bidrar till att en miljökvalitetsnorm överskrids eller inte. För att säkerställa denna hänsyn kan en analys göras av de processer som kommunen råder över och som kan påverka hur miljökvalitetsnormerna iakttas, för att identifiera lämpliga åtgärder och processteg.

Sammanfattning MKN Luften i Hässleholms kommun bedöms vara förhållandevis god och inga föroreningshalter överskrider miljökvalitetsnormerna. Vägtrafiken och småskalig vedeldning är de dominerande utsläppskällorna. I översiktsplanförslaget görs ställningstaganden som bidrar till att dessa inte ökar.

Kommunens infrastrukturella läge gör att risken för bullerstörningar är stor för boende längs väg- och järnvägsnätet, vilket i synnerhet omfattar staden och stationsorterna. Särskild hänsyn behöver tas för att säkerställa att utvecklingen blir hållbar vid nybyggnation i stationsnära lägen.

Samtliga grundvattenförekomster i kommunen har god status, medan flertalet ytvattenförekomster inte uppnår god ekologisk status. I översiktsplanförslaget görs ställningstaganden som bidrar till att statusen ges förutsättningar att förbättras.

Sammanfattningsvis innebär detta att översiktsplanförslaget inte bedöms medföra negativa konsekvenser för uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för luft, buller och vatten.

228 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGETS KONSEKVENSER

Sammanfattning av planförslagets konsekvenser

KUMULATIVA EFFEKTER minskar, att växt- och djurlivet förändras eller minskar, att Kumulativa (sammanvägda) konsekvenser innebär trafiken begränsar invånarnas möjligheter att ta sig fram, att de miljöeffekter som projekt eller verksamheter att bullerstörningar ökar, att värdet på fastigheter minskar medför sätts i sammanhang med andra verksamheter och mycket annat. När befolkningsmängden ökar lokalt i området. Var för sig kanske dessa effekter kan vara skapas också ett högre användningstryck på de resurser acceptabla, men sammantagna kan de innebära en alltför som finns i dag. Detta är positivt för till exempel handel stor påverkan för att förändringen ska vara rimligt att och kollektivtrafik, vilka kan utvecklas och förbättras med genomföra. På detta sätt kan en total påverkan på ett fler användare. Det medför dock negativa effekter när det geografiskt område beskrivas och ligga till grund för handlar om just ytor, eftersom förtätningen innebär att fortsatta ställningstaganden avseende utvecklingen i mer och fler ska få plats på samma yta. Det blir då särskilt området. De kumulativa effekterna av en översiktsplan viktigt att tillse att förtätningen inte sker på bekostnad av kan vara svåra att bedöma, då den innehåller förslag till grönytor och att den inte orsakar ökade bullerstörningar, utvecklingsinriktningar i olika områden som kan ge olika barriäreffekter eller trafiksäkerhetsrisker. utfall. Därför bör utgångspunkten vara att i samband med tillståndsansökningar och utredningar inför etablering av Det är framför allt stationsorterna som ska förtätas, vindkraft, industri eller annan påverkande verksamhet och de är per definition lokaliserade längs järnvägen. alltid göra analyser av de kumulativa effekterna. Kommunen vill verka för att den nya stambanan förläggs i närheten av den befintliga, då det bedöms medföra Det går dock att på ett övergripande plan dra vissa mindre påverkan än att skapa ännu en barriär genom slutsatser angående de kumulativa effekter som kan bli hela kommunen. Konsekvensen blir att orter som redan särskilt viktiga med tanke på den utveckling som beskrivs i dag drabbas av störningar från järnvägen kommer att i översiktsplanförslaget: förtätning och ny stambana. drabbas än hårdare när godstrafiken ökar på den befintliga stambanan. När sedan den nya stambanan dessutom Förtätning innebär att fler förändringar koncentreras byggs ut till förmån för snabbare persontrafik ökar till mindre ytor, vilket i sin tur innebär att risken för störningarna ytterligare. I kombination med förtätningens kumulativa effekter ökar. Även om planförslagets negativa konsekvenser blir det tydligt att det behöver inriktning är att satsa på kollektivtrafik och ett utbyggt vidtas kraftiga förebyggande åtgärder för att utvecklingen gång- och cykelvägnät så konstateras samtidigt att av stationsorterna ska kunna bli hållbar. behovet av personfordon kommer att vara stort även fortsättningsvis. Boende inom de områden som ska Det ska också noteras att även om förtätningens förtätas riskerar att drabbas av fler och kraftigare negativa, kumulativa effekter drabbar alla människor störningar från trafik även om åtgärder planeras som avser i det aktuella området så är det barnen som utsätts för minska behovet av fler bilar. de största riskerna. Det kan begränsa deras rörlighet (mindre sammanhängande ytor för lek och utevistelse) Kumulativa effekter riskerar att uppstå till exempel i och säkerhet (vägar, järnvägar och ökad trafik), dessutom samband med förändringar i trafikmiljön. När en ny utsätts de för miljörisker som försämrar hälsan på kort vägsträcka anläggs, en befintlig väg breddas, eller vid och lång sikt (buller, luftföroreningar och vibrationer). anläggandet av gång- och cykelvägar, så kan de lokala effekterna av såväl ökad trafik som ianspråktagande av Även om de kumulativa effekterna kan vara svåra att mark medföra många olika konsekvenser. Exempelvis bedöma på ett övergripande plan så kan slutsatsen dras att markytor otillgängliggörs och tillgången till grönytor att förtätningen av stationsorterna i kombination med den planerade utvecklingen av järnvägstrafiken föranleder

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 229 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGETS KONSEKVENSER

behov av stora försiktighetsåtgärder för att undvika risker KONSEKVENSER FÖR SOCIAL OCH EKONOMISK för människors hälsa och för miljön. I samband med HÅLLBARHET tillståndsansökningar och utredningar, i synnerhet inför Ställningstagande om blandad bebyggelse motverkar etablering av vindkraft, industri eller annan påverkande risken för sociala konsekvenser som annars kan uppstå verksamhet i berörda stationsorter men även i andra när samhällen förtätas, till exempel i form av segregation fall, bör utgångspunkten vara att alltid göra noggranna och ökade klassklyftor. Det finns dock många sociala analyser av de kumulativa effekterna. Säkerställ också aspekter som inte direkt har sin utgångspunkt i att kumulativa effekter visas hänsyn i den fortsatta miljöfaktorer, som till exempel hur kommunen arbetar kommunikationen med Trafikverket i samband med med integration, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, infrastrukturutvecklingen. tobak), jämlikhet och barnrätt. Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att minska sociala utmaningar SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSER i samhället och för att följa lagstiftning som till exempel Förtätningen av den bebyggda miljön innebär en barnkonventionen. mängd positiva och negativa konsekvenser, i synnerhet i stationsorterna med närhet till både järnvägar och Det är därför av stor vikt att innan översiktsplanförslaget riksvägar och ibland också med störande verksamheter. antas, utvidga konsekvensbeskrivningen till att i högre De positiva konsekvenserna av förtätning är framför allt utsträckning omfatta sociala aspekter – i synnerhet det minskade behovet av transporter, tillgången till ett avseende barnkonsekvensanalyser (BKA). brett serviceutbud med bland annat skolor, förskolor, äldreomsorg och handel på nära håll, och närheten till Ur ett resurshushållningsperspektiv är det relevant att transportnoder som gör det enkelt att snabbt resa till också titta närmare på vilka ekonomiska konsekvenser större städer i regionen. De negativa konsekvenserna som miljöpåverkan medför, bland annat för kommunens är att människor lever tätare inpå varandra, det råder näringsliv, attraktivitet, konkurrenskraft och hållbara konkurrens om ytor för rekreation, trafik, bostäder och tillväxt. Det kan då handla om konsekvenserna avseende verksamheter, och belastningen på all infrastruktur ökar. exploatering av jordbruksmark och områden som är viktiga för biologisk mångfald, påverkan på forn- och Av konsekvensbeskrivningen framgår att kulturlämningar och på landskapsbilden, klimatpåverkan översiktsplanförslaget medför många positiva och klimatanpassning, möjlighet till robusthet och konsekvenser för såväl människa som miljö. Det framgår resiliens. Det är också relevant att synliggöra kopplingen också att särskild hänsyn behöver tas för att utvecklingen till Agenda 2030. inte ska medföra negativa konsekvenser, i synnerhet för att säkerställa bullerfrihet och områden för rekreation. På SAMMANFATTANDE REFLEKTION KRING lång sikt är också bevarandet och skyddet av kommunens FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER stora och viktiga grundvattentäkter helt avgörande för att De åtgärder som föreslås som ett resultat av säkerställa tillgången till dricksvatten i framtiden. miljöbedömningen kan i vissa fall vara relevanta att integrera i planförslaget efter samrådskedet och i andra Alternativet skulle vara att inte satsa på en flerkärnig fall finnas kvar i form av en åtgärdslista att gå igenom utveckling, utan på enkärnighet, en spridd utveckling efter hand. Det kan bero på olika faktorer, till exempel eller på nollalternativet som utgör ett inaktuellt underlag. vem som ansvarar för åtgärden, när i tid den är lämplig Miljöbedömningen visar att det är huvudalternativet att genomföra och hur den prioriteras jämfört med andra som i störst utsträckning bidrar till en hållbar sam- åtgärder. hällsutveckling, och att de ställningstaganden som görs i hög utsträckning - om de följs - kommer att förebygga Risken är stor att de åtgärder som merparten av de negativa konsekvenser som bedömts miljökonsekvensbeskrivningen föranleder, liksom andra kunna medföras på friluftslivet och dricksvattnet för de åtgärder som beskrivs i översiktsplanförslaget, inte miljöanpassade transporterna. genomförs som avsett. Bristande förankring kan vara en viktig orsak.

230 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGETS KONSEKVENSER

Därför rekommenderas följande: de åtgärder som definierats och kvarstår när förslaget antagits av kommunfullmäktige integreras i kommunens budget- och verksamhetsplaneringsprocess, vid lämplig tidpunkt i årshjulet. Lämpligtvis görs en sammanställning av åtgärderna fördelade på de kommunala verksamheter som är ansvariga för att genomföra dem, för att de ska kunna integreras i verksamhetsplanerna för respektive förvaltning i den takt de själva anser vara lämplig.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 231 232 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KAPITEL 6 PROCESSEN

I kapitel 6 finns en beskrivning av processen för framtagandet av den här översiktsplanen med tidplan och medverkande.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 233 Processen

Översiktsplaneprocessen bedrivs enligt processpilen ovan. Inlyssningen genomfördes 2019, samrådet är juni - september 2020, utställning är planerad till andra kvartalet 2021 och antagande är planerat till hösten 2021.

TIDPLAN Avvägningar mellan olika intressen och synpunkter Byggnadsnämnden gav 2017-02-14 § 23 har gjorts av kommunala tjänstepersoner och politiker. stadsbyggnadskontoret i uppdrag att se över, Olika intressen har olika tyngd i konkurrensen om vad uppdatera och digitalisera den kommunövergripande som ska utvecklas eller bevaras på en plats. Till exempel översiktsplanen för Hässleholms kommun. har riksintressen stor tyngd eftersom de är nationellt Samråd pågår 2020-06-29 - 2020-09-30. prioriterade. Politikerna är alltid ytterst ansvariga för de Utställning är planerat till andra kvartalet 2021. ställningstaganden som görs. Antagande är planerat till hösten 2021. Processen inleddes med att byggnadsnämnden i METODIK februari 2017 (BN 2017-02-14 § 23) beslutade Processen med att ta fram en översiktsplan ger att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att se över, möjligheter att diskutera och väga olika intressen mot uppdatera och digitalisera den kommunövergripande varandra och därigenom landa i en gemensam målbild översiktsplanen för Hässleholms kommun. och gemensamma strategier för att nå målbilden. Det (Byggnadsnämnden heter numera Miljö- och krävs ett flertal strategiska planeringsunderlag för att stadsbyggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret har möjliggöra arbete med översiktsplan och dessa ska tas bytt namn till Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.) fram och uppdateras löpande. Denna översiktsplan har kunnat luta sig på flera ämnesstrategier och ämnesplaner, Projektet planerades och en projektplan godkändes enligt bilden ovan. av styrgruppen till årsskiftet 2018–2019. Under våren och sommaren 2019 har arbetsgruppen arbetat Processen för att ta fram en översiktsplan är reglerad med insamling av material, medborgardialog genom i plan - och bygglagen (PBL). Processen ska ske med inlyssningsrunda och digital dialogkarta på kommunens insyn och stor möjlighet till inflytande från medborgare, webbplats. Flera möten har också hållits med myndigheter, företag och organisationer. Detta avses referensgrupper och olika ämnesexperter. bidra till ett bättre beslutsunderlag och starkare förankring i de beslut som fattas, vilket i sin tur ger Under hösten 2019 och våren 2020 har arbetet varit förbättrade möjligheter för målbilden och strategierna att inriktat på att ta fram samrådsförslaget, som nu är genomföras.

234 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling PROCESSEN

på remiss. Samrådet varar mellan 29 juni 2020 – 30 REPRESENTATION I PROCESSEN UR ETT september 2020. I samband med att översiktsplanen JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV skickas på samråd har kommunen tagit fram en film som I arbetet med kommunens översiktsplan har fördelningen handlar om varför vi planerar. Se gärna den! mellan kvinnor och män som deltagit i processen kartlagts och jämförts med siffror från processen med Efter samrådet kommer planförslaget att kompletteras den tidigare översiktsplanen: och omarbetas till en utställningshandling utifrån inkomna synpunkter och yttranden, som också Representation kvinnor/män i arbetet med sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse. översiktsplanen (2020) (2006) ♀ ♂ ♀ ♂ Enligt projektets preliminära tidplan förväntas Arbetsgrupp 5 3 - - utställning ske andra kvartalet 2021. Efter utställningen Styrgrupp 4 5 0 9 sammanställs inkomna synpunkter i ett särskilt Övriga medverkande 41 43 7 11 utlåtande. Antagandehandlingarna förväntas vara färdiga Politisk referensgrupp 6 9 0 6 för beslut hösten 2021. Först beslutas om godkännande i Ref.grupp koncernledn. 9 10 - - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden och därefter beslutas Ref.grupp kommuner 7 7 - - om antagande i Kommunfullmäktige. Totalt 72 78 7 29

Efter antagande tillkännages beslutet på kommunens Kommunen ser positivt på att nuvarande anslagstavla under 3 veckor, då överklaganden också översiktsplaneprocess har varit jämställd och tagits kan ske. Översiktsplanen kan efter antagandebeslutet fram genom stort samarbete mellan olika aktörer. endast överklagas med anledning av fel i handläggningen. Förhoppningen är att det jämställda breda samarbetet, Den kan inte överklagas i sak, då den inte är juridiskt både internt och externt leder till att översiktsplanen bindande. blir långsiktigt hållbar och det strategiskt viktiga styrdokument som det ska vara i en kommun. Efter laga kraft-besked gäller Översiktsplanen för Hässleholms kommun tillsammans med Länsstyrelsens granskningsyttrande som biläggs översiktsplanen. De politiska ställningstaganden som gjorts ska sedan följas och vara vägvisare för kommunens fortsatta utveckling. Översiktsplanen genomförs genom att dess ställningstaganden arbetas in i verksamhetsmål och budgetprocesser.

Detta planförslag är i huvudsak uppbyggt enligt Boverkets ÖP-modell 2.0. Det innebär att beskrivningen utgår från aspekterna utvecklingsinriktning, mark- och vattenanvändning respektive Riksintressen och andra värden. Förutom mindre lokala anpassningar använder vi i planen de begrepp som Boverket föreslår.

Översiktsplanearbetet ska ske med öppenhet och insyn. Målet är att nå en bred förankring genom en demokratisk process. Processen är lagstadgad i plan- och bygglagen och innebär samråd, utställning och antagande. I vår process har vi även lagt till en tidig inlyssning.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 235 Medverkande

Beställare: Paul Dettwiller, bygglovhandläggare Byggnadsnämnden Ludvig Einarsson, enhetschef EU-kontoret (numera Miljö- och stadsbyggnadsnämnden) Jan Elofsson, GIS-ingenjör Elsa Enetjärn, röstskådespelare i filmen om översiktlig Projektledare: planering Maria Månsson Brink, översiktsplanearkitekt Karolina Engquist, verksamhetsutvecklare (t.o.m. 2020-08-14) Ida Flygare, destinationsutvecklare Johan Funke, InPhokus by Funke, fotograf Arbetsgrupp: Magnus Gjerstad, jurist Anna Lindqvist, GIS-ingenjör Eva Günther, bygglovhandläggare Anette Moberg, miljöinspektör Veronica Haagen, trafikingenjör AnnaLena Olausson, kommunikatör Ylva Hartman Magnusson, planarkitekt (t.o.m. 2020-03-31) Eva Hedenfelt, miljöstrateg Karolina Persson, trafikplanerare Richard Heingard, projektledare Johan Pihel, GIS-ingenjör Nicole Henriksdotter, plankoordinator Rasmus Reppen, praktikant (januari-mars 2019) Sandra Holm, näringslivsutvecklare Sven-Inge Svensson, miljöutredare (fr. o. m. 2020-03-01) Sherif Hosny, planarkitekt Emma Isacsson, VA-ingenjör Styrgrupp: Nina Jakobsson, planarkitekt Linda Granqvist, mät- och GIS-chef David Johansson, bygglovshandläggare/inspektör Torbjörn Håkansson, miljöchef (fr. o. m 2020-03-01) Elin Johnsson, enhetschef Jan Karlsson, miljö- och stadsbyggnadschef, Thomas Johnsson, fotograf projektägare (t.o.m. 2020-03-31) Henrik Johansson, lantmätare Marie Nilsson, planchef (fr. o. m. 2019-10-16) Carina Jönsson Lindholm, destinationsutvecklare Bengt-Arne Persson, kommundirektör Ingela Karlsson Blomén, bebyggelseantikvarie Gertrud Richter, planchef, projektägare Sofie Kling Mathiasson, planarkitekt (t.o.m. 2019-09-30) Carina Koskinen, nämndsekreterare Sven-Inge Svensson, miljöchef (t.o.m. 2020-02-29) Karl Lahtela, tf. mark- och exploateringschef Mats Svensson, teknisk chef Daniel Larsson, fotograf Helena Östling, miljö- och stadsbyggnadschef, Alexander Lindahl, planarkitekt projektägare (fr. o. m. 2020-04-01) Stefan Lindgren, utredningschef VA Madeleine Meiby, planarkitekt Övriga medverkande: Melissa Millbourn, förebyggandechef AM-tryck Cecilia Müllern-Aspegren, verksamhetsutvecklare Klass 6A på Bjärnums skola Rikard Muth, upphandlingschef Yrkesprogrammen på gymnasieskolan Jacobsskolan Eva Nilsdotter, lantmäterichef Vidar Albinsson, folkhälsostrateg Charlotta Nilsson, bygglovskoordinator Jenny Alm, samhällsvägledare Marie Nilsson, planarkitekt Stefan Alvedal, gatuchef Ronny Nilsson, gatuchef Predrag Amanovic, fastighetsstrateg Anna Nordstrand, destinationsutvecklare Andreas Ask, planarkitekt Anna Nordström, plankoordinator Per-Ole Asklund, byggnadsinspektör Anders Nählstedt, räddningschef Malin Backman, planarkitekt Eva Ohlstenius, näringslivs- och utvecklingsstrateg Viktor Bernhardsson, mark- och exploateringsingenjör Jens Olsson, slottschef Åsa Bjerstedt, miljöinspektör Kristofer Olsson, mark- och exploateringsingenjör Linnéa Björk, planarkitekt Johan Osberg, tekniker Tomas Carlström, filmskapare, CCJ kommunikation Tobias Oscarsson, verksamhetsutvecklare Jens Christian, Fotograf Niklas Persson, biträdande barn- och utbildningschef Helén Clargården, kommunikatör Sven Persson, swelo.se, fotograf

236 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling MEDVERKANDE

Stina Pettersson, inspirationsföreläsare, Ramböll Referensgrupp koncernledningen: Hampus Ragnar, brandingenjör Elisabeth Aidemark, kanslichef Emma Ragnarsson, kommunikatör Rolf Bengtsson, barn- och utbildningschef David Reimers, projektsamordnare Jan-Ole Engkvist, arbetsmarknad- och Gertrud Richter, samhällsstrateg kompetensutvecklingschef Andreas Roxhag, näringslivsutvecklare Kent Johannesson, VD HIBAB Jakob Ruter, mark- och exploateringschef Sus Lantz, socialchef Robert Samuelsson, byggchef Hanna Gardell, kommunikationschef Jonas Sjögren, GIS-ingenjör Tony Hadarsson, fiberchef Anna Sjöholm, drog- och brottsförebyggande samordnare Anneli Larsson, omsorgschef Justina Strömquist, grundskollärare Stefan Larsson, tillväxtchef Gunnar Swärdh, markingenjör Emma Nordwall, räddningschef Christer Söderling, parkingenjör Johan Palmqvist, IT-chef Kristina Uddman, samhällsvägledare Stephan Persson, VD Hässlehem AB Tobias Ullmark, enhetschef Anders Rosengren, kultur- och fritidschef Caroline Wendel, energi- och klimatrådgivare Liselotte Stålhandske, VD Hässleholms Vatten AB Ewa Wendt, samhällsvägledare Eva-Lotta Svensson, ekonomichef Malin Wiik, kommunikatör Sven Carlsson, VD Hässleholm Miljö AB Lars-Erik Williams, ekolog Marie Söderqvist, personalchef Reza Zargari, bygglovshandläggare Dolores Öhman, hållbarhetscoach Referensgrupp grannkommuner: Bjarne Öhrling, projektledare Katja Berg, chef strategisk planering, Örkelljunga kommun Politisk referensgrupp: Mattias Bjellvi, stadsarkitekt, Perstorps kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott: Per Blomberg, planeringsarkitekt, Kristianstad kommun Lars Johnsson, kommunstyrelsens ordförande (m) Sandra Cornmark, planarkitekt, Östra Göinge kommun Hanna Nilsson, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Johanna Holgersson, planarkitekt, Östra Göinge (sd) kommun Lena Wallentheim, kommunstyrelsens 2:e vice Karin Kallioniemi, samhällsplanerare/kommunarkitekt, ordförande (s) Höörs kommun John Karlsson, miljö- och byggchef, Markaryds kommun Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens arbetsutskott: Anton Klacka, samhällsplanerare, Höörs kommun Kenny Hansson, miljö- och stadsbyggnadsnämndens Caroline Kroeker, planarkitekt, Hörby kommun ordförande (m) Ann-Mari Lindberg, landskapsarkitekt, Kristianstad Paul Thurn, miljö- och stadsbyggnadsnämndens 1:e vice kommun ordförande (sd) Anders Siversson, plan- och byggchef, Östra Göinge Lars Olsson, miljö- och stadsbyggnadsnämndens 2:e vice kommun ordförande (c) Kettil Svensson, planarkitekt, Osby kommun Louise Tallberg, planarkitekt, Markaryds kommun Parlamentariska gruppen: Martin Tång, planarkitekt, Klippans kommun Ulf Berggren, gruppledare (sd) Robin Gustavsson, gruppledare (kd) Agneta Olsson Enochsson, gruppledare (L), ersättare Thomas Haraldsson Lena Svensson, gruppledare (c), ersättare Johan Hammarqvist Björn Widmark, gruppledare (FV) Magnus Åkerborn, gruppledare (v) Dolores Öhman, gruppledare (mp), ersättare Arberesha Sabani

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 237 Källor och litteratur

OTRYCKTA KÄLLOR - Hovdala 2019-05-10 Det öppna Skåne 2030 – Skånes regionala - Ignaberga 2019-05-14 utvecklingsstrategi (remissversion), 2019, Region Skåne - Stoby 2019-05-14 Styrning för grön omställning i Hässleholms kommun - - Hörja 2019-05-17 Miljöstrategi, 2019, Hässleholms kommun (ej antaget, - Röke 2019-05-17 endast idébank och underlagsmaterial.) - Hässleholm 2019-05-24 Antal bostäder med start- och slutbesked, åren 2015-2019, Referensgruppsmöten med politiker, 2019-09-02, 2019- ByggR 2020-22 09-16, 2019-09-30, 2019-10-14, 2020-02-12, 2020-02- 26, 2020-03-18, 2020-03-31 och 2020-05-27 Bygdeutvecklingsplaner Referensgruppsmöte med koncernledning, 2019-10-25 Bygdeutvecklingsplan för Bjärnum, 2020, Förstudie och 2020-05-08 genom Leader, ”Attraktivare orter i Hässleholms kommun” Workshop med politiker och tjänstepersoner, 85 Bygdeutvecklingsplan för Hästveda med omnejd, 2020, inbjudna deltagare, 2019-03-05 Förstudie genom Leader, ”Attraktivare orter i Hässleholms kommun” Elektroniska källor Bygdeutvecklingsplan Vinslövs tätort, 2020, Förstudie www.greatercph.se/, Greater Copenhagens webbplats, genom Leader, ”Attraktivare orter i Hässleholms kommun” 2020-02-20 Bruttolistor Tyringe, 2020, Förstudie genom Leader, www.hassleholm.se, Digital karta, tidig medborgardialog ”Attraktivare orter i Hässleholms kommun” genom synpunkter på karta, drygt 120 inkomna synpunkter, 2019-09-12 – 2019-06-27 Sösdala bygdeutvecklingsplan, 2020, Förstudie genom Leader, ”Attraktivare orter i Hässleholms kommun” https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/, Naturvårdsverkets karttjänst med skyddad natur, 2020- Vittsjö – själ, hjärta och tradition, men också gemenskap, 05-20 natur och framåtsträvan, 2020, Förstudie genom Leader, ”Attraktivare orter i Hässleholms kommun” https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sveriges-aldsta-bor- i-vittsjo, Vetenskapens värld om Vittsjö i den blå zonen, Muntliga källor 2020-04-07 Dialogmöte med grannkommunernas planerare, 2019- 04-04 och 2019-05-06 TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Översiktsplaner Dialogresa 2017 Att leva, uppleva, arbeta och lära i Hässleholms kommun Inlyssning på Bjärnums skola, klass 6A, 2019-11-07 – Utvecklingsstrategier för mark- och vattenanvändningen Inlyssning på Jacobsskolan, 2019-12-11 – Hässleholms kommuns översiktsplan, 2007, (aktualitetsförklarad 2017), Hässleholms kommun Inlyssningsrunda, tidig medborgardialog med drygt 250 personer i arton orter under tolv dagar: Framtidsplan för Hässleholms stad – Fördjupning av Hässleholms kommuns kommuntäckande översiktsplan, - Tyringe 2019-03-18 antagen 2018, laga kraft 2020, Hässleholms kommun - Vittsjö 2019-03-29 - Emmaljunga 2019-03-29 Tillägg till Översiktsplan för Hässleholms kommun, 2007 - Bjärnum 2019-04-05 Tema Vindkraft, 2009, Hässleholms kommun - Vinslöv 2019-04-11 Översiktsplan för Bjärnums tätort, 1997, Hässleholms - Hästveda 2019-04-12 kommun - Sösdala 2019-04-18 Översiktsplan för Sösdala tätort, 2002, Hässleholms - Ballingslöv 2019-04-26 kommun - Vankiva 2019-04-26 Översiktsplan för Tyringe tätort, 1998, Hässleholms - Finja 2019-05-03 kommun - Västra Torup 2019-05-03 - Tormestorp 2019-05-10

238 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling KÄLLOR OCH LITTERATUR

Översiktsplan för Hässleholms tätort inkl. Finjasjön och Övrigt kunskapsunderlag Finja, Vankiva, Stoby och Tormestorp, 1995, Hässleholms Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommun kommuner, 2015, Länsstyrelsen i Skåne Bullerfria områden inom Hässleholms kommun - rapport, Strategier 2020, Tyréns, Malmö Grönstrategier för Hässleholms stad och större stationsorter, Cykelvägsplan för Skåne 2018–2029, 2018, Region Skåne 2017, Hässleholms kommun Det öppna Skåne 2030 – Skånes regionala Kulturmiljöstrategier för Hässleholms kommun, 2020, utvecklingsstrategi, 2014, Region Skåne Hässleholms kommun Energi- och klimatplan för Hässleholms kommun, Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Hässleholms kommun, 2009, Hässleholms kommun 2017, Hässleholms kommun Fokus landsbygd – samspelet mellan stad och land i det Strategiskt näringslivsprogram för Hässleholms kommun, flerkärniga Skåne,2017, Region Skåne 2012, Hässleholms kommun Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, Trafikstrategier för Hässleholms kommun,2017, utformning och förvaltning av skolans och förskolans Hässleholms kommun utemiljöer, Boverket 2015:8 Tre Naturvårdsstrategier för Hässleholms kommun, 2020, Handlingsprogram för grön infrastruktur, 2018, Hässleholms kommun Länsstyrelsen i Skåne, Malmö VA-strategier för Hässleholms kommun, 2019, Hässleholms Hur stärker vi Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer? kommun 2012, Region Skåne Ämnesspecifika planer Kristianstad + Hässleholm – Skånes nya tillväxtmotor, Bostads- och markförsörjningsplan för Hässleholms 2016, Skåne Nordost kommun, 2020, Hässleholms kommun Landskapsanalys Hässleholms kommun, 2005, Ramböll, Grönplan för park- och naturområden i Vinslövs tätort, Malmö 2004, Hässleholms kommun Naturvårdsstrategi för Skåne, 2015, Länsstyrelsen i Skåne, Miljöåtgärder i Hässleholms kommunkoncern 2017–2018 Malmö – Handlingsplan, 2017, Hässleholm Planberedskap i Skåne – en inventering i större orter, 2015, Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms Länsstyrelsen i Skåne, Malmö kommun, 2009, Hässleholms kommun Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2018–2029, Region Skåne Program Riktlinjer för exploaterings- och markanvisningsavtal, Miljömålsprogram för Hässleholms kommun 2017, Hässleholms kommun Naturvårdsprogram för Hässleholms kommun – Riktlinjer för förskolegårdar i Hässleholms kommun, Programdel, 2005, Hässleholms kommun Hässleholms kommun Naturvårdsprogram för Hässleholms kommun – Riktlinjer för lokalförsörjning i Hässleholms kommun, Områdesbeskrivningar, 2005, Hässleholms kommun 2019, Hässleholms kommun Kartor Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen – Hovdala & Mölleröd Naturområden, Historia och framtid Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av – natur och äventyr, 2012, Hässleholm farligt gods, 2007, Länsstyrelsen i Skåne Vedema för skogens vänner, Stiftelsen skånska Rätt tätt – En idéskrift om förtätning av städer och orter, landskap 2016, Boverket Skånebilden – våra gemensamma utgångspunkter, 2015, Region Skåne m.fl.

Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 239 KÄLLOR OCH LITTERATUR

Skånska åtgärder för miljömålen – Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012–2016, Länsstyrelsen i Skåne Stationsnära läge, 2010, Länsstyrelsen i Skåne m.fl. Stationsnära läge 2.0 – gemensamma principer för att stärka Skånes stationsnära lägen, 2018, Länsstyrelsen i Skåne m.fl. Strategier för det flerkärniga Skåne – Strukturbild för Skåne, 2013, Region Skåne Strategi för ett hållbart transportsystem 2050, 2017, Region Skåne Strategisk plan med budget 2020 och flerårsplan 2021– 2022, 2019, Hässleholms kommun Så reser vi i Hässleholms kommun – resvaneundersökningen 2018, 2019, Region Skåne

Så reser vi i Skåne - resvaneundersökningen 2018, 2019, Region Skåne Trafikverkets åtgärdsprogram för buller Värda att vårda – Byggnader och miljöer i Hässleholms kommun, 1986, Hässleholms kommun Årsrapport för Hässleholms kommun - 2018 - Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne, 2018, Skånes luftvårdsförbund mfl. Ägardirektiv för Hässlehem AB, 2020, Hässleholms kommun

Lagar Miljöbalk, SFS 1998:808, Stockholm Plan- och bygglag, SFS 2010:900, Stockholm Lag om Förenta nationernas konvention om Barnets rättigheter (Barnkonventionen), SFS 2018:1197 Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014). Stockholm: Näringsdepartementet. (SFS 2014: 899) (2 kap 4§) Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000). Stockholm: Näringsdepartementet. (SFS 2000:1383) Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010). Stockholm: Näringsdepartementet. (SFS 2010:879

Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778, Stockholm

240 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling • 241 242 • Översiktsplan för Hässleholms kommun - Samrådshandling