Grundvattenkartor

SGU serie An nr 2

Beskrivning till karta över Grundvattentillgångar i Hässleholms kommun

Ove Gustafsson

UPPSALA 1997 ISSN 0349-2176 ISBN 91-7158-598-2

För mer detaljerad information om jordarter och berggrund hänvisas till SGUs speciella jordartskartor (SGU serie Ae) och berggrundskartor (SGU serie Af).

Närmare upplysningar erhålls genom

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Hemsida på www: http//:www.sgu.se

Omslagsbild: Vid Galgbacken i Hässleholm återinfiltreras grundvatten från Ignaberga och Tyringe och därigenom erhålles ett blandvatten av utmärkt kvalitet. Foto: Ove Gustafsson 1995.

Layout: Agneta Ek, SGU Tryck: Wikströms Tryckeri AB, Uppsala 1997

2 INNEHÅLL

Inledning ...... 5

Utförda undersökningar ...... 5

Seismik. Av Bo Wållberg ...... 6 Grundläggande principer ...... 6 Mätförfarande ...... 6 Geologiska förutsättningar ...... 7 Tillämpningsområden ...... 7

Seismiska profiler ...... 8

Nederbörd och avdunstning ...... 11

Sjöar och vattendrag ...... 11

Grundvatten ...... 11 Allmänt ...... 11 Grundvattenbildning ...... 11 In- och utströmningsområden ...... 11

Berggrunden ...... 12 Utbredning och uppbyggnad ...... 12 Berggrundens relief ...... 12 Berggrundens kalkhalt (CaCO3-halt) ...... 13

Jordlagren ...... 13 Isälvsavlagringar ...... 13 Torvjordarter ...... 13 Övriga jordarter ...... 13 Jordarternas kalkhalt (CaCO3-halt) ...... 13

Berggrundens vattenförande förmåga ...... 14 Specifik kapacitet ...... 14 Maximal kapacitet ...... 14 Urberg ...... 15 Sedimentär berggrund ...... 15 Diabas och basalt ...... 16

Grundvattentillgångar i jordlagren ...... 16 Allmänt ...... 16 Bedömning av isälvsavlagringarnas grundvattentillgångar ...... 16

Grundvattennivåkurvor och grundvattenströmning ...... 19

Fluktuationer av grundvattennivån ...... 20

3 Grundvattnets fysikalisk-kemiska sammansättning...... 21 Allmänt ...... 21 Temperaturvariationer ...... 21 Variationer i grundvattnets fysikalisk-kemiska sammansättning ...... 21 Specifik elektrisk ledningsförmåga ...... 22 pH ...... 22 Kemisk syreförbrukning (COD-Mn) ...... 22 Totalhårdhet (Ca+Mg) ...... 22 Järn (Fe) ...... 22 Mangan (Mn) ...... 23 Alkalinitet (HCO3) ...... 23 Klorid (Cl) ...... 23 Sulfat (SO4) ...... 24 Kvävefören. (ammoniumkväve NH4-N, nitritkväve NO2-N, nitratkväve NO3-N ...... 24 Fluorid (F) ...... 24 Radon (Rn-222) ...... 24 Sammanfattning ...... 25

Brunnsutförande ...... 25

Nuvarande grundvattenförbrukning ...... 25

Källor ...... 26

Större grundvattentillgångar i Hässleholms kommun ...... 26 Berggrundens akviferer ...... 26 Jordlagrens akviferer ...... 27 Sammanfattning ...... 28

Grundvattenskydd och föroreningsrisker ...... 28

Litteratur ...... 29 Allmän litteratur ...... 29 Utredningar ...... 29

Färgbilder ...... 30

4 Inledning

Hässleholm är en av de första kommuner, där SGU utfört Grundvattenkartan över Hässleholms kommun är undersökningar för en ny serie av kartor som skall be­lysa dels baserad på äldre information och dels på nya fält­ grundvattnets förekomst, uppträdande och kvalitet inom undersökningar. Till de förstnämnda hör bl. a. uppgifter kommunerna. Kartorna skall kunna användas för kom- från SGUs brunnsarkiv, grundvattenutredningar från munernas översiktliga planering av vattenförsörjningen konsulterande ingenjörsfirmor och vattenanalyser från och skydd av grundvattentillgångarna. För Hässleholms kommunens miljökontor. Fältundersökningarna har be- kommun har två kartor utarbetats, dels en grundvatten- stått av en brunnsinventering följd av en avvägning av karta som visar förekomsten av grundvatten i jord och inventerade brunnar och en seismisk undersökning kom­ berg och dels en temakarta som visar grundvattnets sår- p­letterad med ett antal undersökningsborrningar utmed barhet och förekomsten av potentiella föroreningsfakto- de seismiska profilerna. Sårbarhetskartan har tagits fram rer. Kartorna över Hässleholms kommun har tagits fram med hjälp av uppgifter från grundvattenkartan och sam- med hjälp av ekonomiskt stöd från kommunen. Arbetet manställningar av potentiella föroreningsfaktorer som har skett i nära samarbete med kommunen och projekt- identifierats av länsstyrelsen och kommunen. Alla vat- möten med en av kommunen utsedd samarbetsgrupp har tenanalyser samt uppgifter från brunnsinventeringen och genomförts med jämna mellanrum. I denna grupp har föroreningsfaktorerna har datalagts. ingått representanter från kommunens gatukontor, miljö- För att använda lokalnamn i beskrivningen lättare kontor, mätningskontor och stadsarkitektkontor. skall återfinnas på kartan har lokalgivelserna i texten Hässleholms kommun omfattar jordartskartorna kompletterats med siffra och bokstav inom parentes en- Kristianstad SV, SO och NV (SGU Ae 78, 88 och 111) ligt den bladindelning som finns i grundvattenkartans med beskrivningar av Ringberg samt den ännu otryckta yttre ram. kartan Kristianstad NO, där karteringen letts av E. Da­ Brunnsinventeringen har utförts av Lars Bengtsson niel. I den nordligaste delen av kommunen inom kartbla- och Mikael Carlsson som också svarat för en stor del av den Markaryd SV och SO har en jordartskartering dataläggningen av vattenanalyserna. Avvägningarna av nyligen avslutats som letts av E. Daniel och utförts med de inventerade brunnar har utförts av personal från kom- ekonomiskt stöd från kommunen. munens mätningskontor. Den slutliga dataläggningen av Berggrunden i kommunen är undersökt för de fyra hydrogeologisk information och vattenanalyser har ut- berggrundskartorna med de topografiska kartbladen förts av Mika Remelin. Bo Wållberg som också svarat Kristianstad som underlag (SGU Af 121, 127, 155 och för kapitlet om refraktionsseismiken och Holger Timje 181) med beskrivningar av Kornfält, Wikman, Berg­ har utfört den seismiska undersökningen, medan Roger ström, Sivhed m.fl. För den nordligaste delen av kom- Smedberg och Sven Eric Karlsson svarat för undersök- munen är den provisoriska översiktliga berggrundskar- ningsborrningarna utmed de seismiska profilerna. Data- tan Malmö i skala 1:250 000 (SGU Ba 40) den enda bearbetningen inför tryckningen av kartorna är utförd av tillgängliga. Per Larsson, medan Jonas Gierup tagit fram figurerna till beskrivningen.

Utförda undersökningar

En mycket omfattande del av fältarbetet har bestått av en sydost på slätten. Genom de utförda mätningarna har det brunnsinventering. Vid denna har ett antal lämpliga blivit möjligt att redovisa en översiktlig bild av grund- observationsbrunnar valts ut som avvägts i rikets höjd- vattenströmningen i isälvsavlagringarna och i kritberg- system. Grundvattennivån i observationsbrunnarna i is- grunden på Kristianstadsslätten. älvsavlagringarna har därefter mätts vid ett tillfälle i Vattenanalyserna som huvudsakligen kommer från början av oktober 1994. På Kristianstadsslätten är kom- kommunens miljökontor är till största delen utförda på munen enligt vattendom skyldig att med jämna mellan- vatten från privata brunnar. I görligaste mån har de prov- rum mäta grundvattennivån i ett antal brunnar inom den tagna brunnarnas utförande och djup bestämts för att nord­västra delen av slätten. De mätningar av detta slag kunna avgöra om analyserna är gjorda på grundvatten som utfördes under den senare delen av oktober 1994 från jord eller berg. Dessa analyser är kompletterade har kompletterats med samtidiga mätningar längre åt med analyser från de kommunala vattenverken, från

5 brunnar i SGUs brunnsarkiv och med analyser som har Grundvattentillgångarna i isälvsavlagringarna har be- utförts för SGUs hydrogeologiska länskartering. Tre av dömts med ledning av ca 50 grundvattenundersökningar de observationsbrunnar som utförts utmed de seismiska från olika delar av kommunen och i övrigt med hjälp av profilerna har provpumpats kortvarigt och vattnet har då seismik, brunnsborrningar och geologiska bedömningar analyserats. En särskild undersökning av grundvattnets i fält och efter jordartskartor. radonhalt inom granitområdena är också utförd som Den seismiska undersökningen har lämnat informa- kompletterats med tidigare gjorda radonmätningar. tion om jordlagrens mäktighet och sammansättning samt Kapaciteterna är kända för mer än 900 bergborrade berggrundens sprickighet. I de flesta av de seismiska brunnar i Hässleholms kommun. Uppgifterna har an- profilerna har seismiken kontrollerats genom undersök- vänts för att bedöma uttagsmöjligheterna i berggrunden. ningsborrningar.

Seismik

Av Bo Wållberg

När den kritiskt refrakterade vågen breder ut sig Grundläggande principer längs skiktgränsen, alstras i överliggande lager nya vå- gor som vandrar tillbaka mot markytan. Denna sekun- Den metod som används i detta sammanhang kallas re- dära vågfront blir plan och lämnar skiktgränsen med en fraktionsseismik. Metoden baseras på elastiska vågors vinkel b som är lika stor som infallsvinkeln för vågen. utbredning i marken. Vågornas utbredningshastighet skiljer sig mellan olika jord- och bergarter vilket gör det möjligt att beräkna lagermäktigheter och bedöma vissa materialegenskaper. Vid en stöt eller detonation i marken alstras vågrörelser av flera typer (tryck-, skjuv- och ytvå- gor). Av dessa har tryckvågen eller P-vågen den högsta utbred­ningshastigheten och kan härigenom re­ gist­reras och analyseras med relativt enkel apparatur. Tryckvågor i marken utbreder sig genom longitudinella Genom denna mekanism bryts vågor tillbaka mot partikelrörelser på samma sätt som ljudvågor i luften. markytan där tiden för deras ankomst kan registreras. Efter en explosion vid markytan vandrar vågfronten klot- Ankomsttider för refrakterade vågor står i bestämd rela- formigt i det översta lagret. När den träffar ett djupare tion till skiktmäktigheter och hastigheter i lagerföljden. liggande lager med annan hastighet reflekteras en del av Förloppet registreras med givare i marken anslutna till en vågens energi medan återstoden vandrar vidare i det nya seismograf. Registreringarna, som kallas seismogram, lagret. Vid passagen av skiktgränsen sker en brytning av innehåller data som beskriver markens rörelse i vågens utbredningsriktning. Tänker man sig utbred- tiden samt uppgifter om geofonernas och skottpunkter- ningsriktningen som en stråle i ett vertikalt snitt, kan nas lägen. refraktionen beskrivas med Snells lag som säger att

sin(i) / sin(b) = v1 / v2 Mätförfarande i infallsvinkel Mätningen utförs i praktiken längs en linje där man på b brytningsvinkel jämna avstånd placerar givare – s.k. geofoner – som v ,v vågens utbredningshastighet i skikt 1, 2 1 2 reagerar för vibrationer i marken. Mätdata som behövs Om hastigheten ökar mot djupet, inträffar vid en viss för att tolka profilen genereras genom sprängning på infallsvinkel kritisk refraktion, vilket innebär att vågstrå- lämpliga platser. Vid tolkningen av mätningen bestäms len efter passage av skiktgränsen går parallellt med för varje skott tider för P-vågsfrontens passage av de denna. Infallsvinkeln vid kritisk refraktion är olika geofonerna. Tiderna plottas mot geofonernas lägen i form av väg–tid-diagram. Ur dessa s.k. gångtidskurvor i = arcsin(v1 / v2) kan skiktens mäktigheter och hastigheter för den aktuel­

6 Fig. 1. Ovanstående schema visar typiska P-vågshastigheter i jord och berg.

la lagerföljden beräknas. Bergets läge kan beräknas i Tillämpningsområden såväl skottpunkter som geofonpunkter, vilket ger en re- ● Jorddjupsbestämning lativt detaljerad kontinuerlig bild av bergytan. Hastighe- ● Grundvattenmagasin – mäktighet och volym ten i berget ger viss information om bergets kvalitet och ● Sprickzoner i berg – sprickakviferer läget av mer markerade svaghetszoner. Mätresultaten ● Bergkvalitet för anläggningsändamål redovisas i profilform där lagerföljden anges som skikt med olika hastigheter.

Geologiska förutsättningar I Sverige har vi genom landisens verkningar ett jord- täcke bestående av morän och sediment. Sammansätt- ningen är oftast enkel med god korrelation mellan has- tighet och jordart. Hastigheten för P-vågor i våra jordar- ter varierar mellan ca 300 m/s i torr sand och ungefär 2800 m/s i vattenmättad, hårt packad morän. De sedi- mentära bergarterna har hastigheter från ca 3000 m/s till närmare 6000 m/s. I urberget är hastigheten vanligen 5000–6000 m/s, men kan i basiska bergarter nå 7000 m/s. Dessa relativt enkla fysikaliska förhållanden har medfört att refraktionsseismiken oftast ger goda under- sökningsresultat.

7 Seismiska profiler

Vid de seismiska undersökningarna i Hässleholms kom- har 11 profiler utförts som framgår av fig. 2. Profilerna mun har ett antal profiler skjutits över några av de mest redovisas i fig. 3 a–b och kommenteras även i kapitlet betydande isälvsavlagringarna för att bestämma deras om isälvsavlagringarnas grundvattentillgångar (sid. 16). mäktighet och djupet till grundvattenytan. Sammanlagt

s3-95

s4-95

s2-95

s1-95 s6-94

Hässleholm Tyringe

s4-94

s3-94 s2-94

s5-94 s1-94

Finjasjön

s8-94

Seismisk profil

Borrning i seismisk profil 0 1.5 3

kilometer

Fig 2. Seismiska profiler och borrningar i profilerna.

8 S PROFILS1-94,Finjamaden N 500m/s 500 Mjölkalångaån 500 1200m 1100 1000 900 800 700 500 400 300 200 100 0m 50 600 50 500 500 500 40 40 1600 1600 1550 1550 1600 1550 1600 1700m/s 30 30 20 20 2200m/s 10 10 2200 2200 0 0 2200 2200 -10 -10 2200 -20 -20 ? -30 -30 3400 -40 -40 3400 -50 ? -50 3400 möh möh

PROFIL2-94,Mjölkalånga SV NO 1150m 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0m 60 60 600 500 Väg 1200 1200 600m/s 50 50 1600 40 1600 1600 40 5000 30 3400 30 2200 3400 3400 20 20 10 5000 3400 10 0 0 möh möh

PROFILS3-94,Bommeryd SV NO 690m 600 500 400 300 200 100 0m 100 100

90 450 450 90 550 1800m/s 600 1650 80 80 4500 4500 1650 1600m/s 4500 70 70 2500 4500 60 60 2800 4500 50 50 möh möh

N PROFILS4-94,Skjutbanan S

460 400 300 200 100 0m

110 110

700m/s 100 100

4500 750 90 90 600 800 4500 80 1600 80 3500

70 70 4500

60 60

möh möh

V PROFILS5b-94,Smedeboda PROFILS5a-94,Smedeboda Ö 100 0m 130 200 1200 120 920m 800 700 600 500 400 300 4500 110 700 110 800m/s 1100 700 700m/s 100 650 700 700 4500 100 5500 1800 4500 1700 5500 1800 90 5500 90 5500 5500 3000 80 3000 80 möh möh

Fig. 3a. Seismiska profiler S1/S5-94. 9 PROFIL S6-94, Rullabygget V Ö 0m 100 200 300 400 500 600 690 110 110

100 600 700 100 400 m/s 700 1800 1700-1800 1700 1900-2000 2000 90 1700 90 2000 5000 80 80 5500 4100 5000 2600 2600 70 70 möh möh

PROFIL S8-94, Hovdala V Ö 0m 600 m/s 100 200 300 400 500 600 690 600 500 500 500 50 5000 1600-1650 m/s 1600 1650 40 1650 1650 4000 30 3200 5000 5000 4000 20 möh

3000

VNV PROFIL S1-95, Arkelstorp OSO 0m 100 200 300 400 500 600 690 50 50 500 600 500 m/s 500 500 40 1600 1800 1800 40 5000 m/s 5000 5000 4000 30 30 möh 5000

NNV PROFIL S2-95, Arkelstorp - Ballingslöv SSO

780 700 600 500 400 300 200 100 0m 60 60 900 500 m/s 50 50 Väg 500 Almaån 600 40 40 1700-1800 1800 1800 1800 1800 1700 6000 30 30 3300 5500 4300 5500 5500 20 20 3800 6000 10 10 2800 möh

NV PROFIL S3-95, Björkebygget SO

0m 100 200 300 400 500 600 690 90 90 650 m/s 650 650 600 600 80 600 80 700 5000 5000 70 70 5000 5000 möh möh

PROFIL S4-95, Björkeröd V O 0m 100 200 300 400 500 600 700 780 80 80 500 1400 1400 600 600 70 70 1700 m/s 1600 1650 1700 60 60 5500 3500 5500 1700 1700 5000 50 5500 5000 50 5000 40 40 möh 4400 möh

Fig. 3b. Seismiska profiler S6/S8-94 och S1/S4-95.

10 Nederbörd och avdunstning

I Hässleholms kommun driver SMHI en station (Hässle- intensitet och vegetationens art. Den utgör skillnaden holm), där nederbördsmätningar utförts under lång tid. mellan korrigerad nederbörd och avrinning. Enligt de Dessutom finns ytterligare tre nederbördsstationer ome- senaste beräkningarna är avdunstningen i Hässleholms delbart öster om kommungränsen. De uppmätta neder- kommun något högre än 500 mm i västra delen av kom- bördsvärdena har senare korrigerats för olika felkällor. munen och något lägre än detta värde i öster. För Hässleholms kommun är den korrigerade nederbör- Den del av nederbörden som inte bortgår genom av- den något mer än 100 mm högre än den uppmätta. Den dunstning brukar kallas nettonederbörd och utgörs av genomsnittliga årsnederbörden för västra delen av kom- den vattenmängd som är tillgänglig för ytvattenavrin- munen uppgår till ca 900 mm, medan den i öster sjunker ning och grundvattenbildning. Med ledning av uppgif- till ungefär 800 mm. terna om nederbörd och avdunstning kan nettonederbör- Den verkliga avdunstningen utgörs dels av avdunst- den erhållas. SMHI har beräknat nettonederbörden till ning från mark- och vattenytor, dels av växternas trans- ungefär 400 mm/år i västra och till 250–300 mm i östra piration. Avdunstningen påverkas bl.a. av jordart, luft- delen av Hässleholms kommun. temperatur, vindstyrka, nederbördsmängd, nederbörds­

Sjöar och vattendrag

Finjasjön är den största sjön i Hässleholms kommun. kommunen. Huvuddelen av kommunen avvattnas ge- Den har sina tillopp från norr, väster och söder och av- nom Helgeå med biflöden. Inom kommunens sydligaste vattnas i nordostlig riktning genom Almaån som utgör område sker dock avrinningen mot öster genom Vrams­ ett biflöde till Helgeå. Andra betydande sjöar är Lursjön ån och inom den västligaste delen mot väster genom och Vittsjön samt Tydingen, vars västra del ligger inom biflöden till Rönneå.

Grundvatten

Allmänt förutom de olika lagrens genomsläpplighet beroende på En geologisk avlagring som är så genomsläpplig att det tryckskillnaden mellan de olika grundvattennivåerna. är möjligt att utvinna grundvatten i användbara mängder Vatten kan endast tränga ned till de undre akvifererna ur den brukar kallas för en akvifer. I den kan finnas ett inom områden, där den övre grundvattenytan befinner eller flera grundvattenmagasin som är skilda åt i sidled sig högre än den undre trycknivån. Är förhållandet det genom grundvattendelare. På ömse sidor om en grund- omvända sker i stället ett läckage i motsatt riktning. vattendelare strömmar grundvattnet åt motsatta rikt- ningar. Akviferer och grundvattenmagasin kan också finnas över varandra, då de är skilda åt av täta eller svår In- och utströmningsområden genomträngliga lager. Inom den största delen av Hässleholms kommun består jordlagren av morän som överlagrar urberg. I sådana Grundvattenbildning områden följer grundvattennivån i stora drag markytan. Grundvattenbildningen sker inom de s.k. inströmnings- Grundvattenbildningen till de övre jordlagren beror områdena och grundvattnet strömmar från dessa högre främst på dessa lagers genomsläpplighet. Där jordarter- belägna områden mot låga terränglägen, där en utström- na består av grus och sand infiltreras nästan hela netto- ning äger rum (s.k. utströmningsområden). Olika flödes- nederbörden. Inom lerområden avrinner däremot större system förekommer med in- och utströmning, dels lo- delen av nettonederbörden som ytvatten eller dräne- kala och dels regionala. Det lokala flödet äger rum i den ringsvatten. Den fortsatta grundvattentransporten till närmsta sluttningen mot ett utströmningsområde. Hu- akvifererna i jordlagrens undre delar och berggrunden är vuddelen av det grundvatten som bildas i ett småkuperat

11 landskap strömmar ut i lokala utströmningsområden och stadsslätten i Hässleholms kommun finns inom det låg- transporteras därför endast korta sträckor. En mindre del länta området öster om Vinslöv, där ett läckage av av det bildade grundvattnet kan dock transporteras grundvatten äger rum från kritberggrunden till jord­ längre (upp till flera tiotal kilometer) från högre mot lagren och därifrån mot Vinne å med biflöden. Vid stora lägre belägna områden. Grundvattnets ålder ökar med grundvattenuttag kan ett utströmningsområde övergå till djupet och även med avståndet från vattendelaren, så att ett inströmningsområde genom att grundvattennivån i det yngsta grundvattnet finns ytligt på höjderna och det den undre akviferen avsänks så mycket att ett uppåtriktat äldsta på större djup i dalsänkorna. läckage övergår i en nedåtriktad infiltration. I Hässle- I kritberggrunden på Kristianstadsslätten sker grund- holms kommun har detta skett omkring Ignaberga, där vattenströmningen i regional skala. Grundvattenbild- det kommunala uttaget och länspumpningen av Igna­ ningen äger främst rum inom randområdena, varifrån berga kalkbrott medfört att den nordvästligaste delen av grundvattnet strömmar ut mot de centrala delarna av Kristianstadsslätten idag huvudsakligen utgör ett in- slätten. Det största utströmningsområdet på Kristian- strömningsområde.

Berggrunden

består av leror, lerstenar och lerskiffrar som växellagrar Utbredning och uppbyggnad med sand- och mostenar. Betydande förekomster finns Berggrundens utbredning inom Hässleholms kommun omkring Finjasjön, där de såvitt känt till största delen framgår av grundvattenkartan och färgbild 1. En utförli- består av sandstenar med en mäktighet som ibland över- gare redovisning av berggrunden och dess tektonik läm- stiger 50 m. Vid Sandåkra (3e) förekommer ställvis mer nas i beskrivningarna till de i inledningen nämnda berg- än 100 m mäktiga lager av övervägande leror och olje- grundskartorna (SGU Af 121, 127, 155 och 181). haltiga lerskiffrar. Förekomsterna vid Norra Mellby är Urberg (ca 1200–1700 miljoner år gammalt). Den relativt vidsträckta, oftast leriga och maximalt ca 30 m äldsta berggrunden inom kommunen utgörs av urbergets mäktiga. Inom övriga områden, där dessa bergarter före- gnejser, graniter, amfiboliter m.m. Urberget förekommer kommer, är de begränsade till utbredning och mäktighet. som ytberggrund inom den största delen av kommunen Basalter (ca 170 miljoner år gamla) förekommer i och påträffas på relativt litet djup under den yngre sedi- södra delen av kommunen. De utgör rester av vulkaner mentära berggrunden inom återstoden av kommunen. och framträder ofta i terrängen som väl avgränsade kul- Det kan ofta vara kraftigt vittrat, varigenom det omvand- lar. Till färgen är de svarta eller gråsvarta. lats till kaolin. Vittringen kan ibland sträcka sig till bety- Kritberggrunden (80–65 miljoner år gammal) före- dande djup (50–100 m). kommer inom ett stråk från Röinge förbi Ignaberga och Diabas (hyperitdiabas, ca 900 miljoner år). Utmed Vinslöv mot kommungränsen i sydost. Dessa bergarter ett ganska brett bälte genom centrala Skåne genomsätts som finns inom praktiskt taget hela Kristianstadsslätten urberget av yngre s.k. hyperitdiabaser. Dessa förekom- består till övervägande del av kalkstenar och sandiga mer som brant stående gångar i riktning i nordnordost- kalkstenar. I de undre delarna av lagerföljden påträffas i sydsydväst och har en bredd som sällan överstiger allmänhet en sandsten som ofta är okonsoliderad och 100 m. Diabaserna är svarta eller brunsvarta och har i färgad av det gröna mineralet glaukonit. Den brukar stor omfattning brutits under namnet svart granit. Hype- därför benämnas glaukonitsandsten eller glaukonitsand. ritdiabaser förekommer i den östra delen av Hässleholms Mäktigheten av kritberggrunden kan inom Hässleholms kommun. kommun uppgå till 50–60 m. Tunna förekomster av krit- Diabas (perm–karbon, ca 300 miljoner år gammal). bergarter är kända från mindre områden både norr och Urberget genomsätts också av betydligt yngre diabaser söder om Kristianstadsslätten, men dessa är inte marke- som brukar kallas NV-diabaser efter deras huvudsakliga rade på kartan. riktning i ungefär nordväst–sydost. De är mycket vanliga i södra och centrala delen av kommunen, men saknas nästan helt i norr. Diabaserna är i allmänhet mörkgrå till Berggrundens relief färgen, brant stående och sällan mer än 50 m breda. Hässleholms kommun kännetecknas av en varierande Bergarterna från rät och undre jura är ca 200–190 morfologi som återspeglar de stora rörelser som ägt rum miljoner år gamla. De förekommer som erosionsrester i jordskorpan. Stora förkastningar och sprickstråk före- över det mer eller mindre kaolinvittrade urberget och kommer i ungefär nordväst–sydostlig riktning som fram-

12 går av Nävlingeåsens utsträckning och de många diaba- Berggrundens kalkhalt (CaCO3-halt) serna i denna riktning. Även sprickor i nordost–sydväst Till följd av den varierande berggrunden är berggrun- eller NNO–SSV är vanliga som riktningarna av många dens kalkhalt mycket växlande. Urberget som normalt är mindre dalgångar visar. Det förekommer också en stor kalkfritt, kan vara kalkhaltigt inom vittrade partier där mängd sprickzoner i NNV–SSO, även om dessa i all- kalciumkarbonat fällts ut. Rät-juraberggrunden är oftast mänhet inte framträder morfologiskt. kalkfri eller har låg kalkhalt (0–5 %). Mycket hög kalk- De stora dragen i berggrundsytans relief har således halt förekommer däremot i kritberggrunden, där värden uppkommit av tektoniska orsaker. Senare har även olika på 80–90 % inte är ovanliga i den övre kalkstenen. I den slag av erosion inverkat. Erosionen har underlättats av att underliggande glaukonitsanden är halterna betydligt de sedimentära bergarterna ofta är tämligen okonsolide- lägre, oftast 5–30 %. rade och av att urberget kan vara kaolinvittrat.

Jordlagren

Torvjordarter På grundvattenkartan är jordlagrens utbredning endast redovisad, där det förekommer sand- och grusavlag- Torvjordarterna består främst av mosstorv och kärrtorv, ringar (huvudsakligen isälvsavlagringar) eller organiska medan gyttja sällan påträffas vid markytan. De flesta av jordarter. Jordarternas fullständiga utbredning och sam- torvmarkerna har bildats genom försumpning av fast mansättning inom större delen av kommunen framgår av mark. Många av torvmossarna har använts för torvtäkt jordartskartorna (SGU Ae 78, 88 och 111). och de flesta har dikats ut. Torvmäktigheten uppgår nor- Jordlagrens mäktighet uppgår i allmänhet till 5– malt till 4–7 m. 10 m. Det förekommer dock betydligt större jorddjup i vissa dalgångar. I Tyringeområdet är t.ex. jordmäktig­ Övriga jordarter heter av 30–50 m inte ovanliga och i åtskilliga av de andra större dalarna kan jorddjupet ofta uppgå till åt- Bland övriga jordarter dominerar morän som oftast är minstone 20–30 m. sandig-moig. Den kan även vara lerig där det förekom- mer sedimentär berggrund eller kaolinvittrat urberg som plockats upp av landisen och bakats in i moränmateria- Isälvsavlagringar let. Undantagsvis kan moränen även vara grusig-sandig. Finkorniga sediment (övervägande lera) i markytan Isälvsavlagringarna inom Hässleholms kommun täcker förekommer främst inom mindre områden på Kristian- stora områden. De brukar indelas i fyra olika typer (se stadsslätten och i Almaåns dalgång norr därom. Leran t.ex. Ringberg 1986), nämligen ryggar och kullar, små- kan inom kommunen vara upp till 15 m mäktig och även kuperade områden med tunna isälvsavlagringar, plana påträffas under den ytliga svallsand som finns i dessa avlagringar med delta- eller sandurkaraktär och dalfyll- områden. Denna sand är i allmänhet 1–7 m mäktig. nader. Ofta finns övergångsformer mellan de olika ty- Utmed de flesta vattendragen i kommunen förekom- perna. Isälvsavlagringarna som i Hässleholm till största mer svämsediment med i allmänhet obetydlig mäktighet. delen är bildade över högsta kustlinjen kännetecknas av Sedimentens kornstorlek kan snabbt växla både horison- att linser och skikt av finkornigt material ofta förekom- tellt och vertikalt. mer i det grövre isälvsmaterialet. I övrigt finns block, sten och grus huvudsakligen i ryggar och kullar, medan sand dominerar i de plana avlagringarna och dalfyllna- Jordarternas kalkhalt (CaCO3-halt) derna. Jordarternas kalkhalt varierar i olika delar av kommu- Mäktigheten av isälvsavlagringarna kan vara bety- nen. Norr och väster om Kristianstadsslätten är kalkhal- dande och t.ex. uppgå till 20–50 m i de stora dalgångarna ten i allmänhet låg eller ingen. I närheten av lokala före- omkring Finjasjön. Inom stora arealer, speciellt inom komster av kritbergarter norr om slätten kan dock kalk- höjdområdena uppgår emellertid mäktigheten endast till halten vara hög. Förhållandet är detsamma på slätten, där några få meter. värden på 10-40 % är uppmätta. Sydväst om Kristian- stadsslätten är jordlagren normalt kalkhaltiga, främst beroende på deras innehåll av kritbergarter.

13 Berggrundens vattenförande förmåga

Vattenföringen i berggrunden i Hässleholms kommun finns uppgifter om den specifika kapaciteten från 31 beror till övervägande del på sprickigheten. I sand- och brunnar på Kristianstadsslätten. Brunnarna har prov- kalkstenar från rät–jura- och kritberggrunden är dock pumpats med mycket varierande vattenmängder, från även berggrundens egen porositet och permeabilitet av mindre än 1 l/s till mer än 50 l/s. Avsänkningarna har i betydelse för magasinering och uttag av grundvatten. allmänhet uppgått till åtminstone några meter och beräk- Speciellt i den okonsoliderade glaukonitsanden har po- ningarna av de specifika kapaciteterna har av denna rositeten stor betydelse för grundvattenmagasineringen. anledning blivit relativt säkra. Provpumpningarna har Av dessa anledningar har berggrunden delats in i två oftast varit kortvariga, dvs. i allmänhet 5–10 timmar. grupper, urberg och sedimentär berggrund, när den färg- Fördelningen av den specifika kapaciteten för brun�- satts med ledning av kapaciteten i bergborrade brunnar. nar som borrats i kritberggrunden på Kristianstadsslätten I urberget, där vattenföringen är beroende av sprick- har redovisats i stapeldiagram med samma indelning igheten, är denna vanligtvis störst närmast berggrundens som i kartbladsbeskrivningarna från södra och västra överyta. Sannolikt är i stort sett vertikala sprickor och Skåne (se t.ex. Gustafsson 1992). På samma sätt som i sprickzoner vanligast. De största vattenmängderna er- tidigare beskrivningar har brunnarna indelats i två grup- hålls därför vanligen i berggrundens övre partier (0– per. För de 13 brunnarna med 110–130 mm diameter 30 m under berggrundsytan). Även på djupare nivåer kan redovisas fördelningen av den specifika kapaciteten i emellertid rikligt vattenförande sprickor finnas. För att fig. 4a. Av denna framgår att de flesta värdena faller uttagsmöjligheterna skall utnyttjas maximalt är det där- inom de båda lägsta intervallen, dvs. mindre än 0,5 l/s för önskvärt att brunnarna borras 50–100 m under berg- och m avsänkning. Medianvärdet för den specifika kapa- grundens överyta. Inom vissa delar av kommunen finns citeten uppgår till 0,28 l/s och m avsänkning vilket är ett endast små grundvattentillgångar i urberget, vilket främst klart lägre värde än vad som t.ex. erhållits för motsva- är fallet inom höjdområdena, men även inom områden rande brunnar i kalkstenarna i sydvästra Skåne. De min- där urberget är kraftigt kaolinvittrat. dre brunnarna på Kristianstadsslätten är dock i allmänhet I den sedimentära berggrunden finns de största vat- inte borrade speciellt långt under foderrören och når i tenmängderna i kalk- och sandstenarna. Eftersom dessa allmänhet inte ned till glaukonitsanden. bergarter i allmänhet är relativt tunna blir brunnsborr- Provpumpningsuppgifter från de 18 större brunnarna ningarna i dessa områden sällan mer än 50 m djupa. På med 150–350 mm diameter är sammanställda i fig. 4b. Kristianstadsslätten borras de större brunnarna ned i Detta diagram avviker från det tidigare genom att brun�- glaukonitsanden, där ofta ett brunnsfilter monteras. Vat- nar med låg specifik kapacitet har minskat väsentligt och tentäkter för husbehov avslutas i allmänhet i den ovan- de med höga värden har ökat i motsvarande grad. Brun�- liggande kalkstenen, när tillräckligt med vatten för det narna i denna grupp är i allmänhet djupare och därige- aktuella behovet har erhållits. Vanligtvis behöver inte nom borrade ned till eller genom glaukonitsanden. dessa brunnar utföras som filterbrunnar. Medianvärdet för den specifika kapaciteten för de större brunnarna är 2,1 l/s och m avsänkning. Av den regionala fördelningen av den specifika kapa- Specifik kapacitet citeten framgår att de låga värdena främst förekommer Med en brunns specifika kapacitet avses kapaciteten di- inom slättens ytterområden, där kritberggrunden är tunn viderad med avsänkningen av grundvattennivån vid och glaukonitsanden ibland saknas. pumpning. Normalt anges kapaciteten i l/s och avsänk- ningen i m. Eftersom den specifika kapaciteten är bero- Maximal kapacitet ende av brunnskonstruktion, borrdjup, pumpningskapa- citet och provpumpningstid är de specifika kapaciteterna Uttagsmöjligheterna i berggrunden har bedömts med inte direkt jämförbara. De utgör emellertid ett ungefär- ledning av provpumpningar av bergborrade brunnar. ligt mått på jord- eller bergartens hyd­rauliska lednings- Som tidigare nämnts har en indelning gjorts i urbergsak- förmåga. viferer och akviferer i sedimentär berggrund. Urberget, I urberget är i allmänhet den provpumpade kapacite- där grundvattnet förekommer i sprickor, har färgsatts i ten ungefär densamma som den maximalt uttagbara vat- gröna nyanser. Den sedimentära berggrunden som inne- tenmängden. Därför har inte den specifika kapaciteten håller grundvatten i såväl sprickor som porer har fått beräknats för urbergsbrunnar och inte heller för brunnar turkosa färger, medan områden med dåliga uttagsmöjlig- i rät–juraberggrunden, där det endast finns ett litet antal heter har färgats bruna. Färgsättningen är utförd enligt mätningar av avsänkningen under pumpning. Däremot internationell praxis.

14 % % 50 40

40 30

30 20 20

10 10

0 0 <0.1 0.1-0.5 0.5-1 1-2 2-4 4-8 > 8 l/s <0.1 0.1-5 0.5-1 1-2 2-4 4-8 > 8 l/s

Fig 4a. Fördelning av den specifika kapaciteten för Fig 4b. Fördelning av den specifika kapaciteten för 18 13 brunnar med 110-130 mm diameter i kritberggrunden. brunnar med 150-350 mm diameter i kritberggrunden.

Den gjorda indelningen har medfört att berggrunden nordost om Hörja (6c). Dessutom har Nävlingeåsens blivit uppdelad i 9 klasser. I de fall brunnarna provpum- sluttning närmast Kristianstadsslätten och ett litet områ- pats med en mindre del av sin kapacitet, har den maxi- de öster om Häglinge (1d) förts hit. Inom de sistnämnda mala kapaciteten bedömts med hjälp av den specifika. båda områdena är urberget ofta kaolinvittrat och därige- Kapacitetsindelningen och gränsdragningen får betrak- nom har sprickorna delvis blivit igensatta av kaolin. tas som översiktliga och ger endast en ungefärlig bild av Kapacitet <600 l/tim. Hit har räknats en del mindre vilka uttagsmöjligheter som finns inom varje område. urbergshöjder i östra delen av kommunen. Dessutom har Undantag i form av brunnar, vilkas kapaciteter faller ut- ett ganska stort område söder om V. Torup (5b) förts till anför de fastställda intervallen förekommer således i denna grupp. Det sistnämnda området avviker inte topo- varje kapacitetsklass. På färgbild 2 redovisas uttagsmöj- grafiskt eller geologiskt från omgivningen, men av de sju ligheterna i berggrunden enligt samma indelning som på brunnsborrningar som är kända härifrån har ingen prov- grundvattenkartan. pumpats med mer än 720 l/tim. I enstaka fall kan kaolin- vittringen i urberget vara mycket kraftig och sträcka sig Urberg till stort djup. Detta är känt från några platser i södra delen av kommunen, där några brunnsborrningar fått Kapacitet 6000–20 000 l/tim. Till denna grupp har förts avbrytas utan att något vatten erhållits. några mindre områden, där urberget förefaller att vara speciellt uppsprucket och där flera brunnsborrningar har lämnat stora vattenmängder (se färgbild 2). Främst gäller Sedimentär berggrund detta området söder och sydost om Tyringe (5c), där åt- skilliga urbergsbrunnar provpumpats med mer än 10 000 Kapacitet 60 000–200 000 l/tim. Till denna grupp har l/tim. Liknande resultat har också erhållits vid Sösdala förts två mindre områden på Kristianstadsslätten, där (2d), Sörby (4g–4h) och inom några mindre områden i kritberggrunden är relativt mäktig och tillräckligt vat- nordligaste delen av kommunen. tenförande för att tillåta dessa stora grundvattenuttag. Kapacitet 2000–6000 l/tim. Denna klass är den van- Det är ofta nödvändigt att konstruera grusfilterbrunnar i ligaste i urberget, så sannolikheten får bedömas som stor glaukonitsanden för att dessa uttag skall vara möjliga. att en slumpvis lokaliserad brunnsborrning kommer att Kapacitet 20 000–60 000 l/tim. Hit har räknats ett ge denna vattenmängd. centralt stråk på Kristianstadsslätten, där kritberggrun- Kapacitet 600–2000 l/tim. Många urbergsbrunnar den har tillräckligt stor mäktighet för att tillåta dessa har provpumpats med denna kapacitet, men kapacitets- uttag. Även här behövs ibland grusfilterbrunnar i glauko- klassen omfattar inte speciellt stora områden eftersom nitsanden för att grundvattentillgångarna skall kunna det ofta finns fler brunnar med annan kapaciet omkring utnyttjas maximalt. dessa. De områden som räknats till denna klass är främst Kapacitet 6 000–20 000 l/tim. Till denna grupp har en del urbergshöjder, bl.a. omkring Tormestorp (4e) och förts en stor del av norra Kristianstadsslätten, där krit-

15 berggrunden är tunnare än inom de föregående område- Diabas och basalt na. Här är också glaukonitsanden tunn eller saknas helt. De diabaser och basalter som främst förekommer i södra Hit har också förts rät-juraberggrunden väster om Finja- delen av kommunen är i allmänhet sprickfattiga och sjön och inom ett mindre område öster om Sösdala (2d), därigenom mycket dåligt vattenförande. Flera brunns- där berggrunden till övervägande del består av sandsten. borrningar som gått ned i dessa bergarter har avbrutits Kapacitet 2 000–6 000 l/tim. Till denna grupp har utan att vatten i tillräcklig mängd har påträffats. Efter- förts mindre områden i de yttre delarna av Kristianstads- som de är brant stående är förutsättningarna dåliga att slätten, där kritberggrunden är som tunnast. Ofta genom fortsatt borrning komma genom dem och in i förekommer okonsoliderade, sandiga partier av kritberg- omkringliggande urberg. Däremot kan urberget på något grunden inom dessa områden och påfallande många av avstånd från dem vara mycket uppsprucket och därige- brunnarna är därför försedda med brunnsfilter. Brunns- nom rikligt vattenförande. Som exempel på vattenfö- djupen uppgår i allmänhet endast till 20–30 m. ringen i och omkring dessa bergarter kan nämnas två Kapacitet 600–2 000 l/tim. Hit har räknats mindre brunnsborrningar söder om Brönnestads kyrka (3d). Den områden av rät-juraberggrunden, där denna till övervä- första gick ned i diabas och avbröts efter 124 m, då den gande del består av lerstenar. Eftersom dessa ofta är då- lämnade 100 l/tim. Nästa brunn borrades ca 40 m norr ligt konsoliderade, behöver brunnarna ibland förses med om samma diabas och hade en kapacitet av 10 800 l/tim foderrör till betydande djup. Där rät-juraberggrunden är vid ett brunnsdjup av 43 m. tunn är det inte ovanligt att foderrören drivs genom hela Om grundvattenkartan visar förekomster av diabas lagerserien och att grundvattnet utvinns ur det underlig- eller basalt bör en brunnsborrning placeras på betryg- gande urberget. gande avstånd från dessa bergarter. I tveksamma fall kan dessa bergarter mätas ut i fält med hjälp av magnetome- ter eller också kan berggrundens sprickighet i området kontrolleras genom geofysiska mätningar (seismik eller VLF).

Grundvattentillgångar i jordlagren

Allmänt diken och bäckar. Därigenom kan endast områden, där isälvsavlagringarna är såväl mäktiga som grovkorniga, Kännedomen om grundvattenförhållandena i jordlagren utnyttjas för grundvattenuttag i stor skala. är ingående inom vissa områden, speciellt i anslutning De övriga grovsedimenten och moränen saknar in- till de kommunala vattentäkterna. Inom stora områden är tresse för större grundvattenförbrukare. Vattentillgången dock förhållandena fortfarande dåligt kända. i dessa avlagringar är dock ofta tillräcklig för enstaka De största grundvattentillgångarna finns i isälvsav- hushåll, lantgårdar etc. lagringarna vilket sammanhänger med deras stora poro- sitet och höga permeabilitet. Flera av dessa avlagringar har mycket stor betydelse för vattenförsörjningen i kom- Bedömning av isälvsavlagringarnas munen. De största grundvattenuttagen görs från ett om- grundvattentillgångar råde omedelbart väster om Tyringe (5c), varifrån detta samhälle och en stor del av Hässleholm erhåller sitt vat- Ovanligt stor grundvattentillgång, >125 l/s. Till denna ten. Stora uttag görs också ur isälvsavlagringarna vid klass har förts den stora akviferen i isälvsavlagringen vid Sösdala (2d) och Vittsjö (9d). Isälvsavlagringen vid Tyringe (5b–5d). Denna sträcker sig från grundvattende- Hässleholm (5e) har stor betydelse genom att den an- laren vid Västra Torup i väster till Finjasjön i öster. vänds för konstgjord grundvattenbildning. Akviferens totala yta omfattar ca 15 km2 vilket med en Isälvsavlagringarna i kommunen utbreder sig över infiltration av 350 mm/år motsvararar en årlig grund- stora arealer. Den totala grundvattenbildningen i dessa vattenbildning av 5,2 miljoner m3 (165 l/s). Sannolikt är avlagringar är därigenom mycket stor. Eftersom de flesta grundvattenbildningen ännu större eftersom betydande av isälvsavlagringarna är relativt tunna kommer emel- vattenmängder kan infiltrera i kontakten mellan isälvs­ lertid en mycket stor del av detta grundvatten att läcka ut avlagringen och den omgivande moränen. Isälvsavlag- i omkringliggande våtmarker eller dräneras bort av ringen är inom sina ytterområden belägen över grund-

16 vattenytan och det vatten som infiltrerar här transporte- provpumpats med 18 l/s vilket visar de goda uttagsmöj- ras mot de centrala delarna av avlagringen, där det kan ligheterna. Sannolikt kan grundvattentillgången förstär- utvinnas. Här är uttagsmöjligheterna lokalt synnerligen kas genom inducerad infiltration från Hörlingeån. gynnsamma och uppgår inom det kommunala vatten- Isälvsavlagringen vid Galgbacken i Hässleholm om- täktsområdet till omkring 40 l/s per brunn. Detta område fattar knappt 3 km2, vilket med en infiltration av är noggrannt undersökt genom undersökningsborrningar 350 mm/år motsvarar en årlig grundvattenbildning av (AIB 1965). I närheten av Finjasjön där isälvsavlag- 1,0 miljoner m3 (30 l/s). De naturliga grundvattentill- ringen är överlagrad av svämsand, är den sannolikt till gångarna i området användes av kommunen under stor del relativt finkornig. Den har här enligt den utförda 1940-talet och beräknades med ledning av detta uttag seismiska profilen (S1-94, fig. 3a) en bredd av omkring uppgå till 32 l/s bedömt på ett något större infiltrations- en kilometer och en mäktighet av 30–50 m. I detta om- område. Eftersom dessa båda värden överensstämmer är råde finns förutsättningar för s.k. inducerad infiltration det sannolikt att den naturliga grundvattenbildningen från Finjasjön vid stora grundvattenuttag som medför en uppgår till ca 30 l/s. Avlagringen är väl känd genom det avsänkning av grundvattennivån under sjöns yta. mycket stora antal borrningar som utförts av kommunen Den stora utbredningen och mäktigheten och de lo- (VIAK 1983). Sedan början av 1950-talet har Galg- kalt mycket gynnsamma uttagsmöjligheterna gör att is- backen använts för konstgjord grundvattenbildning, först älvsavlagringen vid Tyringe får bedömas som kommu- med ytvatten från Almaån och under de senaste åren med nens i särklass största grundvattentillgång i jordlagren. grundvatten från Ignaberga och Tyringe. Mycket stor grundvattentillgång, 25–125 l/s. Till Avlagringen vid Skeingesjön upptar inom Hässle- denna klass har räknats fyra akviferer i varierande typer holms kommun en yta av 0,5 km2 , om man endast räk- av isälvsavlagringar, nämligen avlagringen vid Hörja nar med de delar som ligger i direkt anslutning till sjön. (6c), en mindre del av avlagringen i dalgången norr om En infiltration av 300 mm/år inom denna yta motsvarar Finja (5d), Galgbacken i Hässleholm (5e) och den lilla en grundvattenbildning av 150 000 m3 (5 l/s). Eftersom avlagringen vid Skeingesjön i nordostligaste delen av Osby kommun har ett vattenverk vid sjön innanför Häss- kommunen (0g). leholms kommuns gräns, har ingående grundvattenun- Isälvsavlagringen vid Hörja omfattar ca 12 km2 från dersökningar utförts här, däribland en provpumpning grundvattendelaren vid Stora Torsjö till Vedema vilket med 45–50 l/s under tre månader (VIAK 1972, 1973). med en infiltration av 350 mm/år motsvarar en årlig Vid provpumpningen kunde en omfattande inducerad grundvattenbildning av 4,2 miljoner m3 (130 l/s). Hur infiltration från Skeingesjön konstateras. Den utförda mycket av detta som kan utvinnas är svårt att avgöra, grundvattenundersökningen visar den stora betydelse eftersom avlagringen i stort sett är mycket dåligt känd. som inducerad infiltration kan ha och hur även små is- Kommunen har ett vattenverk norr om Hörja, där en älvsavlagringar under de rätta förutsättningarna kan an- mindre mängd grundvatten uttas från isälvsavlagringen. vändas för stora grundvattenuttag. Osby kommun plane- I övrigt finns endast ett obetydligt antal borrningar i rar att under 1997 öka grundvattentillgången i avlag- området. Den seismiska profil som utförts vid Rullabyg- ringen genom konstgjord grundvattenbildning med yt- get (S6-94, fig. 3b) visar att mäktigheten av isälvsavlag- vatten från Skeingesjön. ringen i den centrala delen uppgår till ungefär 20 m, va- Stor grundvattentillgång, 5–25 l/s. Till denna klass rav ca 17 m ligger under grundvattenytan. På denna plats har förts ett tiotal avlagringar inom olika delar av kom- har senare gjorts en undersökningsborrning som bekräf- munen. De flesta är inte speciellt väl kända och några tat de seismiska resultaten och dessutom visat att isälvs- kommer möjligen att föras till närmast föregående materialet är stenigt-grusigt-sandigt vilket tyder på grupp, om de blir bättre undersökta. En kortfattad be- mycket goda uttagsmöjligheter. Lokalt kan således förut- skrivning av var och en av dem lämnas nedan. sättningarna för grundvattenuttag vara mycket bra och Isälvsavlagringarna vid Sösdala (2d–3d) består av ett vid full utbyggnad borde åtminstone hälften av det bil- antal åsryggar av huvudsakligen sten, grus och sand om- dade grundvattnet kunna utvinnas. givna av betydligt finkornigare material. Uttagsmöjlig- Avlagringen i dalgången norr om Finja har en utbred- heterna är därför varierande, men kan lokalt vara ning av ca 10 km2 vilket med samma infiltration som mycket gynnsamma. Kommunala grundvattenundersök- tidigare motsvarar en grundvattenbildning av 3,5 miljo- ningar har vid flera tillfällen utförts i området öster om ner m3 (110 l/s) årligen. Även denna avlagring är dåligt Sösdala. Den kommunala brunn P2 sydväst om Oskars- känd, men den är sannolikt till stor del relativt finkornig. farm har provpumpats med 9,5–10 l/s samtidigt som Undersökningar närmast Hörlingeån i norra delen av vattenuttaget i brunn P1 omedelbart öster om väg 23 Finja visar att det här lokalt finns möjligheter för stora uppgick till ungefär 10 l/s (AIB 1977). Nyligen har kom- grundvattenuttag (VIAK 1985a). Vid kommunens re- munen under ett år provpumpat den nya brunn P3 vid ningsverk har utförts en 18 m djup grusfilterbrunn som Norra Mellby med kapaciteten 9 l/s. Erfarenheterna från

17 dessa provpumpningar visar att det är möjligt att ta ut avlagringen, men eftersom den är dåligt känd har den 5–10 l/s vardera ur de åsryggar som finns i området. inte placerats i en högre klass. Troligtvis kan grundvattentillgångarna förstärkas vid Det stråk av isälvsavlagringar som sträcker sig förbi stora uttag genom inducerad infiltration från Tormes- Bjärnum (7e–8e) har tidigare till viss del utnyttjats för torpsån. den kommunala vattenförsörjningen. Därigenom har det Isälvsavlagringen vid Ljungarum (2e) omfattar en yta utförts ett antal grundvattenundersökningar både öster av ca 3 km2 vilket med en infiltration av 350 mm/år och sydväst om sjön Bjärlången som visat på goda ut- motsvarar en årlig grundvattenbildning av drygt 1 miljon tagsmöjligheter men också på grundvatten med ställvis m3 (30 l/s). Avlagringen är komplicerat uppbyggd. De dålig kvalitet. Området öster om Bjärlången har prov- översta jordlagren utgörs av grus, sand och silt i växel- pumpats med 17 l/s (AIB 1951), medan åsstråket ome- lagring och har en mäktighet av 10–15 m. Därunder följer delbart söder om sjön lämnat 12 l/s (VIAK 1971a). Vid morän och det är känt från några brunnsborrningar i om- båda dessa platser har det vid provpumpningen sannolikt rådet att det under moränen kan finnas vattenförande skett en betydande inducerad infiltration från sjön. Vid grus- och sandlager. Det totala jorddjupet kan uppgå till vattenverket har uttaget tidigare uppgått till ca 10 l/s, mer än 50 m. Trots att de undre jordlagren är mycket men på grund av problem med hög bakteriehalt används dåligt kända, borde grundvattentillgångarna vara tillräck- denna brunn numera endast som reservvattentäkt. ligt stora för att vara av intresse för uttag i större skala. Omkring Algustorpasjön i kommunens nordvästra Avlagringen vid Hovdala (4d-4e) täcker en yta av ca del utbreder sig ett vidsträckt område med isälvsavlag- 2 km2 vilket med samma infiltration som i föregående ringar (7b–8b). Vid en grundvattenundersökning ca 400 fall ger en årlig grundvattenbildning av 700 000 m3 (20 m väster om sjöns sydspets har en provpumpning med l/s). Bortsett från en seismisk profil (S8-94, fig. 3b) tvärs 6,3 l/s genomförts (VIAK 1977b, 1978). Grundvatten- över den norra delen av avlagringen och en åtföljande bildningen inom ett ca 0,6 km2 stort influensområde undersökningsborrning är avlagringen dåligt känd. Seis- omkring provpumpningsplatsen har bedömts uppgå till miken visar att avlagringen i sin centrala del har en ungefär 5 l/s. Ett uttag närmare sjön kommer sannolikt mäktighet av mer än 20 m. Borrningen bekräftade mäk- att medföra ett betydande tillskott av vatten genom indu- tighetsuppgiften, visade att de undre delarna av jord- cerad infiltration och därigenom betydligt bättre uttags- lagren var mycket grovkorniga och att grundvattennivån möjligheter. Inom fortsättningen av åsstråket nordost om låg mindre än en meter under markytan. Vid stora uttag Algustorpasjön finns sannolikt också goda förutsätt- kan grundvattentillgången sannolikt förstärkas betydligt ningar för grundvattenuttag, men eftersom detta område genom inducerad infiltration från den mindre bäcken i är mycket dåligt känt har det förts till en lägre klass. området eller från Finjasjön. Grundvattenkvaliteten är dock problematisk och på Avlagringen i Hörlingeåns dalgång norr om Finja grund av höga järn- och manganhalter ledde aldrig (6d) omfattar ca 10 km2 vilket med en infiltration av grundvattenundersökningarna vid Algustorp till någon 350 mm/år motsvarar en årlig grundvattenbildning av utbyggnad av vattenförsörjningen från detta område. drygt 3,5 miljoner m3 (110 l/s). I ytan består avlagringen Isälvsavlagringen vid Ballingslöv (6f) har en utbred- av sand, men det är sannolikt att finkorniga sediment ning av ca 3 km2 vilket med en infiltration av 300 mm/ förekommer därunder (Ringberg 1992). Uttagsmöjlighe- år ger en årlig grundvattenbildning av 900 000 m3 (30 terna är därför troligen begränsade inom stora delar av l/s). Avlagringen är undersökt i närheten av samhället avlagringen och den har av denna anledning blivit place- (KM 1960), där en 10 m djup brunn provpumpats med rad i en lägre klass än vad dess storlek antyder. Som 10 l/s. Bättre uttagsmöjligheter finns sannolikt söder om tidigare beskrivits (sid. 17) finns det dock goda uttags- Almaån, där isälvsavlagringens mäktighet enligt några möjligheter och förutsättningar för inducerad infiltration brunnsborrningar är mer än 15 m och enligt den utförda från Hörlingeån inom en del av avlagringen. seismiska profilen (S2-95, fig. 3b) lokalt kan vara upp Isälvsavlagringen vid Björkeröd–Hörlinge (6d–7d) till 35 m. Grundvattenkvaliteten kan dock vara dålig med är dåligt känd. Den täcker en ca 5 km2 stor yta vilket vid höga järn- och manganhalter och hög aggressivitet. en infiltration av 350 mm/år motsvarar en grundvatten- Isälvsavlagringen vid Hästveda (8g) består av en ca bildning av 1,7 miljoner m3/år (55 l/s). En seismisk 2,5 km lång och 50 m bred rullstensås som numera till profil har utförts tvärs över avlagringen vid Björkeröd stor del är bortschaktad. Den är undersökt utmed hela sin (S4-95, fig. 3b). Seismiken visar att i den västra delen av längd och det är konstaterat att grundvatten av betydelse avlagringen är sanden tunn och till stor del belägen över endast förekommer längst i söder (SIB 1950). En prov- grundvattennivån. Däremot finns längre österut en ca pumpning 1950 på denna plats med 4,1–4,5 l/s är senare 250 m bred sänka i berggrunden som är utfylld med upp följd av en ny pumpning med 10 l/s (VIAK 1976). Ge- till 20 m mäktiga sediment. Lokalt är därför förutsätt- nom provpumpningarna är det konstaterat att vid dessa ningarna för stora grundvattenuttag sannolikt goda inom uttag infiltreras en betydande mängd vatten från den

18 mindre bäck som passerar området. sannolikt att vissa av dem innehåller större grundvatten- Isälvsavlagringarna vid Vittsjö (9d) täcker en stor tillgångar än vad som markerats på kartan, medan andra areal på båda sidor om Vittsjön och är närmast samhället kan vara sämre vattenförande än vad som angetts. Spe- tämligen väl undersökta genom den kommunala exploa- ciellt intressanta för större uttag är avlagringar som lig- teringen av grundvattentillgångarna i området. Vid Ub- ger i anslutning till sjöar eller vattendrag, där det finns balt öster om sjön har en ingående grundvattenundersök- förutsättningar för inducerad infiltration. I områdena ning utförts (KM 1963), där det bl. a. konstaterats att nordost om Algustorpasjön (8b) och mellan Vittskövle sammansättningen av grus- och sandlagren är varierande och Verum (9e–9f) förefaller dessa förhållanden att vara och att de ofta underlagras av morän. Lokalt förekom- särskilt gynnsamma och det är därför mycket möjligt att mer även grus och sand under moränen. Fyra 7–16 m grundvattentillgångarna här är större än vad som marke- djupa brunnar har utförts i området som sammanlagt rats på kartan. provpumpats med närmare 19 l/s. Väster om sjön förefal- Liten eller ingen vattentillgång, <1 l/s. Stora områ- ler uttagsmöjligheterna i isälvsavlagringarna att vara den har räknats till denna klass, dels höjdområdena inom bättre. Här är den senast utförda kommunala brunnen de stora isälvsavlagringarna, där grundvattennivån ofta 19 m djup och har provpumpats med 27 l/s. Grund- ligger under berggrundens överyta, dels många andra vattentillgångarna torde förstärkas betydligt vid dessa avlagringar med sannolikt liten mäktighet. Till den uttag genom inducerad infiltration från Vittsjön. senare gruppen hör de vidsträckta avlagringarna vid Måttlig grundvattentillgång, 1–5 l/s. Till denna klass Farstorp (8f), där det trots den stora utbredningen inte har räknats ett stort antal mindre isälvsavlagringar, vars förefaller att finnas något område med större sediment- mäktighet och utbredning har bedömts vara tillräckliga mäktighet. Några enstaka områden är väl undersökta, för att denna vattenmängd skall erhållas. I några fall bl.a. fältet vid Röke (7b) som till största delen består av finns grundvattenundersökningar utförda, men i allmän- finkorniga sediment, där förutsättningarna för grund- het är avlagringarna dåligt kända. Det är därför mycket vattenuttag är dåliga (VIAK 1977a).

Grundvattennivåkurvor och grundvattenströmning

Grundvattnet förekommer inom större delen av Hässle- I samtliga brunnar i observationsnätet kan grundvat- holms kommun i flera våningar i jordlager och berg- tennivån mätas genom direkt pejling. Mätfelen kan där- grund. I jordlagren och inom urbergsområdena följer för uppskattas till ±1 cm. Mätpunkternas höjd har erhål- grundvattenströmningen i stora drag markytans topo- lits genom avvägning. grafi, medan strömningen inom det stora grundvattenma- De redovisade grundvattennivåkurvorna i isälvsav- gasinet på Kristianstadsslätten sker i regional skala. Is- lagringarna är baserade på mätningar i sammanlagt 371 älvsavlagringarna utgör till största delen inströmnings- brunnar. Dessa observationer utfördes under perioden områden, där den mest betydande grundvattenbildningen 3–14 oktober 1994. Mätningarna i kritberggrunden be- sker. En stor del av det grundvatten som bildas i de övre står främst av de mätningar som kommunen enligt vat- jordlagren transporteras endast en kort sträcka och läcker tendom är skyldig att utföra omkring de kommunala sedan ut i åar, bäckar, kärr- och våtmarker, medan åter- vattentäkterna. Dessa mätningar utförs både i jordlager stoden transporteras vidare nedåt till underliggande och berggrund. För redovisningen på grundvattenkartan akviferer i berggrunden. har 20 mätbrunnar i kritberggrunden använts. Mätning- Grundvattennivåkurvor är redovisade på grundvat- arna har utförts under tiden 17–18 oktober 1994. Inom tenkartan inom alla större isälvsavlagringar och i krit- det område som ligger utanför influensområdet för de berggrunden på Kristianstadsslätten. Kurvorna är huvud- kommunala vattentäkterna är kompletterande mätningar sakligen uppritade efter mätningar i brunnar som an- utförda i 6 brunnar. vänds för den lokala vattenförsörjningen. Mindre fel vid Grundvattennivåkurvorna redovisas med en ekvidis- mätningarna beroende på vattenuttag före mätningstill- tans av 5 m vilket medför att det ibland inte blir någon fället är därför tänkbara. Denna felkälla är emellertid nivåkurva markerad inom de mindre isälvsavlagringar- oftast obetydlig, eftersom uttagen i allmänhet är små i na. Grundvattnets huvudsakliga strömningsriktningar är förhållande till brunnarnas kapacitet. markerade med strömningspilar. Grundvattendelarna är

19 redovisade med ledning av de utförda nivåmätningarna (6c) och Mala (7d) når fram till avlagringen i dalgången och för isälvsavlagringarna även efter ytvattnets ström- norr om Finja, sjunker grundvattennivån snabbt, sanno- ningsförhållanden. Vid tidpunkten för mätningarna låg likt på grund av att det här finns dämmande urbergsryg- grundvattennivån under årets medelnivå. gar. Grundvattnets strömning i isälvsavlagringarna är be- I kritberggrunden på Kristianstadsslätten märks en roende av den geologiska uppbyggnaden. I de avlag- grundvattendelare väster om Vinslöv. Länspumpningen i ringar som fyller ut sänkor i urbergsytan som t. ex. bild- Ignaberga kalkbrott, där grundvattennivån är avsänkt till ningen vid Tyringe strömmar grundvattnet från höjdom- omkring +28 m ö. h., orsakar en sänkningstratt omkring rådena in mot den centrala delen av avlagringen, där det brottet och en grundvattenströmning från omkringlig- böjer av i dess längdriktning. Där avlagringen ligger i en gande delar av slätten mot detta. Hässleholms kommuns sluttning följer grundvattenströmningen i stora drag vattenuttag vid Ignaberga har på samma sätt avsänkt markytans lutning vilket medför att strömningen ibland grundvattennivån omkring uttagsbrunnarna. Öster om sker på tvären genom avlagringen. På några platser, grundvattendelaren sker grundvattenströmningen mot bl.a. där isälvsavlagringarna i dalgångarna från Hörja Vinne å som avvattnar området åt öster.

Fluktuationer av grundvattennivån

Grundvattennivån fluktuerar ständigt i såväl öppna som Jordlagren består överst av 2 m lerig silt som underlagras slutna akviferer. Fluktuationerna beror bl.a. på neder- av 16,4 m morän. Kritberggrunden utgörs överst av börd, vattenuttag och infiltration från eller dränering till okonsoliderad kalksand som underlagras av konsolide- vattendrag. De slutna akvifererna påverkas även av luft- rad kalksten. Från 50 m till urbergsytan på 65,8 m består trycksförändringar. berggrunden av okonsoliderad glaukonitsand. De båda Grundvattnets normala fluktuationer under året va- observationsbrunnarna är försedda med brunnsfilter, rierar i olika jord- och bergarter. I finkorniga jordarter brunn 3:25 på nivån 61–63 m och brunn 3:26 på nivån och sprickfattiga bergarter kan fluktuationerna uppgå till 22,6–24,6 m under markytan. De utförda mätningarna åt-skilliga meter, medan de i grus, sand och porösa sedi- visar att fluktuationerna är mycket likartade i de båda mentbergarter är betydligt mindre. Detta sammanhänger brunnarna och därför redovisas endast mätningarna från främst med de stora skillnaderna i effektiv porositet i brunn 3:25 (fig. 5). olika jord- och bergarter. Grundvattnets nivåfluktuationer sammanhänger med Akviferer som reagerar med liten tidsförskjutning på årstiderna som beskrivits ovan. De högsta nivåerna in- förändringar i vattentillskott tillhör de vanligaste i Sve- träffar normalt under vintern–våren och de lägsta under rige. I sådana följer nybildningen av grundvatten möns- sensommaren–hösten. Avgörande för de årliga fluktua- ter eller regimer som är olika i olika delar av landet be- tionernas storlek är nederbördens storlek och fördelning roende på skillnader i nederbörd och avdunstning. I under året. Till följd av den låga nederbörden under vin- Svealands och Götalands kustområden och i de inre de- terhalvåret 1975–76 med åtföljande låg grundvattenbild- larna av sydligaste Sverige är snöperioden så kort, om ning är den lägsta nivån under mätperioden uppmätt den ens förekommer, att den inte nämnvärt påverkar under sommaren–hösten 1976. Den rikliga nederbörden grundvattenbildningen. Grundvattennivån är därför lägst hösten–vintern 1976–77 återställde därefter grundvatten- tidigt på hösten och därefter sker en kontinuerlig höjning nivån till normala värden. Hög nederbörd som höjt under vinterhalvåret, så att nivån i allmänhet blir högst grundvattennivån kraftigt har även förekommit hösten under våren. 1980, 1993 och 1994. Den mycket kalla och regniga Vid SGU drivs det s.k. grundvattennätet som består sommaren 1987 orsakade en måttlig grundvattensänk- av ett antal observationsområden med en eller flera mät- ning under denna period. 1990-talet har kännetecknats av stationer, där främst grundvattennivåmätningar utförs långa torrperioder under våren–sommaren, men även av med jämna mellanrum (Svenskt vattenarkiv 1985). I riklig nederbörd under vinterhalvåret vilket orsakat kraf- Hässleholms kommun finns två mätstationer vid Vanne- tiga årsfluktuationer av grundvattennivån. De grund- berga (3g) som ingår i SGUs observationsområde Kristi- vattenuttag för bevattning som äger rum i området har anstad. Här har mätningar utförts sedan 1974. Observa- endast påverkat observationsbrunnarna i liten omfatt- tionsbrunnarna (mätstationerna 3:25 och 3:26) ligger ning. omedelbart intill varandra och är 63 och 24,6 m djupa.

20 Fig. 5. Grundvattnets nivåfluktuationer i en 63 m djup observationsbrunn vid Vanneberga (SGUs grundvattennät station 3:25. Grund- vattennivåer, m under markytan).

Grundvattnets fysikalisk-kemiska sammansättning

Allmänt jordlager och berggrund ned till 15–30 m. Under denna nivå är grundvattnets temperatur i stort sett oförändrad Vatten är under naturliga förhållanden aldrig helt rent. under året. På grund av jordvärmen ökar temperaturen Dammpartiklar och små mängder av salter upptas i at- mot djupet med 1° för var 30–40 m. mosfären och påverkar nederbördens sammansättning. Någon speciell undersökning av grundvattentempe- När nederbördsvattnet tränger ned i marken upplöser det raturen i kommunen är inte utförd. Däremot har mät- mineralämnen från jord- och bergarter. Grundvattnets ningar utförts i samband med provpumpningar av ett slutliga sammansättning blir därför främst beroende av antal brunnar. Dessa visar att temperaturen för 50–80 m de geologiska förhållandena. När vattnet passerar genom djupa bergborrade brunnar i allmänhet uppgår till ca jord och berg löser eller fäller det ständigt ut material för 9° C. De vattentemperaturer som mätts upp vid vatten- att komma i kemisk jämvikt med omgivningen. Grund- provtagning har däremot varierat mellan 5° och 16° C. vattnets sammansättning kan därför variera under olika För grävda brunnar i jordlagren varierar temperaturen på tider på året bl.a. beroende på skiftande nederbördsför- liknande sätt. Värden som uppmätts i samband med vat- hållanden. Även vattenomsättningens storlek kan inverka tenprovtagning får dock betraktas som osäkra, eftersom på sammansättningen. vattentemperaturen kan påverkas vid transporten i led- De rutinmässigt utförda vattenanalyserna för bedöm- ningarna från brunnen till provtagningsstället, t.ex. tapp- ning av grundvattnets kvalitet omfattar vissa fysikaliska kranen i köket För grävda brunnar tillkommer dessutom och kemiska bestämningar. Närmare råd och anvisningar en osäkerhet, genom att vattnet i brunnen har en stor om fysikalisk-kemiska vattenundersökningar lämnas i kontaktyta mot luften och därigenom påverkas av luft- Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten (1993). temperaturen. Riktigt konstruerade och utförda brunnar ger i regel ett bakteriologiskt tillfredsställande vatten. Redovisningen av grundvattnets kvalitet görs dels för Varationer i grundvattnets fysikalisk- berggrunden och dels för jordarterna beroende på vatt- kemiska sammansättning nets ibland mycket skiftande sammansättning i dessa Redogörelsen för grundvattnets fysikalisk-kemiska olika avlagringar. egenskaper i Hässleholms kommun är till största delen baserad på de vattenanalyser som arkiverats hos kom- Temperaturvariationer munens miljökontor. Av dessa analyser har nästan 1000 Grundvattnets temperatur påverkas av två huvudfaktorer, datalagts. Där det varit osäkert vilken typ av brunn som nämligen solens värmestrålning som varierar betydligt provtagits har inte vattenanalysen redovisats på de med årstiderna och värmetransporten från jordens inre grundvattenkemiska bilderna i färgbilagan. Analyser som är mer eller mindre konstant. Solvärmen påverkar från de kommunala vattenverken ingår även i samman-

21 ställningen. Vattenanalyser som kommit in till SGUs I Hässleholms kommun understiger i allmänhet den brunnsarkiv från brunnsborrningsfirmor är också redovi- kemiska syreförbrukningen det önskvärda gränsvärdet. sade liksom de analyser som utförts i samband med En del grävda brunnar har dock halter som är så höga att SGUs hydrogeologiska länskartering. Tre vattenanalyser vattnet får betecknas som tjänligt med anmärkning. har även utförts i samband med korta provpumpningar Även i ett fåtal borrade brunnar i berg har höga halter av några av de observationsrör som borrats utmed de analyserats, möjligen orsakade av dåliga brunnskon- seismiska profilerna. struktioner som tillåtit vatten från jord och berg att blandas. Specifik elektrisk ledningsförmåga Totalhårdhet (Ca+Mg) Den specifika elektriska ledningsförmågan mäts i milli- Siemens per meter (mS/m) och motsvarar salthalten i ett Hårt vatten beror på höga halter av kalcium och magne- vatten. Normala värden i kommunen uppgår till 25–50 sium. De halter som finns av dessa grundämnen kommer mS/m i både jord- och bergbrunnar, även om såväl högre i regel från berggrunden och/eller jordlagren. Halterna som lägre värden förekommer. Högre värden än 100 blir högst i områden med kalkhaltiga jord- eller bergar- mS/m är dock inte kända. ter. Hårt vatten orsakar ökad tvålförbrukning och vid uppvärmning kan avsättningar i vattenvärmare, pannor, pH disk- och tvättmaskiner äga rum.

För att ange vattnets halt av vätejoner används det så Vid en halt av 0–15 mg/l Ca betecknas vattnet som mycket mjukt kallade pH-värdet. Vattnet kallas surt vid ett pH-värde Vid en halt av 15–35 mg/l Ca betecknas vattnet som mjukt Vid en halt av 35–70 mg/l Ca betecknas vattnet som medelhårt mindre än 7 och alkaliskt vid högre värden. Ett lågt pH- Vid en halt av 70–150 mg/l Ca betecknas vattnet som hårt värde kan vara ett resultat av den sura nederbörden, men Vid en halt av över 150 mg/l Ca betecknas vattnet som mycket hårt kan också ha naturliga orsaker. I Hässleholms kommun finns såväl surt som alkaliskt Den högsta rekommenderade koncentrationen upp- vatten (färgbilderna 3 och 4). Surt vatten är vanligt i de går till 100 mg/l Ca. Ett annat mått på hårdheten är s.k. grävda brunnarna, speciellt i norra delen av kommunen tyska hårdhetsgrader, °dH. En tysk hårdhetsgrad motsva- (färgbild 3). Längre söderut är pH-värdena i allmänhet ras av drygt 7 mg/l Ca. något högre, främst beroende på att jordlagren här inne- Som framgår av färgbild 5 förekommer hårt vatten i håller kalkhaltiga bergarter som av landisen transporte- jordlagren på Kristianstadsslätten. Dessutom är vattnet rats från Kristianstadslätten. I några grävda brunnar har ofta hårt eller medelhårt i jordlagren sydväst om slätten höga pH-värden (>9) analyserats, sannolikt på grund av till följd av landisens transport av kalkhaltiga kritbergar- att det här har satts in kalkning eller andra åtgärder för ter till detta område. Där jordlagren inte är påverkade av att behandla ett från början surt grundvatten. En grävd Kristianstadsslättens bergarter är vattnet i allmänhet brunn med nya cementringar kan även få ett hårt vatten mjukt eller mycket mjukt. Några mycket höga värden genom utlösning av kalk från cementen. Alkaliskt vatten beror sannolikt på att kalkning eller andra åtgärder satts förekommer relativt ofta i bergborrade brunnar (färgbild in för att höja grundvattnets pH-värde. 8), där pH-värdena kan ligga mellan 7 och 8. Högre pH Färgbild 6 visar att såväl hårt som mjukt grundvatten än 8 finns i vissa urbergsbrunnar, där berget är kaolin- förekommer i berggrunden i Hässleholms kommun. Hårt vittrat. vatten finns främst på Kristianstadsslätten. I urberget är vattnet i allmänhet mjukt eller medelhårt, även om såväl Kemisk syreförbrukning (COD-Mn) mycket hårt som mycket mjukt vatten kan förekomma. Med undantag för området sydväst om Kristianstadsslät- Den kemiska syreförbrukningen är ett mått på vattnets ten är hårdheten i allmänhet högre i urberget än i ovan- halt av organiska ämnen. I regel utgörs dessa av normala liggande jordlager. humusämnen. Undantagsvis kan hög kemisk syreför- brukning orsakas av påverkan från avlopp och dylikt. Ett vatten från en enskild vattentäkt med en kemisk Järn (Fe) syreförbrukning av mer än 8 mg/l O2 betecknas som Järn i grundvattnet härrör till största delen från upplösta tjänligt med anmärkning. Den önskvärda halten skall järnhaltiga mineral i jord- och bergarter. Höga analyse- understiga 4 mg/l O2. Tidigare har permanganatförbruk- rade järnhalter kan dock i många fall bero på tillskott ning KMnO4 använts som ett mått på halten av organiskt från rör och ledningar och är då inte representativa för material. Permanganatförbrukning, KMnO4-förbrukning själva grundvattnet. Halterna bör vara lägre än 0,5 mg/l = 3,95 x kemisk syreförbrukning, COD-Mn. för enskilda vattentäkter och understiga 0,3 mg/l i all-

22 männa anläggningar. Höga järnhalter orsakar bruna mg/l HCO3. Även låga halter, 10–30 mg/l HCO3, är fläckar på kläder, porslin m.m. och kan ge vattnet en kända från urbergsbrunnar. Dessa kan dock bero på då- obehaglig smak. I nyanlagda brunnar kan järnhalterna liga brunnskonstruktioner som tillåter att grundvatten vara höga. från jord och berg blandas. I Hässleholms kommun förekommer i allmänhet låga eller tämligen låga järnhalter i jordlagren (färgbild 7). Klorid (Cl) Det finns dock även höga och mycket höga värden, ofta i anslutning till kärrmarker. Höga järnhalter kan i kom- Grundvatten med förhöjd kloridhalt har i jämförelse med bination med höga halter av organiska ämnen orsaka att övrigt grundvatten ett delvis olikartat ursprung. Den vattnet är svårbehandlat, genom att järnet blir svårt att höga kloridhalten beror således inte på nederbördens avlägsna. urlakande effekt på marklagren. I stället kan det salta Grundvattnet i urberget innehåller såväl låga som vattnet ha sitt ursprung i de undre delarna av den sedi- extremt höga järnhalter (färgbild 8). De låga halterna är mentära berggrunden, där det inneslutits vid dessa berg- vanliga i brunnar nedförda i kaolinvittrat urberg, där arters bildning (relikt saltvatten). Det kan också ha grundvattenkvaliteten har påverkats av jonbyte. De hög- inneslutits i jordlagren och berggrunden under perioder sta analyserade värdena (10–20 mg/l) är sannolikt inte efter sista istiden, när havsytan stod högre än nu och naturliga för grundvattnet. På Kristianstadsslätten är täckte delar av landytan. I Hässleholms kommun har förhållandena i stort sett desamma som i urbergsområ- emellertid inte något hav täckt land efter den sista isti- dena. Det är vanligt med låga järnhalter inom områden den. Kloridhalterna är också med något enstaka undan- på slätten, där i stället nitrathalterna är höga. tag låga i den sedimentära berggrunden på Kristianstads- slätten och de konstaterade förhöjda kloridhalterna måste därför i allmänhet ha andra orsaker. Mangan (Mn) I Hässleholms kommun är kloridhalten i de flesta I likhet med järn härrör mangan till största delen från fall låg eller mycket låg. Enstaka förhöjda värden (>100 utlösta manganhaltiga mineral i jordlager och berggrund. mg/l Cl) har emellertid konstaterats på skilda håll i Vid en högre halt än 0,30 mg/l Mn bedöms vattnet vara kommunen. I allmänhet rör det sig om grävda brunnar, tjänligt med anmärkning. En halt av denna storlek med- där också hårdheten är betydligt högre än vad som är för risk för utfällning i ledningar och missfärgning av normalt för omgivningen. Alla brunnar utom en är be- tvätt. För kommunalt konsumtionsvatten bör halten vara lägna intill vägar och det torde i dessa fall vara påverkan lägre än 0,05 mg/l. av vägsalt som orsakat de höga halterna. Det högsta I allmänhet är manganhalterna i Hässleholms kom- värdet, 850 mg/l, är t.ex. noterat i en brunn strax intill mun låga eller relativt låga (färgbilderna 9 och 10). Det den östra infarten mot Hässleholm. I flera av de berg- finns dock exempel från hela kommunen på mycket borrade brunnar som har förhöjda kloridhalter är det höga manganhalter (1–3 mg/l) i brunnar i såväl jord som sannolikt också vägsalt som är orsaken. Dessa brunnar berg. består av en grävd och en borrad del och det är därför möjligt för vatten från jordlagren att blandas med berg- grundsvattnet. I de få återstående bergborrade brunnar- Alkalinitet (HCO3) na med förhöjda kloridhalter är det troligen fråga om Alkaliniteten som vid normala pH-värden motsvarar bi- relikt vatten som under någon tidsperiod stängts in i karbonathalten är ett mått på grundvattnets förmåga att berggrunden. motstå försurning. Ju högre värdet är, desto bättre mot- ståndskraft har vattnet. Det är önskvärt att halten översti- Sulfat (SO4) ger 60 mg/l HCO3. I Hässleholms kommun är alkaliniteten i allmänhet Sulfat i grundvatten uppkommer genom oxidation av låg i jordlagren och i ungefär 75 % av analyserna är antingen svavelhaltiga organogena jordarter eller vissa halterna lägre än 60 mg/l (färgbild 11). På Kristianstads­ mineral, främst svavelkis. Höga halter kan i kombination slätten och i området sydväst därom är dock alkaliniteten med magnesium och natrium verka laxerande. Den hög- ofta betydligt högre och överstiger i åtskilliga fall sta rekommenderande koncentrationen för dricksvatten 150 mg/l. är 200 mg/l SO4. En högre halt än 100 mg/l kan på- Alkaliniteten i berggrunden varierar inom mycket skynda korrosionsangrepp. vida gränser (färgbild 12). I kritberggrunden på Kristi- I Hässleholms kommun är sulfathalterna praktiskt anstadsslätten är värden på 150–200 mg/l HCO3 vanli- taget alltid lägre än 100 mg/l. Endast i ett fall, i en borrad ga. Liknande halter kan förekomma i urberget, men brunn i kritberggrunden på Kristianstadsslätten, har sul- vanligen varierar alkaliniteten där mellan 50 och 100 fathalten överstigit detta värde.

23 Kväveföreningar (ammoniumkväve NH4-N, dock att dominera i östligaste delen av av slätten. nitritkväve NO2-N, nitratkväve NO3-N) För en del av de kommunala vattentäkterna har äldre Kväveföreningar kan betyda påverkan från avlopp, djur- analyser varit tillgängliga och nitratkvävehalterna har stallar m.m. eller tillförsel av konstgödsel i vattentäktens därigenom kunnat kontrolleras under en längre tidspe­ närhet. Ammonium kan förekomma naturligt i grund- riod. Variationerna har i allmänhet varit relativt obetyd- vatten och saknar då betydelse ur hygienisk synpunkt. liga under de senaste 20 åren. För täkterna i Vinslöv och Ammoniumkvävehalter högre än 0,4 mg/l anses tjänliga Sösdala har nitratkvävehalterna varierat omkring 4– med anmärkning från teknisk synpunkt, medan halter 5 mg/l under denna tid. I den jordborrade brunnen i över 1,0 mg/l även från hälsomässig synpunkt är tjänliga Hörja uppgick nitratkvävehalten till 3–4 mg/l under med anmärkning. För nitritkväve gäller gränsvärdet 1970-talet, men den har senare sjunkit till 0,5–1 mg/l. 0,005 mg/l för anmärkning ur teknisk synpunkt, medan Sannolikt beror detta på att markanvändningen ändrats en halt över 0,050 mg/l även betyder hälsomässig an- omkring vattentäkten. märkning. I det senare fallet bör inte vattnet ges till barn Fluorid (F) under ett års ålder p.g.a. viss risk för försämrad syre­ upptagning i blodet. Om nitritkvävehalten överstiger En fluoridhalt som överstiger 0,8 mg/l i dricksvatten ger 0,30 mg/l bör vattnet inte användas till dryck eller livs- skydd mot karies (tandröta). Vid högre värden än 1,3 medelshantering. Nitratkvävehalten bör vara lägre än mg/l kan däremot emaljförändringar börja uppträda. För 1 mg/l och ett vatten betecknas som tjänligt med an- halter av 1,3–6 mg/l gäller därför olika inskränkningar märkning om halten är högre än 5 mg/l. Om halten upp- för förskolebarn beroende på ålder. Överstiger fluorid- går till mer än 10 mg/l skall vattnet inte ges till barn halten 6 mg/l är vattnet otjänligt som dricksvatten. under ett års ålder p.g.a. risk för försämrad syreupptag- Fluoridhalterna i jordlagren är normalt låga och ning i blodet. understiger nästan alltid de halter som ger skydd mot I Hässleholms kommun är ammoniumkvävehalterna karies (färgbild 15). nästan alltid låga. Endast i några få fall har de analyse- I kritberggrunden på Kristianstadsslätten är också rade värdena nått upp till 0,5 mg/l i bergborrade brunnar. fluoridhalterna låga, medan de i urberget lokalt kan över- I grävda brunnar i jordlagren kan halterna undantagsvis stiga de gränsvärden som gäller för dricksvatten till uppgå till 1–5 mg/l. mindre barn (färgbild 16). Undantagsvis kan även högre Nitritkvävehalterna är också låga i allmänhet. De halter än 6 mg/l förekomma. Höga fluoridhalter är kopp- högsta halterna i berggrunden uppgår till omkring lade till urbergets kaolinvittring genom att fluor genom 0,1 mg/l. I jordlagren har i enstaka fall högre halter än denna process har frigjorts. Det är därför i södra delen av 1 mg/l analyserats. kommunen, där kaolinvittringen är kraftigast, som de Nitratkvävehalterna är ibland höga i jordlagren (färg- högsta halterna förekommer. bild 13). Halterna kan i vissa fall vara mycket höga och uppgå till 30–40 mg/l. I ungefär 60 % av fallen är dock Radon (Rn-222) värdena lägre än 5 mg/l. I berggrundvattnet är nitratkvävehalterna i allmänhet Grundvattnet i framför allt uranförande graniter kan låga (färgbild 14). Höga värden (>10 mg/l) har dock innehålla radon (Rn-222). Radon är en färg- och luktlös konstaterats i några fall. Ofta beror detta på att analysen radioaktiv ädelgas som bildas när radium sönderfaller. är utförd på blandvatten mellan jord- och bergakviferen, Radium är i sin tur en sönderfallsprodukt av uran. Radon då brunnskonstruktionen varit otillfredsställande och är lösligt i vatten. Vid t.ex. tvätt, disk och duschning av- tillåtit att vatten från jord och berg blandats. Inom områ- går större delen av det lösta radonet och radonhalten kan den med tunt jordtäcke kan dock nitratkvävehalterna då öka kraftigt i lokaler som används för sådan verksam- vara höga beroende på en nitratförorening av berggrund- het. När radonet sönderfaller bildas radondöttrar. Dessa vattnet. är kortlivade, fasta, radioaktiva partiklar som avger alfa- I kritberggrundens randområden på Kristianstads- och gammastrålning, när de sönderfaller. slätten kan nitrathalterna lokalt vara höga. Nitrathalterna Radondöttrarna kan följa med inandningsluften ned i har tidigare undersökts i ett antal borrade brunnar lungorna och strålningen från dem kan orsaka lungska- (VIAK 1974). Nitratkvävehalter från nyare analyser har dor. På senare tid har även risken för att dricka radonhal- sammanställts på färgbild 19. Brunnar, där det kan miss- tigt vatten uppmärksammats. Aktiviteten i vatten mäts i tänkas att en sammanblandning av jord- och berggrund- becquerel per liter (Bq/l). Livsmedelsverket planerar f.n. vatten ägt rum, har uteslutits i sammanställningen. Som att införa gränsvärden för radon i dricksvatten, där lägre figuren visar kan såväl höga som låga halter förekomma halter än 100 Bq/l innebär fullt tjänligt vatten och högre inom större delen av området. Låga värden förefaller halter än 100 Bq/l medför att vattnet betraktas som tjän-

24 ligt med anmärkning. Gränsvärdet för att dricksvatten Sammanfattning skall anses otjänligt planeras att bli 1000 Bq/l . I Hässleholms kommun förekommer grundvatten med I Hässleholms kommun har radonhalten mätts i sam- skiftande sammansättning. Jordlagren har i allmänhet manlagt 58 brunnar i jord och berg (färgbilderna 17 och ett mjukt vatten med lågt pH och ibland höga halter av 18). Radonhalten har i samtliga fall understigit 1000 kväveföreningar. Till följd av de kalkhaltiga jordlagren Bq/l. I jordlagren, kritberggrunden och inom större delen på och sydväst om Kristianstadsslätten är vattnet i jord- av urberget är halterna normalt lägre än 100 Bq/l. I ur- lagren i detta område ofta medelhårt eller hårt och har berget och då främst inom granitområdena kan dock ett högre pH än i övriga delar av kommunen. I urberget halterna ofta överstiga detta värde. Det högsta uppmätta förekommer oftast ett mjukt eller medelhårt grundvatten värdet i kommunen är 683 Bq/l. med varierande pH och ibland höga fluoridhalter. Hal- ten kväveföreningar är normalt låg. I kritberggrunden på Kristianstadsslätten är vattnet hårt, har högt pH och ofta relativt höga nitrathalter. Järn- och manganhalterna kan vara höga i såväl jord- som bergbrunnar.

Brunnsutförande

Grundvattenuttaget ur jordlagren sker i allmänhet ur borras dessa brunnar i allmänhet 25–50 m under foder- grävda brunnar. När dessa är nedförda i morän lämnar de rören. Vid mindre vattenbehov är diametern oftast 110– ofta små mängder vatten. Mer vattenförande sandiga- 115 mm, medan den vid större behov ökas till 150–165 moiga lager eller linser förekommer dock ibland i morä- mm. För att hindra sand m.m. att flyta in i brunnarna nen. Inom områden med tunt jordtäcke bör brunnen drivs foderrören någon eller några meter ned i berggrun- nedföras till berggrundsytan där det ofta finns ett san- den. Om urberget är kraftigt kaolinvittrat kan dock digt-moigt lager. En ytterligare möjlighet att öka brun�- foderrören behöva föras ned under de kaolinvittrade par- nens kapacitet finns i dessa fall genom att fördjupa den tierna. någon eller några meter ned i berggrunden. I den betydligt bättre vattenförande kritberggrunden Grävda brunnar i isälvsavlagringar har normalt be- på Kristianstadsslätten behöver brunnarna för mindre tydligt högre kapacitet. Inom dessa områden finns också vattenbehov i allmänhet endast nedföras 10–30 m under förutsättningar att utvinna grundvatten genom rörspetsar foderrören. Brunnar för kommunalt bruk eller bevattning eller grusfilterbrunnar. De privata grusfilterbrunnarna är borras i allmänhet ned till eller genom glaukonitsanden. utförda med 110–130 mm diameter, medan de kommu- I dessa fall monteras ofta ett brunnsfilter i de undre, mest nala brunnarna och de större industrivattentäkterna finns vattenförande partierna av berggrunden. På Kristians- i dimensioner mellan 200 och 600 mm. stadsslätten borras de större brunnarna normalt med Inom större delen av kommunen finns de bästa möj- 250–600 mm diameter. ligheterna för grundvattenuttag i berggrunden. I urberget

Nuvarande grundvattenförbrukning

Vattenförsörjningen i Hässleholms kommun är numera ett blandvatten med utmärkt sammansättning för ett helt baserad på grundvatten. De mindre orterna har an- dricksvatten. tingen egna vattentäkter eller försörjs med vatten från Det sammanlagda uttaget vid Hässleholms vattentäk- Hässleholms tätort. Till Hässleholm pumpas dels grund- ter uppgick 1994 till drygt 3,8 miljoner m3 fördelat en- vatten från den stora isälvsavlagringen vid Tyringe och ligt nedanstående tabell. Vid Osby kommuns vattentäkt dels från kritberggrunden nordväst om Ignaberga. Allt vid Skeingesjön (0g) uttogs dessutom 606 900 m3. De vatten infiltreras i Galgbacken vid Hässleholm. Genom kommunala vattentäkterna är markerade på grundvat- att det sura, mjuka grundvattnet från Tyringe blandas tenkartan. Vattentäkten vid Bjärnum (8e) är f.n. reserv- med det basiska och hårda vattnet från Ignaberga erhålls vattentäkt.

25 Kommunal vattentäkt Uttag i m3 Från Ignaberga kalkbrott sker en länspumpning som f.n. uppgår till ca 1,8 miljoner m3. AB Ignaberga Kalk- Hässleholm 2 191 513 sten har enligt vattendom rätt att avsänka grundvatten­ varav från nivån i brottet till nivån +28 m ö. h. (VBB 1978). Torsjö, Tyringe 1 188 530 Övriga grundvattenförbrukare är industrier, lantgår- Ignaberga, område 1 975 940 dar, hushåll och fritidsbebyggelse. På Kristianstadsslät- Ignaberga, område 2 25 830 ten pågår en relativt omfattande jordbruksbevattning. Galgbacken, brunn 8 1 213 Bevattningens omfattning är dåligt känd, eftersom en- Emmaljunga 45 052 dast ett bevattningsuttag är prövat i vattendomstol (SGU Farstorp 4 893 1988). Större, kända bevattningsbrunnar och förordnade Hästveda 152 340 vattentäkter för fritidsbebyggelse m.m. är redovisade på Hörja-Röke 18 522 grundvattenkartan. Det totala grundvattenuttaget för de Nävlinge 19 080 privata förbrukarna är svårt att uppskatta och det varierar Sösdala 230 910 också från år till år. Ett sammanlagt uttag av 1–2 miljo- Tyringe 627 964 ner m3 per år förefaller dock mest sannolikt för dessa Verum 2 456 förbrukare. Vinslöv 309 751 En summering av de olika grundvattenuttagen i kom- Vittsjö 193 145 munen ger ett totalt uttag av 7–8 miljoner m3 för 1994. Västra Torup 25 247 De största uttagen görs ur isälvsavlagringarna, men be- tydande mängder grundvatten uttas även från kritberg- Osby kommun 606 900 grunden.

Sammanlagt årsuttag 4 427 773

Källor

Vid den källinventering som utfördes av SGU i samband i isälvsavlagringar och en i svallsand. Alla är små och med den hydrogeologiska länskarteringen lokaliserades hade ett lägre flöde än 3 l/s vid inventeringen sommaren 13 källor i kommunen. Av dessa rinner 7 upp i morän, 5 1988. Samtliga källor är markerade på grundvattenkar- tan.

Större grundvattentillgångar i Hässleholms kommun

Berggrundens akviferer De större grundvattentillgångar som finns i Hässleholms kommun och som har eller i en framtid kan få betydelse De i särklass största grundvattentillgångarna i berggrun- för stora vattenförbrukare är förutom på grundvattenkar- den förekommer i kritavlagringarna på Kristianstadsslät- tan markerade på färgbild 20. En bedömning av förut- ten (I på färgbild 20). Som tidigare beskrivits är förut- sättningarna för grundvattenuttag och vad som är känt sättningarna för grundvattenuttag utomordentligt goda om vattenkvaliteten i dessa avlagringar beskrivs kortfat- inom stora delar av dessa avlagringar och de har också tat nedan. under lång tid utnyttjats för kommunal vattenförsörj- ning. I området nordväst om Ignaberga uppgår kommu- nens uttag till ca 1 miljon m3/år (32 l/s). Med ledning av

26 en provpumpning av en av de kommunala brunnarna har net i berggrunden kan ha förhöjda järn- och manganhal- grundvattenbildningen till kritberggrunden i detta områ- ter och även fluoridhalterna kan lokalt vara höga. de bedömts uppgå till ca 250 mm/år (VIAK 1985c). Kritberggrunden har då antagits ha en yta av maximalt Jordlagrens akviferer 3 km2 och VIAK har bedömt att detta skulle motsvara en årlig grundvattenbildning av ca 850 000 m3/år (27 l/s). I områden med grus och sand i markytan torde den Dessutom nämns möjligheten att ytterligare grundvatten större delen av nettonederbörden infiltrera till den övers- kan tillföras området från sydost och att grundvattenma- ta akviferen. I Hässleholms kommun kan således grund- gasinet kan fyllas på av bäckar som kommer från Näv- vattenbildningen uppgå till 250–400 mm/år inom dessa lingeåsen. Kritberggrunden har emellertid enligt senare områden. utförda brunnsborrningar i området en utbredning av ca I kapitlet om grundvattentillgångarna i jordlagren 5 km2. Därigenom kan grundvattenbildningen äga rum (sid. 16) har alla avlagringar som bedömts innehålla inom ett större område och den kan i stället beräknas större grundvattenförekomster beskrivits. En kort, sam- uppgå till 170–200 mm/år.. manfattande beskrivning av de mer betydande av dessa Det andra stora uttaget på Kristianstadsslätten är avlagringar lämnas nedan. länshållningen från Ignaberga kalkbrott som uppgår till Isälvsavlagringen vid Tyringe (II på färgbild 20) ut- ca 1,8 miljoner m3/år (55 l/s). Grundvattenbildningen gör kommunens största grundvattentillgång i jordlagren. har vid olika uttag bedömts uppgå till 100–150 mm/år Grundvattenbildningen inom denna ca 15 km2 stora av- (VBB 1978). Kritberggrunden inom infiltrationsområdet lagring kan bedömas uppgå till åtminstone 5 miljoner omfattar uppskattningsvis 6 km2 vilket med de antagna m3/år (160 l/s) och sannolikt kan betydligt mer vatten infiltrationsvärdena skulle motsvara en grundvattenbild- utvinnas om tillförseln från omkringliggande moränom- ning av 600 000–900 000 m3/år (20–30 l/s). Även i detta råden och inducerad infiltration från Finjasjön vid stora område kan bäckar från Nävlingeåsen tillföra vatten till uttag tas med i beräkningen. Ett möjligt uttag från denna grundvattenmagasinet vilket kan förklara det höga vär- akvifer av 6–7 miljoner m3/år (190–220 l/s) vid full ut- det på länspumpningen. byggnad förefaller inte orimligt. Nuvarande uttag uppgår Inom den nordvästligaste delen av Kristianstadsslät- till ungefär 2 miljoner m3/år (60 l/s). Grundvattnet är ten är någon större ökning av grundvattenuttaget knap- åtminstone vid de kommunala vattentäkterna av god past möjligt på grund av det kommunala uttaget vid kvalitet frånsett ett lågt pH. Avlagringen får betraktas Ignaberga och länshållningen av Ignaberga kalkbrott. som kommunens mest betydelsefulla grundvattentill- Däremot finns möjligheter att öka uttaget i området gång vid sidan av Kristianstadsslätten. mellan Vinslöv och kommungränsen i öster. Detta om- Isälvsavlagringen vid Hörja (III på färgbild 20) är råde är ca 30 km2 stort vilket med en infiltration av dåligt känd, men kan lokalt ha goda förutsättningar för 80–100 mm/år skulle ge en årlig grundvattenbildning av grundvattenuttag. Grundvattenbildningen till avlagring- 2,4–3,0 miljoner m3/år (75–95 l/s). Det mesta av detta en har bedömts uppgå till mer än 4 miljoner m3/år (125 vatten borde kunna utvinnas och eftersom de nuvarande l/s), varav hälften (2 miljoner m3/år) borde kunna utvin- uttagen uppgår till ca 0,5 miljoner m3/år (15 l/s) finns nas. Uttaget är idag obetydligt. Befintliga vattenanalyser här en betydande reserv. Grundvattenkvaliteten är emel- tyder inte på några högre nitrathalter, vilket är naturligt lertid dålig inom delar av den nordvästra Kristianstads- med tanke på att området till stor del är skogbevuxet. slätten, där ibland höga nitrathalter kan förekomma (se Lokalt kan dock förhöjda nitrat-, järn- och manganhalter färgbild 19). Det förefaller dock som om nitrathalterna förekomma. skulle vara låga utmed den östra kommungränsen, där Avlagringen i dalgången norr om Finja (IV på färg- en framtida kommunal utbyggnad av vattenförsörjning- bild 20) är också dåligt känd, men är sannolikt till stor en kan vara möjlig. På sikt måste dock markanvänd- del relativt finkornig. Lokalt kan det dock finnas goda ningen förändras inom tänkbara vattentäktsområden, så uttagsmöjligheter som framgått av en brunnsborrning att kvävetillförseln och användningen av bekämpnings- vid det kommunala reningsverket i Finja. Av den beräk- medel reduceras. nade totala grundvattenbildningen av 3,5 miljoner m3/år Grundvattentillgångarna i urberget och den övriga (110 l/s) i denna avlagring borde åtminstone en tredjedel sedimentära berggrunden är obetydliga i jämförelse med (1–1,5 miljoner m3/år) vara möjlig att utvinna. Kvalite- de som finns på Kristianstadsslätten. Mindre samhällen ten på vattnet kan dock vara dålig och höga järn- och kan dock i gynnsamma fall försörjas med vatten från manganhalter har analyserats på några platser i området. dessa akviferer. Speciellt goda förutsättningar kan fin- Grundvattentillgångarna i avlagringen vid Galg- nas, då berggrunden överlagras av grus och sand. Sprick- backen i Hässleholm (V på färgbild 20) kan såväl teore- or i berggrunden tjänstgör då som vattenledare, medan tiskt som med ledning av tidigare gjorda uttag beräknas grundvattnet delvis finns lagrat i jordlagren. Grundvatt- uppgå till ca 1 miljon m3/år (30 l/s). Avlagringens stora

27 betydelse numera är dess användning för konstgjord uttag förefaller att vara mycket gynnsamma. Speciellt grundvattenbildning. Tidigare användes därvid ytvatten bör möjligheten av inducerad infiltration tas med i be- från Almaån, men under de senaste åren har grundvatten räkningen. Vattenkvaliteten måste dock alltid beaktas, från Kristianstadsslätten och Tyringeområdet infiltrerats eftersom höga halter av nitrat, järn eller mangan ofta i avlagringen. förekommer. Vattnet har i allmänhet också lågt pH och Avlagringen vid Skeingesjön (VI på färgbild 20) är kan vara aggressivt. exempel på hur en till ytan liten avlagring genom s.k. inducerad infiltration från en sjö eller ett vattendrag kan Sammanfattning göra stora grundvattenuttag möjliga. Den naturliga grundvattenbildningen borde inom den del avlagringen Grundvattentillgångarna i Hässleholms kommun är be- som ligger närmast sjön endast uppgå till 150 000 m3/år tydande och ännu långt ifrån utnyttjade. Endast inom (5 l/s), men en provpumpning med 45–50 l/s har utförts den nordvästligaste delen av Kristianstadsslätten är ut- under tre månader. En viss kvalitetsförändring av grund- tagen i nivå med de tillgängliga resurserna. Fortsatta vattnet i riktning mot sjövattnet kunde märkas under grundvattenuttag i större skala på Kristianstadsslätten provpumpningen. Osby kommun planerar att under 1997 måste därför göras i området öster om Vinslöv. I isälvs- öka grundvattentillgången genom en infiltration av yt- avlagringarna finns stora reserver för framtiden, främst vatten från Skeingesjön. i den betydande avlagringen vid Tyringe. Nästan allt Inom övriga isälvsavlagringar i kommunen har grundvatten i kommunen har däremot ett dåligt naturligt grundvattentillgångarna bedömts vara mindre än 25 l/s. skydd och stora ansträngningar måste göras för att Det finns dock många avlagringar som idag är dåligt skydda de mest värdefulla tillgångarna. kända, men där förutsättningarna för stora grundvatten-

Grundvattenskydd och föroreningsrisker

är det naturliga grundvattenskyddet ställvis dåligt och Med ledning av bl.a. grundvattenkartan har en s.k. sår- dessa områden har därför fått en bandad, röd överbeteck- barhetskarta över kommunen utarbetats som bl.a. visar ning. sårbarheten av de mest betydande grundvattentillgång- Övriga delar av kommunen består främst av morän- arna. Grundvattnet i jordlagren saknar i allmänhet ett och hällområden samt torvjordarter. Grundvattentill- gott naturligt skydd. Större till måttligt stora grund- gångarna i dessa områden är i allmänhet relativt små vattentillgångar som bedömts vara skyddsvärda är på eller obetydliga i såväl jordlager som berggrund. Områ- kartan markerade med röda nyanser, medan små till- dena är uppdelade i många mindre in- och utströmnings- g å n g a r a v områden vilket medför att föroreningar som når grund- mindre betydelse har markerats med brunt. Inom områ- vattnet normalt endast sprids en kort sträcka innan de når den, där grundvattentillgångarna är obetydliga, men som ytvattnet. utgör viktiga infiltrationsområden har den bruna färgen På sårbarhetskartan är liksom på grundvattenkartan fått en överbeteckning av röda punkter. grundvattendelare, grundvattnets huvudrörelseriktning Grundvattentillgångarna på Kristianstadsslätten är och större vattentäkter redovisade. Med ledning av denna ofta täckta av relativt mäktiga jordlager. På sårbarhets- information kan därigenom spridningsriktningen för oli- kartan har områden med dåligt naturligt skydd markerats ka föroreningar bedömas i förhållande till värdefulla vat- med bruna nyanser, dvs. där det förekommer grus- och tentäkter. Möjliga föroreningskällor är även markerade sandavlagringar och/eller tunna jordlager över kritberg- på sårbarhetskartan. Sammanlagt har ca 300 olika objekt grunden. Gränsen mellan tunna och mäktiga jordlager uppdelade på 12 olika grupper markerats på sårbarhets- har satts vid 5 m vilket bl.a. innebär att grävda brunnar kartan. Uppgifterna om dessa tänkbara föroreningskällor ofta kan vara nedförda till berggrundsytan inom de mar- är hämtade från kommunen och länsstyrelsen. kerade områdena med tunna jordlager. Utmed Linde­ röds­åsens nordostsida sker en betydande del av infiltra- tionen till Kristianstadsslättens grundvattenmagasin. Inom detta område liksom i området nordost om Vinslöv

28 LITTERATUR Utredningar AIB = Allmänna Ingenjörsbyrån AB Nedanstående arbeten behandlar geologin i Hässleholms kom- KM = Kjessler & Mannerstråle AB mun eller beskriver allmänna grundvattenförhållanden. Omfat- SGU = Sveriges geologiska undersökning tande litteraturhänvisningar finns i beskrivningarna till de SIB = Sydsvenska Ingenjörsbyrån AB geologiska kartorna. Dessutom redovisas de kommunala utred- VBB = Vattenbyggnadsbyrån AB ningar som nämns i texten. VIAK = VIAK AB

AIB 1951: Redogörelse för grundvattenundersökning för Bjär- nums municipalsamhälle. Allmän litteratur – 1965: Tyringe municipalsamhälle. Vattentäktsundersök- SGU = Sveriges geologiska undersökning ning. – 1977: Redogörelse för provpumpning på fastigheten Os- Grip, H. & Rodhe, A., 1994: Vattnets väg från regn till bäck. karshamn 1:2 i Sösdala, Hässleholms kommun. – Hallgren & Fallgren Studieförlag. Uppsala. KM 1960: Förslag till vatten- och avloppsanläggn. för Bal- lingslövs samhälle, Stoby kommun, Kristianstads län. Gustafsson, O., 1992: Beskrivning till hydrogeologiska kartan – 1963: Vittsjö. PM beträffande vattentäkt vid Ubbalt för Höganäs NO/Helsingborg NV. – SGU Ag 15. Vittsjö samhälle. Gustafsson, O., Andersson, J.-E. & De Geer, J., 1979: Sam- SGU 1988: Bedömning av påverkan vid grundvattenuttag ur manställning av hydrogeologiska data från Kristianstads- brunn vid Vanneberga 2:78 i Vinslövs socken, Kristianstads lätten. – SGU Rapp. & Medd. 12. län. Gustafsson, O., m.fl. 1988: Grundvattenundersökningar på SIB 1950: Redogörelse för grundvattenundersökning för Häst- Kristianstadsslätten 1976-1987. – SGU Rapp. & Medd. 52. veda stationssamhälle. Knutsson, G. & Morfeldt, C.-O., 1993: Grundvatten. VBB 1976: PM angående anläggande av grundvattentäkt på Teori och tillämpning. AB Svensk Byggtjänst. Solna. Kristianstadsslätten för Hässleholms kommun. Kornfält, K.-A. m. fl. 1978: Beskrivning till berggrundskartan­ – 1977: PM nr 2 angående anläggande av grundvattentäkt på och flygmagnetiska kartan Kristianstad SO. – SGU Af 121. Kristianstadsslätten för Hässleholms kommun. Livsmedelsverket, 1993: Livsmedelsverkets kungörelse om – 1978: Ignaberga Kalksten. Grundvattenundersökning. Tek- dricksvatten. – SLV FS 1993:35. nisk beskrivning rörande ökad vattenavledning från Igna- Nordberg, L. & Persson, G., 1979: Vårt vatten. – LTs förlag. berga kalkbrott. Stockholm. VIAK 1971a: Bjärnums kommun. Redogörelse för grundvatte- Ringberg, B., 1986: Beskrivning till jordartskartan Kristianstad nundersökningar vid Mölleröd. SV. – SGU Ae 78. – 1971b: Hästveda kommun. Redogörelse för undersök- – 1991: Beskrivning till jordartskartan Kristianstad SO. ningar inklusive tre provpumpningar vid Påarp 3, Hästveda – SGU Ae 88. kommun, januari–augusti 1971. – 1992: Beskrivning till jordartskartan Kristianstad NV. – 1972: Osby kommun. Redogörelse för provpumpningar – SGU Ae 111. inom fastigheterna Ejretal 1:18, 1:21 respektive Maglaröd 3:3, Osby kommun. Oktober 1971 – januari 1972. Svenskt vattenarkiv, 1985: Grundvattennätet. – SGU Rapp. & – 1973: Osby kommun. Redogörelse för utökad provpump- Medd. 43. ning på fastigheten Maglaröd 3:3, Osby kommun, augusti– Wikman, H. & Bergström, J., 1987: Beskrivning till proviso- december 1972. riska översiktliga berggrundskartan Malmö. – SGU Ba 40. – 1974: Hässleholms kommun. Geohydrologiska undersök- Wikman, H., Bergström, J. & Lidmar-Bergström, K., 1983: ningar inom nordvästra delen av Kristianstadsslätten 1973– Beskrivning till berggrundskartan Kristianstad NO. – 1974. SGU Af 127. – 1976: Hässleholms kommun. Grundvattenundersökning. Wikman, H. & Sivhed, U., 1993: Beskrivning till berggrunds­ Redogörelse för återinfiltrationsförsök vid vattentäkten vid kartan Kristianstad SV. - SGU Af 155. Påarp, Hästveda. – 1993: Beskrivning till berggrundskartan Kristianstad NV. – 1977a: Hässleholms kommun. Grundvattenundersökning – SGU Af 181. Röke. – 1977b: Hässleholms kommun. Algustorp–Röke. Grund- vattenundersökningar. Redovisning av hydrogeologiska undersökningar samt förslag till fortsatta åtgärder. – 1978: Hässleholms kommun. Algustorp–Röke. Grund- vattenundersökning. Redovisning av provpumpning och återinfiltrationsförsök vid Algustorp. – 1983: Hässleholms kommun. Vattenförsörjningsanlägg- ning – Galgbacken. Geologisk översikt. – 1985a: Hässleholms kommun. Hässleholms vattenförsörj- ning. Hydrogeologiska undersökningar i jordlagren längs Hörlingeån. – 1985b: Hässleholms kommun. Emmaljunga vattenförsörj- ning. Hydrogeologiska undersökningar. – 1985c: Hässleholms kommun. Grundvattentäkt – Vinslövs- slätten. PM rörande provpumpning av brunn 2 i område 1 (Ignaberga).

29 Kalksten m.m. (krita)

Basalt

Lersten, sandsten m.m. (rät-jura)

Diabas (perm-karbon)

Diabas (hyperitdiabas)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 1. Förenklad berggrundskarta.

30 Uttagsmöjligheter. Urberg, l/tim

6 000 - 20 000

2 000 - 6 000 Uttagsmöjligheter. Sedimentär berggrund, l/tim 600 - 2 000 60 000 - 200 000 < 600 20 000 - 60 000

6 000 - 20 000

2 000 - 6 000

0 2.5 5

kilometer 600 - 2 000

Färgbild 2. Uttagsmöjligheter i berggrunden enligt indelningen på grundvattenkartan.

31 Finjasjön

Kritberggrund pH Jordbrunnar

> 9.0 (2) 7.0 - 9.0 (92) 6.0 - 7.0 (310) < 6.0 (66)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 3. pH i jordbrunnar.

32 Finjasjön

Kritberggrund pH Bergborrade brunnar >9.0 (1) 7.0 - 9.0 (209) 6.0 - 7.0 (55) < 6.0 (7)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 4. pH i bergborrade brunnar.

33 Finjasjön

Kritberggrund Totalhårdhet, mg Ca/l Jordbrunnar > 150 (7) 70 - 150 (24) 35 - 70 (121) 15 - 35 (234) < 15 (78) 0 2.5 5

kilometer

Färgbild 5. Totalhårdhet (Ca+Mg angivet som mg Ca/l) i jordbrunnar.

34 Finjasjön

Kritberggrund Totalhårdhet mg Ca/l Bergborrade brunnar > 150 (3) 70 - 150 (46) 35 - 70 (131) 15 - 35 (71) < 15 (17)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 6. Totalhårdhet (Ca+Mg angivet som mg Ca/l) i bergborrade brunnar.

35 Finjasjön

Kritberggrund Fe, mg/l Jordbrunnar > 2.0 (49) 1.0 - 2.0 (20) 0.5 - 1.0 (32) 0.2 - 0.5 (58) < 0.2 (257)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 7. Järn (Fe) i jordbrunnar.

36 Finjasjön

Kritberggrund Fe, mg/l Bergborrade brunnar

> 2.0 (20) 1.0 - 2.0 (19) 0.5 - 1.0 (35) 0.2 - 0.5 (51) < 0.2 (134)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 8. Järn (Fe) i bergborrade brunnar.

37 Finjasjön

Kritberggrund Mn, mg/l Jordbrunnar > 0.3 (57) 0.05 - 0.3 (116) < 0.05 (224)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 9. Mangan (Mn) i jordbrunnar.

38 Finjasjön

Kritberggrund Mn, mg/l Bergborrade brunnar > 0.3 (35) 0.05 - 0.3 (114) < 0.05 (105)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 10. Mangan (Mn) i bergborrade brunnar.

39 Finjasjön

Kritberggrund Alkalinitet (HCO3) mg/l Jordbrunnar > 150 (36) 60 - 150 (75) 30 - 60 (113) < 30 (231)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 11. Alkalinitet (HCO3) i jordbrunnar.

40 Finjasjön

Kritberggrund Alkalinitet (HCO3) mg/l Bergborrade brunnar > 150 (73) 60 - 150 (144) 30 - 60 (28) < 30 (24)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 12. Alkalinitet (HCO3) i bergborrade brunnar.

41 Finjasjön

Kritberggrund NO3-N, mg/l Jordbrunnar > 10 (44) 5 - 10 (98) 1 - 5 (122) < 1 (86)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 13. Nitratkväve (NO3/N) i jordbrunnar.

42 Finjasjön

Kritberggrund NO3-N, mg/l Bergborrade brunnar > 10 (13) 5 - 10 (20) 1 - 5 (57) < 1 (146)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 14. Nitratkväve (NO3/N) i bergborrade brunnar.

43 Finjasjön

Kritberggrund Fluorid, mg/l Jordbrunnar > 6.0 (0) 4.0 - 6.0 (1) 1.5 - 4.0 (1) 1.3 - 1.5 (0) 0.8 - 1.3 (3) < 0.8 (259) 0 2.5 5

kilometer

Färgbild 15. Fluorid (F) i jordbrunnar.

44 Finjasjön

Kritberggrund Fluorid, mg/l Bergborrade brunnar

> 6.0 (2) 4.0 - 6.0 (1) 1.5 - 4.0 (10) 1.3 - 1.5 (4) 0.8 - 1.3 (20) < 0.8 (148) 0 2.5 5 kilometer

Färgbild 16. Fluorid (F) i bergborrade brunnar.

45 Finjasjön

Kritberggrund Radon, Bq/l Jordbrunnar 500 - 1000 (0) 250 - 500 (0) 100 - 250 (2) < 100 (12)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 17. Radon (Rn-222) i jordbrunnar.

46 Finjasjön

Kritberggrund Radon, Bq/l Bergborrade brunnar 500 - 1000 (2) 250 - 500 (4) 100 - 250 (16) < 100 (22)

0 2.5 5

kilometer

Färgbild 18. Radon (Rn-222) i bergborrade brunnar.

47 Gräns för kritberggrund HÄSSLEHOLM

Sörby

Ignaberga

0 1 2 kilometer Åraslöv

VINSLÖV

Nitrat (NO3-N), mg/l Kristianstadsslätten Vanneberga > 10 (3) 5 - 10 (8) 1 - 5 (9) < 1 (8)

Färgbild 19. Nitratkväve (NO3/N) i bergborrade brunnar på Kristianstadsslätten.

48 VI

III

IV V

II

I

Större grundvatten- tillgångar, l/s

0 2.5 5 > 125 (berggrund) kilometer > 125

25-125

Färgbild 20. Större grundvattentillgångar i Hässleholms kommun.

49 50