DOCSLIB.ORG

Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse I Göteborg Del Ii

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse I Göteborg Del Ii Detta kapitel är ett utdrag ur KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG ETT PROGRAM FÖR BEVARANDE DEL II Redaktör Foto 1965–98 Gudrun Lönnroth, Stadsmuseet Arkivfoto, Staffan Westergren, Stadsmuseet Övrigt, Gudrun Lönnroth, Stadsmuseet Projektgrupp Hans Ander, Stadsbyggnadskontoret Flygfoto Maria Lundgren, Stadsbyggnadskontoret Stadsbebyggelse, Gösta Rydvall, Stadsbyggnadskontoret Gudrun Lönnroth, Stadsmuseet Landsbygd, Lars Nord, Stadsmuseet Kartor Utskrifter Lillemor Bankel, Stadsbyggnadskontoret Kristina Carlefred, Stadsbyggnadskontoret Foto före 1965 Grafisk form och produktion Joe Brig Art AB, Göteborg Stadsmuseets arkiv Textoriginalen är satta med Caslon 540 och ITC Garamond. NÄSET 59, ÖNNERED 62 Näset 59 Önnered 62 STADSDELARNAS HISTORIA Före 1945 Den mark som stadsdelarna Näset och Önnered upptar var tidigare en del av Västra Frölunda socken. (Se stadsdelen Älvsborg.) Jordbruk var områdets viktigaste närings- fång och här låg bl a byarna och gårdarna Önnered, Åkered, Hammar och Backa. Fiske i större omfattning har drivits både från Önnered och Näset. I Önnered anlades Inom och intill området tillkom skolor från också ett varv för mindre båtar på 1920-talet. 1800-talets mitt och Åkeredsskolans första Tullens kustbevakning sköttes bl a från skolhus är från 1863. Frikyrkorörelsen var höjdpartiet på Valeberget, ”Västergårds vale” från slutet av 1800-talet stark här liksom i och här uppfördes en liten vaktstuga vid övriga delar av Västra Frölunda och 1927 sekelskiftet 1900. byggdes ett litet kapell vid Önnereds by. I slutet av 1800-talet började berget längs stranden att utnyttjas för stenbrytning. Den Efter 1945 pågick i stor skala fram till första världskriget De första 20 åren efter införlivningen med och fortsatte de följande åren, men hade då Göteborg fortsatte utbyggnaden med en mindre omfattning. Stenbrytningen var sommarstugor och småhus. De har senare utspridd på många olika platser och lastbryg- kompletterats och flera stora områden med gor fanns bl a i Önnered, Hammar och småhus byggdes cirka 1960–70, bl a inom Brevik. Till verksamheten hörde också smed- Åkereds egnahemsområde. Näsets kyrka upp- jor och en stenkross på Smithska udden. fördes 1967 enligt ritningar av V Berglund. I Näsetområdet efterlämnade brytningen tydliga spår men från 1920-talet då Förändrat – bevarat skogsplanteringar gjordes och sommarstugor Längs kusten finns fortfarande stora partier som 212 började byggas har miljön delvis förändrats. är obebyggda eller mycket glest bebyggda. NÄSET 59, ÖNNERED 62 Önnereds by, västra delen. Foto 1900-talets början. Önnereds by har en delvis bevarad miljö ÅKEREDS EGNAHEMSOMRÅDE, 59:A, 62:A från jordbrukstiden och stadsdelarna innehål- F D TULLVAKTSTUGA, 59:1 ler även enstaka äldre byggnader. Åkereds GAMLA ÅKEREDSSKOLAN, 62:1 egnahemsområde har en väl bibehållen hel- hetsmiljö. ÖNNEREDS BY, 62:2 213 NÄSET 59, ÖNNERED 62 Åkereds egnahemsområde Näset 59:A, 62:A Miljön omfattar ett stort egnahemsområde med kedjehus, radhus samt en skola och en liten kyrka. Historik Stadsplan för området upprättades 1963 och utbyggnaden genomfördes 1964–67 av Göteborgs Stads Egnahems AB. Stadsplanen och bostadshusen ritades av H Falkenberg och L Ågren, GAKO. Arkitekt för skolan var S H Lundgren. Bostadshusen placerades längs gator som skulle fun- Kedjehus med ursprungliga vita tvåluftsfönster. gera som husgruppens ”gemensamma vardagsrum” och hela området fick en enhetlig utformning och färgsätt- ning. Sedan tillkomsten har flera mindre ändringar gjorts bl a har många fönster bytts, men områdets karaktär är i huvudsak bibehållen. Motivering Åkereds stora egnahemsområde med sin enhetliga och omsorgsfullt utformade bebyggelse är ett värdefullt exempel på 1960-talets småhusbebyggelse. Program – skydd Värdefulla miljöer 1985. Bevaringsprogram 1987. Radhus med ursprunglig fönstertyp i bottenvåningen och Beskrivning – karaktär nya fönster i takkuporna. Området som utgör en klart avgränsad enhet omfattar 480 radhus och kedjehus. Båda hustyperna är samlade i längor med entréer vända mot relativt breda interngator. Kedjehusen har bilplatser mellan husen medan radhu- sens parkeringsplatser är placerade i garagelängor. Längs gatorna finns alléer och trädrader. 1 Byggnaderna har 1 /2 våning, branta tak täckta med rött enkupigt tegel och stora svarta takkupor. Fasaderna är klädda med röd eller brun panel och några enheter har kvar de ursprungliga vita snickerierna. Mot gatorna finns indragna entréer och kedjehusen binds samman med plank som döljer bilplatserna. Skolan omfattar en U-formad envåningsbyggnad med 214 plana tak och fasader av trä. Gavelpartier i radhusområdet. NÄSET 59, ÖNNERED 62 215 NÄSET 59, ÖNNERED 62 Fd tullvaktstuga Näset 59:1 F d tullvaktstugan (759:855) ligger på Valebergets topp intill ett röse. Troligen har det tidigt funnits en vårdkase här uppe och i slutet av 1800-talet var detta en kustpost bemannad med kustvakt och kustroddare. 1901 lät kustvakten Ernst Larsson bygga en stuga. Den hyrdes senare ut till tullen och var i bruk till 1937. Stugan är av trä i en våning med asymmetriskt sadeltak. Fasaden är klädd med rödmålad panel och har vita detaljer. F d tullvaktstugan är ett viktigt minnesmärke över sjöfartens betydelse i området. Den utgör också ett vär- defullt blickfång i landskapsbilden. F d tullvaktstugan. Vy mot nordväst. Program – skydd Bevaringsprogram 1987. 216 NÄSET 59, ÖNNERED 62 Gamla Åkeredsskolan Önnered 62:1 I Västra Frölunda socken byggdes de första skolhusen cirka 1863–67. Ett av dem var Åkereds skola som tillkom 1863. Den tillbyggdes med en lärarbostad 1876. 1906 uppfördes en ny byggnad avsedd för folksko- lan och den utvidgades genom en omfattande utbygg- nad 1919, då den fick sitt nuvarande utseende. I det gamla huset inrättades småskola 1906 och 1919 togs det i bruk som vaktmästarebostad och gymnastiksal. Idag Skolans yngre hus. Byggt som folkskola. Efter tillbyggna- den 1919 folkskola, småskola och lärarbostad. används det äldre huset som föreningslokal och det yngre är fortfarande skola. Gamla Åkeredsskolan ligger vid kanten av grön- området på Torstens ås. Den äldre skolbyggnaden är av trä i en våning med en stor utbyggd förstuga. Sockeln är murad av gråsten, fasadbeklädnaden består av locklistpanel som delvis är av äldre typ med svag profilering och taket är täckt med enkupigt tegel. Förstugan har en ursprunglig par- dörr med diagonalställd panel och överljusfönster. Inte- riören är delvis bevarad med skolsal, bostadsrum och hall i bottenvåningen samt ett litet inrett rum på vinden. Skolans äldre hus. Byggt för folkskolan och använt som småskola 1906–1919. Den yngre är ett vinkelbyggt trähus i 2 våningar med gråstenssockel, fasader av stående panel och tegeltäckt sadeltak som är valmat på en sida. Gamla Åkeredsskolans första byggnad är ett av de äldsta och mest välbevarade folkskolehusen inom Göte- borgs landsbygdsområde. De två byggnaderna tillsam- mans utgör en intressant miljö som visar skolverksam- hetens utveckling och har ett högt lokalhistoriskt värde. Söder om skolan vid Näsetvägen ligger ett bostads- hus som troligen uppfördes kring sekelskiftet 1900. (Se karta.) Det har en välbevarad exteriör med rik dekor. Program – skydd Bevaringsprogram 1987: Skolbyggnaderna. Förslag till skydd enl KML 3 kap. Byggnadsminnen: Åkeredsskolans äldre hus. 217 NÄSET 59, ÖNNERED 62 Önnereds by Önnered 62:2 Byn som ligger på ett höjdparti fick troligen detta läge under medeltiden och Önnered nämns första gången 1540. Den bestod av Stora och Lilla Önnered som sena- re blev uppdelade på flera gårdar. När laga skifte genomfördes 1840–41 flyttade ett par gårdar ut men några låg kvar på bykullen. Byggnaderna ersattes delvis med nya fram till 1900- talets början och senare tillkom enstaka bostadshus av villatyp. I närheten av den gamla byplatsen byggdes F d missionsförsamlingens kapell. också ett litet missionshus. Det var ett annex till Fiske- bäcks missionsförsamling och användes bl a som sön- dagsskola. Övre delen av den gamla byplatsen upptas idag av Önneredsborna livnärde sig främst som jordbrukare två gårdsanläggningar, ”Olles gård” (105:1) och ”Olas och på 1960-talet drevs fortfarande flera gårdar. Några gård” (762:289). Nordost om ”Olas gård” ligger det lilla var även fiskare och från 1800-talets slut deltog önne- missionshuset (762:43). Slänterna i norr och öster är redsbor i vadfiskelaget Rävarna. Stenbrytning förekom bebyggda med bostadshus av villatyp och nedanför ett från 1900-talets början. höjdparti i väster ligger gården ”Svenses” (762:306) med 218 NÄSET 59, ÖNNERED 62 ett bostadshus, rester av en större ekonomibyggnad samt ett angränsande uthus. ”Olles gård” som idag disponeras av Önnereds Kul- turförening utgör en central del i bymiljön. Den består av ett bostadshus på enkel bredd, en vinkelbyggd ladu- gård och ett par mindre uthus som omger en helt slu- ten stenlagd gårdsplan. Bostadshuset byggdes troligen cirka 1850. Den västra delen revs 1923 och återupp- byggdes 1995. Ekonomibyggnaderna uppfördes i etap- per från 1800-talets slut till 1930-talet. ”Olas gård” med det anslutande ”Olas Hilmers” bostadshus är också en mycket väsentlig del av byn. Här ligger tre relativt fritt placerade byggnader: ett ”Olles gård”, 105:1. Bostadshus och ladugård. bostadshus på enkel bredd uppfört i slutet av 1700-talet och tillbyggt med en glasad veranda kring sekelskiftet 1900, en vinkelbyggd ladugård som tillkom 1905 och utvidgades på 1930-talet samt ett bostadshus av villatyp byggt 1932. Ladugården och det äldre bostadshuset ligger nära den gamla slingrande byvägen. På slänten mot öster ligger det enstaka
Load more

Recommended publications
  • Göteborgsregionens Infarter
    Designprogram Göteborgsregionens infarter GÖTEBORGSREGIONENS INFARTER Ett samarbetsprojekt mellan Vägverket och de fem kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille. FÖRORD Denna bok ersätter den tidigare upplagan av Göteborgsregionens infarter ”Designprogram”. Boken presenterar resultatet av ett gränsöverskridande sam- arbete där ett stort antal aktörer satt sig tillsammans och tagit ansvaret för att förbättra trafikantens möjligheter till positiva upplevelser i den vägmiljö som går under namnet Göteborgsregionens infarter. Bakgrunden ligger bl a i ett princip- beslut att s.k. fula och störande miljöer ska åtgärdas. Dessa miljöer har inte alltid varit prioriterade i den allmänna vägplaneringen, trots att de har en väldigt stor betydelse för totalupplevelsen för bilföraren och dennes passagerare. Kunskaper om detta har under senare år medfört att man inom vägplaneringen mer och mer månar om att visa upp vackra och för orienterbarheten viktiga och betydelsefulla delar av stadslandskapet. Det har också inneburit att man i många projekt väljer att förbättra utformningen av den vägnära miljön. Ett antal personer har varit delaktiga i detta arbete med att diskutera och planera för mer attraktiva infarter. Denna bok är tänkt att tjäna som en vägledning och inspirationskälla, tillsammans med dess fem detaljstudier: Belysning, Rondeller, Bullerskydd, Portaler och Vägutrustning. De tar fasta på en helhet och ett försök till en arkitektonisk samordning mellan Göteborgsregionens infarter. Håkan Wennerström Vägdirektör Vägverket Region Väst
    [Show full text]
  • Spelar Adressen Någon Roll?
    Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2007:3 ISSN 0349-0831 ISBN 978-91-7264-355-0 © Katarina Eriksson Tryck: Print & Media, Umeå universitet 2003413 Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande Katarina Eriksson Abstract The aim of this study is to describe and explain (individual level) public political participation, with particular focus on the significance of the local, geographical context. Studies of political participation have traditionally focused on individual level explanations. Here, however, the question of the significance of place, is also raised i.e. does place have an effect on the probability of the individual to take political action? Such causal relationships are known as contextual (or neighbourhood) effects. These occur when contextual factors affect individual behaviour so that it varies systematically between different contexts, even after controlling for individual level predictors. Although empirical research has been lacking, there is a widespread assumption that place of residence can have both positive and negative effects on outcomes at the level of the individual. This is the case especially with regard to urban residential segregation, which is believed to cause self-generating, negative effects on the political engagement of citizens. My line of argument is that contextual effects cannot be taken for granted; rather they must be tested empirically in a systematic way, using individual level data and appropriate techniques. Political participation is operationalised in terms of: voting in local elections, contacting local officials, and participating in manifestations. The local, geographical context is operationalised in two ways; as Swedish municipalities and as city districts.
    [Show full text]
  • Chapter 2. Block 1. Multi-Level Governance: Institutional and Financial Settings
    PART II: OBJECTIVES FOR EFFECTIVELY INTEGRATING MIGRANTS AND REFUGEES AT THE LOCAL LEVEL 43 │ Chapter 2. Block 1. Multi-level governance: Institutional and financial settings Objective 1.Enhance effectiveness of migrant integration policy through improved vertical co-ordination and implementation at the relevant scale National level: competences for migration-related matters In Sweden, migration and integration policies are designed at the national level; however, there is no “integration code” or guidelines that all levels of government have to follow in their integration process. Since the dismantling in 2007of the former Integration Agency – created in 1998 – each ministry and government agency is responsible for integration in its particular area and integration has to be applied to all areas of policy (Bakbasel, 2012[5]). The Ministry of Justice (responsible for migration, asylum, residence permits) and the Ministry of Employment (responsible for employment, establishment, integration through work) are the two state departments responsible for most of the migration and integration policies. The Equality Ombudsman (DO) is in charge of overseeing discrimination laws. Sweden has intensified efforts to combat discrimination of foreign- born individuals since the 1990s. A comprehensive law against all kinds of discrimination was introduced in 2009. It is impossible, according to some studies, to determine whether these measures have begun to reduce discrimination (DELMI, 2017[15]). Principle of universal access to public services, with a significant exception: The guiding principle of integration politics is that the school system, welfare provisions, labour integration and health care are accessible to all societal groups on the same basis. However, this breaks with past national policies.
    [Show full text]
  • Telefoner På Nordöleden: Olycks- Och Sjukdomsfall Förtur Och Tillfälliga
    Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndagar och helgdagar 15 april–15 september Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndag och helgdag 16 september–14 april Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tidtabellen kan frångås vid: Olycks- och sjukdomsfall Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 11:20 11:38 12:00 12:20 12:25 12:55 13:25 Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 12:00 12:20A 13:25 13:50A 14:55 15:20A 16:25 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 11:28 - 12:10 - 12:35 - 13:35 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 12:10 12:26E 13:35 13:56E 15:05 15:26E 16:35 - brådskande sjukdomsfall eller annan fara som Vid nödfall eller olyckor, ring räddningstjänsten 112. Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 11:50 - 12:30 - 13:05 - Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 12:40 - 14:10 - 15:40 - fordrar omedelbar hjälp X X Förtur och tillfälliga hinder Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - - transport av farligt gods Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - Utryckningsfordon, kollektivtrafik och taxi har - dimma, is eller annan störning.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • D G Expressbussar Och Pendeltåg
    d g Expressbussar och pendeltåg 0771-41 43 00 BUSES AND COMMUTER TRAINS vasttrafik.se ÄlvängenÄlvängen stationstationstation AlingsåsAlingsås Ullstorp stationstationstation Ullstorp Solgärde vårdcentralUlvegärde NolNol stationstationstation SolgärdeUlvegärde vårdcentralMunkegärde Munkegärde Jordliden Jordliden Kungälvs Kungälvssjukhus sjukhus NödingeNödinge KungälvMimers hus stationstationstation resecentrum Kungälv Resecentrum VästraVästra Rollsbovägen BodarneBodarne Västra Parken stationstationstation Ytterby vägskäl VästraKexbageriet Parken RollsbovägenRollsbovägen Kexbageriet YtterbyYtterby stationstationYtterbyYtterby vägskälvägskäl station FarsFars hatthatt Fars hatt Eriksdal Hjällsnäs-Hjällsnäs- vägenvägenvägen GråGråbobo NorsesundNorsesund busstationbusstationbusstation stationstationstation Eriksdal BohusBohus StoraStoraStora LundbyLundbyLundby kyrkakyrkakyrka stationstationstation VårlöksvägenVårlöksvägen PionvägenPionvägenPionvägen IngaboIngaboIngabo StannumStannumStannum FurubergsvägenFurubergsvägenFurubergsvägen station stationstation SurteSurte StannumStannum FlodaFlodaFloda stationstationstation JönsagårdenJönsagården stationstationstation MystängenMystängen MålögaMålöga RidhästvägenRidhästvägen StoraStora YtterstadYtterstad GerrebackaGerrebacka gårdgård Mysterna-Mysterna- DelabäckenDelabäcken SkimmelvägenSkimmelvägen vägenvägenvägen KvarnabäckenKvarnabäcken FyrspannvägenFyrspannvägenFyrspannvägen DockeredsvägenDockeredsvägen IngebäcksIngebäcksIngebäcks ByByBy BergumsBergums kyrkakyrka StenaredStenared OlofstorpOlofstorp
    [Show full text]
  • Administration Report 2017 CONTENT
    LOREM IPSUM Administration Report 2017 CONTENT Content Aministration Report Operations for the year 3 Financial results for the year 8 Five-year summary, Group 10 Definitions 11 Risk and sensitivity analysis 12 Proposed allocation of unappropriated earnings and Outlook for 2018 15 Corporate governance 16 Financial reports and notes Consolidated Statement of Comprehensive Income 20 Consolidated statement of Financial Position 21 Consolidated Statement of Changes in Equity 23 Consolidated Statement of Cash Flows 24 Income Statements and Statement of Comprehensive Income, Parent Company 25 Balance Sheets, Parent Company 26 Changes in Equity, Parent Company 28 Cash Flow Statements, Parent Company 29 Notes 30 Auditor’s Report 60 Lay Auditors’ Report for 2017 63 FRAMTIDEN 2 CONTENT OPERATIONS FOR THE YEAR The Board of Directors and CEO of Förvaltnings AB Framtiden, Administration Report 556012-6012, hereby present the Annual Report and Consoli- dated Financial Statements for the 2017 financial year. Operations for the year Ownership Control Förvaltnings AB Framtiden is wholly owned by The work of the Framtiden Group is governed by Göteborgs Stadshus AB, registration number objectives and a number of areas have been 556537-0888, which is in turn owned by the defined that describe our role in the construction City of Gothenburg. Göteborgs Stadshus AB of the sustainable city. In the short term and owns all the City’s companies, directly or long term, we will achieve good and better indirectly. Within Göteborgs Stadshus AB, the results within areas such as living environment, companies are arranged into different areas working conditions, housing range, environmental according to operating focus, including impact, a cohesive Gothenburg and finances.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • PTA-Parent-Handbook-2018-2019.Pdf
    1 ★Welcome to ISGR ★ Welcome to the International School of the Gothenburg Region (ISGR) Community! A special welcome to all new families and a warm welcome back to all returning families. (Learning English? Come to English Club. It is fun and free. See page 4.) In an international school setting, we all have been new to Gothenburg at some point and have been in the same position as the new families here. The PTA has found that many questions arise whether you are new or have lived here for some time. This guide was written by a handful of PTA volunteer parents to help answer these questions, create a sense of community and make life a little easier. Our hope in writing this handbook is to help make the transition comfortable for new families as the years go forward. Alone we can do so little, together we can do so much – Helen Keller This handbook has several sections. The first section has information regarding the PTA – the Parent Teacher Association. The second section relates to the school in general; rules and tips to help everyone. The third section has information regarding Clubs and Activities in the Gothenburg area. The fourth section details tips for living in Gothenburg, which can be beneficial for all families living here. Please remember to check the websites, phone numbers and/or addresses before heading off on a journey, to prevent any unnecessary frustration. At publication, the information has been verified to our knowledge and will continue to be updated. We truly hope this handbook gives you answers to questions you need, but please do not hesitate to ask someone if you have specific questions or need more details.
    [Show full text]
  • Texten Är OCR-Tolkade Till Maskinläsbar Text
    Denna bok har digitaliserats av Per Hallén för hemsidan Göteborgs historia (goteborgshistoria.com). Texten är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Äldre tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med bokens bilder för att avgöra vad som är riktigt. G Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola ORTNAMNEN 6ÖTEB0RGS och BOHUS LÄN IV. ORTNAMNEN I V. HISIN6S HÅRAD GÖTEBORG 1936. ELÄNDERS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG TRYCKNINGEN BEKOSTAD AV HUMANISTISKA FO N D EN . FÖRORD. Redan i första bandets förord tillkännagavs, att den utförligare plan enligt vil­ ken »gårds- och kulturhistoriska anteckningar» skulle medtagas i arbetet, icke skulle fullföljas utöver Göteborgs stads område med dess närmaste omnejd. Den utförli­ gare planen skulle sålunda tillämpas på länets västgötadel samt på den ned till älven och själva staden nående Backa sn i Bohuslän. Denna socken ingår i det band som nu framlägges. — I övrigt får arbetet nu, enligt samma, tidigare fastställda plan, från och med detta band karaktären av ett ortnamnsverk i trängre mening, där tydningen a v n a m n e n och belysningen av namnskicket är det egentliga syftet. — Men det har visat sig nödvändigt att göra en ytterligare inskränkning; detta främst av kostnadsskäl och av önskan att påskynda utgivningen. I detta och följande band göres en bestämd åtskillnad mellan de namn som kräva tydning och dem som äro självklara. De senare namnen ha nu dels helt uteslutits — när de ansetts helt sakna intresse — dels blott nämnts eller uppräknats.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Tjänsteskrivelse
    TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-01-15 Diarienummer TE/2019:54 Investeringsbudget 2020 och Investeringsplan 2021-2024 Förslag till beslut i nämnden för Teknik Nämnden för Teknik beslutar om investeringsbudget med tillhörande behovsanalyser enligt investeringsplaner 2020-2024 för Tekniks skattefinansierade verksamheter samt de avgiftsfinansierade verksamheterna VA, Kungsbacka Bredbandsnät samt Avfall och Återvinning. Sammanfattning av ärendet Investeringar inom Kungsbacka kommun är uppdelade på löpande investeringar och övriga investeringar. Löpande investeringar är reinvesteringar i inventarier, fordon och maskiner men också medel för upprustning/underhåll av till exempel lekplatser, grönytor, belysning, vägar, ledningsnät och anläggningar. Övriga investeringar är investeringar av engångskaraktär, exempelvis investeringar i infrastruktur och enskilda projekt. Skattefinansierade verksamheter Tekniks skattefinansierade verksamheter (Trafik, park, ledning och nämnd) planerar för en budget för löpande investeringar år 2020 på 34 060 tkr. I planen för år 2021-2024 är investeringarna totalt 118 840 tkr. Den största posten avseende löpande investeringar är Reinvestering toppbeläggning med 14 000 tkr per år. Budget för övriga investeringar omfattar 2020 totalt 57 500 tkr och i planen för år 2021-2024 är dessa totalt 270 000 tkr. De stora projekten under 2020 är bland annat Hedeleden, gång- och cykelvägar utmed Östra Särövägen respektive Göteborgsvägen, översvämningsskydd längs Kungsbackaån samt upplag för Teknikens hus depå. Stora projekt under åren 2021-2024 är ombyggnation av Gamla Onsalavägen, åtgärder på Varlavägen och Arendalsleden samt flera gång- och cykelvägar. Avgiftsfinansierade verksamheter De avgiftsfinansierade verksamheterna planerar för investeringar som kan finansieras inom de ramar som taxeintäkterna ger utrymme för. Vatten- och avloppsverksamhetens investeringsbudget 2020 är 72 050 tkr varav 53 000 tkr intäkter och 122 050 tkr är kostnader.
    [Show full text]