RÃ¥Dslag Forts
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Inbjudan till fortsatta rådslag Ett diskussions- och faktaunderlag Göteborgsregionens kommunalförbund – December 2004 Förord Frank har ordet: ”Välkommen till fortsatta rådslag – en dialog om Göteborgsregionen!” Samverkan är grunden i all verksamhet i Göteborgs- Som ett resultat av första rådslagsrundan definiera- regionens kommunalförbund (GR). Under åren har des ett antal frågeställningar som kommunerna an- vi utvecklat samarbetet över kommungränser på såg viktiga att samverka kring. Vi ser att det i några många områden, t ex. infrastruktur, näringsliv, so- av dessa frågor redan finns ett fungerande samar- ciala frågor, arbetsmarknad, utbildning och miljö. bete. När det gäller andra behöver vi hitta former I takt med utvecklingen i våra kommuner uppstår för att utveckla samverkan. också behov av samverkan på nya områden. Sam- verkan bör ständigt utvecklas. När vi nu står inför fortsatta rådslag har vi erfaren- heterna från första rundan med oss. Nu är det dock Under våren 2002 inledde vi tillsammans med Bu- inte längre i första hand vad-frågorna utan hur-frå- siness Region Göteborg (BRG) en rådslagsprocess gorna som är i fokus. Hur kan vi utveckla och för- med syftet att diskutera viktiga regionala frågeställ- djupa samarbetet kring de frågor som tidigare har ningar. Vi ville få en konstruktiv dialog med lyfts fram? Hur kan vi arbeta tillsammans över medlemskommunerna kring det regionala arbetet. kommungränser på dessa områden? Det ska vi dis- I den ”Inbjudan till rådslag” som skickades ut till kutera i rådslaget nu. Rådslagen är en del i en stän- kommunerna underströks att rådslaget skulle ses digt pågående process där dialogen är central. Väl- som en process där kommunernas engagemang var kommen att delta! den röda tråden. Frank Andersson (s) Under 2002-2004 hölls rådslag i GR-kommunerna Ordförande i Rådet för Regional Utveckling, GR tillsammans med förtroendevalda i kommunfull- mäktige eller kommunstyrelsen. Varje GR-kommun fick möjlighet att utforma sitt rådslag. Våra erfa- renheter från denna första ”rådslagsturné” är många och goda. Vi fick möjlighet att sätta dialogen och samarbetet i fokus. Vi såg att rådslagen ledde till ett ökat medvetande om positiva effekter av regio- nala samband och regionalt samarbete ute i kom- munerna. – 1 – Rådet för Regional Utveckling Frank Andersson (s) ordf Göteborg Elver Jonsson (fp) v ordf Alingsås Ingegerd Löfqvist (m) Alingsås Jonas Ransgård (m) Göteborg Roland Rydin (m) Göteborg Endrick Schubert (s) Göteborg Leif Johansson (s) Kungälv Bo Pettersson (s) Stenungsund Roger Strömberg BRG Bengt Wennerberg BRG Ledningsgrupp för rådslagsprocessen Arbetsgrupp för rådslagsprocessen Bibbi Carlsson GR Pia Arnesson GR Planering Bo Aronsson GR Planering Henrik Einarsson BRG Elisabeth Hajtowitz GR FoU i Väst Håkan Frändemark GR FoU i Väst Gustav Höjer GR Kompetens Peter Holmström GR Utbildning Börje Rådesjö GR Utbildning Lars-Göran Jansson GR Kompetens Roger Strömberg BRG Monica Lundberg GR Planering Bengt Wennerberg BRG Erik Palme GR Planering Petra Sedelius BRG Layout och kartor Gunnel Lihmé GR Sammanfattning Gunnel Rydberg GR Vi inleder ”Inbjudan till fortsatta rådslag” med en sammanfattning av viktiga aspekter inom de huvudområden som lyfts fram i den första rådslagsrundan. Här lyfts också fram några övergripande frågor att diskutera vidare kring. Därefter följer ett mer omfattande fakta- och diskussionsmaterial. Detta inleds med tre generella avsnitt som underlag för de områden som sedan fördjupas. De olika avsnitten kan läsas fristående. Vi vill också påminna om det grundläggande diskussionsmaterial som finns i den ”Inbjudan till rådslag” som användes i den första rådslags- rundan. – 2 – Sammanfattning Bakgrund och syfte Bakgrunden till rådslagen är den pågående diskus- ling är också grundläggande för förslaget ”Det goda sionen i GR och BRG om vilka frågor som är de livet – regional utvecklingsvision för Västra Göta- viktigaste för hållbar utveckling i Göteborgsregio- land (RUV)”. Tankarna i RUV:en återkommer i nen. Med utgångspunkt från dessa frågor har ett rådslagsmaterialet, men här går vi steget längre och övergripande syfte med rådslagen formulerats – fördjupar diskussionen. hållbar utveckling i regionen. Hållbar utveckling har tre dimensioner: Den sociala dimensionen hand- Utifrån syftet hållbar utveckling är det två utgångs- lar om medborgarnas livskvalitet – att skapa med- punkter som formar arbetet inför de fortsatta råds- borgarkraft, miljödimensionen handlar om miljöns lagen. Den första och viktigaste är resultatet från betydelse för oss och våra efterkommande – att den första rådslagsrundan. Den andra utgångspunk- skapa långsiktig bärkraft och den ekonomiska di- ten utgörs av de fyra målområden som förbunds- mensionen handlar om utvecklingen av vårt nä- styrelsen på grundval av rådslagsdiskussionen an- ringsliv – att skapa konkurrenskraft. Hållbar utveck- tog på styrelsekonferensen 2003. Sex huvudområden i rådslaget steg 2 I diskussionsmaterialet för de fortsatta rådslagen bygger vi vidare på erfarenheterna och resultatet från den första rådslagsrundan. Fokus ställs på as- 1. Social struktur pekter där samarbetet ännu inte inletts eller skulle 2. Fysisk struktur behöva utvecklas ytterligare. Aspekter där samar- 3. Regionförstoring betet redan fungerar bra betonas mindre. Avsikten 4. Bostadsbyggande är att i dialog med medlemskommunerna fördjupa 5. Kollektivtrafik diskussionen kring ett antal huvudområden och sambanden dem emellan. Följande huvudområden 6. Utbildning lyfts fram: – 3 – 111Social struktur 222 Fysisk struktur Den sociala dimensionen - att skapa medborgar- Göteborgsregionens fysiska struktur handlar om kraft - finns med som en röd tråd genom hela ma- bebyggelse, trafik och grönområden. Idag ser vi terialet. En god social struktur med små sociala klyf- en polarisering av bostadsmarknaden som betyder tor motverkar utanförskap och otrygghet samt främ- att resursstarka personer kan välja fritt medan jar gemenskap och delaktighet. De sociala frågorna resurssvaga har mycket små möjligheter. Vi ser är en gemensam regional angelägenhet. De påver- också en skillnad mellan olika medborgargrupper kar och påverkas av övriga huvudområden: fysisk när det gäller transportsystemet. De som är hänvi- struktur, regionförstoring, bostadsbyggande, kollek- sade till att resa kollektivt får ägna mer tid åt sina tivtrafik och utbildning. resor än de som är bilburna. Människorna är idag rörligare än någonsin förr. Man När det gäller konkurrenskraften är en god levnads- pendlar allt mer mellan bostad och arbete. Man flyt- miljö en förutsättning för att attrahera högutbildade tar mer mellan kommuner. Kommunernas förmåga personer till vår region. Goda kommunikationer att möta medborgarnas förändrade levnadsmöns- är en annan förutsättning för näringslivets utveck- ter kommer till stor del att avgöra vilken legitimi- ling. Regionens befolkningsstorlek och täthet är tet de kommer att få hos befolkningen. I för- också avgörande för ekonomisk utveckling. För- längningen är detta även en demokratiaspekt. tätning av framförallt regionens kärnområden stär- ker tillväxten. Flyttningar över kommungränser får konsekvenser för kommunernas serviceutbud. En attraktiv Bebyggelse och trafik påverkar miljön och bär- inflyttningskommun drar till sig resursstarka och kraften. Ju glesare befolkning en tätort har desto välutbildade personer, vilket skapar intäkter. Men mer biltrafik och skadliga utsläpp förekommer. En samtidigt attraherar en sådan kommun även grup- region där det finns många små tätorter är mer per med stora behov, t ex. barnfamiljer och äldre. transportkrävande och därmed mer skadlig för miljön än en region med färre men större tätorter. En strategi för att minska transportarbetet i städer och regioner kallas decentraliserad koncentration. Det innebär att man koncentrerar service, handel och arbetsplatser till knutpunkter och på så sätt skapar en flerkärnig tätortsstruktur. Härigenom minskar behovet att enbart söka sig till regionens huvudort för arbete, handel, upplevelser osv. Att diskutera Att diskutera Hur kan vi genom samverkan för- Hur kan vi gemensamt motverka bättra den sociala strukturen i boendepolariseringen i regionen? Göteborgsregionen? Hur kan vi tillsammans utveckla en transporteffektiv och kollektiv- trafikvänlig fysisk struktur? – 4 – 333 Regionförstoring 444Bostadsbyggande En tydlig tendens i västvärlden är att storstädernas Göteborgsregionens tretton medlemskommuner har lokala arbetsmarknader växer geografiskt. Detta idag tillsammans ca 865 000 invånare. Regionen kallas regionförstoring. En lokal arbetsmarknad har sedan den bildades haft en i stora drag jämn definieras av invånarnas pendlingsmönster. Region- befolkningstillväxt. Mycket talar för att förstoring styrs därmed av invånarna och inte av befolkningsökningen kommer att fortsätta. Göte- administrativa beslut. Stora lokala arbetsmarknader borgsregionen behöver alltså möta en ökad efter- växer snabbare än små. Både företag och männis- frågan på bostäder. kor dras till de mest ”lönsamma” arbetsmarknade- rna. Bostadsbyggandet har sedan mitten av 90-talet minskat i hela landet bland annat beroende på änd- Göteborgs lokala arbetsmarknad som är något större rade finansieringsvillkor. Under de senaste två åren än Göteborgsregionen, omfattar idag 890 000 in- har dock byggandet åter ökat, framför allt av vånare varav ca 410 000 räknas som sysselsatta. bostads- och äganderätter. Nya bostäder byggs nu i Mycket talar för en fortsatt regionförstoring i Väst- huvudsak i områden där det anses vara marknads- sverige genom att fler