Inbjudan till fortsatta rådslag

Ett diskussions- och faktaunderlag

Göteborgsregionens kommunalförbund – December 2004

Förord

Frank har ordet:

”Välkommen till fortsatta rådslag – en dialog om Göteborgsregionen!”

Samverkan är grunden i all verksamhet i Göteborgs- Som ett resultat av första rådslagsrundan definiera- regionens kommunalförbund (GR). Under åren har des ett antal frågeställningar som kommunerna an- vi utvecklat samarbetet över kommungränser på såg viktiga att samverka kring. Vi ser att det i några många områden, t ex. infrastruktur, näringsliv, so- av dessa frågor redan finns ett fungerande samar- ciala frågor, arbetsmarknad, utbildning och miljö. bete. När det gäller andra behöver vi hitta former I takt med utvecklingen i våra kommuner uppstår för att utveckla samverkan. också behov av samverkan på nya områden. Sam- verkan bör ständigt utvecklas. När vi nu står inför fortsatta rådslag har vi erfaren- heterna från första rundan med oss. Nu är det dock Under våren 2002 inledde vi tillsammans med Bu- inte längre i första hand vad-frågorna utan hur-frå- siness Region Göteborg (BRG) en rådslagsprocess gorna som är i fokus. Hur kan vi utveckla och för- med syftet att diskutera viktiga regionala frågeställ- djupa samarbetet kring de frågor som tidigare har ningar. Vi ville få en konstruktiv dialog med lyfts fram? Hur kan vi arbeta tillsammans över medlemskommunerna kring det regionala arbetet. kommungränser på dessa områden? Det ska vi dis- I den ”Inbjudan till rådslag” som skickades ut till kutera i rådslaget nu. Rådslagen är en del i en stän- kommunerna underströks att rådslaget skulle ses digt pågående process där dialogen är central. Väl- som en process där kommunernas engagemang var kommen att delta! den röda tråden. Frank Andersson (s) Under 2002-2004 hölls rådslag i GR-kommunerna Ordförande i Rådet för Regional Utveckling, GR tillsammans med förtroendevalda i kommunfull- mäktige eller kommunstyrelsen. Varje GR-kommun fick möjlighet att utforma sitt rådslag. Våra erfa- renheter från denna första ”rådslagsturné” är många och goda. Vi fick möjlighet att sätta dialogen och samarbetet i fokus. Vi såg att rådslagen ledde till ett ökat medvetande om positiva effekter av regio- nala samband och regionalt samarbete ute i kom- munerna.

– 1 – Rådet för Regional Utveckling Frank Andersson (s) ordf Göteborg Elver Jonsson (fp) v ordf Alingsås Ingegerd Löfqvist (m) Alingsås Jonas Ransgård (m) Göteborg Roland Rydin (m) Göteborg Endrick Schubert (s) Göteborg Leif Johansson (s) Kungälv Bo Pettersson (s) Stenungsund Roger Strömberg BRG Bengt Wennerberg BRG

Ledningsgrupp för rådslagsprocessen Arbetsgrupp för rådslagsprocessen Bibbi Carlsson GR Pia Arnesson GR Planering Bo Aronsson GR Planering Henrik Einarsson BRG Elisabeth Hajtowitz GR FoU i Väst Håkan Frändemark GR FoU i Väst Gustav Höjer GR Kompetens Peter Holmström GR Utbildning Börje Rådesjö GR Utbildning Lars-Göran Jansson GR Kompetens Roger Strömberg BRG Monica Lundberg GR Planering Bengt Wennerberg BRG Erik Palme GR Planering Petra Sedelius BRG

Layout och kartor Gunnel Lihmé GR Sammanfattning Gunnel Rydberg GR

Vi inleder ”Inbjudan till fortsatta rådslag” med en sammanfattning av viktiga aspekter inom de huvudområden som lyfts fram i den första rådslagsrundan. Här lyfts också fram några övergripande frågor att diskutera vidare kring.

Därefter följer ett mer omfattande fakta- och diskussionsmaterial. Detta inleds med tre generella avsnitt som underlag för de områden som sedan fördjupas. De olika avsnitten kan läsas fristående.

Vi vill också påminna om det grundläggande diskussionsmaterial som finns i den ”Inbjudan till rådslag” som användes i den första rådslags- rundan.

– 2 – Sammanfattning

Bakgrund och syfte

Bakgrunden till rådslagen är den pågående diskus- ling är också grundläggande för förslaget ”Det goda sionen i GR och BRG om vilka frågor som är de livet – regional utvecklingsvision för Västra Göta- viktigaste för hållbar utveckling i Göteborgsregio- land (RUV)”. Tankarna i RUV:en återkommer i nen. Med utgångspunkt från dessa frågor har ett rådslagsmaterialet, men här går vi steget längre och övergripande syfte med rådslagen formulerats – fördjupar diskussionen. hållbar utveckling i regionen. Hållbar utveckling har tre dimensioner: Den sociala dimensionen hand- Utifrån syftet hållbar utveckling är det två utgångs- lar om medborgarnas livskvalitet Ð att skapa med- punkter som formar arbetet inför de fortsatta råds- borgarkraft, miljödimensionen handlar om miljöns lagen. Den första och viktigaste är resultatet från betydelse för oss och våra efterkommande – att den första rådslagsrundan. Den andra utgångspunk- skapa långsiktig bärkraft och den ekonomiska di- ten utgörs av de fyra målområden som förbunds- mensionen handlar om utvecklingen av vårt nä- styrelsen på grundval av rådslagsdiskussionen an- ringsliv – att skapa konkurrenskraft. Hållbar utveck- tog på styrelsekonferensen 2003.

Sex huvudområden i rådslaget steg 2

I diskussionsmaterialet för de fortsatta rådslagen bygger vi vidare på erfarenheterna och resultatet från den första rådslagsrundan. Fokus ställs på as- 1. Social struktur pekter där samarbetet ännu inte inletts eller skulle 2. Fysisk struktur behöva utvecklas ytterligare. Aspekter där samar- 3. Regionförstoring betet redan fungerar bra betonas mindre. Avsikten 4. Bostadsbyggande är att i dialog med medlemskommunerna fördjupa 5. Kollektivtrafik diskussionen kring ett antal huvudområden och sambanden dem emellan. Följande huvudområden 6. Utbildning lyfts fram:

– 3 – 111Social struktur 222 Fysisk struktur

Den sociala dimensionen - att skapa medborgar- Göteborgsregionens fysiska struktur handlar om kraft - finns med som en röd tråd genom hela ma- bebyggelse, trafik och grönområden. Idag ser vi terialet. En god social struktur med små sociala klyf- en polarisering av bostadsmarknaden som betyder tor motverkar utanförskap och otrygghet samt främ- att resursstarka personer kan välja fritt medan jar gemenskap och delaktighet. De sociala frågorna resurssvaga har mycket små möjligheter. Vi ser är en gemensam regional angelägenhet. De påver- också en skillnad mellan olika medborgargrupper kar och påverkas av övriga huvudområden: fysisk när det gäller transportsystemet. De som är hänvi- struktur, regionförstoring, bostadsbyggande, kollek- sade till att resa kollektivt får ägna mer tid åt sina tivtrafik och utbildning. resor än de som är bilburna.

Människorna är idag rörligare än någonsin förr. Man När det gäller konkurrenskraften är en god levnads- pendlar allt mer mellan bostad och arbete. Man flyt- miljö en förutsättning för att attrahera högutbildade tar mer mellan kommuner. Kommunernas förmåga personer till vår region. Goda kommunikationer att möta medborgarnas förändrade levnadsmöns- är en annan förutsättning för näringslivets utveck- ter kommer till stor del att avgöra vilken legitimi- ling. Regionens befolkningsstorlek och täthet är tet de kommer att få hos befolkningen. I för- också avgörande för ekonomisk utveckling. För- längningen är detta även en demokratiaspekt. tätning av framförallt regionens kärnområden stär- ker tillväxten. Flyttningar över kommungränser får konsekvenser för kommunernas serviceutbud. En attraktiv Bebyggelse och trafik påverkar miljön och bär- inflyttningskommun drar till sig resursstarka och kraften. Ju glesare befolkning en tätort har desto välutbildade personer, vilket skapar intäkter. Men mer biltrafik och skadliga utsläpp förekommer. En samtidigt attraherar en sådan kommun även grup- region där det finns många små tätorter är mer per med stora behov, t ex. barnfamiljer och äldre. transportkrävande och därmed mer skadlig för miljön än en region med färre men större tätorter. En strategi för att minska transportarbetet i städer och regioner kallas decentraliserad koncentration. Det innebär att man koncentrerar service, handel och arbetsplatser till knutpunkter och på så sätt skapar en flerkärnig tätortsstruktur. Härigenom minskar behovet att enbart söka sig till regionens huvudort för arbete, handel, upplevelser osv.

Att diskutera Att diskutera

Hur kan vi genom samverkan för- Hur kan vi gemensamt motverka bättra den sociala strukturen i boendepolariseringen i regionen? Göteborgsregionen? Hur kan vi tillsammans utveckla en transporteffektiv och kollektiv- trafikvänlig fysisk struktur?

– 4 – 333 Regionförstoring 444Bostadsbyggande

En tydlig tendens i västvärlden är att storstädernas Göteborgsregionens tretton medlemskommuner har lokala arbetsmarknader växer geografiskt. Detta idag tillsammans ca 865 000 invånare. Regionen kallas regionförstoring. En lokal arbetsmarknad har sedan den bildades haft en i stora drag jämn definieras av invånarnas pendlingsmönster. Region- befolkningstillväxt. Mycket talar för att förstoring styrs därmed av invånarna och inte av befolkningsökningen kommer att fortsätta. Göte- administrativa beslut. Stora lokala arbetsmarknader borgsregionen behöver alltså möta en ökad efter- växer snabbare än små. Både företag och männis- frågan på bostäder. kor dras till de mest ”lönsamma” arbetsmarknade- rna. Bostadsbyggandet har sedan mitten av 90-talet minskat i hela landet bland annat beroende på änd- Göteborgs lokala arbetsmarknad som är något större rade finansieringsvillkor. Under de senaste två åren än Göteborgsregionen, omfattar idag 890 000 in- har dock byggandet åter ökat, framför allt av vånare varav ca 410 000 räknas som sysselsatta. bostads- och äganderätter. Nya bostäder byggs nu i Mycket talar för en fortsatt regionförstoring i Väst- huvudsak i områden där det anses vara marknads- sverige genom att fler kommuner knyts till Göte- mässigt lönsamt att bygga. När det gäller produk- borgs lokala arbetsmarknad. tionen av nya hyresrätter bedöms den dock fortfa- rande ofta som riskfull. Regionförstoring främjar tillväxt och sysselsättning. En förutsättning för regionförstoring är ökad pend- För att få igång bostadsbyggandet i stort bör vi ling, vilket leder till ökad trafik. För att uppnå en sträva efter att arbeta med marknaden. Det krävs hållbar utveckling måste då kollektivtrafiken få en gemensamma initiativ och förändrade regler för att allt viktigare roll. Bättre pendlingsmöjligheter kan kunna bygga billigare bostäder samt få fart på utjämna skillnaderna mellan olika grupper på ar- hyresrättsproduktionen. Vad gäller småhus bör en betsmarknaden och skapa en jämnare lönestruktur, ökning av det enskilda byggandet eftersträvas. t ex mellan män och kvinnor samt mellan låg- och högutbildade personer. En effekt av att producera nya bostäder illustreras i en studie av s k flyttkedjor. För varje nyproducerad större bostad ges flera hushåll möjlighet att byta till en ny bostad. Effekterna av flyttkedjor är mest påtagliga i Göteborg med sitt jämfört med kranskommunerna mer sammansatta bostadsbe- stånd. Flyttkedjorna berör dock ofta även kranskommunerna.

Att diskutera Att diskutera

Hur ska GR och dess medlems- Göteborgsregionen behöver ett kommuner dra nytta av de positiva ökat antal bostäder. Hur kan vi effekterna av regionförstoring? gemensamt åstadkomma ett bo- stadsbyggande som tillgodoser såväl invånarnas önskemål som marknadsmässiga och miljömässiga krav?

– 5 – 555 Kollektivtrafik 666 Utbildning

Alla medborgare måste, oavsett tillgång till bil, ha Diskussionen kring utbildningsfrågorna inriktas här god tillgänglighet till arbete, service samt kultur- i första hand på vuxen- och högskoleutbildning. och fritidsverksamhet. Inom regionens centrala och Därmed kompletteras innehållet i vår tidigare ”In- halvcentrala delar utgör andelen kollektivtrafik bjudan till rådslag” som främst uppehöll sig kring endast 24 procent. Detta kan jämföras med Stock- ungdomsskolan. De båda materialen utgör ett sam- holm och Helsingfors där motsvarande andel är lat underlag för diskussioner kring och arbete med 40 procent. Oslo har 37 procent. Gemensamt för det livslånga lärandet i Göteborgsregionen. Regio- de tre nämnda storstäderna är att de alla har tun- ner som har en välutbildad befolkning drar till sig nelbana i olika omfattning. investeringar och utvecklas snabbt. De regional- politiska utbildningsmålen fastställda av förbunds- I regionens centrala delar dominerar resandet till styrelsen säger bl a att det ska finnas ett öppet, och från centrala Göteborg. En stor andel kollektiv- gränslöst och för den studerande tillgängligt trafikresenärer reser kollektivt eftersom det för dem utbildningslandskap. I ett sådant landskap kan sam- är det enda tillgängliga alternativet. Genomsnittlig arbetet mellan regionens skolformer successivt reshastighet är 22 km/h, vilket är lågt jämfört med breddas och fördjupas. Målen säger också att alla bilresor. Med bil kan alla arbetsplatser inom Göte- invånare ska ges möjlighet till en god grundutbild- borgsområdet nås från i stort sett varje punkt inom ning och återkommande, livslång kompetens- trettio minuter. Med kollektivtrafik nås endast 30 à utveckling. 40 procent av arbetsplatserna inom samma tid. Möjligheterna att med nuvarande infrastruktur öka Målen kan uppnås genom bl a regiongemensamma trafikomfattningen för att möta ett ökat resande är satsningar inom ungdomsskolan och vuxenutbild- begränsade. ningen samt genom fördjupat samarbete med de västsvenska högskolorna.

Att diskutera

Vilken är vuxenutbildningens roll när det gäller att tillgodose det framtida kompetensbehovet och är det möjligt att utveckla en ge- Att diskutera mensam vuxenutbildningsregion på liknande sätt som det finns en gemensam gymnasieregion? Hur kan vi få fler invånare att resa kollektivt? Hur kan samarbetet mellan medlemskommunerna och högsko- lan förbättras ytterligare och vil- ken roll kan GR spela i en sådan process?

– 6 – Fördjupat diskussions- och faktaunderlag

– 7 – Innehåll sida

Regional utveckling Ð att arbeta tillsammans 9 Befolkningsutveckling 14 Medborgarnas gränslöshet och kommunernas murar 16 Social struktur Huvudområde 1 18 Fysisk struktur Huvudområde 2 24 Regionförstoring Huvudområde 3 33 Bostadsbyggande Huvudområde 4 36 Kollektivtrafik Huvudområde 5 42 Utbildning Huvudområde 6 45

– 8 – Regional utveckling – att arbeta tillsammans

Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, bildades med insikt om medlemskommunernas inbördes beroende vad avser flertalet viktiga samhällsfunktioner som arbete, boende, rekreation och utbildning. Genom att arbeta tillsammans och allt mer överbrygga administrativa gränser skapar vi förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande transportsystem, hantering av miljöproblem mm. Sedan länge har regionala samverkanslösningar utvecklats vad avser trafik, utbildning, avfallshantering mm. Men sam- arbetet kan och bör utvecklas ytterligare.

Bakgrund och syfte

Hösten 2002 inledde vi en rådslagsprocess i syfte att förutsättningslöst diskutera viktiga regionala frå- Vi inbjuder nu till fortsatta rådslag, en andra geställningar. En första rådslagsrunda avslutades i rådslagsrunda. Den bygger vidare på den första början av år 2004. I den ”Inbjudan till rådslag” som rundan, vilket innebär att den: vi skickade ut till medlemskommunerna under- ströks att vi inte sökte en förankring eller enkla ja- ¥ syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar eller nejsvar på våra frågeställningar. Vårt syfte var utveckling i regionen Ð socialt, ekonomiskt i stället att få till stånd en konstruktiv dialog till och miljömässigt. grund för det regionala utvecklingsarbetet. Regio- nens utveckling skulle då verkligen kunna baseras ¥ inriktas mer mot att förstärka insikten om det på medlemskommunernas engagemang och insikt regionala samarbetets betydelse och utveckla om betydelsen av regionalt samarbete. Vår förhopp- regionalt samarbete och väl fungerande ning var och är att det ur rådslagen ska växa fram regionala processer än att ta fram någon en så långt möjligt gemensam insikt om det regio- form av regionplan i traditionell bemärkelse. nala samarbetets betydelse samt ett gemensamt för- hållningssätt till övergripande utvecklingsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder. Vi vill för fördjupad diskussion främst ta upp de sakfrågor som särskilt lyfts fram i den första rådslagsrundan och som GR:s förbundsstyrelse bedömt som väsentliga. Med ett stort undantag tas inte några nya utvecklingsfrågor upp. Undan- taget är s k regionförstoring, vilken under det se- naste året tillmätts allt större betydelse i flera sam- manhang.

– 9 – Hållbar utveckling

De tre dimensioner av hållbar utveckling – den so- I vår tidigare ”Inbjudan till rådslag” prövades tan- ciala, den ekonomiska och den miljömässiga – be- ken att medborgarkraften är det övergripande må- nämns i den tidigare ”Inbjudan till rådslag” med- let för den regionala utvecklingen, att konkurrens- borgarkraft, konkurrenskraft respektive bärkraft. Ur kraften är medlet och att bärkraften är ramen. Detta den tidigare inbjudan hämtas följande vision för re- synsätt fann gehör och det tillämpas även i flera gionens utveckling med avseende på dessa tre di- andra sammanhang. Hållbar utveckling är också mensioner: utgångspunkten för Västra Götalandsregionens re- gionala utvecklingsvision, RUV – ”Det goda livet” Vi vill tillsammans utveckla en region som är att- – som remissbehandlas under hösten 2004. raktiv för människor att bo och verka i och som ur Utvecklingsvisionen benämns i fortsättningen alla aspekter är långsiktigt hållbar. RUV:en. En region där

¥ alla medborgare lever ett meningsfullt och tryggt liv med goda bostäder och stimulerande arbeten, goda utbildningsmöjligheter samt rik tillgång till kulturliv och attraktiva friluftsom- Hållbar utveckling i tre råden, en region där klyftorna är små vad avser dimensioner ekonomiska förutsättningar, utbildningsmöjlig- heter och inflytande på beslutsprocesser. Medborgarkraft Bärkraft ¥ medborgarnas kunskaper, kompetens, enga- gemang och initiativkraft samt lyhördhet för nya näringar och företagsformer Ð tillsammans med traditionellt starka företag inom handel, trans- porter och avancerad industri – utgör grunden för ett mångsidigt och mot konjunktur- svängningar motståndskraftigt näringsliv och en ur såväl ekologiska som sociala synvinklar håll- bar ekonomisk tillväxt. Konkurrenskraft

¥ dagens miljöproblem lösts och där framtida generationer tillförsäkras långsiktigt goda lev- nadsbetingelser.

– 10 – Resultatet av den första rådslagsrundan

Resultatet av den första rådslagsrundan kan i korthet sammanfattas som att: Rådslagen har bidragit till ökad insikt hos allt fler om betydelsen av de regionala sambanden och vikten av regionalt samarbete. De frågor som togs upp har alla bedömts som relevanta och viktiga, även om några tilldragit sig större intresse än andra.

GR och BRG, Business Region Göteborg, ska Som regionalt viktiga framstår även följande frå- fortsätta att arbeta med de områden som de två gor där varken GR eller BRG varit lika aktiva systerorganisationerna sedan länge ägnat sig åt. under de senaste åren: De som främst lyfts fram är:

Kommunikationer och trafik Social struktur GR har en given roll vad gäller övergri- En god social struktur främjar delta- pande infrastrukturfrågor. Utveckling av gande i samhällslivet, minskar krimina- kollektivtrafiken bör speciellt uppmärk- litet och bidrar till trygghet, jämställdhet sammas. mm.

Näringsliv och arbetsmarknad Bostäder Kommunerna inom GR-området ingår i Bostadsbyggandet i stort, behovet av en gemensam arbetsmarknad. hyresrätter, former för regional samord- ning mm. Utbildning Fortsatt och fördjupat arbete inom Handel ungdomsskolan, vuxenutbildningen samt Regionen är ett gemensamt handelsom- även högskolan. råde, vilket kan kräva ett regionalt per- spektiv på framför allt etableringen av Miljö externa handelsanläggningar. Frisk luft och vatten samt den tätortsnära naturen är de viktigaste frågorna.

Av de områden och sakfrågor, som GR och BRG GR:s förbundsstyrelse ägnade stor del av sin sedan länge arbetat med, framstår efter den första styrelsekonferens våren 2003 åt att diskutera råds- rådslagsrundan, några som relativt oproblematiska lagen och kom fram till att det fortsatta arbetet borde och väl hanterade. Hit hör t ex näringslivsfrågorna, inriktas mot följande fyra ”målområden”: ungdomsskolan och vissa miljöfrågor. De fortsatta fördjupade rådslagen bör därför fokuseras på den ¥ Goda sociala förhållanden. sociala strukturen, högre utbildning, bostadsbyg- ¥ En attraktiv region för boende och gandet och kollektivtrafiken. Även handeln och den arbete. tätortsnära naturen bör tas upp till fördjupad dis- ¥ Fungerande infrastruktur och god kussion. miljö. ¥ Ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad.

– 11 – Vi önskar en fördjupad diskussion

Med utgångspunkt från resultatet av den första rådslagsrundan samt förbundsstyrelsens målområden framstår följande sakområden som mest väsentliga att fördjupa:

1.Den sociala strukturen och dess regionala 4. Bostadsbyggandet. Bostäderna är en del polarisering. Detta är det område som i rådslagen av den fysiska strukturen och bostadsbyggan- ägnats den största uppmärksamheten och som det formar i väsentlig utsträckning dess framtid. därför framstår som en av de viktigaste för re- Bostadsfrågan tas upp som en särskild punkt, gionens utveckling. Vi redovisar en sammanfat- dels för att fördjupa kunskapsbasen för diskus- tande beskrivning av den sociala strukturen i ett sionerna om den fysiska strukturen, dels för att avsnitt och lyfter sedan så långt möjligt in de den är beroende av ekonomiska och administra- sociala aspekterna i vart och ett av de övriga tiva förhållanden. sakområdena. 5. Kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är i 2. Den fysiska strukturen, dvs bebyggelse väsentlig utsträckning såväl beroende av som för bostäder, verksamheter, service etc samt styrande för den övergripande fysiska struktu- trafikinfrastruktur och grönområden. Detta är ren. Kollektivtrafikens utformning, funktion och ett mycket brett område som innefattar flertalet konkurrenskraft gentemot biltrafiken är dock av de frågor som lyfts fram i den tidigare ”In- även beroende av andra faktorer som adminis- bjudan till rådslag”, samtidigt som det är av vä- trativa gränser, attityder och värderingar hos all- sentlig betydelse för förbundsstyrelsens fyra mänhet och beslutsfattare mm. målområden. Vi har valt att fokusera på några strukturella faktorer som bedömts vara av spe- 6. Utbildningen. Diskussionsunderlaget in- ciell betydelse för en långsiktig hållbar utveck- ling. riktas främst mot vuxenutbildningen och hög- skolan.

33. Regionförstoring, dvs den i hela västvärl- Beträffande handeln, som i flera rådslag lyfts den pågående processen att storstädernas gemen- fram som en viktig fråga, redovisar vi inget nytt samma bostads- och arbetsmarknader växer geo- underlagsmaterial utan hänvisar till den tidigare grafiskt. I vår tidigare ”Inbjudan till rådslag” ”Inbjudan till rådslag”. Handeln berörs dock berördes frågan om regionförstoring mycket kortfattat i avsnittet om fysisk struktur. kortfattat och endast ett fåtal kommuner tog upp den till diskussion. Skälet till att vi, trots detta tar med frågan är att den idag fått en allt större vikt, inte minst på grund av att Västra Götalands- regionen i flera sammanhang lyft fram den med stor tyngd. Detta utvecklas närmare nedan.

– 12 – Som underlag för flertalet sakområden redovisar De frågor vi önskar fördjupa ligger alla i linje med vi i två inledande avsnitt – Befolkningsutveck- RUV:en. Som redovisats tidigare utgår vi från ling och Medborgarnas gränslöshet och kom- samma överordnade hållbarhetsbegrepp. I RUV:en munernas murar Ð dels en beskrivning av fak- anges fyra utvecklingsperspektiv som ska genom- tisk och förväntad befolkningsutveckling i regio- syra utvecklingsarbetet Ð en gemensam region, nen, dels några tankegångar kring de administra- jämställdhet, integration och internationalisering. tiva gränsernas betydelse och påverkan på män- Vidare lyfts fem s k fokusområden fram Ð ett livs- niskors livsvillkor. kraftigt näringsliv, ledande i kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommuni- kationer, en ledande kulturregion samt en god hälsa.

Av de frågor som listats ovan är den om region- Två av utvecklingsperspektiven – en gemensam förstoringen i stort sett ny. Regionförstoring inne- region och integration – tas upp i detta rådslags- bär att en gemensam bostads- och arbetsmarknad, underlag. Givetvis är även jämställdhet och inter- en funktionell region, växer geografiskt. Se fakta- nationalisering viktiga frågor, men eftersom de inte ruta om begreppen region och regionförstoring. diskuterades mer än marginellt i den första Regionförstoring framförs idag från flera håll – rådslagsrundan har vi inte närmare utvecklat dem Svenska Kommunförbundet, Nutek, Västra här. Jämställdhetsaspekten tas dock upp i avsnittet Götalandsregionen m fl – som väsentlig för att öka om regionförstoring. Av fokusområdena är det en- regioners ekonomiska styrka och främja deras till- dast kulturen som vi inte tar upp närmare. Fokus- växt. området ”en god hälsa” belyses inom ramen för flertalet frågor. I vår tidigare ”Inbjudan till rådslag” berördes frå- gan om regionförstoring under rubriken ”Kan vi utveckla en region som står sig väl i konkurren- sen?”. Frågan har idag fått en betydligt högre dig- nitet, bl a genom att den i RUV: en står för utvecklingsperspektivet ”en gemensam region”. Vi har därför tagit upp den som en särskild punkt även om endast ett fåtal kommuner berört den i den för- sta rådslagsrundan. Vi vill dock understryka att regionförstoringen måste ses i ett större samman- hang tillsammans med Västra Götalandsregionen och flera Hallandskommuner. Vad vi inom GR in- ledningsvis kan göra är att så långt möjligt komma fram till ett gemensamt förhållningssätt till den och dess såväl positiva som negativa konsekvenser.

– 13 – Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling 1950 till 2000

Göteborgsregionens befolkning 1950 – 2000 Nuvarande medlemskommuner

1000000

900000

800000

700000

600000 Göteborgsregio totalt Göteborgsregionen 500000 Göteborg totalt Göteborg 400000 Kranskommun Kranskommunerna Antal invånare 300000

200000

100000

0 1950 55 60 65 70 75 80 85 90 95 2000 År

Göteborgsregionens tretton medemskommuner har idag tillsammans ca 865 000 invånare. Befolkningsutecklingen under de senaste femtio åren med dagens medlemskommuner och deras nuva- rande gränser framgår av vidstående diagram.

Göteborgsregionens befolkningsutveckling är i stort sett linjär från 1950 fram till sekelskiftet. Puckeln mellan 1960 och 1985 återspeglar de s k rekordåren och den därpå följande ”gröna vågen”. Miljon- programmets bostadsbyggande ledde till en mycket hög tillväxt åren 1960 till 1970. Därefter minskade bostadsbyggandet och omfördelades mellan Göteborg och kranskommunerna, Göteborgs befolkning mins- kade från 1970 till 1985 med ca 40 000 invånare medan kranskommunerna samtidigt ökade med cirka 75 000. Från mitten av 1980-talet ökade åter Göteborgs befolkning för att år 2000 i stort sett ligga på samma nivå som1970. Kranskommunernas ökning efter 1970 uppgår till ca 130 000 invånare.

Befolkningsförändring per femårsperiod 1950-2000 Nuvarande medlemskommuner 70000

60000

50000

40000

30000 G Göteborgsregionen t totalt 20000 G Göteborg 10000 K Kranskommunerna Antal invånare

0 1951- 1956- 1961- 1966- 1971- 1976- 1981- 1986- 1991- 1996- 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 -10000

-20000

-30000 Femårsperiod

– 14 – Framtida befolkningsutveckling

Faktisk och uppskattad befolkningsutveckling 1950 - 2015

1000000

900000

800000

700000

600000 Faktisk utveckling 500000 Uppskattad 400000 utveckling

Antal invånare 300000

200000

100000

0 1950 55 60 65 70 75 80 85 90 95 2000 505 10 2015 År

Någon officiell prognos för Göteborgsregionens fortsatta befolkningsutveckling finns inte. Mycket talar dock för att de senaste tio à femton årens tillväxt på knappt 1% per år kommer att fortsätta. Regionen kommer då att från 2003 till 2015 växa med ca 90 000 invånare upp till ca 955 000, se ovanstående diagram.

Under senare år har den demografiska utvecklingen med avseende på befolkningens åldersstruktur tillmätts allt större betydelse. Framför allt ses det ökande antalet äldre från 80 år och uppåt som pro- blematiskt eftersom detta är den för kommunerna mest kostnadskrävande åldersgruppen. I olika sammanhang har framskrivningar tagits fram som visar att denna åldersgrupp förväntas öka betydligt, kanske redan från år 2010, kanske något senare.

Vad kan – bör – vill vi göra?

En funktionell regions befolkningsstorlek är, en- Att diskutera ligt den kunskapsteori som kallas ”den nya eko- nomiska geografin”, av avgörande betydelse för dess ekonomiska utveckling. Regionens befolk- Är en årlig befolkningstillväxt på ning kan ökas dels genom inflyttning och födel- upp mot en procent en rimlig am- seöverskott, dels genom regionförstoring. bitionsnivå för regionens utveck- Regionförstoring tas upp längre fram. Här begrän- ling under de närmaste tio à fem- sas frågan om befolkningsstorleken till Göte- ton åren? borgsregionen och hur vi inom GR ser på utveck- lingen.

– 15 – Medborgarnas gränslöshet och kommunernas murar

Medborgarnas gränslöshet

Människorna i Sverige är idag i sitt vardagsliv form av utsläpp, buller, fysiska intrång mm. Rör- och under sin fritid långt rörligare än någonsin tidi- ligheten kan vidare leda till en viss rotlöshet och gare i modern tid. De är också mycket rörliga ifråga brist på förankring samtidigt som den också ger om bosättning. Den ökade rörligheten får sitt kan- möjligheter att knyta och upprätthålla kontakter. ske tydligaste uttryck i den allt mer omfattande pendlingen bostad Ð arbete. Av Göteborgsregionens En annan form av ökad rörlighet är s k boende- totalt ca 400 000 förvärvsarbetande år 2000 pend- karriärer, som ofta innebär flyttningar mellan kom- lade drygt 35 % ut ur sin muner. Ett idag vanligt bostadskommun Ð 17 % mönster är att unga som av Göteborgs förvärvsar- Av Göteborgs totalt ca vuxit upp i sina föräldrars betande och 58 % av 36 000 utpendlare år 2000 bostad, ofta ett småhus, kranskommunernas. Den hade 62 % sina mål inom Göte- som studerande flyttar till helt övervägande delen av borgsregionen. Ca 10 % hade lägenhet i regionens cen- pendlingen skedde mellan trala del. När de sedan bil- sina mål inom de mest närlig- kommuner inom regionen dar familj, vilket nu sker men under senare år har gande delarna av Västra Göta- allt senare i livet, flyttar det mer långväga pend- land och Halland. Resterande de ofta till ett småhus där landet ökat markant. närmare 30 % pendlade till öv- de bor åtminstone tills riga delar av landet eller till ut- barnen kommit upp i övre En liknande gränslöshet landet. tonåren. Många bor kvar råder vad avser handel. längre, andra flyttar till en Medborgarna gör i stor ut- centralt belägen lägenhet sträckning sina inköp av mat och andra s k daglig- i kommunen eller i Göteborg. De bor sedan kvar varor nära bostaden men för andra inköp är de be- där de valt att bo så länge de är verksamma och tydligt mer rörliga. Medborgarnas fritidsvanor präg- rörliga. Många bor kvar centralt så länge de kan, las också av gränslöshet. andra flyttar på äldre dar åter ut till ytterområden – för att komma nära sina barn eller för att bo nära Den ökade rörligheten har möjliggjorts av att naturen. Här måste dock understrykas att för många transportinfrastrukturen byggts ut och givit med- hushåll är flyttmönstret betydligt mer begränsat. borgarna möjligheter att friare välja bostad anpas- sad till deras livssituation. Rörligheten grundläggs Invånarnas flyttningar och olika faser i livet påver- i unga år, stärks under ungdomsåren och bibehålls kar den kommunala ekonomin på olika sätt. Fasen långt upp i åren. Viljan till, eller beroendet av, rör- med barn i förskole- och skolåldern innebär ofta lighet gäller därför även funktionshindrade och stora kommunala åtaganden, och på liknande sätt äldre. Detta betyder inte att rörligheten i sig är ett kan fasen som ”äldre-äldre” innebära att kommu- värde, den är ett medel för ett gott liv. nen behöver bidra med stora och kostnadskrävande insatser. De för kommunerna sannolikt mest att- Den ökade dagliga rörligheten är i mycket positiv raktiva medborgarna – de bästa skattebetalarna – för medborgarna även om den för många grupper är förvärvsarbetande i medelåldern och uppåt, vars kan innebära ett icke önskvärt rörelsetvång. Den barn står på egna ben. innebär dock samtidigt problem, främst i form av ökat trafikarbete och därmed ökade miljöproblem i

– 16 – Kommunernas murar

Samtidigt som medborgarna i sitt dagliga liv allt är behovet av särskilt boende för vissa etniska mi- mer frigör sig från administrativa gränser är lag- noriteter. Vi vill dock understryka att det finns stiftning och kommunernas service fortfarande i stor många områden där den enskilda kommunen är bäst utsträckning uppbyggd för ett samhälle där invå- lämpad för att på egen hand svara för servicen till narna inte i någon större utsträckning vare sig flyt- invånarna. Lokalkännedom och närhet är många tar eller pendlar över gånger de bästa förut- kommungränserna. Kom- sättningarna för en ly- munernas förmåga att ”En gång i världen överensstämde hörd, flexibel och möta medborgarnas för- nog också kommungränserna ofta kostnadseffektiv verk- ändrade levnadsmönster med de tekniska och kulturella grän- samhet. kommer till stor del att av- serna. Kommunen var en bygd, som göra vilken legitimitet de uppfattades som en enhet och ar- Bundenheten till den kommer att få hos befolk- betade som en sådan. Men detta egna kommunen för ningen. I förlängningen förhållande har, särskilt med de mo- viss typ av service kan har detta även en demo- derna transportmedlens utveckling, även leda till ökad kratiaspekt. miljöbelastning i form i många fall fullkomligt upphävts. av ökad trafik efter- Förutom beaktandet av Därmed uppstår behovet av en in- som den kommunala medborgarnas förändrade terkommunal reglering.” servicen kan ligga attityder finns även eko- Ur ett föredrag 1944 av Sune olämpligt i relation till nomiska aspekter på kom- Lindström, huvudansvarig för människornas dagliga munernas självförsörj- regionplan för Göteborg med resmönster. Inköp omgivningar 1940-1944. ning. Många kommuner med flera ärenden kan är helt enkelt för små för ofta uträttas på vägen att kunna tillgodose medborgarnas allt mer hem från arbetet medan kommunala serviceärenden diversifierade behov. Ett aktuellt exempel på detta kan tvinga många till omvägar.

Vad kan – bör – vill vi göra?

Kommunerna har sedan länge följt kommunallag- har kvar ansvaret för att servicen kommer till stånd ens påbud att de ska svara för ”sina angelägenhe- men samarbetar om genomförandet. Ett exempel ter”. De har därför inom sina gränser erbjudit den på detta är gymnasieskolan. Frågan om fler kom- service de enligt lagen ålagts leverera. Inom vissa munala murar kan rivas och ersättas av utökad områden har GR:s medlemskommuner skapat regional samverkan tas upp på flera håll i följande praktiska lösningar där de enskilda kommunerna diskussionsunderlag.

– 17 – Social struktur

Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan

Av den första rådslagsrundan framgår att regio- För att förbättra den sociala strukturen framför- nens sociala struktur och dess geografiska pola- des främst följande förslag och synpunkter: risering, av flertalet kommuner ses som en av de viktigaste regionala frågorna. Med den sociala ¥ Utveckla ett bostadsbyggande som minskar strukturen och dess polarisering avses dels invå- klyftorna och motverkar segregation samti- narnas fördelning på olika kategorier med olika digt som det erbjuder en god närmiljö. Bygg levnadsvillkor och förutsättningar, dels skillna- ”billiga” bostäder med hyresrätt. den i fördelning mellan regionens olika delar. ¥ Erbjuda bra utbildning som motverkar Mycket koncentreras idag kring den etniska di- främlingsskap. mensionen, dvs kring problematiken med inte- ¥ Integrera invandrare i samhället genom gration av invandrare och omställningen till ett validering och genom att ta vara på de äldre flerkulturellt samhälle. Härmed tenderar andra invandrarnas egna kunskaper och erfarenhe- klyftor att komma i skymundan som högavlönade ter. Vidare måste det gemensamma ansvaret – lågavlönade, högutbildade – lågutbildade m fl. för och samarbetet kring integrations- Till den sociala strukturen hör även medborgar- problematiken stärkas. nas åldersfördelning, fördelning på olika hushålls- ¥ Öka det ”politiska” engagemanget hos de storlekar mm även om det härvidlag inte rör sig ”vanliga medborgarna”. om ”klyftor” på samma sätt som för övriga välfärdskriterier.

I den första rådslagsrundan uttryckte många kom- De direkt påtagligt negativa konsekvenserna av muner tydligt att de sociala klyftorna och deras den sociala segregationen och dess polarisering geografiska polarisering är orimliga och att de i form av ökat utanförskap och ökad brottslig- begränsar regionens utveckling. De underströk het togs upp i flera rådslag. Härvidlag under- samtidigt att klyftorna – även om de tydligast ströks främst vikten av att utveckla socialt och kommer till uttryck i Göteborg – är en regional polisiärt samarbete kring ungdomsfrågor samt fråga där alla kommuner är berörda och medan- att brottsförebyggande åtgärder för ökad trygg- svariga. Stor oro framfördes vidare över deras het är viktigare än fler poliser. konsekvenser i form av ökat utanförskap, ökad brottslighet, otrygghet etc. En annan direkt och påtaglig negativ social as- pekt som i korthet togs upp i rådslagen är den ökade ohälsan. Friskvård och goda möjlighe- ter till rekreation lyftes fram som viktiga fak- torer för att stärka folkhälsan.

Huvudområde 1

– 18 – Segregeringen och dess geografiska polarisering

Situationen idag

I diagrammen på följande uppslag illustreras den satta. Flertalet kranskommuner ligger kring eller sociala polariseringen för ett antal välfärdsaspekter. under regiongenomsnittet för alla dessa välfärds- De 33 regiondelarna, dvs de 21 stadsdelarna i Gö- kriterier. Denna polarisering gäller även för flera teborg och de 12 kranskommunerna, har i diagram- andra välfärdskriterier som socialbidragsberoende, men grupperats med hänsyn till befolkningens valdeltagande och andel invånare som inte är till- välfärdsnivå. De regiondelar där befolkningen har gängliga på arbetsmarknaden. störst behov av samhällsstöd och där utbildnings- och inkomstnivåerna är lägst, återfinns längst upp Göteborgs centrala stadsdelar uppvisar några spe- till höger i diagrammen. Längst upp till vänster finns ciella särdrag. Andelen högutbildade är här mycket de vars behov av samhällsstöd är minst. Den gula hög, samtidigt som arbetslösheten ligger över ge- cirkeln i mitten visar regiongenomsnittet med in- nomsnittet. Inkomstnivån är genomsnittlig och dex 100. utbildningsnivån mycket hög. Vad som inte direkt kan utläsas är att ca 35% av regionens högutbildade I det första diagrammet, där principen bakom år 2000 bodde i Göteborgs fem mest centrala stads- grupperingen av regiondelarna tydligt framgår, vi- delar, med totalt sett endast 20 % av befolkningen. sas situationen i fråga om medelinkomst och ohälsotal. Av diagrammet framgår att medelinkom- Diagrammet som illustrerar ohälsotalen för ung- sten ligger betydligt över snittet i Göteborgs kust- domar skiljer sig markant från de övriga. Något nära stadsdelarna med i huvudsak småhus. I flerta- strukturellt mönster kan inte utläsas. Ohälsotalen let av Göteborgs stadsdelar från 60- och 70-talen är höga dels i flera områden som i fråga om övriga som främst innehåller flerbostadshus, ligger medel- välfärdskriterier uppvisar klart positiva värden, dels inkomsten betydligt under snittet. I centrala Göte- inom några av Göteborgs även i övrigt resurssvaga borg samt flertalet kranskommuner ligger inkom- stadsdelar. De lägsta ohälsotalen uppvisar Göte- sten kring snittet. Medelinkomsten i Älvsborg är borgs mest centrala stadsdelar. mer än dubbelt så hög som den i Bergsjön. Spindeldiagrammen visar situationen kring år 2000. Polariseringen av ohälsotalen är i stort den mot- Regiongenomsnittet för de olika aspekterna har satta. Ohälsotalen är låga i stadsdelar som Askim ändrats något under de fyra år som gått. Huvud- och Älvsborg medan de är höga i Göteborgs nord- syftet med diagrammen är dock inte att visa den östra stadsdelar. I centrala Göteborg och flertalet aktuella situationen för t ex arbetslösheten idag. kranskommuner ligger ohälsotalen något under Syftet är att illustrera polariseringen. genomsnittet för regionen. Ohälsotalen i Bergsjön är fyra gånger så höga som de i Älvsborg och Askim och dubbelt så höga som de i flertalet krans- Utvecklingstendenser kommuner. Den sociala polariseringen varierar något med kon- junkturerna. Tidigare jämförelser mellan data från I de tre övriga diagrammen redovisas polariseringen olika år visar att under goda tider, då arbetslöshe- i fråga om arbetslöshet, högre utbildning samt ten och socialbidragsberoendet totalt sett minskat, ohälsotal för ungdomar. Bortsett från ohälsotalen ökar polariseringen mellan regiondelarna. Detta för ungdomar återspeglar samtliga diagram en tyd- tyder på ett strukturellt betingat mönster. lig polarisering, dock med vissa specifika avvikel- ser. I Göteborgs stora ytterstadsdelar med i huvud- Andelen högutbildade boende i centrala Göteborg sak flerbostadshus är ohälsotalen höga, arbetslös- har sakta ökat. Under slutet av 90-talet ökade an- heten stor, andelen högutbildade låg och medelin- delen högutbildade även i flera av Göteborgs halv- komsten liten. I Göteborgs kustnära och av små- centrala områden som Lundby, Kortedala och hus dominerade stadsdelar är situationen den mot- Högsbo.

– 19 – De olika regiondelarna, dvs stadsdelarna i Göteborg och kranskommunerna, har grupperats med hänsyn till befolkningens välfärdsnivå. Den gula cirkeln i mitten visar regiongenomsnittet med index 100.

RIKET Älvsborg 200 Bergsjön Regiondelar med Askim Gunnared Regiondelar med 175 - litet behov av Styrsö Lärjedalen - stort behov av samhällsstöd Torslanda 150 Biskopsgården samhällsstöd - stora resurser vad Örgryte 125 Kortedala - små resurser vad avser utbildning 100 avser utbildning Härlanda Frölunda och inkomst och inkomst 75

Centrum 50 Lundby

Medelinkomst 25 Linnéstaden Backa Ohälsotal 0 Majorna Högsbo

Stenungsund Lilla Edet

Kungsbacka Ale Härryda Kärra-Rödbo Alingsås Tynnered Öckerö Tuve-Säve Tjörn Mölndal Lerum Kungälv Partille

Polariseringen vad avser medelinkomst och ohälsotal Medelinkomsten avser befolkningen över 16 år. Regiongenomsnitt var år 1998 162 100 kr/person. Med ohälsotal avses det totala antalet dagar som de sjukförsäkrade har någon form av ersättning. Regiongenomsnittet för befolkningen 16-64 år var år 1999 49 dagar.

280

256 RIKET Älvsborg 200 Bergsjön 226 248 Askim Gunnared Styrsö 175 Lärjedalen Regiondelar med Regiondelar med Torslanda 150 Biskopsgården - stort behov av - litet behov av 125 Kortedala samhällsstöd samhällsstöd Örgryte 100 - små resurser vad - stora resurser vad Härlanda Frölunda 75 avser utbildning avser utbildning och inkomst och inkomst Centrum 50 Lundby 25 Linnéstaden Backa 0 Majorna Högsbo

Stenungsund Lilla Edet

Kungsbacka Ale Härryda Kärra-Rödbo Alingsås Tynnered Öckerö Tuve-Säve Tjörn Mölndal Lerum Kungälv Partille

Polariseringen vad avser arbetslöshet Öppet arbetslösa och i program 16-64 år. Regiongenomsnitt år 2000: 5,4 %

– 20 – Regiondelar med RIKET Regiondelar med - litet behov av Älvsborg 200 Bergsjön - stort behov av Askim Gunnared samhällsstöd Styrsö 175 Lärjedalen samhällsstöd - stora resurser vad Torslanda 150 Biskopsgården - små resurser vad avser utbildning avser utbildning Örgryte 125 Kortedala och inkomst 100 och inkomst Härlanda Frölunda 75

Centrum 50 Lundby

25 Linnéstaden Backa 0 Majorna Högsbo

Stenungsund Lilla Edet

Kungsbacka Ale Härryda Kärra-Rödbo Alingsås Tynnered Öckerö Tuve-Säve Tjörn Mölndal Lerum Kungälv Partille

Polariseringen vad avser högutbildade med minst 3 års eftergymnasial utbildning Antalet invånare med minst tre års eftergymnasial utbildning utgjorde år 2000 ca 19 % av befolkningen i åldern 25 – 64 år.

Regiondelar med RIKET Regiondelar med - litet behov av Älvsborg 200 Bergsjön - stort behov av Askim Gunnared samhällsstöd Styrsö 175 Lärjedalen samhällsstöd - stora resurser vad Torslanda 150 Biskopsgården - små resurser vad avser utbildning avser utbildning Örgryte 125 Kortedala och inkomst 100 och inkomst Härlanda Frölunda 75

Centrum 50 Lundby

Linnéstaden 25 Backa 0 Majorna Högsbo

Stenungsund Lilla Edet

Kungsbacka Ale Härryda Kärra-Rödbo Alingsås Tynnered Öckerö Tuve-Säve Tjörn Mölndal Lerum Kungälv Partille

Polariseringen vad avser ohälsotal för ungdomar 16 – 29 år Med ohälsotal avses det totala antalet dagar som de sjukförsäkrade har någon form av ersättning. Regiongenomsnitt år 1999: 21,9 dagar/år

– 21 – Åldersstrukturen

Även åldersstrukturen är en del av den sociala åldersgrupper fördelade sig i regionen – barn och strukturen och är av stor betydelse för samhällets yngre tonåringar 6 till 15 år samt äldre över 80 år. åtagande i fråga om service av olika slag. I Den förra gruppen omfattade år 2000 totalt nedanstående diagram illustreras hur två viktiga närmare 13 % av regionens befolkning, den senare gruppen något över 4 %.

Regiondelar med RIKET Regiondelar med Älvsborg 200 Bergsjön - stort behov av - litet behov av Askim Gunnared 175 samhällsstöd samhällsstöd Styrsö Lärjedalen - små resurser vad - stora resurser vad Torslanda 150 Biskopsgården avser utbildning avser utbildning 125 Örgryte Kortedala och inkomst och inkomst 100 Härlanda Frölunda 75

Centrum 50 Lundby Äldre 80år 25 och mer Linnéstaden Backa 0 Barn och Majorna Högsbo yngre tonåringar Stenungsund Lilla Edet 6 till 16 år Kungsbacka Ale Härryda Kärra-Rödbo Alingsås Tynnered Öckerö Tuve-Säve Tjörn Mölndal Lerum Kungälv Partille

Polariseringar vad avser åldersgrupperna 6 till 16 år respektive 80 år och äldre Åldersgruppen 6- 16 år omfattade år 2000 ca 13 % av regionens befolkning. Åldersgruppen 80 år och äldre omfattade år 2000 ca 4,5 %.

– 22 – Vad kan – bör – vill vi göra?

Åtgärder inom övriga huvud- Samband medborgarkraft – områden konkurrenskraft För att förbättra den sociala strukturen i stort En annan och viktig aspekt, som med denna dis- måste de sociala klyftorna minskas, segrega- position inte heller får det utrymme den förtjä- tionen motverkas, den generella välfärdsnivån nar, är sambandet mellan medborgarkraften och höjas och outnyttjade mänskliga resurser tas de två andra dimensionerna av hållbar utveck- tillvara. För att minska den regionala polari- ling. Vi har inledningsvis pekat ut medborgar- seringen bör skillnaderna i levnadsvillkor mel- kraften, i betydelsen ”det goda livet”, som det lan regionens olika delar – stadsdelarna i Gö- övergripande målet för regionens utveckling. teborg och kranskommunerna – utjämnas. Konkurrenskraften blir då medlet och bärkraften Detta bör dock ske med beaktande av de olika ramen. Detta är dock en förenkling. Medborgar- delarnas specifika förutsättningar och kvalitéer. kraften i betydelsen humankapital och socialt kapital är idag såväl ett mål som ett medel. I vår Utöver redovisningen av dagens situation och tidigare ”Inbjudan till rådslag” underströk vi några utvecklingstendenser redovisar vi i detta medborgarkraftens betydelse för de två andra di- diskussionsunderlag inget nytt grundläggande mensionerna av hållbar utveckling med bl a föl- material kring den sociala polariseringen och jande ord: dess betydelse för regionens utveckling. I stäl- ”Engagerade och kunniga medborgare som kän- let lyfter vi så långt möjligt in de sociala as- ner trygghet och mening i tillvaron samt delak- pekterna i de övriga diskussionsfrågorna. Sam- tighet i samhället är en förutsättning för såväl bandet mellan den sociala polariseringen och ett konkurrenskraftigt näringsliv som en lång- bostadsutbudet tas upp dels i avsnittet om den siktig miljömässig bärkraft. Trygga och anstän- fysiska strukturen, dels i avsnittet om bostads- diga samhällen med små klassklyftor, låg kri- byggandet. Kollektivtrafikens betydelse för de minalitet och med människor som litar på var- svagare gruppernas möjlighet att tillgodose sina andra och vågar gå ut efter mörkrets inbrott, är resbehov tas upp dels i samband med den fy- traditionella nordiska värden som kan bli unika siska strukturen, dels i avsnittet om kollektiv- konkurrensfaktorer i en globaliserad värld.” trafik. Utbildningens betydelse för att förbättra situationen tas upp i avsnittet om utbildning. Vikten av ett socialt väl fungerande samhälle med aktiva och kunniga medarbetare under- Avsnitten ”Medborgarnas gränslöshet och stryks även i flera internationella sammanhang, kommunernas murar” samt ”Bostadsbyggan- inte minst i den s k Lissabonöverenskommelsen det”, tar upp olika aspekter på medlems- från år 2000, där EU:s stats- och regeringschefer kommunernas samverkan kring social service satte som mål att medlemsländerna inom en tio- av olika slag. årsperiod skulle skapa ”världens mest konkur- renskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade Individinriktade åtgärder ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och Med denna disposition berörs dock vissa vik- en högre grad av social sammanhållning”. tiga åtgärder, främst på individnivå, endast kort- fattat och selektivt. Vi hänvisar därför till den Ett annat och intressant exempel är den analys tidigare ”Inbjudan till rådslag”. Som underlag som Zürich Cantonal Bank gjort av 30 OECD- för en diskussion kring åtgärder för att ge indi- länder. Banken hävdar att investerare idag till- viderna möjlighet att växa och själva kunna ta mäter sociala och ekologiska faktorer allt större kontroll över sin livssituation redovisas där ett betydelse vid företagsetableringar. I bankens antal frågeställningar. Individinriktade insatser rangordning av de 30 OECD-länderna kommer av olika slag görs såväl i Göteborgs ytter- Sverige på första plats vad avser social hållbar- områden som i kranskommunerna och het och på andra plats vad avser ekologisk. medlemskommunerna har därför mycket att lära av varandra.

– 23 – Fysisk struktur

Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan

Av den första rådslagsrundan framgår att regio- I detta avsnitt redovisas inledningsvis några nens fysiska struktur, dvs dess bebyggelse för betydelsefulla samband mellan de tre bostäder, verksamheter, handel och annan ser- hållbarhetsdimensionerna och olika fysiska as- vice samt trafikleder och grönområden, är av pekter. Av denna redovisning framstår ett be- stor betydelse för regionens långsiktiga utveck- gränsat antal fysiska aspekter som speciellt ling. Några exempel på sakområden där den viktiga för flera av dimensionerna. Som un- fysiska strukturen särskilt lyfts fram är den so- derlag för en fördjupad diskussion redovisas ciala strukturen, kollektivtrafiken, bostadsbyg- för dessa aspekter dels dagens situation, dels i gandet, handel samt tillgången till natur och vissa fall utvecklingstendenser. rekreation. Den fysiska strukturen påverkar – på olika sätt och inte utan motsättningar – alla de tre hållbarhetsdimensionerna medborgar- kraft, konkurrenskraft och bärkraft.

De tre hållbarhetsdimensionerna Medborgarkraft

För medborgarkraften och en regions sociala struktur bedöms följande aspekter på den fy- siska strukturen vara av särskild betydelse:

Polariseringen vad avser bostadsformer. Transportsystemet. Skillnaderna mellan olika I alla regioner och städer finns tydliga sam- medborgargruppers resmöjligheter – framför allt band mellan bostadsstrukturen och den sociala tidsmässigt – för att arbeta, upprätthålla goda strukturen. Resursstarka medborgare kan fritt sociala kontakter, utföra vardagslivets bestyr välja mellan olika slags bostäder och bostads- samt på ett berikande sätt utnyttja sin fria tid är miljöer medan de resurssvaga har mycket små stor. För dem som har tillgång till bil är i stort möjligheter. En geografisk polarisering av våra hela regionen lätt tillgänglig inom rimliga resti- städer vad avser boendet har funnits i alla ti- der. De som är hänvisade till kollektivtrafiken der, inte minst i Göteborg och Göteborgsregio- får däremot överlag ägna betydligt mer tid för nen. Från att tidigare varit relativt småskalig att nå mål på större avstånd från bostaden. ökade den dock under perioden 1960 till 1980 då 60 % av regionens nuvarande bostadsbe- En ur alla aspekter god levnadsmiljö vad avser stånd tillkom. Denna tid inleddes med tillgång till service, rekreation, frisk luft mm är storskaligt bostadsbyggande med i huvudsak en tredje grundläggande förutsättning för män- flerfamiljshus och avslutades med i huvudsak niskors levnadsbetingelser. småhusbyggande.

Huvudområde 2

– 24 – Konkurrenskraft

I den tidigare ”Inbjudan till rådslag” lyfts två tillgång till lämplig mark och passande loka- aspekter på den fysiska strukturen fram som ler för ett differentierat näringsliv är andra speciellt betydelsefulla för konkurrenskraften. viktiga förutsättningarna för näringslivets ut- veckling. En god levnadsmiljö som förutsättning för att människor ska välja att leva och verka i regio- I denna inbjudan till fortsatta rådslag vill vi nen. För de välutbildade, som i det post- lyfta fram ytterligare två aspekter som av industriella samhället allt mer framhålls som ekonomer bedöms vara väsentliga för utveck- den viktigaste produktivkraften, står i stort sett lingen. Den ena är regionens befolknings- hela världen öppen som verksamhetsfält. För storlek och den andra regionens täthet vad att få dem som utbildas här att stanna kvar och avser främst arbetsplatser men även boende. samtidigt attrahera kunniga människor från Region står här för den funktionella regio- andra håll, måste Göteborgsregionen erbjuda nen, dvs Göteborgs lokala arbetsmarknad. en ur alla aspekter god levnadsmiljö. En att- Diskussionsunderlag kring Göteborgs- raktiv levnadsmiljö innebär goda bostäder, regionens befolkningsutveckling har redovi- goda utbildningsmöjligheter, rikt service- och sats tidigare. Frågan om regionförstoring tas kulturutbud, tillgång till hav, sjöar och andra upp längre fram. rekreationsområden, frisk luft, frihet från bul- ler osv . I en attraktiv levnadsmiljö måste även En regions täthet är, vid sidan av befolknings- inbegripas sociala förhållanden som relationer storleken, av stor betydelse för den ekono- mellan människor samt trygghet, säkerhet mm. miska utvecklingen. I första hand är regio- Även om dessa aspekter inte främst hör hemma nens storlek avgörande för den samlade spe- under rubriken fysisk struktur så påverkas de i cialisering och mångfald som kan nås på en hög grad av dem. Den goda levnadsmiljön får lokal arbetsmarknad. Förutsättningarna att ut- därför inte vara ett privilegium för vissa med- nyttja den stora marknadens fördelar förstärks borgargrupper. Den måste gälla alla. av en koncentration in mot regionens kärna av framför allt arbetsplatser. Koncentration Goda och robusta kommunikationer såväl och täthet bedöms således ge långsiktigt för- lokalt som nationellt och internationellt samt stärkta förutsättningar för uthållig ekonomisk utveckling i stora regioner.

Bärkraft

Det finns idag stor och bred kunskap om den vecklingen måste kompletteras av minskat re- fysiska strukturens betydelse för hållbar utveck- sande. Härvidlag är, vid sidan av medborgarnas ling. Främst gäller detta biltrafikens negativa livsstil och attityder, den fysiska strukturen av stor sidor, dvs energianvändning och miljöpåverkan betydelse. Även ökad användning av IT kan vara i form av utsläpp av ämnen som påverkar kli- ett sätt att minska resandet. matet, skadar människors hälsa, leder till över- gödning osv. Biltrafiken svarar idag för de största Den fysiska strukturens betydelse för resandet har utsläppen till luft av hälsovådliga och försurande analyserats av flera olika forskningsinstitutioner. ämnen samt för ca en tredjedel av de klimat- En generell slutsats är att större tätorters befolk- påverkande. Medan utsläppen från industri och ningstäthet är av stor betydelse för energianvänd- bostäder minskar så ökar de från trafiken. För ningen inom transportsektorn och därmed för biltrafiken finns stora tekniska förbättrings- transporternas miljöpåverkan. En annan slutsats potentialer att minska vissa utsläpp. För att uppnå är att en region, vars största tätort, dvs kärna, kom- de nationella miljömålen anser dock flertalet pletteras av många små tätorter och utspridd be- sakkunniga inom myndigheter och forskar- byggelse, är mer transportkrävande än en vars världen att den fordons- och bränsletekniska ut- kärna kompletteras av färre men större tätorter. Begreppet tätort definieras i faktaruta.

– 25 – Faktaruta – tätorter

Stenungsund

Alingsås

Kungälv

Göteborg Lerum

Mölnlycke

Lindome

Kungsbacka

0 5 10

Kilometer

Större tätorter i göteborgsregionen

Med tätort avses i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån, SCB, ett bebyggt område med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Tätorter tar inte slut vid läns- eller kommungränser. Göteborgs tätort omfattar mark inom tre kommuner: Göteborg, Mölndal, Partille. Övriga områden definieras som glesbygd, även om detta begrepp inom ett storstads- område som Göteborgsregionen kan ifrågasättas. Till ytan utgörs Göteborgregionen rent statistiskt av 89 % glesbygd och 11 % tätort. Befolkningsmässigt är fördelningen i stort den motsatta med 91 % av befolkningen inom tätorter och 9 % inom glesbygd.

Göteborgs tätortsstruktur framgår av kartan och kan i korthet beskrivas enligt föl- jande:

• Göteborgs tätort är regionens i särklass största med sina ca 496 000 invånare eller närmare 60 % av regionens befolkning.

• Nio tätorter – Alingsås, Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Mölnlycke, Lindome och Stenungsund – har mellan 10 000 och 23 000 invånare vardera. I dessa tätorter bor sammantaget ca 100 000 invånare.

• Resterande tätortsbefolkning, sammanlagt ca 175 000 invånare, fördelas på 115 tätorter varav flertalet med mindre än 1000 invånare.

– 26 – Faktaruta – decentraliserad koncentration

Decentraliserad koncentration bygger på följande grundläggande idéer:

• Service, handel och personalintensiva arbetsplatser samt även bostäder koncentreras till knutpunkter i kollektivtrafiksystemet. Dessa knutpunkter blir då en form av lokala eller i vissa fall regionala kärnor som i viss utsträckning kan avlasta en regions ”huvud- kärna”.

• De kompletterande kärnorna bör erbjuda arbetande, boende, och besökande stimule- rande och upplevelserika miljöer såväl socialt och kulturellt som visuellt. Detta innebär att driften eller behovet att söka sig till en regions huvudkärna för stimulans, upplevel- ser, handel mm minskar.

• Inom de mindre kärnorna kan människor röra sig till fots eller med cykel. Mellan de olika kärnorna erbjuds snabba och bekväma kollektivtrafikförbindelser.

ecen traliserad koncent rat ion ecent raliserad otsatsen till är huvudkärnan, cit y, oncentration i form av ett ecent raliserad omplet t eras av arbet splats- ätverk där en tät kompakt oncent rat ion i form av ch servicekoncent rat ioner i entral tätort kompletteras n utspridd strukt ur med v medelstora tätorter med ånga små och relativt nslut ning till knut punkter. ög bebyggelsetäthet. lesa tät or ter vståndet mellan den rupperade kring en gles ent rala tät or ten och de ominerande kärna. vriga bör vara 3 till 5 mil.

Decentraliserad koncentration och Decentraliserad koncen- dess motsats på regional nivå tration på tätortsnivå

– 27 – Ett begrepp som ofta förts fram i strategier för bas av fysiska och psykiska besvär, ökar att minska transportarbetet i städer och regio- koncentrationsförmågan och gör att sjukdomar ner är ”decentraliserad koncentration”. Decen- läker snabbare. Barn som vistas mycket ute i traliserad koncentration innebär, något förenk- naturen utvecklas motoriskt snabbare och är lat, en nätverksstruktur där personalintensiva friskare än barn som mest vistas inomhus. Fy- arbetsplatser och servicefunktioner, samt i viss sisk inaktivitet är idag en av de största utsträckning även bostäder, koncentreras till ett riskfaktorerna för ohälsa och tidig död. När- begränsat antal viktiga knutpunkter i en regions miljön har en avgörande betydelse för om män- eller en stor tätorts kollektivtrafiknät. Se vid- niskor är fysiskt aktiva och vistas ute. Närhet stående faktaruta. För att främja en ekologiskt till grönområden kan därmed sägas vara direkt hållbar utveckling bör en struktur med decen- positivt för hälsan. traliserad koncentration eftersträvas. Personal- intensiva verksamheter bör lokaliseras till re- Vid sidan av att ta till vara och utveckla grön- gionens huvudkärna och till viktiga knut- strukturens sociala värden måste vi även sträva punkter, bostäder till knutpunkter och längs mot att uppfylla det nationella miljömålet bio- kollektivtrafikstråken mellan dem. Även detalj- logisk mångfald. Vi har en skyldighet att be- handeln bör lokaliseras efter liknande princi- vara växt- och djurarter, variationsrikedom och per. skönhet i vår natur. Naturens mångfald – i form av ekosystem, arter och gener – är ett värde som Den tätortsnära naturen har stor betydelse för vi bör upprätthålla för framtida generationers såväl bärkraften som medborgarkraften. Dess handlingsfrihet. Också i våra tätortsnära natur- värde som omistlig del av levnadsmiljön har områden finns inslag med rikt eller särpräglat understrukits ovan i samband med medborgar- växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden kraften. Vardagsnära natur är också viktig för ger storstadsinvånarna ett mervärde vid vistelse folkhälsan och människors välbefinnande. Kon- i naturen. takt med naturområden minskar risken att drab-

Viktiga strukturfrågor ur ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling

Med utgångspunkt från ovan redovisade faktorer av betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling, vill vi här framför allt lyfta fram följande strukturaspekter för fördjupad diskussion:

¥ Regionens geografiska polarisering vad ¥ Begreppet attraktiv levnadsmiljö avser bostadsformer och den med denna betraktad ur såväl ett övergripande samvarierande sociala segregationen. kollektivt perspektiv som inriktad mot den enskildes boendemiljö. Till denna ¥ Regionens täthet i fråga om såväl bostäder fråga hör inte minst tillgången till som arbetsplatser och dess betydelse för grönområden, sjöar, kust och hav och såväl bärkraft som konkurrenskraft och dess betydelse för levnadsmiljön. medborgarkraft. Även tätortsstrukturen är härvidlag viktig att belysa.

– 28 – Polariseringen av bostäder

Situationen idag I nedanstående diagram illustreras den regionala De regiondelar som domineras av flerbostadshus polariseringen vad avser hustyper. Av diagrammet svarar även för den helt övervägande delen av bo- framgår tydligt att centrala Göteborg samt Göte- städer med hyresrätt eller bostadsrätt. Vidare är an- borgs nordöstra stadsdelar helt domineras av fler- delen små lägenheter, mindre än 3 rum och kök, bostadshus medan flertalet kranskommuner samt betydligt högre än i genomsnittet i dessa delar. stadsdelarna Askim, Älvsborg, Torslanda och Omvänt gäller att andelen lägenheter större än 3 Styrsö domineras av småhus. De enda regiondelar rum och kök ligger långt över genomsnittet i de med relativt balanserad sammansättning är Partille, regiondelar som domineras av småhus. Mölndal, Kärra-Rödbo, Tuve-Säve, Tynnered och Lärjedalen.

Regiondelar med RIKET Älvsborg 200 Bergsjön Regiondelar med - litet behov av Askim Gunnared 175 - stort behov av samhällsstöd Styrsö Lärjedalen 150 samhällsstöd - stora resurser vad Torslanda Biskopsgården - små resurser vad avser utbildning Örgryte 125 Kortedala avser utbildning och inkomst 100 Härlanda Frölunda 75 och inkomst

Centrum 50 Lundby

Flerbostadshus Ð 61 % 25 Linnéstaden Backa 0 Majorna Högsbo

Stenungsund Lilla Edet

Kungsbacka Ale Småhus Ð 39 % Härryda Kärra-Rödbo Alingsås Tynnered Öckerö Tuve-Säve Tjörn Mölndal Lerum Kungälv Partille

Den regionala polariseringen vad avser hustyper år 2000 Av regionens bostadsbestånd bestod år 2000 61 % av flerbostadshus och 39 % av småhus.

Utvecklingstendenser Samband bostadspolarisering – social struktur Fördelningen mellan bostadstyper har i stort sett inte förändrats efter 1990. Bostadsbyggandet var Spindeldiagram över den sociala strukturen har re- under hela nittiotalet lågt och även om det, fram- dovisats ovan under rubriken Social struktur. En för allt efter 1993, till stor del inriktades mot små- jämförelse mellan dessa diagram och ovanstående hus, har det inte förändrat hustypsfördelningen mer diagram över polariseringen av hustyper visar att än marginellt. Däremot har fördelningen av fler- den sociala polariseringen återspeglar region– bostadshusen på hyresrätt och bostadsrätt föränd- delarnas bostadsbestånd i kombination med deras rats. Allt fler hyresrätter omvandlas till bostads- läge i regionen. rätter, framför allt i Göteborgs centrala stadsdelar.

– 29 – ¥ I termer av ekonomisk skillnad framstår nordost. Även i övrigt finns vissa skillnader Göteborgs nordöstra stadsdelar och Göteborgs men de är jämförelsevis små. En slutsats av kustnära stadsdelar som regionens motpoler. detta är att centralt belägna bostäder är attrak- Dessa regiondelar är också varandras motpoler tiva för högutbildade. i fråga om boendeformer och boendemiljö. Skillnaderna i övrigt, mellan de olika En ytterligare slutsats av spindeldiagrammen är att kranskommunerna och mellan kranskommuÐ regionens centrala delar samt de mest centrala kust- nerna och Göteborgs centrala delar, är små nära områdena framstår som mest attraktiva för dem trots att bostadsbestånden är markant olika. som i stort sett fritt kan välja bostad. Förklaringen till detta måste vara att såväl lägenheter i centrala Göteborg som småhus i Bostadsstrukturen förklarar även andra skillnader kranskommunerna är attraktiva boendeformer i den sociala strukturen, som dock inte har vare sig men på olika sätt och för olika hushålls- ekonomisk eller utbildningsmässig grund. Barn- kategorier. familjernas andel av befolkningen ligger över ge- nomsnittet i de områden som domineras av små- ¥ I termer av utbildningsmässig skillnad fram- hus. Andelen äldre ligger över genomsnittet i fram- står Göteborgs centrala stadsdelar tillsammans för allt regiondelar med stora inslag av äldre be- med några av Göteborgs kustnära stadsdelar byggelse med stor andel små lägenheter. som motpoler till framför allt Göteborgs nordöstra stadsdelar och kranskommunerna i Regionens täthet och tätortsstruktur Att på ett meningsfullt sätt beräkna en regions tät- bebyggda områden som ingår i regionen. Täthets- het är svårt, eftersom antalet invånare per ytenhet begreppet har därför sin största betydelse räknat på till helt övervägande del avgörs av hur stora glest tätortsnivå. Se faktaruta.

Situationen idag En jämförelse mellan landets tre största tätorter är belysande.

Tätort Areal i Invånare Inv/km2 Arbets- Arbetspl. hektar platser /km2 Göteborg 19 880 495 850 2 495 281 750 1 415 Stockholm 37 525 1 212 200 3 230 718 600 1 915 Malmö 6 935 248 500 3 585 128 800 1 860

Av tabellen framgår att Göteborgs tätort, som om- finns betydligt större extensivt utnyttjade områden fattar den sammanhängande stadsbygden i Göte- för industri, terminaler och andra tekniska anlägg- borg, Mölndal och Partille, är avsevärt glesare än ningar. såväl Malmös som Stockholms. Detta gäller såväl både befolkning som arbetsplatser. Om Göteborgs Göteborgsregionens fysiska struktur kan i sin hel- tätort skulle ha samma täthet som Stockholms het karakteriseras som gles och utspridd där Göte- skulle det inom nuvarande tätortsgräns rymmas yt- borgs jämförelsevis glesa tätort med närmare 60 % terligare ca 145 000 invånare samt därtill ytterli- av regionens befolkning omges av ca 120 mindre gare ca 100 000 arbetsplatser. 145 000 invånare tätorter. Strukturen i regionen är med andra ord motsvarar i stort sett den sammanlagda befolk- närmast den motsatta till decentraliserad koncen- ningen i Borås, Halmstads och Skövdes tätorter. tration. 100000 arbetsplatser motsvarar det sammanlagda antalet arbetsplatser i tätorterna Borås, Halmstad, Göteborgsregionens glesa bebyggelsestruktur be- Skövde och Varberg. döms vara en av de faktorer som ligger bakom kollektivtrafikens jämförelsevis mycket låga andel Skillnaden i täthet mellan Stockholm och Göteborg av resandet i regionen. beror till stor del på att det inom Göteborgs tätort – 30 – Utvecklingstendenser

1970 hade Göteborgs tätort nästan samma har tätheten sakta ökat. Andelen av regionens be- befolkningstäthet som Stockholm har idag. Mellan folkning som bor i Göteborgs tätort har sedan 1985 åren 1970 och 1985 skedde en markant utglesning. legat relativt konstant kring 60%. Befolkningen på Genom att hushållen dels blev mindre, dels fick landsbygd och i tätorter med mindre än 5 000 invå- tillgång till allt modernare och större bostäder, mins- nare har samtidigt legat kring 20 %. kade antalet invånare per km2 med 20 %. Därefter

Attraktiv levnadsmiljö

Begreppet attraktiv levnadsmiljö är mycket brett förenklat kan också sägas att Göteborg, och på ett och värderas olika av olika individer och hushåll. annat sätt Alingsås, idag är ensamma om att erbjuda Begreppet innefattar dels naturaspekter som tillgång stadsboende, medan kranskommunerna i övrigt till grönska och vatten, utsikt och frisk luft, dels främst erbjuder småhusboende nära naturen. Till- mer sociala värderingsfaktorer som närhet till ar- sammans erbjuder de olika regiondelarna ett brett bete, kultur, nöjen och en tät och livfull stadsmiljö. utbud av olika boendemiljöer. Så länge detta inte Tillgång till boendeservice i form av barntillsyn, leder till social polarisering och segregation utan skolor etc är också mycket viktig. Här tas främst möjliggör frivilliga och relativt jämställda val, torde de fysiska aspekterna upp, dvs bebyggelsemiljö och detta inte vara problematiskt för regionen som hel- tillgången till rekreationsområden och andra natur- het. Tvärtom bör mångfalden och variationsrike- värden. domen vara en positiv konkurrensfaktor.

De sociala spindeldiagrammen som redovisas i fö- Grönstrukturen är en viktig del av levnadsmiljön. regående avsnitt ger en bild av dels olika Karakteristiska för regionen är de gröna kilar som befolkningsgruppers valmöjligheter, dels olika från olika håll sträcker sig in mot regionens kärna. befolkningskategoriers värdering av boendemiljön. Även inom Göteborgs tätort finns rikligt med grön- Att 35 % av regionens högutbildade bor i Göte- områden. Varje invånare i Göteborgs tätort har inom borgs fem mest centrala stadsdelar med endast 20 tätorten tillgång till i genomsnitt 75 m2 park- och % av den totala befolkningen kan inte vara annat skogsmark. Inom fem kilometers avstånd från tät- än ett uttryck för de högutbildades preferenser. orten uppgår den allmänt tillgängliga grönytan per tätortsinvånare till ca 475 m2 per invånare. Med Ser man endast till de högavlönades boende så fram- allmänt tillgänglig avses skogsmark, berg i dagen står främst Askim och Älvsborg som de mest att- mm, däremot inte åker. Motsvarande tal för Stock- raktiva områdena, men även andra kustnära region- holms tätort är 55 respektive 325 m2. I Malmö, delar som Torslanda och Kungsbacka. Här måste marknadsförd som ”parkernas stad”, har invånarna dock understrykas att bebyggelsen i alla dessa om- tillgång till endast 5 m2 per invånare inom tätorten råden till helt övervägande del består av småhus och ytterligare 5 m2 per invånare inom fem kilo- och att de därför attraherar främst större familjer. meters avstånd från tätorten. De ca 40% av region- Andelen barn i dessa områden är därför betydligt invånarna som bor utanför Göteborgs tätort har till- högre än regionens genomsnitt. I centrala Göteborg gång till än större grönytor per capita. är situationen den motsatta.

Dagens situation visar att de olika regiondelarna i Utvecklingstendenser mycket har olika karaktär och även funktion vad avser bostadsutbud och levnadsmiljö. Göteborgs Andelen högutbildade av befolkningen i centrala centrala stadsdelar, tillsammans med Mölndal och Göteborg ökar, vilket understryker att centralt bo- Partille, svarar för merparten av såväl regionens ende är attraktivt för denna kategori. Även de mest mindre bostäder som dess bostäder med hyres- el- centralt belägna av Göteborgs stadsdelar från 60- ler bostadsrätt. De yttre kranskommunerna svarar i och 70-talen får allt större inslag av högutbildade. sin tur för merparten av regionens småhus. Något För övrigt kan inga tydliga tendenser utläsas.

– 31 – Vad kan – bör – vill vi göra? Polariseringen av bostäder och befolkningsgrupper ¥ Leder det idag så gott som helt marknadsstyrda - Leder den totala marknadsanpassningen i bostadsbyggandet till att den bostadsmässiga polari- förlängningen till ett samhälle där de seringen i Göteborgsregionen ökar? Till att nya ekonomiskt välbärgade söker skydd innan- småhus och bostadsrätter endast byggs i socialt sett för bevakade murar mot en alltmer hotfull starka områden och att de yttre stadsdelar i Göte- omvärld? borg som domineras av flerfamiljshus blir än mer socialt utanförstående? • Kan de större nybyggnadsområden som pla- - Om så är fallet – är detta oundvikligt? Eller neras i regionen ges en blandad bebyggelse vad kan det vara önskvärt? Kan en viss grad av avser hustyper och upplåtelseformer? segregation bidra till etniskt väl fungerande - Kan någon form av socialt inriktat byg- boendeenklaver liknande dem som finns i gande återskapas och blandas med mark- storstäder som New York mfl? Eller leder det nadsmässigt? I t ex Amsterdams nya till kvarter och stadsdelar som helt präglas av innerstadskvarter på öar i hamnområdet lågavlönade och utanförstående? varvas privat marknadsstyrt bostadsbyg- gande med socialt.

Regionens täthet och tätortsstruktur ¥ Hur kan Göteborgsregionens ur ett svenskt per- - Hur kan personalintensiva företag av de spektiv unika förutsättningar för förtätning i cen- slag som inte kräver ett centralt läge förmås trala lägen bäst utnyttjas för att stärka såväl regio- att etablera sig i knutpunkterna? nens konkurrenskraft som dess förutsättningar för att utveckla ett miljöanpassat transportsystem? • Hur förstärker vi gemensamt de kollektivtrafik- - Är Göteborgs förtätningspotential en regional stråk som från olika håll leder in mot Göteborgs framgångsfaktor som bör beaktas av centrala delar? kranskommunerna i deras planering? - Genom att i allt högre utsträckning främja - Kräver en fortsatt omdaning av centralt förtätning och komplettering av stations- belägna industri-, hamn- och terminalområden samhällena i de järnvägsanknutna kraftinsatser där stora delar av regionens kranskommunerna? bostadsbyggande tidvis koncentreras till dessa - Genom att i de kranskommuner vars områden? kollektivtrafik främst baseras på buss allt mer koncentrera bebyggelsen till effektiva • Hur kan knutpunkter för framför allt kollektiv- busstråk? trafik såväl inom Göteborgs tätort som utanför ut- - Genom att i Göteborgs tätort främja förtät- vecklas till citykomplement med personalintensiva ning kring spårvägslinjer och tunga buss- arbetsplatser, olika former av serviceverksamheter tråk? samt bostäder? - Vilka knutpunkter har de bästa förutsättning- ¥ Hur kan bebyggelse av olika slag främja ut- arna? vecklingen av effektiva kollektivtrafikringar som komplement till de radiella linjerna? Den fysiska levnadsmiljön ¥ Hur hanterar vi våra sjörika skogsområden och • Hur kan vi öka regionens utbud av ”stadsbo- kusten, vars kvaliteter ur ett europeiskt perspek- ende” av olika slag? tiv sannolikt är vårt största och mest unika - Genom ökad förtätning och stadsförnyelse i konkurrensmedel? Göteborgs centrala och halvcentrala delar? - Kan vi tillförsäkra hela befolkningens till- - Genom att utveckla fler småstadsmiljöer i gång till dessa värden och samtidigt utnyttja kranskommunerna? delar av dem för att skapa attraktiva boende- miljöer?

– 32 – Regionförstoring Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan

I den tidigare ”Inbjudan till rådslag”, berörs dock frågan om regionförstoring inte upp när- regionförstoring kortfattat i avsnittet om konkur- mare. Kungsbacka kommun framhöll dock vik- renskraft, dock utan att själva begreppet nämns. ten av kopplingen till Varberg och Lilla Edet Folkmängdens betydelse för den regionala ut- kopplingen till Trollhättan. vecklingen och därmed konkurrenskraften fram- hålls liksom storstadsregionernas jämfört med Mot bakgrund av dels den mycket påtagliga mindre regioner gynnsammare förutsättningar regionförstoring som pågår i alla storstadsre- för ett diversifierat, flexibelt och robust närings- gioner, dels den betydelse regionförstoringen liv. Vidare understryks att Göteborgsregionen idag tillmäts, inte minst i RUV:en, ges här ett härvidlag måste betraktas i ett vidare perspek- fördjupat underlag för vidare diskussion i frå- tiv, där den funktionella regionen – den gemen- gan. samma bostads- och arbetsmarknaden Ð vidgas till att omfatta närliggande områden inom Väs- Begreppen region och regionförstoring definie- tra Götaland och Halland. I själva rådslagen togs ras i faktaruta.

Bakomliggande drivkrafter

Under lång tid har forskare observerat att stora re- varor och tjänster. Storleken ger möjlighet till spe- gioner växer snabbare än mindre regioner. Detta cialisering för både företag och individ. Samman- gäller både befolkningsmässigt och i termer av taget leder detta till att såväl företagens vinster som ekonomisk tillväxt. En förklaring till denna utveck- lönen för de anställda kan öka. ling finns inom en ny kunskapsteori som kallas ”Den nya ekonomiska geografin”. Enligt denna Det är dessa drivkrafter som är grundförklaringen teori uppstår det nämligen ”växande avkastning” i till att storstadsregionerna dels har hög ekonomisk stora regioner. Enkelt uttryckt innebär det att en tillväxt och dels växer geografiskt. Dessa krafter investering i en stor region ger bättre avkastning är mycket starka och svåra att motverka eftersom än i en liten region. Följden blir att företag och det handlar om en ”win-win”- situation, som gyn- människor dras till de mest ”lönsamma” regio- nar både företag och hushåll samt såväl små som nerna. Företagen attraheras av en stor marknad och stora lokala arbetsmarknader. Mycket talar därför invånarna attraheras av storstadens mångsidiga ef- för fortsatt inflyttning och förstoring av stor- terfrågan på arbetskraft och dess stora utbud av städernas lokala arbetsmarknader. Utvecklingstendenser i Göteborgsregionen och Västsverige

I Västsverige har regionförstoringen hittills varit den senaste officiella indelningen omfattar Göte- tydlig, men relativt måttlig. Sedan 1970 har anta- borgs lokala arbetsmarknad alla GR-kommuner let kommuner i Göteborgs lokala arbetsmarknad utom Lilla Edet. Dessutom ingår Orust, Vårgårda ökat från 12 till 15. Detta kan jämföras med Skåne och Bollebygds kommuner. Befolkningen uppgår där antalet kommuner i Malmös lokala arbetsmark- idag till ca 890 000 varav ca 410 000 räknas som

nad under samma tid ökade från 6 till 15. Enligt sysselsatta. Huvudområde 3

– 33 – Faktaruta – region och regionförstoring

ORUSTORUST ORUSTORUST

LILLALILLA LILLALILLA EDETEDET EDETEDET

STENUNGSUNDSTENUNGSUND STENUNGSUNDSTENUNGSUND

TJÖRNTJÖRN TJÖRNTJÖRN

VÅRGÅRDAVÅRGÅRDA VÅRGÅRDAVÅRGÅRDA ALEALE ALINGSÅSALINGSÅS ALEALE ALINGSÅSALINGSÅS KUNGÄLVKUNGÄLV KUNGÄLVKUNGÄLV

LERUMLERUM LERUMLERUM

GÖTEBORGGÖTEBORG PARTILLEPARTILLE PARTILLEPARTILLE BOLLEBYGDBOLLEBYGD GÖTEBORGGÖTEBORG PARTILLEPARTILLE BOLLEBYGDBOLLEBYGD

HÄRRYDAHÄRRYDA HÄRRYDAHÄRRYDA

MÖLNDALMÖLNDAL MÖLNDALMÖLNDAL

KUNGSBACKAKUNGSBACKA KUNGSBACKAKUNGSBACKA

GöteborgsregionensGöteborgsregionens medlemskommuner medlemskommuner GöteborgsGöteborgsregionens lokala lokala arbetsmarknadarbetsmarknad – "den funktionella Ð regionen" ”den funktionella regionen” Region

I Sverige förekommer idag två skilda region- I denna ”Inbjudan till fortsatta rådslag” används begrepp: följande två regionbegrepp med Göteborg som • administrativa regioner och bas: • funktionella regioner. • Göteborgsregionen = de kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. En administrativ region omfattar ett kommun- • Göteborgs lokala arbetsmarknad = den funktio- övergripande geografiskt område med en gemen- nella regionen enligt SCB. sam administration av något slag. Västra Götalandsregionen är en administrativ region med entydig gräns och med en regionstyrelse med klart bestämda uppgifter. Även län och landsting Regionförstoring kan betraktas som administrativa regioner. Regionförstoring är en pågående process som En funktionell region utgör en funktionell enhet innebär att lokala arbetsmarknader växer geogra- av något slag. Statistiska centralbyrån, SCB, står fiskt genom att pendlingsmönstret förändras. för den vanligaste indelningen av landet i funktio- Regionförstoringen styrs av hur hushållen väljer nella regioner, s k lokala arbetsmarknader. När att bo och arbeta och har lett till att landets pendlingen mellan två eller flera kommuner når en lokala arbetsmarknader blivit allt större och viss statistisk nivå bildar de en lokal arbetsmark- därmed allt färre. Mellan 1970 och 1998 mins- nad. Uppdatering sker varje år men officiella kade antalet från 187 till 100. avgränsningar redovisas endast vart femte år. De lokala arbetsmarknadernas gränser ändras såle- En förändring av en administrativ regions gränser des i takt med medborgarnas pendlingsmönster. är inte regionförstoring. Om någon näraliggande kommun skulle anslutas till GR vore detta endast Göteborgsregionen är en administrativ region en administrativ förändring. även om dess administrativa uppgifter och man– dat är begränsade. Regionens gränser kan inte ändras utan beslut av GR: s fullmäktige. Göte- borgsregionen har länge i stort sett motsvarat Göteborgs lokala arbetsmarknad. Idag är dock Göteborgs lokala arbetsmarknad något större. I kartorna redovisas avgränsningen av Göteborgs- regionen respektive Göteborgs lokala arbetsmark- nad. – 34 – Mycket talar för att det finns en stor potential för arbetsmarknaderna Borås och Trollhättan komma fortsatt förstoring av Göteborgs lokala arbetsmark- att införlivas i Göteborgs. Med en sådan utvidg- nad – större än i både Stockholm och Malmö. I ett ning skulle Göteborgs lokala arbetsmarknad få över första skede torde den komma att utvidgas med 1 300 000 invånare. kommunerna Varberg, Mark och Lilla Edet. Detta innebär en ökning med ca 100 000 invånare. (En- En geografisk förstoring är inte en isolerad process ligt en inofficiell indelning från 2002 är Marks och utan den kommer som tidigare att vara förenad med Lilla Edets kommuner redan införlivade.) I ett se- en betydande inflyttning till de kommuner som idag nare skede kan även hela eller delar av de lokala utgör Göteborgsregionen.

Effekter av regionförstoring

¥ Regionförstoring leder till ökad tillväxt och ökad ¥ Ur ett socialt perspektiv finns idag stora skillna- sysselsättning. der mellan olika grupper på arbetsmarknaden. De lokala arbetsmarknaderna för kvinnor, såväl låg- - Modellberäkningar visar att en förstoring av som högutbildade, samt för lågutbildade män är Göteborgs lokala arbetsmarknad ger ökad idag betydligt mindre än de lokala arbetsmarkna– ekonomisk tillväxt och sysselsättning. derna för högutbildade män. De senare har därför - Risken för arbetslöshet minskar. betydligt fler alternativ att välja mellan vad avser - Företagens avkastning ökar och därmed de arbete, vilket bl a resulterar i högre lön. Med bättre anställdas löner. pendlingsmöjligheter kan detta förhållande brytas och en jämnare lönestruktur skapas. Dessutom kan ¥ Regionförstoringen baseras på ökad pendling en betydande tillväxtpotential frigöras. Vad avser och leder därmed till ökat trafikarbete. En lång- kvinnor torde dock deras begränsade arbets- siktigt hållbar regionförstoring måste därför base- marknader till stor del bero på rådande könsroller. ras på att pendlingen i allt mer ökad omfattning Kvinnor arbetar till övervägande del inom den of- sker med kollektivtrafik. Till viss del torde så bli fentliga sektorn med dess regionalt sett små löne- fallet eftersom regionförstoring utöver ett avstånd skillnader. De tar dessutom fortfarande ett större på 7 till 8 mil från Göteborgsregionens kärna måste ansvar för familjeliv, hushållsarbete och barn. baseras på snabba regionaltåg. Eller som NUTEK hävdar – ”regionförstoring med hjälp av bil- pendling har nu nått vägs ände”.

Vad kan – bör – vill vi göra?

• Hur skall vi inom GR förhålla oss till att Göte- ¥ Hur kan de sociala effekterna hanteras? borgs arbetsmarknadsregion blir större? Ð Vilken roll spelar kollektivtrafikens avgifter Ð Skall GR verka aktivt för regionförstoring? för låginkomsttagares möjligheter att ta del av regionförstoringens positiva effekter? ¥ Hur skall infrastrukturen i en framtida lokal ar- Ð Är regionförstoring en ”kvinnofälla” eller en betsmarknad med över 1,3 miljoner invånare se möjlighet till ökad jämställdhet? ut? Ð Kan dagens könsrollsmönster brytas för att – Hur hanterar vi det ökade resandet? dels öka jämställdheten, dels till fullo ta till Ð Vilken roll kan de statliga verken samt VGR vara regionförstoringens positiva effekter? och Västtrafik spela? Ð Kan regionförstoring leda till ökad segrega- Ð Behövs någon form av nytt kollektivtrafik- tion? system inom den utvidgade arbetsmarkna- dens kärnområde, dvs Göteborgsregionen?

– 35 – Bostadsbyggande

Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan

I den första rådslagsrundan togs frågor om bo- rätter till rimliga kostnader, dels behovet av små- städer och bostadsbyggande upp till diskussion i lägenheter för såväl studenter som andra små så gott som alla kommuner. Stor enighet fram- hushåll. Vidare underströks vikten av blandad kom om att bostadsbyggandet är en viktig regio- bebyggelse som ett sätt att minska regionens nal fråga. Fler bostäder måste byggas för att sociala klyftor. möjliggöra befolkningstillväxt i regionen och för att näringslivet ska kunna expandera. Frågan om De strukturella aspekterna på bostadsbyggan- regional samverkan och eventuell kommun- det – kollektivtrafikanpassning, hänsyn till övergripande planering togs upp i ett flertal råd- grönstruktur, social polarisering mm Ð tas upp i slag. Vidare underströks vikten av att samordna avsnittet om regionens fysiska struktur. I detta bostadsbyggandet med planeringen för kollektiv- avsnitt ges främst ett fördjupat diskussions- trafiken. Förtätning framfördes i flera rådslag som underlag kring de grundläggande förutsättning- en viktig strategi, dock med beaktande av ”gröna arna för dagens bostadsbyggande. Även frågan värden”. Vad avser bostadsbyggandets inriktning om regional samverkan, eller t o m samordnad framhölls i flera rådslag dels behovet av hyres- planering, tas upp.

Framtida bostadsbehov

Regionens befolkning bedöms fram till år 2015 växa med ca 90 000 invånare till totalt ca 955000. Detta innebär behov av ytterligare bostäder och därmed ett ökat efterfrågetryck på bostadsmarknaden.

Bostäder för alla Bostäder för att stärka regio- Befolkningsökningen i regionen ökar behovet av nens konkurrenskraft bostäder generellt. Hushållen är dock inte någon homogen grupp. De har vart och ett i allt högre ut- En större region har bättre förutsättningar än en sträckning speciella önskemål eller behov som de mindre att långsiktigt klara en hållbar tillväxt. En vill ha uppfyllda. Detta innebär efterfrågan på allt region växer dels genom inflyttning och födelse- från billiga hyresrätter i centrala lägen till strand- överskott, dels genom regionförstoring. Göteborgs- nära exklusiva villor. Från ett växande näringsliv regionen behöver bygga för inflyttning för att fort- kommer därtill krav på flexibla och attraktiva satt vara en attraktiv och växande region för både boenden för gästforskare och nyckelpersoner. Vi- företag och hushåll. dare behövs olika slags bostäder för hushåll, vars bostadsbehov av olika skäl – arbetslöshet, sjukdom mm Ð inte kan tillgodoses med ett helt marknads- Huvudområde 4 Huvudområde styrt byggande. – 36 – Bostadsproduktion i Göteborgsregionen 1991 – 2003

6000

5000

4000 Äganderätt

3000 Bostadsrätt

Hyresrätt (inkl. div.

Antal lägenheter 2000 kategoribostäder)

1000

0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År

Villkor för bostadsbyggandet

Förändrad riskbild de senaste tre till fyra åren ökat något. Det gäller Under de senaste tio åren har bostadsbyggandet i särskilt allmännyttans produktion i regionens cen- Sverige fallit till mycket låga nivåer. Under perio- tralare delar. den 1975-1994 byggdes i genomsnitt 45 000 lä- genheter per år. Från 1995 och framåt byggdes en- dast ca 16 000 lägenheter per år. Under samma pe- Bostadsrätter och äganderätter riod minskade byggandet även i Göteborgsregio- nen, dock inte lika kraftigt som i landet som helhet Förutsatt att dagens villkor för bostadsbyggande (från 3500 till 2100 lägenheter per år). består kommer sannolikt de privata bolagens byg- gande att även i fortsättningen domineras av Den främsta orsaken till att byggandet minskat är bostadsrätter och äganderätter. De privata bolagen en förändrad riskbild. Fram till 1993 var finan- är redan idag de största producenterna på denna sieringsvillkoren för bostadsproduktion mycket marknad. För att möjliggöra en ökning av deras gynnsamma. Det ledde till ett omfattande byggande produktion måste samhället i sin planering aktivt med en förskjutning mot hyresrätter. I och med att arbeta med marknaden, dvs underlätta bostadsbyg- staten stod för en större del av risktagandet styrdes gande i områden där det är attraktivt för både bola- byggandet bara delvis av efterfrågan och rådande gen (lönsamt) och samhället. marknadsvillkor. Följden blev att en del bostäder byggdes med ett kortsiktigt tänkande, på fel plats Hyresrätter och med stora samhällekonomiska kostnader som följd. De omfattande subventionerna från tidigare För att produktionen av hyresrätter skall komma decennier är idag borta och numera är bostadsmark- upp till samma nivåer som innan avregleringen naden i princip en marknad som vilken annan som krävs sannolikt kraftigt förändrade regler och risk- helst, där risk och avkastning styr. bild. I attraktiva lägen i regionen kan dock både privata och offentliga bolag redan idag bygga en Under 90-talets senare del minskade produktionen del hyresrätter på marknadsmässiga villkor. Möjli- av hyresrätter kraftigt, medan bostadsrätter och gen kan nya produktionsmetoder bidra till att hyres- framför allt äganderätter klarade sig bättre, både i rätter kan byggas på fler platser i regionen. Här har Göteborgsregionen och i landet som helhet. Den sannolikt de offentliga aktörerna en viktig roll då främsta förklaringen till utvecklingen är att många det främst är de som ökat sin hyresrättsproduktion bostadsproducenter bedömde produktion av i regionen under senare år. Det finns dock exempel bostadsrätter och äganderätter som mindre riskfull i landet där främst mindre privata aktörer lyckats och mer lönsam än att bygga hyresrätter. Det skall upprätthålla en inte oväsentlig produktion av hyres- dock framhållas att byggandet av hyresrätter under rätter.

– 37 – Möjligheter för ökat bostadsbyggande

Regionala analyser Flyttkedjor generar bostäder åt flera grupper En absolut avgörande framgångsfaktor för att få ett ökat bostadsbyggande i Göteborgsregionen är att Nya bostäder ger upphov till s k flyttkedjor. En flytt- alla involverade vet vilka bostäder som efterfrågas kedja innebär att en eller flera befintliga bostäder och var i regionen de efterfrågas. För att kunna pla- frigörs och kan upplåtas till andra hushåll. En ny nera på ett sätt som optimerar antalet projekt som bostad kan därför på ett effektivt sätt tillfredställa faktiskt genomförs, måste noggranna analyser ge- flera gruppers bostadsbehov – äldre, barnfamiljer nomföras av var efterfrågan är högst, hur hög och ungdomar enligt figur. Omfattningen av flytt- betalningsviljan är och vilka typer av boende som kedjan skiljer sig dock väsentligt beroende på vil- efterfrågas. Frågan huruvida det är lönsamt för ken typ av bostäder som byggs. I vidstående figur investeraren att bygga eller inte måste ställas. Denna visas två verkliga exempel från en studie av Sanne- typ av analyser är kostsamma och tidskrävande, gårdshamnen i Göteborg. I det ena fallet gjorde en varför det kan vara fördelaktigt att ta fram ett ny bostadsrätt det möjligt för sex hushåll att flytta, regiongemensamt underlag. Motsvarande analys varav två kom in på den ordinarie bostadsmarkna- bör även göras ur ett samhällspolitiskt perspektiv. den. I det andra fallet gav en ny bostadsrätt minst Var vill samhället att bostäderna byggs? Genom att fyra hushåll möjlighet att byta bostad. kombinera dessa analyser kan träffsäkerheten i pla- neringen öka. Studien från Sannegårdshamnen visar att varje nyproducerad bostad ger i genomsnitt två till tre hushåll inom regionen möjlighet att byta till en ny Byggande i egen regi bostad. 100 nya bostäder tillfredställer alltså en ef- terfrågan för 200-300 hushåll. Samtliga undersökta Ett inte oväsentligt tillskott av småhus torde kunna hushåll uppgav dessutom att de fått ett bättre bo- komma till stånd genom att samhället främjar ett ende efter flytten. Generellt visar analysen att flytt- ökat byggande i egen regi. Detta kan innebära kedjan blir längre vid ”exklusiv” nyproduktion samt sänkta produktionskostnader för den enskilde. Hus- att bostadsrätter ger längre flyttkedjor än hyres- hållen får därtill större möjlighet att anpassa bosta- rätter. Ur ett flyttkedjeperspektiv är det därför mer den efter sin egen situation. effektivt att bygga bostadsrätter, villor eller dyrare hyresrätter än billiga hyresrätter. Att produktion av allt större och mer exklusiva bostäder för de betalningsstarka skikten i samhället leder till flytt- kedjor som tillfredsställer flera hushåll måste gi- vetvis beaktas. Flyttkedjor av detta slag kan dock inte ensamma lösa behovet av bostäder.

– 38 – Två verkliga exempel: 1. Ett medelålders par i Askim köpte en

nyproducerad lägenhet i Nod 0 – Nod 1 Nod 2 – Nod 3:1 och 3:2 – Sannegårdshamnen. Till Bostadsrätt i – Villa Bostadsrätt Hyresrätter Sannegårdshamnen i Askim, 6 rok i Linnéstan, 3 rok i Kortedala och Backa deras villa flyttade en 4 rok

barnfamilj från Linné- 2:a hand staden. Till deras lägen- het flyttade ett sambopar från Kortedala respektive Ihop- Föräldrahem Länk/Flytt Flytt Backa. Till deras lägen- flyttning t Kedjan bryts heter flyttade två unga Gift par 55+. Barnfamilj. Sambos. Ungdomar, personer som tidigare varav en stått utanför den regul- studerande jära bostadsmarknaden.

Nod 0 – Nod 1 – Nod 2 Nod 3 2. En ensamstående kvinna Bostadsrätt Radhus med bostads- – Villa i – Radhus i 3 rok, 85 kvm rätt i Mölnlycke, Mölnlycke, Mölnlycke, med tonårsbarn i Möln- 4 rok, 108 kvm 6 rok, 150 kvm 4 rok, 91 kvm lycke köpte en nyproducerad lägenhet i ? Sannegårdshamnen. Till deras hus flyttade ett Länk/Flytt Flytt Flytt Kedjan bryts, äldre par från sin villa i Ensamstående kvinna Gift äldre par. Yngre barnfamilj – Okänd. telefonnummer Mölnlycke. Till deras med ett tonårsbarn. två vuxna med två barn saknas till nya innehavaren villa flyttade en barnfa- i skolåldern. milj från ett radhus i Mölnlycke.

Sociala aspekter på bostadsbyggandet

Bostäder åt alla till rimligt pris

Av redogörelsen för dagens förutsättningar och vill- Allmännyttan som växte fram under 1900-talets kor för bostadsbyggandet framgår att bostadsmark- andra hälft hade fram till 1970-talets början som naden i princip är en marknad som vilken annan huvuduppgift att tillgodose en starkt växande ef- som helst, där risk och avkastning styr. Bostads- terfrågan på nya bostäder. Därefter har inriktningen byggandet har sedan de nya finansieringsvillkoren allt mer gått mot förvaltning av befintligt bestånd. infördes i allt högre grad inriktats mot lönsamma I förvaltningen ingår i allmänhet förnyelse och i objekt för betalningsstarka hushåll. Denna inrikt- vissa fall åtgärder för att motverka segregation och ning har dock lett till flyttkedjor som gjort att även socioekonomisk utsatthet i befintliga områden. De andra grupper i samhället kunnat förbättra sin bo- allmännyttiga bostadsbolagen har dock fortfarande stadssituation. Flyttkedjorna kan bidra till viss ut- i uppgift att förse medborgarna med bra och pris- jämning av den sociala strukturen i vissa områden. värda bostäder. Eller som det står på Poseidons För regionens idag minst attraktiva områden torde hemsida: ”Vårt uppdrag är i korthet att se till att dock karaktären av transitområden och boplats för alla kan få en bra bostad till ett rimligt pris.” de svagaste grupperna i samhället komma att för- stärkas. ”Någon sitter till sist kvar med Svarte Pet- Att genomföra detta uppdrag inom ramen för da- ter.” Vidare kan konstateras att samtidigt som bo- gens marknadsinriktade produktionsvillkor torde stadsbyggandet minskat och fått en mer exklusiv vara en av dagens främsta utmaningar. inriktning har antalet bostadslösa ökat.

– 39 – Medlemskommunernas profiler

Bostadsutbudet inom Göteborgsregionen skiljer sig Regionens utbud av olika boendemiljöer gör att markant dels mellan Göteborg och flertalet krans- hushållens boendekarriärer, dvs de flyttningar de kommuner, dels inom Göteborg. I avsnittet om den gör för att tillgodose sitt bostadsbehov i olika åld- fysiska strukturen redovisas regionens polarisering rar och skeden av livet, är en regional process. Den vad avser flerbostadshus kontra småhus. Småhusen övre av de två flyttkedjor som redovisas skulle dominerar helt i flertalet kranskommuner samt inom också kunna vara en illustration av en boendekarriär Göteborgs västra och mest kustnära stadsdelar. från unga år fram till pension. En boendekarriär är Småhusen är till helt övervägande del enskilt ägda dock en livslång process knuten till individerna och och i genomsnitt betydligt större än lägenheterna i hushållen medan flyttkedjan illustrerar ett relativt flerbostadshusen. Av regionens mindre lägenheter snabbt skede knutet till de olika bostäderna som återfinns därför den helt övervägande delen inom ingår. På grund av skillnaderna i bostadsutbud sker Göteborg. Inom Göteborg dominerar hyresrätter flyttningarna ofta över kommungränserna. Sanno- inom flertalet yttre stadsdelar medan fler- likt är det endast i Göteborg som de idag vanligast bostadshusen inom de centrala delarna alltmer över- förekommande boendekarriärerna kan ske helt går till bostadsrätter. inom kommunens gränser. Flyttningarna påverkar kommunernas behov av skolor och service för barn, Den regionala bostadsstrukturen bedöms vara en ungdomar och äldre etc och därmed den kommu- grundläggande förklaring till regionens geografiska nala ekonomin. Flyttningarna påverkar även sociala segregation. Detta tas närmare upp i avsnit- arbetskraftsutbudet, trafikströmmar mm. tet om regionens fysiska struktur. Huruvida den sociala boendestrukturen kan ändras eller ej torde i väsentlig utsträckning bero på möjligheterna att återupprätta någon form av socialt bostadsbyggande Boendeservice och speciellt bo- inriktat mot hyresrätter i rimliga prislägen. Härvid- lag hänvisar vi till den redovisning som ovan görs ende av villkoren för bostadsbyggandet. En annan vä- sentlig förutsättning är att medlemskommunerna Ur social synvinkel är flyttningsmönstren, vid si- bejakar ett bostadsbyggande inriktat mot mer blan- dan av segregationsaspekterna, främst av betydelse dade boendeformer. för kommunernas åtaganden och skyldigheter i fråga om service av olika slag. Kommunernas skyl- Skillnaderna medlemskommunerna emellan leder digheter regleras i lag och flertalet grundläggande till att deras attraktivitet som boplats varierar från servicebehov skall ordnas för den egna befolk- hushåll till hushåll – mellan stora och små, studen- ningen oavsett om de är inflyttare eller uppvuxna i ter och barnfamiljer, stadsmänniskor och naturäls- kommunen. I fråga om skolor och barntillsyn är kare etc. Så länge inte detta leder till social polari- detta vanligtvis relativt oproblematiskt men när det sering och segregation utan möjliggör frivilliga och kommer till äldre eller funktionshindrade med mer relativt jämställda val torde detta inte vara proble- komplicerade och sammansatta vårdbehov kan det matiskt för regionen som helhet. Tvärtom kan bli svårt för den enskilda kommunen att ensam svara mångfalden och variationsrikedomen vara en po- för detta. sitiv konkurrensfaktor.

– 40 – Regional samverkan

En regional samverkan kan ske i flera led från ge- jas för att skapa attraktiva boendemiljöer samtidigt mensamma grundläggande analyser och fram- som dess värde för alla regionens invånare utveck- tagande av gemensamt kunskapsunderlag till las? Frågor kring och underlag för diskussion kring regionövergripande planering och samverkan vad dessa aspekter redovisas i avsnittet om regionens avser upphandling mm. fysiska struktur. De ekonomiska och de samhälle- liga analyserna kan tillsammans utgöra ett regionalt Vikten av grundläggande marknadsekonomiskt in- underlag för bostadsbyggandet. riktade analyser av efterfrågan, betalningsvilja mm har understrukits ovan. Mycket talar för att sådana I flera rådslag under den första rådslagsrundan har analyser bör göras på regional nivå. De ekonomiska även mer långtgående samverkan och samordning analyserna bör kompletteras av analyser av olika av bostadsbyggandet diskuterats, dock utan några samhälleliga aspekter, såväl sociala som miljö– närmare preciseringar. Denna fråga kan därför be- mässiga, på bostadsbyggandet. Var kan byggandet höva utvecklas vidare. Detsamma gäller de propåer stärka förutsättningarna för kollektivtrafik? Kan som kommit fram om regional samverkan kring upp- bostadsbyggandet bidra till att förändra den sociala handling och markexploatering. Något underlag för strukturen? Hur kan regionens grönstruktur utnytt- sådana diskussioner redovisar vi dock inte. Vad kan – bör – vill vi göra?

Hur arbetar vi med marknaden Regional samverkan ¥ Vad och var är det möjligt att bygga på ¥ Vill och kan vi utveckla ett bredare regionalt marknadsmässiga grunder? planeringssamarbete kring bostadsbyggandet? ¥ Kan fler hushålls behov tillfredställas - I vilken utsträckning kan vi ta fram gemen- genom att utnyttja effekterna av flytt- samma analyser och annat underlagsmate- kedjor? rial? ¥ Kan våra attraktiva bostadslägen längs - Kan vi utveckla bredare kommun- kusten utnyttjas i större utsträckning för att överskridande program och översikts- stärka Göteborgsregionen i konkurrensen planer? om humankapital och företag? ¥ Hur stimulerar vi de bostadsproducenter • Kan vi öka det regionala samarbetet kring upp- som trots riskbilden vill bygga hyresrätter? handling och markexploatering i syfte att pressa Kan hyresnivåerna i nyproduktion anpas- kostnaderna? sas till produktionskostnaden? ¥ Kan vi öka småhusbyggandet genom att främja byggande i egen regi? Planeringsfrågor Sociala aspekter ¥ Vilken betydelse har storleken på exploa- teringen för att de mindre aktörerna skall ¥ Kan vi utveckla de kommunala kunna vara med? bostadsbolagens roll som producenter och ¥ Kan vi öka utbudet av stycketomter till ägare av hyresrätter till rimliga prislägen? privatpersoner? ¥ Om vi arbetar med marknaden, blir då ¥ Kan vi effektivisera hanteringen av kommunerna hänvisade till särskilda, detaljplaner? kostnadskrävande lösningar för de grupper ¥ Hur kan vi minska antalet överklaganden som inte har förutsättningar att fungera på av bostadsplaner? Under senare år har 80 en regelrätt marknad? Kan gälla t ex. vissa % av alla bostadsplaner överklagats. äldre, funktionshindrade m fl. ¥ Kan en alltför stor inriktning mot flytt- kedjor baserade på ”exklusiv” produktion leda till ökad social segregering?

– 41 – Kollektivtrafik

Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan

Kollektivtrafiken har i den första rådslagsrundan Utöver denna strukturellt fysiska aspekt fördes lyfts fram som en av de viktigaste regionala frå- i den första rådslagsrundan fram frågor kring gorna. Stor enighet råder om att kollektivtrafiken taxor, flextrafik och kommunernas möjligheter bör stärkas. I några rådslag kopplas kollektiv- att påverka utbud och kostnader. trafiken främst till miljöproblematiken, men i flertalet fall förs det fram som en mer fristå- Kollektivtrafiken ur ett översiktligt fysiskt ende punkt. Ett skäl till detta är att kollektiv- planeringsperspektiv tas upp i avsnittet om den trafiken även är av avgörande betydelse för att fysiska strukturen. I detta avsnitt ges främst ett uppnå det trafiksociala målet om god vardags- fördjupat underlag för diskussion kring tillgänglighet för alla. Med detta avses att alla kollektivtrafikens roll och betydelse och dess medborgare, oavsett om de har tillgång till bil beroende av administrativa och ekonomiska för- eller ej, ska erbjudas god tillgänglighet till ar- utsättningar. bete, service, kultur- och fritidsverksamheter osv. Kopplingen mellan trafikplaneringen och den fysiska planeringen framhålls som viktig, speciellt för att utveckla kollektivtrafiken. ”Byg- gande och kollektivtrafik måste gå hand i hand.”

Kollektivtrafiken idag

Trafikutbud, marknadsandel, standard mm

Idag baseras regionens reguljära kollektivtrafik 40 %, i Oslo uppgår den till 37 %. I Göteborgsre- främst på tre slags kollektiva färdmedel – pendel- gionen som helhet är kollektivtrafikens andel be- tåg, bussar och spårvagnar. Därtill kommer viss tydligt mindre än inom stadstrafikområdet. färjetrafik. I Stockholm, med sitt jämfört med Göteborg stora I Göteborgsregionen är kollektivtrafikens andel av kollektivtrafikresande, finns sedan länge tunnelba- det totala dagliga resandet under ett s k vardags- nan som medger snabb och relativt vitt förgrenad medeldygn liten. I ”Göteborgsområdet”, definierat kollektivtrafik inom regionens centrala delar. Även som Göteborg, Partille, norra Mölndal och västra i Oslo och Helsingfors har tunnelbanelänkar byggts Härryda komuner och som i huvudsak trafikeras ut. I Göteborg har från tid till annan frågan om en av en sammanhållen stadstrafik, är kollektivtrafik- tunnelbana eller liknande förts upp till diskussion. ens andel endast 24 %. Om skolresorna räknas bort Varje gång har detta avfärdats främst på grund av blir andelen endast 20 %. Inom motsvarande om- kostnadsskäl och regionens, jämfört med Stock- råden i andra nordiska storstadsområden som Stock- holm, betydligt mindre befolkning. holm och Helsingfors är kollektivtrafikens andel

Huvudområde 5

– 42 – 2000

Källa: Trafikkontoret Göteborg

Trafiken i ”Göteborgsområdet”, kan karaktäriseras Kollektivtrafik för speciella enligt följande: grupper

¥ Resandet till och från centrala Göteborg, Flertalet medlemskommuner har som ambition att främst stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och äldres och funktionshindrades resor i så stor ut- Lundby, dominerar markant. Resandet till och sträckning som möjligt ska kunna ske med den re- från andra områden i Göteborg är däremot guljära kollektivtrafiken. Ett syfte är att ge så bra relativt litet. trafik som möjligt till så låga kostnader som möj- ¥ En stor andel resenärer reser idag kollektivt ligt. Ett exempel på detta synsätt är Göteborg, vars eftersom det för dem är det enda tillgängliga färdtjänstförvaltning i ett visionsdokument ut- alternativet. Dagens resande är därför mer en trycker ambitionen med följande ord: följd av ett socialt och ekonomiskt mönster än av kollektivtrafikens utbud och standard. ”I det fall den funktionshindrade efter ¥ Den genomsnittliga reshastigheten med avslutad resa kan klara sig själv, så ska kollektivtrafiken är 22 km/h vilket är lågt aldrig kollektivtrafiken få vara den felande jämfört med bilresor. länk som inte fungerar.” ¥ Alla arbetsplatser inom Göteborgsområdet kan från i stort varje punkt nås med bil inom trettio I många kommuner finns lösningar av typen minuter. Med kollektivtrafiken kan endast ”flextrafik”. Normalt begränsas dock dessa flex– trettio till fyrtio procent av arbetsplatserna nås linjer till den egna kommunen. En flexlinje som på samma tid. körs inom den egna kommungränsen ger i allmän- het inte de funktionshindrade möjligheter att be- Under högtrafik har dagens kollektivtrafik begrän- söka t ex grannkommunens köpcentrum, vilket för sad ledig kapacitet i de centrala delarna. Detta gäl- många medborgare är det naturliga. Och i de fall ler både tågtrafiken och spårvagnstrafiken. Med flexlinjen passerar kommungränsen på väg till nå- nuvarande infrastruktur finns därför begränsade got mål utanför kommunen kan den i allmänhet möjligheter att öka trafikomfattningen för att möta inte ta med resande från grannkommunen. ett ökat resande.

– 43 – Planerad kollektivtrafik

För den storregionala tåg- och busstrafiken har teborg samt GR , Västtrafik och Västra Götalands- Västtrafik tagit fram en målbild för år 2020. Denna regionen. Inom K2020 analyseras kollektivtrafiken innebär bl a en utveckling av tågtrafiken i alla stråk inom ett större område, men tyngdpunkten ligger in mot Göteborg (Uddevalla, Vänersborg/Trollhät- på Göteborgsområdet. Målet för K2020 är att bi- tan, Skövde, Borås och Varberg). Banverket utre- dra till en långsiktigt hållbar utveckling där kol– der för närvarande dubbelspår på Boråsbanan lektivtrafikens roll blir allt viktigare. För Göteborgs- framdragen via Landvetter flygplats. Banverket ut- området analyseras tre principalternativ: reder vidare sträckningen av den s k Västlänken, dvs en järnvägstunnel under centrala Göteborg. ¥ fortsatt utbyggnad av spårvägsnätet komplette- Olika sträckningar med olika antal stationer i cen- rat med traditionell busstrafik, trala Göteborg studeras. Västlänken beräknas kunna stå färdig ca 2020. ¥ utbyggt linjenät av stombusstrafik på egna körbanor som komplement till dagens Kollektivtrafiken inom Göteborgsregionen med spårvägssystem samt omland ut till ca en timmes restidsavstånd från Göteborg studeras för närvarande inom projekt ¥ ett nytt, snabbt och kapacitetsstarkt spårsystem K2020. Bakom K2020 står Vägverket, Banverket, i samverkan med tågtrafiken. Trafikkontoret och Stadsbyggnadskontoret i Gö-

Vad kan – bör – vill vi göra?

• Är det dags att introducera någon form av ett arbetslivet. Många invånare i dessa områden nytt kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i re- har dock inte tillgång till bil i samma utsträck- gionen? ning som dem i flertalet andra delar av regio- nen. De allmänna kommunikationerna är - Behövs underjordisk spårkapacitet utöver därför av speciellt stor betydelse för att invå- Västlänken för t ex spårvagnar som även kan narna här ska kunna ta sig till andra stadsdelar köra på järnvägsnätet eller av kortare eller till kranskommuner, där arbete kan pendelåg som även kan köra på spårvagns- finnas. nätet. Ett ytterligare sätt att öka såväl hastig- Kollektivtrafiken är givetvis även av stor het som kapacitet är att leda ner de tyngsta betydelse för invånarnas möjligheter att uträtta spårvägslinjerna i tunnel under City. ärenden, utnyttja sin fritid osv.

• Kan vi skapa god vardagstillgänglighet för män- ¥ Hur kan vi i enlighet med GR:s trafikpolitiska målsättningar skapa god vardagstillgänglighet niskor med funktionshinder? för alla? - Kan resandet för äldre och funktionshindrade - Kan outnyttjade mänskliga resurser tas effektiviseras och förbättras genom adminis- trativa förändringar? Kan vi överbrygga tillvara genom att kollektivtrafiken förbättras? I framför allt Göteborgs nordöstra stadsdelar kommungränserna genom att skapa ett sam- finns stora outnyttjade mänskliga resurser, en ordnat taxesystem för flextrafik liknande det arbetskraftsreserv, som kan slussas in i som finns för den reguljära trafiken inom Västtrafiks område?

– 44 – Utbildning Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan

I den första rådslagsrundan underströks vikten av Med detta perspektiv blir inte bara frågor som det livslånga lärandet som ett av de främsta rör ungdomsskolan intressanta utan också de som satsningsområdena i arbetet med att utveckla Gö- berör olika former av postgymnasiala utbild- teborgsregionen. I den processen presenterades ningar såsom vuxenutbildning och högskoleut- och diskuterades huvudsakligen det regionala bildning. Detta tillsammans med vikten av fort- samarbetet kring ungdomsskolan (för-, grund-, satt utveckling av redan etablerad regional sam- gymnasie- och gymnasiesärskola). verkan på utbildningsområdet accentuerades un- der rådslagsrunda ett. Vikten av ett kvalificerat utbildningslandskap kan sammanfattas i ett citat saxat ur ”Inbjudan till Råd- Regional samverkan kring vuxnas lärande och slag ett”: utvecklade samverkansformer med regionens högskolor är centrala inslag i byggandet av en ”Utan kunskap ingen miljö att leva i, inget soci- utbildningsregion. En sådan samverkan stöds dels alt gott liv och heller inget blomstrande närings- av de skrivningar som finns i Utbildnings- liv. Utan kunskap ingen bärkraft, ingen med- gruppens regionalpolitiska utbildningsmål, dels borgarkraft och heller ingen konkurrenskraft.” av de diskussioner som över åren förts i GR:s Förbundsstyrelse och i Rådslagsrunda ett.

Framtida utmaningar Sveriges och regionens position gation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling.” I såväl de regionalpolitiska utbildningsmålen som i Västra Götalandsregionens förslag till regional Likartade tankar förs fram i Västra Götalands- utvecklingsvision, betonas vikten av satsningar på regionens förslag till regional utvecklingsvision. det livslånga lärandet. Detta främst mot bakgrund av de stora utmaningar som Göteborgsregionen, Sverige, tillsammans med de övriga nordiska län- Västra Götalandsregionen och landet som helhet derna, avsätter störst andel av BNP på utbildnings- står inför. satsningar och hävdar sig också mycket väl inom alla skol- / utbildningsformer när resultaten av dessa I Utbildningsgruppens regionalpolitiska utbildÐ ansträngningar jämförs internationellt. Helt aktu- ningsmål uttrycks detta tydligt: ella siffror från OECD visar t ex att Sverige ligger i topp med 1,37 nya doktorander per tusen invå- ”Att satsa på utbildning och kompetensutveckling, nare i åldern 25-34 år följt av Schweiz, Finland, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste Tyskland och Frankrike. Detta får också effekt på framgångsfaktorn för en region / ett land. Det s k exempelvis antalet patentansökningar i Europa res- humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är pektive USA, där Sverige hamnar på fjärde respek- centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regio- tive tredje plats. ner som har en välutbildad befolkning är attrak- tiva, drar till sig investeringar och växer och ut- En annan rapport utgiven av World Economic Fo- vecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har rum (WEF) visar att Sverige är världens tredje mest också större förutsättningar att möta krav på om- konkurrenskraftiga land. Finland toppar denna ställning, flexibilitet, interorganisatorisk samver- rankning med USA på andra plats. kan såväl som att hantera utmaningar som segre- Huvudområde 6 – 45 – Faktaruta

Det finns mycket som talar för att Sverige tagit klivet in i kunskaps- samhället:

• Antalet barn i skolan ökade under 1990-talet från runt 1 400 000 till 2 600 000.

• 94 % av alla sexåringar är inskrivna i förskoleklass.

• I komvux deltar drygt 250 000 personer.

• Antalet vuxna i skolan har ökat från cirka 131 000 till 254 000.

• Under denna period tillkom 200 000 icke-svenskar, varav en stor andel kom att gå i svensk skola.

• Läggs högskoleutbildning och andra former för utbildning till innebär det att mer än 40 % av befolkningen, på ett eller annat sätt, befinner sig inom utbildningssektorn.

• En kartläggning av SCB visade nyligen att under en tolvmånaders period 2002 / 2003 deltog 3,5 miljoner personer i åldrarna 15 till 74 år i någon form av utbildning. Detta motsvarar 60 % av befolkningen i åldersgruppen.

Ett historiskt perspektiv på denna utveckling är det faktum att 8 % av befolkningen 1945 antogs till det som idag motsvarar en gymnasieutbild- ning, 1962 var siffran 19 % och 1999 98 %, varav 83 % utexaminerades med högskolebehörighet.

Inom Göteborgsregionen har nästan 50% av invånarna en eftergymnasial utbildning.Motsvarande siffra för riket är drygt 40%. Med eftergymnasial utbildning avses all avslutad utbildning som varat minst tre år och som kräver gymnasieutbildning vid antagningen.

GR:s 13 medlemskommuner utgör ca 10% av svenskt utbildningslandskap och hävdar sig vid nationella jämförelser väl avseende meritvärden och kostnader för verksamheten.

– 46 – Konkurrensen hårdnar verkningsfulla åtgärden. Sådana satsningar skapar över tid högkvalificerade jobb, vilket bidrar till en Konkurrensen om bl a arbetstillfällen, kompetenta bättre konkurrenssituation och troligen också min- medarbetare och företagsetableringar förutspås dre risk för utflyttning av företag/verksamheter. dock hårdna väsentligt. Ett stort antal nationer gör idag kraftfulla satsningar på utbildningsområdet. Utvecklingen innebär att inte bara jobb med låga Från industri- till förädlingsvärden flyttar utomlands utan också mer kunskapssamhälle kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklingsverksamhet. Länder i Östeuropa och Kunskaps-/informationssamhällets snabba fram- Asien kraftsamlar vid sidan av den konkurrens som växt förskjuter i flera avseenden den dynamiska funnits gentemot västeuropeiska stater och USA kraften i samhällsutvecklingen från den traditio- sedan lång tid tillbaka. I ”det nya Europa” finns nella industrin till kunskapssamhället med det kon- det uppgifter som tyder på att produktiviteten är tinuerliga, livslånga lärandet i fokus. ca 50% av EU:s snitt, men att produktionskostna- derna bara är 20 % av EU-snittet. Detta sammanta- Arbetsmarknaden går i riktning mot ökade kom- get skapar en tuff konkurrenssituation för länder petenskrav. Skolan, vuxenutbildningen, högskolan som Sverige och inte minst för Göteborgsregionen och kompetensutveckling i arbetslivet blir centrala med sin omfattande exportindustri. medel för samhällets anpassning. Samtidigt möter dessa verksamheter i sig utomordentligt stora Ska Sverige som ett litet, exportberoende land långt utmaningar på grund av omfattande samhälls- från de stora marknaderna klara konkurrensen i förändringar. framtiden hävdas i allt fler sammanhang att sats- ningar på det livslånga lärandet torde vara den mest En ny roll för skolan Skolan och globaliseringen/ internationaliseringen jöer och processer, kvalitetsstyrning, projekt och Det i flera avseenden ”gränslösa” samhälle som nätverksarbete samt av problembaserat, lustfyllt, växer fram som ett resultat av globaliseringen stäl- livslångt och samtidigt verklighetsanpassat och ler nya krav på flexibilitet, kulturell kompetens och praktiskt lärande. Helhetssyn och tvärvetenskap omvärldsorientering. Det mångkulturella samhäl- sätts i fokus. let är en viktig del av denna utveckling och utgör också del av regionens värdefulla mångfald i ett Skolan är på rask marsch bort från undervisning bredare perspektiv. och på väg mot lärande, där pedagoger ska lära barn och unga att lära sig. Denna syn på lärande kom- mer väl till uttryck i följande citat: Skolans långsiktiga legitimitet ”Jag tycker om att lära mig, men gillar inte att bli undervisad” (Winston Churchill). som kunskapsaktör Endast en promille (ca 200 personer) av den sam- lade lärarkåren utgörs av disputerade pedagoger. Nya strukturer för lärande Lärarutbildningen är en av16 professionsutbild– Föreningen av dynamiska organisationer och krea- ningar och den yrkesutbildning som har den sva- tiva lärandeprocesser medför att den moderna ut- gaste kopplingen till för utbildningen relevant forsk- bildningens innehåll och resultat får styra form och ning. Hur påverkar detta skolans inhemska process. Därmed hamnar elevens, den studerandes, kunskapsbildning och dess legitimitet långsiktigt? utveckling i centrum. Valfrihet, långsiktig kvalitet, inflytande och delaktighet prioriteras. Konventio- nella barriärer och skiljelinjer i form av t ex En förändrad syn på lärande kommungränser, skolgränser, schemapositioner, I ett slags pedagogiskt systemskifte förändras sy- ägandeformer och skolans inlärningsmonopol upp- nen på lärande i samhället. Utbildning och hör. kunskapsbildning präglas alltmer av kreativa mil- – 47 – Skolans traditionella roll Fortsatt utveckling av förändras innehållsliga aspekter

De ovan beskrivna samhällsförändringarna bidrar Arbetsmarknadens ständigt ökande flexibilitet för- till att skolans traditionella roll som kultur- och utsätter nya strategier på skolområdet. Inte minst kunskapsbärare förändras. Från en position där sko- gäller detta förskjutningar avseende innehåll, där lan tillsammans med kyrkan hade tolkningsföre- fokusering på basfärdigheter som läsning, räkning träde på detta område får idag skolan ses som en och skrivandet är tydlig. Där livsfrågorna, den ge- av många bärare av dessa samhälleliga kärnvärden. mensamma värdegrunden, demokratiarbetet, mång- Den goda skolan blir mot bakgrund av detta en falds- och jämställdhetsfrågorna är viktiga inslag på mötesplats som med aktiva insatser vinner elevens skolans dagordning. Och kanske främst av allt sko- respekt främst genom att tillfredsställa behov av lans uppgift att skapa självtillit bland alla de barn, individuellt kunskapssökande grundat på samman- ungdomar och vuxna som befolkar den. hang och upplevelser. På så sätt får skolan ett egen- värde och betraktas inte bara som en förberedelse Denna snabba samhällsutveckling ställer stora krav för livet, vilket är av största vikt inte minst med på skolans förmåga till förnyelse och omställning. tanke på att vi idag tillbringar uppemot 20 % av Sammantaget gäller för dessa utmaningar att de våra liv i för- och ungdomsskola. omfattar alla skol- och undervisningsformer och därmed återfinns på Sveriges utan konkurrens största ”arbetsplats” samt att de är ytterst kvalificerade. Det blir genom detta både en kvantitets- och en kvalitets- utmaning. Mot denna bakgrund finns det tunga ar- gument för regional samverkan på utbildningens område, vilket utvecklas något mer nedan.

Sociala aspekter på det livslånga lärandet

Kring detta finns det många perspektiv och som finns inom detta fält, vilket rätt hanterat kan utbildningssystemens roll i arbetet med att invol- komma att utgöra en av de centrala framgångs- vera/integrera alla växande och vuxna i lär- faktorerna i arbetet med att nå Utbildningsgruppens processerna är givetvis central. kvantitativa och kvalitativa mål såsom dessa for- muleras i de regionalpolitiska utbildningsmålen. Hur skapar vi en skola för alla? En skola där utan- Dessa satsningar skall präglas av en helhetssyn på förskap elimineras, där alla kan studera utifrån sina individen och avser därför såväl den kun- förutsättningar, en situation där skolan kan spela skapsmässiga som den sociala utvecklingen. In- sin roll som verkningsfull integrerare fullt ut, där satserna kommer att spridas över alltfler ålders- mångkulturalitet ses som en stor tillgång? grupper och till detta område räknas också alla in- divider med annat modersmål än svenska. Insat- I Utbildningsgruppens inriktningstext för inneva- serna är viktiga med tanke på de stora förluster rande år finns exempelvis följande rader på detta som samhället och den enskilde åsamkas vid alla tema när det gäller Gemensamma satsningar i syfte former av utanförskap.” att utveckla arbetet för barn och unga i behov av särskilt stöd och stimulans/barn och unga i risk- Skolors framåtsyftande värdegrundsarbete inbe- zon: griper i allmänhet frågeställningen ovan och mycket kraft ägnas inte minst attityder och värde- ”Insatser på detta område kan inte nog betonas, dels ringar kring detta både bland de yrkesverksamma med hänsyn tagen till de barn och unga som be- och bland de studerande. rörs, dels med tanke på den utvecklingspotential

– 48 – Regional samverkan

Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sam- förskola till vuxenutbildning. Det fördjupas succes- manhängande region. Utbildningslandskapet blir sivt och i tät dialog med berörda politiker och tjäns- alltmer integrerat. Genom att samverka och samar- temän i regionen. beta över kommungränser och mellan olika huvud- män och organisationer skapas förutsättningar för Följande rader är saxade ur Gymnasiekommitténs att Göteborgsregionen ska förbli en dynamisk re- slutbetänkande och pekar på GR som liggande i gion bl a förmögen att hantera de utmaningar på frontlinjen när det gäller samverkan över kommun- det livslånga lärandets område som beskrivits ovan. gränser: Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan ”GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt inom utbildningssystemen bidrar till att skapa hö- sätt utvecklat en regional samverkan på utbild- gre kvalitet till lägre kostnader. GR-samarbetet ningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR”. omfattar idag alla kommunala skolformer – från

Vad kan – bör – vill vi göra?

Livslångt lärande – tillgängligt för alla

En lärande region Samverkan mellan arbetsliv och utbildning ¥ Hur kan vi främja en livsstil där både formellt ¥ Behöver det offentliga utbildningsväsendets och icke formellt livslångt lärande är attrak- bild av arbetslivet och arbetslivets bild av tivt? utbildningsväsendet tydliggöras och stimule- ¥ Hur omvandlar vi tankarna kring en förändrad ras? Hur i så fall ta initiativ kring detta? syn på lärandet – från undervisning till ¥ Kan samarbetsformerna mellan utbildning och lärande – till åtgärder för att åstadkomma arbetsliv utvecklas ytterligare och detta? nya modeller för samverkan skapas, t ex ¥ Hur kan vi bidra till att ungdomsskolan och genom s k ”kunskapskluster” (företag vuxenutbildningen är organiserad så att och utbildning i samverkan, fadderföretag, övergången till nästa högre utbildningsnivå mm)? främjas? ¥ Kan obalanser mellan arbetslösas kompetens och arbetsmarknadens behov utbildas bort och Infrastruktur för lärande i så fall vilken roll kan kommunal vuxenut- ¥ Hur bygger vi nya strukturer för livslångt bildning och högskoleutbildning spela i detta lärande med de studerande och lärandet i sammanhang? centrum? Kan och bör en gemensam IT- ¥ Hur blir kompetensutveckling tillgänglig för standard/plattform vara en del i den framtida alla och kombinerbar med annan verksamhet i infrastrukturen? lätt tillgängliga lärmiljöer?

– 49 – Högre utbildning och forskning

I Göteborgsregionen finns, förutom Göteborgs universitet med ca 50000 studerande (25 000 helårs- studerande), Chalmers Teknisk Högskola med 10400 studerande (8 600 helårsstuderande) och IT-universitetet med ca 1000 studerande (700 helårsstuderande). I Utbildningsgruppens regional- politiska utbildningsmål anges att 50 % av invånarna ska ha någon form av högskoleutbildning. För att nå dessa mål är ett konstruktivt och givande samarbete mellan kommunerna och högsko- lorna av avgörande betydelse. De regionala utbildningsmålen Högskolan och kommunerna ¥ Hur kan GR och dess medlemskommuner ¥ Finns det förutsättningar att bidra till att skapa attraktiva och dyna- lokaliseringsmässigt sprida högskole- miska högskoleutbildningar i syfte att nå utbildningen i Göteborgsregionen? de regionalpolitiska utbildningsmålen? ¥ Finns det behov av ett regionalt kunskaps- centrum med högskolan och kommunerna som Samverkan med de västsvenska högsko- partners? Hur kan i så fall GR och medlems- lorna kommunerna medverka kring detta? ¥ Kan fördjupad samverkan mellan de universitet och högskolor som finns i och angränsar till Västra Götalandsregionen åstadkomma en starkare forskning och ett effektivare utnyttjande av spetskompetens och resurser? Om så är fallet på vilket sätt kan GR och medlemskommunerna med- verka till en sådan utveckling?

Vuxenutbildning

Med vuxenutbildning förstås här den utbildning som ger grundskole- och gymnasiekompetens samt viss eftergymnasial utbildning. Dessa utbildningar bedrivs i kommunal regi samt av staten och fristående huvudmän.

Vuxenutbildningens framtida roll Form och innehåll ¥ Vilken är vuxenutbildningens roll i det Kan vuxenutbildningen utvecklas mot flexiblare livslånga lärandet och i tillgodoseendet av ett former; kan t ex validering, kompetensbevis, in- framtida kompetensbehov? dividuella utbildningsplaner och yrkesvägledning ¥ Finns det anledning att genomföra en gemen- användas som redskap för att utveckla vuxenut- sam ”vuxenutbildningsregion” på liknande bildningen? Hur kan GR och medlemskommuÐ sätt som det finns en gemensam nerna i så fall bidra till den utvecklingen? gymnasieregion och därmed fortsätta på den inslagna vägen med samverkansavtal som instrument?

– 50 – – 51 – • Bryt mönster så att ”Alla blir • Byggnation och kollektivtrafik måste vi istället för dom och vi”. gå hand i hand. Bygg i första Ale hand där vi redan har infrastruktur. Mölndal

• GR är medlemskommunerna. • Hur mycket inflytande är Viktigt med representation från alla vi i kommunerna beredda kommuner i arbetsgrupper etc för att att avstå? skapa vi-känsla. Lerum Alingsås

• Aktivera allmännyttan! Ta bort byggkrånglet! Minska handläggningstiderna! Härryda • Samarbete är viktigt och tillsam- • En väl utbyggd kollektiv- mans kan vi er- trafik är en förutsättning bjuda en potential för att få tillgång till fler som varje kommun arbetstillfällen både i och har svårt att uppnå utanför kommunen. enskilt. Lilla Edet Göteborg • Utbildning – Navet i utvecklingen. Kungälv

• Storlek ger styrka och ökat • Ta bort adminis- inflytande. Viktigt att regionen talar trativa gränser! med en mun, t ex när det gäller Kungsbacka infrastrukturfrågor. Stenungsund

• De sociala klyftorna och den • Livslångt lärande – även praktiskt. regionala polariseringen är orimlig! Vidga utbildningsbegreppet. De begränsar regionens utveckling. Ta till vara humankapitalet. Tjörn Ale

• Det är naturligt med ett nära samarbete i Göteborgsregionen. • Den tätortsnära Öckerö naturen och sko- • Transporter av människor garna är viktiga och gods. Hur hanterar vi inslag i samhälls- ökningen? bilden. Partille Mölndal

Några röster från första rådslagsrundan

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) • Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031-335 50 35 • Fax 031-335– 5152 17 – • e-post [email protected] • www.gr.to