Rapport Jämlikt Västra Göteborg 2016–2018 Förslag Till Beslut I Stadsdelsnämnden Västra Göteborg

Västra Göteborg

Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2019-03-29 Tina Eliasson Diarienummer N137-0170/19 Telefon: 365 00 00 E-post: [email protected]

Rapport Jämlikt Västra Göteborg 2016–2018 Förslag till beslut I stadsdelsnämnden Västra Göteborg

1. Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Sammanfattning Jämlikt Västra Göteborg är en bred, långsiktig och tvärsektoriell satsning för att utjämna livsvillkoren i stadsdelen och för att öka allas chanser att leva ett gott liv. Arbetet började år 2013 under namnet Vägen dit. Namnet ändrades sedan till Jämlikt Västra Göteborg. Utifrån kartläggning, forskning och fördjupade analyser utarbetades en plan för Västra Göteborg. Denna ligger i linje med Göteborgs stads inriktning och rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014” samt Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018–2026. Insatserna i stadsdelen har riktats till det område där analys och kartläggning visat att behovet är störst, mellanområdet Centrala Tynnered.

För att delge vilka insatser som Västra Göteborg har arbetat med under åren 2014–2016 skrevs 2016 en rapport (Vägen dit1) om arbetet som gjorts. Den här rapporten är en uppföljning av den tidigare rapporten och här delges arbetet med Jämlikt Västra Göteborg under åren 2016–2018. Syftet är att ge en bild av det arbete som har gjorts i stadsdelen och för att ge en lägesbild av hur arbetet bedrivs nu.

Ekonomiska konsekvenser Stadsdelsnämnden har tidigare avsatt särskilda medel, 4 mkr/år för arbetet vilket innebär att medel har varit öronmärkta för ändamålet. Från och med 2019 har dessa medel gått in i ordinarie budget vilket innebär förändringar för arbetet då medel inte längre är öronmärkta.

Barnperspektivet Barnperspektivet är av stor vikt då en betydande del av insatserna riktas mot barn i lägre ålder och skolålder. Tidiga insatser är lönsamma och har stor effekt. Även insatser riktade mot föräldrar och familjer har som syfte att skapa goda förutsättningar för barn, då föräldrar och omgivningen är barnens viktigaste resurser.

1 Diarienummer: N137-0189/14

Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 1 (3)

Mångfaldsperspektivet Arbetet bedrivs utifrån allas lika värde och likvärdiga förutsättningar. Föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst eller var i staden man bor ska inte påverka förutsättningarna till ett bra liv, trots att staden är socioekonomiskt segregerad.

Jämställdhetsperspektivet Ett arbete utifrån allas lika värde och likvärdiga förutsättningar betyder att pojkar och flickor, kvinnor och män ska erbjudas samma möjligheter och chanser. Det är viktigt att ta i beaktande bland annat i planering av medborgardialoger, insatser i fysisk miljö samt vilka olika aktiviteter och stöd förvaltningen erbjuder.

Miljöperspektivet Arbetet handlar om att minska de orättvisa skillnaderna i livsvillkor och hälsa i staden och att bygga en hållbar stad, socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Miljöperspektivet är därför viktigt och särskilt betydande när insatser i den fysiska miljön planeras och genomförs.

Omvärldsperspektivet Stadsdelsförvaltningen får genom Jämlikt Göteborg regelbundet ta del av omvärldsbevakning gällande arbete som bedrivs för att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa. Det kan handla om arbetet i andra förvaltningar, svenska städer eller europeiska städer.

Bilagor 1.Rapport Jämlikt Västra Göteborg 2016 – 2018

Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 2 (3)

Ärendet Detta är en uppföljning av den rapport som skrevs 2016 under namnet Vägen dit. Den beskrev arbetet med att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa under åren 2014–2016. Rapport Jämlikt Västra Göteborg beskriver arbetet som bedrivits 2016–2018 samt hur det planeras framåt.

Maria Lejerstedt Susanne Alfjord Stadsdelsdirektör Sektorschef Samhälle Kultur

Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 3 (3)

Västra Göteborg

Rapport Handläggare Utfärdat 2019-03-27 Tina Eliasson Diarienummer N137-0170/19 Telefon 365 00 00 E-post: [email protected]

Jämlikt Västra Göteborg, 2016–2018

HÄLSO- FRÄMJA NDE

FÖREBYGG ANDE

SJUKVÅ RD

Göteborgs Stad Västra Göteborg Box 334, 421 23 Västra Frölunda Besöksadress: [email protected] Telefon 031-365 00 00 Torgny Segerstedtsgatan 90 www.goteborg.se Telefax 031-366 10 09

Innehållsförteckning

Inledning ...... 3 Organisation och ekonomiska förutsättningar, 2016–2018 4

Styrgrupp ...... 4

Andra grupper ...... 4

Aktiviteter utifrån målområde ...... 4 Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor 4

Övrigt som pågår med koppling till arbetet med Jämlikt Västra Göteborg: .. 6

Skapa förutsättningar för arbete 7

Övrigt som pågår med koppling till arbetet med Jämlikt Västra Göteborg: .. 8

Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer 8

Olika forum för trygghetsarbete ...... 8

Insatser som gjorts i fysisk utemiljö ...... 9

Aktivitetsskapande insatser och vuxennärvaro i det offentliga rummet ...... 10

Insatser för långsiktig utveckling ...... 11

Skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit 11

Övrigt som pågår med koppling till arbetet med Jämlikt Västra Göteborg: 12

Organisation och ekonomiska förutsättningar 2019 ...... 12

Utvecklingsmöjligheter och effekter ...... 13

Bilagor som nämns i rapporten samt rapporter som tjänar som underlag för det fortsatta arbetet med Jämlikt Västra Göteborg ...... 16

Göteborgs Stad Västra Göteborg 2(16)

Inledning Jämlikt Västra Göteborg är en bred, långsiktig och tvärsektoriell satsning för att utjämna livsvillkoren i stadsdelen och för att öka allas chanser att leva ett gott liv. Arbetet började år 2013 under namnet Vägen dit. Namnet ändrades sedan till Jämlikt Västra Göteborg. Utifrån kartläggning, forskning och fördjupade analyser utarbetades en plan för Västra Göteborg. Denna ligger i linje med Göteborgs stads inriktning och rapporterna Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 och Jämlikhetsrapporten 2017 - skillnader i livsvillkor i Göteborg samt Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018–2026. Programmet visar på färdriktning, mål och strategier, har en bred politisk förankring och togs i enighet av kommunfullmäktige.

Arbetet har hela tiden utgått från olika målområden. Enligt Göteborgs stads program för en jämlik stad är dessa nu:

- Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor

- Skapa förutsättningar för arbete

- Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer

- Skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit

Att utjämna hälsan i stadsdelen är att betrakta som en mycket komplex samhällsfråga och utmaning. För att klara detta har stadsdelen behövt prova nya arbetssätt, öka samarbetet med externa aktörer och samverka internt mellan sektorerna.

Insatserna har riktats till det område där analys och kartläggning visat att behovet är störst, nämligen till mellanområdet Centrala Tynnered. Området är identifierat som ett av de mest resurssvaga områdena i Göteborg utifrån flera indikatorer som exempelvis medelinkomst, eftergymnasial utbildning, förvärvsfrekvens, arbetslöshet samt familjer med försörjningsstöd. Polisen har också pekat ut delar av Centrala Tynnered som särskilt utsatta och här finns samma utmaningar som i stadens övriga särskilt utsatta områden. Utifrån detta finns behov av att exempelvis arbeta med sysselsättningsskapande insatser samt insatser för att stärka den sociala sammanhållningen inom och mellan olika områden likaväl som behov av stärkande insatser riktat mot individer och familjer.

Jämlikt Västra Göteborg har bedrivits utifrån en särskilt avsatt budget och har därför i grunden haft stimulansmedel för insatser av särskild betydelse. Dessa har dock hela tiden haft tydlig koppling till flera redan befintliga insatser i ordinarie verksamhet eller i projektverksamhet men har också lett till att nya insatser har utvecklats och knutits samman.

För att delge vilka insatser som Västra Göteborg har arbetat med under åren 2014–2016 skrevs 2016 en rapport, Vägen dit, om arbetet som gjorts. Den här rapporten är en uppföljning av den tidigare rapporten och här delges arbetet med Jämlikt Västra Göteborg under åren 2016–2018. Syftet är att ge en bild av det arbete som har gjorts i stadsdelen och för att ge en lägesbild av hur arbetet bedrivs nu. Förutom att denna rapport beskriver insatser som gjorts, beskrivs även de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna som har varit gällande till och med 2018 och de förändringar som

Göteborgs Stad Västra Göteborg 3(16)

kommit att bli med början 2019. Sist redogörs för utvecklingsområden för det fortsatta arbetet. En del av insatserna som beskrivs pågår fortfarande medan andra tyvärr har upphört av främst ekonomiska skäl.

Organisation och ekonomiska förutsättningar, 2016–2018

Styrgrupp

Styrgruppen har varit tvärsektoriell och bestått av sektorschefer för respektive sektor i stadsdelen samt områdeschefer med ansvar Bistånd – Myndighet - Service och Arbetsmarknad-Sysselsättning från Individ och familjeomsorgen (IFO). Över tid har gruppen kommit att omfatta fler funktioner som exempelvis rektorer beroende på fråga som varit aktuell för mötet. Processledare för arbetet har varit utvecklingsledare folkhälsa

Stadsdelsnämnden har avsatt särskilda medel, 4 mkr/år för arbetet vilket innebär att medel har varit öronmärkta för ändamålet.

Andra grupper

Ett tvärsektoriellt processledningsteam har träffats för att utbyta erfarenheter. Syftet var både att lära känna varandra, öka samverkan mellan sektorerna och lyfta behov som de identifierade i stadsdelen. Som ansvariga för olika aktiviteter fanns ett värde av att samlas för att skapa en helhet för arbetet. Processledare för Jämlikt Västra Göteborg förde tankar från gruppen vidare till styrgruppen.

Kopplat till Jämlikt Västra Göteborg har samverkansforum med olika aktörer formats, exempelvis Forum för fysisk utemiljö och Tillsammans för Tynnered. Dessa forums arbete har haft och har stor betydelse för arbetet i Centrala Tynnered och beskrivs under olika målområden i texten nedan.

Under 2018 omorganiserades förskola och skola i Göteborg, det bildades en Förskoleförvaltning och en Grundskoleförvaltning. Det innebar en förändring i stadsdelarna. I Västra Göteborg har förskola och skola varit kopplade till arbetet med Jämlikt Västra Göteborg, därför har ”jämliktarbetet” säkrats genom avtal och överenskommelser med dessa parter. Stadsdelsförvaltningen har en fortsatt god strategisk samverkan med förskola och grundskola genom styrgruppen för Jämlikt Västra Göteborg. Detta ger en god grund för långsiktigt, tvärsektoriellt arbete och gemensamma prioriteringar.

Aktiviteter utifrån målområde Här beskrivs insatser som fortfarande pågår men även insatser som har avslutats.

Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor

Två så kallade brobyggare har finansierats genom stadsdelens avsatta medel för Jämlikt Västra Göteborg. Syftet har varit att överbygga språkliga och kulturella hinder. De har arbetat som stöd i förskola, öppen förskola samt på stadsdelens mötesplatser. Genom dessa brobyggare har många föräldrar fått ökad förståelse för sina rättigheter och

Göteborgs Stad Västra Göteborg 4(16)

skyldigheter samt blivit mer aktiva i lokalsamhället, vilket gynnar barnen. Från och med höstterminen 2018 finns dessa tjänster inte längre kvar.

Så kallade koordinatorer i skolan är en riktad insats mot familjer i riskzon för psykosociala svårigheter. Två koordinatorer har finansierats av stadsdelens avsatta medel för Jämlikt Västra Göteborg. En tjänst ligger inom IFO och den andra tjänsten har från 1 juli 2018 gått över till Grundskoleförvaltningen. Koordinatorerna genomför insatser i skolan i syfte att öka skolnärvaron. De tittar på helheten kring barn som uppvisar svårigheter med att fullfölja skolarbetet. Stöttning kring eleven kan handla om allt från att hitta fritidsaktiviteter till att arbeta med föräldrastöd eller familjens ekonomiska situation. Fokus är på familjer med elever i årskurs 0–6. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen.

El Sistema syftar till att ge barn och unga möjlighet till en positiv utveckling genom att spela och sjunga tillsammans i orkester och kör. Liksom i andra stadsdelar ligger verksamheten inom Kulturskolan och har visat sig vara viktig för många barn i stadsdelen. I Västra Göteborg har El Sistema ingått i de avsatta medlen för Jämlikt Västra Göteborg. Undervisning bedrivs på Vättnedalsskolan och Frejaskolan.

Liksom övriga stadsdelar har Västra Göteborg ett forum för informationsutbyte och gemensamt arbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet (SSPF). Arbetet samordnas av en koordinator som har finansierats med medel från Jämlikt Västra Göteborg. Fokus för arbetet är barn och ungdomar som skolkar, misstänks begå brott, ägnar sig åt missbruk eller befinner sig i destruktiva miljöer. Stadsdelens SSPF riktar sig även extra till föräldrar, vilket är något utöver det vanliga SSPF. Det innebär därför stöd till föräldrar och deras ungdomar, 12–18 år vars behov av stöd uppmärksammats i SSPF. Föräldrarna ska få verktyg att hantera svårigheter i föräldraskapet. Ungdomarna ska få nya strategier att göra bra val för att undvika kriminalitet. Föräldrastödet kompletterar det arbete som redan görs inom ramen för SSPF och innebär att riktat stöd kan erbjudas familjer så fort bekymren uppmärksammats.

Lokal social insatsgrupp (SIG) är en samverkansgrupp som riktar sig mot ungdomar mellan 18–25 år som vill lämna en kriminell och/eller radikaliserad livsstil. Målen är att fånga upp individen och stödja en livsförändring, att individen upphör med drogbruk och kriminalitet, att individen kommer i verksamhet och att individen får och klarar ett eget boende. Det är ett individbaserat arbete och att hjälpa en av dessa individer har stor effekt. SIG har tidigare bedrivits som uppsökande verksamhet men från och med 2019 ingår arbetet i Individ- och familjeomsorgens ordinarie verksamhet.

Två fältarbetare jobbar sedan flera år uppsökande med ungdomar (13–18 år) utifrån ett främjande perspektiv, främst i Tynnered. De stöttar ungdomar, bidrar till trygghet och informationsspridning bidrar med viktiga analyser av positiva och negativa tendenser i området. Området har brist på vuxennärvaro kvällstid men frivilliga i Tynnered har startat upp nattvandring och fältarbetarna är av stor vikt även för den gruppen.

Generellt lägger stadsdelen stor tyngd på familjecentrerat arbete som genererar tidiga insatser gentemot barn och deras föräldrar eftersom grunden för hela livet läggs redan i barndomen. Familjecentrerat arbete rymmer många olika insatser som är betydelsefulla för arbetet med att utjämna skillnader i livsvillkor i stadsdelen. Här visas ett antal exempel.

Göteborgs Stad Västra Göteborg 5(16)

• Föräldrastödsutbildningar erbjuds föräldrar med barn i olika åldrar.

• En Föräldraguide har tagits fram med information om den service som stadsdelen erbjuder samt aktiviteter för en rik fritid. Guiden är översatt till flera språk.

• Utökat hembesöksprogram enligt Rinkebymodellen sker i samverkan mellan barnavårdscentralen och Individ- och familjeomsorgen.

• Tandboxen är ett projekt där Folktandvården och förskolorna samverkar med syfte att förbättra barns munhälsa tillsammans med barnen och deras vårdnadshavare i Centrala Tynnered.

• Förberedande SFI erbjuds föräldralediga som besöker Öppna förskolan på Opaltorget. Detta för att ge föräldralediga föräldrar möjlighet att upprätthålla sin svenska och möjliggöra öppna förskolans roll som porten in i förskolan för barn.

Stadsdelen bedriver också läsfrämjande insatser. Forskning visar tydligt hur den tidiga språkutvecklingen, ett välutvecklat ordförråd, en tidig läslust och ökad läsförmåga påverkar skolgången, skolresultaten och steget ut i arbetslivet. Arbetet ligger i linje med Staden där vi läser för våra barn en mobilisering i Göteborgs Stad för att fler ska bli behöriga till gymnasiet, vidareutbilda sig och ha lättare att få jobb.

• Sagocaféet finansieras av Västra Götalandsregionen och riktar sig till familjer med barn mellan 1 och 6 år.

• Kapprumsbibliotek kallas även familjebibliotek och finns på varje avdelning på Topasgatans förskola. Syftet är att uppmana alla familjer att läsa för sina barn samt erbjuda familjerna att låna hem böcker.

• Bokstart innebär att familjer som fått sitt första barn får hembesök av bibliotekarie för att främja läsning.

• Letterbox Club bokpaket är en insats som i grunden vänder sig till familjehemsplacerade barn men i Västra Göteborg genomfördes även en pilot för att involvera barn som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd.

Övrigt som pågår med koppling till arbetet med Jämlikt Västra Göteborg:

• I samverkan med föreningen Passalen arbetar förvaltningens Funktionshinderenhet och fritidsverksamhet med att skapa möjlighet för en aktiv fritid för barn och ungdomar med funktionsvariation. Samverkan sker genom ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP).

• Kultur och fritid har under flera år fått statsbidrag och medel från Kulturrådet. Dessa har möjliggjort ett stort utbud, t.ex. lovsatsningen, och har bidragit till förvaltningens arbete med integration, social mobilisering och generationsmöten. Dessa insatser har även inneburit samverkan med stort antal aktörer från civilsamhället.

Göteborgs Stad Västra Göteborg 6(16)

Alla dessa insatser skapar på sikt bättre förutsättningar för individer att ha inflytande över sina liv och bidrar till att utjämna livsvillkor i Västra Göteborg. Koordinatorer och brobyggare har också bidragit till att öka den generella kunskapen om stadsdelens stödinsatser för barn och familjer och kan bidra till ett utökat kontaktnät samt minska rädsla för myndigheter såsom socialtjänst och polis.

Skapa förutsättningar för arbete

Stadsdelen har metodiskt arbetat med insatser riktat mot vårdnadshavare med försörjningsstöd och unga vuxna. Insatser har också gjorts för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden av olika skäl t.ex. nyanlända och personer med ohälsa. Målsättningen är att boende i Tynnered ska ha en meningsfull sysselsättning genom arbete, studier eller relevant arbetsinriktad insats. Tydligt är att arbetet för att minska andel försörjningsstödstagare och ökad sysselsättningsgrad har gett effekt då vi ser en förbättring av siffror. Antal barn i hushåll med försörjningsstöd har minskat från 548 år 2016 till 515 år 2018. Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd var 571 år 2016 och 483 år 2018.

En processledare samt verksamhetsmedel för samverkan med civilsamhälle och näringsliv har finansierats av Jämlikt Västra Göteborg. Ett av syftena har varit att arbeta mer proaktivt med sysselsättning. Arbetet med civilsamhället har utvecklats genom dialogträffar med olika aktörer som verkar eller vill verka i Tynnered. Detta har gett goda effekter, till exempel har unga vuxna från Centrala Tynnered fått arbete på Reningsborgs biltvätt och hos Caritas kan kvinnor i Centrala Tynnered med försörjningsstöd få språkträning och samhällsinformation. Arbetssättet har resulterat i ökad samverkan mellan olika verksamheter och organisationer. Flera IOP har skrivits mellan förvaltningen och externa aktörer.

Arbetssättet kring samverkan med civilsamhälle och näringsliv i Västra Göteborg har kommit att kallas för Västra Göteborgsmodellen och omnämndes i stadens budget 2018. Modellen visar på ett förhållningssätt och utgår från att vi på många sätt kan samverka med civilsamhället och näringslivet på lika villkor och arbeta tillsammans för en mer jämlik stad. En film är framtagen för att sprida arbetssättet i övriga delar av staden såväl som externt till civilsamhälle och näringsliv.

Språngbrädan är en insats inom ordinarie verksamhet som verkar för sysselsättning för personer med försörjningsstöd i behov av en första anställning. Språngbrädan arbetar individbaserat för att matcha personer med försörjningsstöd med både privata och kommunala arbetsplatser. Enheten för Stöd och försörjning har utvecklat denna arbetsmarknadsinsats som ger möjlighet till arbete inom stadsdelens verksamheter eller i det privata näringslivet. Stadsdelen skapar kontakter med intresserade företag och organisationer och hjälper klienter ut i självförsörjning. Språngbrädan är en satsning som innebär att socialtjänsten gör mer än sitt grunduppdrag och har ett tydligt sysselsättningsfokus.

Vidgade vyer är ett innovativt arbetsmarknadsprojekt finansierat av Arbetsmarknads och Vuxenutbildningsförvaltningen (Arbvux) för att bygga en struktur för integration (boende och självförsörjning) och utveckling (lokalt näringsliv och turism) mellan två skilda delar av stadsdelen: Tynnered och Södra Skärgården. Det är en del i arbetet med att utveckla insatser för att möta behoven hos nyanlända som går från etableringen över till Stöd och försörjning inom IFO. Arbetet siktar på att öka kontaktytorna för de

Göteborgs Stad Västra Göteborg 7(16)

arbetssökande och skapa större nätverk. Förhoppningen är att det leder till arbete. Vidgade Vyer har två så kallade ambassadörer som stöttar arbetsgivare och arbetssökande. Projektet har plats för cirka 25 arbetssökande personer och har överstigit sitt mål och är förlängt till 2019-06-30.

Övrigt som pågår med koppling till arbetet med Jämlikt Västra Göteborg:

• Manage your health är ett EU-projekt som vänder sig till personer med psykisk ohälsa och som vill komma i sysselsättning. Det pågår till 2020-01-31.

• Fritidsbanken på Frölunda torg är en samverkan mellan Skandia Idéer för livet, Fokus Förening och stadsdelarna Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo. Här kan allmänheten låna sport- och fritidssaker gratis i 14 dagar. Verksamheten erbjuder även möjligheter till arbetsträning.

• Ett projekt för unga vuxna har påbörjats med syfte att utifrån ett helhetsperspektiv erbjuda samlade insatser för att klara ett självständigt liv.

Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer

För att skapa hållbara och jämlika livsmiljöer behöver förvaltningen arbeta brett med olika insatser gällande fysisk utemiljö samt olika brottsförebyggande, trygghetsfrämjande- och aktivitetsskapande insatser.

Olika forum för trygghetsarbete

Västra Göteborg har ett nära samarbete med polisen och Askim-Frölunda-Högsbo under namnet Trygg i Sydväst och det trygghetsfrämjande- och brottsförebyggande arbetet bedrivs utifrån kunskapsmodellen Trygg i Göteborg (Trygg I-modellen). Kunskapsbaserat arbete handlar om att ta fram en gemensam, lokal problembild och om att prioritera analys och insatser.

Trygg-I modellen innebär att stadsdelarna tillsammans med polisen tar fram lägesbilder/problembilder med hjälp av både statistik och dialogunderlag som sedan orsaksanalyseras. Utifrån det görs prioriteringar för det övergripande trygghetsfrämjande- och brottsförebyggande arbetet i stadsdelen med konkreta åtgärder och insatser i en gemensam åtgärdsplan för Trygg I Sydväst. Åtgärdsplanen följs upp och revideras årligen. Utifrån prioriteringarna i åtgärdsplanen formar också polisen det lokala medborgarlöftet. 2018 och 2019 års medborgarlöfte har fokus på öppen narkotikahantering i det offentliga rummet.

Stadsdelen har ett lokalt Brottsförebyggande råd (BRÅ) tillsammans med Askim- Frölunda-Högsbo och polisen. BRÅ: s övergripande uppgift är att samordna åtgärder för att långsiktigt motverka brott och främja trygghet och säkerhet. I rådet ingår representanter från respektive stadsdelsnämnd, stadsdelsförvaltning och från polisenhet Syd. Rådet kan även bjuda in andra aktörer verksamma i lokalsamhället till möten. Rådet ska förse respektive nämnd med information om det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet.

Göteborgs Stad Västra Göteborg 8(16)

SSPF är tidigare nämnt under målområde En god start i livet och goda uppväxtvillkor men har också ett trygghetsskapande fokus.

I Tillsammans för Tynnered träffas representanter från Hyresgästföreningen, fastighetsägare, och SDF Västra Göteborg för att arbeta med att gemensamt skapa arenor för medskapande och inflytande. Målsättningen är att skapa förutsättningar för en större gemenskap, ökat lokalt engagemang och ökad trygghet. Hyresgästföreningen har en processledare anställd för detta och det samfinansieras av Bostadsbolaget, Familjebostäder, Stena fastigheter, Hyresgästföreningen och Stadsdelsförvaltningen.

I Forum för fysisk utemiljö som drivs av stadsdelsförvaltningen samverkar fastighetsägare, polis, fackförvaltningar och bostadsrättsföreningar för att driva arbetet med trygghet och trivselskapande insatser i utomhusmiljön. Samverkande aktörer har tillsammans tagit fram en handlingsplan Tynnered särskilt prioriterat område, 2018– 2020. I handlingsplanen kopplas arbetet med Trygg-I och Jämlikt Västra Göteborg samman och underlättar det tvärsektoriella samarbetet. Handlingsplanen revideras under våren 2019.

Det finns också en gemensam avsiktsförklaring som Västra Göteborg har anslutit sig till. Avsiktsförklaringen gäller berörda fackförvaltningar och några av stadens stadsdelsförvaltningar och intentionen är att fackförvaltningarna i sitt uppdrag ska förstärka sitt arbete i de av polisen kallade särskilt utsatta områden.

Förvaltningen har gjort en kartläggning av otrygga platser som behöver prioriteras. Denna tillsammans med dialoger har legat till grund för insatser inom Trygg vacker stad, vilket mellan 2005–2018 var en samverkansorganisation med syfte att skapa tryggare och vackrare platser i staden genom åtgärder i den fysiska miljön. Park- och naturförvaltningen (PONF) samordnade Trygg, vacker stad och sedan 2019 har organisationen blivit en enhet inom PONF.

Insatser som gjorts i fysisk utemiljö

Nedan insatser har gjorts gällande fysisk utemiljö, nybyggnation och upprustning av boendemiljöer utifrån Forum för fysisk utemiljö eller ovan beskrivna avsiktsförklaring och inom ramen för Trygg vacker stads arbete.

• Odlingslotter mellan Rubingatan och Smaragdgatan. 20 lotter tas om hand av en odlarförening med 45 medlemmar boende i Tynnered. Odlarföreningen drivs i samarbete mellan de boende, Hyresgästföreningen och stadsdelsförvaltningen.

• Förstärkt belysning och gallring/röjning av vegetation längs gångstråket bakom Vättnedalsskolan hela vägen fram till Skattegårdsvägen.

• Insatser kring Tynneredsskolan och Ängåsskolan med bland annat belysning och röjning men även konstprojekt.

• Tunnelprojektet Tidstunneln innebar att en gång- och cykeltunnel under Västerleden gjordes om. Genom konstnärlig utsmyckning och belysning skapades en tryggare miljö för de människor som använder

Göteborgs Stad Västra Göteborg 9(16)

tunneln varje dag. Även tunneln vid hållplatsen Briljantgatan har fått ny gestaltning med ljus och utsmyckningar.

• Förstärkt belysning och tillgänglighet på spårvagnshållplatserna från Marklandsgatan till Opaltorget. Förbättrade gångstråk till och från hållplatserna genom upphöjda gångstråk och igenbyggda tunnlar.

• Polisen har satt upp kameror på Briljantgatan, Smaragdgatan, Smycketorget och Grevegårdsvägen. Detta har gjorts i samarbete med bostadsbolagen.

• Höjd skötselnivå utanför skolorna Vättnedal, Ängås och Tynnered vilket resulterat i bättre grönskötsel. Alla mindre fel och problem expedieras skyndsamt så att miljön inte upplevs nedgången, med undantag av asfalten.

• Familjebostäder har utbildat sex miljöambassadörer som kommer att vara ute i området och prata med boende. De har även påbörjat renovering av det nergrävda garaget vid Opalgatan/Bronsåldersgatan.

• Bostadsbolaget har haft ett asfalteringsprojekt, belysningsprojekt och arbete med förnyelse av lekplatser samt skapat ett återbruksrum. Återbruksrummet ersätter ett mangelrum där det tidigare langades narkotika.

• Samarbete för sommaraktiviteter för barn, unga och familjer mellan olika aktörer.

• Stena Fastigheter har utökat belysningen utomhus, ökat lekmöjligheterna för barn och byggt ett utegym, odlingsbäddar och fotbollsplan med närvarobelysning. De fysiska åtgärderna tillsammans med ökad närvaro har gett resultat som visar sig i AktivBo-enkäten där boende får svara på hur de upplever tryggheten i området. Resultatet visar att trygghetsindex har gått upp från 58,2 till 80,2.

• Trygghetsvandring har gjorts på fler platser i området kring Briljantgatan och även en vandring med boende i Smyckegatans bostadsbestånd har gjorts.

• Polisen inledde 2018 en insats på Vättendalsskolan med projektet PAR (polis, ambulans, räddningstjänst). Elever från årskurs sex får träffa personer från de olika yrkena. Det är ett sätt att se människan bakom uniformen. I övrigt arbetar polisen mycket med socialtjänsten för att fånga upp ungdomar tidigt vid oro/misstanke.

Aktivitetsskapande insatser och vuxennärvaro i det offentliga rummet

• Cykelköksverksamhet i Bergkristallsparken. Två personer anställdes som cykelvärdar och cykelköket hade öppet juli till september 2018. Tre cykelkurser för boende i området genomfördes med cirka 30 deltagare.

Göteborgs Stad Västra Göteborg 10(16)

• Nattvandring med grupperna Nattvandrarna samt Trygghetsvandrarna som utgår från Opaltorget och Bergkristallsparken. De rör sig i stadsdelen allt från en gång i veckan till en gång i månaden beroende på hur många frivilliga som kan vandra.

• Olika aktiviteter i Bergskristallparken som har utvecklats från en otrygg plats med öppen narkotikaförsäljning till en park som erbjuder en actionyta, cykelkök, boulebana och bollplan. Parken är en mötesplats för boende i alla åldrar.

• Aktiviteter på mötesplatsen Kastanjeträffen, se nedan.

• Sommarlovsprogram med möjligheter till spontanidrott, skapande verksamhet för barn och unga runt mötesplatserna Bergskristallparken och Kastanjeträffen. Ett program som vände sig till vuxna fanns på Bergskristallparkens sommarscen och i Kastanjeträffen.

• Hälsoteket är en verksamhet för invånare i Västra Göteborg och i Askim – Frölunda-Högsbo som framförallt vänder sig till daglediga personer. Syftet för verksamheten är att främja hälsa. Bland annat har Hälsoteket tillhandahållit en hälsovägledare på Kastanjeträffen och utbildat Hälsoguider. Dessa får kunskap för att stötta andra människor att må bra och verkar för att alla ska ha samma rätt till information om hälsa.

Insatser för långsiktig utveckling

Västra Göteborg medverkar i den långsiktigt strategiska och fysiska planeringen för att skapa hållbara och jämlika livsmiljöer. Förvaltningen medverkar genom att föra in kunskap om stadsdelens behov och förutsättningar till de fackförvaltningar och myndigheter som ansvarar för den fysiska planeringen.

Stadsdelen medverkar bland annat i arbetet med översiktsplaner, program och detaljplaner som berör stadsdelen och för in behov som att ny bebyggelse ska komplettera stadsdelens bostadsbestånd. För frågor kring kommunikationer och infrastruktur medverkar förvaltningen i det lokala, regionala och nationella arbete som sker för att exempelvis öka jämlikheten och skapa tryggare kollektivtrafik för våra invånare.

Kunskapen kring medborgarnas behov har fångats upp genom bland annat dialoger och har samlats i ett lokalt utvecklingsprogram (LUP). Programmet används som underlag i planeringen och vid samverkan med ansvariga aktörer.

Skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit

SDF Västra Göteborg arbetar med områdesutveckling koncentrerat runt stadsdelens mötesplatser i Centrala Tynnered. Detta sker genom att möjliggöra boendeinflytande samt genom samverkan med aktivitetsgrupper och föreningar som verkar i området. Ett sätt är att skapa generationsöverskridande möten men även anordna aktiviteter för olika åldrar för att skapa en ökad trygghet och trivsel. Konst, kultur och idrott används som redskap för delaktighet.

Göteborgs Stad Västra Göteborg 11(16)

Det strategiska områdesarbetet runt mötesplatser i Tynnered har lett till många besökare och aktiviteter. Allaktivitetshuset Kastanjeträffen erbjuder aktiviteter varav flera som skapas av olika boendegrupper. Medborgarkontoret erbjuder samhällsinformation i huset två dagar i veckan. Ambitionen är att utveckla huset till att bli en medborgardriven mötesplats. Huset har även en viktig roll för krishantering då det fungerar som en central mötesplats i området och som stadsdelen då kan bemanna extra.

Bergskristallsparken som nämns i ovan stycke är precis som Kastanjeträffen en plats där tillit, delaktighet och inflytande främjas.

Övrigt som pågår med koppling till arbetet med Jämlikt Västra Göteborg:

• BRIS driver ett Vinnovafinansierat projekt, BRIS innovationslabb, för ökad delaktighet utifrån ett barnperspektiv på Vättnedalskolan.

• På Tyrolens fritidsgård och Mellangården arbetar personal och ungdomar tillsammans med civilsamhällesaktörer och fackförvaltningar för utveckling av närområdet.

• Genom IOP med aktörer från civilsamhället har det skapats flera mötesplatser i stadsdelen, bland annat i Fiskebäcks missionskyrka, Caritas och St. Gabriels kyrka.

• Demokratidagen är en dag där ungdomar möter politiker, tjänstepersoner och nyckelpersoner för en ömsesidig dialog och möjlighet till inflytande över den lokala utvecklingen.

• Tynneredsdagen är i maj varje år och Grevegårdsdagen är en ny tradition i Bergkristallsparken.

Organisation och ekonomiska förutsättningar 2019 Arbetet kring Jämlikt Västra Göteborg fortgår och följer fortsatt Göteborgs stads program för en jämlik stad med samma målområden som tidigare:

- Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor

- Skapa förutsättningar för arbete

- Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer

- Skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit

Från och med 2019 blir stadsdelens trygghetsarbete tydligare en del i arbetet. En ny organisering för fortsatt arbete är under utveckling vilken beskrivs nedan.

Utvecklingsledare Folkhälsa är fortsatt processledare för arbetet. Styrgruppen har blivit något färre personer för att enklare kunna fatta beslut. I styrgruppen samverkar sektorschefer från Stadsdelsförvaltningen och utbildningschefer från Förskole- samt Grundskoleförvaltningen som tidigare. Utvecklingsledare folkhälsa, Trygg-i samordnare och processledare för samverkan med civilsamhälle och näringsliv bereder frågor och är föredragande i styrgruppen.

Göteborgs Stad Västra Göteborg 12(16)

Den tidigare styrgruppen har döpts om till Forum samverkan Jämlikt Västra Göteborg och är tänkt att fungera som en mer operativ grupp och i forumet är flera tjänstepersoner involverade. Medarbetare utifrån olika funktioner kan bjudas in beroende på olika fokus för arbetet. Utifrån detta forum kan olika arbetsgrupper komma att bildas för att driva insatser med Västra Göteborgs modell i förgrunden.

Medel som tidigare har varit avsatta i budget för arbetet med Jämlikt Västra Göteborg har nu gått in i ordinarie budget vilket innebär förändringar för arbetet då medel inte längre är öronmärkta. Förvaltningens arbete påverkas också av minskade statsbidrag och besparingskrav. Samtidigt finns det en uttalad vilja i staden att fortsätta arbeta utifrån Jämlikt Göteborg och ambitionen för stadsdelen är densamma, nämligen att fortsätta det goda arbete som har bedrivits under flera år. Dock ger den förändrade ekonomiska situationen nya utmaningar. Nedan beskrivs utvecklingsmöjligheter såväl som effekter.

Utvecklingsmöjligheter och effekter Inom samtliga målområden finns utvecklingsmöjligheter.

Inom målområdet Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor ser vi att extern finansiering som möjliggör verksamheten Sagocafét är viktig. Dagens ekonomiska situation gör att externa medel kan bidra till utveckling och vidmakthållande av nya lösningar. När familjecentralen står klar kommer verksamheter samlokaliseras och det ger ytterligare effekt för förvaltningens främjande arbete. Genom brobyggare/kulturtolkar som behärskar olika språk kan förvaltningen nå ut till fler och på så sätt sprida information, bygga goda relationer och skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor. Förvaltningen har inte längre dessa tjänster men har sett den stora potential de har.

En process kring att starta Skola som arena påbörjades i stadsdelen under 2018. Skola som arena innebär att skolan på olika sätt öppnar sig och verkar för att ta vara på lokalsamhällets resurser för skolan och för att göra skolan till en resurs för lokalsamhället. Aktiviteter skapas utifrån önskemål/behov från de som bor i området. Skolan blir därmed ett pedagogiskt centrum för livslångt lärande, men också ett socialt och kulturellt centrum. Den skola som är aktuell är Vättnedalsskolan och en koordinator börjar arbeta med detta sommaren 2019.

Det finns fortsatt behov av att systematiskt satsa på insatser riktat mot unga, unga vuxna samt vårdnadshavare med försörjningsstöd. Det finns också behov av att utveckla insatser för att möta behoven hos nyanlända som går från etableringen över till Stöd och försörjning inom IFO. Sysselsättningsskapande insatser är fortsatt av stor vikt och inom målområdet Skapa förutsättningar för arbete är därför socialtjänstens riktade insatser betydande. Samverkan med exempelvis Arbvux och med Business Region Göteborg samt med civilsamhälle och näringsliv är viktigt för att underhålla det goda arbete och de goda effekter vi sett.

För att skapa hållbara och jämlika livsmiljöer är Forum för fysisk utemiljö och Tillsammans för Tynnered viktiga samverkansforum att vidmakthålla. Att arbetet bedrivs genom små och stora insatser gör det synligt för invånare. Detta område har stora kopplingar till målområdet Skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och

Göteborgs Stad Västra Göteborg 13(16)

tillit. Att stadsdelens trygghetsarbete nu får en tydligare koppling till Jämlikt Västra Göteborg kan förstärka samverkan och insatserna.

Det finns stora möjligheter till vidareutveckling av mötesplatser och samverkan med civilsamhället. Det handlar delvis om att underhålla relationer till och mellan olika aktörer och vidareutveckla arbetet genom Västra Göteborgs modellen för samverkan med civilsamhället. Förutom att bjuda in aktörer till möten om olika teman samt vara öppna för olika aktörers egna initiativ så fortsätter stadsdelen att sprida information om modellen. Nyligen hölls en workshop med olika aktörer kring temat ”Föräldrars delaktighet” och inom kort ska ett möte hållas med olika studieförbund kring om de vill och i så fall hur de kan medverka när det gäller Skola som arena. Ett varierat utbud av aktiviteter där många aktörer har varit inblandade innebär att fler rör sig utomhus, vilket bidrar till en ökad känsla av trygghet. Det finns fortsatt behov av att verka för aktiviteter för boende i olika åldrar och aktiva medborgardrivna mötesplatser.

I början av 2019 anställdes en så kallad trygghetsvärd genom samverkan med Reningsborg. Trygghetsvärdens huvudsakliga uppgift är att fungera som en vuxen förebild och finnas till för barn och unga i de miljöer där de befinner sig och uppmärksamma dem som är i behov av stöd och hjälp. Trygghetsvärden utgår från området runt Mellangården och Vättnedalsskolan och samverkar med verksamheter och aktörer aktiva i området.

Internt har förvaltningen satsat på utbildningar i Utvecklande ledarskap (UL) och innovation, genom bland annat universitetskursen Innovationsledarskap. Förvaltningen fortsätter vidareutveckla det dagliga arbetet utifrån dessa arbetssätt och lägger vikt vid att prova nya saker, prototypa och våga tänka nytt. Tjänstedesign används som metod för att erbjuda rätt service till våra invånare.

Effekter av främjande insatser är inte alltid så enkla att mäta i siffror men det är väsentligt att påtala att det fokuserade arbetet kring Jämlikt Västra Göteborg har gett goda effekter. Insatserna har redan redogjorts för i texten ovan. Med risk för att utelämna något delges några insatser igen och vilka värdefulla effekter de bidrar till:

• Minskning av antal barn i hushåll med försörjningsstöd samt minskning av antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd. Detta bidrar till färre personer i utanförskap och god start i livet samt goda uppväxtvillkor för barn.

• Förbättrad fysisk utemiljö och flera trygghetsskapande insatser (SSPF, SIG, fältarbete) bidrar till trygghet i området.

• Familjecentrerat arbetssätt i området stärker familjer som har behov av stöttning i olika frågor (koordinatorer, brobyggare, läsfrämjande insatser, utökade hembesök, förberedande SFI, med mera). Detta bidrar till att barn får en god start i livet och goda uppväxtvillkor vilket i sin tur ger goda chanser till ett deltagande i samhället, fullföljda studier och därmed också förebygger ett utanförskap.

• En modell för samverkan har utvecklats vilken är mycket värdefull i det fortsatta arbetet. Flera överenskommelser har gjorts och flera IOP har skrivits. Att arbeta i samverkan med olika aktörer ger kraft i arbetet med Jämlikt Västra Göteborg.

Göteborgs Stad Västra Göteborg 14(16)

Samverkan med olika aktörer som träffar invånare är också väsentligt när det gäller att få en god bild av befolkningens hälsa.

• Flera sysselsättningsskapande insatser har gjorts och flera personer har fått en meningsfull sysselsättning.

• Mötesplatser som uppstått eller fått större tyngd i Centrala Tynnered genom det fokuserade ”jämliktarbetet” är av vikt för boende i området. Att skapa förutsättningar för invånare att mötas och utveckla/utvidga sociala nätverk är en väsentlig del för upplevelsen av trygghet och bidrar till ökat psykiskt välbefinnande.

• El Sistema samt andra aktiviteter exempelvis inom ramen för sommarlovsprogrammet med mera bidrar till en meningsfull fritid, ökat psykiskt välbefinnande och goda uppväxtvillkor.

Göteborgs Stad Västra Göteborg 15(16)

Bilagor som nämns i rapporten samt rapporter som tjänar som underlag för det fortsatta arbetet med Jämlikt Västra Göteborg Rapport Vägen dit (N137-0189/14)

Västra Göteborgs modell kring samverkan och länk till filmen (N137-0172/19)

Lokalt Utvecklingsprogram (N137-0241/15)

Cirkus Uniks kartläggning till Delmos (Delegationen mot segregation) - Mapping and Needs Analysis of accessibility of recreational opportunities for kids grade 1-3 in 10 different areas of Gothenburg (N137-0597/18)

Göteborgs Räddningsmissions kartläggning till Delmos (Delegationen mot segregation) (N137-0597/18)

BRIS Innovationslabb - för aktörer i Tynnered (N137-0058/19)

Medborgarlöfte Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg (N137-0688/18)

Göteborgs Stad Västra Göteborg 16(16)

RAPPORT

Vägen dit – Västra Göteborgs arbete för att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa

Karin Alsén Emili Börjesson Göteborg juni 2016

Innehåll

Inledning ...... 1 Bakgrund ...... 1 Projektansökan ...... 1 Ekonomi ...... 2 Arbetet tar form ...... 2 Mellanområdet Centrala Tynnered – söder om Opaltorget till Fiskebäcksvägen...... 3 Fokusområden – vad behöver vi satsa på? ...... 4 Aktiviteter, metoder och verktyg ...... 5 Familjecentrerat arbetssätt ...... 5 Språkutveckling i förskolan ...... 6 Språkutveckling i skolan ...... 7 Koordinatorer för skolan ...... 7 Mötesplatser – Kastanjeträffen och Bergkristall ...... 7 El Sistema Grevegård ...... 8 Förutsättningar för arbete...... 8 Social insatsgrupp unga vuxna ...... 9 Tjänstedesign ...... 9 Social ekonomi ...... 10 Akademin ...... 10 Privata näringslivet ...... 10 Uppföljning – hur har arbetet följts upp? ...... 11 Lägesrapporter från aktiviteterna ...... 11 Resultat ...... 12 Från projekt till koncept ...... 12 Resultat inom organisationen ...... 12 Resultat kopplat till aktiviteter ...... 13 Framgångsfaktorer och förutsättningar ...... 14 Utmaningar och hinder ...... 15 Kultur och motstånd ...... 16 Framåt ...... 17 Organisation ...... 17 Slutkommentarer ...... 18 Figur – två idealtyper för sociala investeringar ...... 19

Inledning Vägen dit är en bred, långsiktig och tvärsektoriell satsning för att utjämna livsvillkoren i stadsdelen och öka allas chanser att leva ett gott liv. Utifrån kartläggning, forskning och fördjupade analyser utarbetades en plan för Västra Göteborg. Denna ligger i linje med Göteborgs stads inriktning och rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014”, där även fyra fokusområden konkretiseras. Dessa områden har arbetet utgått ifrån, tillsammans med ytterligare ett fokusområde som definierats av stadsdelen. Insatserna riktas till det område där analys och kartläggning visat att behovet är störst, mellanområdet Centrala Tynnered1. Ett väl organiserat områdesarbete har utvecklats till en målbild. Ett antal olika aktiviteter pågår inom både ordinarie verksamhet och inom det geografiska området som helhet. Att utjämna hälsan i stadsdelen är att betrakta som en mycket komplex samhällsfråga och utmaning. För att klara detta behöver stadsdelen prova nya arbetssätt, öka samarbetet med externa aktörer och samverka internt mellan sektorerna. Hur vi har tagit oss an detta redovisas i denna rapport. Här redogörs för bakgrunden till arbetet, både vad gäller fokusområden och det geografiska området. Vidare presenteras aktiviteter, metoder och verktyg som används. Kontinuerlig uppföljning har varit viktig och hur vi arbetat med detta beskrivs. Rapporten avslutas med en redogörelse av resultat, tankar för arbetet framåt samt slutkommentarer. Bakgrund Stadsdelen Västra Göteborg är präglat av havet, men också av närheten till staden och Frölunda torg. Inom stadsdelen finns storstadsmiljöer, skärgårdsområden och lummiga villaområden. De socioekonomiska skillnaderna är stora mellan de geografiska områdena. Västra Göteborg uppvisar de största socioekonomiska skillnaderna mellan olika primärområden sett ur ett hela staden perspektiv. Varför har det blivit så här? Vad kan stadsdelsförvaltningen göra för att skapa en medvetenhet om möjligheten att använda de gemensamma resurserna för att minska skillnaderna? Hur kan olika samverkanslösningar tillsammans med boende, föreningar, företag, fastighetsägare, social ekonomi och olika nätverk utvecklas? Detta var frågor som ställdes och som det nya arbetet skulle ta sig an.

Projektansökan Hösten 2013 påbörjade förvaltningen arbetet med det som kom att kallas ”Vägen dit”. Det handlade inledningsvis om ett behov av en djupare förståelse av de socioekonomiska skillnaderna i stadsdelen och att analysera de frågor som väckts. Detta ledde till en ”social översiktsplan” av Västra Göteborg. Utifrån kunskap om stadsdelen och forskning lyftes ett antal områden fram som skulle kunna bidra till att öka jämlikheten i stadsdelen. Dessa områden, tillsammans med en plan för hur arbetet skulle bedrivas, fick namnet Vägen dit. För finansiering av arbetet gjordes en ansökan till kommunstyrelsen om medel

1 Mellanområdet centrala Tynnered består av primärområdena Skattegården, Kannebäck, Ängås, Grevegården och Guldringen 1 ur den Sociala utvecklingsfonden. Målet var att fram till 2021 uppnå ett mer jämlikt och socialt hållbart Västra Göteborg. Syftet med Vägen dit är både att skapa en helhetssyn om ett hållbart Västra Göteborg i förvaltningen och särskilt rikta resurser mot verksamheterna i Centrala Tynnered. I ansökan finns identifierade fokusområden och aktiviteter som enligt forskning kan bidra till att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa. Det finns även tankar kring en struktur för arbetet. Stadsdelen beviljades totalt 10 miljoner kronor för åren 2014 och 2015. Parallellt med ansökan till kommunstyrelsen ansökte Västra Göteborg om deltagande i Sveriges kommuner och landstings (SKL) utvecklingsprojekt ”Förändra radikalt”. Förändra radikalt är ett projekt som avser att utveckla nya arbetssätt och metoder, utifrån de framtida utmaningar vårt välfärdssystem står inför. Fokus har legat på metoden tjänstedesign (även kallad för brukarstyrd innovation). Västra Göteborg blev en av tio deltagande kommuner.

Ekonomi Vägen dit beviljades investeringsmedel från staden under 2014 och 2015, totalt 10 miljoner kronor. För det fortsatta arbetet under 2016 avsatte nämnden 4 miljoner kronor. Dessa pengar har till största del gått till att finansiera tjänster och vissa materialkostnader. Processledningen har haft rörelsemedel vilket har varit viktigt för att kunna stimulera nya idéer, mötesformer och kompetensutveckling.

Arbetet tar form Under hösten 2014 anställs en projektledare och projektledningen formas bestående av projektledare, administratör och utvecklingsledare. En strategisk styrgrupp bestående av sektorschefer och utvecklingschef finns nära projektledningen och ansvarar för arbetet. Projektet brottas under första halvåret med organisering, förankring, struktur, kommunikation och förståelse. En kommunikationsplan tas fram och flera specifika insatser görs, så som presentation på frukostmöte, en film på intranätet samt regelbunden uppdatering kring de olika aktiviteterna på intranätet. Aktivitetsledarna för de aktiviteter som lyfts fram under de olika fokusområdena börjar komma på plats och olika former för arbetet testas. Tidigt under 2015 genomförs en kickoff med Thomas Jordan, lektor och docent vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, om komplexa samhällsfrågor. Han utgår från begrepp som komplexitetsmedvetenhet, perspektivmedvetenhet, samverkansformer och reflekterande praktik. Detta är mycket uppskattat och resulterar i ett fortsatt samarbete med Göteborgs universitet. Stadsdelsnämnden beslutade under 2014 om en lokal handlingsplan för arbete med det som kallas social ekonomi. Social ekonomi avser organiserade verksamheter som har samhälleliga ändamål och sker inom det vi benämner den ideella sektorn. Utgångspunkten för handlingsplanen är de olika fokusområdena kopplade till ett jämlikt Göteborg och Vägen dit. Under 2015 intensifieras arbetet med social ekonomi och blir en del av Vägen dit. Metoden tjänstedesign utifrån SKL:s projekt Förändra radikalt integreras också i arbetet. Det första aktivitetsledarmötet genomförs i februari 2015 och hålls sedan månadsvis. Det sker träffar med externa aktörer så som bostadsrättsföreningar, Hyresgästföreningen, 2 olika bostadsbolag, Röda korset, Rädda Barnen, Räddningsmissionen, Caritas och Reningsborg. Vid dessa träffar diskuteras samverkansformer och hur vi tillsammans kan utveckla området. Processledningen deltar på flera enheters arbetsplatsträffar, för att dels berätta om Göteborgs stad arbete med ett jämlikt Göteborg och hur stadsdelen tagit sig an den utmaningen. Detta för att öka förståelse och delaktighet för arbetet. Extra fokus läggs på att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer samt delaktighet och inflytande, det så kallade områdesarbetet. Pia Andersson, doktorand vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet anlitas och leder två workshop kring social mobilisering samt en workshop med områdescheferna. Pia medverkar även fortsättningsvis som handledare för processledarna. Nya idéer har kontinuerligt växt fram och bland annat resulterat i anställning av arabisktalande och somalisktalande brobyggare, kompetensutveckling kring normkritik och jämställdhet, föreläsning och samtal med docent Hans Abrahamsson vid Institutionen för globala studier, studiebesök till bland annat Malmö och Linköping, deltagande i kurser och fortbildningar för aktivitetsledare och ett mycket lyckat samarbete med Universeum. Det har även gjorts en satsning på samordning kring volontärer genom att Medborgarkontoret nu är nav för detta och kan hänvisa intresserade privatpersoner till passande organisation. Västra Göteborgs Internservice/Lokalvård identifierade att det finns medarbetare som, oberoende av nationell bakgrund eller kultur, idag inte är ”anställningsbara.” Detta enligt stadens definierade krav på medarbetarna. Cirka 70 % av medarbetarna bor i Tynnered och det har tagits fram ett kompetensutvecklingsprojekt för att bidra till dessa medarbetares egen utveckling, ökade självkänsla och lägre sjuktal. Även här har Vägen dit varit med och stöttat, bland annat genom att underlätta kopplingen till Göteborgs universitet.

Mellanområdet Centrala Tynnered – söder om Opaltorget till Fiskebäcksvägen Området domineras av flerfamiljshus, både hyresrätter och bostadsrätter, men även några mindre områden med radhus. I området finns få arbetsplatser förutom förskolor och skolor. Centrala Tynnered kommer inom en 3-5 års period utvecklas och förändras. Det kommer att byggas cirka 400 - 500 nya bostäder runt Opaltorget samt ett nytt lokalt torg med bland annat stadsdelskontor, vårdcentral och familjecentral. Cirka 100 nya bostäder planeras i Björkhöjdsområdet (Trollbärsvägen) liksom en ny skola (Frejaskolan) som väntas vara klar 2017. Även nya förskolor planeras i området. Bostäder planeras även i Topasområdet och i Smaragd- Briljantområdet. Fram till 2021 kommer mycket ha hänt inom detta område gällande just nybyggnation.

Uppgifter från Statistik och samhällsanalys, 2014

Skillnaden i medelinkomst mellan mellanområdet Centrala Tynnered och Södra Västkusten är cirka 200 000 kr. Samma mönster syns om man tittar på arbetslöshet, familjer med försörjningsstöd och ohälsotal (se bild ovan). Utbildningsnivån är generellt hög i stadsdelen men i mellanområdet Centrala Tynnered har betydligt färre eftergymnasial utbildning.

Fokusområden – vad behöver vi satsa på? Identifierade fokusområden har konkretiserats i form av ett antal aktiviteter med mål, syfte och målgrupp. Dessa följs regelbundet upp. Aktiviteterna leds av aktivitetsledare som är anställda inom våra ordinarie verksamheter. En projektplan för varje aktivitet har tagits fram, i den ingår bland annat omvärldsanalys, riskanalys och definierade indikatorer. Fokusområdet ”öka invånarnas delaktighet och inflytande” är det område som stadsdelen själv valt att inkludera i arbetet. Det handlar om att ta tillvara de erfarenheter och kompetenser som finns i vår organisation, se resurserna, skapa utrymme för kommunikation mellan verksamheter samt uppmuntra och inspirera till nya möten och arbetsformer. 1. Ge varje barn en god start i livet Detta område handlar om att utveckla ett familjecentrerat arbetssätt. Genom att stärka familjen kan man förbättra uppväxtvillkoren för barn och unga. Insatser tidigt i livet är de mest kraftfulla investeringar som kan göras med vinster som mångfaldigt överstiger den ursprungliga insatsen. Konkreta samverkansformer inom förvaltningen är en förutsättning men även med externa aktörer som regionen. Inom detta fokusområde ligger aktiviteten familjecentrerat arbetssätt. Den kommande familjecentralen på Opaltorget blir ett nav för detta arbete. 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren Inom detta fokusområde lyfts åtgärder gällande skolavhopp, skolans likvärdighet, samarbete med föräldrar och främjande av barns lärande. Inom förskola och skola arbetas det med språkutveckling på olika sätt. Syftet är att alla

4 barn ska få en bra språklig grund så att de kan lyckas med sin skolgång. Språkutveckling i förskola och grundskola definierades därför som en av stadsdelens aktiviteter inom detta fokusområde. Vidare har två tjänster som koordinatorer för skolan, riktat till de lägre åldrarna, inrättats. Det ska ge bättre förutsättningar för skolgång och fullständiga betyg för barn som lever i utsatta familjesituationer, till exempel barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd eller nyanlända. 3 -4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer samt öka invånarnas delaktighet och inflytande Detta fokusområde syftar till att öka tillgängligheten till gemensamma resurser i området och utforma ett adekvat utbud av tjänster och service samt samverka med föreningar. Vidare handlar det om att skapa mötesplatser där människor kan göra sin röst hörd och där boende kan mötas över gränser som ålder, kön, etnicitet och socioekonomi. Trygghet, inflytande och en hälsosam närmiljö är viktiga delar. Två mötesplatser har etablerats i området (Kastanjeträffen och Bergkristall) där boende och verksamma tillsammans styr innehållet. I samverkan har flera dialoger och workshops hållits för utformning av den fysiska miljön. I arbetet med att utveckla en bred samverkan inom området har stöd tagits i forskning och konkret samverkan med universitetet. El Sistema är också en viktig del av arbetet, musiken banar väg för möten och mervärden. Brobyggare som ska verka som en kulturell och språklig länk mellan föräldrar/vårdnadshavare och professionella har anställts i stadsdelen. 5. Skapa förutsättningar för arbete Detta område handlar om att underlätta inträdet på arbetsmarknaden, utveckla och erbjuda stödjande insatser med mera. Genom systematiskt arbete, med potentiella arbetsgivare utanför den offentliga verksamheten, involvering av fler aktörer och nya former för samarbete har stadsdelen tagit sig an detta. Två specifika aktiviteter skapades. Inom socialtjänsten har en person anställts för att utveckla kontakter med näringsliv, privat sektor och det civila samhället. Detta ska öka samverkan kring praktikplatser och arbetstillfällen. Personer ska genom noggrann matchning lotsas vidare ut i det privata näringslivet genom det samarbete som startats mellan förvaltning och företagare. Särskilt stöd riktas till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd. En samverkansorganisation, Sociala insatsgruppen (SIG), har byggts upp. Syftet är att hjälpa unga kriminella att bryta sin kriminella bana. Aktiviteter, metoder och verktyg Aktiviteterna finns definierade i ansökan och, som tidigare nämnts, finns det för varje aktivitet en projektplan. Aktiviteterna har följts upp regelbundet genom kvartalsvisa lägesrapporter.

Familjecentrerat arbetssätt Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barn och unga genom att stärka familjen. Det familjecentrerade arbetssättet tar sin utgångspunkt i insatser för barn och unga, hela familjen och deras levnadsvillkor. Syftet är att familjerna eller barnet/den unge alltid ska uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Samarbetet och samordningen mellan

5 stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn, ungdomar och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Målgrupp är barn i åldrar 0-12, med särskilt fokus på barn och familjer i riskzon i Centrala Tynnered. Sekundär målgrupp är föräldrar och nätverk kring barnen, samt övriga aktörer med inverkan på barnens livssituation. Familjecentralen är en generell verksamhet med förebyggande och hälsofrämjade insatser. Den består av samlokaliserade verksamheter som vänder sig till barn och vårdnadshavare. Basverksamheterna är mödra- och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola. Fler verksamheter kan ingå i familjecentralen. Familjecentralen kan genom sin samlade kompetens tidigt upptäcka barn och familjer i behov av utökat stöd. Nuläge för aktiviteten: Planering av en familjecentral på Opaltorget pågår och beräknas vara klar 2018- 2019. Det finns ett väl utvecklat samarbete med Öppna förskolan, Individ- och familjeomsorgen, Barnavårdscentral och Barn- och mödrahälsovård. Under tiden som Vägen dit pågått har fler personer utbildats i föräldrastödsutbildningen ABC, det har kartlagts var föräldrarna som besöker öppna förskolan kommer ifrån, brobyggare har förstärkt arbetet med den arabisk- och somalisktalande gruppen och kontakt med externa aktörer har tagits. Förberedande SFI pågår men är ännu inte permanent. För att kunna erbjuda fler nyanlända språkträning har ett samarbete med Caritas inletts.

Språkutveckling i förskolan Målet är att alla barn ska få en bra språklig grund så att de kan lyckas i skolan. Målgrupp är barn som bor i områdena Ängås, Kannebäck och Grevegården. Projektet vänder sig till förskolorna i dessa områden. Förskolecheferna har lyft fram barnens språk och språkutveckling som ett viktigt utvecklingsområde för verksamheten. Att bättre ta tillvara på den rika mångfalden av språk och kulturer är viktigt, liksom att öka närvaron i förskolan. En förskollärare på varje deltagande förskola fick ett särskilt ansvar för språkprojektet. Dessa förskollärare, språkpiloter, fick tid för kartläggning, reflektion och handledning samt extra kompetensutveckling. I deras uppdrag ingår att på förskolechefens uppdrag sprida erfarenheter och kunskaper till sina kollegor. I projektet har en viktig del varit att erbjuda barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd eller arbetslöshet en ökning i tid från 15 till 25 timmar. Nuläge för aktiviteten: I förskolan är arbetet med språkutveckling en naturlig och integrerad del. Förskolan själv lyfter fram i sin slutrapport att projektet har satt fokus på barns språkutveckling i hela dess betydelse. Projektets insatser har lyft fram olika aspekter av ”språkande” även det utvidgade språkbegreppet med kreativa uttrycksformer. Projektet har medfört en ökad kunskap men framförallt en ökad medvetenhet om språkutvecklande insatser. Det språkutvecklande arbetet fortsätter och viktiga utvecklingsområden som ses är: barns tillgång till förskola, närvaro och föräldrarnas medverkan. Forskning visar betydelsen av dessa områden och att ett aktivt arbete med närvaro och föräldramedverkan har positiv inverkan på barns möjligheter att lyckas i skolan.

Språkutveckling i skolan Målet är att alla lärare på skolorna i målområdet arbetar med språkutvecklande och stödjande metoder och arbetssätt för att ge en högre måluppfyllelse bland eleverna. Syftet är att fler elever, med hjälp av språk- och kunskapsutvecklande undervisning, ska kunna ta till sig kunskap och därigenom nå kunskapskraven och höja måluppfyllelsen. Primär målgrupp för aktiviteten är eleverna som ska öka sin måluppfyllelse. Sekundär målgrupp är personal som tar del av kompetensutvecklingsinsatser. Nuläge för aktiviteten: Språkutveckling är ingen nytt för skolorna utan denna aktivitet syftar till att stärka det arbete som redan görs. Fokus lades därför på materialinköp och kompetensutveckling vilket har stärkt arbetet.

Koordinatorer för skolan Målet är att fler barn ska genomgå skolan med goda resultat. Syftet är att fortsätta ge barn goda förutsättningar genom förskole- och skolåren genom att öka barnets möjligheter att klara skolan. Detta görs genom att på ett operativt sätt hitta nya vägar för att stötta barn och familjer. Primära målgrupper är barn i årskurs 0-6, som går i skolorna i Centrala Tynnered, med särskilt fokus på barn och familjer i riskzon. Sekundär målgrupp är föräldrar och nätverk kring barnen, samt övriga aktörer med inverkan på barnens livssituation. Aktiviteten handlar om att i samverkan mellan familj, skola och socialtjänst arbeta för att de tidiga insatserna ska ge önskat resultat. Särskilt skulle skolornas arbete med närvaro kartläggas. Nuläge för aktiviteten: Koordinatorer har utarbetat rutiner och försökt utveckla arbetet utifrån de riktlinjer de fått från styrgrupp, chef och projektledare för Vägen dit. Arbetet har framförallt varit på individ- och gruppnivå och fokuserat på elevens hela livssituation. Idag bedrivs arbetet dock enbart på en av fyra definierade ursprungsskolor. Detta beror på de förväntningar som funnits på koordinatorerna och brist på förankring. Det har varit olika ingångar och olika förståelse för arbetet. Detta har försvårat genomförandet utifrån uppdraget. Koordinatorerna har dock samverkat mycket tvärsektoriellt, med mötesplatser, aktiviteten förutsättningar för arbete, brobyggare, El Sistema och Universeum. Kartläggningen av närvaro visar att skolorna arbetar på olika sätt med uppföljning av närvaro. Detta påverkar bland annat elevhälsoarbetet.

Mötesplatser – Kastanjeträffen och Bergkristall Målet är att skapa mötesplatser där människor kan göra sin röst hörd och där boende kan mötas över gränser som ålder, kön, etnicitet och socioekonomi. Syftet är att erbjuda en livskraftig och hälsosam miljö att växa upp, bo, arbeta och åldras i. Detta ska bidra till att skapa ett socialt hållbart samhälle med en ökad upplevelse av delaktighet, trygghet och sammanhang för invånarna. Det ska ge varje individ möjligheter att påverka och förändra sin vardag och annat som upplevs ha påverkan på hälsa och livssituation. Primära målgrupper är boende och verksamma i Centrala Tynnered. Sekundär målgrupp är boende och verksamma i Västra Göteborg. Nuläge för aktiviteten:

Två mötesplatser har etablerats och verksamheterna bygger till stor del på samverkan med externa aktörer. Detta kräver en samordning i förvaltningen. Röda korset, KFUM, Fryshuset, Cicero och somaliska föreningen är exempel på några externa aktörer. Internt samverkar man med hälsofrämjande- och förebyggande enheten inom sektor äldreomsorg, verksamheter inom Kultur och fritid, Grevegårdsskolan med mera. Bägge mötesplatserna har mycket aktiviteter, Kastanjeträffen har dock lokalproblem då mycket av tiden upptas av El Sistemas verksamhet. Det finns en god förankring i området och fler aktörer vill gärna vara verksamma på mötesplatserna. Bergkristallsparken har under tiden växt och i samband med actionytan och en ny skateramp har antalet besökare ökat.

El Sistema Grevegård Efter tre år sedan starten i Västra Göteborg är El Sistema en etablerad verksamhet i området kring Vättnedalsskolan. Genom ett brett tvärsektoriellt samarbete med fritid, förskola, skola, IFO, mötesplatser med flera finns det stora möjligheter att utveckla El Sistema även på Grevegårdsskolan. Den återkommande familjeträffen ”Vänstay” har etablerats och blivit en viktig mötesplats för vuxna och barn. Det bidrar till ökad trygghet kring skolan och ökad rörelse i området. Verksamheten har familjefokus och bidrar till ökad kännedom om närområdet men även andra delar av staden. Målet är att binda samman verksamheten på Grevegårdsskolan med den verksamhet som redan har byggts upp på Vättnedalsskolan. På så sätt ges barn möjligheter att knyta nya kontakter inom stadsdelen och på sikt bygga upp en El Sistema symfoniorkester. Nuläge för aktiviteten: Den undervisning som bedrivs sker idag i den scoutgård som finns i området, där Kulturskolan använder två salar samt ett rum som förråd och arbetsrum. När den nya skolan byggs i området där vissa lokaler redan nu är planerade för kulturskoleverksamhet finns stora möjligheter att fortsätta utveckla El Sistema i samverkan med skolan. Vänstay har 20-40 besökare varje vecka då pedagogerna möter barnens familjer och vänner för att äta, umgås, musicera och sjunga tillsammans. Utöver träffar och konserter vid Grevegårdsskolan har också familjerna gjort utflykter, till exempel har initiativ tagits för barn och föräldrar från Grevegårdsskolan att träffa barn och föräldrar från Vättnedalsskolan. Genom att lägga fokus på ett gemensamt yttre mål , musiken, kan både barn och vuxna få umgås över gränser och ”glömma bort sig” i musikens värld.

Förutsättningar för arbete Målet är att genom systematiskt arbete, med potentiella arbetsgivare utanför den offentliga verksamheten, involvera fler aktörer och bygga nya former för samarbete. Syftet är att stärka stadsdelens arbete med att erbjuda sysselsättning till riskgrupper vilket bidrar till att fler unga, samt fler vuxna med barn får en meningsfull sysselsättning. Genom detta bidrar aktiviteten till att stärka barn och ungas självkänsla, status och ekonomiska förutsättningar. Primär målgrupp är unga vuxna och föräldrar i Centrala Tynnered som saknar sysselsättning. Sekundär målgrupp är privat och offentlig verksamhet i Göteborg. Nuläge för aktiviteten:

Denna aktivitet bygger på samverkan, både internt och externt. Många inblandade aktörer behövs för att detta ska lyckas. Det är dessutom komplexa och resurskrävande klienter. Aktiviteten har även nära kopplingar till social ekonomi och ett avtal har bland annat ingåtts med Stena fastigheter. Kontakt har tagits med över 120 klienter och flera har gått vidare till praktik, arbete eller studier. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för stadsdelen och det har goda effekter på hela familjen. Föräldrar som kommer i arbete tenderar att placera sina barn på förskola, vilket har positiva effekter på barnens språkutveckling och möjligheter att lyckas i skolan.

Social insatsgrupp unga vuxna Målet är att unga vuxna som vill lämna en kriminell livsstil skall erbjudas stöd med att utforma ett nytt liv. Syftet är att stärka det sociala nätverket kring ungdomar som har en kriminell livsstil. Detta görs genom samverkan på lokal nivå mellan berörda myndigheter och ungdomar och dess nätverk. Primär målgrupp är unga vuxna som vill lämna en kriminell bakgrund. Sekundär målgrupp är unga vuxna i Tynnered och hela Västra Göteborg. Nuläge för aktiviteten: Denna aktivitet är av stor strategisk betydelse för stadsdelen. Lyckas några bryta sin kriminella bana kan det ge ringar på vattnet. För att denna aktivitet ska fungera krävs samverkan mellan många olika aktörer, detta har inneburit stora svårigheter, särskilt gällande den externa samverkan. Internt har förankringen förbättrats, det krävs dock fortsatt arbete med de externa aktörerna. Även denna aktivitet visar på en komplexitet och resurskrävande insatser. Det är en svår målgrupp att nå och arbeta med, dels för att naturliga mötesplatser saknas men även på grund av att riktlinjer och policies skiljer mellan olika verksamheter.

Tjänstedesign Vårt samhälle och därav även vår stadsdel står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre och unga vuxna studerar allt längre. Samtidigt ökar allmänhetens förväntningar på service. Offentlig verksamhet måste bli mer nytänkande och uppfinningsrik för att kunna leverera rätt tjänster. Vi behöver tänka nytt, bryta mönster och utmana det givna. För att bättre kunna hantera dessa utmaningar har ett tvärsektoriellt team gått en utbildning i metoden tjänstedesign. Det innebär att med hjälp av nya verktyg och brukarinvolvering lära sig lösa utmaningar och problem på nya sätt. Deltagarna arbetar med innovativa lösningar på existerande problem. Metoden prövas nu inom några av förvaltningens verksamheter. Syftet är att samskapa den service vi erbjuder tillsammans med brukarna och implementera nya arbetssätt. Genom medskapande med bland annat brukarna ökar möjligheten att få: ▪ bättre kvalitet på tjänsten, högre träffsäkerhet och bättre slutresultat ▪ effektivisering som kan ge lägre kostnad och förutsättningar att använda offentliga resurser till nya behov eller nya grupper ▪ stärkta individer istället för passiviserade och inlärt hjälplösa när de får del av offentliga tjänster

▪ lättare att kunna möta krav på större inflytande och vilja till eget ansvarstagande från alltmer utbildade och informerade brukare och patienter Inom flera av aktiviteterna ovan prövas metoden tjänstedesign. Enheter har fått definiera utmaningar de behöver arbeta med. En fortsättning planeras till hösten med nya utmaningar samt uppföljning av de utmaningar det arbetats med hittills.

Social ekonomi Göteborgs Stad har tecknat en överenskommelse gällande ökad samverkan med civilsamhället, ibland även benämnt social ekonomi eller idéburen sektor, i syfte att förstärka och komplettera våra egna välfärdstjänster och att bygga ett socialt hållbart Göteborg. Nämnden beslutade i november 2014 om en lokal handlingsplan för stadsdelen som innebar att ett antal projekt startades på försök under 2015. Utgångspunkten för planen var de olika fokusområden som tidigare presenterats. Satsningen på social ekonomi har resulterat i ett femtontal idéburna offentliga partnerskap (IOP). Detta har inneburit aktiviteter och sysselsättning för olika grupper, konkreta samarbeten, ett lärande och att civilsamhället på eget initiativ börjar generera spännande idéer till stadsdelen gällande nya verksamhetslösningar. Social ekonomi är av särskild vikt för områdesarbetet och sysselsättning där vi kan se stora vinster.

Akademin Under arbetet har samarbetet skett med personer vid Göteborgs universitet. Thomas Jordan, lektor och docent vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet har föreläst på kickoff samt för samtliga chefer på stadsdelens chefsforum. Pia Andersson, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap har lett workshop med medarbetare i Centrala Tynnered, med områdeschefer samt funnits med som handledare för processledningen. Hans Abrahamsson, docent i Freds- och utvecklingsforskning, Institutionen för globala studier har varit med på två aktivitetsledarträffar. Han pratade då om kopplingen mellan det globala och det lokala samt hur vi kan arbeta för att bryta innanförskapet. Att arbeta med universitetet har varit väldigt givande, gett nya insikter och stöd i metodutveckling. Det har lyft arbetet och bidragit till ökat forskningsperspektiv och kännedom om relevanta teorier. Även fortsättningsvis behövs en etablerad kontakt med akademin och följeforskning hade varit mycket positivt och lärorikt för det fortsatta arbetet. Det kan bidra till ökad kunskap kring arbetet med ett Jämlikt Göteborg, inte bara för stadsdelen utan för hela staden.

Privata näringslivet Det privata näringslivet har blivit en viktig aktör för stadsdelen. Där finns resurser och arbetstillfällen. För fokusområdet ”skapa förutsättningar för arbete” är den privata sektorn av särskild vikt. Kontakt med de privata bostadsbolagen är långsiktigt värdefull med tanke på de ombyggnationer som planeras i området. Detta kan både ge arbetstillfällen och nya samverkansmöjligheter.

Uppföljning – hur har arbetet följts upp?

Lägesrapporter från aktiviteterna Varje aktivitetsledare har var tredje månad fyllt i en så kallad lägesrapport. Dessa har sedan sammanställts av processledningen för att presenteras för styrgrupp, områdeschefer och aktivitetsledarna. I dessa lägesrapporter har viktiga hinder lyfts, många som har visats sig vara gemensamma för flera av aktiviteterna. Dessa har processledningen kunnat lyfta vidare till styrgruppen för hantering. Framgångar och utmaningar har också beskrivits. Sammantaget har det gett en väldigt bra bild av det arbete som bedrivs i varje aktivitet. Lägesrapporterna har gett processledningen möjlighet att få kännedom om utmaningar och framgångar i varje enskild aktivitet, samt att kunna dra mer generella slutsatser kring hinder som återkommit i flera av rapporterna. Detta har bidragit till att processledningen har kunnat fokusera på vissa insatser och sett vilka frågor som ska lyftas vidare. Det har även varit givande för aktivitetsledarna att skriva ner det de har genomfört och ta del av varandras framgångar och utmaningar. En systematisk uppföljning och återkoppling har varit en viktig del av processen och har stöttat det utvecklingsarbete som bedrivs. Rapporterna har blivit bättre och bättre samt uppskattats för sitt relativt enkla format. Det har bidragit till att processledning kunnat hålla samman arbetet och gett en helhetsbild av det som pågår i området. Detta har varit en framgångsfaktor för arbetet med Vägen dit. Lägesrapporterna har bestått av följande frågor: ▪ Sammanfattning av periodens verksamhet och tidsplan ▪ Avstämning mot de hot/risker och möjligheter som beskrivs i projektplanen ▪ Information/medinflytande ▪ Jämställdhet och normkritik (denna fråga lades till i slutet av 2015) ▪ Aktivitetsindikatorer ▪ Aktivitetens budgetprognos ▪ Övrigt

Processledningen har även fört dagbok sedan start. Detta har också gjorts i ett enkelt format och bidragit till att det har varit enklare att följa arbetet och beskriva vad som har hänt.

Resultat

Från projekt till koncept Vägen dit avslutades 2015 som projekt och gick över till att vara stadsdelens koncept för arbetet med social hållbarhet i Centrala Tynnered. Processledare stöttar i det tvärsektoriella arbetet och med externa kontakter. Social ekonomi och tjänstedesign är även fortsättningsvis viktiga byggstenar i arbetet för social hållbarhet. Att Vägen dit är ett koncept innebär att det är en modell för de aktiviteter som syftar till att utjämna skillnader i livsvillkor. Det som skiljer ett koncept från ett projekt är att det inte har något slut. Det är även viktigt att ett koncept kan användas på flera platser, i olika sammanhang. Konceptet innebär att vi i ett geografiskt avgränsat område: ▪ fortsätter förstärka ordinarie arbete ▪ stödjer den tvärsektoriella samverkan ▪ vidareutvecklar arbetet med externa aktörer ▪ vågar testa och utveckla arbetssätt, strukturer och metoder Vägen dit har inte ”rubbat” grundorganisationen men tillfört något som bidragit till förskjutningar. De sociala investeringarna har gett en möjlighet att utveckla befintliga verksamheter och utveckla nya metoder för att bli bättre och effektivare. De förändrar dock inte hela grundorganisationen men bidrar till positiv utveckling och nytänk. Vi kan se resultat både inom organisationen, gällande till exempel samverkan men även mer konkreta resultat kopplade till de indikatorer som varje aktivitet definierat.

Resultat inom organisationen ▪ Synergier aktivitetsledare Genom kontinuerliga träffar med aktivitetsledarna har ett forum etablerats för att diskutera det pågående arbetet och de utmaningar varje aktivitet står inför. Det har bidragit till att man har kunnat stödja varandra och se helt nya tvärsektoriella angreppssätt på frågor som annars, troligtvis, hade hanterats enskilt eller inom sektorn. Det har lett till konkreta samarbeten och ökad förståelse för varandras arbete. Att personal i olika verksamheter känner till varandra leder till att de enklare tar kontakt och ser varandra som resurser. Kontakt mellan sektorerna underlättas. ▪ Konkret samverkan Arbetsmarknadsåtgärder har åtföljts av insatser till familjen i form av föräldrastöd och förskoleplats. Det har identifierats att man ibland arbetar med samma individer och då har möten skett kring dessa. Mötesplatserna har öppnat upp för samverkan mellan förskola och skola och arbetsmarknadsåtgärder som till exempel brobyggare. Mötesplatserna har även mycket samverkan med externa organisationer. Det har även skett samverkan kring inrättandet av nya tjänster, som brobyggarna, där handledning getts av personal från olika enheter. På aktivitetsledarmöten har samverkan även uppstått kring små men ändå svårlösta 12

problem. Detta har kunnat ske just på grund av att man har mötts och lyft utmaningar. ▪ Klimatet inom förvaltningen Arbetet har synliggjort vikten av att ha ett öppet och tillåtande klimat i hela förvaltningen. Som vår stadsdelsdirektör skrivit i ett brev på intranätet behöver vi ”släppa loss kreativiteten hos alla anställda och samarbeta över sektorsgränser”. För att detta ska ske behöver medarbetare uppfatta att närmaste chef inte begränsar kontakter utanför den egna enheten och sektorn. Klimatet som förmedlas från stadsdelsdirektör och förvaltningsledning behöver genomsyra hela organisationen, nedifrån och upp och uppifrån och ned. Processledningen har arbetat med detta och synliggjort rådande klimat, som ibland hämmat samverkan och innovativa medarbetare. ▪ Krav på ledarskapet Förändringsarbete ställer stora krav på ledarskapet. Som ledare och chef behöver man vara trygg i sin roll och ha förtroende för sina medarbetare. Vid tvärsektoriellt arbete pågår processer i flera olika led och detta utmanar ledningen och den struktur vi är vana att arbeta inom. Det kräver en medvetenhet och förståelse för komplexa samhällsfrågor. Organisation och ledare behöver vara bra på att upprätta samverkansformer mellan olikartade aktörer med olika perspektiv samt ha en öppenhet för lärande och nya insikter. ▪ ”Lära känna varandra” och se helheten i ett område Att arbeta i ett geografiskt avgränsat område ger större möjlighet att lära känna andra verksamheter och personal i närheten och se områdets komplexitet och möjligheter. Det har varit viktigt att betona områdets karaktär och de gemensamma utmaningar de som arbetar där ser. I våra stora stadsdelar kan det vara svårt att få en överblick och helhetsbild och detta har lett till ökad förståelse för behovet av ett mer områdesbaserat arbetssätt.

Resultat kopplat till aktiviteter Gällande arbetsmarknad och sysselsättning har det tagits kontakt med ett stort antal företag och nätverk. Detta har möjliggjort goda resultat och ett upparbetat samarbete för stadsdelen. Kontakt har hafts med över 120 klienter. Cirka 20 av dem har gått vidare till arbete eller studier, 7 stycken är i praktik eller arbetsträning och 32 har avslutats hos aktiviteten för att återgå till socialsekreterare. Rådande högkonjunktur har bidragit till en minskning av antal personer i stadsdelen som får försörjningsstöd. 87 procent av tillfrågade föräldrar har utökat barnens tid i förskolan till 25 timmar/vecka. Närvaron i förskolan har därför ökat, dels för att fler föräldrar har kommit ut i arbete men också genom förskolornas eget arbete. Barnböcker har köpts in till respektive förskola. Dessa placeras i förskolornas tamburer så att föräldrar kan låna hem och läsa med sina barn. Stadsdelen har nu språkpiloter, som på förskolechefens uppdrag ska sprida erfarenheter och kunskaper till sina kollegor. Den sociala insatsgruppen har under perioden arbetat med 2-3 klienter. Dessa är resurskrävande och kräver samverkan mellan många aktörer. Stadsdelen samverkar idag

13 bättre kring målgruppen men det behövs fortsatt arbete för att förbättra samverkan i staden. Öppna förskolan har tillsammans med barnavårdcentralen startat föräldragrupper för både arabisktalande- och somalisktalande föräldrar. I en genomförd enkätundersökning har verksamheten fått väldigt positiva omdömen från besökare. Trycket är stort och många besökare lockas dit. I det familjecentrerade arbetet är det en väl inarbetad samverkan mellan olika aktörer och detta kommer vara värdefullt när familjecentralen öppnar på Opaltorget. Särskilt fokus har varit på tidiga insatser. Våra mötesplatser tar emot allt fler besökare och erbjuder många olika aktiviteter, ofta bedrivs dessa tillsammans med externa aktörer. KFUM, Röda Korset, Tynnereds scoutkår och Refugee skate är bara några av de som är inblandade. Internt finns samarbete med bland annat Kulturskolan och äldreomsorgen. Viktigt för arbetet är Tynneredsdagen och Grevegårdsdagen. Mötesplatserna har en mycket viktig roll i området och lyckas nå olika målgrupper. När besökarna ökar krävs mer samordning och många föreningar vill bedriva aktiviteter på de två mötesplatserna. Koordinatorer i skolan har bidragit till att lyfta viktiga utvecklingsområden inom sektor utbildning. De har identifierat vikten av att nå mammor och att mammor i arbete är nyckeln till hela familjens försörjning och barnens utbildning. De har medverkat i elevhälsoteamet på fem skolor, haft ett flertal individuella ärenden och gruppkonsultationer. Arbetet behöver fortsatt förankras och det är viktigt att fortsätta arbetet riktat mot denna åldersgrupp och hela familjerna. Förutom samverkan med skolan är samverkan med individ- och familjeomsorg och fritid viktigt. Det övergripande områdesarbetet kräver förankring både inom den egna organisationen och utanför. Det kräver även tydliga former. Det tidigare forumet för aktivitetsledare har utvidgats till att inkludera fler medarbetare i Centrala Tynnered, bland annat personal från äldreomsorgen och fältassistenter. Genom att fler personer deltar ökar kunskapen om området och fler samverkansmöjligheter kan öppna sig. Ett forum för externa aktörer som på olika sätt verkar i området har skapats. Det innefattar bostadsbolag, polisen, fackförvaltningar, större organisationer med flera.

Framgångsfaktorer och förutsättningar Under tiden som Vägen dit pågått har det identifierats framgångsfaktorer och förutsättningar för att lyckas med arbetet. En viktig aspekt har varit att våga testa nytt och våga vara uthålliga, även när det är motigt med förändringsarbete. Det har varit betydande att ha som utgångspunkt. Vidare satsas det på tvärsektoriella möten i olika forum och systematisk uppföljning och avstämning har kunnat påvisa resultat av arbetet. Viktigt har även varit att hitta sätt för att ta vara på all den kunskap, engagemang och vilja som finns i organisationen, samt att arbeta för ett öppet klimat där medarbetare vågar lägga fram tankar och idéer. Arbetet har hela tiden varit föränderligt, utifrån behov och vad som har identifierats som lyckosamma arbetssätt och satsningar. Detta ledde bland annat till att processorganisationen sågs över och till viss del förändrades inför 2016. Det är på så sätt inte en statisk eller linjär process utan en berg- och dalbana som rör sig fram och tillbaka och upp och ner. Lyckosamt har även varit att processledarna har haft tydliga och starka mandat att driva frågor och röra sig fritt i organisationens alla led. Detta har bidragit till att frågor kunnat lyftas där de hör hemma samt att frågor från

14 medarbetare kunnat nå förvaltningsledningen. Samverkan med externa aktörer så som universitetet, näringslivet och organisationer har bidragit till nya perspektiv och utvecklingsprojekt. Ytterligare faktorer har varit de resurser i form av tid och pengar som avsatts, det kostar att arbeta på ett nytt sätt och att kunna stötta nya idéer har gett många positiva effekter. Slutligen har det varit viktigt att prata om det som är svårt, att öppet diskutera det utmanande med förändringsarbete och att det ibland upplevs som motigt och otacksamt.

Utmaningar och hinder Under arbetet har både interna och externa utmaningar identifierats. Detta grundar sig mycket i att det vi arbetar med är så kallade komplexa samhällsfrågor (wicked issues). Det innebär att det är frågor som inte går att lösa enkelt, många aktörer är inblandade, många perspektiv och tankar finns kring frågorna, de är omöjliga att avgränsa och delegera till en aktör samt att det kräver en långsiktighet. Vi står inför utmaningar som kan vara svåra att lösa med dagens organisation i sektorer. Det påverkar vår förmåga att överblicka och arbeta tillsammans. Det uppstår även spänningar mellan ordinarie arbete och utvecklingsarbete när resurserna är små. Arbetet var till en början svårförståeligt och saknade till stor del förankring. Detta påverkade starten och gjorde att den första tiden inte kunde ägnas åt så mycket operativt arbete. Det visar på att denna typ av satsningar behöver förankras i alla led och vara tydlig i sin kommunikation. Förändringsarbete möter motstånd men kan underlättas av en gemensam bild och förståelse för varför arbetet behöver ske. Då förståelsen sett olika ut har det påverkat aktivitetsledarnas möjligheter att bedriva utvecklingsarbete, de har getts olika förutsättningar. Förståelse och förankring har ökat under tiden som arbetet har pågått och det har för oss varit ett sätt att komma vidare och bidra till den förändring vi sett som nödvändig. Att vänta på att strukturer ska sätta sig och att organisationen ska vara helt redo för ett förändringsarbete är utopiskt då organisationen i sig redan är i ständig förändring.

En stor organisation med en tydlig linje- och sektorsstruktur har även svårt att hantera innovation och innovativa medarbetare. Ledtider kan bli långa och förankringsarbetet krävande, något som kan hämma de initiala idéerna och sätta käppar i hjulen vid externa samarbeten där vi behöver kunna arbeta och reagera snabbare. Föreningar, organisationer och det privata näringslivet är ofta vana att arbeta snabbare än vi och det behöver vi anpassa oss till. Externa faktorer vi påverkas av och behöver hantera är den demografiska förändringen, digitaliseringen och befolkningsomflyttningen som även får effekt i Centrala Tynnered. Arbetet påverkas även av det ”allmänna tillståndet” i området, det vill säga om det för tillfället är lugnt eller om det rapporterats bråk och/eller vandalisering. Förvaltningen behöver vara lyhörd för detta och anpassa resurser och insatser utifrån nuläge. Dessa faktorer är svåra att råda över men påverkar förutsättningarna för förvaltningens insatser i området.

Kultur och motstånd Vid upplevd resursbrist och stress kan det vara svårt att lägga tid och energi på aktiviteter vars konsekvenser upplevs ligga långt fram i tiden. Det skapar ett slags tunnelseende och gör att insatser som skulle ge positiva effekter på lång sikt inte prioriteras. Detta leder till ett motstånd som kan vara svårt att komma runt. Det finns även oskrivna regler och normer i stadsdelen som påverkar nya medarbetares, och medarbetare med komplexa uppdrag, möjligheter att genomföra det som de anställts för. Mycket av detta har blivit synligt under arbetet med Vägen dit och detta har bidragit positivt då det kunnat lyftas och synliggjorts. Västra Göteborg har fantastisk personal och det finns en utvecklingsvilja och optimism. Vi behöver dock förbättra vårt sätt att tydliggöra mandat, rätten (och behovet) att arbeta tvärsektoriellt samt våga låta medarbetare arbeta fritt och innovativt. Vi behöver verkligen förstå innebörden av att arbeta med komplexa frågor och den kompetens som krävs av ledarskapet för att kunna hantera detta.

Framåt Framåt ser vi ett stort behov av samlad kunskap om stadsdelen. Vem har helhetsbilden över området Centrala Tynnered? Samskapande och inflytande är två viktiga ledord för arbetet och vi behöver lägga kraft på att strukturera vårt arbete med externa aktörer i området. Ett väl organiserat områdesarbete är en målbild för ett framtida Vägen dit arbete och bör ses som det övergripande angreppssättet för att arbeta med de olika aktiviteterna. Den organisation som byggts upp behöver förankras ytterligare och förvaltningen behöver hitta former och strukturer för utvecklingsarbete, samverkan och innovation. Ledarskapet behöver ligga i fokus. Särskilt viktiga utvecklingsområden är arbetsmarknad och att arbeta områdesbaserat. Att få personer i sysselsättning och bort från försörjningsstöd är en åtgärd som ger effekt på hela familjer. Den rådande högkonjunkturen underlättar detta arbete. Även det familjecentrerade arbetet där region och kommun samverkar får stor tyngd. Det förebyggande och främjande arbetet stärks genom dessa tvärsektoriella kontakter. Områdesarbete kan bedrivas i flera av stadsdelens områden och att arbeta på ett sådant sätt i Centrala Tynnered kan ses som en start på ett koncept som kan appliceras bredare.

Organisation Den organisation som Vägen dit byggt upp har varit föränderlig och utvecklats sedan start. 2016 togs ett nytt grepp och organisationskartan ritades om. Detta gjordes utifrån lärdomar och behov. Det konstanta har varit processledning, strategisk styrgrupp och aktivitetsledare. Från och med årsskiftet har organisationen och målbilden inneburit: Förvaltningsledning – processägare Styrgrupp – leds av två sektorschefer och består av områdeschefer, processledare och Utvecklingsledare folkhälsa Chefsgrupp för områdesarbete i Centrala Tynnered – leds av samordnande områdeschef kultur och fritid och består av enhetschefer Forum för fysisk miljö – leds av samordnande områdeschef kultur och fritid, med stöttning av processledare. Består av inbjudna externa aktörer Forum för tjänstepersoner i Centrala Tynnered – leds av processledare och består av aktivitetsledare samt andra verksamma i området

Vägen dit - Områdesarbete Centrala Tynnered

FVL processägare P Styrgrupp – leds av två SC OC KoF, OC IFO, OC Skola, OC FSK, OC Ordinärt R Styrning och boende, UL Folkhälsa och processledare O ledning C E Chefsgrupp för områdesarbete i centrala S Tynnered (EC) leds av OC KoF S L E Forum för Forum för D tjänstepersoner i Aktiviteter fysisk miljö N centrala Tynnered metoder I Leds av OC KoF verktyg Leds av processledning N G

Social ekonomi Tjänstedesign Privata näringslivet

UTB Kultur/Fritid IFO-FH ÄO UTV/EK/HR

Slutkommentarer De komplexa samhällsfrågor vi ställs inför idag har sin grund i den globalisering som vi är en del av. De globala frågorna tar sig lokala uttryck. Det finns ingen enkel lösning och de insatser och system vi byggt upp när det gäller vår välfärd fungerar inte längre lika bra. Vägen dit har genom sina aktiviteter, aktivitetsledare och testandet av nya angreppssätt synliggjort detta på ett mer konkret sätt. Det finns en oro för det okända och när den oron ökar är det lätt att klamra sig fast vid det som är känt och beprövat. Att ge sig ut på okända vatten, våga utmana och släppa på kontrollen kräver ett starkt ledarskap. En social investering kan ses som en kostnad för något som i framtiden förväntas ge en minskad kostnad. Arbetet med Vägen dit är ett sätt att använda sociala investeringsmedel för att utveckla befintliga metoder och skapa nya metoder (social innovation) i syfte att effektivisera och ge en bättre och mer adekvat service till brukare och medborgare. Det är ett sätt att skifta perspektiv.

Vägen dit var i början delvis organiserat utanför ordinarie verksamhet men har från övergången från projekt till koncept organiserats i linjeverksamheten. Detta har inte varit utan komplikationer, då flera chefer bytts under projektet och inte känt sig delaktiga. Aktivitetsledarnas mandat kontra enhetschefernas har upplevts som oklart. Det saknas också tillräcklig forskning kring när ett projekt övergår till ordinarie verksamhet. Det krävs att vi vågar börja förändringsarbete utan att alla former och strukturer är på plats. Vi kan inte vänta in en optimal struktur då både omvärld och det arbete vi bedriver är i ständig förändring. Strukturen har i detta fall fått växa fram och det innebär, helt naturligt, att ramla i fallgropar, som vi sedan kan dra många lärdomar av. Sammanfattningsvis har det varit ett spännande, utmanande, lärorikt och engagerande arbete. Många nya möten, insikter och lärdomar har belyst komplexiteten och gett oss nya perspektiv på hur vi behöver ta oss an utmaningar inom offentlig förvaltning. Figur – två idealtyper för sociala investeringar Bilden nedan visar på olika sätt att i praktiken arbeta med sociala investeringar. Vägen dit kan sägas passa in under projekttyp 2 där syftet har varit att åtgärda ett identifierat problem, det vill säga de ojämlikheter i livsvillkor som finns i stadsdelen. Problemet har baserats på lokala förutsättningar, vilket är vad arbetet har utgått ifrån. Den kompetens som krävs för arbetet inriktas inte lika mycket på specialistkunskap som på vikten av att fatta beslut och förankra arbetet. Erfarenheter från Vägen dit kan tillämpas inom andra geografiska områden.

Projekttyp 1 Projekttyp 2

Dimensioner Forskning och Metodtillämpning utveckling

Mål Bevisa nytta Åtgärda problem

Problem Kunskapslucka Lokala förutsättningar

Kompetens Kunskap (specialist) Beslut/förankring

Genomförande Metod Organisering

Resultat Modell Effekt

Efter projekt Spridning av Fortsatt tillämpning kunskap

Källa: Kommunforskning i Västsverige

Hållbar stad – öppen för världen

Modell för samverkan med civilsamhälle och näringsliv

Modellen är framtagen av SDF Västra Göteborg Innehåll

• Varför samverka? • Modellen • Stödjande strukturer i Västra Göteborg

Hållbar stad – öppen för världen 2 Hållbar stad – öppen för världen

Varför samverka? Från Göteborgs Stads budget 2018

Hållbar stad – öppen för världen 4 Stadsdelsförvaltningens utmaningar

Ekonomiska Otillräcklig dialog mellan utmaningar invånare och kommun

Ojämlikhet i Medarbetare tyckte hälsa och inte att kompetensen livsvillkor togs tillvara

Arbete i stuprör

Traditionella (strukturerade) samarbeten Hållbar stad – öppen för världen 5 Välfärdens utveckling

Här är vi

Välfärden innan 1980 Välfärden från 80-talet till nyss Framtidens välfärd ”Vi ritar kartan tillsammans”

Hållbar stad – öppen för världen 6 Samarbete för ett jämlikt samhälle Centrala Tynnered: • Genom samverkan med 68 procent civilsamhället och näringslivet blir upplever arbetet för att uppnå jämlikare god hälsa livsvillkor mer kraftfullt. Södra • Olika aktörer bidrar med olika Västkusten: kompetens och perspektiv. 81 procent upplever god • Vi når fler genom varandras hälsa nätverk vilket gör att fler involveras och kan påverka. Södra skärgården: 81 procent upplever god hälsa Källa: Hälsa på lika villkor, 2015

Hållbar stad – öppen för världen 7 Ekonomiska utmaningar

Befolkningens behov av offentlig välfärd

Arbetskraft och skatteintäkter Källa: Sveriges kommuner och landsting

Hållbar stad – öppen för världen 8 Hållbar stad – öppen för världen

Modellen

För samverkan med civilsamhället och näringslivet Modellen – tre steg

Vad vill var och en Civil- Inte bidra samhälle samverka med? just nu

Offentlig part

Former för samverkan Näringsliv

Hållbar stad – öppen för världen 10 Tips: uppsträckt hand

• Träffa civilsamhället/näringslivet för att höra vad de vill och vad de ser • Visa att du vill samverka • Fundera på vilka andra aktörer som kan vara intresserade av att vara med • Möts på olika nivåer - från medarbetare till chefer

Hållbar stad – öppen för världen 11 Tips: samlas för dialog

• Ta tillvara varandras erfarenheter, kompetenser och det som händer • Lyssna på varandras tankar och idéer • Tar processen tid – håll varandra informerade • Hjälp civilsamhället vidare om du inte är rätt person och följ gärna upp så att frågan inte tappas bort

Hållbar stad – öppen för världen 12 Tips: hitta former för samverkan

• Tydliggör hur samarbetet ska se ut • Boka in avstämningstillfällen och kontaktpersoner • Tydliggör förväntningar på varandra • Inte samverka just nu – gör bra avslut

Hållbar stad – öppen för världen 13 Röst från civilsamhället

”Förr tyckte vi att kommunen var tråkiga och långsamma och vi i civilsamhället var de roliga och kreativa. Nu har vi hittat kraften tillsammans”. Ia Kjellsdotter, Passalen

Hållbar stad – öppen för världen 14 En film om modellen

Hållbar stad – öppen för världen 15 Framgångsfaktorer

Dialog, mod och tålamod: • Involvera mångfald • Dela på makten • Testa småskaligt • Ha mod – men gör riskbedömning • Kör när det öppnar sig en möjlighet

Hållbar stad – öppen för världen 16 Vägen kan vara krokig

Hållbar stad – öppen för världen 17 Hållbar stad – öppen för världen

Stödjande strukturer i Västra Göteborg Så har arbetet utvecklats

2014-2015 Gräsrotsarbete pågår Politiskt Projekt: Förändra radikalt, Jämlikt Västra Göteborg, beslut att ta samverkan med civilsamhället. fram en handlingsplan för samarbetet 2016-17 Breda utbildningar med civila Utvecklingspotter samhället Arbetet integreras i ordinarie verksamhet. Effekter börjar synas.

2018 Arbetssätt synliggörs i modell.

Hållbar stad – öppen för världen 19 Stödjande strukturer i förvaltningen

Innovationskultur Tillit och Ledning Brukar- Kommunikation och ledarskap dela Finansiering driver fokus och kunskap som stödjer makten

Hållbar stad – öppen för världen 20 Så jobbar Västra Göteborg: • Politisk prioritering • Prioriterad fråga för förvaltningsledningen Ledning driver • Fokus på organisationskultur • Processledning

Hållbar stad – öppen för världen 21 Så jobbar Västra Göteborg: • Bred utbildningssatsning för chefer och Innovationskultur och nyckelpersoner ledarskap som stödjer • Innovationsutbildning • Utbildning i indirekt ledarskap för chefer som leder chefer • Skapa strukturer för innovation är på gång

Hållbar stad – öppen för världen 22 Så jobbar Västra Göteborg: • Medvetet fokus: att möta brukarnas och invånarnas behov på flera sätt Brukarfokus • Vi använder metoder för medskapande, exempelvis tjänstedesign för brukarstyrd verksamhetsutveckling och har processledare som utbildar vidare i brukarstyrd verksamhetsutveckling

Hållbar stad – öppen för världen 23 Så jobbar Västra Göteborg: • Genom att dela makten med andra aktörer når vi längre Tillit och dela makten • Tillitsstyrning är en prioriterad fråga • Mod • Uppdrag att samverka

Hållbar stad – öppen för världen 24 Så jobbar Västra Göteborg: • Avsatta medel för samverkan med civilsamhället och för att stimulera Finansiering innovationsarbete • Aktivt sökt extern finansiering • Befintlig verksamhet

Hållbar stad – öppen för världen 25 Så jobbar Västra Göteborg: • Utbildningarna ger oss gemensam förståelse Kommunikation och och gemensamt vokabulär kunskap • Var tydlig med vad vi vill uppnå • Lyft lärande exempel • Informera om pengar som går att söka

Hållbar stad – öppen för världen 26 Hållbar stad – öppen för världen

Kontakt

[email protected] Hållbar stad – öppen för världen

Extramaterial: Exempel på samarbeten i Västra Göteborg I skola och jobb

Foto: Lo Birgersson • Trygghetsvärd på Tynneredsskolan – i samverkan med Reningsborg och Länsförsäkringar • Läxhjälp, inspirationsprogram för framtida yrkesval och biljetter till Alfons Åbergs kulturhus – i samverkan med Länsförsäkringar • Åtta unga vuxna i arbete genom Reningsborgs sociala företag, Däck och Tvätt – i samverkan med förvaltningen.

Från Göteborgs-Posten

Hållbar stad – öppen för världen 29 Passalen – aktiviteter för fler

• Samverkan mellan Västra Göteborg och Passalen med stöd av utvecklingspotten för samverkan med civilsamhället. • Från 2018 är det området funktionshinder som har ett IOP med Passalen • Samarbete med kultur och fritid

Foto: Lo Birgersson

Hållbar stad – öppen för världen 30 Bergkristallsparken – en mötesplats

• Generationsöverskridande mötesplats i Bergkristallparken i samverkan mellan flera sektorer och KFUM • Mötesplatsen skapar ökad sammanhållning, delaktighet, tillit och på sikt ett mer jämlikt Göteborg. • Se film om mötesplatsen (Youtube) >>>

Foto: Lo Birgersson

Hållbar stad – öppen för världen 31 Relationer över generation

Foto: Lo Birgersson • Ensamstående föräldrar möter seniorer • Metod till idé: brukarstyrd innovation • Verksamheten sökte och fick pengar från stadsdelsgemensam pott: Draknästet

Hållbar stad – öppen för världen 32 Hållbar stad – öppen för världen

Kontakt

[email protected] Mapping and Needs Analysis of accessibility of recreational opportunities for kids grade 1-3 in 10 different areas of Gothenburg SUMMARY

Team & Acknowledgement 3 1. INTRODUCTION 4 2. METHODOLOGY 5 2.1 Initial selection 5 2.1.1 Choice of target group 5 2.1.2 Geographical choice of neighborhoods/Vulnerability 6 2.1.3 Opportunities for recreation - Activities and public recreation areas 8 2.2 Four steps 9 2.2.1 Step 1 – Training the research team 9 2.2.2 Step 2 – Pre Field 9 2.2.3 Step 3 - Field 11 2.2.4 Step 4 - Data analysis 12 3.NEIGHBORHOOD DATA 13 3.1. Majorna-Linné, Karl Johans torg 14 3.2. Angered, Rannebergen, Södra 15 3.3. Östra Göteborg, Bergsjön Östra 16 3.4. Lundby, Wieselgrensplatsen 17 3.5. Norra Hisingen, Backa Röd 18 3.6. Västra Hisingen, Biskopsgården, N 19 3.7. Askim-Frölunda-Högsbo, Ruddalen 20 3.8. Västra Göteborg, Opaltorget, N 21 3.9. Västra Göteborg, Ängås 22 3.10. Västra Göteborg, Långedrag 23 4. QUALITATIVE FINDINGS 24 4.1 Availability and place 24 4.2 Segregation 24 4.3 Communication & Language 25 4.4 Kids engagement 25 4.5 MAP & BLOG 26 5. COMPARATIVE ANALYSIS 27 5.1 Total Activities and Neighborhood 27 5.2 Population and activities 28 5.3 Availability of vacancy in activities 28 5.4 Foreign background x Social Vulnerability 29 5.5 Foreign Background and opportunities of activity 30 6. CONCLUSION 31 7. REFERENCES 34 7.1 Bibliographic references 34 7.2 - Specific Information references for each neighborhood 36 8.ATTACHMENTS 39 8.1 Complete list of activities & public recreation areas 39 Team & Acknowledgement

Delmos (Delegation mot Segregation) opened the possibility to various organisations from civil society to do a mapping and need analysis of the segregation in our field.

●● Elin Lutke from Cirkus Unik is responsible for coordinating the research. ●● Monica Picavea, from Oficina da Sustentabilidade planned and directed the research. ●● Sabina Antonsson and Alexandra Diamand from Onyx Kultur- produktion, realized the quantitative and qualitative research in the field. ●● Isabela Maria Gomes de Menezes from Oficina da Sustentabili- dade is responsible for the map and the final blog. ●● Lena Lutke from Cirkus Unik: revision of the text. ●● Marçal Morell from Marxal is responsible for the final Design. ●● Louisa Lundgren from Cirkus Unik och Djelal Axoyson from Korredo for taking care of the administration and economy of the projekt.

Special thanks to: ●● All organisations that generously shared their information. ●● Kulturskolan in Gothenburg for sharing valuable information. ●● Delmos for giving us this possibility to base our jobb on even more knowledge about segregation in Gothenburg. ●● All schools and Fritids.

DELMOS REPORT 3 1. INTRODUCTION

Cirkus Unik propose this research to Delmos because we believe, and there are studies that prove, that free time- activities of sports and arts, positively affect the development of children and pro- mote a positive action against segregation. Our hypothesis was that there are less opportunities/availability to participate in any kind of sports or arts activities for children age 7-9 from vulnerable areas in Gothenburg. The municipality of Gothenburg wrote a very relevant report about Segregation in Gothenburg. According to this report, from Equal Göteborg, 2017: “Children’s recreational life is important for creating cohesion by strengthening integration and promoting health and trust. Leisure life is an important component in strengthening the social, emotional, mental and motor conditions of children. Not least, active leisure, with which children are satisfied, is important because it creates the conditions for children to be more physically active. It is when children’s physical activity usually decreases and children have poor mental health. Both aspects of health can be improved if children have the opportunity to move, play and play sports. It is therefore important that all children have safe, accessible outdoor environments, activities and other recreational activities. “(P.108, 2017)

“The physical and mental health of children is improved if they are given opportunities for move- ment, play and sport.” WHO recommends that children between the ages of 5 and 17 be physically active at moderate to high intensity levels, at least 60 minutes per day. “(Page 109) At the same time, we see a high index of people with foreign population background and an increase of segregation. The city of Gothenburg needs to include everyone in the society and work against segregation. Considering this topic and Cirkus Unik´s vision to offer all kids the same opportunities, independent of their socio-economical or cultural background, we would like to understand better how the opportunities are divided in the city.

We believe that recreational activities can make a difference in kids´ and neighborhoods´ development so that they have more opportunities. We propose to map the sports, culture activities and public recreational areas in 10 neighborhoods of Gothenburg, areas where Cirkus Unik already has collaborations and continuous activities. This research wants to look at and try to understand how the cultural and sports activities in these neighborhoods are distributed. At first we thought about researching cultural and sports activities only. However when we got to the field, we understood that the public recreational areas also are relevant and represents free opportunities for activities. Some children told us that they practiced group sports with other friends in the neighborhood, organized by themselves, in the public areas. The general information, raised by the Activer Healthy Kids report, together with the University of Strathclyde (Glasgow), University of Gothenburg and Karolinska Institute, in 2016, shows that physical activity in general among children and youths is low and sedentary behavior too high for almost all age groups investigated in the Sweden Report Card 2016. In addition to these data, it can be observed that the athletic, recreational and cultural activities of the the free time do not reach all children, and those who are not enrolled with the Fritids groups for instance, may not have any activities in their neighborhoods available for their development at all, neither physical nor psychic. 9 out of 10 neighborhoods in this research were chosen due to the area but also because of their characteristics. Cirkus Unik usually works where more kids have a need of the opportunity of free activities.

DELMOS REPORT // 1. INTRODUCTION 4 2. METHODOLOGY

2.1 Initial selection

The methodology of this research and diagnosis is based on priority issues related to the lack of physical and cultural opportunities of activities available in exposed areas of Gothenburg.Three important phases and necessary choices has been made for this research:

1. The target group 2. Geographical choice of neighborhoods 3. The definition of opportunities for recreation

2.1.1 Choice of target group

The target group, children age 7-9, were chosen because we saw that in the research Equal Gothenburg made this target group was missing. Their emphasis was on 9th grade students. This is also the age-group and target group that Cirkus Unik are focusing on in their day to day work. Cirkus Unik believe that it is important to meet with kids from an early age to give them good opportunities in regards to their life choices and future. In this research the focus has been on collecting data about number of pupils in grade 1 to 3 in the schools, background/nationality of the pupils, amount of Fritids groups in the schools and the total amount of pupils from grade 1 to 3 attending these Fritids groups. Definition- Fritids is a voluntary activity free of charge organized by the schools and offered to children aged 7-9 during a couple of hours after regular school time.

DELMOS REPORT // 2.METHODOLOGY 5 2.1.2 Geographical choice of neighborhoods/Vulnerability

Cirkus Unik is working in and has focused on schools in some of the most vulnerable areas in Gothenburg according to The Police report. These areas are of course especially interesting to work in for any organization that wants to make a contribution in the struggle against segregation in our society. Examples of areas considered highly vulnerable are Västra Göteborg, Ängås and Opal- torget; Västra Hisingen, Biskopsgården; Norra Hisingen, Backa Röd; och Östra Göte- borg, Bergsjön. In all of these areas Cirkus Unik is collaborating with schools and fritids groups. Cirkus Unik organizes opportunities for kids from different (socio-economical and cultural) backgrounds to meet as these opportunities currently are rare. As we believe that we should not only “integrate” suburbs with the center but also the center with the suburbs, we also work in areas that are not listed as vulnerable by the police. We decided to do our research in 10 areas of the city, based on 9 areas where Cirkus Unik has collaboration and partnership with the local school. This makes it ideal to use as a starting point from where to search activities and public recreation areas. The only school that we do not have regular and weekly partnership with is Långedrag, Västra Göteborg, which we chose as a control group. It is an area with one of the highest average incomes in the city according to SCB 2017. In every area of Gothenburg we chose at least one school except in Centrum and Örgry- te-Härlanda, that are the more privileged areas of Gothenburg. Another exception was Västra Göteborg where we chose three schools, two that we have partnership with in Tynnered, a highly vulnerable area and one in Långedrag, a privileged area of Gothen- burg. We were particularly interested in Västra Göteborg because it shows clear internal inequalities.

There are areas with varied cultural, social, and economic background in this research, as we were interested to understand if there were any differences regarding the opportunities depending on different characteristics of the neighborhoods.

The index of vulnerability defined by the Police report (2017), was one important aspect to use as we compared the different neighborhoods. In order to visualize the vulnerability indexes and the connections we chose the colours of the semaphoric system, used in the whole report as you can see in the map below:

DELMOS REPORT // 2.METHODOLOGY 6 2- Angered, Rannebergen, Södra

3- Östra Göteborg, Bergsjön, Östra 5- Norra Hisingen, Backa Röd

6- Västra Hisingen, Biskopsgården 4- Lundby, Wieselgrensplatsen

1- Majorna-Linné, Karl Johans torg

10- Västra Göteborg, Långedrag 7- Askim-Frölunda Högsbo, Ruddalen 8- Västra Göteborg, Opaltorget, No

9- Västra Göteborg, Ängås

Not listed Vulnerable Highly vulnerable

According to Police report (2017)

A complete list of these vulnerable areas was published in June 2017 by the Police, Na- tionella Operativa Avdelningen, Underrättelseenheten with the title: Utsatta områden- Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. The report helps to understand what is significant e and to define vulnerable areas:

“A vulnerable area is a geographically delimited area that is characterized by one low socioeconomic status where criminals have an impact on the local community. These areas have a variety of risk factors that can lead to a lack of faith in the future such as unemployment, ill-health and failed schooling. The risk factors can also consist of structural factors such as the residential area´s physical environment and one per- ceived anxiety among ethnic groups since historical and globally current conflicts gives local imprint. In addition, there is a large risk group with young people easily affected

DELMOS REPORT // 2.METHODOLOGY 7 by norm-breaking behavior, a large number of criminal actors and one average lower collective ability. Together, this results in one criminalizing process which over time will have such a great impact that a whole residential area is affected and an alternative social order is created.”(pg. 4, Police Report 2017) As we describe in our methodology below, these criteria are very important for our oper- ational work as well as for our research as a whole.

2.1.3 Opportunities for recreation - Activities and public recreation areas

After collecting information about each neighborhood, we start to map the activities and the public recreation areas available for each area. We have been using the schools that Cirkus Unik continuously are working with as a bull´s eye. From there we have only listed activities around these schools in a 30 minutes walking area around the schools. We looked for activities organized by different organisations (föreningar). Many activities are attended after school.

In this research we have been focusing on cultural and sport activities. A cultural activity can be everything ranging from dance, theater, art and music. The sport activities are also in a wide range from Hockey to bandy, football, ice skating, basketball or other. We have also seen it fit to list all free activity opportunities that the public areas offer. Here we have seen great spaces free and open to the public for no cost at all. A few examples of this are the public parks, the big grassfields and football fields around the city. There are also skating parks and special playgrounds open to activate and inspire.

DELMOS REPORT // 2.METHODOLOGY 8 2.2 Four steps

The methodology was developed by Oficina da Sustentabilidade (a Brazilian company), together with Cirkus Unik consists of four steps:

1. Training of research team 2. Pre-field 3. Field 4.Data Analysis

2.2.1 Step 1 – Training the research team

The first providence was to find a local team in Gothenburg to do the internet research and prepare them to fill in the matrix for the research. The matrix is a system in which we sort and store all necessary info for the research. This process is done by internet, on an Excel Drive document, and have its own manual for researchers.

2.2.2 Step 2 – Pre Field

The Pre-field stage consists of mapping in internet, and or other secondary sources, all the public recreation areas and activities that we could find about each neighborhood. To complete the first part of the quantitative matrix, we were looking for information about: Population number, Foreign Background %, Average Income in SEK/month, Un- employment %, Housing/Renting Apartment % and Higher education%.

DELMOS REPORT // 2.METHODOLOGY 9 The information about the area, is gathered from Statistiska Centralbyrån, SCB, which makes the info trustworthy. It is new and recently gathered which gives us a possible picture of how each area looks today.

What we researched about the activities in internet, and Google Maps research: Name of the activity, resume, address, contact information, walking distance with a maximum of 30 minutes from the school, gender attended, age, price per term/visit, and in which season the activity was active. We also looked at marketing of the activities and how the children register and apply for the activities.

To be sure that we were using the same time for each neighborhood, we established an 8 hour work of research in secondary basis for each neighborhood, which means that we have been using the same amount of time for all neighborhoods. This is how we got most of the information about the activities that were later plotted in our Google Map with activities.

One important aspect to mention is that we divided the activity research in the neighborhoods with, respect to the maximum 30 minutes walk from our chosen schools, which were our starting points, a 2 km maximum distance.Because of that, some activities have an overlap. This means that it attends sometimes more than one neighborhood, in which case the activity is cited in all areas it attends.

Some changes in the methodology happened when we started working in the field.. Our first thought was that most people didn’t attend the activities because they had difficulties to find them, or that it was difficult to understand how to subscribe their children in the activity. But in the field we got the information, that many children know about the activities, but the activity have no vacancies for more or new children to participate. For us this was an important information to add to our results, so we came back to this part and made a call to all the activities to ask if they had vacancies for more children. This step took us 5 more hours for each neighborhood. At the end we found 327 organised activities by Föreningar and organisations. We also listed the public recreation areas available for sports and arts in each neighborhood, which were 83 places. Adding these two numbers gave us what we call total activity opportunities, even thinking that public areas for recreation are an opportunity of practicing an activity.

DELMOS REPORT // 2.METHODOLOGY 10 We used pre-existing databases, bibliographical surveys, interviews with people having practical experiences regarding the researched problem. We also looked at Municipal databases, selected according to the research and listed this in the Bibliographical Ref- erences field. The now centralized Education Secretariat in Gothenburg was an important gathering space for information regarding schools and their location. According to Flick (2009) the use of qualitative techniques such as online interview, participant observation, vir- tual ethnography and focus groups has grown. According to the author, some of these methods can be transferred and applied with some ease to the web after only minor modifications.

2.2.3 Step 3 - Field

After we finished the pre-field step, we went into the field to check our information. We also wanted to see if by talking to people we could find more activities or more data than were shown in the secondary research. To do that we used one day for each neighborhood, talking to children, Fritids pedagogs and parents that we met randomly near or inside the schools. An interesting fact is that we started the field using a semi structured form, that helped us only to guide our talk, trying to find more activities and gather the impression people had from these activities. We found just a little number of new activities, but these interviews made us return to our former research, and rethink our questions as we explain in the text above. We entered the field step thinking that communication was the biggest problem of ac- cessing the activities, but people told us that availability and resources were a more critical issue than marketing. The most important findings, are in the session: Qualitative Findings of the research.

DELMOS REPORT // 2.METHODOLOGY 11 2.2.4 Step 4 - Data analysis

All information was gathered in two big matrices shared with the internal team produc- ing and crossing data, graphics and to form a report. All the activities were plotted in a Google Maps and can be visited online. The list of all activities found is also in this report.

During our 3 months of research we produced the following:

1. Map of Gothenburg in Google Maps, georeferenced with all information collected about schools and activities available for children in grade 1, 2 and 3. 2. Quantitative Matrix. 3. Qualitative Matrix. 4. Comparisons between available activity opportunities in neighborhoods and other interesting information in regards to this. 5. A list for each neighborhood with the opportunities of sports and cultural activities for 1,2,3 grade children. 6. Impressions and main issues raised as needs, according to interviews with residential children and Fritids at the chosen schools in the neighborhoods. 7. Report in powerpoint and word. 8. Digital Interface with all information.

DELMOS REPORT // 2.METHODOLOGY 12 3.NEIGHBORHOOD DATA

3.1. Majorna-Linné, Karl Johans torg 3.2. Angered, Rannebergen, Södra 3.3. Östra Göteborg, Bergsjön Östra 3.4. Lundby, Wieselgrensplatsen 3.5. Norra Hisingen, Backa Röd 3.6. Västra Hisingen, Biskopsgården, N 3.7. Askim-Frölunda-Högsbo, Ruddalen 3.8. Västra Göteborg, Opaltorget, N 3.9. Västra Göteborg, Ängås 3.10. Västra Göteborg, Långedrag

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 13 3.1. Majorna-Linné, Karl Johans torg

District: Majorna-Linné, Karl Johans torg

Vulnerability: Not listed Population amount 1510 According to Police report (2017) Foreign Backgound % 14

Income in SEK/month 25013

Unemployment % 18

Housing - Renting apartment % 79

Higher Education 67

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016 School: Karl Johansskolan Amiralitetsgatan 22, 414 62 Göteborg

Amount of pupils in 1 to 3 grade 302

Amount of fritids groups in this school 17

Total amount of pupils in fritids in grade 1 to 3 274

Activities 43

Public recreation area 15

●● Majorna has a population of 1510 inhabitants, with 14% from foreign countries, and one of the highest mean incomes in our survey. The unemployment is low, 18%, and 67% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Karl Johansskolan, and mapped the activities around this place.

●● The total activities found in this neighborhood are: 43 activities and 15 public recreation areas where people can spend their free time.

●● We believe that this is the neighborhood with the biggest number of opportunities for practicing sports and arts activities in Gothenburg and have a mean income of 25.013 kr/month.

●● Studying these activities we found that 22 are for free or up to 200kr monthly cost, and 33 of 43, have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Karl Johansskolan, 90,73% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 14 3.2. Angered, Rannebergen, Södra

District: Angered, Rannebergen, Södra

Vulnerability: Vulnerable Population amount 2605 According to Police report (2017)

Foreign Backgound % 71

Income in SEK/month 13734

Unemployment % 46

Housing - Renting apartment % 100

Higher Education 21

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016

School: Rannebergskolan Fjällblomman 7, 424 49 Angered

Amount of pupils in 1 to 3 grade 133

Amount of fritids groups in this school 3

Total amount of pupils in fritids in grade 1 to 3 78

Activities 28

Public recreation area 6

●● Angered, Rannebergen, Södra has a population of 2605 inhabitants, with 71% from foreign countries. The unemployment is 46%, and 21% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Rannebergsskolan and mapped the activities around this place.

●● The total activities found in this neighborhood are 28 activities and 6 public recreation areas where people can spend their free time.

●● Studying these activities we found that 13 are for free or up to 200 kr monthly cost, and 10 of 28 have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Rannebergsskolan, 58,65% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 15 3.3. Östra Göteborg, Bergsjön Östra

District: Östra Göteborg, Bergsjön, Östra

Vulnerability: Highly vulnerable Population amount 2522 According to Police report (2017)

Foreign Backgound % 88

Income in SEK/month 11966

Unemployment % 47

Housing - Renting apartment % 89

Higher Education 23

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016

School: Solbackeskolan Stjärnbildsgatan 2, 415 18 Göteborg

Amount of pupils in 1 to 3 grade 82

Amount of fritids groups in this school 2

Total amount of pupils in fritids in grade 1 to 3 40

Activities 19

Public recreation area 4

●● Östra Göteborg, Bergsjön, Östra has a population of 2522 inhabitants, with 88% from foreign countries. The mean income is 11.966 kr/month.

●● The unemployment is 47%, and 23% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Solbackeskolan and mapped the activities around this place.

●● The total activities found in this neighborhood are 19 activities and 4 public recreation areas where people can spend their free time.

●● Studying these activities we found that 19 are for free or up to 200kr monthly cost, and 11 of 19 have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Solbackeskolan, 48,78% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 16 3.4. Lundby, Wieselgrensplatsen

District: Lundby, Wieselgrensplatsen

Vulnerability: Not listed Population amount 2041 According to Police report (2017)

Foreign Backgound % 43

Income in SEK/month 20211

Unemployment % 26

Housing - Renting apartment % 70

Higher Education 48

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016

School: Bjurslättsskolan Wieselgrensgatan 11, 417 21 Göteborg

Amount of pupils in 1 to 3 grade 219

Amount of fritids groups in this school 3

Total amount of pupils in fritids in grade 1 to 3 108

Activities 25

Public recreation area 3

●● Lundby, Wieselgrensplatsen has a population of 2041 inhabitants, with 43% from foreign countries, and one of the highest mean incomes of Gothenburg. The unemployment is 26%, and 48% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Bjurslättskolan, and mapped the activities around this place.

●● The total activities found in this neighborhood are 25 activities and 3 public recreation areas where people can spend their free time.

●● Studying these activities we found that 7 are for free or up to 200kr monthly cost, and 14 of 25, have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Bjurslättsskolan, 49,32% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 17 3.5. Norra Hisingen, Backa Röd

District: Norra Hisingen, Backa Röd

Vulnerability: Vulnerable Population amount 1627 According to Police report (2017)

Foreign Backgound % 64

Income in SEK/month 18909

Unemployment % 31

Housing - Renting apartment % 87

Higher Education 32

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016

School: Ellen Keyskolan Wadköpingsgatan 161, 422 51 Hisings Backa

Amount of pupils in 1 to 3 grade 154

Amount of fritids groups in this school 4

Total amount of pupils in fritids in grade 1 to 3 94

Activities 27

Public recreation area 6

●● Norra Hisingen, Backa Röd has a population of 1627 inhabitants, with 64% from foreign countries, and 16.909, as mean income. The unemployment is 31%, and 32% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Ellen Keyskolan and mapped the activities around this place.

●● The total activities found in this neighborhood are 27 activities and 6 public recreation areas where people can spend their free time.

●● Studying these activities we found that 19 are for free or up to a 200kr monthly cost, and 24 of 27 have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Ellen Keyskolan, 61,04% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 18 3.6. Västra Hisingen, Biskopsgården, N

District: Västra Hisingen, Biskopsgården

Vulnerability: Highly vulnerable Population amount 3714 According to Police report (2017)

Foreign Backgound % 88

Income in SEK/month 12246

Unemployment % 46

Housing - Renting apartment % 99

Higher Education 26

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016

School: Landamäreskolan Daggdroppegatan 28, 418 43 Göteborg

Amount of pupils in 1 to 3 grade 260

Amount of fritids groups in this school 3

Total amount of pupils in fritids in grade 1 to 3 170

Activities 9

Public recreation area 5

●● Västra Hisingen, Biskopsgården,has a population of 3714 inhabitants, with 88% from foreign countries, and 12.246, as mean income. The unemployment is 46%, and 26% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Landamäreskolan and mapped the activities around this place.

●● The total activities found in this neighborhood are 9 activities and 5 public recreation areas where people can spend their free time.

●● Studying these activities we found that 7 are for free or up to a 200kr monthly cost, and 3 of 9 have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Landamäreskolan, 65,38% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 19 3.7. Askim-Frölunda-Högsbo, Ruddalen

District: Askim-Frölunda-Högsbo, Ruddalen

Vulnerability: Not listed Population amount 1119 According to Police report (2017)

Foreign Backgound % 22

Income in SEK/month 19798

Unemployment % 25

Housing - Renting apartment % 13

Higher Education 55

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016 School: Frölundaskolan Positivgatan 3, 421 51 Västra Frölunda

Amount of pupils in 1 to 3 grade 141

Amount of fritids groups in this school 3

Total amount of pupils in fritids in grade 1 to 3 105

Activities 58

Public recreation area 9

●● Askim-Frölunda-Högsbo, Ruddalen, has a population of 1119 inhabitants, with 22% from foreign countries, and 19.798 kr/month, as a mean income. The unemployment is 25%, and 55% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Frölundaskolan and mapped the activities around this place. An interesting fact is that despite not being considered a vulnerable area by the Police this school attends many neighborhoods that are vulnerable located nearby it, as Tynnered, Västra Frölunda.

●● The total activities found in this neighborhood are 58 activities and 9 public recreation areas where people can spend their free time.

●● Studying these activities we found that 17 are for free or till 200kr monthly cost, and 48 of 58 have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Frölundaskolan, 74,47% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 20 3.8. Västra Göteborg, Opaltorget, N

District: Västra Göteborg, Opaltorget

Vulnerability: Highly vulnerable Population amount 1797 According to Police report (2017)

Foreign Backgound % 49

Income in SEK/month 20277

Unemployment % 28

Housing - Renting apartment % 50

Higher Education 39

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016 School: Kannebäcksskolan Döv och Hörsel samt Tal och Språk Bronsåldersgatan 82, 421 63 Västra Frölunda

Amount of fritids groups in this school d&h 2

Amount of fritids groups in this school t&s 2

Total amount of pupils in fritids in 1 to 3 grade d&h 8

Total amount of pupils in fritids in 1 to 3 grade t&s 20

How many in grade 1 to 3 Döv & Hörsel 17

How many in grade 1 to 3 Tal & Språk 19

Activities 35

Public Recreation Area 12

●● Västra Göteborg, Opaltorget, has a population of 1797 inhabitants, with 49% from foreign countries, and 20.277, as mean income. The unemployment is 28%, and 39% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Kannebäcksskolan and mapped the activities around this place.

●● The total activities found in this neighborhood are 35 activities and 12 public recreation areas where people can spend their free time.

●● Studying these activities we found that 20 are for free or up to a 200kr monthly cost, and 30 of 35 have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Kannebäcksskolan, 95% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 21 3.9. Västra Göteborg, Ängås

District: Västra Göteborg, Ängås

Vulnerability: Highly vulnerable Population amount 1932 According to Police report (2017)

Foreign Backgound % 68

Income in SEK/month 18205

Unemployment % 36

Housing - Renting apartment % 55

Higher Education 31

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016

School: Ängåsskolan Safirgatan 15, 421 48 Västra Frölunda

Amount of pupils in 1 to 3 grade 102

Amount of fritids groups in this school 3

Total amount of pupils in fritids in grade 1 to 3 56

Activities 48

Public recreation area 15

●● Västra Göteborg, Ängås, has a population of 1932 inhabitants, with 68% from foreign countries, and 18.205 kr/month, as mean income. The unemployment is 36%, and 31% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Ängåsskolan and mapped the activities around this place.

●● The total activities found in this neighborhood are 48 activities and 15 public recreation areas where people can spend their free time.

●● Studying these activities we got that 23 are for free or up to a 200kr monthly cost, and 34 of 48 have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Ängåsskolan, 54,90% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 22 3.10. Västra Göteborg, Långedrag

District: Västra Göteborg, Långedrag

Vulnerability: Not listed Population amount 2078 According to Police report (2017)

Foreign Backgound % 13

Income in SEK/month 39539

Unemployment % 19

Housing - Renting apartment % 2

Higher Education 72

Source: Data processed by SCB 2017/2018, except income and employment rate, 2016

School: Långedragsskolan F-6 Eckragatan 36, 426 76 Västra Frölunda

Amount of pupils in 1 to 3 grade 100

Amount of fritids groups in this school 3

Total amount of pupils in fritids in grade 1 to 3 91

Activities 35

Public recreation area 8

●● Västra Göteborg, Långedrag, has a population of 2078 inhabitants, with 13% from foreign countries, and 39.539 kr/month, as mean income. The unemployment is 19%, and 71% of the population is higher education rated.

●● We used as base for the research the Långerdragsskolan F-6 and mapped the activities around this place.

●● The total activities found in this neighborhood are 35 activities and 8 public recreation areas where people can spend their free time.

●● Studying these activities we found that 6 are for free or up to a 200kr monthly cost, and 32 of 35 have a waiting list for new members.

●● What can be observed in this case is that the public that we are researching in case of Långerdragsskolan F-6, 91% are in Fritids groups in school.

See the list of recreational oportunities in Attachments

DELMOS REPORT // 3.NEIGHBORHOOD DATA 23 4. QUALITATIVE FINDINGS

4.1 Availability and place

●● Usually the kids who participate in activities choose activities close to home. Those who do not choose close to home have been looking for a special activity and have been searching until they found it. ●● Some sports are very expensive. For these organisations it is difficult to make it cheaper or even to create places for new kids. Most of these organisations are working specifically towards making their sport affordable and available but it is not always possible, which makes it hard to reach all kinds of kids . ●● Many sports and activities are looking for more leaders and venues. In interviews many feel the possibilities of expansion and accepting more kids look impossible due to this lack of resources and venues.. ●● Usually it is the parents finding the activities for the kids. And it is also these parents that make the activities possible as they help out, volunteer as trainers and do other stuff as members of these organisations. In areas where parents do not get involved the organisations struggle to keep their activity going. This also increase the segregation. ●● Many interviewees showed an interest in doing an activity but asked mainly about the cost of the activities, thinking that the research was to offer some service. This demonstrates that the economic possibilities are different and that activities with low cost or free admission are needed.

4.2 Segregation

●● The segregation within sports and areas depends on many different things. One reason we saw in the structure of segregation was that some of the clubs have desig- nated areas in which they have to work. These areas are usually decided by people

DELMOS REPORT // 4. QUALITATIVE FINDINGS 24 higher up in the organisation. The purpose of this is to make sure all clubs have students that live close and also a way of dividing applications between the clubs in the area. However one effect of this is that kids live, go to school and do their activities in the SAME area. The possibility of meeting new people with other background and or other socio-economic situations decrease. No new meeting places outside of the comfortable home zone is created. The segregation works the same way in Långedrag as it does in Rannebergen. ●● A lot of the factors for segregation that we saw were based on where people live. So until we live in a more mixed surrounding and community people will be segregated. There is a lack of meeting places and even though many organisations try to have projects and meetings with other clubs within their sport activity further away it takes time to create a change. Many organisations are actively trying to fight segregation!

4.3 Communication & Language

●● Info at websites is mainly written in Swedish. Very few use English, Arabic or other languages. This makes it hard for people not speaking Swedish to understand the info of the activity. So even if these parents would like to get involved it would be very difficult, maybe even impossible, to be able to participate. ●● Many times there were difficulties in getting information, and finding activities in the neighborhoods. Some phone numbers didn’t work, and the info and language spoken was mostly Swedish and English. For people that doesn’t speak the language already this will be difficult and they might not be able to subscribe their children. We had one case, in the research where the children helped us to ask their dad questions as he didn’t speak Swedish or English. ●● Even knowing that most of the people with foreign background in Gothenburg speak Arabic it was hard to find information in this language in our research.

4.4 Kids engagement

●● Many children from the neighborhoods said they use to knock on other children´s doors and call them out to activities in different public places. So we believe that a map with the information and locations of public recreation areas is really just as useful as the activities with leaders. ●● There is one organization where you can borrow equipment for playing for free. Here you can find everything from ski equipment to bikes and badminton supplies. It’s called Fritids Banken; this was one info that we got talking to children who frequented the place.

DELMOS REPORT // 4. QUALITATIVE FINDINGS 25 4.5 MAP & BLOG

●● All these research findings are now plotted in a Google Map, that can be seen in the link below. ●● This map contains: All the activities found in each neighborhood. Each of them are in a different layer, so when consulting it, you can find the specific ones in the area that you are interested in. ●● When clicking on an activity the resume of it with contacts and info will appear. There will also be info about price. We believe that this map could be used by kids and parents to find different activities of sports and culture. We would like to make this map free of use for all to give a chance of finding activities in the residential areas we have been looking at. ●● In this map, instead of only activity information, we have all the public recreation areas that you can find in the neighborhood, so it can help children and parents to organize activities by themselves.

OPEN THE MAP

DELMOS REPORT // 4. QUALITATIVE FINDINGS 26 5. COMPARATIVE ANALYSIS

5.1 Total Activities and Neighborhood

This research found a total of 327 opportunities of instructor lead activities, and 83 public recreation places in the city of Gothenburg. There is a big difference between the distribution of activities in neighborhoods of Go- thenburg. We see that Askim Frölunda, Västra Göteborg, Ängås and Majorna, are the ones that have more activities available for children on their free time, and the areas that have less activities available are Biskopsgården, Östra Göteborg and Bergsjön. Biskopsgården,Östra Göteborg and Bergsjön, are the areas with the highest amount of inhabitants and also have the highest percentage of people with foreign background. Observing Västra Göteborg, Ängås, the information shows that from its 63 opportunities of activity 15 are public recreation areas and 48 are instructor lead activities whereof 34 have a waiting list. This means that even though there is a big diversity of activities, most of them have no spots left or can accept new kids into their activities.

What is interesting to see in our research is that even though Askim Frölunda is not listed as a vulnerable neighborhood by the police, but Cirkus Unik who are currently working in the local school, knows that this school consists of a lot of children from Tynnered which is a highly vulnerable zone.

Recreational opportunities per neighbourhood

V. Hisingen, Biskopsg. N 14 Not listed Östra GBG, Bergsjön, Ö. 23 Vulnerable Lundby, Wieselgrensp. 28 Highly vulnerable

N. Hisingen, Backa Röd 33 According to Police report (2017) Angered, Rannebergen, S 34 V. GBG, Långedrag 43 V. GBG, Opaltorget, No 47 Majorna- Karl Johans t. 58 V. GBG, Ängås 63 Frölunda, Ruddalen 67

0 20 0 60 0

DELMOS REPORT // 5. COMPARATIVE ANALYSIS 27 5.2 Population and activities

We observe that the population numbers are inversely proportional to the opportunities of activity, as noticed in Västra Hisingen, Biskopsgården, here the most populated neighborhood is the one that has the least number of activities available for its population. In comparison we can see, that the least populated neighborhoods, Majorna and Askim Frölunda are the ones that present the highest number of opportunities for activity.

Graphic bellow shows number of people and activities in each neighborhood and colour shows degree of vulnerability.

Recreation opportunities vs population per Neighborhood 0

Not listed 67 Frölunda, Ruddalen 63 V. GBG, Ängås Vulnerable 60 58 Karl Johans t. Highly vulnerable

According to Police report (2017) V. GBG, Opaltorget, No 47 43 V. GBG, Långedrag 0

N H, Backa Röd 33 34 Rannebergen, S 28 Lundby, Wieselgrensp. 23 Bergsjön, Ö. 20 Biskopsg. N 14

0 100 2000 200 3000 300 ACTIVITIES AND PUBLIC RECREATION AREAS AND PUBLIC RECREATION ACTIVITIES

POPULATION

5.3 Availability of vacancy in activities

The researchers contacted all the activities to un- 26,9% derstand if the organizations being listed in an Places available area would automatically give new kids a spot in 73,1% an activity. What we found out was that some of Fully booked the areas with many activities to engage in, were already fully booked with long waiting lists.

DELMOS REPORT // 5. COMPARATIVE ANALYSIS 28 5.4 Foreign background x Social Vulnerability

Our research shows that there are a clear connection between vulnerability and foreign background in the neighborhoods.

Graphic above shows number of people with foreign background in each neighborhood and colour shows degree of vulnerability.

4000 Not listed 3268 Vulnerable Highly vulnerable 3000 According to Police report (2017) 2219

1850 2000 1318 1041

Foreing population per neighborhood Foreing 878 881 1000

211 246 270

Bergsjön, Ö.Biskopsg. N Karl Johans t. V. GBG, Ängås N H, Backa Röd Rannebergen, S Frölunda, RuddalenV. GBG, Långedrag Lundby, Wieselgrensp.V. GBG, Opaltorget, No

Source: Data of foreign population processed from SCB (2017/2018)

DELMOS REPORT // 5. COMPARATIVE ANALYSIS 29 5.5 Foreign Background and opportunities of activity

If you take the Graphic above, you can see that Biskopsgården, Bergsjön and Ranneber- gen are the areas with highest foreign population percentage in the city. If you cross the numbers with recreation opportunities as shown below, they are also the ones with the least amount of opportunities for activities available. In terms of segregation this factor is crucial and will affect both the area and the people living there.

Activities and public Neighborhood Foreign population recreation areas

Majorna-Linné 221 58

Frölunda, Ruddalen 246 67

Långedrag 270 43

Lundby 878 28

Opaltorget 881 47

Norra Hisingen 1041 33

Ängås 1318 63

Rannebergen 1850 34

Bergsjön 2219 23

Biskopsgården 3268 14

Source: Data of foreign population processed from SCB (2017/2018)

DELMOS REPORT // 5. COMPARATIVE ANALYSIS 30 6. CONCLUSION

This research found a total of 327 opportunities of activities organized by institutions and 83 public recreation areas in the neighborhoods studied in the city of Gothenburg. We found that there is a big difference between the number of opportunities of activity and their distribution in the neighborhoods of Gothenburg. One important information that we found is that the most populous neighborhood of Gothenburg in this study, Biskopsgården, is the area with the least activity opportunities for children in our target group from grade 1- 3. Many of the children in the city’s most vulnerable neighborhoods do not have availability of organized activities in their areas. This condition makes these children deprived of the opportunity of development, which these activities have proven to provide.

V. Hisingen, Biskopsg. N 14 Not listed Östra GBG, Bergsjön, Ö. 23 Vulnerable Lundby, Wieselgrensp. 28 Highly vulnerable

0 20 0 60 0

The graphic above shows that some of the most vulnerable areas are the ones that have the least opportunity for activities in the city. The exception is Ängås that is a vulnerable area 26,9% Places available and despite this seems to have many opportunities, but even 73,1% having a big diversity of activities, most of them have no places Fully booked for new kids. This lack of vacancies is a pattern in all of the city, shown in the graphic below.

DELMOS REPORT // 6. CONCLUSION 31 From all the activities found in the city, only 26,9% have places for more and/or new children and is only found in sport institutions (especially team sports, but not in culture. There is a basic difference, sport supports more kids per activity while culture is in general more individual. It is very relevant that the culture activities get even more attentive to become more available and accessible, methods of subscription, language of the homepage, etc. This shows the need of creating new activity opportunities, especially in the most vulnerable neighborhoods and in culture. These results we find really interesting, because in the beginning of the research we thought that there were activities available even in the city’s most vulnerable neighborhoods but that most people in the city, especially the people with foreign background couldn’t find them, because they were not very well communicated and that they were not resumed in other languages than Swedish. This is only partly true. We called all the activities and they do not have people in their staff to attend other languages than Swed- ish, except for some English, but by the end of this research, we see that the lack of places for new children is the hardest problem, also because of the fact that it’s not as easy to solve as marketing questions. When we talked with the organizations they communicated their need for more resources to be able to expand their activities. Our research shows the absolute necessity of these organisations in each area. Segregation is an important topic for Gothenburg city which is shown in both qualitative and quantitative research. The available opportunities of activities in neighborhoods with a large population primarily of foreign background is very important. As we see below, the number of activities in neighborhoods with higher foreign background population are inversely proportional to the population numbers. So in the ones where we have the biggest foreign population, we found less opportunities of activity. Except for Ängås, that tells us that it’s a tendency and not a complete affirmation. This table also shows, that the evaluation of vulnerability classified by the Police and here shown by semaphoric colors from green as low vulnerability to red for high vulnerability, are proportional to the numbers of foreign population in the neighborhoods. Comparing both of these data we can see that the most vulnerable areas of the city have the highest numbers of foreign population.

DELMOS REPORT // 6. CONCLUSION 32 Activities and public Neighborhood Foreign population recreation areas

Majorna-Linné 221 58

Frölunda, Ruddalen 246 67

Långedrag 270 43

Lundby 878 28

Opaltorget 881 47

Norra Hisingen 1041 33

Ängås 1318 63

Rannebergen 1850 34

Bergsjön 2219 23

Biskopsgården 3268 14

Source: Data of foreign population processed from SCB (2017/2018)

Some other important information found in the qualitative research is not shown by numbers but by impressions. There is a lack of available information in internet about the activities and their availability. The information is all in Swedish, not many in English and none in other languages as Arabic for instance in that is the biggest group of foreign background in Gothenburg.

All the information available in this report and in the Google maps highlights the im- portance for the actors, private, public or NGOs, in these neighborhoods to get more resources to be able to create new opportunities of activity for the kids, especially in the most vulnerable neighborhoods in Gothenburg. Initiatives for integration need actions in many fields and in order to fight segregation we have to start with the small kids and we have to act soon, and an effective tool to use is providing development for the kids through organizing free time physical and Arts activities.

DELMOS REPORT // 6. CONCLUSION 33 7. REFERENCES

7.1 Bibliographic references

BEVERSLUIS D, et al. (2016) Developing and validating the refugee integration scale in Nairobi, Kenya. J Refugee Stud 30:106–132.

BIERNARCKI, P.; WALDORF, D. Snowball sampling-problems and techniques of chain referral sampling. Sociological Methods and Research v. 10, n. 2, p. 141-163, Novembro de 1981.

COOPERRIDER, D. L.; WHITNEY, D. Investigação apreciativa: uma abordagem positiva para a gestão de mudanças. Rio de Janeiro: Qualitymark, 2006. 82p.

COOPERRIDER, D. L.; WHITNEY, D.; STAVROS, J. M. Manual da investigação apreciativa. Rio de Janeiro: Qualitymark, 2008.

DRIBE M, LUNDH C (2008) Intermarriage and immigrant integration in Sweden. Acta Sociol 51:329–354.

ERICKSON, F.; SHULTZ, J. When is a context? Some issue and methods in the analysis of social competence. In: GREEN, J. L.; VALLAT, C. (org.). Ethnography and language. Norwood, NJ: Ablex Press. 1981.

ERICKSON, F.; MOHATT, G. Cultural organization of participation structures in two classrooms of indian students. In: SPINDLER, G. (org.). Doing the ethnography of schooling. New York: Holt, Rinehart & Winston, 1982.

Göteborg Stad (2017) Jämlikhets-rapporten 2017 - Skillnader i livsvillkor i Göteborg

HAMMERSLEY, M.; ATKINSON, P. Ethnography: principles in practice. London: Tavistock, 1983.

HANDCOCK, M. S.; GILE, K. J. On the Concept of Snowball Sampling. Sociological Methodology, v. 41, n. 1, p. 367-371, Agosto de 2011 https://socialicense.com/publications/Modelling%20and%20Measuring%20the%20SLO.pdf http://statistik.goteborg.se SCB-Statistics Sweden on the site https://valresultat.svt.se/2018/31480.html https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/forskoleklass/regler- for-forskoleklass/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTYzcDQy9TAy9DdwNDAwc- Q8z93d0Dgo39DUz0wwkpiAJKG-AAjgb6BbmhigCisn5H/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/#h- toc-4”

HYMES, D. Qualitative/Quantitative research methodologies: a linguistic perspective. Anthropology & Education Quarterly, v. 8, p. 165-176, 1977.

DELMOS REPORT // 7. REFERENCES 34 KYMLICKA W (2012) Multiculturalism: Success, Failure, and the Future (Migration Policy Institute, Washington, DC).

LAKATOS, Eva Maria; MARCONI, Marina de A.; Metodologia Científica – 5ed. – São Paulo: Atlas,2010.

LUTZ, E. W. Ethnography: the holistic approach to understanding schooling. In: GREEN, J. D.; WALLET, C. (Ed.). Ethnography and language in educational setting. Norwood, NW: ABLEX, 1981.

MARTINS, H. H. T. de S. Metodologia qualitativa de pesquisa. Educação e Pesquisa, São Paulo, v. 30, n. 2, p. 289-300, maio/ago. 2004.

PARK, R. E.; BURGESS, E. W. Introduction to the Sciences of Sociology. Chicago: University of Chicago Press, 1921.

POLISEN- NATIONELLA OPERATIVA AVDELNINGEN- Underrättelseenheten, juni 2017- Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen (page 41) https://polisen.se

PUMA JE, LICHTENSTEIN G, Stein P (2018) The rise survey: Developing and implementing a valid and reliable quantitative measure of refugee integration in the United States. J Refugee Stud 1:166.

VINUTO, Juliana; Revista Temáticas, Campinas, Ed.22, (44), A Amostragem em Bola de Neve na Pesquisa Qualitativa: Um debate em Aberto. ago/dez. 2014

DELMOS REPORT // 7. REFERENCES 35 7.2 - Specific Information references for each neighborhood

Majorna-Linné, Karl Johans torg

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016). Kommunvalet Göteborg:Majorna-Linné, Karl Johans torg.Hämtad 2018-10-10 från: https://valresultat.svt.se/2018/314801043.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Karl Johansskolan.Hämtad 2018-10-10 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunko- d=1480&p_skolkod=61374247&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Oral communication October, the 15th ,2018. Information received by phone with the Adminis- trator of Karl Johansskolan.

Angered, Rannebergen, Södra

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016). Kommunvalet Göteborg:Angered, Rannebergen, Södra. Hämtad 2018-10-10 från: https://valresultat.svt.se/2018/314806022.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Rannebergss- kolan F-3. Hämtad 2018-10-10 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunko- d=1480&p_skolkod=27925266&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Oral communication October, the 15th , 2018. Information received by phone with the Adminis- trator/ Vice Principal of Rannebergsskolan

Östra Göteborg, Bergsjön, Östra

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016). Kommunvalet Göteborg: Östra Göteborg, Bergsjön, Östra.Hämtad 2018-10-10 från: https://valresultat.svt.se/2018/314803062.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Solbackeskolan. Hämtad 2018-10-10 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&- geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunkod=1480&p_ skolkod=27544008&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Göteborgs Stad (2018) . Göteborgs Stad hemsida för Solbackeskolan. Hämtad 2018-10-12, från: http://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/solbackeskolan-f-6/forskoleklass-och-frit- idshem/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTYzcDQy9TAy9_QNCDQ0cA5yN- nD2djY0tTIz0w8EKAgxdHA1NgAoMPAzdDBwDXc38g1xNDAx8TPWjiNFvgAIcDZyCjJyM- DQzc_Y2I049HQRSG8cgW6RfkhoaGOioqAgDdiE4P/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/

●● Skolverket (2017). Fritids Elever, antal och andelar -Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi. Hämtad 2018-10-12 från: http://www.jmftal.artisan.se/databas. aspx?sf=fh&hg=L0&vg=Elever+och+grupper&sy=0&varid=26&varid=36&varid=35&- year=2017&area=101&area=-99&render=true&mode=1#tab-1

Lundby, Wieselgrensplatsen

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016). Kommunvalet Göteborg:Lundby, Wieselgrensplatsen.Hämtad 2018-10-10 från:

DELMOS REPORT // 7. REFERENCES 36 ●● https://valresultat.svt.se/2018/314804027.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Bjurslättskolan. Hämtad 2018-10-10 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&- geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunkod=1480&p_ skolkod=53980088&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Bjurslättsskolan webpage. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/bjurslattsskolan/ kontakt/!ut/p/z1/hY2xCsIwGISfpmv-Pxq0ugWVQhUcG7NIKmlaSJOSRgM-vQEnQfG2u_ uOAwkCpFOPwag4eKds9he5urJFhbRm9IjnEpEf9hvKKNJqt4bmHyBzjT_EEWqQxvr2fcVduy- wNyKA7HXQg95DjPsZp3hZYYEqJGO-N1eTmxwK_TXo_RxCfJEyjeJ50w19hRh6U/dz/d5/ L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/

●● Skolverket (2017). Fritids Elever, antal och andelar -Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi. Hämtad 2018-10-10 från: http://www.jmftal.artisan.se/databas. aspx?sf=fh&hg=L0&vg=Elever+och+grupper&sy=0&varid=26&varid=36&varid=35&- year=2017&area=101&area=-99&render=true&mode=1#tab-1

Norra Hisingen, Backa Röd

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016).Kommunvalet Göteborg: Norra Hisingen, Backa Röd.Hämtad 2018-10-09 från: https://valresultat.svt.se/2018/314804121.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Ellen Keyskolan. Hämtad 2018-10-09 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&- geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunkod=1480&p_ skolkod=99852133&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Oral communication , October the 11th, 2018 -Information received by phone with staff coordi- nator at Ellen Key skolan.

Västra Hisingen, Biskopsgården,N

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016). Kommunvalet Göteborg: Västra Hisingen, Biskopsgården, N.Hämtad 2018-10-09 från: https://valresultat.svt.se/2018/314807011.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Landamäreskolan F-3.Hämtad 2018-10-09 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunko- d=1480&p_skolkod=38862939&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Communication by internet , October the 12th, 2018 -Information received by email from Administrator of Landamäreskolan

Askim-Frölunda-Högsbo, Ruddalen

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016). Kommunvalet Göteborg: Askim-Frölunda-Högsbo, Ruddalen. Hämtad 2018- 10-09 från: https://valresultat.svt.se/2018/314805142.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Frölundaskolan F-6. Hämtad 2018-10-09 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunko- d=1480&p_skolkod=93274212&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Communication by internet October, the 12th , 2018. Information received by email from the Principal of Frölundaskolan F 6

DELMOS REPORT // 7. REFERENCES 37 Västra Göteborg A) Opaltorget, No

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016).Kommunvalet Göteborg: Västra Göteborg, Opaltorget, Norra.Hämtad 2018-10-09 från: https://valresultat.svt.se/2018/314805221.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Kannebäckss- kolan Döv & Hörsel.Hämtad 2018-10-10 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunko- d=1480&p_skolkod=56339656&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Kannebäckss- kolan Tal & Språk.Hämtad 2018-10-10 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunko- d=1480&p_skolkod=55529681&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

B) Ängås

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016). Kommunvalet Göteborg: Västra Göteborg, Ängås.Hämtad 2018-10-09 från: https://valresultat.svt.se/2018/314805182.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Ängåsskolan. Hämtad 2018-10-09 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&- geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunkod=1480&p_ skolkod=67435601&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Oral communication , October the 11th, 2018 -Information received by phone with staff at the Office at Ängås School

C) Långedrag

●● Statistiska Centralbyrån SCB (2017/2018, förutom medianinkomst och sysselsättningsgrad som är från 2016). Kommunvalet Göteborg: Västra Göteborg, Långedrag. Hämtad 2018-10-10 från: https://valresultat.svt.se/2018/314805021.html

●● Skolverket (2017/2018). Grundskolan-Elevstatistik: uppgifter för skolenheten Långedragssko- lorna.Hämtad 2018-10-10 från: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunko- d=1480&p_skolkod=28236603&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=X

●● Oral communication , October the 15th, 2018 -Information received by phone with Adminis- trator at Långedragsskolan.

DELMOS REPORT // 7. REFERENCES 38 8.ATTACHMENTS

8.1 Complete list of activities & public recreation areas

8.1.2 Majorna-Linné, Karl Johans torg

1 Sandarna BK, fotboll 38 Theather course

2 Majornas Sportfiskeklubb 39 Folkdansringen, FOLKDANSLAGET NÄVERLUREN Fritidsbanken Plikta, Sports equippment for loan for up 3 Azalea BK, fotboll 40 to 14 days. 4 Go Karting Majorna Plikta parklek, bikes, games and toys. No rent, they are 41 5 Masthugget BK, fotboll available and brought outside during opening hours. 42 Plikta playground 6 IK nord (handbollsskola) 43 Slottskogen parc and zoo 7 Slottsskogsvallens idrottscentrum 44 Slottskogen, children petting zoo 8 Göteborgs konståkningsklubb 45 Slottskogen, horsebackriding 9 Västra Frölunda Konståkningsklubb. 46 Karl Johans Torg 10 Järnbrotts HK 47 Söderlingska Trädgårdens Lekplats 11 Ivra Kurser, Hinderbana vuxen + barn 48 Masthuggsplan 12 Ivra Kurser, Dansmix fortsättning 49 Gatheimska kulturreservatet (museum) 13 Ivra Kurser, parkour 50 Sjöfartsmuseet Akvariet 14 Ivra Kurser, parkour fortsättningsurs 51 Göteborgs Naturhistoriska Museum 15 Ivra Kurser, parkour familjekurs 52 Hem i Haga (museum) 16 Ivra Kurser, parkour 53 Röda Sten Konsthall Barn 17 Bild och form Kulturskolan City 54 Landskapsstugor 18 Dans Kulturskolan City 55 Majornas Bibliotek 19 Cirkus Kulturskolan City 56 Linnestadens bibliotek 20 Barythors Classes 57 Aktivitetshuset Majorna 21 Cello Classes 58 Majornas Bowling 22 Drum Classes 59 Plaskis streetplaza skate 23 Elbas Classes 60 Danzlagret 24 Bassol Classes 61 Volta ao mundo Capoeira 25 Violine Classes 62 Cirkus Unik, cirkusskola 26 Guitar Classes

27 Clarinet Classes

28 Contrabass Classes

29 Oboe Classes

30 Piano Classes

31 Saxophone Classes

32 Percussion Classes

33 Trumpet Classes

34 Tuba Classes

35 Trombone Classes

36 Valthorn Classes

37 Tvärflöjt classes

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 39 8.1.2 Angered, Rannebergen, Södra

1 Stora Mölnesjön badplats, friluftsstigar

2 Kärra handbollsförening

3 Gunnared kultur- och idrottsförening Fotboll

4 Friidrott Angereds IS

5 Fotboll Angereds IS

6 Innebandy Angereds IS

7 Innebandy Angereds IS

8 Angereds Arena Ishall öppen åkning

9 Angereds Arena Simmhall öppen simmning

10 Göteborg hockey club -hockey skola

11 Handboll GIK Wasaiterna handbollskola

12 Angereds Simklubb simskolan

13 Västsvenska Rollerderby - rullskridskor

14 Workshops in design and crafts Kulturhuset Blå Stället Workshops in programming and coding Kulturhuset Blå 15 Stället Theatre, music, dance performances Kulturhuset Blå 16 Stället 17 Music, Instruments Kulturhuset Blå Stället Theatre, music, dance performances Kulturhuset Blå 18 Stället 19 Exhibitions of art and culture Kulturhuset Blå Stället

20 Angereds Bibliotek, workshops, bio, teater, läxhjälp

21 Lärjeåns Trädgårdar, promenad slingor, planteringar

22 Isadala Konståkningsklubb, Skridskoskola

23 Bild och berättande Angered Kulturskola

24 Serieteckning och illustration Angered Kulturskola

25 Textil, bild, design Angered Kulturskola

26 Dans Balett Angered Kulturskola

27 Dans och pop Angered Kulturskola

28 Cirkus Angered Kulturskola

29 Film Angered Kulturskola

30 Instrument Angered Kulturskola

31 Teater och drama Angered Kulturskola

32 Utby IK friidrottsträning

33 Angereds Atletiska förening, friidrott

34 Angereds Atletiska förening, simning

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 40 8.1.3 Östra Göteborg, Bergsjön, Östra

Bergsjögården fritidsgård, biljard, basket, workshops, 1 fotboll Bergsjögården fritidsgård, biljard, basket, workshops, 2 fotboll Bergsjögården fritidsgård, biljard, basket, workshops, 3 fotboll Bergsjögården fritidsgård, biljard, basket, workshops, 4 fotboll 5 Fotboll Bergsjö If

6 Bosna IF Göteborg - Basket , pris och ålder

7 Gothenburg Cheer One Cheerleading

8 Utbynäs SK Innebandy

9 Bergsjöbadet , brygga, hopptorn, badplats

10 Kulturskolefritids Kulturskolan Östra Göteborg

11 Dansmix Kulturskolan Östra Göteborg

12 Film, video, animation Kulturskolan Östra Göteborg

13 Orkester och instrument Kulturskolan Östra Göteborg

14 Orkester och instrument Kulturskolan Östra Göteborg

15 Orkester och instrument Kulturskolan Östra Göteborg

16 Orkester och instrument Kulturskolan Östra Göteborg

17 Orkester och instrument Kulturskolan Östra Göteborg

18 Orkester och instrument Kulturskolan Östra Göteborg Föreningen Galaxen Lantgård, Table Tennis for fun and 19 open house with games and help doing homework etc. Föreningen Galaxen Lantgård, ponnyridning at special 20 open house days and events! 21 Föreningen Galaxen Lantgård, lantgårdsarbete Föreningen Galaxen Lantgård, djurskötarkurs att lära sig 22 ta hand om en kanin. 23 Göteborg Power Gymnastics

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 41 8.1.4 Lundby, Wieselgrensplatsen

1 Lundby Badet

2 Simklubben s02 simskola

3 Flunsås parken, workshops, gräsplaner, scen

4 BK Häcken Fotboll

5 Lundby IF Fotboll

6 Keillers Park, naturstigar promenad

7 Hisingen Cykelklubb

8 Banzai karateklubb

9 BK Skottfint fotboll

10 Provapå Stråkorkester Kulturskolan Hisingen

11 Kulturmix funktionsvariation Kulturskolan Hisingen

12 Bildkonst Kulturskolan Hisingen Instrument, körsång, orientalisk musik, Kulturskolan 13 Hisingen Instrument, körsång, orientalisk musik, Kulturskolan 14 Hisingen 15 Dansmix Kulturskolan Hisingen

16 Drama teater Kulturskolan Hisingen

17 Keramikkonst Kulturskolan Hisingen

18 Street Jazz Kulturskolan Hisingen

19 Lundby Basket, basketskola

20 Cirkus Unik Cirkuskola "Hisingens TK, tennis klubb Tennis skola och öppen 21 sommarskola. 22 Tennis skola

23 Rent Padel court

24 Rent Padel court

25 Rent Badminton court

26 Rent Squash court

27 Rent Pingis table

28 Rent Innebandy court

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 42 8.1.5 Norra Hisingen, Backa Röd

1 Fotboll Hisingsbacka FC

2 Backahallens motionscentrum promenadslingor, bastu, Backa Röds näridrottsplats lekplats, frisbeegolfbana, bouleplan, hinderbana, klättervägg, streetbasketplan, 3 road-tennisplan, tennisplan, bollplan på konstgräs, pulka- backe och dansbana. 4 Värdens park, promenad slinga, lekytor, skulptur

5 Backa Scoutkår

6 Altfiol Kulturskolan Hisingen

7 Baryton/Eufonium Kulturskolan Hisingen

8 Bastuba Kulturskolan Hisingen

9 Blockflöjt Kulturskolan Hisingen

10 Cello Kulturskolan Hisingen

11 Dansmix Kulturskolan Hisingen

12 El sistema Cello Kulturskolan Hisingen

13 El Sistema Fiol Kulturskolan Hisingen"

14 El Sistema Stråk Kulturskolan Hisingen"

15 Fiol Kulturskolan Hisingen

16 Körsång Kulturskolan Hisingen

17 Slagverkslek Kulturskolan Hisingen

18 Sång i mindre grupp Kulturskolan Hisingen

19 Elgitarr Kulturskolan Hisingen

20 Gitarr Kulturskolan Hisingen

21 Keyboard Kulturskolan Hisingen

22 Klarinett Kulturskolan Hisingen

23 Piano Kulturskolan Hisingen

24 Saxofon Kulturskolan Hisingen

25 Trumset och slagverk Kulturskolan Hisingen

26 Instrument, kör, sång, orkester Kulturskolan Hisingen

27 Instrument, kör, sång, orkester Kulturskolan Hisingen

28 Street Jazz Kulturskolan Hisingen

29 Backa Kulturhus, föreställningar, utställningar, aktiviteter

30 Backa bibliotek, föreläsingar, kurser, utställningar, Ladan Backa Västergård, ponnyridning, djurklappning, 31 öppen innebandyplan ute 32 Handboll Backa HK

33 Judoklubben Budo

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 43 8.1.6 Västra Hisingen, Biskopsgården,N

Svarte Mosse naturområde promenadslingor, fågelskåd- 1 ning, löpspår 2 Länsmansgårdens Idrottsplats, öppen fotbollsplan

3 Move and Art Center, parcour, dans

4 Move and Art Center, parcour, dans

5 Västra Hisingen Basketklubb

6 Kulturskolan Hisingen

7 Kulturskolan Hisingen

8 Capoeira Brasil Göteborg

9 Futari Gensei Ryu

10 IPA Vallen Öppen fotbollsplan gräs

11 St Olofs lekplats öppen basket korg, gräsplan

12 Krabbeliderna lekplats, närliggande tennisplan Hisingens TK, tennis klubb Tennis skola och öppen 13 sommarskola 14 Hisingen Cykelklubb

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 44 8.1.7 Askim-Frölunda-Högsbo, Ruddalen

Ruddalens idrottscentrum bandy, inlines, frisbeegolf, 1 Tynnered Scoutkår 43 boule, promenadstigar 2 Fritidsbanken Frölunda Torg 44 Öppen skridskoåkning Skrinnarhallen Ruddalen Frölunda Innebandy, Flatåsskolan, Frölunda Kulturhus, 3 Fotboll Västra Frölunda IF -Frejaskolan, Välen, Tyn- Sportarenan 45 neredskolan 4 Högsbo Basket, Gothia Arena 46 Gymmix i väst GF Gymnastik, Ängåsskolan idrottshall 5 BKP Actionyta Kickbike, BMX, Skateboard, inlines 47 Gymmix i väst GF Gymnastik, Ängåsskolan idrottshall 6 BKP Actionyta Kickbike, BMX, Skateboard, inlines Shaolin Si Wushu Guan, Föreningen Frölundaskolan 48 7 BKP Actionyta Kickbike, BMX, Skateboard, inlines idrottshall Shaolin Si Wushu Guan, Föreningen Frölundaskolan 49 8 BKP Actionyta Kickbike, BMX, Skateboard, inlines idrottshall Grevegårdens Aktivitetspark, öppen plan basket, fotboll Shaolin Si Wushu Guan, Föreningen Frölundaskolan 9 50 etc idrottshall 10 Music shows Frölunda Kulturhus Sweden Sport Academy Fotbolls kul, Frölundaskolan 51 idrottshall 11 Dance shows Frölunda Kulturhus 52 Ivra Kurser Parcour classes 12 Theatre + pupet theatre shows Frölunda Kulturhus 53 Ivra Kurser Swimming school 13 Open Creative Ateljé Frölunda Kulturhus 54 Ivra Kurser Guitar 14 Cinema and film shows Frölunda Kulturhus 55 Ivra Kurser Theater & drama 15 Exhibitions Frölunda Kulturhus 56 Ivra Kurser balett 16 Frölundabadet fri simmning/bad 57 Ivra KurserHinderbana 17 Bildkonst Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo 58 Ivra Kurser Dansmix 18 Keramik Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo 59 Ivra Kurser Hinderbana vuxen+barn 19 Blockflöjt Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo 60 Ivra Kurser Musical Cello och Orkester/Ensemble Kulturskolan Askim-Frölun- 20 da-Högsbo 61 Ivra Kurser Streetdance 21 Elbas Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo 62 Ivra Kurser gymnastik

22 Fagott Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo 63 Ivra Kurser Dans och gymnastikmix Fiol och Orkester/Ensemble Kulturskolan Askim-Frölun- 23 64 Ivra Kurser Akrobatik da-Högsbo 65 Ivra Kurser Showjazz 24 Guitar Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo 66 Dance shows and workshops Frölunda Kulturhus 25 Keyboard Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo 67 Music shows and workshops Frölunda Kulturhus 26 Klarinett Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo 68 Parkour 27 Kör Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

28 Oboe Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

29 Saxofon Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

30 Trombon Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

31 Trumpet Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

32 Tuba Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

33 Tvärflöjt Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

34 Valthorn Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

35 Piano Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

36 Drama/teater Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

37 Teater, quiz, läsning och läxhjälp Frölunda Bibliotek Positivparken - beachvolleyboll, fotboll, basket, parcour, 38 boule, lekplats 39 Handboll BK Heid

40 Öppen skridskoåkning Marconihallen

41 Isdala Konståkningsklubb Marconihallen

42 Ishockey Bäcken HC Marconihallen

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 45 8.1.8 Västra Göteborg, Opaltorget, N

1 Tynnered Scoutkår 44 Teater, quiz, läsning och läxhjälp Frölunda Bibliotek Gymmix i väst GF Dans och gymnastik, Ängåsskolan 2 Fritidsbanken Frölunda Torg 45 idrottshall och Åkeredskolan idrottshall 3 Västra Frölunda Badminton, Sportarenan Gymmix i väst GF Dans och gymnastik, Ängåsskolan 46 4 Åkared Tennisklubb, Sportarenan idrottshall och Åkeredskolan idrottshall Frölunda Innebandy, Flatåsskolan, Frölunda Kulturhus, 47 Åkered Skateboard Pool och lekplats 5 Sportarenan 48 Näsets SK, Fotboll Frölunda Innebandy, Flatåsskolan, Frölunda Kulturhus, 6 Fotboll Västra Frölunda IF -Frejaskolan, Välen, Tyn- Sportarenan 49 neredskolan 7 Sportarenan, hyra bana tennis 50 Kannebäck BTK Bordtennis, Kannebäckskolan idrottshall 8 Sportarenan, hyra bana squash

9 Sportarenan, hyra bana pingis

10 Sportarenan, hyra bana badminton

11 Sportarenan, hyra bana innebandy

12 Göteborg Taekwondo Academy, Sportarenan

13 Högsbo Basket, Gothia Arena

14 BKP Actiony Kickbike, BMX, Skateboard, inlinesta BKP Actiony Kickbike, BMX, Skateboard, inlinesta - Kick 15 bike Classes 16 BKP Actiony Kickbike, BMX, Skateboard, inlinesta

17 BKP Actiony Kickbike, BMX, Skateboard, inlinesta

18 Välen Naturreservat, naturstig naturreservat med kor

19 Music shows Frölunda Kulturhus

20 Dance shows Frölunda Kulturhus

21 Theatre + pupet theatre shows Frölunda Kulturhus

22 Open Creative Ateljé Frölunda Kulturhus

23 Cinema and film shows Frölunda Kulturhus

24 Exhibitions Frölunda Kulturhus

25 Frölundabadet fri simmning/bad

26 Bildkonst Kulturskolan Västra Göteborg

27 Jazz dans Kulturskolan Västtra Göteborg

28 Drama/teater Kulturskolan Västtra Göteborg Kulturmix keramik Kulturskolan Kulturskolan Västra 29 Göteborg 30 Blockflöjt Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

31 Elbas Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

32 Guitar Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

33 Fagott Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

34 Electric Guitar Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

35 Keyboard Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

36 Klarinett Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

37 Saxofon Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

38 Trombon Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

39 Trumpet Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

40 Tuba Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

41 Tvärflöjt Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

42 Valthorn Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

43 Piano Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 46 8.1.9 Västra Göteborg, Ängås

1 Tynnered Scoutkår 43 Saxofon Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

2 Fritidsbanken Frölunda Torg 44 Trombon Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

3 Västra Frölunda Badminton, Sportarenan 45 Trumpet Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

4 Åkared Tennisklubb, Sportarenan 46 Tuba Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo Frölunda Innebandy, Flatåsskolan, Frölunda Kulturhus, 5 47 Tvärflöjt Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo Sportarenan 48 Valthorn Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo 6 Sportarenan, hyra bana tennis 49 Frölunda bibliotek 7 Sportarenan, hyra bana squash Positivparken - beachvolleyboll, fotboll, basket, parcour, 50 8 Sportarenan, hyra bana squash -Rent Ping Pong table boule, lekplats 9 Sportarenan, hyra bana badminton 51 Handboll BK Heid

10 Sportarenan, hyra bana innebandy 52 Öppen skridskoåkning Marconihallen

11 Göteborg Taekwondo Academy, Sportarenan 53 Isdala Konståkningsklubb Marconihallen

12 Högsbo Basket, Gothia Arena 54 Ishockey Bäcken HC Marconihallen

13 BKP Actionyta Kickbike, BMX 55 Öppen skridskoåkning Skrinnarhallen Ruddalen Gymmix i väst GF Dans , Ängåsskolan idrottshall och 14 BKP Actionyta Kickbike 56 Åkeredskolan idrottshall 15 BKP Actionyta Kickbike, Skateboard Gymmix i väst GF Gymnastik, Ängåsskolan idrottshall 57 16 BKP Actionyta inlines och Åkeredskolan idrottshall Shaolin Si Wushu Guan, Föreningen Frölundaskolan Grevegårdens Aktivitetspark, öppen plan basket, fotboll 58 17 idrottshall etc Sweden Sport Academy Fotbolls kul, Frölundaskolan 59 18 Välen Naturreservat, naturstig naturreservat med kor idrottshall 19 Music shows Frölunda Kulturhus 60 Åkered Skateboard Pool och lekplats

20 Dance shows Frölunda Kulturhus 61 Näsets SK, Fotboll 21 Theatre + pupet theatre shows Frölunda Kulturhus Fotboll Västra Frölunda IF -Frejaskolan, Välen, Tyn- 62 neredskolan 22 Open Creative Ateljé Frölunda Kulturhus 63 Kannebäck BTK Bordtennis, Kannebäckskolan idrottshall 23 Cinema and film shows Frölunda Kulturhus

24 Exhibitions Frölunda Kulturhus

25 Frölundabadet fri simmning/bad

26 Bildkonst Kulturskolan Västra Göteborg

27 Jazz dans Kulturskolan Västtra Göteborg Kulturmix keramik Kulturskolan Kulturskolan Västra 28 Göteborg 29 Keramik Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

30 Drama/teater Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

31 Blockflöjt Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo Cello och Orkester/Ensemble Kulturskolan Askim-Frölun- 32 da-Högsbo 33 Elbas Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

34 Fagott Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo Fiol och Orkester/Ensemble Kulturskolan Askim-Frölun- 35 da-Högsbo 36 Guitar Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

37 Keyboard Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

38 Klarinett Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo Kulturmix (for specialneKulturskolan Askim-Frölun- 39 da-Högsbo 40 Kör Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo Musikterapi for children with special needs Kulturskolan 41 Askim-Frölunda-Högsbo 42 Oboe Kulturskolan Askim-Frölunda-Högsbo

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 47 8.1.10 Västra Göteborg, Långedrag

1 Oscar II fort

2 Önnereds handbollsklubb

3 Påvelundsmotionscentrum, naturewalks and hiking.

4 Påvelunds tennis och badminton klubb

5 Påvelunds tennis och badminton klubb Gymmix i väst, dans classes in a mix of disco, hiphop och 6 jazz 7 Gymmix i väst, gymmastic classes

8 Lingförbundet, gymnastics

9 Saltholmen, nature walk

10 Aspholmen (Saltholmen) swimming area (outdoor)

11 Skärvallsberget nature walk

12 Älvsborg FF

13 GKSS, Jolleskoj Hinsholmskilens hundrastgård (hundpark m träningsplan 14 för hundintresserade) 15 Långedrags Kajakuthyrning Kulturmix (cultural mix, also available for children with 16 special needs). Kulturskolan västra 17 Choir kulturskolan västra

18 Musik ,kulturskolan västra

19 Drama/Teater ,kulturskolan västra

20 Bildkonst ,kulturskolan västra

21 Keramik ,kulturskolan västra

22 El sistema Cello kulturskolan västra

23 El sistema Violin kulturskolan västra

24 Cello kulturskolan västra

25 Violin kulturskolan västra

26 Baritone kulturskolan västra

27 Blockflöjt (flute) kulturskolan västra

28 Clarinet kulturskolan västra

29 Transverse flute (tvärflöjt) kulturskolan västra

30 Drum set (trumset) kulturskolan västra

31 Trombone kulturskolan västra

32 Trumpet kulturskolan västra

33 Tuba kulturskolan västra

34 French horn kulturskolan västra

35 Viola (altfiol) kulturskolan västra

36 bass (elbas) kulturskolan västra

37 bassoon (fagott) kulturskolan västra.

38 Guitar kulturskolan västra

39 Keyboard kulturskolan västra

40 Double base (kontrabas) kulturskolan västra

41 Oboe kulturskolan västra

42 Piano kulturskolan västra

43 Saxophone (saxofon) kulturskolan västra

DELMOS REPORT // 8. ATTACHMENTS 48 Göteborgs Räddningsmissions kartläggning till Delmos Innehåll

Inledning...... 3 Bakgrund...... 4 Särskilt utsatta områden...... 4 Insatser för kartläggningsarbetet...... 4

Kartläggning...... 6 Boende...... 6 Bra skola...... 8 Trygghet & inflytande...... 9 Jobb...... 12

Behovsanalys...... 13 Boende...... 13 Bra skola...... 14 Familjestöd & Föräldradelaktighet...... 14 Trygghet & inflytande...... 15 Jobb...... 17

Plan för fortsatt arbete...... 18 Sammanfattning och avslut...... 19

Innehåll • Delmos 2 Inledning

Segregation uppstår när människor lever separerade från varandra på grund av olika faktorer, såsom etnicitet, ålder, kön eller socioekonomisk status. Hela samhället påverkas av segregationen, vilket gör att det inte kan ses som ett enskilt problem för exempelvis en stadsdel (https:/ /www.delmos.se/om-segregation/). Under denna kartläggning har vi samtalat kring vilka områden som är viktiga för att motverka segregation. Frågan är komplex men vi har ändå valt att fokusera på några områden som vi identifierat som viktiga i arbetet mot segregation. Vi har tagit fram dessa områden utifrån våra erfarenheter av vårt eget arbete, framför allt i Lövgärdet. Vi utgick också ifrån det arbete som Rädda Barnen gjort i Tynnered, samtalade med referensgrupper, dokumenterade arbeten som tex. Orten bortom Våldet samt en avslutande workshop med brett deltagande av boende och representanter från olika sektorer i samhället. OMRÅDEN SOM VARIT UTGÅNGSPUNKT I VÅR KARTLÄGGNING: •• Boende: att det finns bra, blandade boendeformer •• Bra skola •• Trygghet, inflytande, gemenskap •• Jobb Segregationen är en problematik med många beståndsdelar. Listan ovan är således en förenkling och det föreligger därutöver viktiga skillnader mellan olika geografiska områden. Exempelvis kan det handla om skillnader i infrastruktur och geografisk placering som kan vara en påverkansfaktor för segregation. Dessa skillnader behöver identifieras så att man inte gör misstaget att fullt ut kopiera lösningar från andra områden, utan reflektion och delaktighet från de boende. Under kartläggningen har vi utgått ifrån Räddningsmissionens utblick, och våra möten med aktörer och de vi finns till för.

Inledning • Delmos 33 Bakgrund

Särskilt utsatta områden - Lövgärdet mfl. Kartläggningen har haft fokus på Lövgärdet, i en kombination med en granskning och erfarenhetsutbyte av arbeten som har gjorts i andra särskilt utsatta områden, bl.a Tynnered, Göteborg samt Oxhagen, Örebro. Definitionen kring särskilt utsatta områden kommer från polisens kartläggning som pekar ut 15 områden, varav 7 ligger i Göteborg. Lövgärdet är beläget i stadsdelen Angered. Området är det sista av Göteborgs miljonprogramsområden som bebyggdes 1970 - 1978 med totalt omkring 3 600 lägenheter. Traditionellt delar man in området i Södra Lövgärdet, Övre Lövgärdet i norr, Mellan de båda områdena ligger Lövgärdets Centrum som tillkom 1975. 7965 personer bor i Lövgärdet, varav ca 60 % är födda i utlandet. Siffror på antal boende kan vara missvisande, då mörkertalet tros vara stort. Medelinkomsten är 184 000 kr. Enligt Analysrapporten för utsatta områden är varannan person i arbetsför ålder utan arbete och endast 12,3% har eftergymnasial utbildning. Hälften av eleverna, i genomsnitt, uppnår möjlighet att söka vidare från grundskolan till gymnasiets yrkesförberedande program. Personer i långtidsberoende (minst 10 månader utbetalt ekonomiskt bistånd) uppgick 2016 till 434. Antal ersatta dagar per person från försäkringskassan är 35,0 (ohälsotal). Röstdeltagandet är ett av det lägsta i Göteborg, 59 % (siffra från 2018, Göteborgs Stads Jämlikhetskonferens).

(Siffror från Enligt Göteborgsbladet 2018 och Trygghetsundersökning 2018 Angered när inget annat anges).

Insatser för kartläggningsarbetet Följande insatser har gjorts som en del av kartläggningsarbetet: •• Medverkan i nätverket “Lyftet för Lövgärdet”. Nätverket initierades av Lövgärdets lärlabb, koordineras av Göteborgs Räddningsmission och sker i samverkan med Erikshjälpen, GU Ventures, Jämlikt Göteborg och Lövgärdesskolan. •• Åk 7 Lövgärdesskolan - Elevenkät och klassrumsobservationer. •• Föräldracirkel på Lövgärdesskolan - observation och samtal. •• Studiebesök på Allaktivitetshus i Malmö. •• Erfarenhetsutbyte tillsammans med IOP Oxhagen, som arbetar med nätverk i Örebro. •• Studiestöd på Lövgärdesskolan och Sjumilaskolan i Biskopsgården - observationer och samtal. •• Externa rapporter från arbete i Tynnered genom Röda Korset, Rädda Barnen och BRIS. (“Projektredovisning Special Projekt Mötesplats Tynnered, Västra Frölunda). •• Samtal med parter som gör liknande insatser för att motverka dubbelarbete, och söka synergieffekter.

Bakgrund • Delmos 44 •• Utveckla Workshop med Mistra Urban Future. https://www.mistraurbanfutures.org/en •• Erfarenhetsutbyte mellan “Bygg tillsammans” och “Egnahemsfabriken” •• Inläsning av relevant litteratur och tidigare studier som anknyter till segregation, och hur den kan brytas. Nedanstående listar vi studier/arbeten samt rapporter som vi ansett särskilt relevanta för kartläggningen. »» Orten bortom våldet — (Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson). »» Göteborgsbladet 2018 och Trygghetsundersökning 2018 Angered. »» Jämlikhetsrapporten , Göteborgs Stad. »» Analysrapporten särskilt utsatta områden i Göteborg (Analys av rapporterna “Utsatta områden - sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser samt “Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg“ ( Nakisa Khorramshahi och Stefan Hellberg). »» “Perspektiv ...vandringar “Att arbeta med trygghetsfrågor i lokalsamhället” (Pia Andersson) »» MUCF s rapport Fokus 18: “Vilka ska med? — Ungas sociala inkludering i Sverige” »» Socialstyrelsens rapport: Barn med frihetsberövade föräldrar - Kartläggning och analys. »» På båda sidor av muren, men alltid på barnets sida — Utvärdering av Solrosen. En verksamhet som stödjer barn, unga och föräldrar med en frihetsberövad familjemedlem (Lisbeth Lindal, FOU Väst 2018) »» Lärdomar från pågående projekt “Lövgärdets Lärlabb” ett projekt som syftar till att bryta segregation och höja elevers kunskapsresultat. Lövgärdets lärlabb är en samverkan mellan Jämlikt Göteborg (Göteborgs Stad), Erikshjälpen, Göteborgs Räddningsmission, GU Ventures. Projektet är delfinansierat av Vinnova. »» Att motverka skolmisslyckande — konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt (Göran Henriksson, VGR). »» Den inkluderande staden — Stadsutveckling i kommuners gränstrakter med exemplet Järva Storstad (Stefan Fölster).

Bakgrund • Delmos 5 Kartläggning utifrån de fyra kriterieområdena

Nedan presenteras kartläggningen för respektive område:

Boende: att det finns bra, blandade boendeformer. Boendesituationen i Göteborg är generellt svår då efterfrågan på bostäder är större än utbudet. I stadens rapport “Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden 2018” kan man läsa att 900 hushåll befinner sig i kategorin akut hemlöshet. Det innebär att 663 barn saknar en bostad. Detta är i sig en faktor som ger upphov till segregation då familjerna placeras i tillfälliga boendelösningar, flyttas runt och har svårt att integreras i närområdet. Många lever också i extrem trångboddhet, vilket vi bland annat ser i Lövgärdet. I Lövgärdet finns en avsaknad av blandade boendeformer, och merparten består av hyresrätter. Därav minskas möjligheterna att göra s.k. bostadskarriär. Medarbetare som möter barn och familjer regelbundet beskriver att en vanligt förekommande åsikt är att så fort man får det lite bättre, ska man flytta ifrån Lövgärdet. I Gårdsten, ett stenkast från Lövgärdet, har en positiv utveckling skett med det lokala bostadsbolaget Gårdstens Bostäder AB i spetsen. Gårdstens Bostäder, en del av allmännyttan Framtiden AB, lyfter vikten av de boendes delaktighet i utvecklingen. Gårdsten kommer att plockas bort från polisens lista över särskilt utsatta områden i mars 2019. Under kartläggningen har vi haft regelbunden dialog med Gårdstens bostäder. I november hölls en konferens, “Nyttan med allmännyttan” som blev avstampet för ett forskningsprogram som ska studera allmännyttans strategier och praktiker för att skapa mer jämlika levnadsvillkor och tillväxt i Göteborg och Malmö. Det bygger på tidigare forskningsprojektet “Nyttan med allmännyttan”, som letts av Malmö högskola. Gårdstens Fastigheter uppger vikten av att ha ett bostadsbolag med ansvarstagande och uthålligt ledarskap , som kan skapa förutsättningar för delaktighet för de boende och en attraktivitet för området Stefan Fölster, nationalekonom, skriver i “Den inkluderande staden” om stadsutveckling, och lyfter fram att kommuner bör ge sina kommunala bostadsbolag mandat och direktiv att mer aktivt utveckla och förändra strukturen i sitt bestånd för att främja integration, tex. genom att löpande sälja en del av beståndet, även till de boende direkt, och att bygga nytt även utspritt i mer attraktiva områden för att kunna sprida fler småbarnsfamiljer från utanförskapsområden. Fölster tittar på Gårdsten som exempel där brottsstatistiken har halverats sedan 1997. Fölster ser det som är mest utmärkande i Gårdsten som det sociala arbetet i samarbete med föreningsliv och företag inom stadsdelen och i övriga Göteborg. Samarbetet leder till en mängd aktiviteter. Gårdstensbostäder tillämpar därutöver social upphandling där man ställer som krav att entreprenören ska anställa arbetslösa.

Kartläggning • Delmos 6 BYGG TILLSAMMANS - ETT IDEELLT BYGGINITIATIV FÖR INTEGRATION I kartläggningen har vi tittat på vilka initiativ som finns som kan verka för mer blandade boendeformer i Lövgärdet. Vi har fokuserat på det ideella initiativet “Bygg Tillsammans”. “Bygg Tillsammans” är en förening som drivs och har initierats av boende i Lövgärdet. Föreningen har till ändamål att verka för bra bostäder, även för människor utan pengar till kontantinsats, på ett sådant sätt att den del av hyran som betalas för amortering blir ett kapital som tillfaller den boende vid utflyttning. Enligt stadgarna ska föreningen verka för ökad integration. Förankringen av initiativet bedöms som god på politisk och tjänstemannanivå. “Bygg Tillsammans” har sedan tidigare upparbetade kontakter med, och vill fördjupa samarbetet med fastighetskontoret, Angereds SON, Stadsbyggnadskontoret och Fastighetsnämnden. Vidare har företrädare för de flesta politiska partier fått information om “Bygg Tillsammans”, och gett positiv respons. Inget liknande initiativ har identifierats i Lövgärdet men via andra nätverk kom vi i kontakt med “Egnahemsfabriken” på Tjörn och organiserade ett erfarenhetsutbyte. “Egnahemsfabriken” är en lokal innovationsarena på Tjörn med fokus på ekologiskt och socialt byggande och design. Verksamheten får stöd från Chalmers, RISE och Vinnova. Mer info www.egnahemsfabriken. se “Egnahemsfabrikens” roll är att ge expertstöd utifrån ett ideellt initiativ som kommit längre i processen, men verkar utifrån liknande ändamål. Slutsatsen efter erfarenhetsutbytet var att det krävs ett fortsatt lärande och erfarenhetsutbyte. “Bygg Tillsammans” är i behov av resurser för samordning och stöd, för att förverkliga föreningens ändamål som kan bidra till mer blandat byggande i Lövgärdet BOSTADSBOLAG I LÖVGÄRDET - ÖKAD DIALOG GENOM SAMVERKAN I NÄTVERKET ‘’LYFTET FÖR LÖVGÄRDET” Victoria Park är ett av bostadsbolagen med störst bostadsbestånd i Lövgärdet. När det gäller övrigt bestånd i Lövgärdet ägs merparten av beståndet av det kommunala bostadsbolaget Poseidon. Genom nätverket “Lyftet för Lövgärdet” har samverkan utvecklats, och en gemensam arena för delaktighet i områdesutveckling skapats. Nätverket “Lyftet för Lövgärdet” har initierats av Lövgärdets lärlabb, koordineras av Göteborgs Räddningsmission och sker i samverkan med Erikshjälpen, GU Ventures (Göteborgs Universitets holdingbolag för innovation), Jämlikt Göteborg och Lövgärdesskolan. Nätverket “Lyftet för Lövgärdet” arbetar med målsättningen att få bort Lövgärdet från Polisens lista över särskilt utsatta områden senast 2025. De 30-tal aktörer som finns i nätverket har undertecknat en intentionsförklaring utifrån tre delmål: •• Att arbeta för ett tryggt torg •• Att verka för en mötesplats för närområdet. •• Att skapa en festival som är knuten till Lövgärdet Lyftet för Lövgärdet strävar efter att, i samverkan med Lövgärdesskolan, öka tillgängligheten i skolans lokaler så att den kan finnas som en mötesplats för närområdet genom gemenskapsträffar, föreningsliv mm. De 30-tal aktörer som undertecknat intentionsförklaringen har gett en mindre styrgrupp i uppdrag att föra arbetet vidare.

Kartläggning • Delmos 7 Styrgruppen leds av Lövgärdets lärlabb, där Erikshjälpen och Göteborgs Räddningsmission varit drivande i utvecklingen. Förankringsprocessen har varit viktig och man har växlat bredare öppna nätverksträffar med träffar i styrgruppen för att säkra kontinuerlig återkoppling. På stadsövergripande nivå finns planer på ett övergripande IOP för Hjällbo-Lövgärdet, där stadsdelen Angered tillsammans med Social Resurs förvaltning är den offentliga parten. Rektor för Lövgärdesskolan uppger, att sedan nätverket skapats har man fått en närmare relation till bostadsbolaget och en mer aktiv dialog har påbörjats. Områdeschef för Victoria Park har deltagit aktivt i nätverkets träffar, liksom representant för Poseidon. Via Lövgärdets Lärlabb har Mistra Urban Futures forskning kopplats till arbetet. Mistra Urban Future är en forskningsplattform som arbetar med fokus på medskapande och hållbar områdesutveckling. https//www.mistraurbanfutures.org/en I Tynnered drivs ett liknande nätverk för områdesutveckling ‘Tillsammans för Tynnered” där bostadsbolaget “Stena fastigheter” tillsammans med Hyresgästföreningen och andra aktörer har varit drivande.

Bra skola Att lyckas med sin skolgång är en stark skyddsfaktor, och ger utökade möjligheter till positiva livsval. Idag har endast hälften av barn i utsatta områden möjlighet att söka vidare till gymnasieskolans yrkesförberedande program. VGRs rapport om hur skolmisslyckande kan motverkas visar på ett starkt samband mellan föräldrars förmåga att stödja sina barns skolgång och barns skolresultat. De föräldrar som har lägre förmåga att stödja barnens skolgång kan ha lägre resurser ekonomiskt, socialt eller språkligt. Framgångsfaktorer när det gäller att klara sin skola är föräldrar som talar svenska, som har arbete och bor i ett tryggt område. Detta gör att barnen i Lövgärdet, och liknande områden, startar i en uppförsbacke. Skolans uppdrag är att kompensera för faktorer/skillnader i barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De senaste årens PISA-undersökningen har visat på att barns känsla av tillhörighet i skolan har minskat samt att den svenska skolan varit sämre på att kompensera socio-ekonomiska faktorer. För de kommunala skolorna i socio-ekonomiskt utsatta områden har också en utarmning skett under en längre tid när familjer , när de har möjlighet, i allt högre grad valt att låta sina barn gå i friskolor utanför stadsdelen. Arbetet med Lövgärdets lärlabb, och lärdomar från detta pekar på att barn och vuxna inom skolan är överens — det är arbetsmiljön och bristen av studiero som är det största hindret för bra skola. Medarbetare i skolan nämner också bristen på föräldradelaktighet, som är en viktig del i barns möjlighet att lyckas med deras skolgång. Skola och vårdnadshavare behöver arbeta tillsammans för barnens bästa. De föräldrar vi möter uttrycker däremot en osäkerhet kring deras ansvar i relation till skolan och samhället generellt. Bland annat uppfattar de sig vara i ett underläge i relation till myndigheter och att det finns en osäkerhet kring myndigheternas makt. En vanlig fråga är i vilket läge socialtjänsten har makten att ta ifrån föräldern sitt barn. Samtidigt är det en utmaning, både för skolan och för oss som

Kartläggning • Delmos 8 extern aktör, att nå vårdnadshavare i socioekonomiskt utsatta områden. Därför har vi under hösten 2018, i samarbete med studieförbundet Bilda, bjudit in föräldrarna på Lövgärdesskolan till studiecirklar på temat föräldrastöd. 18 vårdnadshavare visade sitt intresse men endast sex av dem har sedan deltagit i en studiecirkel. Vi kan se att dessa föräldrar verkligen vill sina barns bästa och de har uppskattat att få dela erfarenheter med varandra. En mamma uttrycker det så här: “Jag har inte bott i Sverige jättelänge och för mig har varit viktigt att få träffa andra föräldrar. Jag trodde inte att vi hade “samma” problem. Efter träffarna med andra föräldrar har jag vågat ha kontakt med min dotters lärare för att ställa mina frågor som jag var osäker kring innan. Det tack vare andra föräldrar som lärde mig mer om hur den svenska skolan fungerar.” Utöver föräldracirkeln på Lövgärdesskolan har vi arbetat med samma koncept på två andra skolor under hösten 2018. Gemensamt för dessa grupper är att föräldrarna ger uttryck för ett engagemang och en vilja att bidra för sina barns bästa. Vår erfarenhet är också att skolorna vill samarbeta med föräldrarna, men att de har haft svårt att nå dem. Vi delar till viss del den upplevelsen men ser också att vi som extern part kan fungera som en bro mellan föräldrar och skola och därmed möjliggöra mötet. Skolan blir påverkad av sin närmiljö. I samtal med polis och utvecklingsledare för utsatta områden framkommer att kriminaliteten är inne i skolan och påverkar barn och barns möjligheter. Polis upplever att deras arbete i sig är meningslöst om inte skolan vänder resultaten uppåt, och skapar en positiv kultur som främjar studier. Rektor beskriver arbetet som att det har vänt de sista åren. Genom ett större engagemang för området, samverkan med den ideburna sektorn och utökat samverkan med bostadsbolag har möjligheten till positiv förändring ökat.

Trygghet & inflytande BARNS RÖSTER Göteborgs Räddningsmission har under det gångna året jobbat med årskurs 7 på Lövgärdesskolan och har i samband med det ställt frågor rörande trygghet och integration. Det visar sig att medparten av ungdomarna känner sig trygga i sitt område och uppskattar saker som att man hälsar på varandra när man möts på gatan och att det finns en stor acceptans till människor olikheter. Samtidigt har det framkommit att många elever upplever att kriminaliteten i området är problematisk och att det finns en stor brist på mötesplatser utanför skolan. Detta är en del av komplexiteten i en kartläggning kring segregation, att det finns så pass motstridiga upplevelser. Några elever tar upp att det periodvis är stökigt både på skolan och runt om i området och en elev talar om att det har bildats ett eget samhälle som är bortkopplat från resten av Göteborg. Detta kopplas också av eleven till ett bristande engagemang och intresse från samhällets sida. “Jag känner att staten inte lägger in nog med resurser för folket som bor här. Folket här har svårt att smälta in i det svenska samhället och har typ gjort ett eget samhälle. Alltså förorten och svenneort.

Kartläggning • Delmos 9 Lövgärdet är en av de orter som står utanför i allt. Vi behöver försöka och förbättra oss utan statens hjälp om det är så de vill. Vi måste visa att vi också är människor och inte bara luffare och knarkare” Detta citat målar en bild av det vi också har sett, att det finns en förskjuten norm kring hur man beter sig mot de människor man möter, både språkligt och kulturellt. Många av de elever vi möter uttrycker att de inte är svenskar och aldrig kommer att bli svenska, vilket skapar en tydlig segregation. Arbetet vi utför behöver syfta till att skapa ett gemensamt samhälle istället för det som citatet ovanför vittnar om , förorten och svenneort. TRYGGHET OCH KRIMINALITET Tryggheten i Angered har ökat något sedan 2017, då svarade 77% att de kände sig mycket eller ganska trygga i sitt område. Motsvarande andel har i år ökat till 82%. Mest trygg känner man sig i Bergum/Gunnilse/Olofstorp, följt av Angered Centrum. Minst trygg känner man sig i Lövgärdet Största problemen i Angered (av de som tas upp i undersökningen) är nedskräpning, skadegörelse och klotter, dålig belysning av allmänna ytor samt trafikproblem. Det är en lägre andel i år än tidigare, som anser att nedskräpning är ett stort problem, 46%, vilket är den minsta andelen sedan 2013. Störst är problemet i Lövgärdet. Siffror om trygghet är svåra att analysera, och det kan för någon som inte bor i Lövgärdet vara förvånande att nedskräpning är en större problematik än kriminalitet. Under kartläggningen har vi samtalat med polis på såväl operativ som mer strategisk nivå, samt kommunens medarbetare som arbetar brottsförebyggande vilket kompletterar bilden. Lövgärdet beskrivs som ett område där det inom flera områden är mycket otryggt. Kriminaliteten beskrivs som att den finns överallt, innanför skolans väggar, och att barn växer upp med en normaliserad kriminalitet, där det finns möjlighet att få jobb när som helst. Lövgärdet beskrivs som ett av de tuffaste områdena, mycket på grund av att det finns en desorganisation av kriminaliteten som gör att den är oförutsägbar. De boende är vana vid situationen, och den beskrivs som normaliserad. Det närliggande området Gårdsten, som glädjande planeras tas bort från polisens lista för särskilt utsatta områden, har tryckt ut kriminaliteten från området. En medarbetare som arbetar med brottsförebyggande arbete beskriver det som att kriminaliteten då har flyttat ned mer till Lövgärdet, där det mer är laglöst. Polisen har inte resurser att vara i Lövgärdet, annat än på larm och utryckningar. Under kartläggningen har vi mött flera medarbetare som menat att Lövgärdet är långt ifrån majoritetssamhället, här finns ingen som pratar med polisen om något händer, vilket gör det svårt att analysera anmälningsgrad när det gäller brott, och försvårar polisens arbete. SOLROSEN

Kartläggning • Delmos 10 Räddningsmissionen har i 15 års tid arbetat med Solrosen, en verksamhet som stödjer barn och ungdomar som har en familjemedlem som är frihetsberövad. Solrosen finns i Göteborg och Borås, och samverkar med verksamheter i Jönköping (Vårsol) och Umeå (Kumulus) som bedriver arbete enligt samma modell, Solrosmodellen. Socialstyrelsen har nyligen kommit med en kartläggning av hur samhällets insatser för barn med frihetsberövade föräldrar ser ut (Barn med frihetsberövade föräldrar - Kartläggning och analys) Socialstyrelsens kartläggning visar att stödet inte är tillräckligt och att det är den ideburna sektorn som har den största kompetensen på området och att socialtjänsterna behöver öka sina kunskaper om målgruppens behov och situation. Vidare visar den att kommunerna behöver ta ansvar för att säkerställa att alla barn får det stöd de behöver, oavsett var i landet man bor. Detta kan gärna ske i samverkan med de ideburna organisationerna. I samband med kartläggningen för Delmos har verksamhetsledare för Solrosen mött polisen på strategisk nivå, utvecklingsledare för utsatta områden och samordnare mot extremism, och samtalat om möjligheten att utveckla Solrosens arbete mot riktad verksamhet i särskilt utsatta områden. Det blev positiv respons, och vi kommer fortsätta utforska möjligheterna till utveckling gemensamt. En möjlig utveckling vore att utöka Solrosens verksamhet till att omfatta barn som lever i närhet av kriminalitet, i en försöksverksamhet, men med metoder som redan är väl etablerade och understödda av forskning. INFLYTANDE Vi har också läst in oss på ett projekt som Rädda Barnen och Röda Korset drivit. Vi har haft en kontinuerlig dialog med BRIS, för att utbyta erfarenheter från deras lnnovationslabb i Tynnered. I ett erfarenhetsutbyte där såväl Västra Göteborg (stadsdel i vilken Tynnered ingår) som studieförbundet Bilda deltog, framkom att många av barnen i Tynnered känner otrygghet och upplever att det finns en brist av trygga vuxna och positiva förebilder. Man kunde också se att det saknades mobilisering och delaktighet bland de boende i området och det uttrycktes behov av gemensamma mötesplatser. Både barn och vuxna, i de båda undersökningarna, betonar vikten av att bli lyssnade till och involveras. I en initial kartläggning där boenden i Tynnered intervjuades så visade resultatet på en utbredd känsla av brist på intresse och ansvar från stadsdelsförvaltningens sida, en känsla av diskriminering från offentlig sektor och en medial bild av “den farliga förorten” vilket verkade marginaliserande och stigmatiserande. Många vittnade om en upplevelse av orättvis fördelning av resurser där de resursstarka områdena i Västra Göteborg fick olika satsningar medan Tynnered halkade efter. Detta innebar konsekvenser såsom utbredd otrygg utemiljö med mörka stråk , brist på lekplatser och eftersatta utemiljöer med bl.a. bristande eller obefintlig belysning. Skola och fritidsgård var nedläggningshotade vid tiden för undersökningen. Det finns flera likheter när man ser på resultaten jämfört med det vi har sett i Lövgärdet. Tynnered uttrycker barnen en tydlig oro för droger, vapen och vuxna, som man är rädd för.

Kartläggning • Delmos 11 Jobb Många områdesutvecklingsarbeten lyfter jobb som en möjlig, och viktig väg ut ur segregation och till ökad tillit och trygghet i ett närområde tex. Orten bortom Våldet och Den inkluderande staden. Som nämnt tidigare saknar tex. varannan person i Lövgärdet arbete. Kartläggningen har visat på en tröghet för näringslivsidkare att ta ett utökat ansvar i områden som Lövgärdet. Även för organisationer med stort nätverk och förtroende, innebär arbete med att koppla företag till området en utmaning. Den ideella organisationen “Ett steg på vägen” som är startad av Åsa Lindell och Sofia Brax, är ett exempel på detta. “Ett steg på vägen” har knutit företag som Länsförsäkringar till Lövgärdesskolan, för att barnen i en tidig ålder ska kunna exponeras för företagskontakter och studiebesök. Ett steg på vägen arbetar även med familjeprogram, för att familjer från olika områden ska lära känna varandra. “Ett steg på vägen” får stöd av Räddningsmissionen i en uppstartsfas. Gällande företagskontakter, visar kartläggningen på ett behov av mer tydliga ramar för företag att engagera sig. Arbetet i Gårdsten tyder på att det lönar sig att arbeta mer aktivt för vilka näringslivsidkare som etablerar sig i området, tillsammans med det aktuella bostadsbolaget “Lyftet för Lövgärdet”, som organiserar ett 30-tal aktörer från ideella, offentliga och privata sektorn, skulle vara en möjlig väg framåt, men det finns ett behov av koordination och möjliggörare. ldeburna aktörer som Reningsborg, har haft framgångar i etablerade samarbeten med Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen. Inom arbetsmarknadsinsatser skulle Räddningsmissionen kunna ha en roll som möjliggörare, och koordinator.

Kartläggning • Delmos 12 Behovsanalys Delmos

Behovsanalysen utgår ifrån samma områden som kartläggningen. Behoven är stora och kräver satsningar från flera aktörer. I vår behovsanalys fokuserar vi främst på de behov som vi som civilsamhällesaktör uppmärksammat, och ser möjlighet att möta.

Boende: att det finns bra, blandade boendeformer. Bostadsfrågan i Göteborg är komplex, och behöver samverkan på flera nivåer. Som idéburen organisation ser Räddningsmissionen främst en möjlighet att stötta andra ideella initiativ som verkar för blandade boendeformer. Detta arbete kommer kräva innovativa lösningar och samverkan mellan olika aktörer i samhället, och kan möjliggöras med Räddningsmissionen som samlande part Det erfarenhetsutbyte som ägt rum mellan “Egnahemsfabriken” och “Bygg tillsammans”, som redan påbörjats är framgångsrikt och parterna ser ett behov av fortsatt samverkan. Erfarenhetsutbytet ledde även till en fördjupad kontakt med Stadsbyggnadskontoret som ser att “Bygg Tillsammans” vision går i linje med vad de har i uppdrag att arbeta med, såsom att intensifiera arbetet med att öka andelen småhus, och utifrån Jämlikt Göteborg. Behovet av nätverk för bostadsbolag att medverka i, för att verka för förtroendefull dialog och nya lösningar är stort. Initiativ som “Lyftet för Lövgärdet” och ‘Tillsammans för Tynnered” behövs för att kunna skapa gemensamma plattformar för områdesutveckling. För dessa plattformar behövs samordning, koordination och hållbara samverkansmodeller. Sammanfattningsvis har följande behov identifierats inom området boende: •• Stöd till mindre ideella initiativ som verkar för blandade boendeformer •• Gemensamma arenor för områdesutveckling med bred delaktighet samt involvering av lokala bostadsbolag. •• Stöd till samordning och koordination av gemensamma arenor.

Behovsanalys • Delmos 13 Bra skola I kartläggningen nämner flertalet aktörer, och de vi möter, behov av välfungerande skolor, och forskning visar att skolan är en stark möjliggörare för att motverka och minska segregation. Lärdomar av Lövgärdets lärlabb visar på behov av insatser för att öka studiero. De barn och vuxna (medarbetare och föräldrar) som deltagit i laborationer, intervjuer och samtal är eniga att behovet av studiero är det främsta behovet att möta. Det finns behov av ett nytt sätt att designa det kompensatoriska uppdraget, där flera aktörer kan involveras för att uppväga skillnader i barns möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Sammanfattningsvis har följande behov identifierats inom området skola: •• Stöd till utveckling av ny samverkansmodell, och ett nytt sätt att designa det kompensatoriska uppdraget •• Stöd till insatser för studiero och studiestöd.

Familjestöd & Föräldradelaktighet Behovet av stöd till föräldrar och familjer framkommer från flera håll i vår kartläggning. I dagsläget finns olika former av stöd till föräldrar som ges av skolan, olika föreningar och av kommunen men en gemensam erfarenhet är att det är svårt att nå föräldrarna. Vi har identifierat ett behov av samordning av de olika stödinsatser som erbjuds så att man kan hjälpas åt att lotsa föräldrarna rätt men också för att se om annat stöd behöver erbjudas. Det finns ett behov av framgångsrika modeller för att nå föräldrarna, och inte minst papporna, i socioekonomiskt utsatta områden. Räddningsmissionens föräldracirklar, som gjordes i samverkan med Bilda, visar på att studiecirkelformen behöver mer stöd för att fungera i liknande områden, annars riskerar vi att lämna föräldrar ensamma och bygga mer avstånd mellan föräldrar och skola. Studiecirkelformen kan tillämpas, men i kombination med anställda ledare vid behov, hembesök och andra aktiviteter. Att föräldrar har behov av stöd för att bli mer delaktiga i barns skolgång, samt behov av information om skola står klart. Modeller för att öka föräldradelaktigheten behöver testas. Vi ser ett behov av att initiera en dialog där vi lyssnar in föräldrars önskemål och behov. Vi behöver därför utreda: »» Vad föräldrarna behöver förstå för att kunna vara delaktiga i sina barns skolgång? »» Vad skolan behöver förstå om föräldrarna för att skapa en god samverkan mellan skola och hem? »» Hur denna samverkan kan ske på bästa sätt utifrån ett barnrättsperspektiv? »» Hur vi på bästa sätt kan möjliggöra för föräldrarna att själva skapa ett engagemang för dessa frågor?

Behovsanalys • Delmos 14 Vi ser ett behov av ett bredare och mer anpassat stöd, både mot föräldrar gentemot skolan men också som ett stöd till familjerna för att ge förutsättningar för att bryta negativa mönster. Sammanfattningsvis har följande behov identifierats inom området familjestöd och föräldradelaktighet: •• Fortsatt utredning av föräldrars behov. •• Ett mer helhetsbaserat stöd till föräldrar och familjer.

Trygghet & inflytande En utmaning i insamlandet av material har varit att det finns få siffror som är nedbrutna på mindre geografiska områden som Lövgärdet eller t.o.m delar av Lövgärdet. Siffrorna speglar ofta en sammantagen bild från ett större område som tex. Angered, som omfattar många olika områden med skiftande socioekonomisk ställning. Upplevelsen är att vad som ses som de mest negativa konsekvenserna av segregation som kriminalitet, otrygghet etc., ofta är centrerat till mindre områden, inom de områden som ofta är uppe för diskussion. Utifrån det har samtal med kommunpolis, utvecklingsledare för utsatta områden, samordnare mot våldsbejakande extremism varit ett viktigt komplement i att bygga en förståelse för hur situationen ser ut. Genom våra observationer i Lövgärdet upplever vi att segregation bland annat är en konsekvens av den upplevda bristen på delaktighet, en känsla av att inte kunna påverka sin situation. Vi tolkar det låga valdeltagandet i området (59% och därmed ett av de lägsta i Göteborg) som en konsekvens av detta. En lösning på det kan vara att komma åt den okunskap som finns kring hur demokrati och påverkansprocesser fungerar och hur man kan göra sin röst hörd. För att motverka bristen på delaktighet så spelar nätverk och hållbar samverkan en viktig roll. “Lyftet för Lövgärdet” är en av modellerna som utvecklats för att involvera olika aktörer i Lövgärdet. Genom nätverket så har man bland annat identifierat ett behov av en mötesplats. En mötesplats kan också fungera som ett möjliggörande forum för inflytande och medbestämmande. I MUCF:s rapport lyfts behov av mötesplatser. Från föreningslivet finns önskemål om möjlighet att nyttja offentliga lokaler på kvällar och helger (MUCF 2016b, SOU 2016:13). MUCF konstaterar att en utredning i syfte att öka offentliga aktörers möjligheter att upplåta sina lokaler till föreningslivet vore värdefullt. En viktig offentlig lokal är skolan som än mer skulle kunna fungera som en mötesplats för föreningsliv och för boende i området. Här behöver man lösa de hindrande faktorer som bland annat tas upp i MUCF:s rapport men också praktiska hinder som handlar om ansvar och säkerhet. Att öppna upp skolan skulle bland annat kunna bidra till ett ökat utbud av aktiviteter efter skoltid. Ett fåtal av de elever vi möter går i någon sport eller annan aktivitet samtidigt som efterfrågan är stor. Vi tror att en meningsfull fritid är viktigt för ungdomarna, för att stärka känslan av en positiv gemenskap, öka skolresultaten och gynna hälsan.

Behovsanalys • Delmos 15 Ett ytterligare behov som vi ser är att bryta den negativa kulturen, där kriminalitet har normaliserats, redan från tidig ålder. Det är belagt med stark evidens att kriminalitet går i arv. Här ser vi behov av att arbeta med modeller som kan öka förståelsen hos de som möter barnen, och ge fler barn möjlighet till stöd, men också till de föräldrar som upplever en oro för att deras barn ska fastna i kriminalitet. Forskning visar att ett förstärkt fokus på föräldraskapet bland frihetsberövade personer kan förebygga återfall i brott (Monsbakken, Lyngstad & Skardhammar, 2013). En modell som kan möta ett sådant behov är Solrosen.

SAMVERKAN Ett viktigt verktyg för att minska och motverka segregation är samverkan. Eftersom segregation påverkas av faktorer som återfinns inom olika sektorer i samhället behöver alla ansvarsägare samlas runt bordet, för att finna lösningar. Kartläggningen har visat på behov nya samverkansmodeller som är hållbara över tid, ekonomiskt och socialt. Genom samverkan kan också den projekttrötthet som är märkbar hos såväl som aktörer som målgrupp bromsas, och resurser riktas för att nå en högre verkningsgrad. För att samverkan ska fungera är det viktigt att samtalen mellan relevanta aktörer har som utgångspunkt hur de kan interagera med varandra i insatserna och gemensamt verka framåt till skillnad från att försvara sin respektive position. Den aktör som verkar som sammanhållande i samverkan behöver kunna förstå flera parters logik. Alternativt behövs stödjande insatser för att skapa denna förståelse. Vilken aktör som är bäst lämpad ska inte avgöras utifrån vilken sektor aktören tillhör, utan ifrån fall till fall och utifrån vem som har möjlighet att samla flest kring bordet i ett konstruktivt samtal. De exempel som vi utgått ifrån i kartläggningen är framför allt “Lyftet för Lövgärdet” där två ideella organisationer, Erikshjälpen och Räddningsmissionen, varit katalysatorer som drivit och samordnat områdesutvecklingsarbetet. Vi har även tittat på andra alternativ, som erfarenhetsutbytet med IOP Oxhagen, “Tillsammans för Tynnered” och Gårdstensbostäders arbete. Det pågående projektet Lövgärdets Lärlabb har gett ingångar till andra sammanhang där områdesutvecklingsarbete sker med skola som nav, såsom Sjumilaskolans satsning på Skola i Centrum, Bjurslättskolans “Skolan mitt i Lundby” och Allaktivitetshuset i Malmö. I Gårdsten har det lokala bostadsbolaget drivit utvecklingen framåt, på Sjumilaskolan initierades arbetet av stadsdelen. Sammanfattningsvis har följande behov identifierats inom området trygghet och inflytande: •• Stöd till samverkan och fortsatt utveckling av gemensamma arenor för delaktighet. •• Mötesplatser som fungerar som ett nav i närområde. •• Aktörer som tar ansvar och driver en samverkan med delaktighet. •• Insatser för att stödja barn och familjer som lever i, eller i närheten av kriminalitet.

Behovsanalys • Delmos 16 Jobb Som beskrivet i kartläggningen så är arbetslösheten i Lövgärdet hög, där varannan person i arbetsför ålder saknar jobb. Arbetslöshet kräver olika insatser från olika sektorer i samhället. Det behov som vi ser, och som vi tror att vi kan möta är att finnas med som ett helhetsstöd till familjerna för att ge stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Vi ser även att vi kan stödja och möjliggöra samverkan mellan olika aktörer, bl.a. genom nätverket “Lyftet för Lövgärdet” för att skapa fler arbetstillfällen Ett exempel på en fungerande modell är föreningen “Reningsborgs” samarbete med ArbVux (Arbetsmarknads och Vuxenutbildningsförvaltningen), genom vilken flera deltagare har fått jobb inom budbils- och konferens/receptionsyrken. Vi ser även ett behov av fortsatt samverkan med “Ett steg på vägen” samt liknande initiativ för att möjliggöra insatser för att minska arbetslösheten. Det finns ett behov av att skapa bättre förutsättningar för etablering av näringsidkare likt arbetet som utförts i Gårdsten, och här kan den gemensamma arenan för områdesutveckling “Lyftet för Lövgärdet” vara en plattform. Sammanfattningsvis har följande behov identifierats inom området jobb: •• Helhetsstöd till individer samt familjer för att närma sig arbetsmarknaden. •• Stöd till ideella initiativ som möjliggör för näringsidkare att etablera sig. •• Samverkan mellan ideella och offentliga aktörer i satsningar som leder direkt till jobb, likt Arbvux och Reningsborgs samverkan.

Behovsanalys • Delmos 17 Plan för fortsatt arbete Konkreta Mål

DETTA VILL VI GÖRA: Genom kartläggningen, och det arbete som görs i Lövgärdet, så ser vi tydligt ett behov av en sammanhållande kraft för att ena olika aktörer. Men vi ser också behovet av att stärka de initiativ som finns och att pröva några nya modeller som fyller behov som vi tycker oss ha identifierat Med den utgångspunkten så söker vi medel för insatser som kan fungera som drivkraft i områdesutveckling och samverkan men också för specifika insatser kopplade till de behov vi har identifierat •• Föräldra- och familjestöd »» Hemmabaserat stöd till familjer för att arbeta med empowerment »» Stöd för att göra föräldrar mer delaktiga i barnens skolgång »» Brottsförebyggande arbete för att motverka barn och ungas introduktion i kriminalitet •• Studiestöd »» Studiero och insatser för ökade möjligheter att lyckas med skolan. »» Bygga vidare på de insatser som har testats på Lövgärdesskolan och Sjumilaskolan som tex. läxhjälpsstöd, lovaktiviteter, handledning till lärare inom det sociala området •• Samverkan - Koordination och drivkraft för aktiviteter/fritid/föreningsliv »» Verka för en mötesplats för närområdet »» Öka tillgängligheten i skolan som en mötesplats för föreningar, elever, föräldrar mm. »» Fortsatt stöd till nätverket “Lyftet för Lövgärdet” med målsättning att komma bort från polisens lista över särskilt utsatta områden. Aktivitetsplan: Tryggt torg, mötesplats, festival »» Etablera en hållbar samverkansmodell för fortsatt arbete. •• Boende - Bygg tillsammans »» Få projektet att gå från ide till verklighet genom stöd till samordning, och erfarenhetsutbyte med Egnahemsfabriken.

Plan för fortsatt arbete • Delmos 18 Sammanfattning och avslut

Vi har lyssnat in, samtalat och gjort enkätundersökningar och läst in oss kring olika frågor kopplade till frågan vad som skapar segregation och vad vi kan göra för att motverka den. Det är en komplex fråga utan enkla svar. Det är många delar som samverkar när segregation uppstår och det är brister i samhället som orsakar segregationen. Bristande möjlighet till bra boende, brister i skolan som inte har tillräckliga resurser för att barn ska kunna lyckas med sin skolgång, bristande stöd till föräldrar, bristande förståelse av sitt sammanhang och samhälle, brister i möjlighet till inflytande över sin situation och sitt sammanhang och brister i trygghet. När vi skriver vår kartläggning och behovsanalys så framkommer en bild som inte alltid är lätt att tyda. Genom de möten vi har haft och de olika parter som vi har samtalat med så har olika områden belysts utifrån en problembild där vi ser ett behov av olika åtgärder. Men det är samtidigt inte självklart att alla delar bilden som vi tycker oss se. Det blir en fråga om att tolka information från olika källor och olika perspektiv. Om vi tittar på trygghetssiffrorna i Lövgärdet så är de inte särskilt alarmerande och de som har svarat på enkäten uttrycker att nedskräpning är den största problematiken. Barnen som vi har pratat med känner sig trygga och uppskattar det mindre sammanhang som Lövgärdet utgör. Samtidigt finns Lövgärdet med på polisens lista över särskilt utsatta områden och Polisen själva beskriver en utbredd brottslighet och en normaliserad kriminalitet. Skolresultaten är extremt alarmerande där mer än hälften av barnen, som slutade grundskolan under förra året, inte hade tillräckliga betyg för att läsa vidare på gymnasiets yrkesförberedande utbildningar och hälften av alla individer i arbetsför ålder saknar arbete. En komplex problematik kräver komplexa åtgärder och en hållbar samverkan. För att komma tillrätta med segregationsproblematik så behövs många olika initiativ på olika plan. Man behöver arbeta med långsiktigt påverkansarbete för att bryta destruktiva mönster men också åtgärda bristerna konkret genom olika initiativ och kreativa lösningar.

Sammanfattning och avslut • Delmos 19

Bris Innovationslabb – för aktörer i Tynnered Inledning

Bris Innovationslabb är ett projekt som samarbetar med Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg och Vättnedalsskolna för att bryta utanförskap och öka den psykiska hälsan hos barn och unga. Tillsammans kan vi som arbetar inom den ideella, offentlig och privata sektorn skapa en förändring och förbättring av barns livsvillkor i Tynnered. Projektet har skapat två innovationslabb; ”Expertgrupp Vuxna” som består av sakkunniga och beslutsfattare och ”Expertgrupp Barn” som består barn i åk 3–6. De två labben arbetar var för sig och tillsammans med strukturerade frågeställningar kring nuläge, framgångsfaktorer och målbilder för förbättring av barns livsvillkor i området. Under hösten 2018 har Bris Innovationslabb arbetat med ett flertal Expertgrupper av barn som lett till att ett 30-tal elever från Vättnedalsskolna diskuterat hur det är att vara barn i Tynnered kopplat till barnkonventionen och barns rättigheter. Expertgrupp Vuxna bestående av lokala aktörer från Tynnered har diskuterat utfallet av Expert Barn och vill gemensamt skapa en tvärsamverkan för att stärka barns inflytande och delaktighet i området.

Bris Innovationslabb är knutet till forskning från Göteborgs Universitet som analyserar projektet och är delaktiga i framtagandet av en modell som kommer att kunna användas runtom i Sverige.

Utfall Expertgrupp Barn

På första arbetsträffen med Expertgrupp Barn var temat: Innanförskap – kopplat till barns rättigheter och barnkonventionen. Frågeställningen barnen arbetade med var: Hur ser din drömvärld ut för barn i Tynnered?

”De som bränner bilarna, skall tvätta dem istället, det är mycket bättre. Då får de jobb också.” Flicka 9 år, Vättnedalsskolna.

Barns upplevda erfarenheter av att växa upp i Tynnered och vad som påverkar deras vardag. Nyckelord från arbetsträffen:

• Bilbränder • Skottlossning • Rädsla • Otrygghet • Gäng • Knark • Vapen • Hot • Bomb • Nedskräpning & klotter • Otrygga platser: - Lågpris - Spårvagnshållplatsen - Kastanjeallén ”Minder skottlossningar och mindre droger. - Vändplatsen vid Vättnedalsskolna Många blir skjutna i Tynnered, jag är rädd.” Pojke 10 år, Vättnedalsskolna

Vi diskuterade även hur, vem och vad behövs som behövs för att drömvärlden bli verklig?

Barnens röster från arbetsträffen: • Träffa politiker som lyssnar på barn - Har makt & kan förändra • Trygghet & säkerhet - Fler poliser - Mur runt skolan - Ordningskamera - Vakter - Ambulans • Trygga vuxna - Vuxna ute i området - Föräldrar, tränare • Skolan - Ska vara som ett fyra-stjärnigt hotell - Rektorn, lärare, kuratorn, skolsköterskan, rastvakter - God mat i skolan - Skåp ”Tynnered ska vara så tryggt att polisen inte • Renare område & skolgård behöver vara här. Det skall vara som att bo på - Fastighetsskötare viket ställe som helst” • Möjlighet till aktivitet Pojke 10 år, Vättnedalsskolna - Lekplatser där man känner sig trygg - Pingisbord - Tennisplan

Utfall Expertgrupp Vuxna

Under träffen med Expertgrupp Vuxna diskuterades frågorna nedan i Word Café-format. Frågorna författades utifrån Expertgrupp Barns röster och erfarenheter. Samtliga frågor var kopplade till artiklar i Barnkonventionen.

1. Hur kan jag i min profession inkludera barns kunskap i processer och beslut? • Information ska finnas på språk som barn förstår så Varje barn har rätt till att de kan ta del av de demokratiska processerna yttrandefrihet, att tänka, och vad som händer i området. tycka och uttrycka sina • Fokusgrupper med barn i utifrån olika kontexter. åsikter. Elevråd är bra och barn borde få yttra sin åsikt i ännu fler processer än de får idag. Artikel 13 • Inkludera barn i de processer och förändringar som är möjligt.

” Ge barn verktyg för att delta i demokratiska processer.”

” Etablera en hyresgästundersökning även för barn. Hur upplever de sin boendesituation?”

2. Hur kan vi genom tvärsamverkan skapa en tryggare miljö i Tynnered för barn? • Skapa nya kontaktytor och nätverk mellan olika aktörer i området t.ex. föreningarna, skola, fältare, polis, kyrka och politiker. • Stödja föreningar som har en bra verksamhet och så att de kan gå ihop och bemanna aktiviteter för barn och vuxna. • Skolan bjuder in och öppnar upp för allmänheten.

3. Hur kan vi gemensamt skapa trygga, vuxna förebilder? • Stötta föräldrar så att de kan var trygga vuxna förebilder för Varje barn har rätt till sina barn. Det är viktigt att föräldrarna har arbete och bostad för social trygghet, och att få en stabil grund att stå på i vardagen. hjälp om föräldrarna

• Har någon pratat med föräldrarna? till exempel har lite • Föreningslivet är viktigt för barn som har det oroligt hemma. Det pengar. skall finnas ett brett utbud av olika aktiviteter där barnen kan känna sig trygga. Artikel 26 • Mötesplatser är viktiga för barn och unga. Till exempel kyrka som välkomna alla barn oavsett kulturell och religiös bakgrund. • ”Skolan som arena” att öppna upp skollokalerna för fler aktörer för att komplettera skolans uppdrag.

4. Hur kan vi tillsammans skapa framtidstro för yngre barn i Tynnered? • Mötas, samarbeta, lyssna och gör action. Göra barn delaktiga och faktiskt fråga barn om fler saker som bidra till att det blir mer på riktigt. • Få med föräldrarna i detta arbetet. Att ge vuxna ny och bred kunskap inom flera områden som rör föräldraskap. • Barnen har tydligt beskrivit i sina grupper att knark och alkohol förekommer i deras dagliga miljöer, vilket inte är acceptabelt.

”Vi behöver skapa helt nya mötesplatser och nya former för att få med oss fler föräldrar.”

”Genom att få med föräldrar kan framtidstro skapas för yngre barn i Tynnered.”

Summering av Expertgrupp Vuxnas arbete:

• Involvera föräldrar • Skapa former för barns delaktighet • Unga förebilder • Skolan som arena • Föreningsliv • Föräldrastöd • Generationsöverskridande mötesplatser

Utfall återträff Expertgrupp Barn

Expertgrupp Vuxna kom bland annat fram till att föräldrar är en viktig faktor i frågan om innanförskap och psykisk hälsa hos barn. Under återträffen med Expertgrupp Barn diskuterades därför frågor om föräldraskap.

Hur kan vi göra era föräldrar intresserade av arbetet ni gör med Bris?

• Barnen berättar om Bris och om arbetet vi gjort tillsammans • Föräldrar och barn ska komma på gemensam träff • Bjud på fika • Träffen ska vara på Reningsborg • Uppträdande • Information via skolan, sms, telefon, affischer, brev, mjölkpaket och tidningen

När vill ni att era föräldrar ska följa med er?

• När man är rädd • Mörkt • Hållplatsen/Tågstationen • Frölunda Torg • Främmande platser/personer • Utvecklingssamtal • Skolavslutning • Träningen • Resa • Skogen • Promenad • Födelsedag • Spela spel • Sjukhus • Bio/Teater • Överallt

Nästa steg

Under våren kommer vi att skapa ytterligare arbetsträffar för att bryta utanförskap och öka den psykiska hälsan bland barn och unga i Tynnered. Expertgrupp Barn och Expertgrupp Vuxna kommer att arbeta var för sig och tillsammans med strukturerade frågeställningar för förbättring av barns livsvillkor i området. Tack för ett bra samarbete. Vi ses i vår!

Vid frågor kontakta:

Lisa Bragée | Projektledare [email protected] | 0736-50 72 44 | 031-750 11 44

Södra Hamngatan 25 | 411 14 Göteborg | www.bris.se