DOCSLIB.ORG

Sor, Tvillingbror Med Louis Backman, Född I Rejmyre. Han Blev Student I Kalmar 1901. E

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sor, Tvillingbror Med Louis Backman, Född I Rejmyre. Han Blev Student I Kalmar 1901. E Bb Backman, Gaston, 1883–1964, profes- med glas förutom i Sverige i ett flertal eu- sor, tvillingbror med Louis Backman, född ropeiska länder samt USA. B har erhållit i Rejmyre. Han blev student i Kalmar flera utmärkelser bl.a Kalmar kommuns 1901. Efter läkarutbildning verkade han kulturstipendium och ett resestipendium som professor i anatomi i Riga 1920–1925, 1990. B har utfört ett flertal offentliga i Lund 1933–1948. B utgav vetenskapliga utsmyckningar bl.a. i Påskallaviks kyrka, arbeten i anatomi och antropologi. Länssjukhuset i Kalmar 1984 och 1989 samt Högskolan i Kalmar. SHm Backman, Louis, 1883–1965, professor, tvillingbror med Gaston Backman, född i Rejmyre. Han blev student i Kalmar 1901. Efter läkarutbildning verkade han som professor i Uppsala 1925–1948. B utgav vetenskapliga arbeten i fysiologi och far- makologi samt kulturhistoriska verk som Den religiösa dansen, 1945, och Jungfru Maria Nyckelpiga, 1947. Backman, Pierre, 1892–1969, jurist och tidningsman, född i Kalmar, bror med Monica Backström. Glas från Kosta-Boda Gaston och Louis Backman. Efter utbild- ning verkade han som chefredaktör för Badhus, se ›varmbadhus, ›kallbadhus och Sydsvenska Dagbladet 1931–1934. Från ›Simhallen. 1935 till 1952 var B bosatt i London och var bl.a. medarbetare i BBC:s europeiska Badmintonklubben Kvasten bildades sändningar under andra världskriget. Han 1961. Verksamheten ägde då rum i den var chefredaktör för Dagen 1952–1957 nybyggda Sporthallen och flyttades senare och utgav reportageböcker från London till en ny hall, Spelefanten, på Torsåsgatan. samt kulturhistoriska skildringar från Kal- Verksamhet bedrivs med stöd av instruk- mar: Minnen från gamla Kalmar, 1913, törer för ungdomar från 10 år och uppåt. Källare och krogar i sekelskiftets Kalmar, Klubbmedlemmar har erövrat SM-silver 1961, Skolpojksliv i Kalmar, 1962. för ungdomar. Backström, Monica, 1939– , glaskonstnär badplatser, se ›friluftsbad. och designer, född i Stockholm. B utbilda- des vid Konstfack i Stockholm 1959–1964 Bæhrendtz, Fabian, 1849–1920, lektor och var glasformgivare på Kosta Boda och kulturhistoriker, född i Sölvesborg. B glasbruk 1965–2005. B formgav en rad blev fil.dr i Lund 1879 och var lektor i his- konstglas som blev storsäljare, bland annat toria och geografi samt i modersmålet vid svampar och ägg i glas. Från 2006 arbetar Kalmar läroverk 1880–1914. Han gjorde hon på frilansbasis och har skapat en egen betydande insatser i ›Kalmar läns forn- smyckekollektion. Hon är representerad minnesförenings tjänst och var under åren 41 1884–1919 föreståndare för dess museum ken tillhörde de s.k. ›fortifikationsjordarna på slottet samt utgivare av föreningens års- som 1862 av staten överläts till Kalmar skrift. B skrev även ett stort antal artiklar stad. Då framlades planer på att ta B i an- med Kalmaranknytning, bl.a. Striderna om språk för att göra en stadspark vilket också Kalmar 1611, och Anteckningar om Kal- gjordes senare. BB mar domkyrka. B har även gjort betydelse- fulla arkeologiska undersökningar. IB Baltic Business School, BBS, heter idag Ekonomihögskolan och är en institution Bager, Brita, 1917–1998, sjuksköterska inom ›Linnéuniversitetet. Verksamheten och översättare, född i Kalmar. Hon till- bedrivs i ›Kalmar Nyckel. Ekonomistu- hör släkten ›Jeansson där morfadern John derande kan välja mellan olika kandidat- ›Jeansson var ägare till ›Kalmar Ångkvarn. program och magisterutbildningar och på B utbildade sig i Tyskland till sjuksköter- skolan förekommer också forskning. Bland ska och var medarbetare i den tyska radi- program som erbjuds märks ekonompro- ons propagandasändningar på svenska från grammet, marknadsföringsprogrammet, Königsberg under andra värdskriget. Hon turismprogrammet och programmet för var både programledare och översättare. B internationella affärer. genomförde sin skolgång i Tyskland, där Forskningen är kopplad till de olika fadern var marinattaché under Weimarre- programmen och bedrivs ofta i samar- publiken. bete med näringslivet. De internationella kontakterna och utbytet med lärosäten är Bageriföreningen Kalmar, se ›Kalmar All- betydande. Framför allt strävar man efter männa Bageriförening. att vidga och fördjupa förbindelserna med länderna runt Östersjön. LLj bakanför är kalmaritiska för bakom. Banér, Claes Persson, landshövding Balder kallades i folkmun den röda per- 1661–1664, var tidigare landshövding sonbil som framförallt användes av brand- över Hälsingland, Gästrikland och Härje- chefen vid Kalmar Brandkår. Bilen hade dalen. Eftersom landshövdingarnas bostad fått överta namnet från en av brandkårens på slottet var föga ståndsmässig gjorde hästar med samma namn. De tre sista B en framställning om att kronan skulle hästarna, bl.a. Balder, såldes 1926. B var bygga en ny på Kvarnholmen. Svaret blev en Ford Cabriolet modell A av årsmodell nej, varför B byggde ett eget residens i Balder 1931 med ekerfälgar. Den var i tjänst fram kvarteret Kakelmakaren, Södra Långgatan till 1960-talet då den såldes till en privat- 79, nu kallat ›Tyghuset. B utnämndes till person. BB riksjägmästare 1664 och flyttade troligen aldrig in i huset. Balkplan var namnet på en upplagsplats för virke av olika slag. B låg i norra delen Bank, Johan August, 1824–1854, ved- Balkplan. av nuvarande ›Stadsparken och nyttjades gårdskarl, var den siste som avrättades i Etsning av A T Gellerstedt av virkeshandlare och skeppsredare. Mar- Kalmar. Det skedde genom halshuggning den 31 oktober 1854 på stadens avrätt- ningsplats vid Sandås och en stor folkmas- sa var församlad. Om händelsen står det att hans anletsdrag, förr så hemska och li- delsefulla, lyste nu vid hans gång till det sis- ta, blodiga målet av en stilla frid. Utan att binda för ögonen knäföll han. Ett hugg – och allt var förbi. Anledningen till detta straff var att han den 24 juli 1852 misshandlat sin hustru till döds. Han beskrevs som en ökänd, vild slagskämpe och den djär- vaste av härvarande lönnkrögare. Missdå- det aktualiserade behovet av kontrollerad 42 brännvinsförsäljning i staden och den 23 Henrik von Kahlen, ägare. B blev 1691 mars 1853 kunde i stadens båda tidningar, rusthåll till Smålands kavalleriregemente läsas ett upprop att bilda Kalmar Bränn- och beräknades då till 2 ½ mantal. Enligt vinsminuteringsbolag, föregångaren till Jonas Carl Linnerhielm uppfördes huvud- ›Systembolaget i Kalmar. August Petters- byggnaden 1751. Även Adam Christian son, känd som Lärk-August, blev den siste ›Raab på ›Boo gård har ägt B. Tegelbruk som avrättades i Södra Möre. Det skedde fanns1755–1900. Teglet stämplades ofta den 11 maj 1864 i Vassmolösa. BB BP. En ›seminstation öppnades 1946 efter att bönderna runt Kalmar bildat Mörebyg- banker med lokalt ursprung är: ›Kalmar dens seminstation. Skanska köpte gården stads sparbank, ›Besparings- och Lifränte- 1965 och sålde den därefter till Kalmar anstalten senare Kalmarbygdens Sparbank, kommun med undantag av ett område på ›Filialbanken, Jordbrukarbanken, ›Kalmar 13 hektar runt huvudbyggnaden. Enskilda Bank, ›Kalmar Kreditförening, Kalmarbygdens Jordbrukskassa senare För- Barlastholmen är en del av hamnen mel- eningsbanken och Södra Smålands Stads- lan Nya hamnbassängen vid Bågen och hypoteksförening från 1867. Ölandshamnen. Idag finns här bl.a. ›Linné- universitetet, ›Byteatern, gästhamnsservice, Barchæus, Anders Gustaf, 1735–1806, turistbyrå, marina, butiker, hamnverkstad akademiräntmästare och resenär, född i och träexportterminal. Här återfanns tidi- Västerås. Efter akademiska studier arbeta- gare ›Svea Oljefabrik som nedlades 1957. de han under många år som en meriterad Holmen reglerades genom 1906 års stads- ämbetsman. Han kom att värna om det plan. B utgör egentligen tre sammanvuxna svenska lantbrukets utveckling och genom holmar, nämligen Yttre Vedgårdsholmen, understöd av bl.a. Kungl. Vetenskapsaka- Barlastholmen och ›Lilla Kvarnholmen. demien kunde han realisera sina resplaner. Alla dessa var ursprungliga skär som ge- Under åren 1772–1775 genomreste han nom upprepade barlastlossning vuxit till delar av mellersta och södra Sverige samt holmar vilka i slutet av 1600-talet bör- Pommern, överallt uppsökande de mera jade användas för olika slags upplag. På bemärkta jordbrukarna och antecknande 1870-talet förbands området med Kvarn- deras rön och erfarenheter. En bit in i sep- holmssidan med en bro. Stora utfyllnader tember 1775 kom han till Kalmarbygden mellan B och fastlandet har senare ut- norrifrån och besökte bl.a. ›Björnö, ›Skäg- förts. GM genäs och Danska varvet, Törnerum och Kalmar, vidare till Öland och i början Barnahus i södra Kalmar län med säte av oktober var han tillbaka i Kalmar. Se- i Kalmar är sedan 2013 en myndighetsö- dan fortsatte han söderut med besök på vergripande samverkan mellan kommu- Ljungby prästgård, ›Suntorp och ›Värna- nerna Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, näs. Några dagar senare kom han till Karls- Mönsterås, Emmaboda och Nybro. I sam- Barkestorp, Smedby. krona. Till B:s anteckningar bilades Abra- verkan ingår dessutom Landstinget i Kal- Mangårdsbyggnaden ham Henrik Ulfvenklous egna flera sidor mar län, Åklagarkammaren i Kalmar och Foto Tommy Håkansson långa berättelse om jordbruket på Björnö. Resan finns återgiven iKalmar län 1959 med titeln En studieresa genom Kalmar län anno 1775. BB Barkestorp i Dörby socken är en av Kal- martraktens äldsta gårdar och omnämn- des redan år 1300 som Borkotorp då gården överläts till Kalmar ›Nunneklos- ter i Kalmar. Bo Jonsson Grip ägde B på 1300-talet. Godset ägdes under många år på 1400- och 1500-talet av släkten Kyle. År 1601 blev ståthållaren på Kalmar slott, 43 hembygdsförening. Ett
Load more

Recommended publications
  • Local Action Plan
    LOCAL ACTION PLAN SOFIE BACKMAN KALMAR MUNICIPALITY APRIL 2014 TABLE OF CONTENTS Introduction .................................................................................... 2 1. Implemented measures 2010-2013 and continuing work ............. 3 1.1 How many are cycling in Kalmar? .............................................. 4 1.2 What do the cyclists think? ........................................................ 5 1.3 Safe bicycle paths ..................................................................... 6 1.4 Good maintenance of cycling paths ........................................... 7 1.5 Security .................................................................................... 8 1.6 Spreading information to media ............................................... 10 1.7 Bicycle parking ........................................................................ 11 1.8 Events and campaigns ............................................................ 12 1.9 Possibilities to report defects and errors ................................. 13 1.10 Tourism cycling ..................................................................... 14 1.11 Cycling signage and bike maps ............................................. 15 1.12 More and improved cycle paths ............................................. 16 1.13 Cooperating with other organizations ..................................... 16 1.14 Evolvement of the internal work ............................................ 17 2 INTRODUCTION In 2008 a bicycle strategy was adopted by the City Council
    [Show full text]
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Uppdrag Att Ändra Detaljplaner I Rinkabyholm
    TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Juhlin 2021-05-05 KS 2021/0457 0480-45 41 74 Kommunstyrelsens planutskott Uppdrag att ändra detaljplaner i Rinkabyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ändra gällande byggnadsplaner i Rinkabyholm för att formalisera ett kommunalt huvudmannaskap för gator och andra allmänna platser. Bakgrund Efter beslut i dåvarande gatunämnden som fattades 1985-09-18 (Dnr 33/85- 351) har kommunen i praktiken övertagit ansvaret för vägarna inom verksamhetsområdena för vägföreningarna Smedby, Rinkabyholm, Dörbylund, Ljungbyholm, Vassmolösa, Trekanten, Läckeby och Rockneby. Formellt och juridiskt behöll dock vägföreningen fortfarande ansvaret för de allmänna platserna. Kassorna tillföll kommunen men föreningarna skulle finnas kvar juridiskt och ha en kontaktperson som kommunen kunde prata med. Inga avtal skrevs. Föreningarna upprätthölls dock inte och sedan många år finns varken styrelser, eller verksamhet. De är nu så kallade ”sovande” vägföreningar och i samtliga ovanstående orter utom Ljungbyholm finns fortfarande sovande vägföreningar som formellt sett har rätten till gator och allmänna platser i orterna, fastän kommunen har ansvaret i praktiken. Visst arbete med att även formellt och juridiskt ta över huvudmannaskapet inom dessa vägföreningars områden har skett sedan dess beslutet om att ta över väghållningen fattades. 1993-02-24 beslutade gatunämnden att tillskriva Lantmäterimyndigheten för att avveckla ovan nämnda vägföreningar samt att gatukontoret från det datum som skulle beslutas i förrättning överta ansvar och befogenheter från föreningarna. Lantmäteriförrättningarna ställdes dock in, eftersom det i dessa områden gäller i huvudsak äldre byggnadsplaner som detaljplan och dessa stipulerar ett enskilt huvudmannaskap. Vägföreningarna kan inte tas bort förrän detaljplanerna ändrats till kommunalt huvudmannaskap. I början av 2000-talet har planändringar genomförts för vägföreningsområdena i Ljungbyholm och under 2010-talet i delar av Trekanten.
    [Show full text]
  • Kalmar Kommuns Industriarv
    Kalmar kommuns industriarv Lotta Lamke och Susann Johannisson Industriarvsprojektet, rapport december 2009 Kalmar läns museum Foto utsida: Tändsticksask från Kalmar tändsticksfabrik. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. Foto nedan: Jojon ”Kalmartrissan” tillverkad på Elfverson & Co, f.d. Kalmar Bobbin i Påryd. 2010-02-12 Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Kalmar kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 9 Kunskapsunderlag (dokumentation) 10 Planinstitut m.m. (säkerställande) 13 Kalmar kommuns industriarv 15 GIS-bas 15 Fältbesiktning 19 Industriarvsmöte 38 Slutsatser 39 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 39 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Kalmar kommun C. Karta: Största industriarbetsplatserna 3 4 Förutsättningar Om ”Kalmar kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva Kalmar kommuns kulturhistoriskt viktigaste industrimiljöer med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram under 2009 av antikvarie Lotta Lamke och bebyggelseantikvarie Susann Johannisson vid Kalmar läns museum i samarbete med bebyggelseantikvarie Ewa Juneborg, Kalmar kommun. Arbetet har finansierats av Kalmar kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Kalmar läns museum har bidragit med viss arbetstid som egeninsats. Arbetet baseras på den kartläggning av Kalmar kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna.
    [Show full text]
  • Agenda & Practical Details
    “THANK YOU FOR CYCLING” TACK FÖR ATT DU CYKLAR MARKETING CONCEPT AND COMMUNICATION PLAN FOR BICYCLE CITY KALMAR RENATE FOKS KALMAR MUNICIPALITY NOVEMBER 2013 BACKGROUND INFORMATION: Since 2010, the working group for Kalmar Bicycle City has been working to raise the status of cycling both internally in our organisation and externally. The understanding of what Kalmar Bicycle City does and stands for has been incomplete and fragmented, and it has therefore become necessary to have a communication plan that clarifies how the project's message should be communicated in various forums and to various target groups. It will create an understanding of the work done in the project and to convey a positive feeling when thinking of Kalmar and cycling. A communication platform has been developed using a back casting model. In this approach a future vision helps us to work towards the goal here and now. This platform will work towards a better profile towards the media and an increase in the appreciation of the work of Kalmar Bicycle City by the local residents. By using the communication platform, the messages can be consistent regardless the source within the organisation. This will lead to a better use of resources, where one does not have to reinvent the wheel every time a message should be communicated. Through coordinated, strategic and thoughtful communication, we can clarify Kalmar Bicycle City which in its turn will increase its effectiveness. MUNICIPAL COMMUNICATION PLAN The former department for communication has developed a general communication plan for the City of Kalmar. These guidelines form the basis for all communication, including communication of Kalmar Bicycle City.
    [Show full text]
  • SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017
    SIFFROR OM KALMAR Hushåll i Kalmar kommun år 2017 År 2017 fanns det 31 800 hushåll i Kalmar kommun. Den vanligaste storleken på ett hushåll är enpersonshushållet som utgör hela 41 procent av alla hushåll i kommunen eller knappt 13 100 hushåll. Riktigt stora hushåll fem personer eller fler är endast 1 700 eller 5,5 procent av alla hushåll. Jämfört med genomsnittet i riket har Kalmar kommun något högre andel småhushåll och något lägre andel större hushåll. Ser man till antalet personer som bor i olika hushållsstorlekar kan man notera att tvåpersonershushållet är vanligast, 29 procent av befolkningen delar ett hushåll med en annan person. Knappt 13 100 bor ensamma vilket är lite färre än de som bor i ett fyrapersonershushåll. Knappt 9 600 personer eller 14 procent bor i hushåll med fem personer eller fler. Antal hushåll och personer i hushållen efter hushållens storlek Andel hushåll efter hushållens storlek i Kalmar kommun och riket 45 20 000 40 35 15 000 30 Kalmar kommun Hushåll 25 10 000 Riket Personer 20 15 5 000 10 5 0 0 1 2 3 4 5+ 1 2 3 4 5+ Personer i hushållet Personer i hushållet Hushållstorlek över tid Hushåll efter storlek år 1975-2017, procent Hushållsstrukturen har förändrats sett över 50 1975 1980 en längre tidsperiod. Fram till 1990 utgjorde 40 1985 ensamhushållen en allt större andel av hushållen 1990 30 2011 2012 i kommunen. 1975 var 30 procent av hushållen 20 enpersonshushåll och 1990 hade den andelen 2013 10 2014 stigit till 40 procent. Efter 1990 har endast 2015 mindre förändringar skett.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Kommunstyrelsens Protokoll
    KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdag 2006-12-18 Tid 17.00 – 20.40 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Omfattning § 222 - § 359 Beslutande Marianne Dahlberg (s) ordförande Nils Fredrik Aurelius (m) Johan Persson (s) t.o.m. § 318 Birgitta Elfström (s) Kjell Henriksson (s) Mona Jeansson (s) Jussi Gröhn (s) fr.o.m. § 223 Sven-Evert Arvidsson (s) Christina Magnusson (s) Bengt Kronblad (s) Annika Brodin (s) Ingvar Nilsson (s) Ann-Marie Engström (s) Gunnel Akinder (s) Gunilla Johansson (s) Lena Bromberg (s) Roland Peterson (s) Inger Akinder (s) Nasim Malik (s) Dzenita Abaza (s) Allan Johansson (s) Anne-Chatrine Lindh (s) Steve Sjögren (s) Sven-Erik Ekblad (s) Roger Holmberg (s) Ylva Hällblad (s) Kjell Axelsson (s) Stig Persson (s) Bertil Dahl (v) t.o.m. § 318 Birgitta Axelsson Edström (v) Peter Persson (v) Jonas Löhnn (mp) Jean Welander (mp) Lene Sejr Sörensen (mp) t.o.m. § 227 Kommunfullmäktige 2006-12-18 275 Lennart Eriksson (mp) fr.o.m. § 228 Lisa Jalmander (m) Jonas Lövgren (m) Göran Häggfors (m) t.o.m. § 318 Jan R Andersson (m) Kerstin Edvinsson (m) Per-Olof Jonsson (m) Kajsa Hedin (m) Tamas Lakatos (m) Sara Nygren (m) Rolf Wahlberg (m) Ove Aronson (m) Rolf Wallergård (m) Anders Andersson (c) t.o.m. § 318 Anita Wollin (c) Ingemar Einarsson (c) Ingegerd Petersson (c) Sivert Andersson (c) Inger Hilmansson (fp) Sebastian Hallén (fp) t.o.m § 225 Joachim Håkansson (fp) fr.o.m. § 226 Anna-Britt Wejdsten (fp) David Westin (fp) Bengt-Olof Roos (kd) Karin Karlsson (kd) Lars Graaf (kd) Ann-Mari Jeansson (kd) Thoralf Alfsson (sd) Lars Rosén (sd) Sekreterare Ann-Sofie Dejke Justerat Marianne Dahlberg Kjell Henriksson ordförande Jonas Lövgren Anslaget på kommunens anslagstavla den 3 januari 2007 Kommunfullmäktige 2006-12-18 276 Minnesord Ordföranden öppnar sammanträdet och håller ett kortare tal till minne av Matz Edin som nyligen gått bort.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Öland (Pdf, 2,3
    Hägerum Jämserum 7 Torpa 9 Hyltan 8 St Laxemar 0 Fröreda 9 2 1 Järnforsen 5 4 Ö Årena Hagelsrum Släthult 7 Kristdala 7 7 900 7 V Årena 72 730 Malghult Kvillsfors 1 Baggetorp Uthammar 8 Krokshult 717 7 47 Harghult Fårbo 690 Björnhult Ryd Slättemossa Målilla Träthult 3 44 6827 742 74 7 Skinnskälla 6 2 Skärslida Ämmenäs 6 8 Gårdveda 2 2 Figeholm Högeruda 1 Flathultgård Fallebo Bäckeby 7 136 Rosenfors Bölemåla Vrånganäs Saxtorp Stensjö by Grankullavik DRIFTOMRÅDESKARTA 7896 Hultarp 6 7 Lämmedal 740 8 7 St Aby L Bråbo 0 Kristineberg 7 6 724 71 Skrikebo Kråketorp 23 6 Fagerhult 1 Virkvarn Grankulla HögarpSlagdala 34 Östantorp Byxelkrok Torp Blackelid Mossebo Brånäs 741 Sjöstorp Björkmossa 4 718 St Bölö Bjälebo 7 9 Enerum 2 1 Applekulla 993 6 672.1 78 VirserumÄshult 72 675 7 0 9 Boda 679 Björnhult Karstorp Öland Österarp Mörlunda Glabo 9 Hjortöström 6 4 7!$ Byrum Torp 7 Lockebo 8 Misterhult 1 Karlsborg Ingebo Flinshult Hunderum 1 Ånhult EkseboÄvlingebo Eckerhult Flathult Dala Ruda Åkerö Gransmåla Äshult Hycklinge Björneström 3 Rödmossa Odensås Bösebo Tigerstad Böda sand 66 Näshult 672 Djupeträsk7 Fagerum Ånhultaberg Aggatorp Ramsebo 6 33 Oskarshamn Torsebo Ryningsnäs Korsvägen Böda 6 Bockara Århult 6 37 E22.7 Kyrketorp Tönshult 9 Holmskog 6 Lagmanskvarn Datum: 2020-08-27 6 Hammarsbo Norrböda Kantebo Granhult Klämna 992 Holm Karlshamn 3 Forshult Byrum Trånshult 2 0 Mellböda Skala (A3): 1:500 000 Triabo Basebo 7 9 Strandtorp Bohult L Stångehamn 9 Forsaryd Lillsjödal Möckhult Tjuståsa Odelsjö Sörvik Alvara Kängsebo 0 670 Släthult N Skärshult Boda
    [Show full text]
  • Ortsanalys Halltorp
    Bygga, bo och miljö Ortsanalys Halltorp kalmar.se1 Innehåll Ortsanalys Halltorp .................................................. 5 Funktioner ...............................................................25 Bakgrund ........................................................................5 Handel och service ................................................... 25 Offentlig verksamhet .............................................. 25 Geografi ...................................................................... 6 Industri och produktion ......................................... 25 Läge ����������������������������������������������������������������������������������6 Kultur, fritid och idrott ........................................... 25 Karaktär ...........................................................................6 Befolkning ......................................................................6 Trafik .........................................................................27 Gång- och cykeltrafik ............................................. 27 Historia ....................................................................... 8 Kollektivtrafik ............................................................. 27 Biltrafik och vägstruktur ......................................... 27 Planeringsförutsättningar ....................................10 Allmänna intressen för infrastruktur Teknisk infrastruktur ..............................................29 och kultur ...................................................................
    [Show full text]
  • Parkeringsövervakningsområden I Kalmar Kommun Följande Ska Gälla Fr.O.M
    STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Beslutsdatum Kommunfullmäktige Trafiktekniker Anders Stridarv 2020-01-27 1 (1) Parkeringsövervakningsområden i Kalmar kommun Följande ska gälla fr.o.m. den 27 januari 2020. Följande områden(enligt bifogade kartbilagor) ska ersätta tidigare beslut fattade i Kalmars kommunfullmäktige angående kommunal parkeringsövervakning 1998-02-23, 2007-09-26, 2008-06-18 och att gälla på allmänna platser och gator i Kalmar kommun. Bifogade kartbilagor: Kalmar tätort väst, Kalmar tätort söder, Kalmar tätort norr, Lindsdal, Smedby, Läckeby, Halltorp, Trekanten, Tvärskog, Rockneby, Ljungbyholm, Rinkabyholm och Påryd. ev G dar ägen län å ergav ol n keb Övervakningsområde - Kalmar tätHort väg st läc å K s - v rds bö al v M ä E2³ 2 ³ v g lls e Runneh ä n Motorövningsbana Bystagärdena Abrahamstorpet gen illvä s v Tr hn rö Motorcentrum i G ss Ju F Gokartbana ra n s k a v n ä ge g vä e ika n er Am E n g e ls k a BERGA INDUSTRIOMRÅDE v ä Elv g erslösav e ä ³ ³ n ge E22 F n R ra i g n s a k v a ä v g ä e g n e Elverslösa n en äg a v Altarsten ysk B T e r g s N lv t e r a s a Ö n n B n g n e a d g a e ä l s v t t s i r a s a k ism a W v en ä äg g sv e ck n Guldfågeln be Arena Ly P lö Arenavägen ja H r a e rv v a T re r å S v n kö g rd s a n re u ro v n b sa d an s H v Sporthall Bindarev ä g e n v sare Räf H a E2³ 2 ³ F HANSA CITY ä g la m d a D s v r ju ä k B r g s v i ä l e b n n y g s g v g ä v a g s r e g v n än ä ds g rr g a mpr o e N Tyska bruket r Ka n a Ingv Alhagen Trafikplats Ölandsleden n ede dsl E n Öla
    [Show full text]