Uppdrag Att Ändra Detaljplaner I Rinkabyholm

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Uppdrag Att Ändra Detaljplaner I Rinkabyholm TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Juhlin 2021-05-05 KS 2021/0457 0480-45 41 74 Kommunstyrelsens planutskott Uppdrag att ändra detaljplaner i Rinkabyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ändra gällande byggnadsplaner i Rinkabyholm för att formalisera ett kommunalt huvudmannaskap för gator och andra allmänna platser. Bakgrund Efter beslut i dåvarande gatunämnden som fattades 1985-09-18 (Dnr 33/85- 351) har kommunen i praktiken övertagit ansvaret för vägarna inom verksamhetsområdena för vägföreningarna Smedby, Rinkabyholm, Dörbylund, Ljungbyholm, Vassmolösa, Trekanten, Läckeby och Rockneby. Formellt och juridiskt behöll dock vägföreningen fortfarande ansvaret för de allmänna platserna. Kassorna tillföll kommunen men föreningarna skulle finnas kvar juridiskt och ha en kontaktperson som kommunen kunde prata med. Inga avtal skrevs. Föreningarna upprätthölls dock inte och sedan många år finns varken styrelser, eller verksamhet. De är nu så kallade ”sovande” vägföreningar och i samtliga ovanstående orter utom Ljungbyholm finns fortfarande sovande vägföreningar som formellt sett har rätten till gator och allmänna platser i orterna, fastän kommunen har ansvaret i praktiken. Visst arbete med att även formellt och juridiskt ta över huvudmannaskapet inom dessa vägföreningars områden har skett sedan dess beslutet om att ta över väghållningen fattades. 1993-02-24 beslutade gatunämnden att tillskriva Lantmäterimyndigheten för att avveckla ovan nämnda vägföreningar samt att gatukontoret från det datum som skulle beslutas i förrättning överta ansvar och befogenheter från föreningarna. Lantmäteriförrättningarna ställdes dock in, eftersom det i dessa områden gäller i huvudsak äldre byggnadsplaner som detaljplan och dessa stipulerar ett enskilt huvudmannaskap. Vägföreningarna kan inte tas bort förrän detaljplanerna ändrats till kommunalt huvudmannaskap. I början av 2000-talet har planändringar genomförts för vägföreningsområdena i Ljungbyholm och under 2010-talet i delar av Trekanten. Detta har lett till att kommunen övertagit det formella väghållaransvaret i de delar av Ljungbyholm som omfattas av detaljplan, medan processen i Trekanten stannat av då ett Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected] KS 2021/0457 2 (2) flertal detaljplaner ännu inte ändrats. Ljungbyholms vägförening har därefter upplösts. I de områden där det finns sovande vägföreningar är kommunen formellt sett inte väghållare, vilket innebär att åtgärder som gatuskötsel, asfaltering, skyltning mm inte borde utföras av kommunen. Den sovande vägföreningen har formellt dessa skyldigheter eftersom föreningen också innehar rätten till gata eller allmän plats på ytorna enligt gällande förrättning. Men vägföreningen gäller samtidigt numera också som gemensamhetsanläggning, vilket behöver hanteras när områden som tidigare varit allmän plats i nya planer ändras till tex kvartersmark för byggande. Förhållandena kan beskrivas som osäkra, och med tiden kan det även uppstå problem när kommunen ska utföra åtgärder på vägarna, eller om ansvaret vid någon händelse behöver redas ut. Utredning Idag pågår två detaljplaner för nya bostäder i Rinkabyholm innehållande mellan 40–50 nya bostäder. Båda dessa rör privatägda fastigheter som i viss omfattning är allmän plats idag, och berörs av byggnadsplaner där huvudmannaskapet i formell mening är enskilt. Två ”sovande” vägföreningar finns i Rinkabyholm. När vi står inför ett genomförande av dessa båda planer kommer det, om huvudmannaskapet inte ändras, att krävas en lantmäteriförrättning där föreningarnas rättighet till området behöver upphävas för att planen ska kunna genomföras. Här uppstår ytterligare en osäkerhet med dagens förhållanden. Även ersättningsfrågor kan behöva hanteras, vilket kan äventyra genomförandet av detaljplanerna. Det är av stor vikt att säkra genomförbarheten i kommande detaljplaner i Rinkabyholm. En ändring av huvudmannaskapet i de fem byggnadsplaner som idag gäller inom vägföreningarnas områden i Rinkabyholm skulle ta bort de osäkerheter som finns idag och som begränsar möjligheterna till exploateringar i Rinkabyholm. Även kommunens rättigheter och ansvar blir då samstämmigt med de förhållanden som råder i praktiken. Ändringen av planerna bedöms som relativt enkla åtgärder då gator och allmänna platser i allt väsentligt är utbyggt i enlighet med gällande planer. Görs dessa planändringar dessutom i ett sammanhang får man väsentliga samordningsvinster i upprättandet av handlingar, annonsering och övrig hantering. Efter planändringarna kan sedan de inaktuella vägföreningarna/gemensamhetsanläggningarna upphävas i en lantmäteriförrättning. Det blir mer komplext att ändra detaljplaner med tiden och de problem som de ”sovande” vägföreningarna innebär kommer inte att lösa sig själva. Efter det att Rinkabyholms och Dörbylunds vägföreningar är upphävda bör arbetet därefter fortsätta med övriga kvarstående tätorter. Vill kommunen utveckla de tätorter där de ”sovande” vägföreningarna har formellt ansvar för de allmänna platserna så måste dessa frågor lösas. Magnus Juhlin Planchef .
Recommended publications
  • Local Action Plan
    LOCAL ACTION PLAN SOFIE BACKMAN KALMAR MUNICIPALITY APRIL 2014 TABLE OF CONTENTS Introduction .................................................................................... 2 1. Implemented measures 2010-2013 and continuing work ............. 3 1.1 How many are cycling in Kalmar? .............................................. 4 1.2 What do the cyclists think? ........................................................ 5 1.3 Safe bicycle paths ..................................................................... 6 1.4 Good maintenance of cycling paths ........................................... 7 1.5 Security .................................................................................... 8 1.6 Spreading information to media ............................................... 10 1.7 Bicycle parking ........................................................................ 11 1.8 Events and campaigns ............................................................ 12 1.9 Possibilities to report defects and errors ................................. 13 1.10 Tourism cycling ..................................................................... 14 1.11 Cycling signage and bike maps ............................................. 15 1.12 More and improved cycle paths ............................................. 16 1.13 Cooperating with other organizations ..................................... 16 1.14 Evolvement of the internal work ............................................ 17 2 INTRODUCTION In 2008 a bicycle strategy was adopted by the City Council
    [Show full text]
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Nulägesbeskrivning
    Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Innehåll 1 KOMMUNAL AVFALLSORGANISATION 5 2 BESKRIVNING AV ORGANISATIONEN 6 2.1 Geografiskt läge och infrastruktur................................................ 6 2.2 Befolkning................................................................................... 6 2.3 Näringslivsstruktur........................................................................ 7 3 AVFALLSMÄNGDER 9 3.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar................. 9 3.2 Avfall som omfattas av producentansvar..................................... 10 3.3 Övrigt avfall................................................................................10 3.4 Jämförelse med andra kommuner............................................... 11 3.5 Kärl- och säckavfallets sammansättning...................................... 12 4 INSAMLING OCH BEHANDLING 15 4.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar............... 15 4.1.1 Kärl- och säckavfall....................................................................... 15 4.1.2 Grovavfall..................................................................................... 15 4.1.3 Latrinavfall.................................................................................... 16 4.1.4 Slam............................................................................................. 16 4.1.5 Farligt avfall.................................................................................. 17 4.2 Avfall som omfattas av producentansvar..................................... 17 4.2.1 Tidningspapper
    [Show full text]
  • Kalmar Kommuns Industriarv
    Kalmar kommuns industriarv Lotta Lamke och Susann Johannisson Industriarvsprojektet, rapport december 2009 Kalmar läns museum Foto utsida: Tändsticksask från Kalmar tändsticksfabrik. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. Foto nedan: Jojon ”Kalmartrissan” tillverkad på Elfverson & Co, f.d. Kalmar Bobbin i Påryd. 2010-02-12 Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Kalmar kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 9 Kunskapsunderlag (dokumentation) 10 Planinstitut m.m. (säkerställande) 13 Kalmar kommuns industriarv 15 GIS-bas 15 Fältbesiktning 19 Industriarvsmöte 38 Slutsatser 39 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 39 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Kalmar kommun C. Karta: Största industriarbetsplatserna 3 4 Förutsättningar Om ”Kalmar kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva Kalmar kommuns kulturhistoriskt viktigaste industrimiljöer med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram under 2009 av antikvarie Lotta Lamke och bebyggelseantikvarie Susann Johannisson vid Kalmar läns museum i samarbete med bebyggelseantikvarie Ewa Juneborg, Kalmar kommun. Arbetet har finansierats av Kalmar kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Kalmar läns museum har bidragit med viss arbetstid som egeninsats. Arbetet baseras på den kartläggning av Kalmar kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna.
    [Show full text]
  • Kalvinknatet 2013, Kalmar Måndag 3 Juni I Kalmarsundsparken
    Kalvinknatet 2013, Kalmar Måndag 3 juni i Kalmarsundsparken. Arrangör: Högby IF & Malmö AI. Väder: Sol 19°C lite blåsigt. Anmälda: 610+238 st, Startande: 810 st. Tävlingsledare: Carl-Gustaf Nilsson, 070-444 31 02 Vinnare av utlottningspriser till skolklasser: KFF P9 Rockneby, Biobiljetter P7 Färjestaden, Kidzrelax P11 Trekanten Flickor 2-5 år, 600m Start kl: 17:10 # Astrid Aagesson 09 Hagby Deltagit 3501 Silja Aakre Rudin 08 Kalmar Deltagit 3502 Alma Ahlvin 09 Kalmar Deltagit 3503 Ellie Alkeberg 10 Färjestaden Deltagit 3504 Hanna Almswik 10 Algutsrums IF Deltagit 3505 Stina Andersson 09 Nybro Deltagit 3506 Julia Asplund 10 Kalmar Deltagit 3507 Elin Barvestad 09 Kalmar Deltagit 3508 Ella Blohm 09 Kalmar Deltagit 3509 Lovisa Broman 08 RMIF Deltagit 3510 Embla Edvinsson 08 Rinkabyholm Deltagit 3511 Nova Eliasson 09 Trekanten Deltagit 3512 Alva Fredriksson 08 Kalmar Deltagit 3513 Saga Fredriksson 08 Kalmar OK Deltagit 3514 Vega Fregell 08 Kalmar Deltagit 3515 Leia Gadeberg 09 Kalmar Deltagit 3516 Maja Gibbons 08 Torslunda Deltagit 3517 Alice Gibbons 11 Torslunda Deltagit 3518 Rebecka Gustafsson 09 Kalmar Deltagit 3519 Moa Heideman 08 Kalmar Deltagit 3520 Kajsa Hermansson Söderdahl 10 Rinkabyholm Deltagit 3521 Astrid Heyne 09 Kalmar Deltagit 3522 Thea Heyne-Bertilsson 09 Kalmar Deltagit 3523 Elise Holm 11 Kalmar Deltagit 3524 Molly Johansson 10 Kalmar Deltagit 3525 Amanda Jonsson 09 Ljungbyholm Deltagit 3526 Lovisa Jonsson 09 Bäckebo Deltagit 3527 Leia Kainulainen 08 Myrans Dagisgrupp Deltagit 3528 Izabella Karlsson 10 Algutsrums IF Deltagit
    [Show full text]
  • Agenda & Practical Details
    “THANK YOU FOR CYCLING” TACK FÖR ATT DU CYKLAR MARKETING CONCEPT AND COMMUNICATION PLAN FOR BICYCLE CITY KALMAR RENATE FOKS KALMAR MUNICIPALITY NOVEMBER 2013 BACKGROUND INFORMATION: Since 2010, the working group for Kalmar Bicycle City has been working to raise the status of cycling both internally in our organisation and externally. The understanding of what Kalmar Bicycle City does and stands for has been incomplete and fragmented, and it has therefore become necessary to have a communication plan that clarifies how the project's message should be communicated in various forums and to various target groups. It will create an understanding of the work done in the project and to convey a positive feeling when thinking of Kalmar and cycling. A communication platform has been developed using a back casting model. In this approach a future vision helps us to work towards the goal here and now. This platform will work towards a better profile towards the media and an increase in the appreciation of the work of Kalmar Bicycle City by the local residents. By using the communication platform, the messages can be consistent regardless the source within the organisation. This will lead to a better use of resources, where one does not have to reinvent the wheel every time a message should be communicated. Through coordinated, strategic and thoughtful communication, we can clarify Kalmar Bicycle City which in its turn will increase its effectiveness. MUNICIPAL COMMUNICATION PLAN The former department for communication has developed a general communication plan for the City of Kalmar. These guidelines form the basis for all communication, including communication of Kalmar Bicycle City.
    [Show full text]
  • Sportlovsaktiviteter I Kalmar Med Omnejd Under V.8, 17-23/2-2014
    Sportlovsaktiviteter i Kalmar med omnejd under v.8, 17-23/2-2014 PÅRYD TENNIS JYMPA från 10 år VISNING AV OCH KÖRNING PÅ FÖR- SKÄLBY 4H från 8 år LINDSDAL BOLLSPORT Smedby Tennisklubb FRISKIS & SVETTIS ENINGENS MODELLJÄRNVÄG Kaninskötarkurs GYMMIX IFK Påryd Prova på tennis Borgmästargatan 11 Kalmar Modelljärnvägsklubb Tisdag 14.00-18.00 Förlösa GoIF Måndag-fredag Tisdag och torsdag 18.00-20.00 Måndag, onsdag och fredag Lördag 15/2 och lördag 22/2 Onsdag 8.30-12.30 Gympa Sporthallen i Lindsdal: Bordtennis 10.00-12.00 Barkestorpshallen jympa 12.00-13.00 Gratis Drop in, kl. 14.00-16.00 Föreningslokalen på Kostnad 250 kr (ingår medlemsavgift Måndag 19.30 Medelgympa Ståthållaregatan 60, ingång från ga- Lindsdalsskolans gymnastiksal: Innebandy/Fotboll 13.00-15.00 Anmälan senast 16/2 till platsbegränsat och fika) Ponnyridning varje dag veln. Alla är välkomna Ingen kostnad Tisdag 19.00 Crosstraining Badminton 15.00-16.00 Lars Johansson 0768- 69 92 71 Receptionen 0480-225 24 13.00. Kostnad 20 kr Ingen föranmälan Onsdag 17.30 Lättgympa Gympa/dans Information på hemsidan: Anmälan sker till 0480-237 79 Onsdag 19.00 Medelgympa Se: www.svenskalag.se/ifkparyd CENTRALA KALMAR JUDO från 12 år www.kmjk.se eller [email protected] Torsdag 18.30 Medelgympa Påryds sporthall (gympa i gymnastik- BOWLING Kalmar Budoklubb Daniel Jonsson 070- 635 31 20 Torsdag 19.30 Yoga salen) Alla intresserade är välkomna. Kalmar Superbowl Måndag och onsdag 17.00 SPELKONVENT – 20 års jubileum Lördag 9.00 Medelgympa Ingen föranmälan Bowla på Kalmar Superbowl alla dagar Budohallen i Kalmar Sportcenter OLYMPISK TYNGDLYFTNING Föreningen Calcon Alla åldrar, ingen föranmälan Bengt Jansson 070- 559 13 00 (vid köpcentrat Giraffen) Långärmade gympakläder/mjukiskläder Kalmar Atletklubb Fredag 21/2 kl.
    [Show full text]
  • Herre, Politiker, Militär Och Storjordbru- Kare, Född I Marielund I Blekinge
    Rr Raab, Adam Christian, 1801–1872, fri- herre, politiker, militär och storjordbru- kare, född i Marielund i Blekinge. R kom som treåring till ›Ryssbylund som efter moderns död 1825 kom i hans ägo. Han förvärvade flera andra egendomar bl.a. ›Barkestorp 1843 och ›Bo gård 1839, där han 1846 inrättade Södra Kalmar läns lant- bruksskola, under ledning av svärsonen Hjalmar ›Kylberg. R var en förnyare inom jordbruket och spred sina kunskaper ge- nom ›Hushållningssällskapet, där han var ordförande 1851–1854. Han inledde tidigt en militär bana vid ›Kalmar Regemente och avslutade den med kaptens grad. R var ordförande i Kalmar läns Brandstodsbolag till 1856 och ledamot av riksdagens första kammare 1867–1872. År 1856 sålde R sina egendomar och flyttade till Vårby gård ut- i bruk och samtidigt byggde radioklubben radio. anför Stockholm. IB en studio i fotograf Herman ›Sandbergs Tidig studiobild ateljé på Strömgatan 3. År 1926 sändes Rackarporten, ett enkelt stenvalv i fäst- invigningsprogrammet och medverkande ningsmuren, låg i Landshövdingegatans var bl.a. Birger ›Anrep-Nordins stråkkvar- förlängning mot Ängö. Namnet har san- tett, Manne ›Hofrén som höll ett föredrag nolikt tillkommit då en av stadens rackare över ämnet Strid och frid kring Kalmar slott bodde intill porten i det som nu kallas samt Waldemar ›Swahn som kåserade om Rackaregården. Utanför den hade Ängö- Min barndoms Kalmar. Vid årets slut hade borna i vardagslag sin tilläggsplats vid en runt 1 000 Kalmarbor löst radiolicens. enkel stenbrygga av två rader stora kuller- Flera kända personer har medverkat i ut- stenar. sändningar från Kalmar, bl.a. Lennart ›Hy- land och Eric ›Bojs.
    [Show full text]
  • Kommunstyrelsens Protokoll
    KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdag 2006-12-18 Tid 17.00 – 20.40 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Omfattning § 222 - § 359 Beslutande Marianne Dahlberg (s) ordförande Nils Fredrik Aurelius (m) Johan Persson (s) t.o.m. § 318 Birgitta Elfström (s) Kjell Henriksson (s) Mona Jeansson (s) Jussi Gröhn (s) fr.o.m. § 223 Sven-Evert Arvidsson (s) Christina Magnusson (s) Bengt Kronblad (s) Annika Brodin (s) Ingvar Nilsson (s) Ann-Marie Engström (s) Gunnel Akinder (s) Gunilla Johansson (s) Lena Bromberg (s) Roland Peterson (s) Inger Akinder (s) Nasim Malik (s) Dzenita Abaza (s) Allan Johansson (s) Anne-Chatrine Lindh (s) Steve Sjögren (s) Sven-Erik Ekblad (s) Roger Holmberg (s) Ylva Hällblad (s) Kjell Axelsson (s) Stig Persson (s) Bertil Dahl (v) t.o.m. § 318 Birgitta Axelsson Edström (v) Peter Persson (v) Jonas Löhnn (mp) Jean Welander (mp) Lene Sejr Sörensen (mp) t.o.m. § 227 Kommunfullmäktige 2006-12-18 275 Lennart Eriksson (mp) fr.o.m. § 228 Lisa Jalmander (m) Jonas Lövgren (m) Göran Häggfors (m) t.o.m. § 318 Jan R Andersson (m) Kerstin Edvinsson (m) Per-Olof Jonsson (m) Kajsa Hedin (m) Tamas Lakatos (m) Sara Nygren (m) Rolf Wahlberg (m) Ove Aronson (m) Rolf Wallergård (m) Anders Andersson (c) t.o.m. § 318 Anita Wollin (c) Ingemar Einarsson (c) Ingegerd Petersson (c) Sivert Andersson (c) Inger Hilmansson (fp) Sebastian Hallén (fp) t.o.m § 225 Joachim Håkansson (fp) fr.o.m. § 226 Anna-Britt Wejdsten (fp) David Westin (fp) Bengt-Olof Roos (kd) Karin Karlsson (kd) Lars Graaf (kd) Ann-Mari Jeansson (kd) Thoralf Alfsson (sd) Lars Rosén (sd) Sekreterare Ann-Sofie Dejke Justerat Marianne Dahlberg Kjell Henriksson ordförande Jonas Lövgren Anslaget på kommunens anslagstavla den 3 januari 2007 Kommunfullmäktige 2006-12-18 276 Minnesord Ordföranden öppnar sammanträdet och håller ett kortare tal till minne av Matz Edin som nyligen gått bort.
    [Show full text]
  • Handlingar Samhällsbyggnadskontoret Händelse
    Handlingar Samhällsbyggnadskontoret 2020-12-10 Händelse Diarienummer Händelsedatum Fastighet Handläggare Ärende Namn/Adress Inkommande/Utgående Händelse SBK-2020-5086 2020-12-07 KVARNHOLMEN 2:26 HABO Nybyggnad av småbåtshamn Utgående Meddelande om beslut SBK-2020-6118 2020-12-07 IGELÖSA 8:26 ANKI Nybyggnad av komplementbyggnad Ann Brita Maria Steenberg (bygglovsbefriad åtgärd) Utgående Stånguddegatan 5 Begäran om komplettering HAGBY SBK-2020-6149 2020-12-07 VÄKTAREN 2 NAFO Nybyggnad av plank Eleni Manoura Utgående Wismarsvägen 14 Bekräftelse på inkommet ärende KALMAR SBK-2020-5425 2020-12-07 LÄCKEBY 2:14 LIN Ansökan, enskilt avlopp Michael Axelsson utgående Läckeby 132 Nytorpet Tillstånd, enskilt avlopp förstärkt infiltration Läckeby SBK-2020-6151 2020-12-07 CALO Önskemål om enkelriktad väg istället för skylt Stefan Johansson (Förbud mot trafik) på Lagmansgatan 2 A-B Inkommande Skrivelse från medborgare SBK-2020-6152 2020-12-07 PÅRYD 1:69 SUMI Nybyggnad av garage Björn Marcus Arvidsson Utgående BOBINVÄGEN 7 Bekräftelse på inkommet ärende PÅRYD SBK-2020-5244 2020-12-07 KVARNHOLMEN 2:6 KEPE Tillbyggnad av sjöräddningsstation Sjöräddningssällskapet upprättad Box 5025 Kommunicering om tidsbegränsat lov. Västra Frölunda Bygg-2020-48 2020-12-07 BIEN Samlingsärende för 2020 för underrättelser om Lantmäteriet/lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun avslutade förrättningar från Lantmäteriet/Lantmäterimyndigheten i Kalmar Inkommande Underrättelse om beslut - anläggningsåtgärd för att ompröva Bottorp G:a 4 SBK-2020-6154 2020-12-07 LJUNGBY 38:48 HAN Ansökan om ledningsförrättning berörande Stefan Petersson Flodhästen 6. Upprättad Tegelviksvägen 7 E Beställning rättad Kalmar 1 (34) Händelse Diarienummer Händelsedatum Fastighet Handläggare Ärende Namn/Adress Inkommande/Utgående Händelse SBK-2020-5244 2020-12-07 KVARNHOLMEN 2:6 MKR Tillbyggnad av sjöräddningsstation Sjöräddningssällskapet Upprättad Box 5025 Komm om tidsbegränsat lov.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Ortsanalys Halltorp
    Bygga, bo och miljö Ortsanalys Halltorp kalmar.se1 Innehåll Ortsanalys Halltorp .................................................. 5 Funktioner ...............................................................25 Bakgrund ........................................................................5 Handel och service ................................................... 25 Offentlig verksamhet .............................................. 25 Geografi ...................................................................... 6 Industri och produktion ......................................... 25 Läge ����������������������������������������������������������������������������������6 Kultur, fritid och idrott ........................................... 25 Karaktär ...........................................................................6 Befolkning ......................................................................6 Trafik .........................................................................27 Gång- och cykeltrafik ............................................. 27 Historia ....................................................................... 8 Kollektivtrafik ............................................................. 27 Biltrafik och vägstruktur ......................................... 27 Planeringsförutsättningar ....................................10 Allmänna intressen för infrastruktur Teknisk infrastruktur ..............................................29 och kultur ...................................................................
    [Show full text]