Herre, Politiker, Militär Och Storjordbru- Kare, Född I Marielund I Blekinge

Raab, Adam Christian, 1801–1872, fri- herre, politiker, militär och storjordbru- kare, född i Marielund i Blekinge. R kom som treåring till ›Ryssbylund som efter moderns död 1825 kom i hans ägo. Han förvärvade flera andra egendomar bl.a. ›Barkestorp 1843 och ›Bo gård 1839, där han 1846 inrättade Södra Kalmar läns lantbruksskola, under ledning av svärsonen Hjalmar ›Kylberg. R var en förnyare inom jordbruket och spred sina kunskaper genom ›Hushållningssällskapet, där han var ordförande 1851–1854. Han inledde tidigt en militär bana vid ›Kalmar Regemente och avslutade den med kaptens grad. R var ordförande i Kalmar läns Brandstodsbolag till 1856 och ledamot av riksdagens första kammare 1867–1872. År 1856 sålde R sina egendomar och flyttade till Vårby gård ut- i bruk och samtidigt byggde radioklubben radio. anför Stockholm. IB en studio i fotograf Herman ›Sandbergs Tidig studiobild ateljé på Strömgatan 3. År 1926 sändes Rackarporten, ett enkelt stenvalv i fäst- invigningsprogrammet och medverkande ningsmuren, låg i Landshövdingegatans var bl.a. Birger ›Anrep-Nordins stråkkvar- förlängning mot Ängö. Namnet har san- tett, Manne ›Hofrén som höll ett föredrag nolikt tillkommit då en av stadens rackare över ämnet Strid och frid kring Kalmar slott bodde intill porten i det som nu kallas samt Waldemar ›Swahn som kåserade om Rackaregården. Utanför den hade Ängö- Min barndoms Kalmar. Vid årets slut hade borna i vardagslag sin tilläggsplats vid en runt 1 000 Kalmarbor löst radiolicens. enkel stenbrygga av två rader stora kuller- Flera kända personer har medverkat i ut- stenar. sändningar från Kalmar, bl.a. Lennart ›Hy- land och Eric ›Bojs. Radiostudion låg vid radio hördes första gången i Kalmar 1923. denna tid i Kalmar konstmuseums lokaler Det var Telegrafverket som med en antenn på Slottsvägen men flyttade 1967 till Tele- mellan ›Gamla vattentornets krön och huset på Norra Vägen 18. År 1962 började ›Tullskolan mottog ljudradiosändningar. Sveriges Radio med regionala sändningar Inträdesbiljetter såldes till Tullskolans aula och 1977 startade ›Radio Kalmar sina lo- där där den första utsändningen togs emot kala sändningar. IB från London. År 1924 bildades Kalmar Radioklubb på ›Teaterkällaren. Styrelsen Radio Kalmar är en lokalradio ingående i beslutade att lokala program skulle pro- Sveriges Radio som startade sina sändning- duceras förutsatt att förmågor kunde upp- ar 1977 i ›Rosenlundska huset på Södra bringas. Året efter togs Kalmar relästation Långgatan 40. Sändningstiden var några få 419 timmar om dagen i den gamla P3-kanalen. va schlagerfestivalen och 1976 inspelades År 1991 flyttade R till den för ändamå- den första LP-skivan. Skivan gavs samma let ombyggda matsalsbyggnaden på ›Flyg- år ut i USA och som CD tjugo år senare i platsområdet. Stationens mest kända pro- Sydkorea för den asiatiska marknaden. En gram blev Meny med Sven Ekberg som TV-dokumentär om gruppen spelades in programledare. R har (2014) lokaler på av SVT 1977. Gruppen har i olika kon- Norra vägen 22. IB stellationer existerat sedan starten och har haft 27 medlemmar som tillsammans Radio Shore, Studenters Högskolans och gjort cirka 800 spelningar i nio länder. Radiointresserades Eter, är en ideell stu- Ragnarök har under åren släppt 6 LP el- dentradioförening grundad 2003. Mål- ler CD. Bland medlemmar märks Henrik gruppen är huvudsakligen studenter. R ›Strindberg, ledamot av Kungl. Musikalis- sänder från tre studior på ›Linneuniversi- ka Akademien. År 2011 gav R två konser- tetet och blandar programmen med infor- ter i Japan. SS mation, samtal, diskussioner och musik. Sedan 2011 är R medlemmar i SRS, Stu- Rappe, Carl, landshövding 1774–1781. dentradion i Sverige. Sändningen sker på R var överste vid Smålands kavallerirege- frekvens 98,6 (2014). IB mente, politiker och ledare för hattpartiet 1760–1762. R arbetade mycket för att ge Ragnar, Per, 1941– , skådespelare född i länet bättre vägar och vägunderhåll samt Kalmar Han är även författare och förelä- pålade folket i länet olagliga skatter, varför sare, känd för den breda TV-publiken som han fick tjänstefrihet 1781. Utöver detta programvärd för Gomorron Sverige, där bekämpade R lönnbränneriet. Han förvär- han avslutade varje sändning med att läsa vade Strömserums gods i Ålems socken en dikt. Som 13-åring träffade han Starke där han avled 1790. Arvid i Karlshamns frisksportarstuga och fick insikt i Mahatma Gandhis ickevålds- Rappe, Gerhard, 1894–1974, agronomie filosofi. Ragnar blev pacifist och vegeta- doktor, född i Stenbrohult. R blev student rian, senare med den danske mystikern i Kalmar 1913. Efter fortsatta studier avla- Martinus Thomsen som favoritförfattare de han agronomexamen på Alnarp. R var vars kosmologi har kommit att prägla R:s förvaltare på ›Christinelunds gods 1919– livssyn. 1929 och bedrev från 1948 på Christine- lund statsunderstödd jordbruksforskning. Ragnarök är en progressiv musikgrupp Samma år blev han agronomie doktor i från Kalmar. Debuten skedde i hemsta- Uppsala. Dessutom var R föreståndare den 1972. Under 1970-talet var R ett för Svenska mosskulturföreningen 1934– känt band i den svenska musikrörelsen. År 1948, ledamot av Lantbruksakademien Ragnarök 1975 framträdde bandet på den alternati- 1946 och utgivare av flera skrifter i veten- skaplig agronomi.

rava, synonymt med riva eller rasera, var förr vanligt uttryck främst bland barn och ungdom, t.ex man ravade deras snögrotta.

Ravelinsbron är en träbro över ›Systra- strömmen mellan ravelinen ›Prins Carl där ›Fängelset ligger och ›Västerport. Den första R byggdes i samband med att staden flyttades till Kvarnholmen och 1658 blev Västerport stadens infart. År 1854 byggdes ›Tullbron i Södra vägens förläng- ning mot Kvarnhomen och blev den nya infarten. R förlorade i betydelse, förföll allt mer och revs slutligen 1870. Inför

420 hantverksutställningen 1927 byggde ›Kal- mar Fabriks- och Hantverksförening en ny tillfällig träbro. Efter utställningen erbjöds Kalmar stad att köpa bron men avböjde. R förföll och revs någon gång på 1930-talet. Inför ›unionsjubileet 1997 byggdes en ny bro i ek- och lärkträ efter gamla ritningar. Den nuvarande R är en gång- och cykel- bro och utgör en genväg mellan ›Malmen och ›Kvarnholmen. IB

Ravelinsgraven, se ›Cellgraven. Efter att sönerna Birger och Börje gått Ravelinsbron. Rebeckalogen, se ›Odd Fellow. in i verksamheten bildades Rederi AB Foto Thomas Hällqvist Ölandssund. Verksamheten med linjen redare var en viktig länk i den handel, Revsudden–Stora Rör utvecklades sedan som fram till industrialiseringen i senare fram till 1972 då denna färjetrafik upp- delen av 1800-talet, var stadens ekono- hörde i samband med ›Ölandsbrons till- miska ryggrad. De svarade för sjötranspor- komst. Efter brons invigning i september terna på egna eller andras skepp till och 1972 fortsatte R med trafik mellan Kal- från ›handelshus i staden. Se även ›sjöfart. mar och Färjestaden men linjen upphörde Mer att läsa: Manne Hofrén, Sjöfart och i december samma år. R hade under olika sjömanshus i Kalmar, 1954. tider även trafik på linjerna Kalmar–Borg- holm, Mönsterås–Borgholm. Under som- Rederi AB Norrström startades 1927 i maren 1981 drev rederiet Gotlandstrafik Stockholm av Ivan ›Jeansson tillsammans mellan Grankullavik på norra Öland och med fadern Hugo ›Jeansson. Ivan Jeans- Klintehamn. Se även ›färjetrafik. BB son var brorson till John ›Jeansson, VD för Ångbåts AB ›Kalmarsund, och syssling Regalskeppet Kronan, se ›Kronan. med Harald Jeansson, ägare till ›Ångfar- tygs AB Kjell. År 1939 flyttade Ivan Jeans- Regel var ett patenterat gengasaggregat son till Kalmar men fartygens hemort konstruerat av Erik Rydberg, gasmästare kvarstod i Stockholm till 1947. Kontoret på ›Gasverket. Det tillverkades under an- inreddes i faderns fastighet på Storgatan dra världskriget av sonen Tor Rydbergs 57, och flyttade senare till en f.d. lotsbo- företag Kalmar Nya Bilverkstad, senare stad på Östra Vallgatan 7. I rederiet ingick Rydbergs Motor, på Bondegatan. R var av- fyra fartyg; S/S Sandar, S/S Windar, S/S sett för person- och skåpbilar samt mindre Stellar och M/S Birgitta. Två fartyg såldes lastbilar. Under andra världskriget utrusta- 1954 och året efter skrotades det tredje. des bilar med gengasaggregat eftersom det År 1955 avled Ivan Jeansson och rederiet rådde bensinransonering. övertogs av hustrun Ewy. Det fjärde farty- get gick på grund 1956 och skadorna blev omfattande. Hon skrotades året efter och rederiet upphörde. IB

Rederi AB Ölandssund bildades 1960 och hade sin upprinnelse i det holländ- ska kanalmotorfartyg, byggt 1911, som Hjalmar Hagman i Degerhamn hade köpt Regeringen 1951. Efter några års fraktfart på Öster- Bastion sjön och Mälaren sattes hon sommaren är en bastion uppkallad efter 1956 in som person- och bilfärja på lin- Regeringen den förmyndarregering som ledde landet jen Mönsterås–Borgholm för att följande 1660–1672 tills Karl XI blev myndig. Den sommar trafikera Revsudden–Stora Rör. ligger i sydöstra hörnet av Kvarnholmen. 421 tion som arbetar med tillväxt- och utveck- lingsfrågor i Kalmar län. Organisationen är offentligt finansierad och ägs av länets 12 kommuner samt landstinget. Målgrupper- na är offentliga aktörer, näringslivet, ideell verksamhet och länsinvånarna. Styrelsen är R:s högsta beslutande organ och består av 33 ledamöter och lika många ersättare. Av dessa är 22 utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Tillsammans med de övriga regionerna i Småland och Ble- kinge driver R också ett representations- kontor i Bryssel. BB Regeringen är en bastion Skjutriktning var ut mot Kalmarsund. San- i Kvarnholmens sydöstra nolikt påbörjades bygget av R under var förr det lokala namnet i hörn regnfågel 1670-talet och var klart 1683. R finns beva- Kalmartrakten på gröngöling, Picus viridis. rad och restaurerades på 1930-talet som När man fick se den i närheten av bebyg- ›nödhjälpsarbete. På bastionen låg 1871– gelse bådade den regn. 1931 ›Kalmar Lotsstation, som senare flyttades till ›Tjärhovet. Inom bastionen ligger Rehbinder, Reinhold, var landshövding ›Gamla varmbadhuset. SHm 1701–1709. Han var tidigare generallöjt- nant samt chef för Nerikes och Värmlands Regina är ett svenskkonstruerat, eldrivet regemente. R sägs ha gjort en kraftfull in- motorvagnståg tillverkat av Bombardier sats i länet, men också visat en viss egen- i Kalmar, f.d ›Kalmar Verkstad. I början mäktighet i tjänsten. av 1990-talet presenterades en studie av Kungliga Tekniska högskolan tillsammans Renässansgillet i Kalmar, se ›Calmar med Kalmar Verkstad, även Statens Järnvä- Renässansgille. gar medverkade, om en ny generation elek- triska motorvagnar. Produktionen startade Reprograficentralen startades av Kalmar år 2000 och ett flertal olika varianter har kommun 1966 med sju anställda, en av- tillverkats. När Bombardier 2005 aveckla- delning för kartkopiering och en för mik- des i Kalmar fortsatte tillverkningen i Väs- rofilmning. Kommunen ville ha denna typ terås. Den maximala hastigheten är 180 el- av verksamhet i sin närhet och den drevs ler 200 km/h, beroende på version. BB som ett arbetsmarknadsprojekt i konkur- rens med kommersiella företag i storstä- Regina, biograf, kom senare att heta derna. Det kan nämnas att två fotografer ›Skandia. var anställda där, bl.a. Walter ›Blomberg. Kartor, framför allt stadsplaner, ritades Regionförbundet i Kalmar län, med säte då med tusch på väv, kontaktkopierades i Kalmar, startade som försöksverksamhet på ljuskänsligt papper, framkallades och med ändrad regional ansvarsfördelning torkades som fotografier. Därpå kunde 1997. Då flyttades regionala utvecklings- de färgläggas manuellt om det gällde små frågor över från ›Länsstyrelsen, ›Lands- upplagor. Efterhand som fotokopierings- tinget och Kalmar läns kommunförbund tekniken utvecklades avvecklades denna till R. Syftet var att utveckla nya former verksamhet. R hade till en början lokaler för en bättre demokratisk förankring av i kvarteret Koljan vid korsningen Norra de regionala utvecklingsfrågorna. Försöks- vägen–Esplanaden för att 1977 flytta in i verksamheten upphörde vid utgången av den nyombyggda ›Riskvarnen. R sysselsat- 2002 och förbundet permanentades där- te då 40–60 personer, vilket skulle stiga till efter och ombildades till ett så kallat kom- som mest ca 110. Mikrofilmningen gällde munalt samverkansorgan. Verksamheten till en början kommunens bygglovhand- slogs då ihop med Kalmar läns kommun- lingar och därpå lasarettets röntgenfilmer. förbund. R är en politiskt styrd organisa- De senare kunde nu skickas till berörda

422 sjukhus i brev istället för paket. Efter två år tillkom ett tryckeri. Några år senare överfördes verksamheten till landstinget som drev den som skyddad verksamhet inom Kalmarsundsgruppen/Calmia. Stat- liga Samhall Kalmarsund övertog hela R, där mikrofilmningen dominerade. År 1979 beslöts att alla svenska dagstidningar skulle mikrofilmas och R fick i uppdrag att genomföra detta. Omfattningen var stor, omkring 1 miljon sidor per år från 170– 180 dagstidningar. Mikrofilmerna spreds därefter till olika arkivbildare, universitet och liknande, samt även till utlandet. I verksamheten ingick även mikrofilmning av försäkringskassans pensionshandlingar. Verksamheten övergick efter en tid till ett garbana till Skansjorden invid skjutbanan i Repslagaren 9. privat företag i Kalmar för att 2013 återgå Kalmarsundsparken. Gustaf W Fagerberg Foto Thomas Hällqvist till att drivas i statlig regi och flyttades då ville överta arrendet men uppförde en ny från staden. GM bana 1915 på västra delen av Kullö. Den avvecklades 1944. GM Repslagaren 9, Östra Vallgatan 9, på ›Kattrumpan, ingår i en grupp småstugor, resenärer som besökt Kalmar typiska för stadens enklare byggnadsskick, som ligger på mycket smala tomter. Alla Ett urval hus är uppförda i en våning och belägna 1586 Samuel ›Kiechel med gaveln mot gatan. Byggnaderna är 1635 Charles Ogier knuttimrade. R är byggt efter stadsbran- 1741 Carl von ›Linné den 1800 och har varit bostad, mest åt 1749 Carl Hårleman sjöfolk och hantverkare med anknytning 1804 Axel von Fersen till varvet. Huset har två rum och kök 1817 Friedrich Wilhelm med köksspis och kakelugnar. En port le- von Schubert der in till gården där uthus och dass låg. R 1853 Magnus Hollertz är byggnadsminne och en del av vårt lag- 1860 Horace Marryat skyddade kulturarv. 1873 Paul B ›Du Chaillu 1917 Erik Axel Karlfelt 1923 Fredrik Böök repslagerier försåg varv och skepp med tågvirke. En tidig repslagare var Nils Jo- ensson Höök, som avlade borgared 1667. Residenset vid korsningen Västra Sjöga- Han ägde 1681 halva tomten nr 4 i det tan–Ölandsgatan byggdes av landsbokhål- kvarter som efter honom fått namnet laren Hans Erichson omkring 1660 som Repslagaren. Ytterligare fyra repslagare privatbostad. Staten köpte huset tio år se- har bott i kvarteret. Vid Amiralitetsvarvet nare och ›Stora Sjötullen flyttade in. Hu- på Varvsholmen nämns 1687 att det fanns vudfasaden låg då mot Ölandsgatan och repslagare anställda. År 1861 redovisar har än idag där en stenportal krönt med lantmätaren C J A Magnét en repslagar- riksvapnet. År 1686 blev huset residens för bana vid Norra Vallgatan. John ›Sjöstrand landshövdingen med kansli och kök i bot- avbildar på en teckning Pjerraus repsla- tenvåningen. Övre planet inrymde bostad garbana vid Norra Långgatan intill bastion och lokaler för representation, vilka fort- ›Carolus Philippus. Mestertons repslagar- farande nyttjas av landshövdingen. Bygg- bana fanns 1860 vid ›Preussarvallen på naden blev för trång i början av 1700-talet Kvarnholmens södra sida i Ölandsgatans och byggdes till 1737 mot Västra Sjögatan förlängning mot Gamla Varmbadhuset. där entrén till residenset nu ligger. Ytter- Senare flyttade K J Sörensen denna repsla- ligare en tillbyggnad skedde längs Västra 423 närerna fanns då även en gästgivaregård på R. Under senare delen av 1800-talet tynade ›färjetrafiken bort och återupptogs inte för- rän 1956 för att få ett tvärt slut 1972 då Ölandsbron öppnades. På 1950-talet byggdes en fiskehamn, som har blivit ›småbåts- hamn. På 1950- och 1960-talen fanns på hamnområdet en festplats med utedans- bana. Den återuppbyggdes 2011. IA

Rex var en biograf, som senare ändrade namn till ›Röda Kvarn.

Rex AB var ett dykeri- och bärgningsföre- tag som startades i Kalmar 1908 av rege- mentsläkaren Alfred Backman, grosshand- laren Gustaf Petersson och hamnkaptenen Sjögatan år 1854. Denna fasad är ett ex- Residenset Anders Parrow. Syftet var att bärga så empel på den franska herrgårdsstil som mycket som möjligt av de två vraken i när- arkitekten Carl Hårleman introducerade heten av ›Grimskär, det danska krigsskep- i Sverige. År 1903 följde nästa utbygg- pet ›Enigheden och det svenska Nyckeln. nad, nu mot Ölandsgatan, förlängd 1923. Bärgningen skedde delvis under överinse- Mot Södra Långgatan tillkom 1949 och ende av amiralen och marinmålaren Jacob 1950–1952 ytterligare lokaler med Åke Hägg. Bärgningarna syftade i första hand Strindberg som arkitekt. Trapphuset ut- till att bärga svartek för tillverkning av smyckades med väggmålningar och en möbler samt kanoner och andra föremål golvmosaik av Armand ›Rossander. Se- som såldes till privata samlingar. Efter en nare har konstnären Mats Nilsson utfört insamling av frimurare i Örebro inköptes en serie väggmålningar. År 1980 flyttade två kanoner för sammanlagt 828,50 kr för Länsstyrelsen från kvarteret, men statliga att skänkas till Örebro slott. Några av de myndigheter disponerar fortfarande stora bärgade kanonerna står på vallarna vid delar av byggnaderna. GM Kalmar slott. Skulptören Anton ›Wahle- dow tillverkade möbler och även mindre Ryssby socken, är en tätbe- Revsudden, prydnadsföremål av svarteken. I tidningen byggelse med både fritidshus och perma- kunde man läsa att av den bärgade svarte- nentbostäder på Skäggenäshalvöns östra ken hade det afgått en vagnslast till Örebro spets, där avståndet till Öland är som kor- och två till Bodafors möbelfabrik. BB tast. Här fanns ›Skäggenäs lotsstation och fyr. R var färjeställe till Stora Rör på Öland, ibland Jonas, ca och lotsarna hade fram till 1726 privile- Rhezelius, Johannes, 1600–1666, antikvarie och fornforskare, gium på färjetrafiken. Då övergick denna Revsudden. född i Torstuna i Uppland. Efter akade- Foto Länsstyrelsen ensamrätt till ägaren av ›Björnö. För rese- miska studier i Uppsala med inriktning på fornlämningar skickades han sommaren 1634 med fullmakt från Kammar- kollegiet på sin första fornminnesinven- tering till bl.a Kalmartrakten och Öland. I början av juli 1634 anlände han på sin forskningsresa till Kalmar och gjorde vissa uppteckningar samt teckningar på bl.a. Dörby, Kläckeberga och Åby kyrkor. Han fortsatte sedan till Öland och i september var R åter på fastlandet. I Kalmar stads utkant påträffade han en rest sten med ett inhugget hjulkors. Han dokumente-

424 rade denna sten som idag är förkommen. redan 1896 inköptes egen lokal, på Södra R ansåg att stenen hade fungerat som ett Malmgatan, som byggdes till. När stadsde- vägmärke. Resan ansågs lyckad och hem- len ›Malmen skulle exploateras för förvalt- kommen 1635 utsågs han till antiquarius ningsbyggnader åt polis och länsstyrelse i och häfvdasökare. Hans fältmaterial finns i slutet av 1960-talet exproprierades fastig- Kungliga Biblioteket. BB heten. Som ersättning köptes en fastighet på Storgatan 57. Efter ombyggnad kunde Rhotovius, Jonas Birgeri, 1572–1626, de nya lokalerna invigas 1970. BB ›superintendent, född i Angelstad, Krono- bergs län. Som 9-åring begav han sig till Ridklubben Udden startades 1978 och Kalmar för att studera, men han kände sig bedriver hästsport i olika former, från illa behandlad och rymde. Istället fick han utbildning i sin ridskola till deltagande i arbete med att vakta getter åt kyrkoherden och arrangemang av tävlingar. I Törnerum, i Arby. Senare återvände han till skolan i norr om Rockneby, ligger klubbens rid- Kalmar, nu tillsammans med brodern Isak hus, stallar, uteridbanor och terrängridba- Jonas Rhotovius Rothovius. Efter fortsatta studier i Linkö- nor. Klubben har tävlingsryttare i dressyr, ping kom R att bli Axel Oxenstiernas lä- hoppning, fälttävlan, körning och dressyr rare under dennes vistelse och utbildning för funktionshindrade på såväl ponny som i Tyskland. Åter hemma i Sverige präst- häst. U har deltagit med ekipage vid VM vigdes han och underåren 1619–1626 var i körning. Klubbens mest framgångsrika han superintendent i Kalmar stift. R hade representant är Linda Algotsson, som del- goda relationer med statsmakten tack vare tagit i fälttävlan i OS 1996, 2004, 2008 sin bakgrund som lärare och studiekam- och i London 2012 där hon erövrade en rat med rikskanslern Axel Oxenstierna. silvermedalj. Hon har dessutom vunnit Deras flitiga brevväxling ger värdefull in- flera SM och EM. GM formation om brevvännerna och deras tankar. Inte sällan innehåller breven från Kalmar underdåniga böner om bistånd till den hårt drabbade landsdelen. Någon lätt uppgift väntade inte R i den genom kriget helt förödda Kalmarregionen. Han satsade på prästernas fortbildning, utvecklade den medeltida skolan i Kalmar samt tog initiativ till att boktryckaren Chris- topher ›Günther etablerade sig i Kalmar. R:s viktigaste insats blev den kyrkostadga för Kalmar som han utgav omkring 1620 Ridklubben Udden och som definierade prästernas uppgifter, ridsport har i Kalmar bedrivits i organise- innehållande både anvisningar, förmanin- rad form från 1884 då ›Kalmar ridhus öpp- gar och goda råd för ämbetsutövningen. nades. År 1928 bildades ›Kalmarbygdens Mer att läsa: Carl Ernst Göransson, Super- Fältrittklubb, 1947 tillkom Kalmarbygdens intendenten Jonas Rhotovius och Kalmar Ridklubb, numera ›Kalmar Hästsportklubb skola, Kalmar 1924. JW i Ingelstorp, och 1978 ›Ridklubben Udden i Törnerum. Riddare Templet S:t Johannes är en lokal sammanslutning, kallad tempel, som Rifa, namnet ursprungligen från Radioin- tillhör Tempel Riddare Orden, ett helnyk- dustrins Fabriksaktiebolag, grundat 1941 tert ordenssällskap som vilar på kristen och från 1947 helägt av teleföretaget L M grund. R har södra Kalmar län och Öland Ericsson, startade 1961 verksamhet i Kal- som upptagningsområde och bildades 27 mar. R försåg elektronikindustrin med augusti 1893. Det var då det femte tem- komponenter, i Kalmar huvudsakligen pel som bildades i Sverige och är idag det kondensatorer av olika slag. År 1964 flyt- näst äldsta. Den första tiden sammanträdde tade R in i en nybyggd fabrik på Perstorps- man i IOGT-lokalen på Strömgatan, men vägen. Lokalytan fördubblades 1971 och

425 Riksbankshuset, Södra Långgatan 2, uppfördes 1898–1902. Arkitekt var Aron Johansson, som är mest känd för att ha ska- pat Gamla riksdagshuset i Stockholm. På platsen låg tidigare ›Kommendanthuset. R är byggt i monumental jugendbarock med ett magnifikt klocktorn. Fasadens ornamentik är rikt skulpterad i sandsten, kalksten och konststen. Huset byggdes åt Riksbanken med lokaler för post, telegraf, telefon och med en direktörsvåning. Invändigt blev det radikalt ombyggt när Sveriges första AXE- växel placerades där 1978. AXE var Erics- sons datorstyrda telefonväxlar uppbyggda senare tillkom ett laboratorium. Rifa var Rifa. Fabriksingången av utbytbara moduler. R byggdes till åt världsledande när det gällde kondensatorer söder 1956–1958 och 1966 mot Ölands- med metalliserat papper. År 1981 tillverka- gatan, där det på 1930-talet planerades ett des 97 miljoner kondensatorer i maskiner, nytt posthus. Huset är numera ombyggt till som konstruerats och byggts inom inom kontor. företaget. R var det största industriföreta- get i Kalmar 1983 med 800 anställda, varav Riksbjörken kallas den björk, en Ornäs- 65% var kvinnor. Personalen drev en om- björk, som står söder om Byttan och strax fattande idrottsverksamhet och en konst- väster om musikpaviljongen i ›Stadspar- klubb. R såldes 1988 till ett finskt företag, ken. På åtskilliga platser i Sverige har an- Evox, som då bildade Evox-Rifa. Dålig dra Ornäsbjörkar planterats och genom lönsamhet ledde till att fabriken stängdes att jämföra dessa olika björkars lövsprick- 2005, fastigheten såldes och verksamheten ning skall man kunna få en viss jämföran- var helt avvecklad 2008. JKs de indikation på när våren har kommit till orten. Dessa björkar är sticklingar av en Rikets Sal ligger på Skräddaretorpsvägen enda individ. BB 2 i Djurängen och är en kyrksal tillhörig Jehovas Vittnen. Den byggdes av försam- egentligen Svenska Riks- lingsmedlemmarna själva under en mid- Riksbyggen, byggen, konstituerades i Stockholm 1940 Riksbankshuset. sommarhelg på 1980-talet. Foto GM av byggfackförbunden och skulle arbeta på kooperativ grund, projektera och för- valta bostäder. I Kalmar bildade R 1941 bostadsrättsföreningen Kalmarhus nr 1, som uppförde flerbostadshus på Ståthållar- gatan 34–36. År 1943 tillkom Riksbyggens lokalförening i Kalmar. Den skulle vara ett samlande och förvaltande organ för alla bostadsrättsföreningar inom R i Kalmar, 33 till antalet och med ca 3 200 lägenheter i flerbostadshus (2014). I Lindsdal har även uppförts tre grupper med 121 småhus. Lo- kalföreningen spred efter hand sin verksamhet till Nybro, Karlskrona, Karlshamn, Ronneby och Växjö. År 1996 inrättades ett regionkontor i Kalmar inom Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Bland upp- märksammade projekt producerade av R märks flerbostadshus i kvarteret Havsörn, Bergavik, samt en stadsförnyelse i kvarteret Bagaren på Kvarnholmen. GM

426 riksintressen för kulturmiljövården är områden som innehåller kulturmiljöer eller företeelser av nationellt intresse; ›Skäg- genäshalvön jämte ett stort område ös- ter och nordost om ›Rockneby, område runt ›Kläckeberga kyrka, områden bl.a. runt slottet, ›Kvarnholmen, ›Malmen och ›Ängö, området mellan ›Ljungbyholm och Harby, kustområdet Ljungby-Bottorp- Rinkaby, kustområdet Glasholm-Hall- torp-Hagby och ett område runt ›Påryd.

är områden riksintressen för naturvården Rinkabyholm som innehåller natur av nationellt intresse. Tätort Se även ›Natura 2000-områden. Följande finns: Fanketorps hagmark och Saveryds by, se ›Hossmo BK. Ryssby Eneskär-Bockskär-Stora Rocknekal- Rinkabyvallen, ven, ›Skäggenäs, alla i ›Ryssby socken, ›Björ- se ›Societetshuset. nö, ›Horsö-Värsnäs, Ljungbyån-Gunneboån, Rinmans värdshus, delen norr om ›Trekanten, i ›Ljungby sock- kallades ett hus som i skif- en, Kalmarsunds ändmoränsystem i vattnet Risbygget tet 1878–1880 uppfördes på Nygatan 36, söder om ›Ölandsbron, Hossmo-Bottorp- längst ner mot ›Skvallertorget och Norra skusten, i ›Hossmo och ›Ljungby socknar, vägen. Namnet hänsyftade på att detta var Södra Kalmars moränskärgård, i ›Halltorps, det första nybyggda trähuset i Kalmar som ›Voxtorps och ›Hagby socknar, Igersdela ås- reveterades eller rappades, dvs. försågs med nät, i ›Mortorps socken och Bokatorps-Sty- putsad fasad, och detta rönte stor upp- vatorpsåsen, i ›Karlslunda socken. märksamhet. Reveteringen gjordes genom att man beklädde träfasaden med avkvistat Riksrådseken, se ›Björnöallén. granris för att putsen sedan skulle ha nå-

got att fästa på. Ägaren kallades Risbonden. Rinkabyholm är en tätort 8 km söder om Huset revs på 1960-talet när Försäkrings- Kalmar med 1 663 invånare (2013) i ›Dörby kassans kontor byggdes. BB och ›Hossmo socknar. I R låg under 1800-talet ›Piparekrogen med runt 200 besökande kallas den byggnad som ligger hästskjutsar dagligen. Tätorten växte fram Riskvarnen på Skeppsbrogatan 53–55 närmast öster i samband med att ›Kalmar–Torsås Järnväg om ›Ångkvarnen. R byggdes 1906–1907 i öppnades 1899. Välbeställda Kalmarbor fyra våningar som stärkelsefabrik med ris valde att på denna plats bygga sommarvil- och vete som råvara. Redan 1911–1912 lor. Efter påtryckningar från dessa sommar- Risbygget kompletterades R med en byggnad i sju gäster fick R järnvägsstation 1918, vilket Foto Stig Westerlund snabbt ökade bebyggelsen till en villaförort. I R finns församlingshem med gudstjänstlo- kal, livsmedelsbutik, daghem, förskola, skola för årskurs 1–6 med biblioteksfilial, Folkets Hus, bensinstation, gatukök och pizzeria, idrottsplatsen Rinkabyvallen och scoutstuga. En symbol för R är den drygt 500 år gamla Kungseken invid skolan. Orten ligger på en höjd i det annars låglänta kustlandskapet, i vars västra kant tre stenåldersboplatser loka- liserats. När järnvägen lades ner blev banval- len cykelväg till Kalmar och kallas numera Ångloksleden. Stationsbyggnaden finns ännu bevarad.

427 om förutom malmbebyggelse med bl.a. hantverkare. ›Rockneby marknad åter- kommer årligen. R blev 1897 stationssam- hälle och växte snabbt med bl.a. fotograf, mejeri, bryggeri, och stenhuggeri. GM

Rockneby Gymnastikförening bildades 1957 med verksamhet för skolbarn och har motionsgrupper i Rocknebyskolans gymnastiksal.

Rockneby IK bildades 1922 och hem- maplanen heter Dampevallen. Herrlaget spelar i div. 5 SÖ. Föreningen har flera ungdomslag i fotboll.

Rockneby krog, se ›Ryssby gästgivargård.

Rockneby marknad har gammalt ursprung och redan 1789 finns en framstäl- Riskvarnen. våningar med fasad mot Kalmarsund. Där lan om marknad i Rockneby men mer är Foto GM tillverkades till en början endast risstär- ej känt. Från 1840-talet hölls marknad i kelse, men från 1912 även vetestärkelse. Drag och 1861 flyttades den till Rock- Senare upphörde denna verksamhet och neby. Marknadsdagen var då alltid den 22 lokalerna togs i stället i anspråk för den augusti. Senare har den flyttats till andra nya ris- och havrekvarnen. Senare kom torsdagen i augusti. I början var mark- lokalerna att helt upptas av Ångkvarnens nadsplatsen belägen öster om Rockneby verksamhet som upphörde 1957 efter utmed vägen till Revsudden. Marknads- att ›Kalmar Ångkvarn sålts. Kalmar kom- dagen var en högtidsdag i bygden och de mun förvärvade båda byggnaderna 1972 flesta jordbruken upphörde med arbetet och lät bygga om dem till bl.a. kontor för vid lunchtid. Länge var det kreaturs- och kommunala förvaltningar. GM hästmarknad och nöjeslivet var ett viktigt inslag. Redan kvällen före marknadsdagen Rockneby är en tätort i ›Ryssby socken började festligheterna med dans och upp- 15 km norr om Kalmar med 958 invå- trädanden. Sedan 1962 är marknaden flyt- nare (2013). Ortnamnet Rockneby skrevs tad till Skjutshagen, mellan järnvägen och 1312 Rocnaby och innehåller en form av den nu nedlagda festplatsen. BB dialektalt ’råcken’, ’låg sammanhängande ås’ och by ’gård’. I R finns ›Ryssby kyrka, Rockneby Sparbank stiftades 1898 med församlingshem, äldreboendet Enliden, syftet att hjälpa mindre bemedlade perso- förskola och skola med låg- och mellan- ner. Verksamheten bedrevs på enkelt sätt stadium, livsmedelsbutik, Folkets Hus, genom att man hyrde in sig i olika lokaler, idrottsplats, bensinstationer, hembygds- bland annat i en överbliven skolsal i Kyrk- gården ›Skansen, marknadsplatsen Skjuts- skolan. Planer fanns att uppföra en egen hagen, brandstation och några mindre bankbyggnad men så blev det aldrig. Efter företag. Fornlämningar finns från sten-, andra världskriget flyttade man in som hy- brons- och järnåldern. Runt Ryssby kyrka resgäst i en affärsfastighet intill kyrkan. R växte byar och storgårdar upp från om- upphörde 1976 genom att fusionera med Rockneby kring 1100. Under ›Kalmarkrigets början ›Kalmar stads sparbank. BB Tätort 1611 gick frontlinjen vid kyrkan och Karl IX lät bygga en skans men tvingades re- Roman, Johan Helmich, 1694–1758, tirera därifrån. Den låg troligen där hem- hovkapellmästare och tonsättare, född i bygdsgården Skansen nu ligger. Tingshus, Stockholm. R studerade i London 1716– gästgiveri och skolor tillkom så småning- 1721 och influerades av Händels musik.

428 Under en resa till bl.a. Frankrike, Italien och Tyskland 1735–1737 kom han i kon- takt med nyare musikaliska strömningar. Genom sin omfattande och varierade pro- duktion framstår R som vår förste inhems- ke tonsättare av betydelse. R, den svenska musikens fader, var en skicklig organisatör och introducerade offentliga konserter. Han invaldes i Kungl. Svenska Vetenskaps- akademien 1740. Hans mest kända verk är Drottningholmsmusiken som skrevs inför byggde ›Villa Skansen. Han var bl.a. vice Johan Helmich Roman. Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas bröllop ordförande i stadsfullmäktige, ordförande Sång med text av von Dah- 1744. Året därpå begärde han på grund i hamndirektionen, Ångbåts AB Kalmar- lion och musik av Roman av sjukdom avsked från sin tjänst och flyt- sund. R ägde 1885 skonaren S.H.T. En son tade med sina barn från två äktenskap till var Johnny, 1879–1965, professor i konst- sin egendom Haraldsmåla. Han levde där historia, gift med riksgrevinnan Ellen von i stillhet och komponerade endast mindre Hallwyl, 1867–1952. GM saker. Han avled den 20 november 1758 på Haraldsmåla och begravningen hölls i Roosval-Kallstenius, Gerda, 1863–1939, Ryssby kyrka. En minnesplatta finns upp- konstnär, född och uppvuxen i ›Villa Skan- satt på kyrkan. JL sen, Kalmar, dotter till John ›Roosval. Vid återkomsten till Kalmar 1881 efter ett år i Roosval, Albin, 1860–1943, kulturjour- Montreux fick hon lektioner av Christine nalist, filmproducent och biografförestån- ›Sundberg, en etablerad konstnär. Mötet dare, född i Kalmar. Han växte upp i ›Villa med Sundberg lär ha haft ett avgörande Skansen som son till John ›Roosval, var bror inflytande på R:s konstnärsbana. R flyttade till konstnären Gerda ›Roosval-Kallstenius 1884 till Stockholm och utbildade sig på och konsthistorikern Johnny Roosval. R Tekniska skolan och Konstakademien. Sju inledde ett samarbete med Oscarsteatern i år senare blev R klar med sin utbildning på Stockholm för att där filma deras operetter akademin, deltog för första gången på en bl.a Glada Änkan 1907. Han var en flitig utställning på Valand i Göteborg och gifte Gerda Roosval-Kallstenius Självporträtt författare av kulturhistoriska böcker bl.a sig med konstnären och professorn Gott- Storskolan i Kalmar, 1923–1924, tillsam- frid Kallstenius med rötter i Västervik. Pa- mans med Waldemar ›Swahn. Under ett ret gjorde en studieresa till Frankrike och flertal år var han redaktör för tidskriften Italien som varade i tre år. År 1892 målade Svenska hem i ord och bilder. IB makarna i den gamla byn Grèz-sur-Loing. R målade naturalistiska och av impressio- Roosval, Johan Gabriel, 1758–1832, jus- nisterna influerade friluftsmålningar. Vid titieborgmästare 1795–1832. På initiativ av återkomsten till Sverige bosatte sig makar- R insamlades medel för trädplantering på na i Stockholm och tillbringade somrarna vallarna, bastionerna och stadens infart. S i Källvik, Loftahammar. R:s måleri kom var delaktig i att ett teatersällskap bilda- senare huvudsakligen att omfatta porträtt. des 1810 och lät inreda en teater i ›Råd- Hon deltog bl.a. på Baltiska utställningen husannexet. Även ett ›badhus tillkom på i Malmö 1914, på utställningen 1880- och ett liknande sätt och det uppfördes 1827. 1890-talskonst i Liljevalchs konsthall 1931 Då en stor del av Kvarnholmen förstördes och året senare i utställningen Svenskt måle- i ›stadsbranden 1800 lyckades R på egen ri under 100 år, även denna på Liljevalchs. R hand samla in 6000 rdr samt varor från är representerad på Nationalmuseum med stadens handlare att dela ut till de drab- målningen Vår i Paris och på Kalmar konst- bade. IB museum. Mer att läsa: Charlotte Klingberg, En blå hyacint i Paris, 2009. JRm Roosval, John, 1833–1886, bankdirek- tör i ›Kalmar Enskilda Bank, redare, affärs- Rooth, Gunnar Olofsson, ? –1691 man samt dansk och portugisisk konsul. R skeppsbyggmästare, född i Göteborg

429 eller dess närhet. I sin ungdom som sjöman kapades R vid Algeriets kust och sattes i fångenskap, där hans duglig- het utnyttjades. Som gynnad s.k. renegat i sultanernas tjänst lärde han sig bygga snab- ba, välseglande piratskepp. Tillbaka i Göte- borg anställdes R av Amiralitetet för att ta över efter engelsmannen Thomas Day på Bodekullvarvet i Karlshamn. Under R:s ledning byggdes bl.a. skeppen Mercurius och Neptunus. År 1676 under ›skånska kriget blev R och varvsfolket på Bodekullvarvet Rosendal tvungna att fly från den av danskarna hota- Rosendal kallades på 1800-talet den villa de bygden kring Karlshamn. Karl XI beslöt som ligger vid Västerlånggatan 28. Den då att Kalmar var en lämplig plats för ett byggdes som ett sommarställe, malmgård, nytt örlogsvarv under namn av Kungl. Ami- i Gamla stan i mitten av 1800-talet, tro- ralitetsvarvet i Kalmar, vilket inrättades ligen av Carl Johan Lind som var ägare 1679. Det var i Kalmar som R utförde sitt på 1860-talet. Han hyrde senare ut villan storverk som skeppsbyggare för svenska till John Roosval efter att Linds nya som- flottan och amiralitetet. En stor del av den marställe ›Karlsro stod klart 1869. Famil- svenska flottan renoverades och nybyggda jen Roosval bodde i R på somrarna fram rangskepp tillkom under hans ledning. De till 1883 då deras nybyggda Villa Skansen två förnämsta, amiralgeneralsskeppet Kon- strax söder om R stod klar. Uppe på R:s tak ung Karl för Hans Wachtmeister i flottans fanns en belvedär, en utsiktsbalkong, i stil 1:a eskader och amiralsskeppet Sverige för med den som ännu finns kvar på grannhu- Hans Clerck i 2:a eskadern, Kalmareska- set i nordväst. Senare ägdes stället av An- dern, byggdes på Lilla Knarrön, nuvarande ders Hellner som då döpte villan till Tom- Laboratorieholmen. R:s facit, samman- tebo. Huset finns kvar men är tillbyggt på lagt ett tjugotal örlogsskepp av varierande båda gavlarna med en envåningsbyggnad. rang, var en prestation utan jämförelse un- Tidigare var huset putsat men har nu trä- der hela 1600-talet. År 1689, tio år efter panel. BB freden, var den svenska flottan åter herre över den för riket så viktiga Östersjön. R von Rosenfeldt, Werner, 1639–1710, sjö- var under femton år bosatt i Kalmar med officer och holmmajor född på Müntenhov sin familj. Han dog 1691 och fick en he- i Estland. R tog tjänst i svenska flottan, av- dersam begravning invid koret i ›Kalmar ancerade snabbt i graderna och deltog i flera domkyrka, nära amiralitetets främsta dig- sjöslag. Efter krigets slut blev R chef för lots- nitärer. DF väsendet. Han verkade för att höja Sveriges sjömakt genom lodning samt uppmätning Rosén, John, 1844–1910, redaktör, född av grund och skär. Resultaten bearbetades John Rosén. under hans ledning och utgavs som sjö- Oljemålning i Stadsbiblio- i Kalmar, son till Theodor ›Rosén. R blev teket. student i Uppsala och bedrev där studier kort. Med Kalmar som replipunkt gjorde R i språk, konst- och litteraturhistoria. Från oupphörliga expeditioner utmed Sveriges och 1874 var han medredaktör i Nordisk famil- dess lydländers alla kuster, från Svinösund jebok där han 1880–1893 skrev en mängd upp till Ålands hav. Vid sidan om sjöofficer artiklar främst biografiska samt konst- och var R skald och utgav 1686 Den Vaaksam- litteraturhistoriska. R testamenterade sin mes roo eller lustige leedsamhet. Han var boksamling till Kalmar stad, undantagan- även författare och utgav 1693 Navigatio- des sin farfars Bibel och Tidsfördrif af Car- nen eller styrmanskonsten, om utbildning av men, och biblioteket omfattande omkring sjöofficerare. R är begravd i ›Kalmar dom- tiotusen band. Denna donation utgjorde kyrka där även den von Rosenfeldtska va- grunden för ›stadsbiblioteket i Kalmar och penskölden är upphängd. IB blev 1922 tillgängligt för allmänheten. IB

430 Rosén, Theodor, 1815–1875, handlare och donator, född i Kalmar. R hade brännvinsminuthandeln i staden på ar- rende och drev även ett kolrenings- och destillationsverk för brännvinstillverkning. Han hade ett sommarställe, en malmgård i Gamla stan, som upptog större delen av marken mellan nuvarande ›Södra kyrkogår- den och ›Krusenstiernska gården. Malm- gården hade en gång varit ›Wahlbomska trädgården men kom under R:s tid att kallas Rosénska trädgården. R ägde även gården Tingbyberg i Dörby socken. Han och hustrun instiftade en fond för under- stöd till ålderstigna och nödställda personer som drivit handel i staden. BB

Rosenlund, Johan Eriksson, ? –1667, justitieborgmästare, född i Västmanland. Rosman, Sven, 1866–1936, arkitekt, teck- Rosenlundska huset. Han var den förste borgmästaren i Kalmar Foto Winell med juridisk utbildning och kunglig full- ningslärare och arkeolog. R utbildades i makt 1649–1667, vald till herredagsman Stockholm och gjorde studieresor i Euro- 1650. R hade Kalmarbornas fulla akting pa. I början av 1920-talet inleddes en stor och förtroende. Han var den förste privat- utgrävning, bekostad av ›Sancte Chris- personen att bygga på Kvarnholmen, se tophers Gille, av den ›Gamla kyrkogården ›Rosenlundska huset. R och hans hustru under ledning av R. Med utgångspunkt skänkte ›Kalmar domkyrka en kommuni- från denna upprättades en karta av plat- kationskalk och en paté av silver, avsedda sen och ›Bykyrkans placering. R var även att användas vid sockenbud. Kalken är för- produktiv som arkitekt i Kalmar i början sedd med initialerna J.E.R.L. och M.S.D.B. av 1900-talet och har bl.a. ritat ›Blåkulla Enligt rådhusrättens i Kalmar protokoll på Ängö, ›Bruunska villan på ›Esplanaden 1667 bestämdes att R vid sin begravning och den egna Rosmanska villan på Järn- skulle åtnjuta fyra ringningar emedan han vägsgatan, det s.k. ›Pepparkakshuset. IB billigt bör hållas uthi större consideration ähn een gemen borgare. SHm Rossander, Armand, 1914–1976, konst- när, född i Stockholm. Han studerade vid Konstakademien samt vid utlandsresor. Rosenlundska huset ligger på Södra Långgatan 40, Kvarholmen. Borgmästaren Det var arbetet 1952 och 1953 med den Johan Erikson ›Rosenlund var en av de för- flera våningar höga målningen i trapphu- sta som byggde stenhus på Kvarnholmen. set till Länsstyrelsen i Kalmar på Södra Husets grund och källare började byggas Långgatan 26, som förde honom till våra 1651 och resten av huset uppfördes 1654– nejder. R var en i den informella grupp av 1658. Nikodemus ›Tessin d. ä. var troligtvis konstnärer, som gavs epitetet 1947 års män. arkitekten. Vid 1800-talets mitt förlängdes Hans måleri, såväl det monumentala som huset men har i övrigt en oförändrad fasad. det mycket omfattande på staffliet, är ab- Byggnaden var länge biskopsgård, men har även inrymt skola, stadsbibliotek och lo- kalradiostation. Från 1864 låg ett bryggeri i gårdsbyggnaderna och källarvalven. Mer att läsa Manne Hofrén: Kalmar, karolinska borgarhus i sten, 1970. KSH Armand Rossander. se ›Wahlbomska Väggmålning i länsstyrel- Rosénska trädgården, sens f.d. lokaler på trädgården Södra Långgatan.

431 strakt med rika ljus- och färgkontraster. och drev stället som ett populärt utflykts- I konsten sammanfogade han ismerna; mål till 1857 då han sålde fastigheten till symbolism, kubism, naivism, surrealism, ett antal herrar som transporterade över expressionism och konkretism. R är repre- köpekontraktet till fröken Cecilia ›Fryx- senterad på Nationalmuseum, Moderna ell. Nu gick detta festliga ställe in i en museet, Göteborgs konstmuseum, Nasjo- ny period med stränghet och allvar. Det nalgalleriet i Oslo och konstmuseerna i blev Rostad flickpension under mam- Kalmar, Växjö och Jönköping. BSn sell Fryxells ledning, och sedan 1877, då staten fick mottaga Rostad som donation Rostad är namnet på den fastighet som av Cecilia Fryxell, har de gamla mäktiga ligger i hörnet Esplandaden-Linnégata. lindarna varit den ståtliga ramen omkring Marken ingick i den medeltida byn Sand- Rostad som seminarium. Under 1800-ta- by, senare ändrat till Sandås, som då låg let växte det fram en engelsk park vars utanför det medeltida Kalmar, nuvarande slingrande gångar ormade sig fram emel- Gamla stan. På 1600-talet hette platsen lan de växande lindarna. Bersåer och grot- Kråklyckan med namn efter dåvarande tor anlades liksom lusthus. Vid mitten av ägaren borgmästare Nils ›Krååk. Man 1800-talet besöktes R vid tre tillfällen av använde dessa lyckor till trädgårdsod- nordiska ›studenttåg. När ›Kalmar Järnväg lingar och ibland fanns där även en som- byggdes skar den igenom Rostadsparken marbostad. Efter flera ägarbyten mellan och stadsgartnern August ›Eriksson fick olika Kalmarborgare kom den i slutet av i uppdrag att planera om parkområdet. 1700-talet i apotekaren Gustaf ›Korsse- En del av trädgården kom då att ligga på mans ägo. Här anlade han en härlig park, andra sidan järnvägen och den är idag en bl.a. med de stora vackra lindarna som del av den ›Atterbergska trädgården. Flera ännu finns kvar och lantstället döptes ef- tillbyggnader har gjorts på R under åren; i ter hustrun till Marielund. Denna man nordost 1938, gymnastikhuset 1949. Efter gjorde något så ovanligt som att öppna ombyggnad 2008 inrymmer byggnaderna upp sin park för allmänheten och det blev förutom en privat läkarmottagning även ett populärt för stadsborna att ta sig hit Södra skolan. Fastigheten ägs av det stat- ut på landet. Efter hans död 1839 såldes liga Akademiska Hus. BB egendomen till ett bolag med namnet Calmar Carlsbader Brunns Inrättning och Rostads seminarium grundades 1877 namnet ändrades till Rostad. Den Kors- efter det att ›Rostad donerats till staten semanska byggnaden ersattes då med den av Cecilia ›Fryxell med villkor att egen- kolonnförsedda byggnad som ännu vetter domen användes som seminarium. Hon mot parken. Parken fortsatte att vara öp- hade 1858 där inrättat Fryxellska flick- pen för allmänheten och arrenderades till pensionen. Då staten beslutade omvandla en början av källarmästare Heinrich ›Witt. skolan på Rostad till folkskollärarsemi- Rostad 1849 kom Witt att bli ägare till Rostad narium flyttades flickorna över till ›Nis- bethska skolan som bedrev motsvarande undervisning. R fick inte förrän 1950 den officiella benämningen Rostads folksko- leseminarium i Kalmar. Skolan utbildade enbart kvinnliga småskollärare och folk- skollärare fram till 1958 då samundervis- ning infördes. År 1968 omvandlades Ros- tadseminariet till Lärarhögskolan i Kalmar med uppgift att utbilda lågstadielärare och mellanstadielärare. Lärarhögskolan kompletterades med förskollärareutbild- ning 1971 och något senare också med utbildning av fritidspedagoger, se ›Linné- universitetet. IB

432 Rotary eller Rotary International grundades nattmuseet som drevs av ›Kalmar konst- 1905 i Evanstone, Chicago, av Paul Harris museum. Efter många år utan verksamhet och är en religiöst och politiskt oberoende har byggnaden renoverats och nyttjas åter världsomspännande organisation med 1,2 av Kalmar konstmuseum för miniutställ- miljoner (2014) medlemmar i över 32 000 ningar. BB rotaryklubbar i fler än 200 länder och regio- ner. Medlemmarna är organiserade i lokala von Roxendorff, Carl-Gustaf, landshöv- klubbar, kallas för rotarianer och represente- ding 1757–1774. R var bl.a. överste för rar olika yrken, där de har eller har haft en ›Kalmar regemente och överkommendant ledande befattning i ett företag, myndighet för fästningsverken i länet. Han deltog i Rotary. Organisationens interna- eller organisation. Till Sverige kom rörelsen Karl XII:s fälttåg mot Norge och beläg- tionella emblem. 1926 och till Kalmar genom att Kalmar Ro- ringen vid Fredrikshald, där kungen stu- taryklubb startades i september 1934 med pade. Harald Trolle som första president, charterpresident. Klubben har haft en medlem, Rubore, numera Trelleborg Sealing So- Ernst G ›Breitholtz, som under en period var lutions Kalmar AB, Franska vägen 18B, president för hela Rotaryvärlden. Idag (2014) startades år 1988 av Percy Josefsson. Han finns fyra klubbar i Kalmar. Klubb nr två blev hade då uppfunnit ett nytt sätt att vul- Kalmar Västra Rotaryklubb som tillkom i kanisera ihop gummi och stål till tunna november 1960 med Al Lundström som skivor, som limmas på bromsklossar i for- charterpresident. Klubben bytte 1986 namn don, dämpar vibrationer och skrikljud från till Kalmar Nyckel Rotaryklubb men den bromsar. Produkten, kallad shims, fyllde upphörde 2014. I maj 1971 bildades Kalmar ett behov när asbest i bromsbelägg för- Norra Rotaryklubb med Carl-Gustaf Sim- bjöds. Shims är ett tunt laminat, 0,6–1,2 mons som charterpresident och i maj 1992 mm och ofta inte större än en handflata. bildades Kalmar Slott Rotaryklubb med Josefsson utvecklade produkten hemma i Bengt Bengtsson som charterpresident. År sitt kök och byggde därpå upp en industri 2013 bildades Kalmar After Work Rotary- för att tillverka och utveckla sina laminat. klubb. Torsås-Bergkvara Rotaryklubb, bildad År 1992 såldes företaget till Trelleborgs- 1959, har södra Kalmar kommun inon sitt koncernen, men Josefsson var verksam i område.Medlemmarna träffas varje vecka, företaget som VD fram till 2010. År 1998 äter och lyssnar på ett föredrag. Mottot för när en ny vulkaniseringslina just provkörts, R är Service Above Self, översatt till Osjälviskt brann hela fabriken ner, men produktio- tjänande. Sedan 1988 är även kvinnor med- nen kunde återupptas redan efter 14 da- Rotundan. lemmar i R. Klubbarna i Kalmar delar årligen gar. Framgången blev stor när fler och fler Foto GM ut stora belopp till välgörenhet. BB

Rotundan kallas den åttakantiga lilla byggnaden på västra sidan av Tullbron vid Kalmar- fängelset. Den byggdes 1857 och användes som vaktstuga och övernattningsbostad för brovakten som tog upp bropenningen för att komma in på Kvarnholmen med varor från landsbygden. När avgiften avskaffades i början av 1870-talet kom huset att an- vändas till bårhus och obduktionssal. 1882 övertogs rotundan av källarmästaren Olof ›Olsson, mer känd under namnet Pin-Olle, som där drev cigarraffär. Femton år senare blev det kiosk som förutom tobak även sålde blommor, frukt och godis. Denna verksamhet upphörde runt 1960. På 1980-talet sattes alla fönster igen men försågs med mindre tittgluggar och där inne fanns det s.k.

433 biltillverkare byggde in Kalmartillverkade Rumpan, dialektalt Rompan, kallades med bromsshims i sina fordon. Företaget ut- viss ironi befolkningen i ›Bäckebo den del vecklar fortlöpande laminerade produkter av Ryssby socken som 1879 överfördes till bestående av olika material som gummi, Bäckebo socken. Byarna som överfördes var stål, rostfritt stål, glasfiber och olika lim. R Abbetorp, Geltorp, Mjösingsmåla, Näver- är världsledande och shims finns i hälften sjö, Rugstorp och Stensjöhyltan. BB av alla nytillverkade bilar. R tillverkade (2011) ca 400 miljoner shims. Omsätt- rundel var förr benämning på Kvarnhol- ningen 2011 var 800 mkr och R hade 230 mens kvarter. anställda. GM runskrifter och även runstenar finns på rudedammar för odling av rudor förekom flera ställen i kommunen. i Sverige från 1400-talets början och in på • Ryssby gamla kyrka, runsten från 1800-talet. Rudan, en karpfisk, odlades 1000-talet upptäcktes då den gamla kyr- eller fångades och hölls i dammar för att kan revs 1750. Den murades in i den nya under katolsk tid användas som föda un- kyrkans kor. Text Illuge (lät göra) bron till der fastan. Johan III:s hustru Katarina Ja- minne … sin duktige fader (eller broder). gellonica var katolik och kungen lät därför Stenen återfanns vid renoveringen 2007 slottsarkitekten anlägga fyra ruddammar och är nu placerad i hörnet på södra väg- i Hästhagen mot Stensö söder om slottet gen inne i kyrkan. och beställa levande karpar och rudor från • Kalmar slott, runristad häll, från 1000-ta- Tyskland. Karpar och rudor dog troligen let, funnen i fängelsegolvet i östra tornet på grund av det salthaltiga vattnet. Under som uppfördes på 1300-talet och bygg- 1500-talets slut grävdes ständigt nya dam- des om på 1500-talet till fängelse. Den mar intill slottet och vid Skälby. Det finns förvaras nu i det kungliga köket. Inskrif- fortfarande spår av dessa ruddammar både ten består av runor och majuskler och är vid Skälby, vid Stensviksvägen och Lång- delvis utplånad. En del av inskriften består viksvägen. Rudedammsgatan har fått sitt av gyllentalsraden i runkalendariet. Mitt namn efter dessa. R för att hålla färsk fisk på stenen syns ett ringkors med ett pos- förekom också vid herrgårdar, prästgårdar tament i två avsatser. I ringen är en tång och andra större gårdar. BMH inristad. • Kalmar slott, fragment av kalksten, på- Rugstorparn, egentligen Helge Carlsson, träffat i Rökullatornet, som byggdes på senare Rugland, 1897–1971, född i Rugs- 1500-talet. Det förvaras nu i slottet västra torp, Bäckebo socken. R ville bli agronom bottenvåning. Text: … reste stenen ... men intresset för snideriet, såväl trägubbar • Kalmar slott, vid slottet har påträffats som nyttoföremål, tog överhand. Skulptö- ett knivskaft av ben med runskrift. ren Carl Milles uppmuntrade i brev R att • Arby kyrkogård, runsten från 1000-ta- ägna sig åt snideriet. R skar en mängd figu- let med texten … resa vården efter Bove ... rer av mer eller mindre kända Kalmarbor. Stenen återfunnen 1973. År 1927 ställdes alstren ut i ett skyltfönster • ›Hossmo kyrka, medeltida dopfunt med i Dillbergs Bokhandel. Efter sin genom- runskrift, år 1877 överlämnad till Sta- brottsutställning 1929 på Kulturen i Lund tens Historiska Museum och från 1997 började han kallas Rugstorparn. Hans ut- deponerad i kyrkan. Text: Jag beder dig trycksfulla figurer kom ofta att jämföras b(roder), att du, nämnande hans namn, Rugstorparn En typisk Rugstorpare, här med Döderhultarns. En samling verk done- beder för den man, som gjorde mig. Jacob Magnus Gudmundsson rades till Kalmar läns museum. IB hette han. Inskriften är från 1200-talets Fröberg förra hälft. rullstensåsar, ofta ryggformade, är bil- • Hossmo kyrka, ristning från 1000-talet dade i smältvattentunnlar under inlands- i en ekstock som ligger som avtäckning i isen, oftast i nordvästlig-sydostlig riktning. en ljusglugg i kyrkans västgavel. Text: run- Vissa sträcker sig genom flera socknar och tecken ej tydda. beskrivs då i respektive sockenord. Se • Hossmo kyrka, stenkista från 1000-talet ›Kalmar kommun, sid 17. som haft sin ursprungliga plats på kyrko-

434 en kopparoxidblandning. Mäster Domini- cus ›Pahr stod för kompositionen medan snickarlaget leddes av svensken Olof An- dersson. Arbetena påbörjades år 1582 och var färdiga 1585. Att antiken varit inspi- rationskälla syns tydligt i halvkolonnerna längs väggarna. Intarsiafälten är utförda i fem huvudformer: kvadratiska, rektangu- lära, rundbågiga, åttasidiga och vinkelfor- made. De kvadratiska fälten är kopierade runsten inmurad i Ljungby kyrka efter en mönsterbok av Peter Flötner från 1549. Fönstrens sidofält har kubkors och gården men som vid kyrkorestaureringen abstrakta figurer. Liknande mönster före- påträffats under kyrkans mittgång. En av kommer i Sydtyskland och i alpländerna. kistans hällar har runskrifter. Stenen är Väggpartierna under fönstren är täckta uppställd i vapenhuset. Text …(lades) med en rektangulär pannå med moresk- denna (sten) över …själ. ornamentik. Detta var en nymodighet på • Hossmo kyrka, fragment av gravkisthäl- 1500-talet och mycket populärt under re- lar funna under golvet i kyrkan. Fragmen- nässansen. LWA ten förvaras nu på vapenhusvinden. Text inskrift är sannolikt slutet på ett person- bildades 1869 namn i nominativ. Ryssby Arbetareförening på initiativ av Hjalmar ›Kylberg på ›Ryss- • Hossmo kyrka, runstensfragment av bylund. Han blev också dess första ordfö- kalksten funna i stigluckans golv. Frag- rande. Föreningens ändamål var att dess menten förvaras på vapenhusvinden. Tex- medlemmar genom förenade rådslag och ten är otydbar. sammanskott, handel och annan lovlig verk- • ›Ljungby kyrka, runsten som suttit in- samhet skola i enig samverkan förvärva eko- murad i den medeltida kyrkan. Nu sitter nomiska fördelar och befrämja allt, som kan stenen i tornets västra vägg. Text fistz och bidra att höja välståndet och stärka inbör- Ragna (?) de läto rista (?) stenarna efter des aktning och förtroende. R upprättade en nitlba. Slingan har huvud med utsträckt handelsbod invid ›Ryssby skans och den tunga. Den övre delen av inskriftsytan ut- kallades Föreningsboden. R verkade till fylles av ett kors. 1915 då en brand i affären satte stopp för fortsatt verksamhet. BB Rutsalen i ›Kalmar slott byggdes på 1550-talet och fick sin nuvarande inredning 1585. även kallad Rock- Salen har fått sitt namn av inredningens Ryssby gästgivargård, neby krog, omnämns första gången 1663 i mönster och användes som drottningens samband med att ting hölls i R. Byn var representationsrum. Träpanelen med in- då ännu inte fast tingsställe utan växlade tarsiadekor utformades efter kontinentala med Gösbäck i Förlösa. Kombinationen av förebilder men tillverkades huvudsakligen tingsplats och gästgiveri var mycket van- av svenska snickare. Salen fick redan 1581 lig. Ting hölls i R under flera år innan eget ett kassettak med liknande mönster som Rutsalen tingshus för ›Norra Möre häradsrätt bygg- golvets men detta togs ner på 1700-talet. des 1753 i Rockneby. Den tvåvånings- Golvet lades om 1873. Rutorna fick då byggnad för gästgiveriet som stod klar samma form som originalet, men var ur- 1672, var flyttad från Nävra och kallades sprungligen avsevärt större. Från R ledde för Nävrastugan. R var belägen vid Söre- en lönndörr i panelen ut till drottningens gärdevägen, förr landsvägen, där gamla hemlighus samt via en stenbro vidare ut Revsuddevägen anslöt. Gästgiveriet var till den norra vallen. skjutshåll till 1930 och gästgiveristadgan Rutsalens intarsia liksom den övriga fas- med ursprung från medeltiden upphörde ta inredningen kom till under Johan III:s tre år senare. Vid en brand 1953 totalför- inredningsarbeten. Till panelen, ett s.k. in- stördes R och en ny modern byggnad upp- tarsiaarbete, har 11 träslag i 17 färger an- fördes. År 1992 upphörde verksamheten vänts. De gröna nyanserna åstadkoms med 435 termurarna kvar och en arkitekttävling utlystes för en återuppbyggnad. Tävlingen vanns av Jerk Alton som specialiserat sig på renoveringar och rekonstruktioner av kyrkor. Återuppbyggnaden påbörjades 2003 och på påskdagen 2005 invigdes den återuppbyggda kyrkan av biskop Anders Wejrud. Utvändigt är inte mycket föränd- rat men invändigt har kyrkan anpassats till nutidens behov. Kyrkorummet har för- minskats genom att orgelläktaren utvid- gats och nya lokaler tillskapats i underlig- gande utrymmen. Den tidigare sakristian är numera sidokapell. En ny altartavla har målats av Monica ›Strandberg och ett kyrkskepp i glas har gjorts av Bertil Val- lien, sommarboende på Skäggenäs. BB

Ryssby skans anlades 1611 under ›Kal- Ryssby kyrka. efter mer än 300 år och huset byggdes se- markriget som en militär befästning. Den Foto GM nare om till flerbostadshus. BB danske kungen Kristian IV hade med sin armé intagit Kalmar stad och belägrade Ryssby hembygdsförening bildades 1959. slottet. För att hindra danskarnas vidare År 1964 inköptes, med stöd av dåvarande framfart norrut lät den svenske kungen Ryssby kommun, fastigheten Skansen med Karl IX anlägga en sexuddig skans på namn efter den skans, ›Ryssby Skans, som höjden ett par hundra meter söder om uppfördes på platsen under ›Kalmarkri- Ryssby kyrka. Rester av en sådan udd går get år 1611. Hembygdsgården Skansen är fortfarande att se. En skiss över skansen, belägen ca 200 m söder om Ryssby kyrka ritad 1634 av Rhezelius, visar att på det och dess mest iögonfallande byggnad är område som nu kallas Skansen låg en be- en stor väderkvarn. Vindflöjeln på dess tak fästning med sex uddar. Omedelbart öster bär årtalet 1738, men det är känt att plat- därom låg ytterligare en och något större sen hade en väderkvarn långt tidigare. Av skansanläggning. Danskarna gjorde med övriga byggnader kan nämnas en mjölnar- sitt artilleri flera försök att storma Ryssby bostad med miljö från förra sekelskiftet, skans eller skansar. Striderna skall ha varit en länga med brygghus, loge, stall, ett me- mycket blodiga, och stupade krigare i full todistkapell uppfört 1874, en gammal dit- mundering har påträffats i ett närliggan- flyttad loftbod samt ett f.d. bageri. IA de kärr. Under striderna brändes kyrkan och sannolikt även all annan bebyggelse Ryssby kyrka byggdes i sten 1749–1750 i området. Den svenska armén kunde till och ersatte då en medeltida försvarskyrka en början hålla stånd, men då danskarna i i tre våningar från 1100-talet. Tornet till- april 1612 förde fram förstärkningar gick kom 1837. Kyrkan hade flera äldre inventa- det inte längre. I maj månad 1612 över- rier, bl.a. en tavla från 1400-talet, altarupp- gav svenskarna R och retirerade norrut. sats och begravningsvapen från 1600-talet Först vid freden i Knäred 1613 återgick samt en Mariaskulptur från 1700-talet. den ockuperade skansen eller skansarna i Takmålningarna från 1928 var gjorda av Ei- svensk ägo. Fastigheten med adress Ryss- nar Forseth och altartavlan från 1962 var byvägen 1 ägs numera av ›Ryssby Hem- målad av Ivar ›Morsing. En minnestavla bygdsförening, som där inrättat sin hem- som ännu finns kvar på kyrktornets söder- bygdsgård. IA vägg erinrar om Johan Helmich ›Roman som bodde på Haraldsmåla gård i socknen Ryssby socken ligger 15 km norr om och ligger begravd på kyrkogården. Efter Kalmar. Socknen har en yta av 165 km². en förödande brand 2001 stod endast yt- I sockennamnet som 1336 skrivs Ryzby in

436 dade med lövskog på bättre mar- Ryssby socken. ker. Längst österut finns strand- Kartor ur Det medeltida Småland ängar vid kusten. Nordvästra T v den nordvästra delen delen av socknen var länge en Nedan den sydöstra delen stor kronopark med en karaktä- ristisk rutindelning av raka vägar. Före 1880 ägdes den av släkten Posse, blev sedan åter kronopark och övertogs senare av Sveaskog. Genom socknen rinner ›Snärje- bäcken som i sin östra del byter

Møre, ingår genitiv av fornsvenskans rydh ’röjning’, ’öppen plats’ och by ’gård’. Socknens flesta fornlämningar ligger i och runt tätorten ›Rockneby och består av stenåldersboplatser samt gravar från bronsåldern och yngre järnåldern. När havet stod 10 m högre än idag gick det in till Rockneby och stränderna blev ofta boplatser. Stenåldersboplatser har även upptäckts i det inre av socknen. En do- marring har påträffats vid Stensholms gård i norra Rockneby. Bronsåldersrösena och gravfälten från yngre järnåldern i kustom- rådet pekar på den flikiga kustens betydelse. Kusten och området öster om väg E22 samt Skäggenäshalvön är av riksintresse för kulturmiljövården liksom skär- gården norr därom. Kulturlandskapet här har talrika spår av bosättningar ända sedan stenåldern med en av landets största koncentrationer av trindyxor. Bebyggelse har funnits under lång tid, vilket påvisas av de fasta fornlämningarna. ›Skäggenäs med ›Dragkanalen har även i sen tid haft strategisk betydelse för sjöfart och försvar. Byarna Rockneby, Ryssby, Hultsby, Ljung- näs, ›Danerum, Nyttorp, Söregärde, ›Skäg- genäs, Stojby och Mossberga har medeltida ursprung. Socknens kyrka är ›Ryssby kyrka i Rock- neby. I socknen finns fyra herrgårdslik- nande manbyggnader. De är ›Ryssbylund, ›Nöbble, ›Knapegården och Stensholm vid namn till Ryssbyån. Här finns en reprodu- Rockneby. Större byar är idag Böle, Kå- cerande havsöringspopulation. remo, Nyttorp och Slakmöre. Tätorter är En del av själva Bäckeboåsen, en av de Rockneby, Drag och Revsudden. större i södra Sverige, skär genom sock- Socknens sydöstra del upptas av ett jord- nens södra del ut mot Skäggenäs där den brukslandskap. Större delen av socknen i slutar i ett långsträckt rev i Kalmarsund. övrigt utgörs av barrblandskogar uppblan- 437 Åsen är här kraftigt svallad och På Skäggenäs finns några av landets längst västerut tämli- nordligaste lokaler för långbensgroda gen låg. Sydost om och udden är en av Nordeuropas främsta Ryssby är den väl- sträcklokaler för fågel, framför allt vårtid utbildad och är här då ejdersträcket kan vara stort. Skärgården av pedagogiskt värde norr om Skäggenäs upptill Slakmöre inne- och värdefull för na- håller en mängd öar, holmar och skär som turvården. Persmålaå- är uppbyggda av morän. De större öarna är sen, en biås till Bäcke- bevuxna med skog, de mindre oftast med boåsen, löper nordväst om låga buskar, gräs och örter. Öarna har till Rockneby. Mellan Bölebro stor del varit betade, vilket hindrat igen- och Rockneby är den väl växning. Ryssby Eneskär, Bockskär och utbildad och 200–500 m Stora Rocknekalven är av riksintresse för bred med en höjd av 10–15 m. naturvården. Även kustområdet är omväx- Kåremoåsen, även den en biås lande med såväl öppna marker, granskogs- till Bäckeboåsen går från Skägge- klädda delar blandat med lövskogar, vilket näs västligaste del och norrut. Vid ger en tilltalande landskapsbild. Detta gäl- Ljungnäs är den väl utbildad och ler även betes- och skogsmarkerna i anslut- Ryssby socken intressant genom den pågående ning till Ryssbyån. Flera vackra, hävdade landhöjningen. och intressanta hagmarker och byar finns Hela Skäggenäshalvön samt en del av inom socknen. Särskilt kan nämnas ›Fan- fastlandet väster där om har mycket höga ketorps hagmark och ›Saveryds by med en naturvärden. Området är till större delen ålderdomlig prägel i en mosaik av små åk- skogbeklätt med barrblandskogar och löv- rar, betesmarker och många småbiotoper. blandskogar. Kusten omgärdas på många Dessa två är av riksintresse för naturvår- ställen av strandängar. Landskapet präg- den. Vackra hagmarker med ek och andra las vidare av öppna odlingsmarker med lövträdsarter finns vid Askaremåla, Ha- åkerlyckor och hagmarker. Hela halvön raldsmåla, Kannemåla-Pikedala, Slakmöre hyser en mosaik av olika naturtyper. Det och Stojby. Nämnas bör även moränkul- största vetenskapliga intresset hänför sig larna vid Posttorpet öster om Kåremo, till de mycket välutbildade klapperstens- bevuxna med ek med förekomst även av strandvallarna. Dessa omger i stort sett lind, lönn och hassel och en rik lundflora. hela halvön och ligger på olika höjd över Genom socknen löper väg E22 i nord- havet De visar på ett pedagogiskt sätt sydlig riktning liksom den breddade järn- Östersjöns olika utvecklingsstadier. Den vägen Kalmar–Linköping, ursprungligen högst belägna vallen är från Ancylussjön ›Kalmar–Berga järnväg byggd 1897. Den och den lägre från Litorinahavet. Vid Al- gamla ›Kunsvägen mot Linköping gick ge- kullaberget och på några andra ställen går nom socknen. Från Rockneby går väg H berggrunden, kvartsit, i dagen. Se även 596 i nordvästlig riktning mot Älghult. ›Skallöarna. Bergarten är ovanlig i regio- Skanska utnyttjar Persmålaåsens grus- nen. På halvöns västra del ligger ›Lindö tillgångar i asfaltverk, betongstation och naturreservat som även är utpekat som ett krossverk nordväst om Rockneby. På det ›Natura 2000-område liksom ett mindre område där Brogårds Trä till in på 1980-ta- biotopskyddsområde med barrblandskog let hade sitt sågverk verkar nu andra före- vid Korsgården på södra sidan av ›Skäg- tag. genäs. Hela Skäggenäshalvön är av riksin- Betydande arbetsplatser var tidigare även tresse för naturvården. ›Kalmar Marsipanfabrik i f.d. mejeriet. I Kåremo hade ›Kalmar Lådfabrik ett hyvle- ri och där fanns även dotterföretaget ›Kal- marlist. På samma plats startades senare ›Kåremo Flygmuseum. Omfattande ekskogar gav förr virke till Ryssby socken. sju skeppsvarv: Fågelsudd på Stubbhol- Fornfynd men, Hästenäs på Horsö vid Slakmöre,

438 Snäckö, Ljungnäs, Korsudden, Fulviken på Revsudden och ›Skäggenäs varv, se ›skeppsbyggeri. Lastageplatser för ut- skeppning av framförallt skogsprodukter har funnits vid bl.a. Hästenäs, Snäckö- hamn och Drag. Gästgivaregård i kom- bination med skjutsstation har funnits i Rockneby och på Revsudden. Skolor är Nya Kyrkskolan, byggd 1951 och ›Helgesbo naturbruksgymnasium. Tidigare har funnits: Gamla skolan, Kyrk- skolan, som var i bruk 1850–1905 och ersattes av Röda skolan på granntomten tills Nya Kyrkskolan byggdes. Byn Fagerhult hade åren 1860–1940 en skola. Huset an- vänds numera som samlingslokal och byg- degård. I Näversjö fanns skola 1873 och i Ljungnäs fanns skola åren 1855–1964. ägo fram till 1769. År 1803 inleddes en Ryssbylund. Slakmöre hade skola från 1860-talet och ny era då förre landshövdingen i Blekinge Foto GM fram till 1965. Skolhuset är nu bygdegård Claes Jacob Raab förvärvade R. Under och samlingslokal. I Fanketorp fanns åren släkten Raabs ägarskap, som slutade 1856, 1885–1934 en skola. I Böle fanns åren inleddes en expansionsperiod då R ut- 1855–1954 också skola. Det nuvarande vidgades genom förvärv av Mossberga, skolhuset uppfördes 1917 och används nu merparten av gårdarna i byn Ryssby, del som samlingslokal och privatbostad. Boda av Hultsby, Sjöhult och andra gårdar. År på Skäggenäs hade från 1850-talet och 1856 övertogs R av den siste Raabs svärson fram till 1957 skolverksamhet i två sepa- agronom Hjalmar ›Kylberg. Denne inrät- rata byggnader. På ›Ryssbylund fanns en tade en privat jordbruksskola på R. Skolan tid en lantbruksskola i mitten på 1800-ta- upphörde i och med att R 1871 såldes till let. baron Adolf Fredrik Rappe på Strömsrum Ålderdomshem fanns vid Persmåla gård i Ålems socken. Under släkten Rappes tid från 1888 och ersattes 1951 av Enliden utvidgades R ytterligare genom förvärv av i Rockneby. Mer att läsa: Ryssby socken, bl.a. gården Mossen i Åby socken. Släkten 1971. Rappe innehade R fram till 1986. Mer att läsa: Per Anderö, Herrgårdar runt Kalmar, anlades 1872 Ryssby Tändsticksfabrik 2012 IA av Reinhold Emanuel Öberg invid ›Kna- pegården, Ryssby socken. Ett försök att se ›Snärjebäcken. bilda ett bolag misslyckades men tillverk- Ryssbyån, ning kom trots detta igång. Redan året 1849–1927, bildkonst- därpå brann fabriken ner och därmed Råberg, Johan, när och fotograf, född i Kalmar. R var auto- upphörde tillverkningen. BB didakt och huvudparten av hans produk- tion skedde på 1870- och1880-talen. Han är Ryssby sockens största Ryssbylund målade då en rad utsikter från kalmartrak- jordegendom och den uppstod när kronan ten. Efter anställning på en bank i hem- i mitten av 1600-talet som säteri gav två staden begav han sig 1888 utomlands för gårdar i byn Ryssby till överstelöjtnanten att studera fotografikonst. En tid var han Abraham Cronhjort. Denne var en även- verksam som fotograf i Chile innan han tyrare, som under kriget i Polen försking- flyttade tillbaka till Kalmar och sedan till rat medel från den svenska armén och Oskarshamn. R är representerad i Kalmar därför riskerade dödsstraff. Som uppskat- konstmuseum samt med två teckningar i tad militär undgick han att bli avrättad Uppsala universitetsbibliotek. och klarade sig undan med 1 000 daler i böter. R var sedan i släkten Cronhjorts Råby gårdsmejeri, Ljungby socken, är 439 beläget mellan Ljungbyholm och Smed- stadsrätt av kungamakten. Invånarna kun- by. Mejeriet uppfördes kring 1800-talets de från 1260 kalla sig civis Kalmarnie, Kal- mitt och verksamheten upphörde 1899 mars borgare. Rådmän, consules, finns om- då Ljungbyholms mejeri öppnade. R anses talade först 1312 och därmed hade staden unikt i sitt slag då det fick stå kvar orört fått en verklig stadsstyrelse. Författningen, när andra mejerier upphörde. En omfat- liksom hela stadsväsendet, var uteslutan- tande renovering genomfördes av nuva- de tysk till anda och skick vilket framgår rande ägaren Ann-Marie Petersson i sam- bl.a. av att ›Kalmar stads tänkebok 1381 arbete med Kalmar läns museum och R skrevs på plattyska. Till en början bestod invigdes 2006. Byggnaden är förmodligen rådet av många tyska handelsmän. En tid den enda i sitt slag som bevarats med ur- föreskrevs att inte mer än hälften av dess- sprungliga funktioner och är numera klas- medlemmar fick vara tyskar. Rådet var det sad som industriminne. högsta styrande organet och var dessutom rådstuvurätt. Ordförande i rådet var sta- Rådde, Johan, ibland Rodde, ?–1679, dens borgmästare och övriga medlemmar handelsman och politieborgmästare. Han var rådsmännen som valdes av stadens avlade borgared i Kalmar 1630, blev råd- borgare. Den förste till namnet kände man 1638 och var borgmästare 1642– borgmästaren är Karl Langa 1353. Under 1650. Han var drivande inom skråväsendet, rådet lydde bl.a. stadens juridik, ekonomi, direktör för ett 1654 nystartat skeppskom- skjuts- och gästgiveriväsen, båtmanshåll, pani och ålderman i handelsgillet 1662. inkvartering, kronouppbörd, näringspoli- Råddegatan är uppkallad efter honom. tik, byggnads- och brandväsen samt ord- R påminde 1653 rätten om att han vid ningsväsende. Ståthållaren på slottet satt branden 1647 försträckte staden med 200 ibland som den högste i domstolen i egen- riksdaler specie för att användas till gjut- skap av kunglig fogde och kungens ställ- ningen av kyrkklockor till ›Bykyrkan. Han företrädare. Det förekom även att stadens ville ha tillbaka sina pengar med 8 % ränta. präst satt i rådstuvurätten tillsammans Stadskassan var tom och han fick göra flera med borgmästare och rådmän och då som påminnelser innan pengarna betalades till- ledare. baka. SHm Stadslagen från 1619 innebar att rådet formellt lydde under kungen efter att tidi- rådet var den medeltida stadens styrelse gare ha representerat borgerskapet. Borg- och bestod av stadens borgerskap, dvs. köp- mästaren och rådsmännen blev därmed männen och de egendomsägande hantver- statliga tjänstemän och detta innebar att karna. Det infördes i Kalmar någon gång Rådhusannexet. borgmästaren skulle ha juridisk utbildning. Korsningen Östra Sjöga- mellan 1250 och 1260. Kalmar torde vara Fram till 1636 var rådet stadens styrelse och tan-Södra Långgatan den första svenska stad som förlänades Kungl. Maj:t tillsatte en stadspresident, den främste i rådet. Som administrativ myndighet började rådet benämnas ›magistrat för- sta gången 1637. Stadspresidenten var ofta närvarande i rådstuvurätten, där han hade en övervakande funktion. Se även ›stadens styre. RS

Rådhusannexet, Södra Långgatan 43, uppfördes 1758–1760 och var tullpack- hus och järnvåg till 1886, då ›Tullhuset byggdes. Då ändrades huset till brandstation med slangtorn inne på gården och ersatte spruthuset mot Stortorget, se ›Gamla brandstationen. Här spelades också teater ca 1810–1862. Stadsfullmäktige tog 1888 sin nya sessionssal i bruk en trappa upp och använde den till 1937. År 1906 följde 440 en om- och tillbyggnad till kommunal po- lisstation med häkte. Polisen flyttade ut 1974. Nu rymmer byggnaden kontor. På platsen låg långt tidigare det timrade råd- huset från Gamla stan. GM

Rådhuset i det medeltida Kalmar upp- fördes omkring år 1300 vid torget invid ›Bykyrkan. Förebild var troligen rådhusen i de tyska städerna. Enligt Gustaf Volmar Sylvander var det 29 m långt och försett med två flyglar. Fasaden mot torget hade ett burspråk i form av en rund överbyggd altan, från vilken ›Erik av Pommern talade vid 1436 års unionsmöte. Taket hade ett torn med tornur och en hög tornspira i form av fyra sammanslingrade delfiner. Det sägs att Kristian IV under ›Kalmarkriget 1611 bl.a. bortförde tornspiran, som skulle litet torn, och en balkong eller ett burspråk ha använts när Börsen i Köpenhamn bygg- Rådhuset, Kvarnholmen på fasadens mitt. Dessa intressanta byggdes. R var uppfört i sten med utsirningar av nadsdelar försvann dock i samband med en huggen sandsten. I bottenvåningen fanns brand 1731 eller snart därefter. Byggnaden rådhuskällaren med utskänkning. Rådhus- inrymde från början såväl stadens förvalt- salen var inte stor nog för större samman- ning som rådhusrätten. I bottenvåningen komster, vilka i stället fick äga rum i Kristof- med vackra valvbågar fanns rådhuskällaren, fergillets stora sal ›Pannerynge. Byggnaden en av stadens krogar, fram till 1800-talets se- brann 1647 och ersattes av en rådstuga, som nare del. I källaren fanns arrestlokaler. Efter senare flyttades till Kvarnholmen. SHm att stadens förvaltning 1937 flyttat in i nytt stadshus, gamla läroverket vid Stortorget, Rådhuset, Kvarnholmen, vid Stortor- get tillkom 1684–1690 och är ett unikum övertogs R helt av rådhusrätten. Vid tings- bland svenska rådhus både beroende på sin rättsreformen 1971 ersattes de svenska råd- rika, ovanliga arkitektur och för att det i allt husrätterna med tingsrätter och verksam- väsentligt är bevarat i ursprungligt skick. heten slogs då ihop med Möre och Ölands Manne Hofrén anser att byggnaden ritats domsaga och bildade ›Kalmar tingsrätt. av Magnus Gabriel ›Crælius, som vid tiden Tingsrätten hade då lokaler dels i Rådhu- för R:s uppförande ledde befästningsarbe- set och dels i tingshuset på Smålandsgatan. tena i staden. Huvudfasaden mot torget Tingsrätten lämnade Rådhuset den 1 janu- är holländskt präglad. Den pryds av kung ari 1987 och lokalerna togs över av Kalmar Karl XI:s krönta monogram och två kartu- kommun. Mer att läsa Manne Hofrén: Kal- scher med symboliska bilder och latinska mar, karolinska borgarhus i sten, 1970. GM sentenser, Obseqvium iuvat, på svenska var en krog inrymd i ga- ’lydnad är gagnelig’, samt Discernendo cor- Rådhuskällaren tuplanet på ›Rådhuset på Kvarnholmen en- rigit, på svenska ’rättar genom att urskilja’. Ovanpå den enkla bottenvåningen följer en ligt tyskt mönster. En rådhuskällare fanns mäktig huvudvåning med höga fönster och tidigare i ›Rådhuset i ›Gamla staden. R var därpå en mezzaninvåning med halvfönster. stadens finare utskänkningslokal och tjä- En låg gavelfronton kröner det svagt mar- nade borgerskapet som näringsställe och kerade mittpartiet. Den enkla portalen har solennitetslokal för baler och andra hög- tidliga evenemang. R upphörde 1862 och inskriften Pietate sublata, iustitia tollitur, på svenska ’försvinner vördnaden för det rätta, verksamheten flyttades året därpå till ›Kal- då är rättvisan borta’. En rikt snidad port i mar Teater och ›Teaterkällaren. Rummen holländsk barockstil leder in i byggnaden. användes sedan av stadsfogden, stadsfiska- Tidigare har det funnits en takryttare, ett len och polisen. I R fanns en rikt skulptu- rerad krogskänk från karolinsk tid. Skänken 441 tillverkades då Rådhuset uppfördes och Kalmar stad den räddades vid rådhusbranden 1731. I slutet av 1200-talet infördes rådsinstitu- Möbeln försåldes 1881 till Nordiska mu- tionen för städerna. Rådet bestod av ›borg- seet och finns bevarad där. IB mästare och rådmän. Borgmästarämbetet infördes till Sverige från Tyskland. Första Rädda Barnen Kalmar är en lokalavdel- gången rådet i Kalmar nämns är år 1312, ning av den nationella föreningen Rädda men borgmästare först år 1350. Tillsam- Barnen som i sin tur är knuten till Save mans med fogden på ›Kalmar slott hade the Children International. Föreningen ar- rådet domsrätt samt i uppgift att sköta sta- betar för barn i utsatta situationer, både dens förvaltning. I Kalmar fanns fyra borg- lokalt och globalt. I Kalmar arbetar man mästare 1389 och tolv rådmän. Rådmän bl.a. i olika skolprojekt. BB och borgmästare, på den tiden utan juridisk utbildning, var valda av stadens invånare. rättsväsendet var förr olika på landsbyg- De flesta i rådet var av tysk härkomst. År den och i staden. 1636 fick Kalmar sin första juridiskt utbil- Landsbygden dade borgmästare, kallad stadspresident, Redan på 1300-talet var Möre indelat i utsedd av kungen. Det var Johan Eriksson ›Södra Möre härad och ›Norra Möre hä- ›Rosenlund. På 1600-talet infördes käm- rad. Vid slutet av 1300-talet ersattes land- närsrätten som hade till uppgift att sköta skapslagen av Magnus Erikssons landslag stadens drätsel och förvaltning, inkassera som bestämde att varje härad skulle ha sin böter och som senare erhöll domsrätt. tingsplats. Det dröjde till 1600-talet innan Kalmar hade rådhusrätt och förhandling- Södra resp. Norra Möre fick fasta ›tingsplat- arna genomfördes i rådhuset. ›Rådhuset, ser. Tidigare ägde tinget ofta rum på kyr- gamla staden, förstördes i en brand 1647. kovallen eller på kyrkogården. Stadgan om På grund av flyttningen av staden till Kvarn- kyrkofred 1554 förbjöd ting på kyrkogår- holmen dröjde det flera år innan ett nytt den och tingsstugor började byggas i början rådhus kunde uppföras. Till en början höll av 1600-talet vilket framgår av en skrivelse man förhandlingarna i ett trähus, sannolikt från Göta hovrätt till de småländska lands- på platsen för det nuvarande ›Bruunska hövdingarna 1638. Vid slutet av 1600-talet huset vid korsningen Kaggensgatan–Södra kom tingen att fungera även som registre- Långgatan. På grund av ›skånska kriget på ringsmyndighet för bl.a. lagfarter och bo- 1670-talet och en ny stadsbrand 1679 för- uppteckningar. I 1734 års lag föreskrevs senades bygget. Först 1691 invigdes ›råd- hur tinget skulle organiseras och hur tingshuset vid Stortorget. stugorna borde se ut: Tingsbygning skal i Under åren 1930–1970 genomfördes ett hwart härad byggas, efter gårdtalet, å wanlig flertal kommunreformer som även medför- tingsstad. Byggnaden skulle uppföras som de att domsagoindelningen påverkades, och en stuga så stor som tarwas och twå kamrar. 1965 förstatligades verksamheten. År 1971 Vid varje tingsställe skulle dessutom finnas trädde reformen i kraft och härads- och råd- ett häkte där missgärningsmän måge i förvar husrätterna ersattes av tingsrätter. År 1971 hållas. Vid tinget där mycket folk samlades bildades Kalmar tingsrätt som sammanträd- ett par gånger om året fanns även gästgiveri de i rådhuset och Möre och Ölands tingsrätt med stall och ekonomibyggnader. År 1680 med tingsplatser i Kalmar och i Borgholm. bildade Södra Möre, Norra Möre, Stranda Se även ›Kalmar tingsrätt. SHm och Handbörds härader en domsaga. Den- na bestod fram till 1772 då Södra Möre Rävspelet kallas det grönområde söder bröts ut och bildade en egen jurisdiktion. om Fredriksskans idrottsplats och norr om De tre andra häradena var kvar i en gemen- Fredriksskanskanalen. Enligt traditionen sam domsaga. Nästa förändring skedde har platsen fått sitt namn när träden var ny- 1858 då Norra Möre och Stranda bildade planterade och såg ut som pinnar, närmast en ny gemensam domsaga, Norra Möre att jämföra med sällskapsspelet rävspel. och Stranda härads domsaga, som bestod Under Hantverksmässan 1947 fanns här en av två tingslag, Stranda härads tingslag och servering som via en gångbro var förbun- Norra Möre härads tingslag. den med Kanalgatan. BB

442 Röda grind, med läge som i dag motsva- rar ungefär Norra vägen 84, var ett namn på den grind som en gång fanns på Norra landsvägen och skilde Kalmar stad från Skälby och landsbygden. R kallades i äldre tider även Norra marksgrinden eller Norra grind. År 1954 etablerades här ett kondi- tori med namnet Röda grind på Kaptens- gatan 3. Här låg också Oxhagstorpet, ett torp under Skälby, strax öster om Norra vägen mellan Kaptensgatan 3 och 5A. BB

Röda Korset i Kalmar har sitt ursprung i den förening som bildades 1917 i Kalmar, Kalmar stads yrkesskola utbildade kockar Rävspelet Röda Korsets Kalmarkrets. I Kalmar finns i R. Efter det att R rivits uppfördes där sex lokala föreningar; Arby Hagby, Dörby ett Barracudatält som tjänstgjorde som Hossmo Kläckeberga Förlösa, Halltorp idrottshall åt ›Vasaskolan. År 1979 köptes Voxtorp, Kalmar, Ljungby Mortorp Karl- tomten av ›Evangeliska Fosterlandsstiftel- slunda samt Ryssby Åby. Dessutom finns sen som där uppförde Vasakyrkan. BB en ungdomsförening. De lokala förening- arna samarbetar kring Mötesplats Kupan Röda stugan, Kvarnholmen, kallades den på Perstorpsvägen 2. Där finns en second- byggnad som låg på ›Jordbroplan alldeles handaffär och kafé. Kalmarkretsen arbetar öster om ›Jordbroporten. Ett annat namn bl.a. med besök på äldreboenden och i var Jordbrokrogen. Det var en krog indelad hemmen, som sjukhusvärdar på Länssjuk- i två avdelningar, den vänstra delen var av huset i Kalmar, ordnar handarbetslotterier enkelt slag medan den högra delen var av samt hjälper till med asyl- och efterforsk- bättre slag och den besöktes framförallt av ningsärenden. Insamlade medel används sjökaptener, styrmän och handlare. Senare till att förbättra utsatta människors situa- kom nykterhetsvännerna att överta R och tion såväl lokalt som internationellt. BB gick då under namnet Nykterhetsvänner- nas läse- och värmestuga. Även ›Kalmar Röda Kvarn hette från början Kalmarbio- Sjömanshus var en tid inrymt där. Jämför grafen och drevs från 1907 av källarmästare ›Gröna stugan. BB Thomas Hansen i Godtemplarlokalen på Strömgatan. Lokalen hade tidigare varit Röda Ugglan, byggnad, heter den stora samlingsplats för ambulerande filmvisare byggnad mellan Norra vägen och Borgmäs- som kom till staden. Redan 1905, hade taregatan som tidigare hyste ›Kalmar Chok- Röda stugan låg intill Jord- Hansen visat film på Kalmar Teater, då ladfabrik. Namnet efter Kalmar Chokladfa- broporten under namnet ›Teaterbiografen. Namnet Kalmarbiografen ändrades senare till Rex och slutligen till Röda Kvarn, ett populärt namn på biografer i Sverige och en direkt översättning av det franska Moulin Rouge, än idag en välkänd nattklubb i Paris. R upp- hörde någon gång på 1940-talet. Stolarna från R såldes till Abbetorps Bio i Bäckebo socken och finns kvar där än idag. BB

Röda längan, namn i folkmun på den långa röda enplansbyggnaden vid Kungs- gatan 23 som användes vid skolköksutbild- ning av elever vid ›Flickskolan och ›Prak- tiska realskolan fram till 1964, då den nya grundskolereformen genomfördes. Även

443 Röda Ugglan. F.d. Kalmar Chokladfabrik efter ombyggnad. Foto GM

briks välkända varunamn Röda Ugglan och Rödfyren, Hagby socken, kallas den av- vars symbol, den röda ugglan, fram till 1948 fallshög vid vägen ner till ›Kolboda. Det fanns på fabriksfasaden. Efter att choklad- är lämningar efter ›Lovers alunbruk, som tillverkningen upphört 1999 köpte Kalmar var i drift åren 1724–1841. Här framställ- kommun fastigheten. Efter stora ombyggna- des alun ur alunskiffer som transporterats der till kontorslokaler 2005 fick byggnaden hit med fartyg från Degerhamn på Öland. namnet R. BB Alun var förr en begärlig kemikalie som användes vid garverierna och i textilindu- Röda Ugglan, konfektyr, varunamn på strin. Nere vid ån finns märken efter fa- produkter från ›Kalmar Chokladfabrik och briksbyggnaderna. BB använt från 1928 fram till 1948 då företa- get såldes till KF, Kooperativa Förbundet.

Röda Ugglan. Reklamskylt i emalj.

Rödfyren, rester från alunskifferhanteringen vid Lovers bruk Foto Bengt Strand

444