Vandra och cykla längs Kalmarsundsleden Förord

Vandringsleden markeras med orange färg på träd, stenar, särskilt utsatta pinnar och pilar m.m. Cykelleden är inte skyltad men detta kom- mer förhoppningsvis att ske i framtida projekt.

Denna broschyr innehåller förutom en introduk- tion, 16 stycken kartblad med alla delsträckor i skala 1:25000 om inget annat anges.

Kommentar till kartorna

Cykelsträckningen är ännu inte en fullt ut godkänd cykelled, enligt de nya riktlinjerna från Trafikverket. Den ska ses som en möjlig väg att cykla men med varierande trafik- säkerhet. Extra försiktighet krävs när ni cyklar längs lite större landsvägar samt när ni korsar dessa. Vi har dock försökt att und- vika dessa i största möjliga mån

Omslagsbilder: På framsidan syns en liten kustväg i Torsås kommun. På baksidan föreställer övre bilden Stortorget med Stadshotellet och det gamla rådhuset. Undre bilden visar skulpturen “Samband” av danska konstnären Lis Gram. Den står i Kalmarsundsparken utanför slott.

Läs avsnittet om allemans-rätten på sidan 4 noga!

Idé, ny text och redigering av tidigare texter: Pierre Stjernfeldt Kartor från Kalmar kommuns GIS-skikt Samtliga foton om inte särskilt anges: Pierre Stjernfeldt Illustrationer: Cecilia Johansson Sammanställning: Pierre Stjernfeldt Utgivare: Kalmar kommun, Box 611, 391 26 Kalmar, tfn. växel 0480-45 00 00, fax. 0480-45 00 47, [email protected] Tryck: Lenanders Grafiska AB 2012 Kalmar kommun - Serviceförvaltningen

Kalmarsundsleden 2 Kalmarsundsleden Det finns vindskydd och plats att göra upp eld på flera ställen längs leden. Dessa kommer att Broschyren är en del av ett EU-projekt som finnas utsatta på kartorna liksom de camping- innefattar Kalmarsundsleden längs Kalmars och badplatser som finns längs leden. och Torsås kommuner. Det är därför främst dessa kommuner som tas upp. En stor del av Naturen längs leden är mycket vacker och leden går även genom Mönsterås kommun. det finns möjligheter att få uppleva flera av Där är den främst en mycket vacker inlandsled Kalmarssundsområdets varierande natur- och och det vore synd att inte nämna den. Ett kulturmiljöer. Det finns gott om kulturlämningar uppslag kommer därför att ta upp även den längs leden. Gamla torpgrunder, rösen av olika del som går genom Mönsterås kommun. slag, stenmurar och gamla fiskelägen är några exempel. Leden passerar även flera mindre samhällen och byar förutom Kalmar stad. Ett flertal badplatser finns längs vägen. Det går inte att missa dessa eftersom leden passerar de flesta av dem. Ljungnäs, Vita Sand och Fulvik är några exempel.

Kalmar stad har gott om ställen som är värda ett besök. Kvarnholmen, Kalmar länsmuseum stadsparken med Kalmar konstmuseum och Kalmar slott är några exempel.

Kalmarsundsleden är egentligen en förlängning av den lite äldre Möreleden som går från Bottorp till Stuvenäs. Namnet Möreleden kommer därför att stå kvar tillsammans med Kalmarsundsleden.

Mörebygden söder om Kalmar stad som gett namn åt Möreleden är ett i det närmaste platt jordbrukslandskap. Även kuststräckan är så gott som platt.

När vi närmar oss Torsås kommun så möter vi en fantastiskt vacker skärgårdsmiljö som varar ända ner till Bröms längst i söder. Kalmarsundsleden är en lättframkomlig vandringsled som sträcker sig över tre kommuner. I Sverige har vi ju en sedvänja som kallas Den går från Björnhultet i norra Mönsterås allemansrätten som ger oss rätt att gå i skogen kommun, passerar genom Kalmar kommun och andra naturmarker och vatten. Betänk dock och avslutas i Bröms i södra Torsås kommun. att denna rätt också innebär skyldigheter. Läs Leden är sammanlagt mer än 200 km lång därför igenom punkterna på nästa uppslag. och går fram på skogsstigar, gamla landsvägar, järnvägsbanvallar, byvägar och kustridarevägar. Ha en trevlig tur.

Kalmarsundsleden 3 Allemansrätten Den svenska allemansrätten ger oss möjlighet att kan även kommande generationer få njuta av vår fritt röra oss i skog och mark. En unik rättighet svenska natur. som också innehåller en rad skyldigheter, de fles- ta enkla och självklara. Tänk på att när leden passerar naturreservat så gäller de regler som finns uppsatta på respektive För att behålla den frihet allemansrätten ger oss informationsskyltar. måste vi värna om våra växter och djur. Inte störa eller förstöra. Följer vi nedanstående enkla regler Välkommen till Kalmarsundsleden!

Enligt allemansrätten får vi:

• Gå på mark som inte är tomt, • Göra upp eld såvida inte risk för plantering eller annan känslig mark skogsbrand föreligger, tänk på att som kan ta skada därav. släcka elden ordentligt efteråt.

• Gå, cykla eller rida på enskild • Använda nerfallna kvistar och väg; motorfordon får framföras på kvarlämnat ris som bränsle. enskild väg om inte ägaren förbjudit sådan trafik. • Medföra hund. Under tiden 1 mars- 20 augusti får den dock inte springa • Passera genom inhägnad betesmark lös i skog och mark. om man inte skadar stängsel eller stör boskapen, glöm inte att stänga • Gå i land. Tillfälligt förtöja grindarna. båt och bada nästan överallt, utom vid tomt eller där särskilt • Tälta eller ställa upp husvagn under tillträdesförbud råder, t.ex. till säl- ett dygn, dock inte nära bebyggelse eller fågelskyddsområden. eller på mark som tar skada. • Fiska fritt med spö och andra han- • Plocka vilda blommor, bär och dredskap i Vänern, Vättern, Mälar- svamp (som ej är fridlysta) på mark en, Hjälmaren och Storsjön samt som inte är tomt eller plantering. längs kusterna. Ett undantag är laxfiske vid Norrlandskusten. I alla andra vatten erfordras tillstånd.

Kalmarsundsleden 4 Enligt Allemansrätten får vi inte:

• Orsaka skadegörelse eller skräpa ner • Plocka eller gräva upp fridlysta väx- i naturen. ter.

• Utan lov färdas över tomt, plant- • Göra upp eld om risk för brand ering eller annan mark som kan ta föreligger. Elda på hällar och kala skada. berg.

• Åka med motorfordon på annans • Bryta grenar eller kvistar från träd mark så att skada uppstår eller på och buskar eller ta näver, bark, löv, enskild väg, när ägaren förbjudit så- bast, ollon, nötter eller kåda från dan trafik. växande träd och buskar.

• Tälta längre än ett dygn eller för • Låta hund okontrollerat gå lös så att nära bebyggelse utan markägarens djurlivet störs. tillstånd. • Lägga till vid brygga eller bada vid • Detsamma gäller för husvagn, som strand som hör till tomt. dessutom bara får ställas upp i anslutning till väg.

Glöm inte att allemansrätten också innehåller skyldigheter - Bild Cecilia Johansson Kalmarsundsleden 5 2. Näfra bro

4. Slakmöre bygdegård Här följer 12 kartblad i skala 1:25000 där leden skeppsvarv längs kusten. I Hästenäs låg ett av är utsatt. Vandringsleden är utmärkt enligt den dessa väl skyddat innanför Horsö. Hors är det legend som, medföljer varje karta. fornnordiska namnet för häst (jmf. engelskans “horse”). Hästenäs var också en viktig utskepp- 1. Haraldsmåla ningshamn för ved och virke.

På Haraldsmåla gård levde violinisten och kom- 4. Slakmöre skola positören Johan Helmich Roman i slutet av sin levnad. Han är känd bl.a. för att ha skrivit Slakmöre skola byggdes år 1876 och fungerade Drottningholmsmusiken till bröllopet mellan som skola ända fram till 1965. Numera är detta troföljaren Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika 1744. Slakmöre bygdegård och drivs av traktens in- Johan Helmich Roman bodde på Haraldsmåla tresseförening. fram till sin död den 20 november 1758.

Haraldsmåla - I östra flygelbyggnaden bodde Johan Helmich Roman 2. Näfra bro 5. Snäckö hamn

Näfra bro är ett flera hundra år gammalt brofäste. Här finns gott om fornlämningar från stenålder Den nuvarande stenbron byggdes 1825 och togs och ända fram till historisk tid. På ön Snäckö ur bruk 1920 då landsvägen byggdes om och en ligger ett stort bronsåldersröse, som också har ny bro anlades alldeles bredvid. fungerat som sjömärke och fyrbåksplats. Namnet Några hundra meter söder om bron står en mil- kan leda tankarna till det fornnordiska namnet sten. Enligt 1734-års gästgiverilag skulle det fin- för krigsskepp som kallades “snäcka”. Det kan nas en milsten vid varje halvmil och fjärdingsväg. här ha funnits en medeltida hamn för ledung- skeppen som var den tidens krigsskepp. Under 3. Hästenäs sen medeltid grundades ett kronovarv på Snäckö och det finns fortfarande rester kvar efter varvet Under större delen av 1800-talet fanns flera på den norra sidan av ön.

Kalmarsundsleden 7 6. Trift på stranden i Ljungnäs 6. Ljungnäs 7. Torpet Espenäs

Vägen till Ljungnäs kantas av kraftiga och väl- Vid Lillö passerar man flera husgrunder, jordkäl- lagda stenmurar. Odlingslandskapet är indelat lare mm. Dessa utgör resterna av torpet Espenäs i små åkrar, och så har landskapet sett ut sedan som tillhörde Törnerums gård. Torpet var bebott 1800-talet. Ljungnäs by är känd sedan 1336, fram till sekelskiftet 1900. men trakten har varit bebodd sedan bronsåldern. Vid Klumpudden ligger också en fin badvik. Vid byvägen ligger tre bronsåldersrösen. Här ligger också gamla mangårdsbyggnader, och vid en av dessa på den södra sidan av vägen står en loftbod. Loftboden är en mycket gammal form av uthus. På vägen ut till Nötö passerar du Ljungnäsvillan. Här låg tidigare en gård och av den återstår de två magasinen nere vid stranden. Villan byggdes som sommarresidens åt ryttmästare Birger Jeans- son, medlem av den inflytelserika kalmarsläkten. Ljungnäs varv låg där badplatsen finns idag. Här byggdes fartyg fram till 1870-talet. Det var förhållandevis stora fartyg, som briggen Sigrid på 254 nettoton.

Torpet Espenäs

Ljungnäsvillan Kalmarsundsleden 9 8. Fördärvsgölen

12. Tegelbruket vid Björnö 8. Martängsbacken och fördärvsgölen 11. Torpet Surbrunn

Leden fortsätter över vackra hagmarker. Norr om torpet ligger källan som det har fått sitt Strax före hängbron över Ryssbyån lig- namn av. Här hämtades förr färskvatten till sku- ger en vacker glänta som kallas Martängs- torna vid Revsudden och Drag. backen. Här låg torpet Hassö en gång i tiden. Den lilla utvidgningen av ån nedströms bron kal- 12. Björnö las “Fördärvsgölen”. Namnet lär härstamma från ett krutbruk som anses ha legat här på 1500-ta- Björnö är en storgård med medeltida anor som let. Bruket ska ha försett den svenska hären med har varit säte för flera adelssläkter. Ulfenklou och krut under kriget mot Sigismund år 1559. Posse är ett par av dem. Posse ägde också Stävlö gård. På Skeppsholmen ligger ett tegelbruk som grundades av major Ulfenklou på 1700-talet. På Björnö finns också ett naturreservat med stora ekhagar och en artrik flora.

13. Åbyån

Oxhagsbron är en gammal stenbro över Åbyån 9. Rastplats som under medeltiden var en viktig transportled in i socknen. Ån var farbar åtminstone fram till En rastplats med vindskydd, eldstad, soptunna Åby kyrka där man gjort fynd från järn-åldern. och toalett. 14. Rafshagens camping 10. Varggrop Här finns camping och sommartid även kiosk. Vargflockarna kunde bestå av upp till 30 djur på mitten 1800-talet. Vargen hotade tamboskapen och fångades därför i dessa så kallade varggropar.

Björnö gård Kalmarsundsleden 11 16. Horsö naturreservat

19. Golfbanan 15. Stävlö herrgård 17. Sörö ström

Stävlö är ett av 1800-talets mest excentriska Det har legat en bro över strömmen. Man vet byggen, ritat av byggherren Carl Otto Posse inte riktigt var. Här skedde en olycka 1725 då en själv. Det stod färdigt 1860 och har släkten Pos- postvagn körde av bron och en dam vid namn ses vapen som mönster. Mittpartiet på slottet är Christina Zaltzarr förolyckades. Hur det gick för fyra våningar högt, och varje parti blir en våning kusken förtäljer inte historien. lägre och slutar med en envånings ändpaviljong på vardera sida. Avtrappningarna, liksom mitt- 18. Värsnäs partiets fronton pryds av snirklande voluter. De spikraka vägarna i området är också anlagda av Leden passerar genom en barrskog och går förbi Posse. Värsnäs. Här ligger en friluftsgård med toalett och vatten. Längre ut på udden ligger en bad- plats och ett motionsspår.

16. Horsö-Värsnäs naturreservat 19. Kalmars golfbana

Horsö har varit säteri sen 1580-talet och har ägts Kalmar golfbana ligger vid Kläckebergaviken av flera adelssläkter som var de enda som fick äga och består av två stycken 18-hålsbanor. Den äl- säterier. I dag finns få spår kvar av det gamla sä- dre banan stod klar med 18 hål 1966 efter att ha teriet och området är numera en vacker natur- varit 9-hålsbana sedan 1950. Den nyare banan betesmark med en artrik flora och insektsfauna. invigdes 1992.

Kalmarsundsleden 13 Vattentornet i Kalmar

Tornfalk under Ölandsbron Ölandsbron från Svinö - foto Linda Persson

20. Svensnabben, Svinö mm 21. Ängö

Nu har vi kommit in i Kalmar stad och pas- Ängö ligger stax norr om Kvarnholmen. Hit flyt- serar Björkudden, Bergavik och Svensknabben. tade de fiskare som tvingades bort från Kvarnhol- På Svensknabben ligger Villa Solbacken som men när Kalmar stad flyttade dit på mitten av medlemmar ur familjen Jeansson lät bygga. Det 1600-talet. Även varvstimmermän och sjömän stod färdigt 1902 och byggdes om till nuvarande bosatte sig här i vad som blev Kalmars tidigaste utseende 1915-16. arbetarområde. Ön fick broförbindelse med Svinö naturreservat ligger strax söder om Sven- Kvarnholmen 1878 och då började man bygga snabben och är ett viktigt ströv- och naturom- hyreshus. I dag är Ängö en pittoresk blandning råde. Här finns badplats samt även ett hundbad. av små stugor, villor i snickeristil och höga fler- Ön ligger delvis under Ölandsbron. bostadshus.

Ängö Kalmarsundsleden 15 22. Stortorget och domkyrkan

Pilgrimsfalk

24. Fiskehamnen 22. Kvarnholmen Slottet benämndes Kalmar nyckel på grund av sitt strategiska läge. 1640 beslutar regeringen att Kalmar skall flytta Fågelskådaren kan, om han riktar kikaren mot till Kvarnholmen. Det diskuteras även att slottet det översta tornet, få se pilgrimsfalken sitta där skall flytta till nuvarande Laboratorieholmen. med sitt byte. Omkring 1650 genomförs beslutet. Slottet står däremot fortfarande kvar på sin ursprungliga Stadsparken ligger i nära anslutning till slottet. plats. Den invigdes 1880 på initiativ av Johan Jeans- Kvarnholmen räknas fortfarande som stadens son. Här fanns fram till 1600-talet Kalmar centrum och har flera gågator med affärer. Här hamn. Stadsparken har karaktären av en roman- ligger domkyrkan som började byggas 1660 och tisk, engelsk park, där naturen har varit förebild invigdes 1682. Helt klar stod den 1703. vid utformningen. Ett rikt innehåll av träd och På Kvarnholmen finns också rådhuset, stadsho- buskar ger parken omväxlande öppna och slutna tellet och Kattrumpan med badplats. Här ligger rum. Här finns ljusa och skuggiga partier som också Kalmar hamn och Sylvanderparken med är typiska för den engelska parkstilen. 1985 blev utsikt mot slottet. parken utnämnd till Sveriges vackraste stadspark.

23. Kalmar slott och Stadsparken 24. Fiskehamnen

Slottet ligger vid Slottsviken där det medeltida Fiskehamnen ligger i anslutning till det som tidi- Kalmar hamn en gång låg. Det uppfördes någon gare var ett genuint fiskeläge vid Stensö. Nu har gång på 1100-talet och fick sitt nuvarande ut- större villor uppförts och det som är kvar är själva seende på 1500-talet då Gustav Vasa, Erik XlV hamnen som idag fungerar som småbåtshamn. och Johan lll byggde om medeltidsborgen till ett Det finns betydligt mer att skriva om Kalmar renässanspalats som var inrett enligt kontinental stad. Mer information går att få från turistinfor- stil. mationen.

Kalmarsundsleden 17 25. Rosenfink

Skäggdoppingen är vanlig i Västra sjön

26. Gökärt 25. Kalmar dämme 26. Dunö

Kalmar dämme anlades 1996 därför att utsläppen Dunö är ett relativt nytt villaområde nära vattnet av urea från Kalmar flygplats skulle reduceras. utanför Kalmar. Strax innan Dunö viker leden Urean används för att hålla landningsbanorna av in på stora och vackra naturbetesmarker. Här isfria på vintern. Ett av resultaten har blivit att en finns ekhagar med gott om gamla och vidkro- ganska unik naturmiljö, med ett rikt fågelliv, har niga ekar. Här blommar vitsippor och blåsippor i skapats. Pungmesen häckar numera regelmässigt mängder. Blåsuga finns det gott om och här kan här. Andra fåglar som finns här så gott som varje man få se den i andra färger än den blå. Även år är rördrom, vattenrall och brun kärrhök. Vissa gökärt, gullviva och violer färgar landskapet. år finns även skäggmesen här. Rosenfink, rörsån- Längs vattnet finns välbetade strandängar där gare och sävsparv är andra arter. man bl.a. kan få se strandnål och gulkämpar. På vintern händer det ofta att varfågeln dyker Därefter följer ett omväxlande jordbruksland- upp. Kalmar dämme hyser också flera arter sim- skap innan man når Hossmo. fåglar och vadare. Kalmartrakten lär också vara Dessa marker lämpar sig dock inte för cykling det hägertätaste området i landet. eftersom här finns betesdjur som lätt kan bli Söder om dämmet och cykelbanan ligger några störda. naturbeteshagar och en stor våtäng som sträcker sig ner till Västra sjön i Kalmar sund. Dessa betas främst av hästar och får.

Naturbetesmarker utanför Dunö Kalmarsundsleden 19 Stenbron vid Stora Binga 27. Hossmo kyrka och by torisk tid och ån kantas av fornlämningar från både järnåldern och medeltiden. Trakten lär ha I Kalmar kommun finns flera gamla fästning- varit en viktig handelsplats. Längre nedströms ån skyrkor. När man har passerat Hossmo säteri så ligger stora stenblock som kan ha varit spärr för kommer man till en av dem, Hossmo kyrka. Den ovälkomna fartyg. Denna plats kallas Spakenör. byggdes ursprungligen på 1100-talet. Tornet Det har funnits flera näringar här under historisk byggdes senare. På 1200-talet lades en våning till. tid. Färgeri, mjölkvarnar, såg, sockerbruk, salpe- Säteriet bildades på 1600-talet och samtliga terlador för tillverkning av svartkrut och garveri gårdar i östra Hossmo slogs ihop till en storgård. har legat längs ån. Färgeriet lades ned så sent som I västra Hossmo finns bara en gård kvar. på 1880. Efter att ha passerat golfbanan i Stora Binga 28. Hossmo station kommer man till ett jordbrukslandskap med åkrar och en del skogsplanteringar. Leden går här Hossmo Station kommer man förbi om man förbi byarna Ljungbylund och Mellanmon. cyklar. Den står fortfarande kvar bredvid ban- vallen som numera är cykelväg. Här byggdes ett stationssamhälle med villor på båda sidor om järnvägen i början av 1900-talet. Efter Hossmo kommer man till Binga där man passerar en samling av gamla ryggås- och parstu- gor och sedan kommer man till en gammal sten- bro som leder över Ljungbyån. Efter bron ligger gården Stora Binga. Ljungbyån har varit en transportled sedan förhis- Kalmarsundsleden 21 29. Gravfältet i Oxhagen Södra gården i Bottorp närmast. Storagården syns till vänster i bild 29. Bottorp - Möreleden 30. Från Hagbyhamn till Vita Sand

Här börjar också Möreleden som går tillsam- I äldre tider kallades platsen Hassehamn. Nu- mans med Kalmarsundsleden till Stuvenäs. mera är Hagbyhamn ett stugbyområde. Tidigare Bottorp består av tre relativt stora gårdar. An- fraktades skogsprodukter, utsäde, spannmål och dragården och Södragården passerar man när gödningsämnen härifrån. Varorna lastades på man går leden. Storagården ligger lite längre pråmar och kördes ut till fartyg som låg på red- västerut ute på slätten. Detta var sätesgård för den vid Boskär, Hästskär och Själagrundet. Vid släkten Bagge under 1400-talet. stugbyns norra ände finns flera rösen och några Området är rikt på fornlämningar. Oxhagen som resta stenar. Röserna gick delvis åt när Hamnen leden passerar strax söder om byn är ett exempel. byggdes ut på 1840-talet. Här ligger ett gravfält från äldre järnåldern. Längre söderut längs strandremsan ligger Rose- Kusten här består av vidsträckta strandängar nius Hage som är en omtyckt badplats. som är av riksintresse för naturvård på grund av sitt rika fågelliv och flora. Området är därför ett Vita sand är ett fritids- och stugområde. Här populärt tillhåll för traktens fågelskådare. Föru- finns ett av Kalmarkustens finaste bad med lång- tom ett stort antal vadare och simfåglar längs grund sandstrand. Det finns även en camping- strandängarna så har det rapporterats både som- plats och sommartid finns även tillgång till kiosk. margylling och härfågel i områdets skogslundar.

Kuststräckan i södra Kalmar kommun kännetecknas av långgrunda stränder. Kalmarsundsleden 23 34. Lovers bro

Igelösa kvarn 31. Norra fiskeläge rundkyrkor. Den byggdes omkring 1200 och är en av de bäst bevarade. Kyrkan byggdes som förs- Detta fiskeläge byggdes upp av Robert Anders- varskyrka med flera fönstergluggar halvägs upp son i början av 1930-talet med inriktning mot på väggen och gångar inne i murarna. ålfiske med bottengarn 36. Bjurnäs 32. Sandvik Här ligger en vacker beteshage. Bjursnäs bygde- Sandvik har varit rekreation- och badplats sedan gård ligger i anslutning till denna. I hagen väster 1930-talet då också fritidsstugeområdet började om bygdegården ligger ett gravfält. När man pas- byggas. serat hagen kommer man förbi den så kallade Kungseken.

33 och 34. Kolboda och Lovers 37. Igelösa hättekvarn

Innan kolboda finns en liten badplats. Denna kvarn byggdes i Olsbo på 1700-talet. I Hagbyåns mynning lär den helige Sigfrid ha 1863 flyttades den till sin nuvarande plats i Ig- stigit i land för att kristna människorna i områ- elösa. Den var i bruk fram till 1910. Efter att ha det. Platsen heter därför S:t Sigfrids hamn. Strax fått förfalla har kvarnen renoverats. norr om Lovers bro låg S:t Sigfrids kapell som revs 1541. Området har varit ett mindre indus- 38. Ekenäs brunn triellt centrum med en tändsticksfabrik, Lovers alunbruk samt Kolboda varv. Resterna av alun- Ekenäs brunn eller Källan som platsen också kal- bruket syns fortfarande som röda högar och kal- las var en brunns- och badinrättning som öpp- las Rödfyren. nades 1870. Här fanns både hotell, varm- och kallvattensbad och gyttjebad. Idag står endast 35. Hagby Kyrka den lilla sexkantiga byggnad som döljer brunnen kvar. I övrigt finns endast husgrunderna kvar. Hagby kyrka är en av Sveriges åtta så kallade

Kalmarsundsleden 25 39. Hamnmagasinet i Ekenäs

40. Bokenäs naturreservat 39. Ekenäs 41. Värnanäs

Ekenäs är ett sjöfartssamhälle som började växa Värnanäs ägor börjar strax efter att man passerat fram runt 1840. Här har funnits skeppsvarv sen Ekenäs. Det är en av Smålands största gårdar. 1840 och de som bosatte sig här var främst sjö- Området har varit relativt tättbefolkat sedan se- folk. Längst nere vid vändplatsen står ett hamn- dan medeltiden. Drottning Margareta ägde en magasin som flyttades dit på 1870-talet. Det har gård här i slutet av 1300-talet. Vid gamla E22 låg haft olika funktion genom tiden och ägs nu av Norra och södra Värnaby som på 1500-talet hade Södermöre hembygdsförening 21 gårdar. Värnanäs utgjorde två gårdar och en

Värnanäs yngre mangårdsbyggnad som Mannerskantz lätt bygga på slutet av 1700-talet 40. Bokenäs kvarn vi denna tid. På slutet av 1400-talet ägdes båda gårdarna troligen av Sten Sture den äldre. Här bodde från 1921 och några årtionden framåt Gustav Vasa var den som ombildade Värnanäs till den världskände zoologen Bengt Berg. Fram- en storgård. Södra Värnaby och Stuvenäs lades förallt fåglar var hans specialitet. Han var dessu- till gården. 1645 blev Axel Oxenstierna greve av tom författare, konservator och fotograf. Han Södra Möre. Han köpte in Värnanäs gods och producerade flera uppmärksammade verk om lade under sig Värnaby gods med flera gårdar. djurlivet i Sverige, Centralafrika och Indien. Vid Det finns flera fornlämningar i bygden från denna tid hade grågåsen minskat kraftigt i Sver- stenålder fram till historisk tid. Här finns även ige och Bengt Berg lät då föda upp sådana här. några naturreservat. Dels Bokenäs, som nämnts Det var också här som Bengt Berg introducerade tidigare, samt Värnanäs skärgårds naturreservat kanadagåsen i Sverige. som bl.a. innefattar ett sälskyddsområde. I Vär- Runt Bokenäs ligger ett lövskogsområde som nanäs finns ett par vackra strandängar och flera främst domineras av bok och ek. En del av dessa ekhagar, boklundar m.m. Området hyser många boklundar bildar Bokenäs naturreservat som ut- mycket gamla träd, framförallt ekar, på Värnanäs gör en del av Värnanäs gods. gods.

Kalmarsundsleden 27 42. Gravröse

44. Strandäng efter Stuvenäs 41. Värnanäs - fortsättning naden ligger ett stort bronsåldersröse som kallas “Blårör”. Vi ska bita oss fast i Värnanäs lite till. I slutet Gården är känd sedan 1545 då Jon Firsze som av 1700-talet köptes Värnanäs av Carl Råbergh tidigare var traktens länsman började bygga upp Mannerskantz. Han lät, bland annat, bygga en hemmanet. 1554 lades Stuvenäs till Värnanäs ny mangårdsbyggnad som han omgärdade med på Gustav Vasas order. På 1800-talet beboddes en engelsk park. Stuvenäs av Majorskan Beate Silfversparre och I dag förs traditionen vidare av Lennart Öster- hennes döttrar. sten som köpte gården 1993. Östersten har reno- På åkern utanför Stuvenäs står kommunens för- verat fastigheterna och ägorna för i runda tal 84 modligen grövsta träd. En ek med en omkrets miljoner kronor sedan han tillträdde. över 9,5 meter. Efter Värnanäs går färden på en gammal ekallé Svartö är en ö utanför Stuvenäs. Här ligger den som en gång i tiden varit landsväg. Nuvarande “Holländska kyrkogården”. På 1670-talet befann landsväg som nu kallas “gamla E22”, byggdes sig Sverige i krig med Danmark och Holland. 1926. Fiendens flottor gjorde flera misslyckade land-

Gamla landsvägen 42. Fornlämningar stigningsförsök längs kusten. Den Holländska flottan drabbades av pesten och 40 holländare Mellan Värnanäs och Stuvenäs ligger flera skall därför ligga begravda på Svartö. gravfält, kultplatser, tjärdalar mm. Området har som sagt en lång tradition av mänsklig aktivitet. 44. Strandängar

43. Stuvenäs Efter Stuvenäs går färden över vackra strandängar innan vandringsleden når Torsås kommun. Stufvenäs är i dag ett populärt gästgiveri och konferensställe. Strax söder om konferensbygg-

Kalmarsundsleden 29 Stenformationer på Örarevet Torsås kommun: 45. Fulvik, Örarevet centraliseringen fanns dylika små skolhus på många ställen i landet. Kalmarsundsleden går längs kusten i Torsås kom- mun med början vid Fulvik. Härifrån kan man 48. Djursvik göra en avstickare ut på Örarevets naturreservat. Örarevet är en två kilometer lång rullstensås som Ungefär fyra kilometer från Fulvik passerar man skjuter ut i Kalmarsund. Området är säreget med över Bruatorpsån och är då framme i Djursvik. enbuskvegetation, sällsynta växter och ett rikt få- Djursvik är en gammal last- och varvsplats och gelliv. var den största orten för skeppsbyggnad på

46. Gunnarstorp sydostkusten. Här byggdes och reparerades segelskutor Från parkeringsplatsen går vandringsleden fram till 1949. I de fina bostadshusen bodde söderut genom lilla bygatan och viker sedan träpatroner, skeppare och annat sjöfolk. in i hagmarkerna i Gunnarstorp. Nere vid Djursvik är fortfarande en omtyckt bostadsort. sjöbodarna i Gunnarstorp ligger ”Båtastan” Här finns även en liten badplats. som är ett inhägnat område som även rymmer sjöbodar och garnhagar. Det har en tandad 49. Påbonäs strandstruktur med över 20 båtplatser eller kåsor och är en av de bäst bevarade anläggningarna av Leden fortsätter längs omväxlande löv- och sitt slag. barrskogshagar. På Påbonäs mark finns en rastplats med vindskydd, eldstad och enkel 47. Åds småskola toalett. Invid vattnet ligger en cirkelrund borgplan som tillsammans med en vallgrav är de Leden följer därefter sjökanten ett stycke och synliga resterna av Påbonäs borg med anor från kommer därefter upp på den belagda vägen vikinga- eller tidig medeltid. mot Djursvik vid Åds före detta småskola. Före

Kalmarsundsleden 31 Garpens fyr

Treskär 50. Ragnabo segelflottor. Bebyggelsen från en tiden finns till en del kvar och representeras av de vackra han- Längs fågelrika vikar kommer vi så fram till delsgårdarna och skepparstugorna. Vill man veta Ragnabo. Strax söder om Ragnabo ligger en bad- mer så kan man göra ett besök på Sjöfartsmu- plats med sopställ och toalett. seet. Söder om Bergkvara finns ytterligare en badudde. 51. Dalskärs camping 53. Kärrabo och Skäppevik I Bergkvara kommer man först till Enebacken och Dalskärs camping. Vid campingen finns Utanför Kärrabo består kusten av vidsträckta kiosk, övernattningsstugor, toaletter, cykeluthy- strandängar som är kända för sitt rika fågelliv. I rning mm. På Saltskär låg ett båtbyggeri och en området finns rund udde med tre mindre piggar liten fiskhamn en gång i tiden. som heter Treskär. Där står ett fågeltorn med en mycket vacker utsikt över strandängarna. 52. Bergkvara Skäppevik är ett stugområde som ligger cirka 4 kilometer söder om Bergkvara. Här finns camp- Bergkvara är känt för sina gamla sjöfartstra- ing, badplats, kiosk och servering mm. ditioner. Här finns en gammal men än i dag fungerande gästhamn. På 1800-talet hade Berg- kvara sin storhetstid med en av landets största

Kalmarsundsleden 33 Ruinen av Brömsehus 54. Järnsida 57. Grämkulla marker

Järnsida är ett annat stugområde med badplats Här passerar leden en vacker hage. På udden lig- och enklare toalett. I en skogsdunge finns ett ger en gammal hamn- och varvsplats. En metall- mäktigt bronsåldersröse och längs strandkanten platta på marken påminner om att Heliga Birgit- finns resterna av ett skyttevärn från 1600-talet. tas stoft fördes iland här.

Vy från fågeltornet på Treskär. Se även omslagsbilden. 55. Grisbäck 58. Bröms

Vid sjöbodarna finns tydliga lämningar av skyt- Brömsebäcken utgjorde förr gräns mellan Sverige tevärn. Området har flera gånger ödelagts av och Danmark. Numera är det gräns mellan Små- stridigheter mellan främst svenskar och danskar. land och Blekinge. På Blekingesidan finns rest- Grisbäck är ett gammalt ålfiskeläger som till stor erna av Brömsehus med borgplan och vallgrav. del har bevarat en ålderdomlig karaktär. I Gris- På marken sydost om borgen ägde kungamötet bäcks by bodde rådsherrarna i samband med mellan Christian III och Gustav Vasa rum i sep- mötet mellan Gustav Vasa och Christian III tember 1541. Från Brömsehus går en stig fram 1541. I området finns också en gammal väderk- till fredsstenen. Cirka 300 meter från stenen varn. Vid udden finns en rastplats med vindsky- finns en rastplats. Vid gården intill stenen finns dd, eldstad mm. en gårdsbutik.

56. Södra Kärr

Ett vackert stugområde som numera till stor del består av permanentboende. I östra delen ligger Nötholmen med badplatser och toaletter.

Kalmarsundsleden 35 Gammeleken i Ålem Kalmarsundsleden i Mönsterås hasselmus, hasselsnok, sandödla. I Emån simmar närmare 30 arter fisk. Bland annat mal och I Mönsterås kommun går leden inte längs genetiskt ursprungliga stammar av både lax och kusten utan är främst en inlandsled. Man öring. Nästan samtliga fiskarter i EUs artdirektiv kommer in i kommunen via Haraldsmåla i norra finns i Emån. Endast stör fattas. Kalmars kommun. Efter att ha gått eller cyklat längs en mindre landsväg efter Haraldsmåla Leden går också genom flera samhällen. I tur kommer man till Strömsrum med ett antal fina och ordning passeras Ålem, Blomstermåla, naturbetesmarker med många gamla träd främst Mönsterås och Fliseryd. Kommuntrakten och ek. Området är ett av landets viktigaste avseende främst området längs Emån har i princip varit vedlevande skalbaggar som är knutna till ek. befolkat sen inlandsisen drog sig tillbaka. Vid den gamla kvarnen vid Alsterån finns en av Sveriges tre äldsta och grövsta ekar. Tydligare karta med sevärdheter finns på turistinformationen i Mönsterås. Därefter passerar leden genom omväxlande jordbruks- och skogslandskap. Flera sjöar och vattendrag passeras. Leden följer både Alsterån och Emån långa sträckor. Dessa är de viktigaste vattendragen i kommunen och är mycket artrika vad gäller både växt- och djurliv. Här finns utter,

Försjö Kalmarsundsleden 37 Naturen längs Kalmarsundsleden det är därför viktigt att döda träd och grenar inte städas bort från skogar och hagar. Kuststräckan som Kalmarsundsleden passerar har en varierad naturmiljö med ett rikt växt- och Även om grundförutsättningarna är ganska lika djurliv. Urberget täcks av sandsten, vilket ger ett längs hela Kalmarsundskusten varierar naturen mycket flackt landskap utan de uppstickande, en hel del. kala hällar som är vanliga i norra Kalmar län och Blekinge. Längs kusten finns därför stora I Kalmar kommun kommer man direkt in i ett områden med strandängar, som när de betas rikt jordbrukslandskap. Här finns gott om artrika får en lågvuxen och artrik vegetation som är ängs- och betesmarker. Kattfot, jungfrulin och gynnsam bland annat för vadarfåglar. Obetade strandängar får en högvuxen vegetation med vass, havssäv och den för trakten karakteristiska strandtågen.

Flera hundra arter av insekter, lavar och svampar är beroende av gamla ekar och Kalmarsundskusten

Klubbsprötad bastardsvärmare

andra arter finns på flera platser i området. Betesmarkerna vid Hultsby hyser relativt stora mängder Adam och Eva och grönvit nattviol.

I Ljungnäs, Törnerums och Skäggenäs kuststräckor har inlandsisen lämnat spår i form av randmoräner och rullstensåsar. Här kan man få se silltrut och flera arter vadare. Fiskgjuse och havsörn är relativt vanliga längs hela Kalmar kommuns kuststräcka. I Skäggenäs finns reservatet Lindö med ett stort antal hamlade träd, framförallt lind. Till dessa finns ett stort antal insekter knutna. Kamklobagge, lövvårtbitare, ljusribbat och leverfärgat ängsfly m. m.

I Kalmar kommun finns fem av Sveriges sju arter bastardsvärmare och man har stor chans att stöta på samtliga längs leden. Sexfläckig, bredbrämad, Adam och Eva vid Hultsby liten och klubbsprötad bastardsvärmare (se bild) tillhör de mest gammeleksrika områdena i samt metallvingesvärmare hör till de arter som landet. En död ek fortsätter att vara hemvist åt man kan få se. ett stort antal arter under mycket lång tid och

Kalmarsundsleden 38 I Björnö naturreservat finns flera ekhagar med delar av lövskog med framförallt bok och ek. gamla träd och därtill hörande insektsarter Utanför Värnanäs finns även ett sälskyddsområde som t.ex läderbagge. Här kan man också få se med stora möjligheter att få se säl. Flera fågelarter ortolansparv. som skräntärna, småtärna och fiskgjuse besöker regelbundet fjärdarna. Typiskt för kuststräckan norr om Kalmar stad är utskjutande moränryggar som fortsätter ut i havet i en moränskärgård. Horsö-Värsnäs är ett fint exempel på detta. Här finns gott om mycket gamla ekar, framförallt på Värsnäs.

Klöverärt vid Påbonäs

Efter Värnanäs kommer man till Stuvenäs. Därefter passeras ytterligare en vacker strandäng innan man kommer in i Torsås kommun.

Även i Torsås kommun består kusten av en sandstensbaserad moränskärgård på en berggrund av sandsten.

Örarevet är en rullstensås som går som en smal udde ett par kilometer i havet. Den är tallskogsbevuxen i norr och enbuskbeväxt hedmark med klapperstensstränder i söder.

Kustavsnittet består av stora och relativt artrika strandängar. Grönvit nattviol, bockrot, Grön vårtbitare ögontröst, klöverärt och kustarun är vanligt Flera sällsynta skalbaggsarter och lavar lever förkommande. Det finns även vildlin och i och på dessa ekar. Området hyser också ett dvärgarun på några platser. Fågellivet är rikligt rikt fågelliv med bl.a. vattenrall, höksångare, och samtliga omnämnda fågelarter finns också ängshök, lärkfalk m.m. längs Torsåskusten.

Söder om Kalmar stad är kustlinjen något mer Utanför Söderåkra, Ragnabo och Laduryd finns flack. Här passerar man relativt stora strandängar bokskogar som anses skyddsvärda. I fältskitet och flera trädbevuxna beteshagar. I Vassmolösa här kan man träffa på skogsstarr som är relativt och Hagby möts Nybroåsen och Ljung-byåsen. sällsynt i Småland. Kartfjärilen får väl betraktas Detta varvas med löv- och barrskogspartier fram som etablerad i Torsås numera och den har även till Värnanäs. Där kantas stränderna till stora letat sig in i Kalmar kommun.

Kalmarsundsleden 39 Man behöver inte som Tummeliten ta på sjumilastövlarna när man ska ut på vandring. Däremot bör man ha rejäla och väl ingångna skor eller kängor på fötterna - Bild Cecilia Johansson

Lite att tänka på när man långvandrar matsäck, gott om vätska att dricka, badkläder, soppåse, kompass och visselpipa om man skulle Ta rejäla raster på 10-15 minuter varje timma. gå bort sig. Då orkar man bättre. En kikare och en kamera är inte fel. Man vet Ta på väl ingångna skor, kängor eller stövlar. aldrig vad man får se. Dessutom är det bra att Är man osäker kan man sätta på en häfta eller ta med kartor över Kalmar kommun och Torsås ett plåster för att skydda mot skavsår. Medtag kommun som komplement till brochyren. gärna vid längre turer regnkläder, sittunderlägg,

Kalmarsundsleden 40 Övrigt för de som är intresserade av att göra avstickare. Dessa finns på turistbyrån eller går att beställa Denna broschyr ingår i ett EU-projekt som in- från Kalmar kommun. Dessutom finns en karta nefattar Kalmarsundsleden i Kalmars och Torsås över lämpliga cykelvägar i Kalmar stad. På kom- kommuner. Eftersom en del av Kalmarsund- munens hemsida finns också en sida specifikt för sleden även går igenom Mönsterås kommun så cykling www.kalmar.se/cykel har även denna sträcka tagits med översiktligt. Här har dock inte dragits fram någon cykel- Även i Torsås kommun finns flera mycket fina sträcka. vandrings och cykelleder. Dessa finns utmärkta i en folder utgiven av kommunen. Den heter Längs leden finns skyltar där föreningar och “Cykla och vandra i Torsås kommun” och finns företag kan annonsera fritt. I Kalmar kommun att skaffa på turistbyrån. finns livsmedelsaffärer i , Läckeby, , , Trekanten, Kalmar, Rink- Kalmar ligger ju i anslutning till Öland som abyholm, , Vassmolösa och Påryd. också har flera fina vandrings- och cykelleder. I Torsås kommun finns detsamma i Söderåkra, På sommaren kan man ta med cykeln på den så Torsås, Gullabo och Bergkvara. kallade cykelfärjan som då går mellan Kalmar och Öland. Titta gärna på denna hemsida också Övernattningsställen, camping- och badplatser www.cyklapaoland.nu/ finns utmärkta på kartan. Så även vindskydd. Mer information finns i telefonkatalogen, inter- Kalmarsundsleden sköts av Kalmar kommuns net eller på informationstavlorna. Se också denna Serviceförvaltning eller av Torsås kommun, länk www.kalmar.se/Motionsspar telefon för frågor eller felanmälan:

Denna länk går till samtliga hembygdsföreningar Kalmar 0480-450 450 i Kalmar län www.hembygd.se/kalmar . e-post: [email protected]

Det finns två broschyrer utgivna av Kalmar Torsås 0486-331 30 kommun som beskriver flera fina cykelrundor e-post: [email protected]

Stora delar av Kalmarsunds kust består av vidsträckta strandängar. Kalmarsundsleden 41 Enudden utanför Ekenäs i november

Kusten vid Kolboda Kalmarsundsleden 42 Stadsparken i Kalmar kan vara en färgstark upplevelse på hösten

Örarevet i Torsås kommun är alltid värt ett besök Kalmarsundsleden 43