Hh

Hæggblom, Einar, 1893–1978, agro- het på Torsåsgatan 16. H expanderade yt- nom, född i Ryssby. H blev student i Kal- terligare och flyttade 1977 till Torsåsgatan mar 1911 och efter agronomutbildning 9 med dubbelt så stora butikslokaler. Efter drev han lantbruk i Slakmöre. Han var en flera om- och tillbyggnader har lokalerna ledande lokalpolitiker i Ryssby socken, utökats ytterligare. Företaget ingår i Hag- dessutom rektor vid Högsby lantmanna- blomgruppen som har flera dotterföretag skola 1925–1952 och ledamot av riksda- och verkar över stora delar av landet. IB gen 1945–1964. H har utgivit skrifter om det svenska jordbruket samt lokalhistoris- Hagby är en tätort 18 km söder om Kal- ka artiklar om Ryssby socken. mar med 1 023 invånare (2013). Se ›Hag- by socken. Hafregrynsfabriken Svea hade sitt ur- sprung i den industriella havre- och korn- Hagbygärde industriområde ligger öster grynskvarn, Sveriges första, som Ragnar L och söder om Fölehagsvägen, väster om ›Jeansson startade 1898 i den av honom Trångsundsvägen och norr om Södra vä- och fadern Johan ›Jeansson uppförda te- gen–väg E22. Det är en ung stadsdel från gelbyggnaden i Ölandshamnen vilken 1960-talet, där ett antal industri- och lager- idag inrymmer ›Baronen Köpcenter. H byggnader uppfördes mellan fornlämnings- inregistrerades 1900 men redan följande områden som Tjuvbackarna, Dösebacken Hagby. Tätort. år drabbades kvarnen och intilliggande och Fölehagen. Den nya sträckningen av spannmålsmagasin av en förödande brand. järnvägen Kalmar–Linköping skär igenom Tegelbyggnaden återställdes omgående området. samtidigt som en påbyggnad gjordes. År 1906 startade Ragnar L Jeansson i dessa lo- Hagbyhamn var tidigare lastageplats vid kaler Cocos & Margarin AB Svea, se ›Mar- Kalmarsund i norra delen av Hagby sock- garinfabriken. Samtidigt utarrenderade han en. H kom till i samband med laga skiftet H till sin bror John ›Jeansson. Två år senare av Norra Hagby i slutet av 1850-talet. Då övergick ägandet till Ångkvarnen och alla byggdes en brygga och väg från byn. På maskiner flyttades dit. BB grund av det ringa vattendjupet användes pråmar för utlastning till de större fartyg Hagbloms måleri har sitt ursprung i en som ankrat utanför hamnplatsen. Huvud- målerifirma som 1923 startades av A W sakligen utskeppades ved och förädlade Harding. År 1941 överläts företaget till trävaror till Öland men även props till Eng- målarmästare Herbert Hagblom och var land samt sparrar och sågat virket till Dan- inrymt i en fastighet på Trädgårdsgatan mark och Tyskland. Sin storhetstid hade H 3. Rörelsen fortsatte i samma lokaler till under 1890-talet, och utlastningen upp- 1946, då firman flyttade till en egen fastig- hörde helt några år efter invigningen 1899 het på Fabriksgatan 31. Verksamheten be- av ›Kalmar–Torsås Järnväg. I anslutning till stod av traditionellt byggnadsmåleri fram H ligger i dag ett mindre fritidshusområde till på 1960-talet, då man utökade med som började uppföras på 1950-talet. Den färghandel och rostskyddsmålning. År 1966 tidigare hamnbryggan används idag för fri- flyttade företaget till sin nybyggda fastig- tidsbåtar samt som badplats. Mer att läsa: 173 norra sträckning. Församlingslokalen lig- ger öster om kyrkan i ett rött trähus från 1980. KLM

Hagby socken ligger 20 km söder om Kalmar. Socknen har en yta av 25 km². I namnet Haghaby (1384) ingår en form av hage, inhägnad mark, eller stängsel och by, gård. På kullarna norr om kyrkan finns ett gravfält, som beskrivs i protokollet till en sockenkarta från 1854, och vid Hag- byhamn ligger en rösebotten med brätte. Vikingatiden har varit en aktiv period med flera lämningar från denna tid. Söder om ›Holmskvarn vid ›Hagbyån ligger en skeppssättning och i bygden har gjorts rika lösfynd från vikingatid och tidig medeltid. Ån har erbjudit en skyddad hamn som har Hagby kyrka. Sven Bramsjö, Om Hagbyhamn i forna da- varit en viktig handelsplats. På Hagbyudd Foto GM gar i Södermörekrönikan 1995. BEn finns rester av två skansar från krigen mot danskarna under 1600-talet. Ett område Hagby kyrka från 1100-talet är en rund- från Yxneberga till gränsen i söder mot kyrka av Bornholmstyp, synlig vida över ›Voxtorps socken ingår i ett stort område bygden med sina höga vita murar och av riksintresse för kulturmiljövården. Se sin konformiga takresning. Den består av även ›Halltorps socken. en nästan cirkelrund byggnad, som utgör Sockenkyrka är ›Hagby kyrka. I socknen själva kyrkorummet, samt ett halvrunt ligger byarna Norra Hagby, Södra Hagby, kor. Senare tillbyggda är den fyrkantiga Yxneberga, Vallby, Hagbytorp och en del sakristian i nordost och vapenhuset i syd- av Kvarnlyckan. Några av dessa har med- väst. Idag är kyrkorummet täckt av ett ku- eltida ursprung. Norra Hagby var en rad- polformigt trätak men fram till 1660-talet by och Södra Hagby har varit en klungby hade kyrkan valv, som vilade på en mittpe- runt den medeltida rundkyrkan. Ett ka- lare. På 1660-talet revs valvet och ersattes pell, helgat åt ›Sankt Sigfrid och rivet på med ett platt trätak som i sin tur i slutet av 1550-talet, låg på tidig medeltid vid Lo- 1700-talet förändrades till den nuvarande vers bro. Sankt Sigfrids hamn kallas Hag- kupolformen. På 1830-talet fick kyrkan byåns utlopp där enligt traditionen den den takform den har idag. År 1965–1968 helige Sigfrid skall ha stigit iland. Krist- genomfördes den senaste renoveringen av nandet av trakten började uppenbarligen kyrkorummet. Denna hade som mål att i Lovers. lyfta fram H:s långa historia och göra den Socknen är en utpräglad slättbygd med synlig i ett för dagens behov funktionellt ringa höjd över havet. Ett markant un- kyrkorum. I kyrkan finns en dopfunt av dantag utgör en utlöpare till Nybroåsen. sandsten och triumfkrucifix från medelti- Landskapsbilden domineras av ›Möreslät- den. Kyrkans altaruppsats och predikstol tens öppna odlingslandskap med åker och är förfärdigade av Jonas ›Berggren om- hagmarker. Kustens strandskogar och barr- kring 1780. Den nuvarande altartavlan är skogen på Nybroåsen är de enda egent- målad 1923 av konstnären Nils Asplund. liga skogsinslag som finns. Hagbyån är H är uppförd på en kulle på Nybroåsen. det stora vattendraget i trakten och bildar Söderut sluttar landskapet ner mot Hag- sockengräns i söder. Ån hyser söder om byån som användes som segelled förr i ti- Hagbytorp en reproducerande havsörings- den. Kyrka och kyrkogård ligger strax intill population. Hagbyudd och Skarnholmar- gamla landsvägen Kalmar–Karlskrona och na består av strandängar och enbuskmar- vägen till Arby följer kyrkogårdsmurens ker. Sockengränsen i norr går genom den

174 len flera villor, vilket medförde att byn växte till ett samhälle. Många fritidshus vid kusten har blivit permanentbostäder. I både Norra och Södra Hagby har från 1830-talet funnits byskolor, först inhysta i gårdarna. Södra Hagbys första folkskole- byggnad uppfördes i början av 1900-talet och förskola byggdes 1974. En fattigstuga fanns på 1700-talet. Ålderdomshem, nu bibliotek, byggdes 1872 och var i bruk till 1972 då äldreboendet Möregården upp- Hagby socken. fördes. Hagby Bil & Smide AB har sitt ursprung i den smedja som startades 1896 av Karl Petersson. Sedan 1970 har företaget varit inriktat på maskintillverkning, mekanisk verkstad och järnhandel. Sandströms Sten- förädling finns i Kolboda liksom även Kolbo- dagården med vandrarhem och restaurang samt Kolbodabaden. Flera pälsdjursfarmer har funnits, varav en finns kvar. Hagby socken. Karta ur Det medeltida Småland Nedlagda industrier är ›Lovers alunbruk och ›Lovers Tändsticksfabrik, vars bygg- mäktiga Nybroåsens sydligaste parti och nader, nu ruiner, en tid inrymde Lovers nedanför detta har åsen utlöpare bestå- Konservfabrik och Hagbys första biograf, ende av två parallella ryggar med mellan- Urskogen. Garveriet i Holmskvarn startade liggande åsgropar. Nybroåsen jämte biåsen på 1700-talet och var verksamt till 1942. har höga geovetenskapliga värden och den Byggnaden skänktes till ›Södermöre Hem- senare är helt opåverkad av grustäkter. I bygdsförening och är idag museum. hela kustområdet finns ett rikt fågelliv ›Carlsunds varv, norr om Sandvik och med vadare, änder och havsörn. Kustom- ›Kolboda varv var betydande båtbyggar- rådet vid Kolboda är av riksintresse för na- platser. Kolboda stora brygga var lastage- turvården. plats in på 1950-talet. Där lastade skutor Genom H löper i nord-sydlig riktning sockerbetor till bruket i Mörbylånga och väg E22 samt väg 570, vilken var den tidi- fraktade i retur cement och kalk. Se även gare Europavägen. Denna har i vissa delar ›Holmskvarn. I Norra Hagby och Kvarn- samma sträckning som den gamla ›Kungs- lyckan tillverkades cementvaror och mur- vägen till Karlskrona. Väg 539 Torsås– bruk. Halltorp–Voxtorp–Vassmolösa är av in- Delar av Nybroåsen i socknens norra del tresse. Väg 534 mellan medeltidskyrkorna har nyttjats för grustäktsverksamhet. En Arby och Hagby är historiskt betydelse- del av åsen utnyttjas för att infiltrera rå- full och kallas Prästvägen. Det var den vatten till kommunens vattenförsörjning. första väg i denna bygd som förbättrades Mer att läsa: Södermörekrönikan. så att den blev farbar med vagn. Den är sannolikt byggd 1711. Vid kusten har fun- Hagbyån har sin början i Algutsboda nits två betydande hamnar, Hagbyhamn socken och utmed åns slingrande lopp har samt Kolboda hamn med varv. När ›Kal- speciella ålandskap bildats. Längs långa mar–Torsås Järnväg 1899 drogs fram vid sträckor omges ån av mader, ibland med sockengränsen i väster minskade hamnar- flera strömfåror. Intill västra kommun- nas betydelse. Järnvägen lades ner 1969. gränsen, vid Bastgöl, är maderna förhål- Fritidsbebyggelse har vuxit upp i områ- landevis orörda och hyser en intressant dena Hagbyhamn, Vita Sand, Sandvik och flora. Vid Runtorp omges ån av fuktängar Kolboda. I Norra Hagby, 2 km norr om och klibbalskog. Längre söderut, ner till kyrkan, uppfördes på 1960- och 1970-ta- Mortorp, omges byarna längs med ån av

175 av egna smycken till festkläder drev H att börja smycketillverkning på fritiden. Kon- takter med ›Hemslöjden ledde till att hon fick ställa ut sina smycken där, jämte andra textila arbeten, bl. a. två mässhakar. Smyck- ena tillverkades genom att tunna trådar av repat thaisiden lindades runt formklippta pappstycken, som adderades till fantasi- rika skimrande former. Arbetssättet var Sonja Hahn-Ekberg. mycket tidskrävande och resultatet prisa- Halssmycke des av kritiker där H ställde ut. Förutom ett vackert och variationsrikt odlingsland- i Norden har hon deltagit i utställningar skap med tillhörande barrskogspartier. i Baltikum, Polen, Belgien, USA, Mexiko Nedströms tar hagmarker vid, t.ex. vid och Japan. År 2009 utställdes verk av H Christinelund och Arby med sina välhäv- på Prins Eugens Waldemarsudde. Hon till- dade ekhagar. Björkhagar, med bl.a. safsa delades Kalmar kommuns kulturpris 1970 och sumpviol, utmärker Holmskvarns na- samt Landstinget i Kalmar läns kulturpris turreservat. H mynnar i ett stort område 1994. med fågelrika, välhävdade havsstrand- ängar av riksintresse för naturvården. Bl.a. Haklova Bulla, Jarmila, 1936–2010, konst- förekommer gulärlan här, en av dess få lo- när, född och uppväxt i Brno i Tjeckien. kaler i kommunen. I Runtorp finns en sig- Hon visade tidigt prov på konstnärliga an- nalkräftodling och den drygt 3 km långa lag och hade sin första utställning i hemsta- sträckan nedströms vandringshindret vid den redan som 14-åring. H studerade vid Igelösa kvarn har en stam av havsöring. H Konstfack i Brno och därefter vid Konstaka- är råvattentäkt för centralortens och några demien i Prag. År 1968 flydde hon tillsam- småorters vattenförsörjning. KKn mans med sin man till Sverige och Kalmar. Hennes konstnärskap var fyllt av skirt ljus, Hagéus, Britta, 1884–1969, skulptör och naivistisk lekfullhet och hade ett drag av ef- tecknare, född i Kalmar. Hon studerade tertänksamt vemod. H har gjort offentliga 1909–1913 vid Konstakademiens bild- utsmyckningar i Kalmar för Johanneskyr- huggarskola. Under den tiden ingick hon i kan, Linnéuniversitetet och Länssjukhuset samma vänkrets som författarna och konst- samt även en Mariabild i en kyrka på ön närerna Harriet Lövenhielm och Elisabeth Ischia i Italien. Hon tilldelades Kalmar kom- Bergstrand-Poulsen. H har ställt ut på Kal- muns kulturpris 1977. JRm mar konstmuseum och är där represente- rad med en bild på Gustaf Volmar ›Sylvan- Hall, Tord, 1910–1987, matematiker och der. JRm litteraturvetare. H var lektor vid Rostads folkskoleseminarium 1948–1954 och re- Hahn-Ekberg, Sonja, 1921–2008, smyck- dovisade sina naturvetenskapliga studier ekonstnär, född i Åbo, Finland. H utbildade kring Harry Martinsons Aniara i en bok sig till pianist och flyttade via Lund och med titeln Vår tids stjärnsång, 1958. Hans Hässleholm till Kalmar där hon var yr- avsikt var att ur naturvetenskaplig synpunkt kesverksam som pianopedagog. Behovet analysera några av ledtrådarna i själva dik- ten. H utgav även en egen samling dikter med titeln Entropi, 1966.

Hallgren, Bengt, 1925– , biskop, född i Kalmar, son till köpman Gustaf Hallgren, Hallgrens Speceriaffär. Efter studentexa- men i Kalmar läste han teologi i Lund och prästvigdes 1952. H blev teol.dr 1964 och tjänstgjorde därefter som lektor vid Jarmila Haklova Bulla. Lärarhögskolan i Växjö, sedan domprost Stilleben 176 i Växjö och slutligen biskop i Härnösand Den var utformad med mjukt formade ga- P O Hallman stadskarta från 1983 fram till sin pensionering 1991. tor i kontrast till 1876 års rätvinkliga plan byggd på hans stadsplan av C H ›Öhnell. ›Kalmarsundsparken och från 1906 Hallgrens Speceriaffär, Storgatan 14, ›Kalmar Västra är välbevarade exempel på hade sitt ursprung i en affär som startades H:s sätt att forma gator och miljöer. Se 1871 av handlaren Knut Löfberg. År 1902 även ›stadsplaner. GM övertogs rörelsen av Herman Thernström som 1939 sålde till Gustaf Hallgren. H var hallrätten var 1741–1846 en myndighet en av Kalmar stads mest välrenommerade i staden som utövade tillsyn och domsrätt speceriaffärer. När den upphörde drev den över fabriker och manufakturer. Rätten mångårige medarbetaren Ove Persson en bestod av en magistratsperson som pre- tid delikatessaffär på Södra Långgatan 34 ses samt fyra medlemmar ur borgerska- med firmanamnet Gustaf Hallgren Eftr. pet. Den prövade ansökningar om bur- skap, dömde i mål som gällde näringarna Hallman, Per Olof, 1869–1941, arkitekt samt granskade manufakturernas arbets- och stadsplanerare, född i Ödeshög. Han resultat. Fullgoda varor försågs med rät- blev docent i stadsplanering vid Kungliga tens kontrollstämpel. Varje år skulle det Tekniska Högskolan 1897 och Stockholms lämnas en berättelse till Kommerskol- förste stadsplanedirektör 1922. Den öster- legium över manufakturernas tillstånd. rikiske arkitekten Camillo Sitte, som häm- Hallrättens första angelägenhet var att tade sina förebilder från medeltida städer, skaffa hallstämplar. Dessa beställdes hos utövade stort inflytande på H:s stadsplaner. J H Feldt i Stockholm och var ett sigill H upprättade planer för ett flertal svenska som i mitten hade en krönt sköld med städer och en för Kalmar fastställdes 1906. två korslagda nycklar samt texten calmar

177 hallrätts sigill 1741. Dessutom beställ- Torsås Järnväg och samhället växte sakta des den ordinarie hallstämpeln, som i stort upp kring den nya stationen som låg en liknade sigillet, samt en åttakantig stämpel bit från kyrkan. Flera småindustrier har som var försedd med två nycklar och texten funnits. Nu dominerar ›Bröderna Olssons sämbre gods 1741. Senare tillkom vissa Byggvaror. GM specialstämplar för socker, tobak och tyg. Meningen var att varje år förändra årtalet Halltorps kyrka började uppföras i slu- i stämpeln men Kalmar Hallrätt oppone- tet av 1100-talet och stod klar i början av rade sig mot denna kostnad vilket förde 1200-talet. Kyrkan är byggd av sandsten med sig att årtalet 1741 följde med i och hade tidigare ett tak av tjärat träspån, stämplingarna under Hallrättens 100-åriga men idag är taket klätt med kopparplåt. tillvaro. SHm Kyrkan hade från början fyra våningar med torn i öster och väster. Kyrkorummet låg på Halltorp är en tätort i ›Halltorps socken, andra våningen, tre meter över markpla- net. I början av 1400-talet hade behovet av befästa kyrkor minskat och H byggdes om. År 1758 byggdes sakristian i norr. En större ombyggnad av kyrkan företogs 1796, då koret breddades till samma mått som långhuset och Värnanäskoret byggdes på korets södra sida. Från samma renovering härstammar kyrkointeriörens gustavianska stil. År 1887 revs vapenhuset och portalen ersattes med ett fönster. I samband med en större restaurering 1951–1953 gjordes en Halltorp. Tätort. omfattande undersökning av kyrkan vil- ken gav en god inblick i kyrkans historia. Den senaste renoveringen företogs 2002– 27 km söder om Kalmar med 262 invå- 2003 och ett nytt vapenhus uppfördes på nare (2013). Här finns ›Halltorps kyrka, den plats där det gamla vapenhuset låg. församlingshem, förskola och skola med Inne i kyrkan finns en medeltida dopfunt låg- och mellanstadium, livsmedelsbu- av kalksten. H ligger fritt och väl synlig i tik, idrottsplats och några mindre företag. jordbrukslandskapet i östra delen av Hall- Boplatser har hittats från yngre stenålder, torps samhälle. Halltorpsån rinner förbi bronsålder och järnålder. Kyrkan är byggd strax öster om kyrkomiljön. Kring kyrkan omkring 1200 och byn byggdes runt den- i söder, norr och öster finns kyrkogården. Halltorps kyrka. na vid en vägkorsning. År 1899 blev H Nordost om kyrkan står den höga klocksta- Foto GM ett stationssamhälle längs linjen ›Kalmar– peln, byggd 1725. Öster om kyrkan ligger prästgården byggd 1870, ett stort trähus i två våningar med brutet tak som omges av en trädomgärdad tomt. Bakom prästgården ligger församlingsgården invigd 1993. Sö- der om kyrkan ligger f.d. bostället, vilket tillhört prästgården.

Halltorps socken ligger 30 km söder om Kalmar. Socknens areal är 51 km2. H nämns 1391 som Haldorp sokn, vilket kan komma av det skånska hale. Detta betyder ’rumpa, svans’, i meningen ’bebyggelse ut- anför byn’. Boplatslämningar från forntiden har hit- tats framför allt i odlingslandskapet. I om- rådet mellan väg 570 och Halltorp finns

178 ett stort antal stenåldersboplatser, flera av dem från äldre stenåldern. ›Halltorps- ån var en lång fjord när Litorinahavet nådde tio meter över nuvarande havsnivå. Det verkar också ha funnits boplatser på öarna utanför, både från yngre stenåldern och bronsåldern. Socknen är för övrigt rik på fornlämningar från brons- och järnål- dern. På höjderna från ›Stuvenäs och upp till Värnaby ligger flera bronsåldersrösen, det största med en diameter av 32 m på åkerholmen Brännan söder om ›Värna- näs. Några rösen ligger på höjder nära stranden. Fornlämningarna från de senast nämnda åldrarna ligger ofta i närheten av nutida bebyggelse, vilket tyder på en mycket lång kontinuitet som boplats. Så- dana samlingar av fornlämningar finns vid Glasholm, Stuvenäs, Värnanäs, Värnaby och Halltorp. I det inre av socknen är forn- och norrut till sockengränsen mot Voxtorp Halltorps socken. lämningarna färre. År 1623–1624 anlades är av riksintresse för kulturmiljövården. Karta ur Det medeltida Små- land ›Bökenbergs glasbruk, som låg söder om Socknen består av ett kuperat moränland- Germundslycke vid Halltorpsån. Till bru- skap som avslutas med slättbygd vid kus- ket hörde flera glashyttor, och lämningar ten. Det är endast det nordöstra hörnet av efter en sådan har hittats mellan Vinterbo socknen som hör till Möreslättens öppna och Prästlycke. odlingslandskap. I övrigt består socknen av Närheten till dåvarande danska gränsen skogsbygd. Såväl fastlandsdelen som skär- påverkade bebyggelsens utveckling. By- gården hyser många olika naturtyper med arna i skogsbygden utvecklades från en- ek- och bokskogar med intressant flora samgårdar till klungbyar. Däremot har de och fauna. Utefter kusten finns betade stora byarna Södra och Norra Värnaby i strandängspartier och öppna betesmarker. kustbygden försvunnit. De kustnära byar- Genom socknen rinner ›Halltorpsån som na kan följas tillbaka till stenåldern, med- omkring sig har översvämningsmarker an byarna i väster verkar ha kommit till och kärr. Ån, som rinner ut vid Värnanäs, först under medeltid. Flertalet byar ligger har ofta en bård av klibbal och här finns på höjder i närheten av vattendrag. en reproducerande population av havs- Socknens kyrka är ›Halltorps kyrka. Urby öring. Bland övriga vattendrag bör i socknen är Värnaby. Byar i skogsbygden nämnas ›Glasholmsån. är Germundslycke, Prästlycke, Yggesbo, Kuststräckan söderut från sock- Håknabo och Uttersbo. I slättbygden åter- engränsen mot Voxtorp till Torsås finns Glasholm, Trottorp och Namnerum. kommun är är av riksintresse för Efter freden i Brömsebro år 1645 blev naturvården och även utpekat rikskansler Axel ›Oxenstierna utsedd till som ett Natura 2000-om- greve av Södra Möre. Värnanäs, som idag råde. I socknen finns är det största enskilda godset i socknen, fyra naturreservat, ›Vin- blev hans sätesgård. Under århundradena terbo, ›Värnaby bok- därefter inkorporerades många gårdar och skog, ›Värnanäs byar i bygden till godset. I Värnaby fanns skärgård och en gästgivargård vid vägen mot Karlskro- ›Bokenäs. na. Stuvenäs, som en gång var en utgård De två sist- till Värnanäs, är sedan 1980-talet en kon- nämnda na- Halltorps socken. ferens- och hotellanläggning, ›Stufvenäs turreservaten ingår i Gästgifveri. de ovan angivna intressena. Ut- Hela kustområdet från Glasholm i söder med Halltorpsån påträffas flera

179 intressanta hag- och betesmarker. Öster fattande myrmarker, runt Vänsjösjön och om Halltorp har ån ett meandrande lopp. Ugglebosjön. Söder om vägen vid Ide- Kring Prästlycke ligger tre små bokskogar hult finns ett intressant våtmarksområde från tidigt 1900-tal och söder om Trot- i anslutning till Spångabäckens förening torp en liten mosse av fattigtyp. Av stort med huvudfåran. Lite längre österut, där intresse är knubbsälen som här har sin ån får en sydlig istället för ostlig riktning, största population i Östersjön. Ett större finns ett stort omväxlande våtmarksom- ›sälskyddsområde har avsatts utanför Vär- råde med utvidgningar i åfåran, här kallad nanäs med tillträdesförbud under en stor Åleboån. Gamla namn som Grumlamad, del av året. Även gråsäl förekommer här. Komad och Ingridsmad tyder på gamla ›Svartö blev känt för en koloni av stor- slåttermarker. Runt Ålebo rinner ån fram skarv. genom ett variationsrikt odlingslandskap Genom socknen löper i nord-sydlig rikt- med bl.a. igenväxta hagmarker och öpp- ning väg E22 samt väg 570, vilken var den na åkertegar. Därefter byter vattendraget tidigare Europavägen. Denna har i vissa namn till H. Vid Halltorp passeras vackra delar samma sträckning som den gamla och välhävdade hagmarker i ett område ›Kungsvägen till Karlskrona. Vid Värna- som omfattas av strandskydd. Ån mynnar näs och Värnaby kantas Kungsvägen av vid ›Värnanäs i ett område av riksintresse stenmurar och en storvuxen allé av gamla för naturvården. Här finns bl.a. välut- grova ekar. Sträckan på 3 km anses vara vecklade strandängar, bokskog av ängstyp länets äldsta och historiskt mest intres- och åldriga ekar. I Ugglebo finns två jord- santa vägavsnitt. Den är av riksintresse för dammar med tillstånd för produktion av kulturmiljövården. Även väg 539 Torsås– flodkräftor. I H finns en stam av havsör- Halltorp–Voxtorp och vidare norrut är av ing som genom omlöp kan passera fallen i intresse. Lastageplatserna i ›Värnanäs och Värnanäs och Skräpple. KKn Fåraviken förlorade sin betydelse när ›Kal- mar–Torsås Järnväg tillkom 1899. Järnvä- Hammar, Ann, 1951– , textilkonstnär, ut- gen lades ned 1965. bildad på Textilinstitutet i Borås och på Folkskola byggdes i Halltorp 1848 och Konstfackskolan i Stockholm. Hon har ersattes av en nybyggd 1953. Småskolor haft separatutställningar och deltagit i har funnits i Yggesbo, Trottorp och på samlingsutställningar. H har utfört flera Näset. Det fanns missionshus i Trottorp offentliga utsmyckningar i form av väv- 1913–1939 och Filadelfia verkar fortfa- nader, väggutsmyckningar, mattor och rande i sin lokal byggd 1932. Ett ålder- broderier till bl.a. Kalmar läns landsting. domshem har funnits. Kalmar kommuns kulturpris tilldelades Träindustrier växte upp i bl.a. Olsbo och henne 1987. i Lyckeström fanns kvarn, såg och snick- eriverkstad. Vid Möllholmen söder om Hammars fäste var en övergiven allmo- Trottorp fanns kvarn med klingsåg och geskans på gränsen mellan Karlslunda och även garveri. Större kvarnar har funnits Mortorp. H togs 1750–1763 i anspråk av i Värnanäs och Skräpple, mindre även i båtsman Nils Nilsson Hammar i Grötsjö. Namnerum och Vinterbo. Idag finns indu- Skansen rymde ett hus av typen ›jordkulor. stri bara i ›Halltorps tätort. Mejeri fanns i Värnanäs från 1866 till 1924, då mejeri Hammarskjöld, Peder Persson, lands- byggdes i Halltorp. Detta lades ner 1946. hövding 1666–1671, var son till ättens Värnanäs har även haft såpsjuderi, varv anfader, Peder Mickelsson Hammarskjöld. och tegelbruk. I Lyckeström har funnits Han avancerade till överste, vice landshöv- en träskedsfabrik och i Germundslycke ding i Landskrona och sedan landshövding Bröderna Carlssons Möbelfabrik. Mer att i Kalmar. Adolf ›Westrin benämner honom läsa: Södermörekrönikan. som kraftig, men självrådig och hänsyns- lös. H avled på ›Ebbetorp, som han ägde. Halltorpsån för en slingrande färd genom den sydöstra kommundelen. Den rinner Hammerth, Johan, 1953– , tonsättare, upp i ett skogs- och sjölandskap, med om- född i Kalmar. Han är utbildad vid Kungl.

180 Musikhögskolan 1982–1990. Hans musik kännetecknas av ett brett och virtuost, starkt expressivt utspel. H har beskrivit stråkarna som sin musikaliska lunga och de har ofta en viktig funktion i hans orkes- terverk och samverkar med bl.a. blåsare i kraftiga kulminationer som är karakteris- tiska för hans musik. Han verkar över hela fältet, från kammarmusik till stora orkes- terverk. Till kulturhuvudstadsåret i Stock- holm 1998 skrev H Stockholmskantat för stor blandad orkester, kör, två solister och recitatör. hamnar se ›Kalmar hamn AB, ›handels- hamnar resp. ›småbåtshamnar. handboll utövades i Kalmar i mindre om- fattning under 1930-talet av ›Kalmar FF och ›Kalmar AIK. Spelet bedrevs i tennishallen vid Fredriksskans och Läroverkets gymnas- tiksal. F 12 IF bildades och upplät 1942 sin nya gymnastiksal för handbollsspel. Kalmar BOIS hade sin storhetstid på 1950-talet och en bit in på 1960-talet. Kalmar sport- var efter Stockholm en av landets fem handel. Karta som visar klubb har haft en handbollssektion. Staden största utrikeshandelsstäder under Vasa- Kalmars utrikeshandel har framförallt genom damhandbollen haft tid. Från 1622 belades varor som infördes på 1500-talet. framgångar då Kalmar AIK vann allsvens- från landsbygden till staden med en avgift, kan 1957–1960. År 2010 bildades KFUM ›Lille tullen. Kalmar HK genom en sammanslagning av När den medeltida staden flyttades till Kalmar AIK HK och KFUM Kalmar HF. Kvarnholmen fick handeln nya villkor. Hamnläget ändrades och virkesupplag handel och ›sjöfart var Kalmars ekono- ordnades på stadens södra sida, vilket miskt viktigaste näringar under närmare namnet Vedgårdsholmen bekräftar lik- 700 år, från stadens grundande fram till som Tjärhovet där tjärvräkare huserade. industrialiseringen under senare hälften av Stora tullen, där export- och importvaror 1800-talet. Kalmar var tidigt en sjö- och förtullades, hade sitt hus vid Kavaljeren ›stapelstad med rätt att bedriva handel med packhus i Rådhusannexet. Varor som med utlandet och var så fram till 1864. passerade Västerportsbron förtullades i Från söder kom utländska köpmän, främst en tullstuga på fastlandet, se ›Rotundan. tyska, och de blev ett markant inslag i sta- Träexporten ökade i betydelse och alun dens befolkning. De sålde i första hand tillkom på 1700-talet. Vissa handelshus salt, tyger, kryddor, vin, tyskt öl och kera- skaffade egna fartyg, en del lät de bygga mik. Utförseln bestod av råvaror och livs- på ›varvet, de blev redare och bedrev en medel som smör, fläsk, späck, ost, tidvis omfattande sjöfart. I mitten av 1700-talet fisk, samt oxhudar, skinn, trävaror, kalk- importerades bl.a. spannmål, ärtor, malt, sten, tjära, beck och järn. hampa, lin, specerier, vin, salt, oljor och Från 1300-talet stammar den första färger. Under senare delen av århundradet tullstadgan. Tullräkenskaper finns beva- skeppades hälften eller mer av landets ex- rade från 1500-talet då hattar och sko- port av slipad kalksten ut från staden. Från don infördes från tyska hamnar. ›Hansan Kalmar dirigerades även handeln i sta- var betydelsefull under 1300-talet, men dens ›lydköpingar Pataholm, Mönsterås, så småningom tog inhemska köpmän och Påskallavik, Döderhultsvik, Figeholm och ›handelshus över mer och mer. Staden Bergkvara.

181 liksom rederier. I staden fanns 162 hand- lande 1856, jämfört med att det fanns 452 handlande i början på 1900-talet, in- klusive de som drev handel från butiker eller stånd. Partihandel växte fram, järn- vägs- och biltransporter började påverka handeln, vilket märktes framför allt efter andra världskriget. ›Kalmar konsumtions- förening hade på 1950-talet byggt upp en kedja av butiker liksom Kalmar läns slakterier. Antalet butiker började minska när KF öppnade det centrala varuhuset ›Domus 1964 och minskar fortfarande. Samtidigt etablerades köpmannavaruhu- set ›Baronen och 1985 det halvexterna KF-ägda varuhuset OBS!, nu en del av ›Giraffen Köpcentrum. Kvarnholmens bu- tiker och stadsdelscentrum fick nu hård konkurrens, vilken förstärktes ytterligare när sällanköpshandel spred sig till indu- striområden. Ikea etablerades 2006 sö- der om Volvo Kalmarverkens byggnader. Området utökades snart med ett flertal större butiksbyggnader och området fick namnet ›Hansa City. Allt detta förstärkte Kalmars profil som regionalt handelscen- trum. Det har medfört viss nedläggning av butiker på Kvarnholmen och i tätorter i regionen.

Handelsbankshuset på Storgatan 16 ri- tades av Malmöarkitekten August Stoltz Handelsbankshuset Handlarna bildade från 1748 ett han- och stod klart 1913. Huset byggdes av Foto Thomas Hällqvist delsgille, med kungliga privilegier, som Bankaktiebolaget Södra Sverige, som sex från 1750 reglerade verksamheten. Den år senare uppgick i Svenska Handelsban- som ville driva handel måste söka burskap ken. H är byggt som ett centralpalats med i staden hos magistraten. Gillets protokoll både bank- och bostadsfunktioner. Bank- finns bevarade mellan 1748 och 1830. Ut- direktören fick här en representativ bostad rikeshandelns inriktning ändrades delvis med bl.a. en paradhall som går genom två under 1800-talet; trävaror dominerade våningar. Byggnaden är uppförd i putsat fortfarande, pitprops tillkom och spann- tegel med fyra våningar och inredd vind. mål exporterades nu liksom tändstickor Husets yttre är anpassat till Kvarnholmens och maskiner från stadens industrier. Ut- 1600-talsbebyggelse med detaljer som förseln av stångjärn, som var stadens näst vågformigt svängda gavlar och ankarslu- största exportprodukt under en stor del tar. År 1966 gjordes en större tillbyggnad av 1800-talet, fortsatte fram till 1880 och mot Kaggensgatan. Entrén och fasaderna ofta som bottenlast när lastrummet fyll- liksom interiören håller hög arkitektonisk des av trävaror. Det tillkom import av göd- och konstnärlig kvalitet. H är en del av ningsmedel och kraftfoder samt kol och vårt lagskyddade kulturarv. IB koks för att driva ångmaskiner och det nya ›gasverket från 1862. Handelsföreningen, se ›Kalmar konsum- När kvarnindustrin växte från 1875 tionsförening ökade importen av spannmål inklusive ris. Nya handelshus som AB J ›Bruun bildades Handelsgymnasiet i Kalmar började

182 Handelsgymnasiet. Nu förvaltningsbyggnad för Kalmar kommun. sin verksamhet på hösten 1946 som en in- och utrikes. Deras varor fraktades ofta direkt efterföljare till ›Kalmar språk- och på egna fartyg. Några köpmän och han- handelsinstitut. Innan dess fanns endast delshus lät bygga eller köpa fartyg och nio handelsgymnasier i Sverige och H några drev ›rederier. blev det första av sitt slag i sydöstra Sve- 1700-talet rige. Undervisningen bedrevs i gamla lä- Weidling, Weidling & Sahlsteen, Fiedler & roverkets gymnastikbyggnad vid Norra Co, ›Hoppenstedt, ›Mühlenbruch, Chr. von Långgatan och skolans första rektor var Seltzen, Baumgart, ›G von Zaltzau, ›Kreu- Walter Fischer. Till en början bedrevs H ger, Witte, ›Sahlsteen, Hanell, Thamsten, dels med kommunala bidrag, dels med Åbrandt, Holtz och Britthelli. bidrag från en stiftelse som i sin tur fick 1800-talets början medel av näringsidkare i Kalmar län. Th. ›Foenander, M Roosval & Co, A L ›Kreu- Gymnasieutbildningen byggde på realexa- ger, P G ›Kreuger, N Callerström, S ›Hassel- men eller praktisk realexamen på handels- qvist, P M Britthelli och A ›von Sydow. linjen och var från början tvåårig. År 1961 1860-talets trävaruexportörer utökades den till att bli treårig. Dessutom P E ›Kreuger & Jennings, S U Ljungberg, J A fanns ett ettårigt handelsinstitut, Kalmar Kreuger, Carl Chr. Areskog, S Hasselqvist, stads handelsinstitut, som byggde på folk- M Roosval och Theodor Jeansson. skoleexamen. Skolan upphörde 1966 när helt ny gymnasieorganisation infördes och Handelskompaniet, ofta förkortat HK, handelsutbildningen flyttades då till ›Stag- har sitt ursprung i C H Ohlssons affär på neliusskolan. BB Kaggensgatan 10, som startades 1892 och övergick efter några år till grossiströrelse. handelshamnar av mindre slag har fun- Vid Ohlssons bortgång 1919 drevs före- nits på följande platser: Snäckö i Ryssby taget av sterbhuset till 1942 då firman socken, ›Revsudden, ›Bottorp, ›Hagby, ›Kol- övertogs av AB Nässjö Handelskompani. boda, ›Ekenäs och ›Värnanäs. Dessa hade Företaget hade ett kafferosteri med ett stor betydelse för varutransporter innan de eget varumärke, Kronprinskaffe. Genom slogs ut av järnvägen och bilismen. övertagande 1944 av bl.a ›Oscar Thern- ströms kolonialvarufirma blev H trångbott handelshus skapades av en eller flera och 1948 flyttades verksamheten till en av Kalmarköpmän som gjorde affärer både ›Kalmar Ångkvarn förvärvad industribygg- 183 nad på ›Inre Vedgårdsholmen, Skeppsbro- som Stockholm och Nyköping medlem gatan 26. H byggde om den till kontor av Hansan. Stöd för detta kan återfinnas i och lager. Företagets sortiment omfattade s.k. Pfundzollbücher i vilka registrerades de förutom kolonialvaror även butiksinred- avgifter som togs upp i krigstid när skepp ningar. Kompaniet drev sin verksamhet i och skeppslaster anlände resp. lämnade lokalerna fram till 1967, då en ny lager- hansestäders hamnar. Mellan 1361 och fastighet uppfördes på Hagbygärde. H 1400 togs denna avgift ut ett tiotal gånger blev sedan uppköpt. IB och år 1362 både i Nyköping och Kalmar. Medlemskapet överlevde sannolikt inte Hansa City heter handelsområdet söder etablerandet av ›Kalmarunionen 1397, om ›Guldfågeln Arena och ›Kalmar Tech vars politiska ledning ofta var fientligt in- Park, väster om väg E22 och norr om ställd mot H Under medeltiden hade Kal- Ölandsleden. År 2006 invigde Ikea ett nytt mar en starkt tysk prägel varuhus och H har efter hand utvecklats genom att nya varuhus och affärer etable- Hanseatiska fredsmötet i Kalmar 1285 rats. Stora investeringar gjordes i ett nytt gick ut på att klara upp den konflikt som gatunät och parkeringsplatser. År 2013 för- uppstått mellan kung Erik i Norge och bands H med Djurängen när en hängbro i ett antal hansestäder. Detta var den för- trä byggdes över motorvägen, Hansabron. sta stora sammankomsten av allmän nord- Området har i äldre tid varit sjöbotten och isk betydelse. Kungen hade på 1280-talet lertag för flera ›tegelbruk. infört hög tull på införsel av hanseatiska varor till de norska städerna. Konflikten Hansan verkade som ett handelsförbund slutade med krig och kung Erik hade från 1300-talets mitt fram till 1600-talet. dessutom uppmuntrat till sjöröveri mot Det verkade framförallt inom Östersjön Hansan hvarigenom det gamla Vikingalif- Hansa City. med Lübeck som centralpunkt. Kalmar vet uppstod i hela sin fordna vildhet. Den Foto Mattias Rubin var under andra hälften av 1300-talet lik- svenske kungen Magnus Ladulås inbjöd

184 vid midsommartid 1285 till fredsförhand- lingar på Gullbergs fästning vid Göta älv men det blev ingen fred utan enbart vapen- stillestånd. Därför föreslog hansestäderna att nytt möte skulle hållas i Kalmar den 29 september 1285, åter under ledning av kung Magnus, och så blev det. Kung Erik kom och Hansan deltog med representan- ter från Visby, Lübeck, Rostock, Wismar, Stralsund, Greifswald, och Riga. Dessutom kom sändebud från tre holländska hanse- städer som också råkat i konflikt med kung Erik. Fredsmäkleriet fortsatte till 18 okto- ber men utan att förlikning uppnåddes. Om ingen fred kunde nås hade kung Mag- nus tillsammans med sitt råd fått rätt att genom skiljedom avgöra ärendet och den 31 oktober uppsattes hans utslag i Kal- mar. Hansestäderna dömdes att ge kung Erik offentlig upprättelse för den skymf han fått utstå. Kungen i sin tur dömdes att återlämna alla beslagtagna skepp och varor. Trädgårdsgatan 16–20, där tidigare ›Barn- Hans Wiens köpmansgård Dessutom skulle han till hansestäderna be- hemmet låg. Byggherre var ›Kalmar Fa- tala 6 000 marker norskt silver. Fångar på briks- och Hantverksförening som ville ge ömse sidor utbyttes och fredlig handel utan föreningens medlemmar tillgång till loka- tullar skulle ske framöver. Detta var då det ler. Byggnaden ritades av byggnadsingen- största fredsförbund som slutits kring hela jör Karl-Erik Sjöberg. H såldes senare av Östersjön och Nordsjön. BB föreningen.

Hanström, Bertil, 1891–1969, zoolog, Hantverksföreningen, se Kalmar Fabriks- född i Kalmar. Efter studier i zoologi ver- och Hantverksförening. kade han som professor i Lund 1930– 1957 med speciell inriktning på studiet Hantverkshuset ligger vid korsningen av de ryggradslösa djurens nervsystem och Kaggensgatan–Ölandsgatan på Kvarnhol- sinnesorgan. men och är en köpmansgård som uppför- des av borgmästaren Erik Nentzel ›Ehren- Hans Wiens köpmansgård, ›Stortorget klo strax efter 1658. Kvarteret skadades i 36, ligger på torgets södra sida. Hans Wiens stadsbranden 1765 då gårdsbyggnaderna ägde fastigheten 1660. Det nuvarande hu- längs Ölandsgatan brann ned helt. Sten- set är ett reveterat trähus med brutet tak, huset, som återställdes, är i två våningar från början uppfört i en våning omkring med hög källarvåning. På vinden, använd 1735 och påbyggt med en våning på som magasin, finns bevarat vinschhjul och 1770-talet. Planlösningen är ursprunglig hissbommar mot gatan. Fasaden har kvar med en hall som går rakt igenom huset, sitt utseende från byggnadstiden. Invän- vilket är tidstypiskt. I slutet av 1600-talet digt finns inredning från 1600-talet och användes byggnaden som sjukstuga och väggmålningar i rokokostil från 1770-ta- fångehus. I början av 1700-talet nyttjades let. Fram till 1945 var det privatbostad huset av stadens vaktstyrka – Corps de och då köptes fastigheten av ›Kalmar garde. Kalmar läns första provinsialläkare Fabriks- och Hantverksförening. Huset Johan Gustaf ›Wahlbom köpte huset 1754 om- och påbyggdes då till föreningsloka- och det blev hans bostad och läkarpraktik. ler samt festlokaler för uthyrning. Mer att Gården är förklarad som byggnadsminne. läsa: Manne Hofrén, Kalmar, karolinska borgarhus i sten, 1970. KSH Hantverkscentrum invigdes 1963 på

185 en stor summa pengar från ›Kalmar Nya Jernvägsaktiebolag, där han var dess VD, Kalmar och Borgholms Hypoteksförening samt ›Navigationsskolan valde H att ta sitt liv. Av konkursboet köpte Kalmar stad Falkenbergs gård och byggde där försörj- ningshemmet Falkenberg. IB

hattöl, eller friöl, kallades i Kalmar det ka- las som translaterna, dvs. gymnasiets yngs- ta årgång vid uppflyttning, var skyldiga att på 1700-talet bjuda de äldre gymnasister- na på. Detta för att fira sin upphöjelse till versicalarier, dvs. gymnasiets andra klass. Namnet hattöl syftar på att de yngre ef- ter denna fest hade rätt att i skolans salar behålla hatten på i äldres närvaro. Seden ansågs ha vissa pennalistiska inslag och rektorn förbjöd 1754 denna tradition men den levde kvar in på 1800-talet. BB

Hantverkshuset. Haraldsmåla gård ligger i Ryssby socken Foto Christer Carlqvist Havung, Nils-Erik, 1939– , bildkonstnär, och har även mark i Ålems socken i Möns- född i Kalmar. Han utbildade sig på Ger- terås kommun. Gården ägdes vid mitten lesborgsskolan i Stockholm 1972–1974. av 1700-talet av Johan Helmich ›Roman. Hans motivval är människor och landskap Ny mangårdsbyggnad uppfördes i mit- i expressionistisk stil. Han är representerad ten av 1800-talet. Under senare halvan av i olika konstsamlingar och har utfört of- 1800-talet ägdes gården av den friherrliga fentliga utsmyckningar bl.a för Kalmar läns släkten Raab. landsting. IB lands- von Hartmansdorff, Jacob August, Hedin, Anita, 1945– , konstnär, född i Fa- hövding 1839–1840, kansliråd och riks- gerhult. H är autodidakt och blev känd för dagsman. Han var den förste ämbetsman, att skapa bilder i applikationsteknik. Na- som utnämndes till landshövding efter en turen är hennes främsta inspirationskälla lång rad militärer. H var en stark nykter- och särskilt då det öländska landskapet. hetsvän. För att hitta ljuset i sina bilder använder hon sig av skiftningar i sina egenhändigt se ›F 12:s musikkår. Hartog, Bo, batikfärgade tyger. H ägnar sig även åt må- leri i akvarell och olja. Hon är represente- 1830–1892, grosshand- Hasselquist, Carl, rad i Kalmar, Blekinge och Skånes lands- lare, industriidkare, riksdagsman och kon- ting samt ett tiotal kommuner i länet. H sul, född i Kalmar. Han var son till gross- erhöll Kalmar kommuns kulturpris 1979. handlare Sven Hasselquist och gick tidigt in i faderns firma, Sven Hasselquist & Son. var ett folkligt namn på den Efter faderns död utvidgade han företa- Hedningen fyr som 1942 placerades i den s.k. Omböj- gandet och ägde bl.a. ›Kalmar Skeppsvarv, ningen vid hamninloppet. Fyren byggdes ›Kalmar Bobbinfabrik i Trekanten, ›Manil- uppochnedvänd inne i hamnen. När den la Fabriksbolag och ›Westinska Boktrycke- skulle placeras på den förberedda platsen riet som utgav tidningen ›Kalmar. Sin som- vägrade den att låta sig omvändas. Lotsar- marbostad hade han på ›Falkenberg gård i na döpte den därför till Hedningen. stadens utkant. H var riksdagsman 1882– 1884, ordförande i Kalmar läns landsting Heijock, David, 1620–1681, herredags- 1885–1891, ordförande i stadsfullmäktige man, rådman och handelsman, född i 1879–1892 samt ledamot i ett stort antal Dundee, Skottland. Han avlade borgared styrelser i Kalmar. Efter att ha förskingrat 186 Anita Hedin. Öländskt landskap i appli- kationsteknik i Kalmar 1647 och utsågs till herredags- ett guldkors som vid närmare betraktelse man 1657 och 1660. H valdes till råd- hängde i ett träd över källan. Det nedtogs man 1662. Hans affärsverksamhet gällde och mannen, som då lät döpa sig, skänkte köpenskap samt varvs- och rederirörelse korset till Mortorps kyrka, där det förvara- tillsammans med Diederich ›Mühlen- des länge men bortfördes slutligen av nå- bruch. H:s boningshus vid Stortorget 32, gon fiende. Vidskepliga människor offrade där Appeltoffts bokhandel senare etable- länge i denna källa. BB rades, omnämns 1671 och sades vara väl- möblerat. Vid ›Karl XI:s besök i Kalmar Helga lekamens gille var ett brödraskap, 1673 lånade H ut 24 stolar till en fest på som omnämns på 1450-talet. H bedrev en slottet. Han var också engagerad i dom- omfattande låneverksamhet och var san- kyrkobygget. För sina insatser ärades han nolikt rikt att döma av dess utlåningsverk- 1681 genom att bli den förste att begravas samhet. Gillet hade ett eget altare i By- i domkyrkan. Hans epitafium sattes upp kyrkan. Det fick ofta genom testamenten 1701 och hänger fortfarande på ursprung- mottaga betydande gåvor såsom gårdar lig plats. Heijocksgatan är uppkallad efter i staden och ansenliga penningsummor. honom. Sannolikt har gillet även sysslat med väl- görenhet. SHm Helga Kors källa, eller Heliga Korsets källa, ligger på Högebo ägor i Mortorps Helgeandshuset, Hospitali Sancti Spiritus socken. Här skall ›S:t Sigfrid enligt legen- eller helga gäst, var Kalmarbornas tolkning den ha döpt många hedningar under ett av de tyska medborgarnas Heilige Geist. upprest kors, efter vilket källan fått sitt Huvudbyggnaden låg vid allfarvägen, nu- namn. Enligt en annan tradition skall ett varande Södra Vägen 1. Den var omgiven underverk ha skett genom att en blind av ekonomibyggnader och jord som behöv- hedning druckit av denna källas vatten och des för ett lantligt hushåll. Till detta hörde i det ögonblicket återfått sin syn då han i också en kryddträdgård. H nämns första vattnets yta blev varse återspeglingen av gången i ›Kalmar stads tänkebok år 1409,

187 förbundet huvudman. Sedan 2006 drivs skolan av Hushållningssällskapet Kalmar- Kronoberg-Blekinge. BB

Heliga korsets kyrka, Kungsgårdsvägen 2, är en stadsdelskyrka som även inrym- mer ett krematorium. Den ritades av arki- tekt Rudolf Holmgren och invigdes 1963. Den kallades då Korsets kapell. År 1989 blev H församlingskyrka i Heliga korsets församling. Intill ligger kyrkans klocksta- pel och Korsets församlingsgård, byggd 1983 och ritad av arkitekt Ivar ›Petersson. I det rektangulära kyrkorummet stiger långhusets innertak brant mot det höga koret med sidoljus från söder mot det fristående stenaltaret. På korväggen har skulptören Erik Sand skapat en trärelief föreställande Kristus på korset. Till vänster i koret finns en Mariaskulptur av konstnär Heliga korsets kyrka då som Hospitalet, men bör ha funnits re- Eva Spångberg. Mariakoret är ett rum för dan före 1336. Till H hörde också en till små gudstjänster eller enskild andakt. Det nödhjälpshelgonet S:t Göran invigd kyrka, lilla Själakoret används vid bisättning och S:t Görans kyrka, eller snarare kapell, med mindre begravningar. Ett klockspel på kyr- omgivande kyrkogård. H var vid sidan om kans yttervägg spelar psalmmelodier vid klostren en föregångare till samhällets in- vissa timslag. Mer att läsa: Heliga korsets rättningar för sjuka, fattiga och hemlösa, kyrka, kyrkobeskrivning. TM ofta i form av stiftelser, som levde på gå- vor från enskilda och donationer. Till en 1909–2001, rådman och början var de avsedda enbart för dem som Hellroth, Sune, borgmästare, född i Vetlanda. H var råd- drabbats av spetälska, lepra. Dessa männ- man i Kalmar 1942–1963 och därefter iskor kunde inte botas, var portförbjudna stadens siste borgmästare fram till 1971, i staden, och därför var H beläget utan- då ämbetet upphörde. Vid Kalmar tings- för murarna. Av skräck för att smitta an- rätt var H lagman 1971–1976. Han var dra, måste de gå med en pinglande bjällra 1970 initiativtagare till det lokala partiet för att varna folk. Även vägfarande kunde ›Fram till val. här få tak över huvudet. Eftersom H del- vis var lekmannastyrt kunde Gustav Vasa Hellsing, Lennart, 1919– , författare, född inte konfiskera egendomen vid klosterin- i Fagersta. Han har skrivit många barn- dragningen. Däremot kunde kungarna och böcker, både bilderböcker och kapitel- framför allt Johan III genom egna dona- böcker, i samarbete med olika illustratörer tioner anse sig ha rätt att disponera viss och tonsättare. År 1984 gav han ut Vitt. En mark, bl.a. kryddträdgården och ›ruddam- historia om Kalmar län, med illustrationer marna. I domkyrkan finns en senmedel- av Fibben Hald. Det är en historia om hur tida nattvardskalk i silver från H. Se även snön lägger sig över olika delar av staden. ›sjukvård. BMH Oh, sockerbagare! Oh, titta vad vi fått! Helgesbogymnasiet är ett naturbruks- En enda stor marängsviss är hela Kalmar gymnasium med inriktning på skog. Sko- slott! lan finns i Helgesbo, Ryssby socken, vid Hej, hämta hit det där och pröva slickepott vägen mellan Ålem och Bäckebo. I under- för hovkonditor Holmgren gör ej bättre gott. visningen varvas teori och praktik gällande skog, djur och natur. Skogsskolan startades hembygdsrörelsen är i kommunen re- 1960 av Skogsvårdsstyrelsen. Landstinget presenterad av 10 hembygdsföreningar: tog över 1972 och 2000 blev Kommunal- 188 Hemslöjden. Bild från butiken med smide av Erik Höglund. Foto Rolf Lind

›Dörby-Kläckeberga, Förlösa, ›Hossmo 1908 bildades Hemlöjdsföreningen med ›Kalmar stads, ›Karlslunda, ›Ljungby, ›Mor- uppgift att stärka kassan genom ett hem- torps, ›Ryssby, ›Södermöre och ›Åby. Hem- slöjdslotteri. Efter flera års diskussioner bygdsföreningarna samverkar i Kalmar avskildes H från Hushållningssällskapet kommuns hembygdsråd och de är anslut- 1921 och Södra Kalmar läns hemslöjds- na till Kalmar läns hembygdsförbund som förening blev nu en helt självständig för- i sin tur är anslutet till riksorganisationen ening. Samtidigt avgick Oda Berg som Sveriges hembygdsförbund. GM hemslöjdschef och ledningen övertogs av hennes mångåriga medarbetare Gerda Hemslöjden i Kalmar har sitt ursprung i ›Brütte. Under hennes ledning utveck- ›Hushållningssällskapet, bildat 1811, som lades H än mer och affären ansågs vara redan från starten verkade för att stimu- en av landets främsta. År 1956 tillträdde lera hemslöjden i länet. Sällskapets första Anna Maria ›Hoke som hemslöjdschef. hemslöjdsutställning anordnades 1840 Efter fyra år övergick hon till egen konst- då slöjdalster visades i ›Rådhuset. En per- närlig verksamhet och till ny chef utsågs manent exposition öppnades 1863 med medarbetaren Hanne-Lis Nilsson. H fort- försäljning i Hushållningssällskapets lo- satte att spela en stor roll, inte minst ge- kaler. Från 1868 och 30 år framåt sköttes nom Gunilla ›Skyttlas och Raine ›Navins in- verksamheten av Agnes Liedholm. Efter satser. Butikens lönsamhet minskade under att Hushållningssällskapet liksom slöjd- 1980-talet och efter några svåra år tvinga- affären flyttat några gånger, senast med des butiken stänga 1993. lokaler i Frimurarhuset, köpte sällskapet Föreningen, nu med namnet Kalmar egen fastighet vid korsningen Norra Lång- läns hemslöjdsförening, verkar i Puke- gatan–Larmgatan och H fick lokaler i ga- berg, Nybro. H har ett stort arkiv med tuplanet med ingång från Larmgatan. Här prover och mönster samt en mängd skis- fanns H kvar till dess att butiken upphör- ser gjorda av olika konstnärer. Föreningen de 1993. har en konsulent för textil slöjd och en för Agnes Liedholm efterträddes 1899 av träslöjd. Dessa fungerar som kontaktper- Oda ›Berg som chef för det som då kom soner mellan allmänhet, slöjdare, formgi- att heta Hushållningssällskapets Slöjd- vare, myndigheter och försäljningskana- magasin i Kalmar. Under hennes ledning ler. BB utvecklades H med stor framgång. År 189 Hertzberg Bertil, 1948– , teaterchef, fo- tograf och lärare, född i Stockholm. Efter en fil.kand. i idéhistoria, filosofi och litte- raturvetenskap anställdes han vid Umeå universitet 1972–1976 och var därefter kulturchef i Skövde till 1978. H ledde ›By- teatern Kalmar läns teater 1978–1997 och blev sedan dess styrelseordförande och le- damot. I tre år från 1998 var H förestånda- re för utbildningen i Gestaltande fotografi vid Gamleby fotoskola, därefter gästlärare och en i ledningsgruppen för utbildningen. På bl.a. Virserums konsthall och ›Kalmar konstmuseum har H gjort separatutställ- ningar med sina bilder. Han fick ›Kalmar kommuns kulturpris 1988.

Hill & Co hade en föregångare i form av Victor Hills mekaniska verkstad på Norra Hill & Co. Henriksgården i Hossmo socken är en Malmgatan redan 1886. År 1897 flytta- Senare Exoverken med ålderdomlig gårdsanläggning i Rinkaby by des verkstadsdelen till Verkstadsgatan. H kontors- och fabriksbygg- bedrev även grossist- och installations- nader som inte berörts av skiftena. Mangårds- byggnaden, ursprungligen en timrad par- verksamhet inom värme-, ventilation stuga, möjligen med delar från 1600-talet och sanitetsbranschen, VVS, med lokaler fick sitt nuvarande skick genom flera på Ölandsgatan 10. Dessa verksamheter tillbyggnader mellan 1750 och 1810. Fa- såldes 1956. Dotterföretaget Exoverken saden är locklistpanelad och rödfärgad; AB började 1939 tillverka värmepan- taket är tegeltäckt med den ursprungliga nor på Verkstadsgatan–Polhemsgatan där taktäckningen av näver och torv bevarad tillverknings- och lagerlokaler byggdes i därunder. De ursprungliga fönstren är be- etapper samt ett kontorshus 1962, Pol- varade liksom äldre fast inredning, delvis hemsgatan 1. År 1956 övertogs Maskin- med ursprunglig bemålning. Den övriga och Gjuteribolagets verksamhet vid Bra- gårdsbebyggelsen utgörs av drängstuga, gegatan. Den lades ner ett antal år senare, bod och hönshus. Byggnaden byggnads- när plaströr slog ut gjutjärnsrören. Anta- minnesförklarades 1987. let anställda var som mest 400 personer. Under åren 1962–1971 tillverkade Exo- Hentzell, Gustaf, oftast kallad Gusten, verken exklusiva nöjesbåtar i aluminium, 1888–1964, guldsmed, född och utbildad Exotic, ritade av Pelle Pettersson. Företaget i Kalmar. Han övertog faderns guldsmeds- gjorde konkurs 1973 och köptes upp av verksamhet på Storgatan 22 och var enga- Eurockoncernen, som drev verksamheten gerad i Kalmar Fabriks- och Hantverksfö- vidare som en del inom sitt dotterbolag IFÖ rening, först som sekreterare 1926–1936 och under namnet TeknoTerm Systems AB. och därpå som ordförande fram till 1956. Varunamnet Exo såldes till amerikanska H var en pådrivande kraft för att skaffa Exxon för 1 mkr. TeknoTerm Systems AB föreningen egna lokaler. Turisthotellet vid tog sig an en intressant utveckling inom korsningen Ölandsgatan–Larmgatan in- värmeområdet, bl.a. var man först med att köptes och år 1940 invigdes en nybyggnad utveckla solfångare samt luft- och vatten- ritad av arkitekten Sven-Ivar ›Lind. På en värmepumpar i Sverige. När Eurocs kon- angränsande tomt vid Ölandsgatan förvär- cernpolicy ändrades övertog platschefen vade föreningen 1945 ›Hantverkshuset. H Åke Hjort Kalmardelen av TeknoTerm skrev föreningens historia för tiden 1847– Systems AB. Namnet byttes till Euronom 1947 och var engagerad i flera andra orga- AB och flyttade 1988 till Franska Vägen på nisationer. Se även ›Kalmartenn. GM Berga industriområde. Företaget utvecklar, marknadsför och säljer värmepumpar, sol-

190 fångare, ved- & pelletspannor i Sverige och sades hon till fregatt. Sitt första besök i tolv andra europeiska länder. GM Kalmar gjorde hon den 11–13 februari 1944. Längden var 97,5 m och den 39 000 Hilldoff, Ernst, 1878–1932, lärare och hkr starka motorn gav fartyget en toppfart författare, född i Lund. H har författat på 39 knop. Hon hade 155 mans besätt- artiklar och uppsatser om Kalmar samt ning och var bestyckad bl.a. med tre 12 böckerna Kalmar–Berga Järnväg 1897– cm kanoner, fyra 40 mm respektive fyra 1922, Kalmar–Torsås Järnväg 1899–1924 20 mm luftvärnskanoner och 46 minor. och Kalmar läns kungl. hushållningssäll- År 1978 togs hon ur tjänst och användes skap 1811–1911. därefter som målfartyg innan hon 1981 såldes för skrotning. BB Hillska gården ligger på Kaggensgatan 1, Hillska gården Kvarnholmen. Fastigheten är en helt kring- HMS Kalmar (2) var en av svenska mari- i fågelperspektiv. byggd köpmansgård. Huvudbyggnaden av nens korvetter av Göteborgsklass. Fartyget sten är troligen uppförd under 1600-talets byggdes på Karlskronavarvet, sjösattes i andra hälft. Huset skadades vid stadsbran- november 1990 och döptes av landshöv- den 1765. Efter ombyggnad fick fasaden ding Erik ›Krönmark. Deplacementet sin 1700-talskaraktär som ännu delvis är var 400 ton, längden 57 m och farten 30 bevarad. De två lägre flyglarna är sanno- knop. Besättningen utgjordes av 22 office- likt tillkomna under 1700- och 1800-ta- rare och 18 värnpliktiga. Bestyckningen len. Ursprungligen har de inrymt ekono- var bl.a. åtta sjömålsrobotar, fyra ubåts- mibyggnader. Den välvda inkörsporten på jakttorpeder och fyra antiubåtsgranatkas- Södra Vallgatan var tidigare ingång till den tare. Som en följd av neddragningen av numera överbyggda gården. Fastigheten det svenska försvaret lades hon i malpåse i har fått sitt namn efter den tidigare äga- Karlskrona örlogshamn. BB ren Viktor Hill. Se ›Hill & Co. Mer att läsa Manne Hofrén, Kalmar, karolinska borgar- Hobert, Richard, 1951– , film- och teater- hus i sten, 1970. KSH regissör, född i Kalmar. H har även arbetat som manusförfattare och kompositör av Hjalmar från Kalmar är titeln på en sjö- filmmusik. Under 1980-talet regisserade mansvals komponerad av Helge Lindberg. han pjäser och filmer för TV bl.a. krimi- Han skrev ett flertal för eftervärlden kända nalfilmer i serienSkånska mord. För film- schlagermelodier under 1920-talet, bl.a. en Glädjekällan från 1993 fick H flera De’ ä’ grabben me’ chokla’ i och Kom, kom, utmärkelser vid Guldbaggegalan 1994, bl. kom till smörgåsbordet. H finns i ett fler- a. Ingmar Bergmanpriset. För filmenHän - tal olika 78 varvs-inspelningar, bl.a. med derna blev han 1995 Guldbaggenomine- Ernst Rolf från 1929. Hjalmar har troligen rad för bästa manuskript. Stor framgång inget annat med staden att göra än att det hade H även med filmenAlla älskar Alice rimmar på Kalmar. BB

Hjalmarsson, Bo, 1944–2000, landskaps- arkitekt och möbelsnickare, född i Sol- na. Han var en tid verksam i Kalmar på Lindöateljéerna. På Klockhusgatan 4 finns en träskulptur av honom som återger en sittande kvinna. H fick Kalmar kommuns kulturpris 1995.

HMS Kalmar (1) var namn på en s.k. stads- jagare i svenska marinen som byggdes på Eriksbergs varv och togs i bruk i februari 1944. Hon var en i raden av jagare som Bo Hjalmarsson. kallades stadsjagare, eftersom de fått namn Tråskulptur på Klockhus- efter svenska kuststäder. År 1965 omklas- gatan 4. Foto Thomas Hällqvist 191 Ivan Hoflund. Oljemålning av Kalmar slott 2002 som utsågs till Bästa Europeiska dantag för en kortare vistelse på Gotland Film vid Hollywood International Film- 1919 och en studieresa till Tyskland, Öst- festival 2002 och den blev 2003 Guldbag- errike, Italien och Nordafrika 1921–1922 genominerad som bästa film. H fick 1998 förblev han Kalmar trogen. H finns repre- ›Kalmar kommuns kulturpris. JW senterad på Kalmar konsmuseum. Minnes- utställningar har hållits 1947 på Kalmar Hoflund, Astrid, 1897–1979, konstnär och konstmuseum, 1984 på Skälby gård och folkskollärare, född i Glimåkra. Hon stude- 2005 på Ölands museum, Himmelsberga. rade under kortare perioder för Otte Sköld Mer att läsa: Manne Hofrén, Ivan Hoflund, och Edvin Ollers samt företog studieresor 1947 och Anders Nilson, Ivan Hoflund, till Frankrike och Italien. Senare bosatte målaren och tecknaren, 2005. JRm sig hon i Kalmar där hon hade några min- dre utställningar. H är representerad på Hoflunds kolonialvarubolag startades Kalmar konstmuseum och Kalmar läns i början på 1900-talet av Per Hoflund på landsting. JRm Västra Vallgatan. I sortimentet ingick bl.a. karbid som förvarades i en lokal i Väster- Hoflund, Ivan, 1887–1948, konstnär, port. År 1931 flyttade H till ›Tyghuset i född i Bäckebo. Efter skolgång på Öland hörnet Landshövdingegatan och S:a Lång- började han som målargesäll i Kalmar och gatan där till en början nedervåningen och studerade hos bildhuggaren Anton ›Wah- så småningom även grannfastigheten ut- ledow. År 1908 antogs han som elev vid med Landshövdingegatan hyrdes för den Konstakademien. Bland kamraterna fanns utökade verksamheten. Företaget hade där Nils von Dardel och Emil Johansson-Thor eget kafferosteri och sorterna Hoflunds blå liksom två vänner från Kalmar, Valdemar och Hoflunds röd var mycket uppskattade Fille ›Fromén och Leopold ›Morsing. Åren av Kalmarborna. I Kalmar fanns flera kolo- 1916–1917 gjorde han studieresor till Kö- nialvarubolag under 1900-talet och några penhamn och Holland. I Amsterdam må- köptes upp av större lagercentraler eller lade han Gubbe i röd mössa som visades lades ner på grund av dålig lönsamhet. På vid utställningar på Konstakademien och 1980-talet fanns endast H kvar i Kalmar Sveriges allmänna konstförening i Stock- för att slutligen upphöra i slutet av årtion- holm. Denna duk väckte stor uppmärk- det. IB samhet bland kritiker. H:s målningar från 1910–1920 består huvudsakligen av pas- Hofrén, Manne, egentligen Emanuel, 1895– tosa, emaljlysande landskap i mättad färg 1975, fil.dr och landsantikvarie, född i Här- och litet format, många erinrande om Ivan nösand. Efter studentexamen i hemstaden Aguelis och Olof Sager-Nelsons måleri. H fortsatte han med konst- och litteraturstu- flyttade tillbaka till Kalmar 1918. Med un- 192 dier vid Uppsala universitet. Sommaren 1922 kom han till Kalmar för att hjälpa ›Kalmar läns fornminnesförening att ny- uppställa samlingarna på Kalmar slott. Två år senare återvände han till Kalmar som nyutnämnd intendent vid fornminnesför- eningen och senare kom han att utnämnas till länets förste landsantikvarie. I det äm- betet kvarstod han till 1962. År 1937 dis- puterade han med sin doktorsavhandling Herrgårdar och boställen som handlade om herrgårdskulturen i Kalmar län under perioden 1650–1850. Under sina första 15 år i Kalmar var han dessutom chef för Kalmar stadsbibliotek och därefter ordfö- rande i biblioteksstyrelsen fram till 1949. Från 1925 satt H även i styrelsen för ›Kalmar konstförening och efter att nytt lasarett öppnats 1937 vid Stensberg ned- lade han stort arbete för att i den gamla Manne Hofrén. lasarettsbyggnaden vid Slottsvägen skapa Foto Kalmar läns museum både bibliotek och konstmuseum. ›Kru- Konstfack. Efter två år som lärare i möns- senstiernska gården hade i H en stor till- terkomposition ägnade hon sig åt textil skyndare. Från 1938 och många år framåt verksamhet och konstutövning, bl.a. vid satt han i styrelsen för Kalmarbygdens Hemslöjden i Värmland, Stockholm, Got- turistförening och i över 30 år var han i land och Västmanland för att 1956–1960 egenskap av skrivare i ›Sancte Christoph- bli chef för ›Hemslöjden i Kalmar. Däref- ers Gille dess bärande kraft. I ›Sällskapet ter arbetade H som fri konstnär med att Nya Dryaden var han ordförande under skapa textila verk åt kyrkor i första hand några år på 1960-talet och i 23 år var han och från 1986 var hon konstnärlig leda- styrande mästare i Samfundets SHT:s fili- re vid Eksgårdens rehabiliteringshem på alloge ›Epicur. Den litterära produktionen Öland. Kalmar kommun tilldelade henne av böcker, uppsatser samt tidskrifts- och sitt kulturpris 1972 och Landstinget i Kal- tidningsartiklar sträckte sig över 60 år och mar läns kulturpris fick hon 1982. Bildvä- resulterade i närmare 500 alster. H gjorde ven Världskontakt skapades 1983 för då- en mängd grundläggande kulturella stu- varande ›Teleskolan, nu ›Kalmar Nyckel. dier, vilka resulterade i uppmärksammade publikationer på bl.a. det etnologiska, ar- Manne Hofréns doktorsav- Holmberg, Nils, 1891–1977, översättare, handling och magnum opus. kitekturhistoriska och konstnärsmonogra- född i Kalmar och bror till Olle ›Holm- fiska området. Han genomförde även vik- berg. Han verkade i Stockholm som tid- tiga undersökningar rörande norrländsk ningsman och översättare. Senare åter- folkkonst. Under 38 år var H redaktör för vände han till Kalmar. H översatte mer än årsboken Kalmar län och för Christophers- 400 verk, bl.a. Walter Scott, J B Priestley, gillets krönika i 32 år. Hans grundläggande Somerset Maugham, Robert Graves, Tho- forskning om Kalmar och Kalmarbygden mas Mann och Hermann Hesse. har för all framtid fått stor betydelse. Mer att läsa: Brita von Zweigbergk, Manne Ho- Holmberg, Olle, 1893–1974, professor i fréns tryckta skrifter under femtio år, 1966, litteraturhistoria, född i Kalmar och bror samt supplement 1977. BB till Nils ›Holmberg. H ägnade stort in- tresse åt litterära gestalter som Almkvist, Hoke, Anna Maria, 1911–1996, textil- Rydberg, Stagnelius och Leopold. Hans konstnär, född i Filipstad. H tog tecknings- intresse för det konstnärliga skapandet lärarexamen år 1936 med textil som till- resulterade i boksviten Inbillningens värld val vid Tekniska skolan, vilken senare blev 1927–1930. För en bredare läsekrets blev 193 slitage och redan 1692 byggdes en ny vindbrygga och 1712 var det dags igen. Vid brofästet ute på Holmen låg varvets corps de garde, vaktstuga, som även in- rymde bastu. Någon gång runt 1800 för- svann bron. DF

Holmgrens konditori, Kaggensgatan 5, har sitt ursprung i den 1868 av J Kluge etablerade rörelsen och hade då lokaler på Södra Långgatan 20. I introduktions- annonsen rekommenderar han sina färska konfektyrer, bakelser, thébröd, dr Leijers bröstkarameller, tårtor, krokaner, spritz, samt bakelser. År 1874 övertog Nils Au- gust Sahlin rörelsen och gav den sitt namn. Konditoriet flyttades 1885 till sitt nuvarande läge. Frans Edvard Holmgren övertog konditoriet 1903 och det döptes då till Holmgrens konditori. Den gamla Holmgrens konditori. han känd genom en hel rad böcker med köpmannagården har byggts om och mo- Interiörbild från förra aforismer, essäer och filosofisk kortprosa derniserats i etapper. H fick år 1930 sta- sekelskiftet. med titlar som Tankar från en hed, Tankar tus av Kunglig Hovleverantör och därmed i en husvagn, präglade av författarens lär- kunde innehavaren titulera sig hovkondi- dom, kvickhet och formuleringsförmåga. tor. Under en lång följd av år tillverkade H Hans sommarvistelser på Öland har in- egen choklad och glass som göts i fantasi- spirerat till texten Ölands och Stagnelius’ rika formar. Dessa formar visas fortfaran- näktergal. Texten Tankar om rådjusstek är de i konditoriet. Inredningen och skylten en enda lång lovsång till Öland, dess sär- skänktes 1967 till Kalmar läns museum, egna natur och för tankearbete stimule- där dessa kan beses i museets nuvarande rande stillhet. H har skrivit om ›Kalmar- kafé, Kafé Ångkvarnen. Holmgren d.ä. visans historia i Sancte Christophers Gilles efterträddes 1937 av sonen, hovkonditor Chroenica, 1941. Han verkade även som Sven Holmgren. Därefter har andra ägare kritiker i Dagens Nyheter. JW följt. GM

Holmporten låg i fästningsmuren i Stor- gatans östra ände i ett mindre torn, som raserades i mitten av 1800-talet. Till en mindre del återuppfördes murarna som nödhjälpsarbete på 1930-talet till den höjd de har idag. H bevakade den östra Holmbron. Teckning av Erik Dahlbergh infarten till Kvarnholmen från ›Laborato- rieholmen, dit ›Holmbron ledde. Holmbron ledde i Storgatans förlängning ut från Kvarnholmen till ›Kungl. Amira- Holmskvarn var en gård i Hagby socken litetets varv på Holmen, Lilla Knarrön, intill Hagbyån. Under åren 1794–1796 nuvarande ›Laboratorieholmen. H bygg- ägdes H av musikern Hans Hansson des till höga kostnader i januari 1681 ›Björkman. Garveriet vid ån är ett minne och utrustades med två tågbryggor dvs. från en avsomnad näring. Verksamheten vindbryggor. Den ena fanns mot Kvarn- upphörde 1942, men lokaler och utrust- holmen och stängde ›Holmporten för ning är bevarade och intakta. Arvingar natten, den andra fanns mitt på bron till den siste garvaren, Theodor Petersson, och öppnade och stängde för den lättare skänkte 1948 huset med inventarier till skeppstrafiken. Tät trafik medförde hårt ›Södermöre Hembygdsförening, som har

194 skapat ett museum över garverihantering- en lokal i ›Rosenlundska huset på Södra en. Läget intill Hagbyån var av stor bety- Långgatan 40. Där fanns ett nedlagt to- delse eftersom att de många momenten i baksspinneri, tidigare ägt av rådmannen beredningen krävde tillgång till vatten. I Jörgen Bremer. Produktionen var ansenlig garveriet bereddes får- och kalvskinn och och råvara hämtades från såväl utlandet av annat skinn gjordes läder för skor. Av de som den egna tobaksodlingen i ›Gam- skraprester, som blev över vid skavningen la stan. År 1745 avled H och hans änka av skinnen, tillverkades lim. Kvarnbygg- Emerentia Weijdling drev företaget till naden uppfördes ca 1800 och ett mejeri 1763 då det upphörde. IB fanns där 1885–1911. LLj Horn, Herman, 1845–1930, adjunkt, född Homman, Anders Andersson, ibland i Falkenberg. Efter utbildning i Lund kom Homan, 1622–1685, sjömilitär. Under han på 1870-talet till Kalmar läroverk ›skånska kriget tjänstgjorde H som kom- som adjunkt. Senare blev han banktjäns- mendör på amiral Ugglas skepp Svärdet. teman i staden och slutade sin yrkesbana I det stora sjöslaget öster om Öland 1676 som landskontorist på Landskontoret, nu- besköts och antändes skeppet, som sjönk, varande Länsstyrelsen. H var under åren och H var en av de få som räddades. Han 1878–1884 vid sidan av läraryrket amanu- menade vid sjöförklaringen att Svärdet ens i ›Kalmar läns fornminnesförening och kunde ha räddats men att fartygschefen 1878 började han katalogisera förening- Uggla lät henne brinna för att inte tillfalla ens samlingar på Kalmar slott. Under åren fienden. År 1684 utnämndes H till holm- 1879, 1880 och 1882 publicerades hans major vid det då nyinrättade skeppsvar- arbete i tre häften med titeln Kalmar läns vet i Kalmar. I Kalmar domkyrka finns ett fornminnesförenings historiska och etnogra- epitafium och en gravhäll som minner om fiska samlingar. BB honom. IB

Hoppenstedt, Baltzar, ? –1699, snickare och handelsman, född i Sachsen-Lauen- burg, Tyskland. Han skall ha blivit inkal- lad till Kalmar efter branden 1679 för att hjälpa till med återuppbyggnadsarbetet. H avlade borgareden som snickare 1681 och avlade ny ed som handelsman 1687. Porträtt av H finns i ›Kalmar domkyrka där han även är begravd. SHm

Hoppenstedt, Caspar Didrik, 1684– 1745, rådman, född i Kalmar, son till bild- huggaren Baltzar Hoppenstedt. Han var handelsman, valdes till rådman och se- nare till politieborgmästare 1734–1745. H grundade tillsammans med C W Fleet- Horsö-Värsnäs wood och G Fr. Rothlieb Flerohopps järn- naturreservat bruk med namn som innehåller stiftarnas Horsö-Värsnäs naturreservat, beläget begynnelsebokstäver i efternamnen. H in- vid Kalmarsund i Kläckeberga socken, är stiftade ett stipendium vid Kalmar högre ett tätortsnära friluftsområde med höga läroverk, Flerohoppsstipendiet. Han är be- naturvärden. H består av ön Horsö i norr gravd i ›Kalmar domkyrka. SHm och halvön Värsnäs i söder. I reservatet ingår också vattenområdet runt öarna Hoppensteds tobaksspinneri anlades med dess holmar och vass. Västra Horsö 1730 av borgmästaren Caspar Didrik är idag ett öppet landskap med ekhagar ›Hoppenstedt tillsammans med svärsonen och betade strandängar. Hagmarken är Lorens Bauman. Tillverkningen skedde i lättframkomlig och en mindre väg löper

195 finnas kvar i dagens byggnad. Spetälskan hade upphört och i H vistades även s.k. dårar och andra med smittsamma eller obotliga sjukdomar. De första platserna i landet för vård av veneriskt sjuka fick H i Kalmar 1754 eftersom man då hade en välutbildad provinsialläkare, Johan Gus- taf ›Wahlbom. Byggnaden kallades då även Kurhuset i Kalmar. Dr Wahlbom och landshövdingen Carl ›Rappe lyckades 1776 få tillstånd att öppna nio länslasa- rettsplatser med statliga medel och läns- lasarettet vid Södra vägen var ett faktum. År 1785 byggdes kyrksalen om till fyra vårdrum. De kyrkliga inventarierna såldes på auktion och hospitalspredikantjäns- Hospitalet. genom området. Värsnäshalvön var fram ten drogs in. Som första lasarettsläkare Södra vägen 1 till 1900-talets början en öppen hagmark anställdes dr Boas ›Johansson. Sjukvård med storvuxna ekar. Nu är större delan och själavård skildes åt och den skattefi- av halvön skogsbevuxen. Skogen är dock nansierade vården infördes. Detta statliga gles och lättframkomlig och marken är sjukhus hade 34 sängar, huvudsakligen för under våren täckt av vitsippor, blåsippor veneriskt sjuka, men även ett dårhus för och vårlök. På strandängarna kan man åtta personer. Den gamla stenhuslängan finna växter som kustarun och klöverärt. fick 1833 en andra våning av trä, senare Bland de fåglar som gärna söker sin föda reverterat, till den storlek det har idag. År längs stränderna kan nämnas småtärna 1863 fanns 40 platser för veneriskt sjuka, och silvertärna. Som en påminnelse om två för sinnessjuka och endast tio för öv- det tidigare öppna landskapet finns på riga. Denna snedfördelning och vårdkva- Värsnäs 50 grova ekar som 1937 avsattes liteten i övrigt ledde till en massiv kritik som naturminnen. Det stora antalet ekar och frågan om att bygga nytt väcktes. Så och som är i relativt god kondition gör skedde och ett för den tiden modernt la- området unikt. I och på dessa ekar lever sarett stod klart 1877 vid Slottsvägen, se ett stort antal sällsynta arter av mossor, ›Gamla lasarettet. TH lavar, svampar och insekter, bl.a. den sto- ra läderbaggen. Dessa arter är beroende Hossmo BK, bildad 1939, är en fotbolls- av miljöer där solen når fram till trädens klubb med lag för dam- och herrsenio- stammar. Tillgången på bra boträd gör rer, flick- och pojklag samt även mixade området attraktivt även för hackspettar; ungdomslag. Rinkabyvallen anlades 1942, här finns störe hackspett, spillkråka och kompletterades 1989 med en träningsplan göktyta. Området har en lång tradition och 1999 med en elljusbelyst grusplan. av kulturpåverkan. De tidigaste spåren av Ny klubbstuga byggdes 2011. mänsklig aktivitet, en fornlämning, finns på Vassnäsudden. På Horsö låg tidigare Hossmo Fiskevårdsområdesförening en gård med åkrar och ängar medan Värs- bildades 1943 med uppgift att förvalta fis- näs tjänade som betesmark för djuren. I kevattnet Hossmoån, slutflödet av ›Ljung- området ingår ›Stävlö vassar. Lst byån, och att sälja fiskekort, främst för havsöring. Tankar på en odling av havsör- Hospitalet, idag Södra vägen 1, var Kal- ing med egen kläckning framkom 1987. mars första lasarett och från början inrymt Detta förverkligades året efter i privat regi i ›Helgeandshusets medeltida byggnader, genom att i den gamla åkvarnens källar- men från 1689 i ett nytt stenhus i en vå- våning ordna med kläckrännor där rom- ning på samma plats. Alla rum var genom- men skulle kläckas. Inplantering sker år- gångsrum och en stor yta upptogs av en ligen och numera bekostas odlingen av H. kyrksal. Delar av det medeltida huset kan Den största havsöring, som fångats sedan

196 H bildades, är på 10,6 kg. Det inträffade långhus, kor och absid. Över långhusets under rekordåret 1994 då inte mindre än östra del fanns ett torn. Tornet kan tyda på 336 havsöringar togs upp. På senare år har att sveakungarna hade intressen i bygden. fångsten legat runt 100. BB Kyrkan har sedan dess genomgått en del förändringar. Bland annat försågs kyrkan Hossmo gård, Hossmo socken, har en med en övervåning på 1200-talet, och ko- mangårdsbyggnad uppförd runt sekelskif- ret har gjorts bredare. Vapenhuset tillkom tet 1800 av Nils Olsson. Gården kallades troligen på slutet av 1500- eller början av under första hälften av seklet Smedegår- 1600-talet. På 1600- och 1700-talen gjor- den. Vid laga skiftet 1841 ägde kustuppsy- des förändringar inne i kyrkan. Då togs pe- ningsman Nils Holmström samtliga gårdar larna i långhusets östra del bort och läktar- i Västra Hossmo som då slogs ihop till H. na byggdes om. År 1784 tillkom sakristian I anslutning till gården anlades en park. År på kyrkans norra sida och koret vidgades 1881 såldes gården till Arvid Francke på på nytt. Även under 1800- och 1900-talen ›Stora Binga. H var i sambruk med Stora har förändringar skett främst inne i kyr- Binga till 1913. År 1915 upprättade poli- kan. Kyrkan är uppförd av sandsten och sen högkvarter här vid spaningarna efter har tak av tjärat träspån. Den är idag utan den för mord på Öland efterlyste Ivan puts så att murverket syns. Man fick år Wolkoff som hade varit synlig i trakten. 1997 tillbaka den medeltida dopfunten, Han påträffades gömd i ett närbeläget som under en tid förvarats på Statens his- buskage, fördes till Hossmo gård och häk- toriska museum. Funten har runinskrift tades. IB huggen av stenmästare Jakob i början av 1200-talet. Altarskivan är medeltida med relikgömma. H är belägen i öppet jordbrukslandskap vid Ljungbyån nära dess utlopp i Kal- marsund. Kyrkbyn breder ut sig öster om kyrkan och nordväst om den samma går väg E22. Till kyrkomiljön hör stigluckan, klockstapeln på kyrkogården samt bårhu- set på nya delen av kyrkogården, uppfört 1965 efter ritning av A F Wetterqvist. Norr om kyrkan ligger den före detta kyrksko- lan, numera församlingshem. KLM

Hossmo socken ligger 8 km sydväst om Kalmar. Socknens areal är 17,6 km2. I ort- namnet, som år 1362 skrivs Hwsamo ingår flertalsform genitiv avhus ’förvaltnings- gård’ och mo ’sandmark’. Socknen har varit ett aktivt område Hossmo kyrka. Teckning av Uno Olsson under praktiskt taget hela forntiden och fornlämningarna är spridda över hela byg- Hossmo kyrka har troligen föregåtts av den. Där finns kustnära lämningar från en kyrka i trä på samma plats, vilket styrks bronsålder, vikingatid och medel- av de rester av tidigkristna gravmonument, tid och längst in i väster en kon- s.k. Eskilstunakistor, som hittades i nuva- centration av stenåldersboplat- rande kyrkans golv vid 1952 års renove- ser ovanför Litorinagränsen ring. H är en medeltida fästningskyrka och väster om Rinkabybyn. har troligen varit en kungskyrka. På ett Järnålderns folk har an- kors i kyrkan har ordet ’själ’ påträffats för vänt sig av Ljungbyån första gången i landet. Den kyrka som nu och längs ån finns det står på platsen började byggas på 1120-ta- många lämningar från denna tid. Det Hossmo socken. let och den färdiga kyrkan bestod då av antas att det har funnits en handelsplats

197 Rinkaby. Ljungbyån, även kallad ›Hoss- moån, rinner genom H och mynnar i Kal- marsund vid Lilla Binga. I anslutning till ån finns vid Källängen, en nyrestaurerad ek- och hasselhagmark med grov ek och en artfattig björkhage söder om ån. Sträckan mellan Kölby kraftstation och åmynningen hyser en reproducerande havsöringspopu- lation och utanför mynningen ett intres- sant fågelliv med bl.a. strömstare, näkter- gal och kungsfiskare. Kustområdet norr om ån och till gränsen till Dörby socken är av intresse för naturvården och även utpekat som natura 2000-område. Det utmärks av hävdade strandängar, torra betesmarker och rikt fågelliv. Utanför kusten utgör öar, holmar och skär uppehållsplatser för säl. Området är till större delen avsatt som fågelskyddsområde tillsammans med ett stort ›sälskyddsområde. Kustavsnittet norr om Ljungbyån är även intressant för sina välhävdade strandängar och hagmarker Hossmo socken. och med björkbevuxna moränkullar och Karta ur Det medeltida Små- fuktstråk. Delar av skärgården väster om land där ›Kungsvägen korsar ›Ljungbyån invid Stensö ligger inom socknen. Öarna och Hossmo kyrka. Här utskeppades det ef- holmarna är uppbyggda av morän och få- tertraktade myrmalmsjärnet från trakten. gellivet är tämligen rikt. I höjd med Hossmo säteri ligger i ån en I söder rinner Ljungbyån, som var en spärr av stenblock, som kallas ›Spakenör. viktig kommunikationsled under järnål- Det kan ha varit en försvarsanordning för dern och förmodligen in i medeltiden. den medeltida eller vikingatida borg, som Åns utlopp har ett skyddat läge norr om antas ha legat på Husholmen vid ›Stora en liten skärgård och fungerar i dag som Binga. småbåtshamn. Vid Hossmo kyrka gick de Sockenkyrka är ›Hossmo kyrka. Större viktigaste vägarna samman med landsvä- byar är Rinkaby och Hossmo. Tätorterna gen mellan Kalmar och riksgränsen i söder är ›Rinkabyholm och ›Dunö. Bebyggelsen mot Danmark. Från norr kom Tingsvägen är koncentrerad till trakten runt kyrkan och vid Stora Binga delades vägen i Kustri- och längs vägen till ›Dörby. Samtliga byar darvägen och Postvägen mot Ljungby. Vid har medeltida ursprung. Södra och Norra Binga finns en stenvalvsbro i två spann. Rinkaby brändes ner under ›Kalmarkriget ›Kalmar–Torsås Järnväg med stationer 1611 och har efter återuppbyggnaden ge- i Hossmo och Rinkabyholm, gick genom nomgått få förändringar, medan Hossmo socknen, den invigdes 1899 och lades ner och Binga byar har försvunnit när storgård- 1965. Genom H löper i nord-sydlig rikt- arna bildades. Under 1600-talet skapades ning väg E22. Denna följer i stort den en lustgård på ›Dunö. Hossmo säteri och gamla Kungsvägen mot Karlskrona. Stora Binga har varit större gårdar. ›Hen- Hossmo kyrkskola byggdes 1886 och var riksgården i Norra Rinkaby är byggnads- i bruk in på 1980-talet. minne. I stort sett hela socknen söder om Folkets Hus finns i Rinkabyholm. Fat- väg E22 ingår i ett större område av riks- tigstuga fanns vid kyrkan till slutet på intresse för kulturmiljövården 1800-talet då ålderdomshem byggdes vid Större delen av socknen består av låglänt kyrkskolan. kustlandskap med öppen odlingsmark och Vid Binga erbjöd Ljungbyån vattenkraft strandskogar. H har en relativt lång kust- och där har det funnits färgeri med ben- sträcka och landskapet höjer sig först vid och klädstamp samt nedströms detta två 198 mjölkvarnar. Dessutom växte det fram garveri, färgeri, en vattendriven såg, sock- erbruk, salpeterlador och ett bränneri. Längre ner mot åmynningen återfinns ›Åmund Vin- och Fruktgård. Rinkaby te- gelbruk fanns i slutet av 1800-talet. Mer att läsa: Hossmokrönikan.

Hossmo sockens hembygdsförening grundades 1978. H har i gamla kyrksko- lan ett skolmuseum och ett hembygdsrum samt på Stora Binga gård ett brygghus, som används i föreningens pedagogiska verk- samhet. Årligen anordnas grötgille, firande av Valborgsmässoafton och nationalda- gen. Dessutom arrangeras Binga-dagen, julmarknad, byvandringar, utställningar i Hossmoån är ett lokalt namn på ›Ljung- hotell. Hossmo vägkyrka och studiecirklar. H ut- byån genom Hossmo socken. Svanfeldts hotel även under namnet Stadshotellet och ger även Hossmokrönikan. Societetshuset vid Stortorget hotell nämns inte i Kalmar förrän den i Hossmo säteri, Hossmo socken, har sitt hotell- och restaurangbranschen kunnige ursprung i en gammal kungsgård i Östra Heinrich ›Witt kom till Kalmar 1840. Ti- Hossmo, på medeltiden bebodd av kungens digare hade det funnits gästgiveri på Norra Långgatan och ett sjögästgiveri i Dahmska huset, senare på Södra Vallgatan, samt några värdshus. Witt övertog 1840 So- cietetshuset i Kalmar, det som tidigare varit Rinmans värdshus. År 1862 sades Heinrich Witt upp och staden flyttade is- tället in med sitt gästgiveri i byggnaden. Då startade Witt eget hotell, ›Hotell Witt, som än består på samma plats, även om byggnader rivits och återuppstått i större skala. Nytt hotell behövdes när järnvägen kommit till staden och 1878 öppnades fogdar, senare av ståthållare. På 1620-talet ett i ›Frimurarhuset, Centralhotellet, nu köptes sju eller åtta av gårdarna i byn samt Frimurarehotellet. Hotell Victoria, Östra fem gårdar i Rinkaby av fältmarskalk Her- Sjögatan 1, låg i våningen över den Bier- man ›Wrangel. En av gårdarna var säteriet Halle som hörde till bryggeriet ›Nordstjer- på ›Dunö där han 1623 lät uppföra en ny nan. Det drevs från 1893 av Olof Pin-Olle gårdsanläggning. H bildades på 1650-talet. ›Olsson. Andra anrika hotell, som nu har Under Karl XI:s reduktion drogs Wrangels försvunnit, är Turisthotellet 1891–1938, gods in till kronan och från 1694 fram till i vid korsningen Larmgatan–Ölandsgatan, slutet av 1800-talet kom H att vara ett av ersatt på samma plats av Hotell Ritz samt landshövdingarnas löneboställen. Säteriet Hotell Continental båda på Larmga- kom senare i Domänverkets ägo och var tan, Hotell Nea på Kaggensgatan 32 och så fram till 1993 då det övergick i privat ›järnvägshotell bl.a. i Trekanten, Läckeby, ägo. Huvudbyggnaden i trä brann 1903 Rockneby och Ljungbyholm. På senare och den nuvarande uppfördes i tegel. Den tid har ett antal äldre hus byggts om till kringbyggda ladugården, i folkmun kall- hotell, bl.a. Slottshotellet i f.d. ›Stiftelsen ad Borggården, revs under 1950-talet. H Hemmet på Slottsvägen, Hotell Packhu- drivs i dag med inriktning på köttproduk- set i f.d. hamnmagasin, Törneby Herrgård tion och växtodling. IB i en f.d. mangårdsbyggnad samt Hotell Hilda. Dessutom kan nämnas Kalmarsund

199 Hotell, Hotell Svanen, Scandic, Rasta och HSB, Hyresgästernas Sparkasse- och Bygg- Brofästet. GM nadsförening, bildades i Stockholm 1923 och tio år senare startades en lokal för- Hotell Räcke kallades i folkmun de 4–5 ening i Kalmar. Till en början engagera- tältstånd som vid förra sekelskiftet var de sig föreningen HSB mest i så kallade placerade utmed vallen på ›Jordbroplan Solgårdar som var bostadshus för mindre mellan ›Jordbroporten och bastionen bemedlade, barnrika familjer. H:s första Hotell Räcke. Teckning från ›Johannes Rex. Det var enkla öppna ser- projekt i Kalmar blev 34 lägenheter och 1904 av John Sjöstrand veringsställen. Tidigt på morgnarna kom tre lokaler i ett trevåningshus för bostads- innehavarna med kärror lastade med kaffe, rättsföreningen Vega på Vegagatan 8. Där kroppkakor och annat som serverades un- hade tidigare ›Schuwerts handelsträdgård der dagen, främst till de ölänningar som legat. Bostäderna var på 1–3 rum och kök kom med färjorna. När H försvann fort- med för tiden god standard, bl.a. med satte en av innehavarna med servering i sopnedkast, en konstruktion av organisa- ›Gröna stugan vid korsningen Södra Vall- tionens arkitekt Sven Wallander. H har 30 gatan–Larmgatan, en enkel föregångare till bostadsrättsföreningar i Kalmar idag, de dagens restaurang med samma namn. BB största är Bruksgården vid Lybecksvägen och Rimsmeden vid Berga Centrum. HSB Hotell Witt startades av Heinrich ›Witt Sydost äger dessutom hyreslägenheter i 1863 och låg vid korsningen Södra Lång- Norrliden. Redan på 1950-talet byggde H gatan–Östra Sjögatan, nu ersatt av First radhus i två våningar vid Timmermansga- Hotell Witt. Senare övertogs H av sonen tan, vilket har följts av flera projekt med Herman Witt. Byggnaden revs och ett nytt småhusbebyggelse. Ett uppmärksammat hotell uppfördes 1940. ›Kreugerska huset bostadsområde uppfördes på ›Talludden vid Östra Sjögatan flyttades 1967 vilket med 40 lägenheter på tomten till en stor gjorde det möjligt att åter riva och bygga patriciervilla och invid stranden till Norra ett nytt och större hotell 1972. Sällska- fjärden. H:s bostadsrättsföreningar i lä- pet ÄFVP, uttytt Ärtor, Fläsk och Varm net samverkade från början av 1950-talet Punsch, hade här sitt stamlokus under ett i HSB Kalmar län, som 1995 utvidgades antal år. ›Biff à la Lindström komponerades till HSB Sydost för Blekinge, Kalmar och på Witt 1862 efter ett recept från kapten Kronobergs län. GM Henrik Lindström. Tisdagsdanserna på H var beryktade och frekventerades bl.a. av Hugossons speceri- och delikatess- handelsresande, även kallade väskdängare, affär var inrymd i ›Castenska gården på som hade uppackning i rum på hotellet. Storgatan 20, ett av Kalmars äldsta affärs- Hotell Witt. hus där handel bedrivits sedan mitten av Foto från 1940-talet. 1700-talet. År 1934 övertog Knut Hu- gosson butiken och drev den till slutet av 1960-talet då Sven Rundkvist övertog rö- relsen. Här handlade ofta stadens societet, expedierad av personal i vit skjorta och fluga. Sedan 2010 finns Gerdas The- och Kaffehandel i lokalerna. IB

Hultsberg, Peter, 1951– , präst och för- fattare, född i Västervik. Han var först verksam som präst med tjänst på Öland, utbildade sig senare till gymnasielärare i svenska och filosofi och fick tjänst på ›Stag- neliusskolan där han 2008 utnämndes till lektor. Samma år publicerade H sin dok- torsavhandling om poeten och konstnären Lennart Sjögren, Därför berör oss fåglarnas liv. Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse.

200 H har skrivit flera diktsamlingar bl.a.En - Långgatan–Larmgatan. kelbeckasinen och den ensamma stjärnan, H hade redan från början verkat för att 1988. År 2011 tilldelades han Wallquist- hemslöjden skulle vara en god binäring priset av Smålands Akademi. GR till jordbruket och 1899 öppnades Slöjd- magasinet i H:s fastighet. Det drevs av H hungerdemonstration ägde rum i Kal- fram till 1920 då verksamheten överläm- mar den 18 april 1917 på Stortorget. Det nades till den nystartade Hemslöjdsfören- uppstod vid den tiden en riksomfattande ingen, se ›Hemslöjden. demonstrationsvåg över hela Sverige. Den H:s verksamhet hade expanderat under första demonstrationen ägde rum i Väster- åren vilket medförde ytterligare behov av vik den 16 april och spred sig sedan ut i större lokaler och 1958 köptes grannfastig- landet. Försörjningsläget hade förvärrats heten utmed Norra Långgatan. Samtidigt som en följd av första världskriget och den tyckte riksdagens revisorer att det inte be- avspärrning som Sverige drabbats av. Den hövdes två sällskap i Kalmar län och en ut- följande livsmedelsbristen medförde att redning tillsattes. År 1961 återförenades de arbetare gjorde uppror mot den svenska två sällskapen enligt riksdagens beslut, nu politiken som man menade missgynnade med namnet Kalmar läns hushållningssäll- dem. Ett resultat av denna demonstration skap, med huvudkontor i Kalmar och ett blev att ›Kalmar Arbetares Livsmedels- mindre kontor i Västervik. År 1997 sam- kommitté bildades, även kallad Svältkom- manslogs de båda hushållningssällskapen mittén. BB i Kalmar och Kronobergs län och bildade då Kalmar och Kronobergs hushållnings- Hushållningssällskapet har under åren sällskap för att sju år senare genom ytterli- verkat under olika namn och i skilda verk- gare en fusion bilda Hushållningssällskapet samhetsområden. I slutet av 1811 sam- Kalmar–Kronoberg–Blekinge. H är idag en mankallade landshövding Johan Georg fristående medlemsorganisation med ca 3 ›De la Grange ett antal framstående per- 500 medlemmar och ca 400 anställda som soner till ett möte på gästgivaregården utvecklar och stödjer verksamheter med i Staby, Högsby socken. De bildade då anknytning till djur, jord, skog, energi, vat- Calmar Läns Kongl. Hushållningssällskap ten och mat. H ger även utbildning, råd- efter förebilder i Finland och på Got- givning och kvalificerad service samt är land. Uppgiften för sällskapet var redan huvudman för de fyra naturbruksgymna- från början att utveckla landsbygden för sierna i Ingelstad, Helgesbo, Gamleby och att få resurserna att räcka till för landets ›Ingelstorp. Sedan 1990 har H sina lokaler befolkning. H fick i Kalmar sina första lo- på ›Flygplatsområdet. Under åren 1999– kaler i Kalmar slott genom att man fram 2012 drev man ›Läckeby Djursjukhus som Huttavé låg i hörnet Södra till 1839 fick låna ›Erik XIV:s gemak och ett dotterbolag. Mer att läsa: Ulf Wickbom, Malmgatan–Norra vägen ›Grå salen, men de flesta mötena hölls i Idén som slog rot. Jubileumsbok, 2011. BB Residenset. Medlemmarna i länets norra del fann det svårt med avståndet till Kal- mar och försökte vid ett flertal tillfäl- len få till en delning av sällskapet. På ett möte 1858 beslutades att dela sällskapet i två delar; Kalmar Läns Södra Hushållnings- sällskap och Kalmar Läns Norra Hushåll- ningssällskap vilka började sin verksamhet 1859. H flyttade 1863 in i en hyrd lokal på Kaggensgatan 8 och sedan till Storga- tan 19. År 1877 hade H startat ›Kemiska stationen på Södra Långgatan och året ef- ter flyttade man in i bottenvåningen i det då nybyggda ›Frimurarhuset vid Larmtor- get. Snart behövdes större plats och 1893 köptes en fastighet vid korsningen Norra

201 Hushållningssällskapet Kalmar-Krono- gamla gården Öjebomåla i Gullabo. H är berg-Blekinge, se ›Hushållningssällskapet. mest känd från radio och TV för sina pro- gram Karusellen 1951–1954, Hylands hör- Hushållningssällskapets Slöjdmaga- na 1961–1983 samt välgörenhetsprogram- sin i Kalmar, se ›Hemslöjden. met Röda Fjädern. H:s mest kända referat är från Sveriges Huttavé var ett namn i folkmun på ett hus VM-guld 1962 i ishockey i matchen mot som stod vid korsningen Södra Malmga- Kanada i Colorado Springs, USA – Pucken tan–Norra Vägen. H ägdes på 1890-talet glider i mål, den gliiider in i måååål. SHm av skinnhandlaren Petersson som då och då huttade ve´, dvs. byggde till sitt hus. Ordet Hyltans ryttarförening var verksam i används numera för en något annorlunda Pårydstrakten för att främja rid- och häst- tillbyggnad, ofta en mindre sådan, och sporten, särskilt med avseende på den ibland med nedsättande betydelse. BB svenska varmblodiga hästen. Medlem- marna utbildades i att rida, sköta, umgås Hybbinette, Ewa, 1914–2004, konstnär, och tävla med hästar. H gick 2012 sam- född i Stockholm. H utbildade sig både man med Krankelösa Ryttarförening och till konstnär och byggnadsingenjör. Konst- bildade Södermöre Ryttarförening. utbildningen skedde på Tekniska skolan i Stockholm 1931–1933 och vid Grüne- Hyresbostäder AB, se Byggnadsfirman walds målarskola 1943–1944. Efter att ha N. J. ›Andersson & Son. flyttat till Kalmar målade H ofta landskap i olja och pastell från Öland och hämtade Hyseket var en byggnad i det medeltida också många motiv från Lofoten. H hade Kalmar. H var beläget ytterst på den södra separatutställningar i olika delar av landet tvärarmen av Stadsbron som löpte ut vin- och är representerad i flera museer och kelrätt från stranden utanför stadens ring- landsting. År 1987 erhöll hon ›Kalmar mur mot nuvarande Slottsfjärden. Ordet kommuns kulturpris. JRm kommer av hysicke, tyska Häuschen, litet hus. I denna byggnad fanns ett avträde för Hyland Lennart, 1919–1993, journalist allmänheten. Den södra tvärarmen kom och programledare vid Sveriges Radio och att kallas Hysekebron och gatan som led- Sveriges Television, född i Tranås. H kom de dit Hysekegatan. Ett finare uttryck var till radion närmast från tidningen ›Baro- Privetum Civitatis. SHm metern, där han tjänstgjorde som journa- list 1943–1945. På Barometern arbetade Håkansson, Gunnar, 1886–1944, direk- H främst som sportreporter och då under tör och donator, född på ›Svaneberg i Kal- signaturen Lynn. Under sin Kalmartid var mar. Efter studentexamen i Kalmar och H aktiv i ›Kalmar Tennisklubb och blev handelsstudier kom han till Borås. Där då klubbmästare. Efter att ha lämnat Ba- etablerade han sig i textilbranschen och AB Frans Hällqvist. rometern 1945 gjorde H sitt första radio- slutade som koncernchef för Wäfveribo- Foto GM program samma år, en intervju från den laget. Han skrev boken Kalmar och Kal- marbor under 1600-talet, 1944. Dessförin- nan hade han givit ut två liknande böcker med anknytning till Ölands resp. Borås. Han och hans hustru instiftade en fond som idag förvaltas av ›Kalmar läns mu- seum och ›Kalmar läns hembygdsförbund. Medel ur den utdelas årligen till underhåll av kulturhistoriskt intressanta byggnader i Kalmar län. Han har även skänkt statyn Sjöjungfrun på ›Lilla Torget. BB

Hällqvist, AB Frans, är en herrekipe- ringsaffär på Kaggensgatan 5. Den öppna-

202 des 1885 av Frans Hällqvist som enskild firma. År 1911 ombildades företaget till ak- tiebolag. H, i en lokal med ålderdomligt glas- tak, var stadens äldsta butik med bibehållet namn tills den upphörde 2015. hällristningar har i Kalmar kommun endast hittats på ett ställe; strax väster om Glöm- minge by i Arby socken och i åkermark. Fi- gurerna är huggna i ett flyttblock i röd granit med avbildningar av 5 skepp och 11 skålgro- par. De är troligen skapade under bronsål- har sitt ur- dern. I Kalmar kommun är det ont om berg- Högalids Kamratförbund Högalids folkhögskola. hällar vilket förklarar sällsyntheten. BB sprung i Högalidförbundet, bildat 1910 av Foto Thomas Hällqvist f.d. elever vid ›Högalids folkhögskola och/ Häst-August, se August ›Andersson. eller Lantmannaskola eller de som tidigare varit elever på ›Ebbetorp, föregångaren till hästsport representeras i kommunen ge- Högalid. Syftet var att vara en länk mellan nom ›Ridklubben Udden, ›Kalmarbygdens tidigare elever och att stödja folkhögskolan. Fältrittklubb, ›Kalmar Hästsportklubb-KRS, Detta ledde till att föreningen bröts upp Kalmar Ponnytravare samt Södermöre Ryt- och tillgångarna delades på två nya kam- tarförening som bildades 2013 genom sam- ratföreningar, en på Högalid och en på Ing- manslagning av Krankelösa Ryttarförening elstorp. Samtidigt ändrades namnet Höga- och ›Hyltans Ryttarförening. lidförbundet till Högalids Elevförbund. På 1980-talet ändrades namnet till Högalids Högalids folkhögskola i Smedby, Dörby Kamratförbund. BB socken, är en av landets äldsta folkhögsko- lor. H startades 1875 av en folkhögskole- Höga vallen var förr ett namn för den förening och höll till på ›Ebbetorps gård. än idag kvarvarande delen av stadsmu- Skolan flyttade till sin nuvarande plats ren runt Kvarnholmen som löper utmed 1902. Huvudbyggnaden möjliggjorde in- Södra Vallgatan från Larmgatan till ›Tull- ternatboende och har tillbyggts ett flertal huset. Stadsporten ›Kavaljeren är en del av gånger. Skolan var 1915 en av landets störs- H. Vid 1800-talets början ordnade vissa ta folkhögskolor. Sedan 1924 är Kalmar Kalmarborgare privata bersåer på insidan läns landsting huvudman. Från 1887 blev av vallen. Under sina Kalmarbesök är det andra årskursen en lantmannaskola, som omvittnat att Erik Johan ›Stagnelius träf- 1951 överfördes till en egen skola, ›Ingels- fade sina dryckesbröder där. BB torpsskolan. Utbildningens innehåll har varierat bero- höghusbebyggelse, dvs. bostadshus hö- ende på de behov som funnits i samhället. gre än 3 våningar, förekom inte i Kalmar Tidiga kurser handlade om jordbrukssköt- förrän 1960 då ett hus med 7 vånings- sel, naturkunskap, hushållsgöromål och de- plan byggdes vid Skvallertorget, vid kors- mokratisk träning, eftersom den kommuna- ningen Norra vägen–Trädgårdsgatan trots la självstyrelsen krävde utbildade personer. stadsarkitekten Nils ›Carlgrens motstånd. Redan 1903 fanns en sommarkurs för Höghusbebyggelse utreddes med stöd av flickor. Arbetslösheten på 1930-talet med- en motion från 1954 av en höghuskom- förde att städernas ungdomar sökte sig till mitté med arkitekten Evald Claesson, född folkhögskolorna. Sedan början av 2000-ta- i Kalmar, som sakkunnig. Motionärerna let erbjuder H möjligheter att komplettera ansåg att höghusbebyggelse begränsades gymnasieutbildningar. År 1975 startade H av gällande stadsplaner som endast til�- en kurs för lindrigt utvecklingsstörda, lång- lät 3-våningshus, vilket medförde att mer tidsarbetslösa och långtidssjukskrivna samt mark behövdes och längre VA-ledningar turismutbildning. krävdes, vilket gav högre kostnader. ›Mal- men blev utredningsområde. År 1937 bod

203 och putsat utvändigt med en hög murad källare till stor del över mark. Här finns Kvarnholmens enda fullt bevarade ›fritrap- pa. Planlösningen är ovanlig med en halv mezzaninvåning över portgången. Fast in- redning från 1800-talet är bevarad liksom en fungerande hissanordning på vinden. Höglunds Skeppsmäkleri, som har givit hu- sen namn, hade kontor där på 1900-talet. Nr 39 är ett timrat hus uppfört efter stads- branden 1800. Ölandsgatan strök fram längs alla hus i kvarteret fram till Proviant- gatan, men den flyttades till sitt nuvarande läge när ›Ångkvarnen byggdes ut i slutet på 1800-talet. GM

Högre Allmänna Läroverket, se ›skolor höghusbebyggelse Förslag till höghusbebyggelse och undervisning. av arkitekt Evald Claesson de där 880 personer. Arkitektens förslag Högre Lärdomsskolan, se ›skolor och innehöll hus i 3–5 våningar och inrymde undervisning. trots detta inte fler bostäder än gällande plan med hus i 2 plan. Zonexpropriation Högvakten, se ›Västerport. medgavs och staden löste efterhand in alla fastigheter. Många bostadshus och små- Hök, Elin, gift Lundin, 1889–1949, för- verkstäder övergavs under utredningstiden fattare och blindlärare, född i Kläckeber- och lämnades att förfalla. Senare ändrades ga. Redan i ungdomen blev hennes syn planerna och från 1967 byggdes kontor nedsatt genom en olycka. Efter examen på och statliga förvaltningsbyggnader här med Elementarläroverket för flickor i Kalmar undantag av en tomtrad längs Strandgatan avlade hon blindlärarexamen vid Tomte- där de äldre husen rustades upp, ett ny- boda Blindinstitut. Hon verkade bl.a. som byggdes och några flyttades inom området. bibliotekarie på De blindas förening. H har bl.a. skrivit Ölandsromanen Alvarens Höglundska husen, Ölandsgatan 37 och folk, 1924. BB 39, är byggnadsminnesförklarade. Nr 37 är byggt runt 1700 och skadades bara till en Hökaboet, Gamla stan, var namnet i folk- Höglundska husen del vid stadsbranden 1800. Huset är timrat mun på ett hus som låg vid Lilla Damm- gatan mitt emot ›Lilla Glasskåpet. Det har fått namn efter sin byggherre som hette Hök. H var på 1860- och 1870-talen som- marnöje för burgna Kalmarbor. Huset revs på 1950-talet när ett nytt större hyreshus uppfördes på platsen. Även det nya huset går under namnet Hökaboet. BB

Hökaboet, Ängö, var namnet i folkmun på en tvåvånings åttaknutsbyggnad, snar- lik en småländsk bondgård, som låg i backen ner mot nuvarande Öhnellsgatan 14. Eventuellt var byggnaden flyttad från landsbygden liksom den från Bäckebo flyttade gården på Hammarskjöldsgatan 1. H revs 1960 för att ge plats för en ny enfamiljsvilla. BB

204