DOCSLIB.ORG

Kalmar Läns Författningssamling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kalmar Läns Författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 1996:86 Lokala trafikföreskrifter Utkom från Länsstyrelsen har genom beslut den 6 december 1996 med stöd av 147§ trycket vägtrafikkungörelsen meddelat nedan angivna lokala trafikföreskrifter. 1996-12-13 Kod Kommun Allmän väg nr Sträcka Föreskriften Giltig- /avgränsning s innebörd hetstid 34 Torsås E22 Länsgränsen K/H-län, Huvudled Tills Brömsebro- vidare kommungränsen Torsås kommun/Kalmar kommun Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Ensk väg till Råsen Ensk väg till Brömsebro o Gullemåla Allmän väg 516 till Brömsebro o Gullamåla Allmän väg 516 till Bredavik Ensk väg H 444 U till Törneryd Allmän väg 512 till Bröms Ensk väg H 643 U till Skubbebo Ensk väg H 643 U till Öningaryd Ensk väg H 1546 U till Rotavik Ensk väg H 603 U till Södra Kärr och Grisbäck Ensk väg till Högaholm (f.d. riksvägen) Ensk väg till Järnsida Ensk väg H 1068 U till Järnsida Utfart fr rastpl vid Järnsida Allmän väg 518 till N. Tång Ensk väg till Skäppevik (mittemot allmän väg 518 till N. Tång) Ensk väg H 844 U till Skorrö Ensk väg H 845 U till Skäppevik Ensk väg H 799 U till Bockekulla Allmän väg 527 till Bergkvara hamn Ensk väg H 800 U till Ragnabo, norra anslutn. Ensk väg H 1158 U till Ekelunda, södra anslutn. Ensk väg H 299 U till Påbonäs Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 1996:86 sid b (7) Ensk väg H 1158 U till Ekelunda jämte grenväg, norra anslutn.. Allmän väg 539 till Halltorp Ensk väg H 300 U till Gunnarstorp Kod Kommun Allmän väg Sträcka Föreskriftens Giltig- nr /avgränsning innebörd hetstid 80 Kalmar E22 Kommungränsen Torsås Huvudled Tills kommun/Kalmar kommun vidare - södra avfartsvägen i trafikplats Kalmar södra, Kalmar med undantag för korsningen E22/väg 25 i cirkulationsplatsen vid Karlsro 80 Kalmar E22 Södra avfartsvägen i Huvudled Tills trafikplats Lindsdal (väg vidare 125) - kommungränsen Kalmar kommun /Mönsterås kommun Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Ensk väg till Stufvenäs Gästgiveri Utfart fr rastpl vid Värnanäs, östra och västra sidan om E22 Allmän väg 531 till Halltorp Ensk väg H 607 U till Trottorp Allmän väg 532 till Ekenäs Allmän väg 533 till Voxtorp Ensk väg H 928 U till Loverslund Ensk väg H 420 U till Bjursnäs H 928 U till Loverslund (grenväg) Ensk väg H 1160 U till Hagbytorp Allmän väg 535 till Kolboda Allmän väg 534 till Kvarnlyckan Ensk väg H 90 U till Sandvik Ensk väg till Möregården Ensk väg H 754 U till Vita Sand Ensk väg H 91 U till Hagby hamn Ensk väg till Kronfågeln m.fl. Ensk väg H 1072 U till Vassmolösa Ensk väg till Norra Hagby (mittemot H 1072 U till Vassmolösa) Ensk väg H 91 U till Robacken Allmän väg 539 till Voxtorp Allmän väg 528 till Mortorp Ensk väg H 141 U till Bottorp 08FS 1996:86 sid c (7) Östra vägen (till fotbollsplan) Anslutande vägar och utfarter med stopplikt, Kalmar kommun, forts: Allmän väg 564 (Tingshusvägen), Vassmolösa Ensk väg till Vassmolösa Gästgiveri, södra och norra anslutn. Ensk väg H 141 U till Botorp (Länsmansvägen) Ensk väg H 934 U till Ljungby Allmän väg 520 till Påryd o Tingsryd Ensk väg H 930 U till Mellanmon Allmän väg 568 till Smedby Utfart rastpl vid Ljungbyån Utfart informationsplats vid Kölby Ensk väg H 141 U till Binga Allmän väg 549 till Hossmo k:a Ensk väg H 498 U till Rinkaby Rinkabyholmsvägen, södra anslutningen Suneholmsvägen, Rinkabyholm Fjällbrudsvägen, Rinkabyholm Ensk väg H 305 U till Dunö Mandelblomsvägen, Rinkabyholm Ensk väg H 1586 U till Ekö Rinkabyholmsvägen, norra anslutningen Dörbylundsv, Rinkabyholm Ensk väg till Boholmarna Anslutningsvägar fr tpl Lindsdal Ensk väg H 757 U till Rafshagen Utfarter turistinformation söder Orrenäs, västra sidan E22 Ensk väg H 143 U till Åby by Allmän väg 595 till Läckeby Ensk väg H 1644 U till Björnö Allmän väg 592 till Revsudden Allmän väg 596 till Ruggstorp o Rockneby k:a Ensk väg H 167 U till Hultsby o Rockneby Ensk väg H 177 U till Törnerum o Ryssbylund Allmän väg 597 till Ryssbylund Ensk väg H 177 U till Ljungnäs Ensk väg H 1190 U till Kåremo, södra o norra anslutn. Allmän väg 602 till Pataholm Ensk väg till Marieborg Ensk väg H 526 U till Bröttorp 08FS 1996:86 sid d (7) Kod Kommun Allmän väg Sträcka Föreskriftens Giltig- nr /avgränsning innebörd hetstid 61 Mönsterås E22 Kommungränsen Huvudled Tills vidare Kalmar kommun /Mönsterås kommun -kommungränsen Mönsterås kom- mun/Oskarshamns kommun Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Allmän väg 601 till Haraldsmåla o Pataholm Allmän väg 601 till Åbro Ensk väg H 283 U till S. Bäckebo Utfart från informationsplats vid S Bäckebo Allmän väg 34 till Vimmerby Allmän väg 602 till Pataholm Allmän väg 34.02 till Vimmerby Allmän väg 627 till Timmernabben, södra anslutn. Ensk väg H 391 U till N Bäckebo och Solberga Ensk väg H 391 U till Nyebo o Ramsås Allmän väg 628 till Blomstermåla Allmän väg 627 till Timmernabben, norra anslutn. Ensk väg till Stubbemåla Allmän väg 635 till Oknö (Drakenäsvägen), Mönsterås Allmän väg 630 till Koverhult Allmän väg 632 till Mönsterås centrum Högemålav, Mönsterås Åsevadsg, Mönsterås Allmän väg 641 till Fliseryd Allmän väg 632 till Mönsterås centrum Ensk väg H 318 U till Alebo Allmän väg 642 till Forsa Allmän väg 643 till Svartö och Ödängla Ensk väg H 690 U till Torp, norra anslutn. Ensk väg H 350 U till Elmhult Ensk väg till Mönsterås Bruk 08FS 1996:86 sid e (7) Kod Kommun Allmän väg Sträcka Föreskriftens Giltig- nr /avgränsning innebörd hetstid 82 Oskarshamn E22 Kommungränsen Huvudled Tills vidare Mönsterås kommun/Oskarshamns kommun - kommungränsen Oskarshamns kommun/Västerviks kommun Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Utfarter från rastplats Emån Anslutningsvägar från allmän väg 642 Allmän väg 642 till Påskallavik, norra anslutningen Allmän väg 646 till Fliseryd Anslutn.vägar fr tpl Oskarshamn Södra Anslutningsväg från allmän väg 23 för norrgående trafik, tpl Oskarshamn Centrum Anslutningsvägar från tpl Oskarshamn Norra Ensk väg H 1461 U till Fagerslätt Utfart fr rast-o informationsplatser vid Glabo Ensk väg H 1329 U till Saltvik Allmän väg 741 till Baggetorpskvarn Ensk väg H 1427 U till Stensjö by Ensk väg H 181 U till Dragskär Ensk väg till Oskarshamns motorbana Ensk väg till Oskarshamns flygplats Ensk väg H 916 U till Virsjödal Ensk väg H 622 U till Virvhult Allmän väg 743 till Figeholm o Klintemåla Allmän väg 742 till Baggetorp Ensk väg till Västragård Ensk väg till Fårbo (f.d. riksvägen) Ensk väg H 14 U till Basthult, södra och norra anslutn. Ensk väg H 234 U till Sulegång Allmän väg 757 till Vimmerby Allmän väg 750 till Misterhult Allmän väg 758 till Ölvedal Allmän väg 758 till Misterhults säteri Allmän väg 750 till Misterhult o Flivik Ensk väg H 969 U till Västra Ramnebo Allmän väg 756 till Mörtfors Allmän väg 754 till Virum 08FS 1996:86 sid f (7) Kod Kommun Allmän väg Sträcka Föreskriftens Giltig- nr /avgränsning innebörd hetstid 83 Västervik E22 Kommungränsen Huvudled Tills Oskarshamns vidare kommun/Västerviks kommun - länsgränsen H/E-län vid Rammsjön Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Allmän väg 767 till Solstadström Allmän väg 769 till Hjorted Allmän väg 763 till Blankaholm Utfart rastplats Glabo Utfart rastplats N Kvarnsjön Allmän väg 766 till Lebo Allmän väg 757 till Hjorted Allmän väg 767 till Slingsö Ensk väg H 1250 U till Sundsholm Allmän väg 792 till Lundsby Allmän väg 790 till Västrum Ensk väg H 1293 U till Fridhem Ensk väg H 1486 U till Lunds by, vid Hillersborg Allmän väg 33 till Vimmerby och Jönköping Allmän väg 795 till Valstad Allmän väg 793 till Gunnebo Allmän väg 807 till Verkebäck Förbindelseväg från Rössleområdet till påfartsväg E22 norrut (tpl.Västervik) Allmän väg 799 till Svinnersbo Ensk väg H 920 U till Hjortkullen, södra anslutningen Utfarter Värdshuset Hjorten, södra och norra anslutn. Utfart från rastplats vid sjön Hjorten Ensk väg H 920 U till Hjortkullen, norra anslutningen Ensk väg H 681 U till Gagersrum Allmän väg 856 till Almvik Allmän väg 782 till Blackstad Allmän väg 852 till Törnsfall Allmän väg 856.01 till Almvik Allmän väg 856 till Almvik Ensk väg H 783 U till Blekhem Utfart Tjust Motell Allmän väg 855 till Gamleby Ensk väg H 1000 U till Risdal Allmän väg 842 till Gamleby o Blackstad, tpl Härstad Allmän väg 135 i tpl Skramstad, västra anslutn (för södergående trafik) 08FS 1996:86 sid g (7) Anslutande vägar och utfarter med stopplikt, Västerviks kommun, forts: Utfart från rastpl Gursten vid Dynestadsjön Allmän väg 867 till Nygård Ensk väg H 785 U till Råserum Ensk väg H 1316 U till Björnsholm Allmän väg 870 till Björnsholm Allmän väg 213 till Loftahammar Allmän väg 35 till Överum o Linköping Ensk väg till Hägg Ensk väg H 1139 U till Hässelstad Ensk väg H 1253 U till Hjulby Utfart rastplats Tindered Allmän väg 877 till Helgenäs, södra infarten Allmän väg 878 till Sundby Allmän väg 888 till Edsbruk och Åtvidaberg Allmän väg 909 till Långrådna Allmän väg 910 till Forsby Allmän väg 907 till Skedshult Ensk väg H 1252 U till Öndal Ensk väg H 684 U till Stenbrovad Föreskriften träder i kraft den 16 december 1996. Beslutet innebär att Länsstyrelsens tidigare föreskrifter från den 30 april 1974 (dnr 11.261-1742-74), den 31 januari 1979 (dnr 11.261-235-79), den 9 november 1979 (dnr 11.261-3558-79), den 8 februari 1995 (dnr 126-998- 95), den 20 oktober 1995 (dnr 126-6769-95) och den 18 september 1996 (dnr 126-5719-96) därmed upphör att gälla såvitt avser huvudleds-beslut för E22 och beslut om stopplikt för anslutande vägar till E22.
Load more

Recommended publications
  • Kommunfullmäktige Föredragningslista
    1(4) KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 22 februari 2021 kl. 11:00 Mellan 10:30 och 11:00 sker en information, av kommundirektör, Annette Andersson och VD:n för Kalmar Kommunbolag AB Ulrick Hultman, om Kalmar kommuns åtgärder under pandemin. Plats Presidiet närvarar i KS-salen. Övriga deltar digitalt. Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista 1. Val av protokollsjusterare 2. Frågor och interpellationer 3. Utökning av kultur- och fritidsnämndens driftbudgetram för stöd till föreningslivet med anledning av coronapandemin Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kultur- och fritidsnämndens begäran om utökad driftbudgetram för det enskilda året 2021 enligt följande: - 1,5 miljoner kronor till elit- och semielitföreningarna att fördelas efter behov och dialog med varje enskild förening. extraordinär situation. - 500 000 kronor i en investeringspott för återstart och utveckling för föreningar att kunna köpa inventarier för att ställa om sin verksamhet. Utökningen finansieras genom att det budgeterade resultatet för 2021 sänks med 2,5 miljoner kronor från 44,7 till 42,2 miljoner kronor. 2 (4) Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4. Utökning av kultur- och fritidsnämndens driftbudgetram för investeringsbidrag till föreningen Folkets hus i Lindsdal Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att säkerställa kravet på kommunal medfinansiering på 30 procent för ombyggnad av Folkets hus i Lindsdal. Den kommunala medfinansieringen får uppgå till maximalt 1 750 000 kr och en förutsättning för medfinansieringen är att Boverket godkänner föreningens ansökan. Utökningen finansieras genom att det budgeterade resultatet för 2021 sänks med ett belopp som motsvarar den kommunala medfinansieringen, dock maximalt med 1 750 000 kr. Petra Gustafsson (SD) och Micael Foghagen (SD) reserverade sig i kommunstyrelsen, den 2 februari 2021, skriftligen mot beslutet, se bilaga.
    [Show full text]
  • Local Action Plan
    LOCAL ACTION PLAN SOFIE BACKMAN KALMAR MUNICIPALITY APRIL 2014 TABLE OF CONTENTS Introduction .................................................................................... 2 1. Implemented measures 2010-2013 and continuing work ............. 3 1.1 How many are cycling in Kalmar? .............................................. 4 1.2 What do the cyclists think? ........................................................ 5 1.3 Safe bicycle paths ..................................................................... 6 1.4 Good maintenance of cycling paths ........................................... 7 1.5 Security .................................................................................... 8 1.6 Spreading information to media ............................................... 10 1.7 Bicycle parking ........................................................................ 11 1.8 Events and campaigns ............................................................ 12 1.9 Possibilities to report defects and errors ................................. 13 1.10 Tourism cycling ..................................................................... 14 1.11 Cycling signage and bike maps ............................................. 15 1.12 More and improved cycle paths ............................................. 16 1.13 Cooperating with other organizations ..................................... 16 1.14 Evolvement of the internal work ............................................ 17 2 INTRODUCTION In 2008 a bicycle strategy was adopted by the City Council
    [Show full text]
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Nulägesbeskrivning
    Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Innehåll 1 KOMMUNAL AVFALLSORGANISATION 5 2 BESKRIVNING AV ORGANISATIONEN 6 2.1 Geografiskt läge och infrastruktur................................................ 6 2.2 Befolkning................................................................................... 6 2.3 Näringslivsstruktur........................................................................ 7 3 AVFALLSMÄNGDER 9 3.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar................. 9 3.2 Avfall som omfattas av producentansvar..................................... 10 3.3 Övrigt avfall................................................................................10 3.4 Jämförelse med andra kommuner............................................... 11 3.5 Kärl- och säckavfallets sammansättning...................................... 12 4 INSAMLING OCH BEHANDLING 15 4.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar............... 15 4.1.1 Kärl- och säckavfall....................................................................... 15 4.1.2 Grovavfall..................................................................................... 15 4.1.3 Latrinavfall.................................................................................... 16 4.1.4 Slam............................................................................................. 16 4.1.5 Farligt avfall.................................................................................. 17 4.2 Avfall som omfattas av producentansvar..................................... 17 4.2.1 Tidningspapper
    [Show full text]
  • I Denna Ljuva Sommartiden HÄLSNING FRÅN SVENSKA KYRKAN I KALMAR KOMMUN
    I denna ljuva sommartidEN HÄLSNING FRÅN SVENSKA KYRKAN I KALMAR KOMMUN VAD HÄNDER I SOMMAR? FEM KYRKOHERDAR BERÄTTAR 6 HAGBY VANDRA PÅ GAMMAL LED 30 ROCKNEBY VÄLKOMMEN IN I VÅR LEKKYRKA 10 I DENNA LJUVA SOMMARTID I denna ljuva sommartid 26 10 En hälsning från Svenska kyrkan 10 VÄLKOMMEN IN! 34 VARANDRA, VARANDRA, VÄLKOMMEN IN I 36 SOMMAR­ i Kalmar kommun I Rockneby finns det numera två kyr­ VARANDRA SIDOR FRÅN SVENSKA KYRKAN kor – den stora, Ryssby kyrka, och en Ett ord som ofta återkommer i Jesu I KALMAR KOMMUN! ÄR 36 SIDOR sommar­ liten kopia, en lekkyrka. uppmaningar till lärjungarna och i bre­ Liksom våren 2020 har varit en helt upplevelser för dig som bor i – Barnen säger: ”Ska vi gå till din kyrka ven i Nya testamentet är ”varandra”. ny sorts vår, mycket olika för olika Kalmar kommun (magasinet eller min?”, säger Sussie Kårlin. människor men olika alla tidigare vårar delas ut till alla hushåll) och 16 DIAKONIMOTTAGNINGEN för de flesta av oss, så blir sommaren för dig som är på besök här 24 GÅ PÅ DRAKJAKT ”… men vi har kunnat ha öppet som 2020 en helt ny sorts sommar. (det finns också att hämta i I VÅRA KYRKOR tidigare, två timmar två dagar i veck­ Det finns mycket att vara orolig för, många av kyrkorna) I flera av kyrkorna i Kalmar kommun an. Det har varit viktigt. Många säger mycket att vara försiktig med – och finns det drakar här och var. Särskilt att de inte har någon annanstans att kanske allra mest att vara tacksam över. OCH GES UT AV för alla barn: färglägg en bild och gå vända sig till”, skriver Katarina Borge­ Vi är här tillsammans, allihop, och vi har Dörby­Hossmo pastorat på drakjakt för att få ett litet pris! mo i en hälsning från diakonimottag­ ett gemensamt ansvar både för att en Förlösa­Kläckeberga församling Ryssby ningen och Kalmar Stadsmission.
    [Show full text]
  • Uppdrag Att Ändra Detaljplaner I Rinkabyholm
    TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Juhlin 2021-05-05 KS 2021/0457 0480-45 41 74 Kommunstyrelsens planutskott Uppdrag att ändra detaljplaner i Rinkabyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ändra gällande byggnadsplaner i Rinkabyholm för att formalisera ett kommunalt huvudmannaskap för gator och andra allmänna platser. Bakgrund Efter beslut i dåvarande gatunämnden som fattades 1985-09-18 (Dnr 33/85- 351) har kommunen i praktiken övertagit ansvaret för vägarna inom verksamhetsområdena för vägföreningarna Smedby, Rinkabyholm, Dörbylund, Ljungbyholm, Vassmolösa, Trekanten, Läckeby och Rockneby. Formellt och juridiskt behöll dock vägföreningen fortfarande ansvaret för de allmänna platserna. Kassorna tillföll kommunen men föreningarna skulle finnas kvar juridiskt och ha en kontaktperson som kommunen kunde prata med. Inga avtal skrevs. Föreningarna upprätthölls dock inte och sedan många år finns varken styrelser, eller verksamhet. De är nu så kallade ”sovande” vägföreningar och i samtliga ovanstående orter utom Ljungbyholm finns fortfarande sovande vägföreningar som formellt sett har rätten till gator och allmänna platser i orterna, fastän kommunen har ansvaret i praktiken. Visst arbete med att även formellt och juridiskt ta över huvudmannaskapet inom dessa vägföreningars områden har skett sedan dess beslutet om att ta över väghållningen fattades. 1993-02-24 beslutade gatunämnden att tillskriva Lantmäterimyndigheten för att avveckla ovan nämnda vägföreningar samt att gatukontoret från det datum som skulle beslutas i förrättning överta ansvar och befogenheter från föreningarna. Lantmäteriförrättningarna ställdes dock in, eftersom det i dessa områden gäller i huvudsak äldre byggnadsplaner som detaljplan och dessa stipulerar ett enskilt huvudmannaskap. Vägföreningarna kan inte tas bort förrän detaljplanerna ändrats till kommunalt huvudmannaskap. I början av 2000-talet har planändringar genomförts för vägföreningsområdena i Ljungbyholm och under 2010-talet i delar av Trekanten.
    [Show full text]
  • Kalmar Kommuns Industriarv
    Kalmar kommuns industriarv Lotta Lamke och Susann Johannisson Industriarvsprojektet, rapport december 2009 Kalmar läns museum Foto utsida: Tändsticksask från Kalmar tändsticksfabrik. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. Foto nedan: Jojon ”Kalmartrissan” tillverkad på Elfverson & Co, f.d. Kalmar Bobbin i Påryd. 2010-02-12 Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Kalmar kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 9 Kunskapsunderlag (dokumentation) 10 Planinstitut m.m. (säkerställande) 13 Kalmar kommuns industriarv 15 GIS-bas 15 Fältbesiktning 19 Industriarvsmöte 38 Slutsatser 39 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 39 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Kalmar kommun C. Karta: Största industriarbetsplatserna 3 4 Förutsättningar Om ”Kalmar kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva Kalmar kommuns kulturhistoriskt viktigaste industrimiljöer med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram under 2009 av antikvarie Lotta Lamke och bebyggelseantikvarie Susann Johannisson vid Kalmar läns museum i samarbete med bebyggelseantikvarie Ewa Juneborg, Kalmar kommun. Arbetet har finansierats av Kalmar kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Kalmar läns museum har bidragit med viss arbetstid som egeninsats. Arbetet baseras på den kartläggning av Kalmar kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna.
    [Show full text]
  • Agenda & Practical Details
    “THANK YOU FOR CYCLING” TACK FÖR ATT DU CYKLAR MARKETING CONCEPT AND COMMUNICATION PLAN FOR BICYCLE CITY KALMAR RENATE FOKS KALMAR MUNICIPALITY NOVEMBER 2013 BACKGROUND INFORMATION: Since 2010, the working group for Kalmar Bicycle City has been working to raise the status of cycling both internally in our organisation and externally. The understanding of what Kalmar Bicycle City does and stands for has been incomplete and fragmented, and it has therefore become necessary to have a communication plan that clarifies how the project's message should be communicated in various forums and to various target groups. It will create an understanding of the work done in the project and to convey a positive feeling when thinking of Kalmar and cycling. A communication platform has been developed using a back casting model. In this approach a future vision helps us to work towards the goal here and now. This platform will work towards a better profile towards the media and an increase in the appreciation of the work of Kalmar Bicycle City by the local residents. By using the communication platform, the messages can be consistent regardless the source within the organisation. This will lead to a better use of resources, where one does not have to reinvent the wheel every time a message should be communicated. Through coordinated, strategic and thoughtful communication, we can clarify Kalmar Bicycle City which in its turn will increase its effectiveness. MUNICIPAL COMMUNICATION PLAN The former department for communication has developed a general communication plan for the City of Kalmar. These guidelines form the basis for all communication, including communication of Kalmar Bicycle City.
    [Show full text]
  • SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017
    SIFFROR OM KALMAR Hushåll i Kalmar kommun år 2017 År 2017 fanns det 31 800 hushåll i Kalmar kommun. Den vanligaste storleken på ett hushåll är enpersonshushållet som utgör hela 41 procent av alla hushåll i kommunen eller knappt 13 100 hushåll. Riktigt stora hushåll fem personer eller fler är endast 1 700 eller 5,5 procent av alla hushåll. Jämfört med genomsnittet i riket har Kalmar kommun något högre andel småhushåll och något lägre andel större hushåll. Ser man till antalet personer som bor i olika hushållsstorlekar kan man notera att tvåpersonershushållet är vanligast, 29 procent av befolkningen delar ett hushåll med en annan person. Knappt 13 100 bor ensamma vilket är lite färre än de som bor i ett fyrapersonershushåll. Knappt 9 600 personer eller 14 procent bor i hushåll med fem personer eller fler. Antal hushåll och personer i hushållen efter hushållens storlek Andel hushåll efter hushållens storlek i Kalmar kommun och riket 45 20 000 40 35 15 000 30 Kalmar kommun Hushåll 25 10 000 Riket Personer 20 15 5 000 10 5 0 0 1 2 3 4 5+ 1 2 3 4 5+ Personer i hushållet Personer i hushållet Hushållstorlek över tid Hushåll efter storlek år 1975-2017, procent Hushållsstrukturen har förändrats sett över 50 1975 1980 en längre tidsperiod. Fram till 1990 utgjorde 40 1985 ensamhushållen en allt större andel av hushållen 1990 30 2011 2012 i kommunen. 1975 var 30 procent av hushållen 20 enpersonshushåll och 1990 hade den andelen 2013 10 2014 stigit till 40 procent. Efter 1990 har endast 2015 mindre förändringar skett.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Sportlovsaktiviteter I Kalmar Med Omnejd Under V.8, 17-23/2-2014
    Sportlovsaktiviteter i Kalmar med omnejd under v.8, 17-23/2-2014 PÅRYD TENNIS JYMPA från 10 år VISNING AV OCH KÖRNING PÅ FÖR- SKÄLBY 4H från 8 år LINDSDAL BOLLSPORT Smedby Tennisklubb FRISKIS & SVETTIS ENINGENS MODELLJÄRNVÄG Kaninskötarkurs GYMMIX IFK Påryd Prova på tennis Borgmästargatan 11 Kalmar Modelljärnvägsklubb Tisdag 14.00-18.00 Förlösa GoIF Måndag-fredag Tisdag och torsdag 18.00-20.00 Måndag, onsdag och fredag Lördag 15/2 och lördag 22/2 Onsdag 8.30-12.30 Gympa Sporthallen i Lindsdal: Bordtennis 10.00-12.00 Barkestorpshallen jympa 12.00-13.00 Gratis Drop in, kl. 14.00-16.00 Föreningslokalen på Kostnad 250 kr (ingår medlemsavgift Måndag 19.30 Medelgympa Ståthållaregatan 60, ingång från ga- Lindsdalsskolans gymnastiksal: Innebandy/Fotboll 13.00-15.00 Anmälan senast 16/2 till platsbegränsat och fika) Ponnyridning varje dag veln. Alla är välkomna Ingen kostnad Tisdag 19.00 Crosstraining Badminton 15.00-16.00 Lars Johansson 0768- 69 92 71 Receptionen 0480-225 24 13.00. Kostnad 20 kr Ingen föranmälan Onsdag 17.30 Lättgympa Gympa/dans Information på hemsidan: Anmälan sker till 0480-237 79 Onsdag 19.00 Medelgympa Se: www.svenskalag.se/ifkparyd CENTRALA KALMAR JUDO från 12 år www.kmjk.se eller [email protected] Torsdag 18.30 Medelgympa Påryds sporthall (gympa i gymnastik- BOWLING Kalmar Budoklubb Daniel Jonsson 070- 635 31 20 Torsdag 19.30 Yoga salen) Alla intresserade är välkomna. Kalmar Superbowl Måndag och onsdag 17.00 SPELKONVENT – 20 års jubileum Lördag 9.00 Medelgympa Ingen föranmälan Bowla på Kalmar Superbowl alla dagar Budohallen i Kalmar Sportcenter OLYMPISK TYNGDLYFTNING Föreningen Calcon Alla åldrar, ingen föranmälan Bengt Jansson 070- 559 13 00 (vid köpcentrat Giraffen) Långärmade gympakläder/mjukiskläder Kalmar Atletklubb Fredag 21/2 kl.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]