Kommunfullmäktige Föredragningslista

1(4) KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA

Kommunfullmäktige

Tid Måndagen den 22 februari 2021 kl. 11:00 Mellan 10:30 och 11:00 sker en information, av kommundirektör, Annette Andersson och VD:n för Kalmar Kommunbolag AB Ulrick Hultman, om Kalmar kommuns åtgärder under pandemin.

Plats Presidiet närvarar i KS-salen. Övriga deltar digitalt.

Enligt uppdrag

Jonas Sverkén

Föredragningslista

1. Val av protokollsjusterare

2. Frågor och interpellationer

3. Utökning av kultur- och fritidsnämndens driftbudgetram för stöd till föreningslivet med anledning av coronapandemin

Kommunstyrelsens förslag till beslut:

Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kultur- och fritidsnämndens begäran om utökad driftbudgetram för det enskilda året 2021 enligt följande: - 1,5 miljoner kronor till elit- och semielitföreningarna att fördelas efter behov och dialog med varje enskild förening. extraordinär situation. - 500 000 kronor i en investeringspott för återstart och utveckling för föreningar att kunna köpa inventarier för att ställa om sin verksamhet.

Utökningen finansieras genom att det budgeterade resultatet för 2021 sänks med 2,5 miljoner kronor från 44,7 till 42,2 miljoner kronor.

2 (4) Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA

4. Utökning av kultur- och fritidsnämndens driftbudgetram för investeringsbidrag till föreningen Folkets hus i Lindsdal

Kommunstyrelsens förslag till beslut:

Kommunfullmäktige beslutar att säkerställa kravet på kommunal medfinansiering på 30 procent för ombyggnad av Folkets hus i Lindsdal. Den kommunala medfinansieringen får uppgå till maximalt 1 750 000 kr och en förutsättning för medfinansieringen är att Boverket godkänner föreningens ansökan.

Utökningen finansieras genom att det budgeterade resultatet för 2021 sänks med ett belopp som motsvarar den kommunala medfinansieringen, dock maximalt med 1 750 000 kr.

Petra Gustafsson (SD) och Micael Foghagen (SD) reserverade sig i kommunstyrelsen, den 2 februari 2021, skriftligen mot beslutet, se bilaga.

Hanne Deverén (M), Carl-Henrik Sölvinger (L) och Christopher Dywik (KD) redovisade i kommunstyrelsen den 2 februari 2021 en protokollsanteckning, se bilaga.

5. Kalmar kommuns preliminära bokslut 2020

Kommunstyrelsens förslag till beslut:

Kommunstyrelsen överlämnar Kalmar kommuns preliminära bokslut 2020 till kommunfullmäktige.

6. Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) om att utveckla Kalmars räddningsvärn

Kommunstyrelsens förslag till beslut:

Kommunfullmäktige bifaller Carl-Henrik Sölvingers (L) motion om att utveckla Kalmars räddningsvärn.

7. Valärenden

8. Anmälningsärenden

- Kommunstyrelsen protokoll från den 2 februari 2021 - Revisorernas granskningsrapport av ungas psykiska hälsa i Kalmar kommun

3 (4) Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA

- Begäran om laglighetsprövning av beslut i kommunfullmäktige i Kalmar kommun

- Motion från Måns Linge (M), Annica Portland Bengtsson (M) om Pilotprojekt med omsorgsläkare

- Motion från Alexander Krasnov (KD) om Bostad först – En evidensbaserad metod mot hemlöshet

- Ny ledamot/ersättare för ledamot i kommunfullmäktige. Annika Portland Bengtsson/Ole Torffvit

- Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Anders Sjöblom

- Samhällsbyggnadsnämndens svar på medborgarförslag om återvinningsstation Hantverkaregatan

- Servicenämndens svar på medborgarförslag om flytlina längs Kalmarsundsbryggan eftersom badstegarna inte når botten

- Samhällsbyggnadsnämndens svar på medborgarförslag angående kolonistugelotter

- Utbildningsnämndens svar på medborgarförslag om möjlighet till OB-verksamhet på någon utav förskolorna i Lindsdal

- Samhällsbyggnadsnämndens svar på medborgarförslag om belysning vid Kattrumpan och badbryggan

- Medborgarförslag om vägen genom Rockneby

- Medborgarförslag för etiska riktlinjer mot sexistisk reklam

- Medborgarförslag om belysning vid parkering Gröna gatan / Dörbyvägen

- Medborgarförslag om fler grillplatser och vindskydd

- Medborgarförslag om dålig belysning vid övergångsställen

4 (4) Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA

Protokollsanteckning och reservation från kommunstyrelsens sammanträde den 2 februari 2021

Ärende 4- Utökning av kultur- och fritidsnämndens driftbudgetram för investeringsbidrag till föreningen Folkets hus i Lindsdal

Petra Gustafsson (SD) och Micael Foghagen (SD) reserverar sig skriftligen mot beslutet enligt följande: ”Även om kravet på kommunens skattebetalare är lägre kvarstår vår reservation med samma argument som vi anförde i kultur- och fritids- nämnden”.

Hanne Deverén (M), Carl-Henrik Sölvinger (L) och Christopher Dywik (KD) redovisar en protokollsanteckning, enligt följande: ”Det är väldigt viktigt att kalmarbor i alla bostadsområden i Kalmar kommun har tillgång till allmänna samlingslokaler. Inte minst är det viktig att kommunen ser till att det finns samlingslokaler som kan användas för möten, kulturevenemang eller som kan upplåtas som festlokal i Kalmars nu snabbt uppförda nya bostadsområden.

Kalmaralliansen anser dock inte att man löser problemet med att det saknas allmänna samlingslokaler i Snurrom med att bygga ut en befintlig samlingslokal i en annan del av Kalmar. Under Kultur och Fritidsnämndens sammanträde framförde Kalmaralliansen denna synpunkt liksom att det i dagens läge med sviter från en lång och slitsam pandemi är en märklig prioritering att hastigt trycka igenom en extrainvestering på hela 3 000 000 kronor, när övriga delar av kommunen kan nyttja dessa pengar på ett mycket lämpligare sätt. Från Kalmaralliansens sida vill vi understryka vikten av att använda våra invånares skattepengar på ett klokt och avvägt sätt.

Därför föreslog Kalmaralliansen istället att det vore rimligare att begränsa sig till att kommunen finansierar 30% av totala kostnaden, och att man går in med mer egen insats än eget arbete om 180 timmar och ingenting mer. En förening som till stor majoritet ägnar sig åt uthyrning av lokalen borde ha någon form av kapital att gå in i en sådan investering med, istället för att få den finansierad helt av Boverket och Kalmar kommun.

Utifrån att dessa synpunkter bejakats i det nya föreslaget till beslut väljer Kalmaralliansen att bifalla investeringsstöd till föreningen Folkets Hus i Lindsdal för ut och ombyggnad av föreningslokal.”

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2021-01-25 KS 2020/0457

Kommunfullmäktige

Utökning av kultur- och fritidsnämndens driftbudgetram för stöd till föreningslivet med anledning av coronapandemin

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kultur- och fritidsnämndens begäran om utökad driftbudgetram för det enskilda året 2021 enligt följande: - 1,5 miljoner kronor till elit- och semielitföreningarna att fördelas efter behov och dialog med varje enskild förening. - 500 000 kronor till en ”akutfond” för föreningar i extraordinär situation. - 500 000 kronor i en investeringspott för återstart och utveckling för föreningar att kunna köpa inventarier för att ställa om sin verksamhet.

Utökningen finansieras genom att det budgeterade resultatet för 2021 sänks med 2,5 miljoner kronor från 44,7 till 42,2 miljoner kronor.

Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har hemställt om en tillfällig utökning av nämndens driftsbudgetram 2021 med 2,5 miljoner kronor till ett riktat föreningsstöd att fördela enligt följande:

Enligt förslaget ska dessa bidrag delas ut först efter en dialog med varje enskild elit- och semielitförening samt förening som ansöker ur ”akutfonden”, där förvaltningen ges insyn i den aktuella föreningens ekonomi för att kunna göra en bedömning om det ska betalas ut stöd och hur stort det stödet i så fall ska vara.

Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected]

KS 2020/0457 2 (2)

Kultur- och fritidsnämndens begäran om den tillfälliga utökningen har diskuterats med gruppledarna som är eniga i att bifalla nämndens hemställan.

Johan Persson Kommunstyrelsens ordförande

Bilaga Skrivelse från kultur- och fritidsnämnden

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Valdete Mehmeti 2021-01-21 KFN 2020/0088 54101

Kultur- och fritidsnämnden

Utökad ram till föreningsstöd med anledning av Covid-19

Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att hos kommunfullmäktige anhålla om en tillfällig utökning av budgetramen 2021 med 2,5 miljoner kronor till ett riktat föreningsstöd med anledning av Covid-19.

Bakgrund En av de sektorer som drabbas hårdast av coronaviruset är föreningslivet med inställda matcher, slutspel och avbokade evenemang. För att stötta sektorerna tidigarelade kultur- och fritidsnämnden bland annat de årliga konstinköpen och renoveringar av utvalda konstverk för lokala konstnärer. För att möta före- ningslivets utmaningar utökades kultur- och fritidsnämndens budgetram med fem miljoner kronor i våras och ytterligare fem miljoner i höstas. Syftet var att nämnden skulle kunna mildra effekterna för Kalmars föreningsliv. Av dessa 10 miljoner kronor så har drygt 2,5 miljoner kronor gått i ett riktat stöd till elit- och semiprofessionella föreningar. Det noteras att både helheten och valet att rikta del av bidraget till elit- och semiprofessionella föreningar, är en satsning som saknar motstycke i övriga delar av landet.

Nu går vi in i 2021 och läget är fortsatt tufft för föreningslivet. När det gäller publikbaserade matcher, evenemang, läger och cuper så kommer det troligtvis att fortsätta ställas in eller genomföras med restriktioner och kraftiga publikbe- gränsningar även under våren. Läget kan beskrivas som mycket ansträngt.

Även om båda kultur- och idrottssektorerna är drabbade så är det förvaltning- ens bedömning att idrotten är hårdare drabbad än kulturen. Kulturföreningarna har kunnat avboka merparten av sina evenemang i god tid för att inte drabbas ekonomiskt. Man saknar såklart biljettintäkter men man har å andra sidan inte haft några utgifter för marknadsföring eller gager. För idrottsföreningarna har dock ordinarie verksamhet så som seriespel fortsatt i väldigt stor utsträckning. Detta gäller särskilt elitidrotten som därmed är hårdare drabbad än breddidrotten. Breddidrotten torde därför, med ett fåtal undantag, klara sig ganska väl

Kultur- och fritidsförvaltningen

Tel 0480-45 00 00 vx │[email protected]

KFN 2020/0088 2 (2) med nuvarande föreningsstöd som finns inom ramen för kultur- och fritids- nämndens ansvar.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås kultur- och fritidsnämnden att hos kommunfullmäktige anhålla om en tillfällig utökning av budgetramen 2021 med 2,5 miljoner kronor till ett riktat föreningsstöd att fördela enligt följande:

• 1,5 miljoner kronor till elit- och semielitföreningarna att fördelas efter behov och dialog med varje enskild förening. • 500 000 kronor till en ”akutfond” för föreningar i extraordinär situation. • 500 000 kronor i en investeringspott för återstart och utveckling för föreningar att kunna köpa inventarier för att ställa om sin verksamhet. Förvaltningens förslag är att dessa bidrag delas ut först efter en dialog med varje enskild elit- och semielitförening samt förening som ansöker ur ”akutfonden”, där förvaltningen ges insyn i den aktuella föreningens ekonomi för att kunna göra en bedömning om det ska betalas ut stöd och hur stort det stödet i så fall ska vara.

Henrik Nilsson förvaltningschef

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2021-02-01 KS 2020/0457

Kommunfullmäktige

Utökning av kultur- och fritidsnämndens driftbudgetram för investeringsbidrag till föreningen Folkets hus i Lindsdal

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att säkerställa kravet på kommunal medfinansiering på 30 procent för ombyggnad av Folkets hus i Lindsdal. Den kommunala medfinansieringen får uppgå till maximalt 1 750 000 kr och en förutsättning för medfinansieringen är att Boverket godkänner föreningens ansökan.

Utökningen finansieras genom att det budgeterade resultatet för 2021 sänks med ett belopp som motsvarar den kommunala medfinansieringen, dock maximalt med 1 750 000 kr.

Bakgrund Föreningen Folket Hus i Lindsdal har till kultur- och fritidsnämnden inlämnat en ansökan om stöd för en utbyggnad av föreningens hus med ytterligare samlingslokal och förvaringsutrymmen. Ansökan har behandlats av nämnden den 10 december 2020. Ansökan var vid tillfället på 75 procent av det då totala beräknade beloppet på 4,5 mnkr, helt enligt det regelverk kultur- och fritidsnämnden har fastställt för investeringar i egenägda anläggningar. Kultur- och fritidsnämnden beslutade dock att återremittera ärendet för vidare beredning då nämndens egna medel inte räcker för att bevilja så stora summor.

Nya klargörande uppgifter har därefter inhämtats till ärendet. Projektet har efter intagna offerter fått räknas upp till en summa om 5,8 mnkr. För att klara ekonomin har föreningen, förutom den ansökan som lämnats in till kultur- och fritidsnämnden, även ansökt hos Boverket om Statsbidrag till allmänna samlingslokaler – investeringsbidrag samt om Statsbidrag till allmänna samlingslokaler – tillgänglighetsåtgärder. Den totalt sökta summan är 2,8 mnkr.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår kultur- och fritidsnämnden att kommunstyrelsen beslutar att ge föreningen det kommunala löfte om

Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected]

KS 2020/0457 2 (2)

medfinansiering på 30 procent som krävs för ansökan till Boverket. Kultur- och fritidsnämnden kommer därtill ha en löpande dialog med föreningen rörande finansiering av de resterande 20 procenten.

Frågan har diskuterats bland gruppledarna i kommunfullmäktige utifrån den diskussionen föreslås att kommunfullmäktige bifaller begäran om medfinansiering av 30 procent.

Johan Persson Kommunstyrelsens ordförande

Bilaga: Skrivelse från kultur- och fritidsnämnden

1 (3) UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-28

Kultur- och fritidsnämnden

§ 15

Investeringsstöd till föreningen Folkets Hus i Lindsdal för ut och ombyggnad av föreningslokal

Dnr KFN 2020/0009

Handlingar Ekonom Jan Botö Röjås skrivelse 21 januari 2021 samt föreningens ansökningshandlingar till Boverket.

Bakgrund Föreningen Folket Hus i Lindsdal har till kultur- och fritidsnämnden inlämnat en ansökan om stöd för en utbyggnad av föreningens hus med ytterligare samlingslokal och förvaringsutrymmen. Ansökan har behandlats av nämnden den 10 december 2020. På detta möte beslutades att återremittera ärendet för vidare beredning. Nya klargörande uppgifter har därefter lagts till ärendet, föreningen har ansökt hos Boverket om statsbidrag till allmänna samlingslokaler – investeringsbidrag samt om statsbidrag till allmänna samlingslokaler - tillgänglighetsåtgärder Dessa båda ansökningarna beskriver ärendet i sin helhet och biläggs detta ärende.

Föreningens finansieringsplan: Projektets totalkostnad: Om/utbyggnad: 5 574 120 kronor Tillgänglighetsåtgärder: 260 000 kronor Summa: 5 834 120 kronor Finansiering: Stöd från Boverket Ut/ombyggnad: 2 534 520 kronor Stöd från Boverket Tillgänglighetsåtgärder: 260 000 kronor Stöd från Kalmar kommun: 3 000 000 kronor Eget arbete: 39 600 kronor Summa: 5 834 120 kronor För att Boverket ska ge stöd måste kommunen inge ett intyg om att man kommer att bidra med minst 30 procent av totalkostnaden. Detta ska ske senast 28 februari 2021.

Kultur- och fritidsnämnden förfogar inte över medel att stödja föreningen då antalet ansökningar inför 2021 var mycket stort och dessa tillföll andra investeringsåtgärder varför en förutsättning för att stödja detta är ett tillfälligt budgettillskott.

Anslaget på kommunens anslagstavla den Klicka här för att ange text.

2 (3)

Kultur- och fritidsnämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-28

Yrkande Marianne Dahlberg (S) och Bertil Dahl (V) yrkar på följande tillägg i beslutet, under punkt två i beslutsformuleringen: ”under förutsättning att kommunfullmäktige yrkar bifall”.

Johan Krantz (M) Alexander Krasnov (KD) och Jennie Uller (L) med instämmande från Micael Foghagen (SD) yrkar avslag till förvaltningens förslag till beslut samt Marianne Dahlbergs (S) och Bertil Dahls (V) tilläggsyrkande, med motiveringen att det finns annat som kan prioriteras i kommunen med tanke på effekterna av Covid-19.

Beslutsgång Ordförande Marianne Dahlberg (S) finner att det finns tre förslag till beslut, det första är förvaltningens förslag, det andra är förvaltningens förslag med tilläggsyrkandet och det tredje är avslag till förvaltningens förslag samt tilläggsyrkandet. Förslagen ställs mot varandra och kultur- och fritidsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut med tilläggsyrkandet.

Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att: 1. Folkets Hus i Lindsdal beviljas 3 000 000 kronor för en ut och ombyggnad av föreningens byggnad enligt ansökan. 2. Hos Kommunfullmäktige begära en tillfällig utökning av budgetram med 3 000 000 kronor under 2021 under förutsättning att kommunfullmäktige yrkar bifall.

Reservation Johan Krantz (M), Alexander Krasnov (KD), Jennie Uller (L) och Micael Foghagen (SD) reserverar sig skriftligen mot beslutet. Se bilagda reservationer, § 15.

Sekreterare Valdete Mehmeti

Justeras

Marianne Dahlberg Johan Krantz 3 (3)

Kultur- och fritidsnämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-28

ordförande

Reservation mot beslut KFN 2020/0009 Nr 9523 - Investeringsstöd till föreningen Folkets Hus i Lindsdal för ut och ombyggnad av föreningslokal.

Det är väldigt viktigt att kalmarbor i alla bostadsområden i Kalmar kommun har tillgång till allmänna samlingslokaler. Inte minst är det viktig att kommunen ser till att det finns samlingslokaler som kan användas för möten, kulturevenemang eller som kan upplåtas som festlokal i Kalmars nu snabbt uppförda nya bostadsområden. Kalmaralliansen anser dock inte att man löser problemet med att det saknas allmänna samlingslokaler i Snurrom med att bygga ut en befintlig samlingslokal i en annan del av Kalmar. Vi hyser den största respekten för att de boende i Lindsdal gärna önskar utvidga Folkets Hus lokalen med mer yta, men det löser inte Snurrombornas behov av en allmän samlingslokal. Därför säger Kalmar alliansen nej till majoritetens beslut att låta kommunens skattebetalare bidra med 3 000 000 kronor till en ut- och ombyggnad av Folkets hus i Lindsdal.

Vi är medvetna om att ungefär hälften av den totala kostnaden om 5 834 000 kr är tänkt att finansieras av ett statligt investeringsstöd som Boverket administrerar. Men vi säger likväl nej till att låta kommunen bidra med 3 000 000 kr till detta projekt. Att det finns statliga pengar att söka håller inte som argument. Kalmaralliansen menar att man måste se till helheten och försöker åtgärda eventuella fel som har orsakats av bristfälliga detaljplaner, snarare än att försöka dölja dem med andra åtgärder, på andra ställen och sedan forcera en motivering till en åtgärd baserat på det.

Vi saknar ett analytiskt och jämförande resonemang kring varför den här åtgärden på den här platsen är den mest strategiska, det tycker vi är helt självklart att inkludera i en sådan stor investeringssatsning.

Vi tycker det i dagens läge med sviter från en lång och slitsam pandemi är en märklig prioritering att hastigt trycka igenom en extrainvestering på hela 3 000 000 kronor, när övriga delar av kommunen kan nyttja dessa pengar på ett mycket lämpligare sätt. Till exempel klubbades ett annat föreningsstöd om 2 500 000 kronor igenom idag, en helt korrekt riktad satsning, och det är bara ett exempel av många inom Kommunens verksamheter där pengarna kunnat göra bättre nytta.

Man motiverar också förslaget med en form av ekonomisk afasi, där man menar att man förlorar cirka tre miljoner kronor om man avslår förslaget, eftersom man då inte får det stöd från Boverket man också ansökt om. Vi har en uppfattning om att vi sparar tre miljoner kronor om vi inte genomför den här åtgärden. Det är ju inget som hindrar att man vid ett framtida tillfälle ansöker om att göra dylika förändringar i lokalerna, men under rådande ekonomiska omständigheter och med den motivering som ges till förslaget kan vi inte ställa oss bakom det här förslaget.

Vi tycker också det vore rimligt att återbesöka möjligheten att begränsa sig till att kommunen finansierar endast 30% av totala kostnaden, och att man går in med mer egen insats än eget arbete om 180 timmar och ingenting mer. En förening som till stor majoritet ägnar sig åt uthyrning av lokalen borde ha någon form av kapital att gå in i en sådan investering med, istället för att få den finansierad helt av Boverket och Kalmar kommun.

Från Kalmaralliansens sida vill vi understryka vikten av att använda våra invånares skattepengar på ett klokt och avvägt sätt, och det upplever vi inte att man gör i det här förslaget.

Kalmaralliansen reserverar sig mot beslutet att bifalla investeringsstöd till föreningen Folkets Hus i Lindsdal för ut och ombyggnad av föreningslokal.

Johan Krantz (M) Alexander Krasnov (KD) Jenni Uller (L)

29 jan -21

Reservation ärende 15 extra stöd till Folkets Hus Lindsdal

I dessa Covid19-tider är 3 miljoner kronor mycket skattemedel att lägga på något som inte är akut. Folkets Hus Lindsdal har ingen egenfinansiering och uppger vidare att endast 5 % i verksamheten går till ungdomsverksamhet – vilket är vår prioriterade målgrupp. Endast 5% i verksamheten går till kulturarrangemang – vilket också är en grundbult i nämndens uppdrag. Även om fler möjligheter till mötesrum behövs i Lindsdal kan samma argument gälla på ett flertal andra ställen i kommunen. Många föreningar skulle gärna få renoverat och ombyggt/utbyggt utan egen insats.

Till sist, Folkets Hus har centralt antagit en värdegrundspolicy, en policy vi inte har några invändningar emot men problemet är att flera styrelser från norr till söder har nekat sverigedemokrater att hyra i deras lokaler. Och då är det inte tillgängligt för alla. Kommunala skattemedel är från medborgarna gemensamt och då ska ingen riskera att bli exkluderad när de används för det gemensamma. Något vi sverigedemokrater anser självklart.

Micael Foghagen (SD)

Ledamot i kultur och fritidsnämnden

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jan Botö Röjås 2021-01-21 KFN 2020/0009 Nr 9523 0480-450625

Kultur- och fritidsnämnden

Investeringsstöd till föreningen Folkets Hus i Lindsdal för ut och ombyggnad av föreningslo- kal

Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att: 1. Folkets Hus i Lindsdal beviljas 3 000 000 kronor för en ut och ombyggnad av föreningens byggnad enligt ansökan. 2. Hos Kommunfullmäktige begära en tillfällig utökning av budgetram med 3 000 000 kronor under 2021.

Bakgrund Föreningen Folket Hus i Lindsdal har till kultur- och fritidsnämnden inlämnat en ansökan om stöd för en utbyggnad av föreningens hus med ytterligare samlingslokal och förvaringsutrymmen. Ansökan har behandlats av nämnden den 10 december 2020. På detta möte beslutades att återremittera ärendet för vidare beredning. Nya klargörande uppgifter har därefter lagts till ärendet, före- ningen har ansökt hos Boverket om statsbidrag till allmänna samlingslokaler – investeringsbidrag samt om statsbidrag till allmänna samlingslokaler - tillgäng- lighetsåtgärder Dessa båda ansökningarna beskriver ärendet i sin helhet och biläggs detta ärende.

Kultur- och fritidsförvaltningen Verksamhets o ledningsstöd Adress , │ Besök Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax│[email protected] KF KFN 2020/0009 2 (2)

För att Boverket ska ge stöd måste kommunen inge ett intyg om att man kommer att bidra med minst 30 procent av totalkostnaden. Detta ska ske senast 28 februari 2021.

Kultur- och fritidsnämnden förfogar inte över medel att stödja föreningen då antalet ansökningar inför 2021 var mycket stort och dessa tillföll andra investe- ringsåtgärder varför en förutsättning för att stödja detta är ett tillfälligt budgettillskott.

Henrik Nilsson Jan Botö Röjås förvaltningschef ekonom

Bilaga 1: Folkets hus i Lindsdals ansökan hos Boverket för ut/ombyggnad. Bilaga 2: Folket Hus i Lindsdals ansökan hos Boverket för tillgänglighetsåtgär- der.

Ansökan om statsbidrag till allmänna samlingslokaler; investeringsbidrag (SFS 2016:1367)

Inkom till Boverket Boverkets Kombinations- diarienummer ärende För att få bidrag ska flera villkor vara uppfyllda. Läs mer på Boverkets webbplats.

OBS! Ansökan måste ha kommit in till Boverket senast den 1 december.

1. Tidplan för projektet Ange preliminära datum då projektet beräknas påbörjas respektive färdigställas. Observera att huvudregeln är att åtgärderna inte får påbörjas innan Boverket fattat beslut i ärendet.

Projektet påbörjas (år, månad, dag) ...... Projektet färdigställs (år, månad, dag) ......

2. Uppgifter om sökanden Ange uppgifter om den förening, aktiebolag eller stiftelse som söker bidraget. Sökande Organisationsnummer

Lokalens adress Postnummer Postadress

Postadress (som sökandens post ska skickas till) Postnummer Postadress

Telefonnummer (dagtid) Telefonnummer (mobil)

E-post

Sökandes webbplats (om sådan finns)

Är sökanden

aktiebolag stiftelse förening övrigt . Sökanden arbetar

utan vinstsyfte med vinstsyfte

3. Uppgifter om sökandens kontaktperson Kontaktperson

Telefonnummer (dagtid) Telefonnummer (mobil) 11 . 20 E-post Boverket

Bl 581 utg 6 1 (10)

4. Utbetalningsuppgifter Välj ett utbetalningsalternativ. Observera att har sökanden plusgiro eller bankgiro ska detta anges. Kontonummer ska bara anges i de fall sökanden saknar plusgiro och bankgiro. Plusgiro Bankgiro

Bank Clearingnummer Kontonummer

Kontohavare Meddelande till kontohavare

5. Uppgifter om fastigheten Län Kommun

Fastighetsbeteckning

Byggnadsår

Lokalyta

Fastighetens ägare

Byggnadens ägare

Marken disponeras med

äganderätt tomträtt annan nyttjanderätt ...... Lokalen disponeras med

äganderätt nyttjanderätt

6. Medlem i riksorganisation Är sökanden medlem i någon riksorganisation

ja nej Om ja, vilken? Bygdegårdarnas Riksförbund Folkets Hus och Parker Våra Gårdar Annan riksorganisation, vilken? .

11 . 20 Boverket

Bl 581 utg 6 2 (10)

7. Uppgifter om projektet 7a) Bidrag söks för (välj ett eller flera alternativ) nybyggnad tillbyggnad ombyggnad köp standardhöjande åtgärder, ange åtgärd värmesystem VA, avloppssystem energieffektiviseringsåtgärder* annat . inventarier *t.ex. byte av fönster, isolering Beskriv kortfattat, gärna i punktform, vilka åtgärder som ingår i projektet. Ange de åtgärder som ni söker bidrag för (maximalt 2 000 tecken inklusive blanksteg).

11 . 20 rket Bove

Bl 581 utg 6 3 (10)

7b) Beskriv bakgrunden till projektet och målsättningen med projektet (maximalt 2 000 tecken inklusive blanksteg).

8. Bidrag söks för tillgänglighetsåtgärder Bidrag till tillgänglighetsskapande åtgärder får lämnas för hela kostnaden, dock högst med 300 000 kronor. Ansökan om bidrag för tillgänglighetsåtgärder, upp till 300 000 kronor, görs i särskild ansökan. Har ni kostnader därutöver kan ansökan om bidrag för dessa göras på denna blankett. Bidrag söks på denna blankett för kostnad utöver 300 000 kronor för tillgänglighetsåtgärder.

ja nej Har ni även på särskild blankett ansökt om bidrag till tillgänglighetsåtgärder?

ja nej Beskriv, gärna i punktform, vilka tillgänglighetsåtgärder som avses.

11 . 20 Boverket

Bl 581 utg 6 4 (10)

9. Utredning om lokalens användning Ange totalt antal sammankomster i lokalen/lokalerna under det senaste året

i egen regi st

uthyrning st

Uppskatta typ av aktivitet under det senaste året i procent. Observera att summan ska bli 100 procent.

möten (föreningar, organisationer etc.) procent

idrott/motion procent

studieverksamhet (kurser, hobby etc.) procent

kulturarrangemang (teater, musik, föredrag etc) procent

fester/högtider procent

övrigt (ange nedan) procent

procent

summa 100 procent

Hur stor del av verksamheten vänder sig särskilt till barn och ungdom (upp till 25 år), ange i procent procent Eventuell kommentar:

11 . 20 rket Bove

Bl 581 utg 6 5 (10)

Beskriv kort eventuella variationer i lokalens användning under året (maximalt 1 000 tecken inklusive blanksteg).

Förekommer verksamhet i lokalen utan förbokning, till exempel ungdomsrum, hobbyrum eller café? Redovisa i så fall denna verksamhet (maximalt 1 000 tecken inklusive blanksteg).

10. Föreningslivet på orten

Lämna en kort beskrivning av föreningslivet på orten (maximalt 1 000 tecken inklusive blanksteg).

11 . 20 Boverket

Bl 581 utg 6 6 (10)

11. Kostnadssammanställning 11a) Utgör mervärdesskatt (moms) en faktisk kostnad för projektet?

ja nej

Om den sökande har avdragsrätt för kostnader för mervärdesskatt (moms) i projektet lämnas inte bidrag för dessa avdragsgilla momskostnader. Kontakta Skatteverket om du är osäker på vad som gäller.

Eventuell kommentar:

11b) Kostnad för projektet Ange den beräknade totala kostnaden för projektet. Dela upp den beräknade totalkostnaden i nedanstående kostnadsposter. Observera att avdragsgill moms inte får tas med i kostnadssammanställningen.

Observera vikten av en omsorgsfull projektering. Förbered er genom att ta reda på projektkostnaderna innan ni ansöker om bidrag. Kostnadssammanställningen är grunden för Boverkets beräkning av bidraget.

Ange kostnaden för: Timmar Kronor

Kostnad för tomt och mark

Förvärvskostnader i samband med köp av samlingslokal

Summa kronor 1.

Byggnadsåtgärder

Ventilation

VVS-installation

El-installation

Konsultkostnader

Fasta inventarier *)

Lösa inventarier

Konstnärlig utsmyckning (normalt max 1% av bidragsunderlaget)

Summa kronor 2.

Ej avdragsgill mervärdesskatt (moms)

Räntor och kreditiv

Eget arbete, ange antal timmar á 220 kronor och summa kronor

Summa kronor 3.

Summa kronor 1, 2, 3 *) Exempelvis fast inredning och annat som byggnaden blivit försedd med. Se 2 kap. 2§ Jordabalken.

11 . 20 rket Bove

Bl 581 utg 6 7 (10)

12. Finansieringsplan för projektet Ange hur åtgärden/åtgärderna inom projektet ska finansieras. Observera att ni ska visa hur ni når full finansiering av ert projekt. Kostnaderna för projektet (summa kostnader inklusive ej avdragsgill moms i kostnadssammanställningen under rubrik 11) ska stämma överens med summan i finansieringsplanen.

Kapitalanskaffning Kronor

Egen insats

Eget arbete enligt kostnadssammanställningen (under rubrik 11)

Bidrag från företag (sponsring)

Kommunalt bidrag

Beräknat statligt bidrag från Boverket

Annat statligt bidrag, nämligen…

Banklån

Annat lån

Summa

13. Projektkostnad och sökt bidrag Bidrag lämnas med högst 50 procent av bidragsunderlaget vid köp, ombyggnad eller standardhöjande reparation. Vid ny- eller tillbyggnad lämnas bidrag med högst 50 procent för lokalytor upp till 1 000 kvadratmeter.

Ange Kronor

Beräknad kostnad för projektet enligt kostnadssammanställningen under rubrik 12

Sökt bidrag (högst 50 procent av den beräknade kostnaden)

11 . 20 Boverket

Bl 581 utg 6 8 (10)

14. Förbindelse och underskrift Ansökan skrivs under av behörig företrädare för sökanden. Tecknas firman av två i förening ska båda firmatecknarna skriva under ansökan. Felaktiga uppgifter kan medföra skyldighet att betala tillbaka det bidrag som har utbetalats.

Härmed intygas att sökanden inte har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller är i likvidation eller försatt i konkurs.

Härmed intygas på heder och samvete att de uppgifter som lämnats i denna ansökan med tillhörande bilagor är sanna. Om bidrag beviljas förbinder sökanden sig att följa de regler för bidraget som anges i förordningen (2016:1367) och Boverkets föreskrifter (2017:2). Underskrift

Namnförtydligande Ort och datum

Behörig företrädares titel eller funktion

Underskrift

Namnförtydligande Ort och datum

Behörig företrädares titel eller funktion

Behandling av personuppgifter Boverket behandlar enbart de personuppgifter som behövs för att hantera ditt ärende. Mer information om detta och om EU:s dataskyddsförordning (EU) 2016/679, GDPR, finns att läsa på www.boverket.se/personuppgifter.

11 . 20 rket Bove

Bl 581 utg 6 9 (10) Handlingar som ska bifogas ansökan enligt förordningen (2016:1367) och Boverkets föreskrifter (2017:2) 1. Behörighetshandlingar, exempelvis protokoll, fullmakt, delegationsbeslut eller registerutdrag med uppgift om firmatecknare. Ges fullmakt genom delegationsbeslut ska delegationsordning, eller motsvarande dokument bifogas.

2. Redovisning av övriga allmänna samlingslokaler i upptagningsområdet.

3. Karta över upptagningsområdet där sökandens lokal och övriga allmänna samlingslokaler är markerade.

4. Antal invånare i upptagningsområdet ska anges.

5. Sökandens stadgar, bolagsordning eller motsvarande handling.

6. Handlingar som visar byggnadens utformning, företrädesvis skalenliga eller mätbara plan-, sektion- och fasadritningar och situationsplan. Det bör framgå hur mycket en centimeter på ritningen motsvarar i verkligheten.

7. Nyttjanderättsavtal, om sökanden inte själv äger lokalen eller marken.

8. Kommunens protokollsutdrag eller annan handling där det framgår att kommunen har åtagit sig att medverka i finansieringen av projektet med minst 30 procent av det bidragsunderlag som fastställs i ärendet.

9. Senast upprättat förenklat årsbokslut, årsbokslut eller årsredovisning om sökanden är bokföringsskyldig. Senast upprättad räkenskapssammanställning om sökanden inte är bokföringsskyldig.

10. För det fall sökanden upprättar verksamhetsberättelse ska den senast upprättade verksamhetsberättelsen bifogas ansökan.

Ansökningsblanketten med kompletterande bilagor kan skickas digitalt i pdf-format med e-post till [email protected].

Den digitala ansökan behöver inte vara undertecknad. Dessutom ska en undertecknad ansökningsblankett i original skickas med post till Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona.

11 .

Boverket

Bl 581 utg 6 10 (10)

Ansökan om statsbidrag till allmänna samlingslokaler; tillgänglighetsåtgärder (SFS 2016:1367)

Inkom till Boverket Boverkets Kombinations- diarienummer ärende För att få bidrag ska flera villkor vara uppfyllda. Läs mer på Boverkets webbplats.

OBS! Ansökan måste ha kommit in till Boverket senast den 1 december.

1. Statsbidrag för investeringsåtgärder Söker samtidigt statsbidrag, i särskild ansökan, för investeringsåtgärder.

ja nej

2. Tidplan för projektet Ange preliminära datum då projektet beräknas påbörjas respektive färdigställas.

Projektet påbörjas (år, månad, dag) ...... Projektet färdigställs (år, månad, dag) ......

3. Uppgifter om sökanden Ange uppgifter om den förening, aktiebolag eller stiftelse som söker bidrag. Sökande Organisationsnummer

Lokalens adress Postnummer Postadress

Postadress (som sökandens post ska skickas till) Postnummer Postadress

Telefonnummer (dagtid) Telefonnummer (mobil)

E-post

Sökandes webbplats (om sådan finns)

Är sökanden

aktiebolag stiftelse förening övrigt . Sökanden arbetar

utan vinstsyfte med vinstsyfte

11 .

20 Boverket

Bl 581 utg 6 1 (8)

4. Uppgifter om sökandens kontaktperson Kontaktperson

Telefonnummer (dagtid) Telefonnummer (mobil)

E-post

5. Utbetalningsuppgifter Välj ett utbetalningsalternativ. Observera att har sökanden plusgiro eller bankgiro ska detta anges. Kontonummer ska bara anges i de fall sökanden saknar plusgiro och bankgiro. Plusgiro Bankgiro

Bank Clearingnummer Kontonummer

Kontohavare Meddelande till kontohavare

6. Uppgifter om fastigheten Län Kommun

Fastighetsbeteckning

Byggnadsår

Lokalyta

Fastighetens ägare

Byggnadens ägare

Marken disponeras med

äganderätt tomträtt annan nyttjanderätt ...... Lokalen disponeras med

äganderätt nyttjanderätt

11 20. Boverket

Bl 581 utg 6 2 (8)

7. Medlem i riksorganisation

Är sökanden med i någon riksorganisation

ja nej Om ja, vilken? Bygdegårdarnas Riksförbund Folkets Hus och Parker Våra Gårdar Annan riksorganisation, vilken? .

8. Uppgifter om projektet Bidrag söks för

Tillgänglighetsåtgärder Beskriv kortfattat, gärna i punktform, vilka åtgärder som ingår i projektet. Ange de åtgärder som ni söker bidrag för (maximalt 1 500 tecken inklusive blanksteg).

Beskriv bakgrunden till projektet och målsättningen med projektet (maximalt 2 000 tecken inklusive blanksteg).

11 . 20 rket Bove

Bl 581 utg 6 3 (8)

9. Utredning om lokalens användning Ange totalt antal sammankomster i lokalen/lokalerna under det senaste året

i egen regi st

uthyrning st

Uppskatta typ av aktivitet under det senaste året i procent. Observera att summan ska bli 100 procent.

möten (föreningar, organisationer etc.) procent

idrott/motion procent

studieverksamhet (kurser, hobby etc.) procent

kulturarrangemang (teater, musik, föredrag etc) procent

fester/högtider procent

övrigt (ange nedan) procent

procent

summa 100 procent

Hur stor del av verksamheten vänder sig särskilt till barn och ungdom (upp till 25 år), ange i procent procent Eventuell kommentar:

11 20. Boverket

Bl 581 utg 6 4 (8) Beskriv kort eventuella variationer i lokalens användning under året (maximalt 1 000 tecken inklusive blanksteg).

Förekommer verksamhet i lokalen utan förbokning, till exempel ungdomsrum, hobbyrum eller café? Redovisa i så fall denna verksamhet (maximalt 1 000 tecken inklusive blanksteg).

10. Föreningslivet på orten

Lämna en kort beskrivning av föreningslivet på orten (maximalt 1 000 tecken inklusive blanksteg).

11 . 20 rket Bove

Bl 581 utg 6 5 (8) 11. Kostnadssammanställning för tillgänglighetsåtgärder 11a) Utgör mervärdesskatt (moms) en faktisk kostnad för projektet?

ja nej

Eventuell kommentar:

Kostnad kr, inklusive ej Kostnad kr, Ej avdragsgill avdragsgill Ange här kostnaden för: exklusive moms moms, kr moms Anpassning av hygienutrymmen

Ramp, lyftplatta

Hiss

Anpassning av dörrar

Balansstöd (ledstänger)

Anordnande av parkeringsplats

Hörslinga, akustikplattor

Belysning, kontrast och varningsmarkeringar för synskadade

Pictogram, skyltning eller annat orienteringshjälpmedel

Övriga tillgänglighetsåtgärder, ange nedan

Summa kronor

Sökt bidrag: kronor

(Ange det belopp som ni vill ha i bidrag. Bidrag får beviljas för hela den beräknade kostnaden, inklusive ej avdragsgill moms.) Investeringsbidrag för tillgänglighetsåtgärder får lämnas för hela kostnaden, dock högst med 300 000 kronor.

11 20. Boverket

Bl 581 utg 6 6 (8)

12. Finansieringsplan för projektet Ange hur åtgärden/åtgärderna inom projektet ska finansieras. Kostnaderna för projektet (summa kostnader inklusive ej avdragsgill moms i kostnadssammanställningen under rubrik 11) ska stämma överens med summan i finansieringsplanen.

Kapitalanskaffning Kronor

Egen insats

Bidrag från företag (sponsring)

Kommunalt bidrag

Beräknat statligt bidrag från Boverket

Annat statligt bidrag, nämligen…

Banklån

Annat lån

Summa

13. Förbindelse och underskrift Ansökan skrivs under av behörig företrädare för sökanden. Tecknas firman av två i förening ska båda firmatecknarna skriva under ansökan. Felaktiga uppgifter kan medföra skyldighet att betala tillbaka det bidrag som har utbetalats.

Härmed intygas att sökanden inte har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller är i likvidation eller försatt i konkurs.

Namnförtydligande Ort och datum

Behörig företrädares titel eller funktion

Underskrift

Namnförtydligande Ort och datum

Behörig företrädares titel eller funktion

Bl 581 utg 6 7 (8) Handlingar som ska bifogas ansökan enligt förordningen (2016:1367) och Boverkets föreskrifter (2017:2) 1. Behörighetshandlingar, exempelvis protokoll, fullmakt, delegationsbeslut eller registerutdrag med uppgift om firmatecknare. Ges fullmakt genom delegationsbeslut ska delegationsordning, eller motsvarande dokument bifogas.

2. Redovisning av övriga allmänna samlingslokaler i upptagningsområdet.

3. Karta över upptagningsområdet där sökandens lokal och övriga allmänna samlingslokaler är markerade.

4. Antal invånare i upptagningsområdet ska anges.

5. Sökandens stadgar, bolagsordning eller motsvarande handling.

7. Nyttjanderättsavtal, om sökanden inte själv äger lokalen eller marken.

8. Senast upprättat förenklat årsbokslut, årsbokslut eller årsredovisning om sökanden är bokföringsskyldig. Senast upprättad räkenskapssammanställning om sökanden inte är bokföringsskyldig.

9. För det fall sökanden upprättar verksamhetsberättelse ska den senast upprättade verksamhetsberättelsen bifogas ansökan.

Ansökningsblanketten med kompletterande bilagor kan skickas digitalt i pdf-format med e-post till [email protected].

Den digitala ansökan behöver inte vara undertecknad. Dessutom ska en undertecknad ansökningsblankett i original skickas med post till Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona.

11 20. Boverket

Bl 581 utg 6 8 (8)

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Johansson 2021-01-14 KS 2021/0032 50101

Kommunfullmäktige

Kalmar kommuns preliminära bokslut 2020

Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar Kalmar kommuns preliminära bokslut 2020 till kommunfullmäktige.

Bakgrund

Kommunledningskontoret har upprättat ett preliminärt bokslut för 2020. Årets resultat uppgår till 120,7 miljoner kronor. Utfallet är 110,8 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet på 9,9 miljoner kronor.

Balanskravsresultatet, som innehåller justeringar för realisationsvinster vid för- säljningar av anläggningstillgångar, uppgår till 104,3 miljoner kronor.

Maria Björkman Jonas Agerhed Ekonomidirektör Budgetchef

Bilaga Kalmar kommuns preliminära bokslut 2020

Kommunledningskontoret Ekonomi Adress , │ Besök Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax │[email protected]

Preliminärt bokslut 2020

Kommunstyrelsen2021-02-02

Innehållsförteckning

En tillbakablick på 2020 ...... 3 Preliminärt bokslut 2020 ...... 4 Resultaträkning ...... 4 Nämndernas nettokostnader ...... 4 Finansförvaltningen, del av ...... 4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ...... 5 Finansiella intäkter och kostnader ...... 5 Balansräkning ...... 5 Anläggningstillgångar ...... 5 Omsättningstillgångar ...... 5 Avsättningar ...... 6 Långfristiga skulder ...... 6 Kortfristiga skulder ...... 6 Investeringar...... 6 Finansiell analys ...... 7 Finansiering ...... 7 Balanskravet – god ekonomisk hushållning ...... 8 Nettokostnadsandel ...... 8 Självfinansieringsgrad ...... 8 Soliditet ...... 9 Resultaträkning ...... 10 Balanskravsavstämning ...... 10 Balansräkning ...... 11 Finansieringsanalys ...... 12

En tillbakablick på 2020  I verksamhetsplan 2020 gavs ett I november 2019 beslutade kommun- uppdrag till kommundirektören att fullmäktige om Verksamhetsplan med finna 13 mnkr i samordningsfördelar budget för 2020 och ekonomisk planering i koncernen. I juni beslutades att på 2021–2022. Resultatet för 2020 grund av pandemin halvera budgeterades då till 29,8 miljoner kronor uppdragets omfattning under 2020 (mnkr) med utgångspunkt i en oförändrad till 6,5 mnkr, och att resterande del skattesats. Under vårvintern 2020 slog ska verkställas under 2021. Coronapandemin till i Sverige, vilket sedan  Kultur- och fritidsnämndens på olika sätt kraftigt präglat resten av året. driftbudgetram har vid tre tillfällen (april, september och december) Med början i mars har de ekonomiska tillförts medel för att öka stödet till effekterna av pandemin för resultatet föreningslivet i olika former för att prognostiserats vid ett flertal tillfällen. Vid möta pandemins effekter. Samlat har bokslutet har en ny bedömning gjorts som föreningsstöden minskat det visar att den totala nettopåverkan är positiv budgeterade resultatet med 12,4 med cirka 47 mnkr. mnkr.  Nämndernas samlade påverkan utgör en nettokostnad i Prognosen för de samlade intäkterna från storleksordningen 34 mnkr. skatt, utjämning och generella statsbidrag har  Skatteintäkterna bedöms ha gått ned varierat kraftigt under året. Under andra med cirka 49 mnkr. kvartalet såg det som mest dystert ut då en konjunkturkollaps beräknades medföra  Höjda statsbidrag har gett ökade intäkter med cirka 130 mnkr. kraftigt minskade skatteintäkter. Successivt har prognoserna sedan reviderats upp I april beslutade fullmäktige att nämndernas samtidigt som stora generella statsbidrag har negativa budgetavvikelser till följd av tillförts kommunerna i flera steg. pandemin inte behöver återställas. När effekterna av pandemin undantas har Det budgeterade resultatet har minskat i nämnderna under året prognostiserat en god flera steg till följd av att fullmäktige beslutat budgetföljsamhet alternativt mindre eller om resurstillskott i nämndernas större överskott. Vid årets slut är det endast driftbudgetramar under löpande samhällsbyggnadsnämnden som har en verksamhetsår, i huvudsak för att motverka negativ avvikelse med -0,2 mnkr. de negativa effekterna av pandemin. Kommunstyrelsen har en stor avvikelse med Sammantaget har det budgeterade resultatet -46,1 mnkr vilket i huvudsak beror på att det minskat med 19,9 mnkr till 9,9 mnkr vid gjorts utrangeringar av äldre årets utgång genom följande beslut: anläggningstillgångar inom infrastruktur samt avsättningar gällande i huvudsak  Servicenämndens driftbudgetram saneringar av förorenad mark. tillfördes ytterligare 1 mnkr för Utbildningsnämnden, socialnämnden och enskilda vägar i mars. omsorgsnämnden gör alla större överskott gentemot budget.

Preliminärt bokslut 2020 mnkr. De största avvikelserna utgörs av Ett preliminärt bokslut för 2020 har kommunstyrelsen (-46,1 mnkr), upprättats. Årets resultat uppgår till 120,7 socialnämnden (+25,2 mnkr) och mnkr. Jämfört med budgeterat resultat 9,9 utbildningsnämnden (+17,9 mnkr). mnkr är det en positiv avvikelse med 110,8 mnkr. mnkr 2019 2020 Kommunstyrelsen -1,5 -46,1 Vid avstämning mot balanskravet justeras - varav kommunledningskontoret -4,3 -26,2 årets resultat med -16,4 mnkr för - varav exploateringsverksamhet 5,0 -21,1 realisationsvinster (nettointäkter från - varav gymnasieverksamhet -2,2 1,3 Kommunens revisorer 0,2 0,5 försäljningar av anläggningstillgångar). Samhällsbyggnadsnämnden -2,1 -2,4 Balanskravsresultatet uppgår därmed till Servicenämnden 0,9 2,7 104,3 mnkr vilket gör att kommunallagens Kultur- och fritidsnämnden 1,1 -5,3 Utbildningsnämnden 19,6 17,9 krav på ekonomisk balans i bokslutet Socialnämnden -0,2 25,2 uppfylls. Omsorgsnämnden 27,3 9,5 Södermöre kommundelsnämnd -6,7 3,2 Det finansiella målet om att nettokostnads- Summa budgetavvikelser 38,6 5,2 andelen inte ska överstiga 99 procent uppfylls, såväl för det enskilda året (97,1 Finansförvaltningen, del av procent), som för den rullande De centrala anslagen för löne-, hyres- och femårsperioden (96,7 procent). kapitalkostnadsökningar avviker samlat med positiva 5,2 mnkr mot budget, vilket är de Det andra finansiella målet om minst 50 oförbrukade delarna av anslagen. procents självfinansieringsgrad av investeringar över en rullande femårsperiod De samlade pensionskostnaderna är 2,0 är också uppfyllt, såväl för det enskilda året mnkr lägre än budgeterat. (98,3 procent), som för den rullande femårsperioden (76,6 procent). Avstämningen av resursfördelningssystemen i slutet av året gav en positiv avvikelse med 9,7 mnkr, främst beroende på färre barn och Resultaträkning elever än budgeterat. Årets resultat enligt det preliminära bokslutet uppgår till 120,7 mnkr. Det är ett Förändringen av semesterlöneskulden resultat som är 110,8 mnkr högre än det redovisar en negativ avvikelse med 8,6 mnkr, budgeterade resultatet på 9,9 mnkr. I 2019 då semesterlöneskulden ökat under året med års bokslut avvek årets resultat mot budget 13,6 mnkr jämfört med en budgeterad med +81,6 mnkr. ökning på 5,0 mnkr.

Nämndernas nettokostnader Realisationsvinster på sålda anläggnings- Nämndernas nettokostnader avviker från tillgångar uppgår till 16,4 mnkr vilket i sin budget med 5,2 mnkr. I 2019 års bokslut helhet utgör en positiv budgetavvikelse. avvek nämnderna från budget med 38,6

Skatteintäkter, generella statsbidrag mnkr, främst beroende på lägre och utjämning räntekostnader än budgeterat. Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med RKRs (Rådet för Kommunal Redovisning) rekommendationer. Fr.o.m. 2007 ska Sveriges Kommuner och Regioners Balansräkning (SKR) decemberprognos användas. Det Anläggningstillgångar innebär att kommunen i bokslutet för 2020 Vid införande av komponentredovisning bokför den definitiva slutavräkningen för 2017 genomfördes en analys av kommunens 2019 och en preliminär slutavräkning för hela fastighetsbestånd. Vid det tillfället fanns 2020. Korrigeringen av slutavräkningen för inte möjlighet att genomföra en liknande 2019 uppgår till -244 kr per invånare, totalt analys av anläggningar inom infrastruktur. 16,7 mnkr. Den preliminära slutavräkningen Under föregående år påbörjades en sådan för 2020 uppgår till -715 kr per invånare, analys, som har avslutats under året. Utifrån totalt -49,6 mnkr. analysen bedöms de äldre anläggningarna

inom infrastruktur till stor del vara Ökningen av de generella statsbidragen som ombyggda eller borttagna, samt att successivt tillförts under året som ett stöd till kvarstående värde endast avser kommunsektorn för att hantera komponenter för gatukropp och liknande. verkningarna av pandemin uppgår till 130,3 Några utrangeringar har före 2019 aldrig mnkr. De övriga samlade skatteintäkterna är gjorts för anläggningar inom infrastruktur. 48,7 mnkr lägre än budget, vilket sannolikt i Baserat på denna analys har anläggningar huvudsak beror på konjunkturavmattningen inom infrastruktur, som utförts före 2017, i pandemins spår. utrangerats på de delar som avser

komponenter med kortare avskrivningstider, Sammantaget avviker skatteintäkter, som till exempel ytskikt och liknande. Totalt generella statsbidrag och utjämning mot har anläggningstillgångar utrangerats med budget positivt med 81,6 mnkr. 169,9 mnkr.

Finansiella intäkter och kostnader De samlade finansiella intäkterna och Omsättningstillgångar kostnaderna uppgår till 23,6 mnkr vilket är Totalt har omsättningstillgångarna ökat från 0,4 mnkr lägre än budgeterat. 364,7 mnkr vid årets början till 474,6 mnkr vid årets slut. Likvida medel har under året Finansiella intäkter uppgår samlat till 33,9 ökat med 52,9 mnkr och uppgår vid årets mnkr vilket är 3,5 mnkr lägre än budgeterat. slut till 72,2 mnkr. Övriga omsättnings- Utdelning på aktier och andelar uppgår till tillgångar har ökat med 57,0 mnkr och 22,4 mnkr, och borgensavgifter från helägda uppgår vid årets slut till 402,4 mnkr. kommunala bolag uppgår till 9,5 mnkr.

Finansiella kostnader uppgår till 10,3 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 3,1

Avsättningar Kortfristiga skulder Miljötekniska undersökningar har utförts Kommunens kortfristiga skulder har under under året för olika objekt som kommunen året ökat med 185,2 mnkr och uppgår till avser att exploatera och utveckla. 926,9 mnkr. Undersökningarna har givit underlag för vilka medel som bör avsättas för dessa förorenade områden. De bedömda Investeringar kostnaderna för den förorenad marken Kommunens investeringar uppgår 2020 till uppgår till 35,2 mnkr och har bokförts som 524,2 mnkr av budgeterade 641,7 mnkr, avsättning för varje objekt. Externa experter vilket motsvarar en genomförandegrad på har också gjort en ny bedömning av 81,7 procent. Avvikelsen mot budget beror sluttäckningen avseende kommunens främst på tidsförskjutningar i projekt som avfallsanläggning i Moskogen. Bedömningen finns inom fastighet/infrastruktur och innebär en lägre kostnad än avsatta medel exploateringsverksamheten. och en korrigering av avsättningen har bokförts med 30,4 mnkr. Tidigare års avsatta Under 2020 har Kalmar kommun erhållit medel avseende förpliktelser för övriga investeringsbidrag om totalt 3,0 mnkr. deponier och andra avsättningar har reglerats Investeringsbidragen avser 0,7 mnkr från med 15,3 mnkr under året. Andra Länsstyrelsen för frukt och bärlundar, 1,5 avsättningar utöver kommunens avsättning mnkr från Länsstyrelsen gällande för återställande av deponier/soptippar har murverksrenovering samt 0,8 mnkr från klassificerats om med 40,0 mnkr från Statens kulturråd gällande stärkta bibliotek. avsättning till skuld för avtalade Sedan tidigare år finns skuldbokförda gatukostnadsersättningar/exploateringsersätt investeringsbidrag som under året lösts ningar eftersom dessa avser kommande upp/återförts till resultatet med totalt 1,5 investeringsåtaganden. miljoner kronor.

Under 2020 avslutades projektet fiberutbyggnad på landsbygden då Påryd, Långfristiga skulder Läckeby och Rockneby färdigställts så när Kommunens långfristiga skulder uppgår till som på ett femtiotal adresser som får 1 172,3 mnkr varav 1 025,0 mnkr avser anslutning under första kvartalet 2021. Den låneskulden, någon nyupplåning har inte gamla ishallen har rivits och projektet med skett under året. Långfristig skuld avseende att bygga en ny arena med allsvensk standard finansiell leasing har ökat med 2,1 mnkr startade under 2020 och ska stå klar hösten under året och uppgår till 29,2 mnkr. Skuld 2021. Två sporthallar som det också arbetats för anläggningsavgifter och offentliga bidrag med under 2020 är Sporthallen i Södra där kommunen har ett framtida åtagande att staden, som färdigställs i början av 2021 och uppfylla har minskat med 24,1 mnkr till Gröndalshallen vid Tallhagskolan, som blir 105,9 mnkr. Dessa avser att täcka klar under våren 2021. Under våren 2020 kommunens framtida investeringsåtaganden påbörjades arbete med att bygga en inom exploateringsverksamheten. havspromenad utmed Tjärhovsbågen ”Tjärhovspromenaden”.

Finansiell analys Kommunens ränte- och kapitalbindning fördelad per år och i % av total skuld i mnkr Finansiering För att begränsa och kontrollera de År Räntebindning Kapitalbindning finansiella riskerna har kommunen en % mnkr % mnkr beslutad finanspolicy. Finansverksamhetens 0-1 31,7 325,0 31,7 325,0 1-2 mål är att säkerställa betalningsförmågan på 2-3 29,3 300,0 29,3 300,0 kort och lång sikt samt minimera 3-4 räntekostnaderna i förhållande till risk. 4-5 19,5 200,0 19,5 200,0 Grunden för en god låneplanering är att göra 5-6 prognoser över kassaflödena, både 6-7 kortsiktiga och mer långsiktiga. Dessa 7-8 19,5 200,0 19,5 200,0 prognoser är en förutsättning för att kunna 8-9 se till att upplåning och placering sker på 9-10 över 10 lämpliga räntenivåer och löptider. Total 3,35 år 1 025,0 3,35 år 1 025,0

2019 2020 Ränterisken mäts i form av genomsnittlig

Låneskuld (mnkr) 1 025,0 1 025,0 återstående räntebindningstid, vilken avgör Årets genomsnittliga ränta hur snabbt en ränteförändring får genomslag 0,59 0,60 (%) i resultatet. Enligt kommunens finanspolicy Genomsnittlig ränta per finns krav på låg risk och att lägsta möjliga 0,58 0,59 periodslut (%) finansieringskostnad erhålls vid upplåning Räntekänslighet (100 bp), 27,1 33,4 och omsättning av lån. För att begränsa mnkr ränterisken är kommunens strävan att den Ränterisk, räntebindning 2,73 3,35 (år) genomsnittliga räntebindningstiden ska vara Refinansieringsrisk, minst ett år och högst tre år. Vid årets slut 2,88 3,35 kapitalbindning (år) har 31,7 procent av skuldportföljen en ränte- bindningstid om ett år eller kortare och den För att simulera framtida räntekostnader på genomsnittliga räntebindningstiden är 3,35 samma grunder inom kommunkoncernen år används en analysmodell som utgår från räntemarknadens implicitkurvor, det vill säga Refinansieringsrisken, det vill säga kapital- marknadens bedömning av bindningstiden, utgörs av risken att be- ränteutvecklingen samt Kommuninvests tydande delar av lånen förfaller inom samma prislista. tidsperiod. För att begränsa refinansieringsrisken, att inte kunna erhålla likvida medel, är kommunens strävan att den återstående genomsnittliga löptiden minst ska vara 1,5 år. Vid årsskiftet har 31,7 procent av kommunens skuldportfölj en kapitalbindning om ett år eller kortare och den genomsnittliga kapitalbindningstiden är 3,35 år.

Balanskravet – god ekonomisk Nettokostnadsandel hushållning Nyckeltalet nettokostnadsandel uttrycks som Enligt regelverket för balanskravet ska ett verksamhetens nettokostnader, inklusive av- negativt balanskravsresultat återställas inom skrivningar och finansnetto, i relation till de tre år. Så snart ett negativt resultat konsta- samlade intäkterna från skatt, kommunal terats ska dessutom kommunfullmäktige utjämning och generella statsbidrag. Det anta en särskild åtgärdsplan för hur åter- finansiella målet i Kalmar är att netto- ställandet ska ske. kostnadsandelen inte ska överstiga 99 procent över en rullande femårsperiod, det Vid avstämning mot kommunallagens krav vill säga att kommunen ska göra ett resultat om ekonomisk balans justeras årets resultat som ska motsvara minst en procent av de med reavinster/förluster vid försäljning av samlade intäkterna. anläggningstillgångar, disponering eller reservering från/till resultatutjämningsreserv Nettokostnadsandel 2019 2020 (RUR). Verksamhetens nettokostnader 93,5% 88,8% Jämförelsestörande poster -0,2% -0,4% Med bakgrund av den stora osäkerhet som Avskrivningar/nedskrivningar 6,7% 9,3% rådde under våren 2020 kring de Finansnetto -2,6% -0,6% ekonomiska effekterna av coronapandemin Summa löpande kostnader 97,3% 97,1% beslutade kommunfullmäktige om ändrade Rullande fem år 96,9% 96,7% riktlinjer för RUR vilket medgav att 60 mnkr av resultatet för 2019 kunde avsättas. Syftet För det enskilda året 2020 uppgår nyckeltalet var att skapa en ökad handlingsfrihet att till 97,1 procent. Verksamheten tar i anspråk möta ett eventuellt negativt 88,8 procent av skatteintäkter och kom- balanskravsresultat till följd av pandemins munal utjämning. Reavinsterna effekter. (jämförelsestörande poster) på sålda an- läggningstillgångar bidrar med 0,4 procent. I boksluten för 2000-2019 redovisas ett Avskrivningarna och nedskrivningarna tar i ackumulerat balanskravsresultat på 515,4 anspråk 9,3 procent och finansnettot bidrar mnkr. Balanskravsavstämningen i 2020 års med 0,6 procent av skatteintäkter och kom- preliminära bokslut visar ett balanskravs- munal utjämning. Målet om att nettokost- resultat på 104,3 mnkr vilket innebär ett nadsandelen över en rullande femårsperiod ackumulerat överskott på 626,7 mnkr. Årets inte ska överstiga 99 procent uppnås, såväl resultat medger som högst en ytterligare för det enskilda året (97,1 procent), som för reservering till resultatutjämningsreserv den rullande femårsperioden (96,7 procent). (RUR) med 62 mnkr som vid årets ingång uppgår till 236,6 mnkr. Kommunfullmäktige Självfinansieringsgrad fattar ett eventuellt beslut om det i samband Målet för investeringarnas finansiella utmed att årsredovisningen för 2020 rymme uttrycks i nyckeltalet självfinansie- behandlas. ringsgrad.

Självfinansieringsgrad 2019 2020

Enskilt år 85,6% 98,3%

Rullande fem år 70,5% 76,6%

Nyckeltalet (årets resultat samt av- och nedskrivningar som andel av investeringsutgifter minus investeringsbidrag) redovisar hur stor del av årets investeringar som har finansierats med egna medel utan exempelvis ökad upplåning. Investeringarna som gjorts under året har finansierats till 98,3 procent med egna medel. Även det finansiella målet om minst 50 procent självfinansieringsgrad över en rullande femårsperiod är uppnått med ett utfall på 76,6 procent.

Soliditet

Soliditet (eget kapital i förhållande till totalt kapital) är mått på betalningsförmåga på kort respektive lång sikt.

Soliditet 2019 2020 Exklusive pensionsskuld intjänad 48,0% 48,2% före 1998 Inklusive pensionsskuld intjänad 19,9% 22,4% före 1998

Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen för del av pensionsskulden, har ökat från 48,0 procent i bokslutet 2019 till 48,2 procent i årets bokslut.

Soliditeten, inklusive hela pensionsskulden (varav ansvarsförbindelsen 1 182,7 mnkr), har förbättrats från 19,9 procent i bokslutet 2019 till 22,4 procent i årets bokslut. Orsaken till det är en minskande ansvars- förbindelse för 2020 med 38,5 mnkr samt ett ökande eget kapital med årets resultat om 120,7 mnkr.

Resultaträkning 2019 2020 mnkr Bokslut Bokslut Budget Verksamhetens intäkter 982,4 1 142,7 892,6 Verksamhetens kostnader -4 753,3 -4 882,7 -4 834,1 varav personalkostnader -2 951,2 -3 069,2 -3 108,6 Avskrivningar och nedskrivningar -271,1 -391,4 -219,5 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -4 042,0 -4 131,4 -4 161,0

Skatteintäkter 3 252,1 3 268,5 3 316,5 Generella statsbidrag och utjämning 790,4 960,1 830,4 Finansiella intäkter 28,0 33,9 37,4 Finansiella kostnader -10,2 -10,3 -13,4 Jämförelsestörande poster 89,1 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 107,4 120,7 9,9 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 107,4 120,7 9,9

Balanskravsavstämning Belopp i mnkr 2016 2017 2018 2019 2020 Årets resultat enligt resultaträkningen 166,7 135,9 103,2 107,4 120,7 avgår realisationsvinster/förluster -4,1 -6,5 -34,5 -6,9 -16,4 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 162,6 129,4 68,7 100,5 104,3

Medel till resultatutjämningsreserv -127,1 -21,6 -60,0 Medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 35,5 107,8 68,7 40,5 104,3

Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4§: 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Balanskravsresultat efter synnerliga skäl att reglera 35,5 107,8 68,7 40,5 104,3 Balanskravsresultat från tidigare år att reglera Summa 35,5 107,8 68,7 40,5 104,3 Ackumulerat resultat 298,4 406,2 474,9 515,4 619,7

Ingående värde resultatutjämningsreserv 28,0 155,1 176,6 176,6 236,6 Utgående värde resultatutjämningsreserv 155,1 176,6 176,6 236,6 236,6

Balansräkning

mnkr 2019-12-31 2020-12-31

Anläggningstillgångar 3 978,3 4 102,7 Materiella 3 802,0 3 926,3 -mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 562,4 3 673,1 -maskiner och inventarier 215,1 227,4 -finansiell leasing 24,5 25,8 Finansiella 176,3 176,4 -aktier, andelar, bostadsrätter 164,8 176,4 -långfristiga fordringar 11,5 0,0 Omsättningstillgångar 364,7 474,6 -förråd, lager och exploatering 86,1 72,8 -kortfristiga fordringar 259,3 329,6 -kortfristiga placeringar 0,0 0,0 -kassa och bank 19,3 72,2 S:A TILLGÅNGAR 4 343,0 4 577,3

Eget kapital 2 086,4 2 207,1 -varav årets resultat 107,4 120,7 -resultatutjämningsreserv 236,6 236,6 Avsättningar 320,7 271,1 -varav pensioner 143,5 144,4 -varav övriga 177,2 126,7 Skulder 1 976,7 2 099,1 -varav långfristiga skulder 1 167,2 1 143,0 -varav finansiell leasing 27,1 29,2 -varav kortfristiga skulder 741,7 926,9 -varav koncernkontokredit S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 343,0 4 577,3

Finansieringsanalys mnkr 2019 2020 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 107,4 120,7 Justering för av- och nedskrivning 271,1 391,4 Justering för gjorda och ianspråktagna avsättningar -99,4 -49,6 Övriga ej likvidpåverkande poster 9,7 -27,0 MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 288,8 435,5

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 5,0 -70,3 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar 50,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förråd och lager -14,8 13,3 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -93,0 185,2 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 235,9 563,6

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anl tillgångar -447,5 -524,2 Försäljning av materiella anl tillgångar 9,5 24,0 Investering i finansiella anl tillgångar 0,0 0,0 KASSAFLÖDE FRÅN -438,0 -500,2 INVESTERINGSVERKSAMHETEN

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 200,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 6,4 2,1 Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 0,0 11,5 Ökning (-)/minskning (+) övriga finansiella poster 13,3 -24,1 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 219,7 -10,5

ÅRETS KASSAFLÖDE 17,6 52,9

Förändring likvida medel 17,6 52,9 Likvida medel vid årets början 1,7 19,3 Likvida medel vid årets slut 19,3 72,2

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karl-Johan Daleén 2020-12-18 KS 2020/0707

Kommunfullmäktige

Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) om att utveckla Kalmars räddningsvärn

Förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller Carl-Henrik Sölvingers (L) motion om att utveckla Kalmars räddningsvärn.

Bakgrund Carl-Henrik Sölvinger (L) föreslår kommunfullmäktige att ge räddningschefen i uppdrag att utreda vilka uppgifter, vilken nytta och vilken dimensionering ett räddningsvärn i Kalmar kommun skulle kunna ha för att avlasta och förbättra räddningstjänstens förmåga att klara stora insatser över tid. Vidare föreslås att utredning och eventuella kostnader förenade med ett utökat räddningsvärn ska återrapporteras till kommunstyrelsen.

Yttrande I samband med långvariga räddningsinsatser eller andra påfrestningar på samhället är behovet av frivilliga resurser ofta stort. Det räddningsvärn som idag finns i Kalmar kommun uppstartades genom en intresseanmälan under den stora skogsbrandsommaren 2018. Det finns stor utvecklingspotential gällande detta räddningsvärn i form av utökat antal deltagare men också användningsområdet kan breddas och omfatta mer än skogsbränder.

Ett utökat räddningsvärn kan stärka Kalmar kommuns förmåga att hantera långvariga räddningsinsatser och andra påfrestningar på samhället och Kalmar brandkår ställer sig positivt till att utreda detta under 2021 och föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionen.

Karl-Johan Daleén Räddningschef

Bilaga Motion

Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax +46 480-45 00 47│[email protected]

2020-08-25

Motion från Carl-HenrikSölvinger (L)

Utveckla Kalmars räddningsvärn

Räddningsvärninnebär att personalenär frivilligt anställdaoch inte har krav på inställelsetid.De får heller ingenersättning vid beredskaputan endastdå de arbetarvid larm. Normaltfungerarräddningsvärnet som en extraresurs vid storapåfrestningar och längreinsatseroch är underställdaden kommunala räddningstjänsten.Vilka uppgifterräddningsvärnet ska lösa bestämmer den kommunalaräddningstjänste n.

I Kalmarhar det lilla räddningsvärnsom finns(ett 20-talindivider)använtssom stöd vid skogsbränder. Ingen aktiv rekryteringpågår till räddningsvärnetdå ingasärsk ildamedel finns avsattaför värnet.En gång årligenkallas de frivilliga tillen dagsutbildning.

Kalmarhar haftstörre skogsbrändert.ex.2009 utanförPåryd då 10 räddningstjänsterarbetade i 8 dagar för att få brandenunder kontroll. Mindre skogsbränderförekommer årligen.

Det rådersäkert inga delademeningar om att frivillighet och att ställauppför varandraikristidär bra.Vi har ocksåsett gångpå gånghur frivilligkrafterkan varaen stor resursdå vårt samhälleutsatts för olika utmaningar.Räddningsvärnets låga tröskel utan krav på inställelsetidtror jagkan lockamå ngaattställa uppoch precissom våradeltidsbrandmänbidra medovärder liglokalkännedomochkontakterdå de engageras.

Tidigareutredningar har visatatt Kalmarsräddningstjänst är tillräckligoch likvärdig.Den ansågsockså effektiv och rätt organiseradvidett normalläge.Det är dock vid högrebelastningsom räddningstjänsten självaflaggat för att de har svårareatt klarasitt uppdrag.

Myndighetenför samhällsskyddoch beredskap(MSB)har i november2019 1 konstateratatt räddningsvärnenbehöver bli fler. De konstaterarockså att förutom skogsbränderså är översvämningar och oljeutsläppsituationer där kommunalaräddningstjänster inte haft tillräckligberedskap. Behovet av fler räddningsvärnförstärks enligt MSBav klimatförändringaroch ett förändratsäkerhetspolitiskt läge.

Med anledningav ovanståendeföreslår jag fullmäktige besluta:

- Ge räddningschefeniuppdragattutreda vilka uppgifter,vilken nytta och vilkendimensionering ett räddningsvärni Kalmar kommun skulle kunnaha för att avlastaoch förbättra räddningstjänstensförmåga att klarastora insatser över tid.

- Återrapporteraresultatetoch de eventuellakostnader som är förenademed ett utökat räddningsvärntillkommunstyrelsen.

Carl-HenrikSölvinger (L)

1 https://www.msb.se/siteassets/dokument/om-msb/vart-uppdrag/regeringsuppdrag/2019/analysera-och- foresla-atgarder-for-att-stodja-kommunernas-inrattande-av-raddningsvarn-2019-11.pdf

Kalmar kommunrevision 2021-01-28

Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Utbildningsnämnden

För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Regionstyrelsen, Region Kalmar län Revisorerna, Region Kalmar län

Granskning av arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa På uppdrag av revisorerna i Kalmar kommun har PwC genomfört en granskning av arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa. Vi beslutade vid vårt sammanträde den 28 januari 2021 att överlämna upprättad rapport till socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och utbildningsnämnden. Rapporten överlämnas även för kännedom till kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges presidium. Av rapporten framgår gjorda iakttagelser och en revisionell bedömning. Vi önskar få svar från socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och utbildningsnämnden, senast den 31 maj 2021, med redogörelse av åtgärder utifrån de påpekanden och rekommendationer som framkommer i rapporten. Kommunfullmäktiges presidium får ta ställning till om revisionsrapporten ska biläggas fullmäktiges handlingar.

För kommunens revisorer

Per Dahl Ordförande Jan Bengtsson Vice ordförande

Granskning av socialnämndens, Södermöre kommundels- nämnds och utbildningsnämn- dens arbete med barn och ungas psykiska ohälsa och barn och unga som riskerar att fara illa.

Kalmar kommuns revisorer

Januari 2021

Anders Törnqvist

Revisionsrapport

Innehållsförteckning

Sammanfattning 2

1.1. Revisionell bedömning 2

1.2. Rekommendationer 4

Inledning 5

2.1. Bakgrund 5

2.2. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5

2.3. Revisionskriterier 5

2.4. Metod 6

Iakttagelser och bedömningar 7

3.1. Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske? 7

3.1.1. Iakttagelser 7

3.1.2. Bedömning 10

3.2. Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst, samt även med regionens aktörer? 10

3.2.1. Iakttagelser 10

3.2.2. Bedömning 12

3.3. Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upptäckt? 12

3.3.1. Iakttagelser 12

3.3.2. Bedömning 15

3.4. Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt? 15

3.4.1. Iakttagelser 15

3.4.2. Bedömning 15

3.5. Följs resultat av samverkan upp? 16

3.5.1. Iakttagelser 16

3.5.2. Bedömning 16

Sammanfattning

1.1. Revisionell bedömning Granskningens syfte har varit att bedöma om socialnämnden, Södermöre kommundels- nämnd och utbildningsnämnden säkerställer en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och riskerar att fara illa.

Fölande revisionsfrågor skulle besvaras av granskningen

• Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske? • Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst, samt även med regionens aktörer? • Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upp- täckt? • Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt? • Följs resultat av samverkan upp? Utifrån iakttagelser och bedömningar av respektive revisionsfråga är vår sammanfattande bedömning och svar på revisionsfrågan att socialnämnden, Södermöre kommundels- nämnd och utbildningsnämnden delvis säkerställer en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och riskerar att fara illa.

I nedanstående tabell redovisas den övergripande bedömningen för varje revisionsfråga. Hela den revisionella bedömningen framgår och motiveras under avsnitt 3.

Revisionsfrågor Bedömning

Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske? Delvis uppfyllt

Vår bedömning är att riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska fungera i delar finns på plats på såväl övergripande regionnivå som inom kommunen. Vi saknar dock dokumenterade riktlinjer och rutiner för Södermöre kommundelsförvaltning.

Vi bedömer även att kännedomen om och följsamheten till riktlinjer och rutiner i vissa avseenden kan förbättras. Detta gäller i synnerhet ett tydliggörande av syfte och roller för de lokala arbetsgrupper som är knutna till Länsgemensam ledning i samverkan.

Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och social- Delvis uppfyllt tjänst, samt även med regionens aktörer?

Vår bedömning är att det i huvudsak finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst, samt även med regionens aktörer. Bedömning- en grundas på att det i stor utsträckning finns etablerade strukturer för möten mellan olika aktörer på såväl regional som kommunnivå. Vi kan dock konstatera att det fortfarande finns ett visst behov av och plats för utveckling av arenor för möten mellan olika aktörer, exempelvis mellan socialtjänsten och regionens barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och barn- och ungdomshälsan (BOU).

Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig Delvis uppfyllt upptäckt?

Vår bedömning beträffande det förebyggande arbetet är att vi kan se exempel på bra insatser. Bedömningen grundas på att särskilda resurser och kompetenser finns avsatta inom både skolområdet och socialtjänsten samt att det på övergri- pande kommunnivå finns strukturer som i samverkan med externa aktörer stödjer det förebyggande arbetet. Då vi inte tagit del av någon uppföljning eller utvärde- ring av det förebyggande arbetet är vi dock osäkra på vilka effekter som uppnås.

Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehålls- Uppfyllt mässigt?

Vår bedömning är att utredningar genomförs med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt.

Bedömningen grundas på att utredningstiderna hålls inom den lagstadgade tiden, endast någon enstaka utredning behöver enligt uppgift förlängd utredningstid. Vidare beskrivs under intervjuerna att det finns ett system för kvalitetssäkring av besluten.

Följs resultat av samverkan upp? Uppfyllt

Vår bedömning är att resultat av samverkan följs upp.

Bedömningen grundas på att det på regionnivå genom Länsgemensam lednings årliga plan finns en struktur för att följa och utvärdera hur samverkan fungerar mellan regionens olika aktörer.

På verksamhets- och individnivå genomförs uppföljningar av olika aktiviteter som bedrivs i samverkan mellan olika aktörer i samband med de möten som hålls inom ramen för de strukturer som finns etablerade.

1.2. Rekommendationer För utveckling av samverkan när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa rekommenderar vi socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och utbildningsnämnden att utifrån respektive ansvarsområde tillse

• Att dokumenterade riktlinjer och rutiner för samverkan mellan Södermöre kom- mundelsförvaltning och socialtjänsten arbetas fram. Alternativt att det tydliggörs att Södermöre kommundelsförvaltnings verksamhet omfattas av de överenskommel- ser som finns mellan utbildningsnämnden och socialtjänsten.

• Att initiativ tas för utveckling av arenor för möten på organisationsnivå mellan so- cialtjänsten och regionens BUP och BOU.

• Att initiativ tas till att samlat utvärdera effekterna av de förebyggande insatser och aktiviteter som genomförs. På så sätt kan bedömningar, prioriteringar och sats- ningar göras där störst effekt erhålls. Vi är medvetna om svårigheterna att bedöma och utvärdera det förebyggande arbetet men menar ändå att försök bör tas.

Inledning

2.1. Bakgrund Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka enligt 6 § förvaltningsla- gen. När det gäller frågor som rör barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa finns även en särskild skyldighet att samverka. Detta regleras i lagstiftning för polis, förskola och skola (skollag), socialtjänst (socialtjänstlag) samt hälso- och sjukvård. Lag om samverkan gäller även enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnomsorg. Det är av stor vikt att det i kommunen finns fungerande rutiner för anmälningsplikten, för utredning av barn som misstänkts fara illa och tillgång till insatser för att möta barn, unga och familjer i behov av stöd.

Betydelsefullt är även att det finns ett välfungerande samarbete med externa aktörer såsom regionens verksamheter som arbetar med barn/ungdomar med psykisk ohälsa, som barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barn- och ungdomshälsan (BOU).

Revisorerna i Kalmar kommun har utifrån en bedömning av risk och väsentlighet beslutat att göra en fördjupad granskning av kommunens arbete med barn och ungdomars psykiska ohälsa och som riskerar att fara illa.

2.2. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Syftet är att granska om socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och utbildnings- nämnden säkerställer en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och riskerar att fara illa.

Revisionsfrågor:

• Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske? • Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst, samt även med regionens aktörer? • Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upp- täckt? • Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt? • Följs resultat av samverkan upp? Granskningen avgränsas till socialnämndens, utbildningsnämndens och Södermöre kommundelsnämnds ansvar för området under år 2020.

2.3. Revisionskriterier

Revisionskriterierna utgörs av nationella och lokala styrdokument.

2.4. Metod Genomgång har gjorts av samverkansdokument, överenskommelser, verksamhetspla- ner/måldokument, verksamhetsberättelser, handlingsplaner, anvisningar och liknande.

Intervjuer har genomförts med

• Företrädare för ledning, myndighetsfunktion och utförare inom socialtjänsten • Förskolerektorer och grundskolerektorer från utbildningsförvaltningen och Söder- möre kommundelsförvaltning • Representanter för elevhälsan på central och lokal nivå • Representant på ledningsnivå från regionens barn- och ungdomspsykiatri (BUP)

De intervjuade har fått lämna synpunkter på ett utkast av rapporten.

Iakttagelser och bedömningar

3.1. Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske? 3.1.1. Iakttagelser En rad olika dokument finns som reglerar hur samverkan ska ske mellan olika parter, både inom och mellan regionens och kommunens aktörer.

Riktlinjer för samverkan mellan region - kommun I Kalmar län finns en struktur och modell för samverkan, gemensam ledning och styrning, ”Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst, angränsande område hälso- och sjukvård och skolan”. Detta är ett organ med en länsgemensam ledningsgrupp som be- står av social- och omsorgschefer, skolchefer, representanter från regionens ledningsstab samt regionens förvaltningschefer inom hälso- och sjukvård, primärvård och psykiatri. Gruppen leder det arbete som sker i samverkan mellan socialtjänst och regionen.

Målet är att modellen för samverkan långsiktigt ska försörja regionen med ett praktiskt verksamhetsstöd och stimulera till goda insatser som kan ge förbättringar för patienter och brukare samt att utveckla arbetssätt.

Organisationen ser ut enligt nedan.

I Länsgemensam lednings regionala styrdokument för åren 2021-2022 framgår att från och med år 2021 har de samordnande grupperna ”Psykisk hälsa” och ”Missbruk och beroende” slagits samman till en samordnad grupp ”Psykisk hälsa”. Syftet med detta är att åstadkomma ett mer resurssparande och effektivt arbetssätt då många personer med missbruk och beroende har en samsjuklighet och psykisk ohälsa.

I dokumentet finns övergripande beskrivningar och målsättningar vilken inriktning samverkan ska ha de närmaste 5-6 åren. För området ”Barn och unga” är målgruppen barn, unga och föräldrar i Kalmar län och målet är ”En tidig, nära och sömlös vård ska erbjudas till familjer och barn som har behov av samhällets stöd och där det individuella behovet styr utformandet av insatsen. De övergripande målen konkretiseras i en separat handlingsplan med aktiviteter för att nå målen.”

Avseende området ”Psykisk hälsa” är målgruppen personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna som har eller som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och/eller missbruk samt behöver insatser från kommun och region. Målet uttrycks som ”Personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk ska erbjudas lättillgänglig, evidensbaserad och samordnad vård samt stödinsatser. Detta ska ske i nära samverkan och utifrån individens behov. De över- gripande målen konkretiseras i en separat handlingsplan med aktiviteter för att nå målen.”

Varje samordnande grupp ska ha en handlingsplan som beskriver aktiviteter för de kommande åren. En handlingsplan för samverkan mellan kommunerna i Kalmar län och Reg- ion Kalmar län gällande området Psykisk hälsa finns upprättad och har antagits av Läns- gemensam ledning i mars 2020. Av handlingsplanen framgår mål och indikatorer för att följa och bedöma måluppfyllelsen samt de aktiviteter som ska genomföras för att nå må- len.

I handlingsplanen för Barn och unga som omfattar åren 2019-2020 konstateras att mål- gruppen för aktiviteterna i handlingsplanen är barn och unga i Kalmar län men att det kan röra sig om lite olika åldersgränser och åldersindelningar. Inom vissa verksamheter är det artonårsgräns, Ungdomsmottagningen tar emot unga upp till 25 år, och handlingsplanen för missbruk och beroende sträcker sig till 29 år. Mål, indikatorer och aktiviteter finns för bland annat missbruk och beroende, tidiga samordnade insatser (TSI), föräldraskapsstöd, ungdomsmottagningar, informationskanaler, plan för fysisk aktivitet, habilitering/rehabilitering och barnrättsarbete.

En överenskommelse finns avseende samverkan mellan region Kalmar län och kommunerna i länet inom området barn och ungas hälsa. Till överenskommelsen har praktiska anvisningar utformats. Av överenskommelsen framgår att syftet med överenskommelsen och de praktiska anvisningarna är att förtydliga mål, uppdrag och ansvarsfördelning mellan berörda verksamheter så att de som behöver flera insatser inte faller mellan de olika ansvarsområdena. Det övergripande målet med överenskommelsen är att målgruppen barn och unga t o m 17 år som har behov av insatser från flera verksamheter får dessa behov tillgodosedda. Av dokumentet framgår också vilka samverkansformer som finns på regional, lokal och individuell nivå. De tillhörande praktiska anvisningarna omfattar an- svarsfördelning och rutiner när det gäller samordnad individuell plan (SIP), remis- ser/ansökan, utredningar/bedömningar konsultation, diagnoser, beslut och insatser, intyg, remissvar/återgivning/återkoppling, avvikelser, samverkan då barn behöver bo utanför hemmet. I dokumentet finns även en beskrivning av respektive aktörers uppdrag.

Mellan Habiliteringen södra Kalmar län och Central elevhälsa Kalmar kommun finns en överenskommelse (daterad januari/februari 2019) gällande psykologer, logopeder och

specialpedagoger. I överenskommelsen klargörs uppdrag och ansvarsfördelning för de olika aktörerna/kompetenserna samt struktur och former för samverkansmöten.

Riktlinjer för samverkan inom regionen Barn- och ungdomshälsan (BOU) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har träffat en överenskommelse angående ansvarsfördelningen mellan parterna. Syftet är att barn och unga som söker vård, direkt ska hamna på rätt vårdnivå. I överenskommelsen framgår respektive parts ansvar vid symptom/besvär inom olika problemområden. Generellt gäller att patienter med lätt/medelsvår psykisk ohälsa ska påbörja sin bedömning/behandling inom primärvården (BOU). Svårare tillstånd såsom suicidförsök, misstanke om psykos, mani eller förlamande tvång ska hänvisas direkt till BUP. I överenskommelsen konstateras att medelsvåra tillstånd ligger i gränslandet för båda verksamheterna och en riktlinje för hänvisning av dessa patienter finns formulerad. Om ingen förbättring sker efter insatser eller förvärrade symptom uppstår inom BOU ska BUP konsulteras eller remiss göras.

Riktlinjer för samverkan inom kommunen För samverkan mellan utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen finns en stödpro- cess dokumenterad vid misstanke om att barn far illa (fastställd 2019-10-14). Syftet är att stödprocessen ska säkerställa ett rättssäkert hanterande vid misstanke om att barn/elever far illa, blir utsatta för sexuella övergrepp och/eller misshandel av psykisk eller fysisk art eller använder alkohol eller andra droger. I stödprocessen klargörs skyldigheten som ålig- ger anställda i verksamheter som berör barn och unga att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. I dokumentet finns en länk för att digitalt göra anmälan. Det klargörs även att rektor har ansvar för att årligen informera be- rörd personal om anmälningsskyldigheten och att socialförvaltningens mottagningsenhet ansvarar för att erbjuda informationstillfällen till utbildningsförvaltningen om arbete med barn som far illa. Informationen ska erbjudas med femårsintervall. Av stödprocessen framgår vidare praktiska anvisningar över vilka överväganden och aktiviteter som behöver vidtas i samband med anmälan, detta är även visualiserat i form av ett flödesschema.

Motsvarande stödprocess finns även för elevers närvaro i skolan. Chefen för centrala elevhälsan ansvarar för att stödprocessen årligen revideras i samverkan med socialför- valtningen.

Synpunkter från intervjuerna När det gäller den samverkan som bedrivs inom ramen för Länsgemensam ledning i samverkan så framkommer under intervjuerna att syfte och roller upplevs vara oklara för de lokala arbetsgrupper som är knutna till detta.

Överenskommelsen mellan elevhälsan och habiliteringen uppfattas vara tydlig och väl- fungerande.

Stödprocessen vid misstanke om att barn far illa uppfattas vara välfungerande och ett bra verktyg för ett rättssäkert hanterande av orosanmälningar.

3.1.2. Bedömning Vår bedömning är att riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska fungera i delar finns på plats på såväl övergripande regionnivå som inom kommunen. Vi saknar dock dokumenterade riktlinjer och rutiner för Södermöre kommundelsförvaltning.

Vi bedömer även att kännedomen om och följsamheten till riktlinjer och rutiner i vissa avseenden kan förbättras. Detta gäller i synnerhet ett tydliggörande av syfte och roller för de lokala arbetsgrupper som är knutna till Länsgemensam ledning i samverkan.

3.2. Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och so- cialtjänst, samt även med regionens aktörer? 3.2.1. Iakttagelser

Samverkanstrukturer inom regionen och med kommunens aktörer På övergripande nivå bygger samverkan inom ramen för Länsgemensam ledning i samverkan på ett antal årligt återkommande forum. Varje år hålls två presidiekonferenser med presidiet i Region Kalmar län, berörda politiker inom Region Kalmar län, presidiet i Kom- munförbundet Kalmar län, samtliga omsorgs- och socialnämndspresidier och skolpresi- dier i länets 12 kommuner. Från år 2021 deltar även presidiet i Kalmarsunds gymnasie- förbund. Konferenserna ska fokusera på innehåll och resultat av arbetet samt fastställa inriktning och mål för nästkommande samarbetsperiod.

Länsgemensam ledning i samverkan består av socialchefer, vård och omsorgschefer från länets tolv kommuner samt sju förvaltningschefer och stabschefer från Region Kalmar län samt två brukarrepresentanter. Länets skolchefer deltar i möten i de frågor som rör skolans ansvar. Samordnande grupper1 finns inom äldre, barn och unga, psykisk hälsa och missbruk. Grupperna består av representanter från kommuner (3), regionen (3), folkhälsa (1), brukarmedverkan (1), habilitering/rehabilitering (1). Utvecklingsledare leder och sam- ordnar arbetet i grupperna. Arbetet struktureras efter ett årshjul, se bild nedan.

1 Från år 2021 finns grupperna Barn och unga, Psykisk hälsa samt Äldre.

Enligt Överenskommelsen om samverkan mellan Regionen och kommunerna i Kalmar län gällande barn och ungas hälsa sker samverkan på tre nivåer; länsövergripande regional nivå, lokal nivå och individuell nivå. Styrgrupp för samverkan på regional nivå är Länsgemensam ledning i samverkan eller i vissa fall beredningsgruppen (se skiss på s 6). Den samordnande gruppen för Barn och unga är en kanal mellan den regionala och lokala nivån. På lokal nivå finns arbetsgrupper inom tre områden i länet. Norra delen består av Västervik, Vimmerby och Hultsfred. Mellan av Oskarshamn, Högsby och Mönsterås. Södra delen av Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås, Borgholm och Mörbylånga. Grupper- na består av representanter på enhets- och verksamhetschefsnivå från respektive verksamhet. Grupperna träffas regelbundet och diskuterar frågor kring respektive uppdrag och samverkansformer och informerar varandra om eventuella organisations- eller verksam- hetsförändringar. På individuell nivå handlar det om samverkan mellan personal inom de olika verksamheterna kring ett enskilt barn/ungdom, exempelvis genom att upprätta en SIP (samordnad individuell plan2).

Under intervjuerna uppges att den centrala elevhälsan i kommunen träffar socialtjänsten två gånger per termin och BUP två gånger per termin. Syftet med mötena är att informera och skapa förståelse för varandras uppdrag och verksamhet.

Den centrala elevhälsans chef och chefen för habiliteringen träffas en gång per termin. Kontakter förekommer också mellan habiliteringen och förskoleområdet i individärenden, i dessa fall har samtycke erhållits från vårdnadshavare att lyfta sekretessen.

Enligt uppgift från intervjuerna genomförs en gång per år, genom den samordnande skol- sköterskan, träffar mellan representanter för elevhälsans skolsköterskor och representanter för BUP. Motsvarande möten har funnits för kuratorerna men har upphört. Kontakterna mellan elevhälsans kuratorer och BUP beskrivs med ord som ”frustrerande” och att barn/elever skickas fram och tillbaka mellan elevhälsan och BUP beroende på oklara för- väntningar på varandras roller och uppdrag. En dialog upplevs behöva komma till stånd om att ta ett gemensamt ansvar för elevernas/barnens behov. Förståelsen för detta uppfattas finnas på ledningsnivå inom BUP men behöver vidareförmedlas ut i organisationen.

Mellan socialtjänsten och BUP förekommer inga möten på organisationsnivå, den kontakt som finns rör enskilda individärenden där bra samarbetsformer uppges ha börjat uppstå. Mellan socialtjänsten och BOU förekommer inga möten.

Representanter för socialtjänsten, BUP och BOU deltar dock i projektet Tidiga samordnade insatser (TSI)3.

Samverkansstrukturer inom kommunen Inom kommunen finns som tidigare berörts en dokumenterad rutin för samverkan mellan socialtjänsten och utbildningsförvaltningen när de gäller orosanmälningar. Enligt intervju-

2 Barn och unga med behov av insatser från skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst eller annan verksamhet och som har behov av samordning ska erbjudas en SIP. 3 Socialstyrelsen och Skolverkets nätverk för TSI (Tidiga Samordnade Insatser)

erna uppges denna rutin vara välfungerande och möjligheten till att digitalt göra anmälan underlättar förfarandet. Socialtjänsten genomför även informationsinsatser till utbildnings- förvaltningen angående skyldigheten att göra en orosanmälan om det finns misstanke om att ett barn far illa. I samband med det informeras även om det praktiska handhavandet vid anmälan.

Från intervjuerna framgår också att socialtjänsten och grundskolerektorer träffas regelbundet två gånger per termin eller vid behov. Under intervju beskrivs också att avstäm- ningar görs veckovis på skolenhetsnivå mellan skola och socialtjänst angående det aktuella läget på skolan. Från skolans sida uttrycks även att återkopplingen från socialtjänsten när det gäller status på gjorda orosanmälningar ofta endast består i om utredning startats eller ej. Här finns från skolans sida ett önskemål om ytterligare information som dock med hänvisning till sekretesskäl inte lämnas.

Inom förskoleområdet uppges under intervjuerna att regelbundna möten förekommer mellan förskolerektorer och kommunens centrala elevhälsa. Kontakter förekommer även med socialtjänsten i samband med orosanmälningar.

Inom kommunen finns även så kallade områdesgrupper inrättade där representanter för skolan, socialtjänsten, fritidsverksamheten och polisen samverkar kring nuläget inom ett geografiskt område. Syftet är att informera varandra om läget utifrån respektive aktörs kännedom om särskilda riskgrupper och individer samt att identifiera och förebygga att problem uppstår. Områdesgrupperna träffas två gånger per termin och uppfattas enligt intervjuerna fungera som ett bra forum.

3.2.2. Bedömning Vår bedömning är att det i huvudsak finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst, samt även med regionens aktörer.

Bedömningen grundas på att det i stor utsträckning finns etablerade strukturer för möten mellan olika aktörer på såväl regional som kommunnivå. Vi kan dock konstatera att det fortfarande finns ett visst behov av och plats för utveckling av arenor för möten mellan olika aktörer, exempelvis mellan socialtjänsten och regionens BUP och BOU.

3.3. Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upptäckt? 3.3.1. Iakttagelser Inom den centrala elevhälsan i kommunen finns ett team specialpedagoger med särskilt uppdrag (MSU) som består av kompetenser och resurser som kan användas av hela skolverksamheten när behov uppstår utifrån den problematik som finns. Gruppen består av specialpedagoger som arbetar i ett 1-16-årsperspektiv och vägleder genom pedago- gisk handledning och konsultation enskilda pedagoger och arbetslag i förskola och skola. I gruppen finns fördjupad kompetens inom områdena språk– och kommunikation, grav språkstörning, svenska som andraspråk, flerspråkighet, intellektuell funktionssnedsätt- ning, autismspektrumtillstånd, assisterande teknik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, alternativ kommunikation, matematik, syn och hörsel. En ansö- kan om stöd lämnas till teamet, genomgång av ansökningar görs en gång per vecka. En-

ligt intervjuerna är det en stor efterfrågan på gruppens tjänster vilket innebär att prioriteringar tvingas att göras, där de med störst behov har förtur. Samtliga ansökningar får dock stöd, men prioriteringar kan göras gällande när insatsen förläggs. Enligt elevhälsans årsrapport för år 2019 så arbetade gruppen med sammanlagt 178 ärenden via uppdrag från rektorerna.

Utöver MSU-teamet finns inom den centrala elevhälsan ett mobilt elevhälsoteam bestå- ende av fyra kompetenser; skolpsykolog, speciallärare, kurator och fritidsledare. Samtliga på halvtid. Gruppens uppdrag är att utifrån ansökan från rektor stötta den lokala elevhäl- san och arbetet består av relationsbyggande åtgärder. Antalet ärenden har enligt elevhäl- sans årsrapport för år 2019 ökat under år 2019 och teamet har arbetat med drygt 40 ärenden. Övervägande delen gäller elever som har problematisk skolfrånvaro. De ären- den som inte handlar om frånvaro gäller familjehemsplacerade elever eller organisations- stöd.

När det gäller problem med bristande närvaro i skolan som kan resultera i så kallade ”hemmasittare” utgör närvarosystemet enligt intervjuerna ett bra stöd för tidig upptäckt av frånvaroproblematik. Central elevhälsa har även fem skolpsykologer som främst arbetar förebyggande och främjande med handledning och utbildning. Psykologerna utreder även intellektuell funktionsnedsättning i vissa fall. Ansökning om stöd från skolpsykologer sker på samma sätt som till MSU pedagoger och Mobila elevhälsoteamet. En riktlinje finns om att frånvaro på mer än femton procent per månad ska uppmärksammas och anmälan om oanmäld frånvaro ska göras. För att komma tillrätta med problemet sätts olika åtgärder in, såsom kontakter med skolsköterska och/eller att mobila teamet (se ovan) kopplas in. Pro- blemet med bristande närvaro har enligt intervjuade tydligt krupit ner i åldrarna. Det uttrycks även att frånvaron generellt har ökat under nuvarande pandemi.

Varje år genomförs hälsosamtal i årskurs fyra och sju för att få en övergripande bild över hur eleverna mår. I samband med samtalen fyller eleverna i en enkät där frågor bland annat ställs om man känner sig ledsen eller nedstämd, om man har någon vuxen att prata med och om man känner sig stressad i skolan. Resultaten från enkäten sammanställs per skola och respektive skola analyserar och arbetar med åtgärder utifrån detta. I tabellen nedan visas de genomsnittliga resultaten från mätningen år 2019 i relation till mätningen år 2018. Målen för år 2020 återges också4.

2018 2019 Mål 2020 Andel elever i åk 7 som känner sig nedstämd eller ledsen 9,5 12,6 10,0 (%) Andel elever i åk 4 som känner sig nedstämd eller ledsen 5,3 6,0 5,4 (%) Andel elever i åk 7 som har någon vuxen att prata med 98,1 97,7 97,9 om de känner sig nedstämda och ledsna (%) Andel elever i åk 4 som har någon vuxen att prata med 97,3 98,1 98,3 om de känner sig nedstämda och ledsna (%) Åk 7 Index. Känner du dig stressad i skolan (1 mycket 6,8 7,1 7,3 stress, 10 lite stress) Åk 4 Index. Känner du dig stressad i skolan (1 mycket 8,5 8,4 8,6 stress, 10 lite stress)

4 Uppgifterna hämtade från utbildningsnämndens tertialrapport april 2020 samt sammanställning av resultat från hälsosamtal åren 2016-2019.

Andelen elever som ofta eller varje dag känner sig nedstämda och ledsna har mellan mätningarna 2018 och 2019 ökat i årskurs sju från 9,5 procent till 12,6 procent och i års- kurs fyra från 5,3 procent till 6,0 procent. Resultaten visar vidare att de allra flesta har någon vuxen att prata med om de känner sig nedstämda och ledsna samt att indexet avseende om man känner sig stressad i skolan är relativt oförändrat mellan mättillfällena och uppgår till 7,1 i årskurs sju och 8,4 i årskurs fyra, där siffran 1 står för mycket stress och 10 för lite stress.

En närmare analys av mätningen från år 2019 visar att spridningen mellan skolorna är stor. Andelen elever som ofta eller varje dag känner sig nedstämda och ledsna varierar i årskurs fyra mellan noll och 19,6 procent och i årskurs sju mellan 5,5 procent och 19,4 procent. De skolor som uppvisar sämre resultat än övriga skolor erbjuds stöd från den centrala elevhälsan i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa.

Som ett inslag i det förebyggande arbetet fick under år 2019 två personer från den centrala elevhälsan utbildning i det suicidpreventiva programmet Youth Aware of Mental he- alth (YAM). YAM är ett program för skolelever som främjar diskussion och utvecklar fär- digheter för att möta livets svårigheter och öka kunskap om psykisk hälsa. Programmet har visat sig vara effektivt i en studie bland drygt 11000 skolelever i tio EU-länder. Elever- na får information om psykiskt hälsofrämjande livsstilar och hur man kan hjälpa sig själv och sina kompisar. Målgruppen för programmet är skolelever i åldern 14-16 år. En skola har varit pilot under år 2020.

Inom förskolan finns tillgång till specialpedagogisk kompetens som kan användas för ob- servation och pedagogiska kartläggningar för att tidigt upptäcka tecken på eventuell problematik. Om utredning behövs så kan psykolog från regionens habilitering kopplas in, då handlar det oftast om misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Enligt intervjuerna finns en stor medvetenhet hos personalen om vikten av tidig upptäckt.

Socialtjänstens förebyggandeteam, som består av fyra personer, arbetar med förebyg- gande insatser för barn, ungdomar och deras familjer. De arbetar med socialt föränd- ringsarbete genom råd och stöd till barn/ungdomar och föräldrar och arbetar kvällar och nätter i de flesta ungdomsmiljöer. De samarbetar med till exempel skola, fritidsgård och polis.

Ytterligare en verksamhet som nämns i intervjuerna som en viktig aktör i det förebyg- gande arbetet är familjecentralerna. Familjecentralerna är mötesplatser för barnfamiljer där socialtjänsten och barn- och ungdomsförvaltningens öppna förskola samverkar med Region Kalmars mödra- och barnhälsovård. På familjecentralen kan man få hjälp och stöd i föräldraskap och samtidigt knyta kontakter med andra föräldrar. Målgruppen är besökare till familjecentralen, blivande föräldrar aktuella på Mödrahälsovården, eller förälder med barn upp till 6 år aktuella på Barnhälsovården. Målsättningen är att bedriva en förebyg- gande, hälsofrämjande, rådgivande och allmänt erbjudande social service samt samar- beta med övriga verksamheter och yrkesgrupper. I kommunen finns fem familjecentraler.

3.3.2. Bedömning Vår bedömning beträffande det förebyggande arbetet är att vi kan se exempel på bra insatser.

Bedömningen grundas på att särskilda resurser och kompetenser finns avsatta inom både skolområdet och socialtjänsten samt att det på övergripande kommunnivå finns strukturer som i samverkan med externa aktörer stödjer det förebyggande arbetet.

Då vi inte tagit del av någon uppföljning eller utvärdering av det förebyggande arbetet är vi dock osäkra på vilka effekter som uppnås.

3.4. Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och inne- hållsmässigt? 3.4.1. Iakttagelser Under första halvåret 2020 inkom enligt uppgift 1200 anmälningar, att jämföra med 1002 anmälningar första halvåret 2019. Den nya anmälningstjänsten via nätet, för allmänhet och andra myndigheter, har enligt intervjuade fungerat väl. Antalet inkomna ärenden via e-tjänsten ökar.

Inkomna ärenden fördelas dagligen och en skyddsbedömning sker omgående. En för- handsbedömning görs inför beslut om utredning ska inledas eller ej. Beslutet ska fattas inom fjorton dagar, vilket enligt intervjuerna klaras. Om utredning inleds lämnas ärendet vidare till utredningsenhet. Regelbundna genomgångar av ärenden sker mellan ledning och personal för att säkerställa en rättssäker hantering och bedömning. Enligt intervjuerna klaras den enligt lagstiftningen maximala utredningstiden på fyra månader (120 dagar). Handläggarna uppges vara noggranna med detta. Någon enstaka utredning kan behöva förlängd utredningstid. Uppgifter hämtade från socialtjänstens verksamhetssystem avseende utredningar som avslutats första halvåret 2019 respektive 2020 visar följande

2019 2020 Medeltal (dagar) 105 102 Median (dagar) 113 106

Tabellen visar att i genomsnitt avslutas en utredning efter drygt 100 dagar.

3.4.2. Bedömning Vår bedömning är att utredningar genomförs med tillfredsställande kvalitet, tids- och inne- hållsmässigt.

3.5. Följs resultat av samverkan upp? 3.5.1. Iakttagelser På regional nivå följs arbetet i Länsgemensam ledning i samverkan övergripande upp under de årliga presidiekonferenserna. I Länsgemensam lednings uppdrag ligger även att följa upp och utvärdera arbetet i de samordnande grupper och samverkansområdesgrup- per som inrättats. Av protokollen från presidiekonferenserna framgår att diskussioner förs om hur verksamheten inom Länsgemensam ledning fungerat och vilka utvecklingsområ- den som finns.

I Överenskommelsen gällande barns och ungas hälsa framgår att den samordnande gruppen Barn och unga ansvarar för årlig uppföljning.

I de dokumenterade stödprocesserna avseende samverkan mellan socialtjänsten och skolan inom kommunen vid misstanke om att barn far illa samt uppföljning av elevers när- varo i skolan, framgår beträffande uppföljning att stödprocesserna ska revideras årligen. Detta ska göras i samverkan mellan representanter för utbildningsförvaltningen och soci- alförvaltningen.

På individnivå görs löpande uppföljning av åtgärder vidtagna av flera aktörer i samband med SIP-möten och av åtgärder inom elevvården.

3.5.2. Bedömning Vår bedömning är att resultat av samverkan följs upp.

Bedömningen grundas på att det på regionnivå genom Länsgemensam lednings årliga plan finns en struktur för att följa och utvärdera hur samverkan fungerar mellan regionens olika aktörer.

------

2021-01-28

Jörn Wahlroth Anders Törnqvist

Uppdragsledare Projektledare

Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Kalmar kommuns revisorer enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 2020-06-08. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.

1 (10)

Halltorp den 18 januari 2021

Förvaltningsrätten Box 42 351 03 Växjö

Överklagan av kommunfullmäktiges i Kalmar kommun beslut § 205 i protokoll daterat 2020-12-14

Överklagan - laglighetsprövning Härmed överklagar undertecknad Ronny Widerström (jag) kommunfullmäktiges i Kalmar kommun beslut § 205 i protokoll daterat 2020-12-14 vad avser ”Samverkansavtal med Kriminalvården” och begär laglighetsprövning dels vad avser oriktiga uppgifter i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens protokoll (se nedan), dels påtalande av olämplig placering av föreslagen kriminalvårdsanstalt bl.a. vad avser hälsoskadlig bullerpåverkan. Dessutom anser och yrkar jag med stöd av vad som anges under motivering nedan att samverkansavtalet mellan Kriminalvården och Kalmar kommun (bilägges) ska sägas upp och arbetas om på så sätt att nuvarande punkten 3. LOKALISERING ändras så att uttrycket ”Kalmar kommun har anvisat plats för etablering av kriminalvårdsanläggning med en yta om ca 45 ha, tre mil söder om Kalmar centrum, där planarbete avseende detaljplan kan påbörjas” ändras och förslagsvis ersätts med uttrycket ”Lämplig plats för etablering av kriminalvårdsanläggning ska överenskommas och utses i samråd mellan Kriminalvården och Kalmar Kommun.”

Motivering - laglighetsprövning Kommunfullmäktiges beslut bygger enligt uppgift i beslutsprotokollet på kommunstyrelsens förslag till beslut av den 10 december 2020, § 205 (bilägges). Om man då går in i kommunstyrelsens protokoll av den 10 december 2020 och läser kommunstyrelsens förslag till beslut till kommunfullmäktige så innehåller anvisad § 205 ingenting som har att göra med ”Samverkansavtal med Kriminalvården”. Detta är, som jag ser det, inte bara att bedöma som ett skrivfel utan det får, enligt min uppfattning, så allvarliga konsekvenser att ärendet om samverkansavtal bör tas om i både kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige.

2 (10)

Buller Europaväg E22 Vad avser samverkansavtalet och placeringen av en kriminalvårdsanstalt inom Kalmar kommun vill jag anföra följande. Jag har ingen djupare juridisk kunskap varför det kan vara så att min begäran om laglighetsprövning vad avser samverkansavtalet och placeringen av kriminalvårdsanstalten kan sakna grund för laglighetsprövning i dessa avseenden. Dock har jag erfarenhet av hälso- och miljöskydd genom prövning och tillsyn enligt miljöbalken på kommunal nivå under flera år inom Malmö Stad, på länsstyrelsenivå under många år som sakkunnig inom miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen i Kalmar län och med mångårig erfarenhet med avlagd domared inom Mark- och miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt döma i mer komplicerade miljöbalksärenden inom hälso- och miljöskydd. Därtill kommer att vi inom domstolen också hanterar ärenden inom plan- och bygglagen. Det är inte ovanligt att vi i domstolen får upp ärenden där buller är en underskattad påverkansfaktor då det gäller hälsoskydd. Jag blev därför mycket förvånad näst intill bestört när jag fick höra talas om och ta del av Kalmar kommuns tilltänkta placering av kriminalvårdens vårdanstalt i Halltorp cirka 30 km söder om Kalmar. Vårdanstalten är där tänkt att placeras på så sätt att Europaväg E22 med hastigheten 110 km/tim delvis kommer att gå inne på själva anstaltsområdet vilket för mig lät helt barockt.

Amatörmässig bild med antaget läge för vårdanstalten samt röda pilar som markerar bullerpåverkan från E22.

3 (10)

Jag vill i detta sammanhang visa nedan bild som i ett tillståndsärende enligt miljöbalken visar förslag till hur man tänkte placera 150 meter höga vindkraftverk längs E22 för att gömma vindkraftverkens buller i det mycket starka vägtrafikbullret från E22 så att vindkraftverkens buller inte otillåtet skulle påverka de boende i Halltorp. Kriminalvårdsanstaltens ungefärliga tilltänkta läge är markerat med på bilden och man kan förstå vilken stark bullerpåverkan som vårdtagarna skulle komma att utsättas för även om bullerbegränsande åtgärder vidtas eftersom lågfrekvent vägtrafikbuller är svårt att dämpa.

Förfrågan om alternativa etableringsplatser Min första tanke var att detta var ett rent politiskt ”arbetstillfällenbeslut” med placering av arbetstillfällen i södra delen av Kalmar kommun trots att arbetstagarna troligen skulle komma att utgöras av utbildad personal från centralfängelset i Kalmar som skall läggas ned och att personalen då skulle komma att få köra cirka 60 km tur och retur mellan Kalmar och Halltorp för att arbeta på sin nya tilltänkta arbetsplats i Halltorp. För att få klarhet i vilka andra tilltänkta platser man undersökt och jämfört med placerings- förslaget i Halltorp gjorde jag en skriftlig förfrågan till Kalmar kommun enligt följande.

4 (10)

------Hej Halltorp den 28 december 2020

Vi har här i Halltorp nu fått reda på att Kriminalvården i samverkan med Kalmar kommun har för avsikt att i Halltorp placera ett fängelse/kriminalvårdsanstalt med cirka 400 platser. Därvid måste naturligtvis ett flertal områden/platser inom Kalmar kommun ha undersökts, jämförts och utretts för att hitta den lämpligaste platsen/området för placering av fängelset/kriminalvårdsanstalten varvid Halltorp då i jämförelse tydligen har visat sig vara den lämpligaste platsen för etablering av fängelset/kriminalvårdsanstalten. Undertecknad ber att 1) omgående, helst under morgondagen den 29 december 2020 och om möjligt med vändande e – post, få ta del av den eller de utredningar som genomförts för att hitta lämplig(aste) platsen för etablering av fängelset/kriminalvårdsanstalten inom Kalmar kommun 2) få mig tillsänt dagboksblad med ärenderubriker, diarienummer och aktbilageförteckningar över ärenden med koppling till att etablera fängelse/kriminalvårdsanstalt inom Kalmar kommun Jag ber om omgående besked vad avser att effektuera ovan begäran under punkterna 1 och 2 samt anhåller att denna min e - post diarieförs som nytt ärende och att jag meddelas diarienummer och rubrik på mitt nya ärende.

Vänligen

Ronny Widerström Torpvägen 6 388 97 Halltorp Mobil 070 – 89 741 89 Tel 0480 – 44 03 90 E – post [email protected] ------

Något svar från Kalmar kommuns diarium om där fanns några diarieförda ärenden av det slag jag efterfrågat fick jag inte. Däremot fick jag som svar på min förfrågan en e – post från exploateringschefen i Kalmar kommun Pär Svanfeldt där han via länkar hänvisar till dels samverkansavtalet med Kriminalvården och dels till en tjänsteskrivelse daterad 2019-03-28 med uppgifter om köp av fastighet belägen vid ”avfart E22 vid Halltorp” för 14 000 000 kronor.

5 (10)

Det här sammantaget gör att jag ifrågasätter om och i så fall på vilket sätt och i vilken omfattning som man jämfört olika lokaliseringsalternativ eller är det så att man rent politiskt vad avser arbetstillfällen pekat ut platsen vid Halltorp som lämplig plats för placering av kriminalvårdsanstalten utan att närmare ta reda på och undersöka de hälso- och miljömässiga aspekterna eller de tekniska och kostnadsmässiga aspekterna för att etablera och driva en kriminalvårdsanstalt på nu föreslagen plats invid E22 i Halltorp. Man bör i sammanhanget notera att driften av Europaväg E22 är att anse som att driva en hälso- och miljöfarlig verksamhet i miljöbalkens mening även om prövning av vägen sker enligt väglagen (1971:978).

Detaljplan Då det gäller detaljplan för utpekat etableringsområde invid E22 vid Halltorp så gäller, vilket jag får förutsätta att företrädarna för Kalmar kommun är fullt införstådda med, tämligen långtgående och rigorösa försiktighetsåtgärder enligt plan- och bygglagen PBL exempelvis vad avser påverkan av buller inom detaljplaneområdet. PBL ställer då krav på om ett markområde är lämpligt för planerad användning exempelvis för etablering av olika verksamheter vartill räknas exempelvis kriminalvårdsanstalt bl.a. genom lämplighetsprövning utifrån hälsa, säkerhet och risker. Särskilt tydligt framhålles, vad jag förstår, vikten av påverkan av buller inom detaljplaneområdet varför noggranna bullerutredningar är av största vikt. Enligt mitt förmenande talar även detta starkt för att nu utpekad plats för att etablera kriminalvårdsanstalten invid E22 vid Halltorp inte är lämplig utan helt klart olämplig med tanke på att den starkt bulleralstrande Europaväg E22 som delvis går inne på det planerade anstaltsområdet.

Alternativa lokaliseringsplatser Förutsättningar Man ska naturligtvis välja etableringsplats i första hand utifrån att vårdanläggningen kan drivas med de bästa förutsättningar som avser att ge de intagna den bästa vård och vårdförutsättningar men det är också viktigt att väga in övriga förutsättningar sett bl.a. utifrån ekonomiska, etableringstekniska, tids-, avstånds- och miljörelaterade förutsättningar såsom transporttider och jämförande transportkostnader avgasutsläpp m.m. för transporter mellan häktet i Kalmar och vald etableringsplats även invägt resekostnaderna för personalen att ta sig huvudsakligen från Kalmar till föreslagen etableringsplats för den tilltänkta kriminalvårdsanstalten.

6 (10)

Utan att ha speciellt goda kunskaper i detta avseende har jag tagit mig för att ur olika aspekter jämföra nu föreslagen etableringsplats vid E22 i Halltorp cirka 30 km sydväst om Kalmar med en fiktiv etableringsplats som vi kan anta finns i Bjursnäs/Hagbyområdet cirka 15 km sydväst om Kalmar. Jag har nedan också pekat på centrala Kalmar som en alternativ lokaliseringsplats om nu detta kunde varit acceptabelt sett ur vårdtagarnas perspektiv.

Kalmar Vid en hastig jämförelse så kan det vara så att det stora obebyggda området i anslutning till polishuset i Kalmar (se bild nedan) redan är planerat för bostadsbebyggelse. Om det nu är på det sättet att Kalmars kommunalråd socialdemokraten Johan Persson under många års tid har försökt få hit en kriminalvårdsanstalt/fängelse till Kalmar kommun som ersättning för det gamla centralfängelset i Kalmar som skulle läggas ned så hade det funnits stora obebyggda och oplanerade ytor invid polishuset och med en enkel planering och framförhållning så hade man fått tingsrätt, polishus, häkte och kriminalvårdsanstalt invid varandra på gångavstånd om nu detta kunde varit en lämplig och bra tillåtlig lösning. Här hade då funnits de bästa tekniska förutsättningarna för byggnation med plan avbanad mark och med stam- och huvudledningar för el, vatten och avlopp framdragna samtidigt som såväl transportkostnader mellan polishus, häkte och anstalt blivit försumbara liksom de anställdas resekostnader eftersom da anställda vid gamla centralfängelset helt enkelt förts över till den nya kriminalanstalten invid häkte och polishus. Om denna plats hade varit lämplig för att placera vårdanstalten hade man säkerligen kunnat spara hundratals miljoner kronor i såväl anläggnings/etableringskostnader som driftskostnader,

Kalmar polishus i bakgrunden och i förgrunden syns en del av de enormt stora obebyggda områden som gränsar mot polishuset.

7 (10)

Bjursnäs/Hagby Inom Bjursnäs/Hagbyområdet finns, vad jag förstår, stora både skogsbevuxna och ej skogsbevuxna plana områden i storleken 10 – 50 hektar som eventuellt skulle kunna användas som plats för en kriminalvårdsanstalt. (Se bilder nedan).

Bilderna tagna i Bjursnäs/Hagbyområdet. Tyvärr är bilderna tagna sent på dagen och svåra att se Här finns, vad jag förstår, stam- och huvudledningar för el, vatten och avlopp framdragna samt dessutom finns en ypperlig väganslutning i form av gamla E22 med direktförbindelse med Kalmar och en hastighetsbegränsning till 80 km/t vilket ger upphov till väsentligt mindre buller än på nya E22 i Halltorp med 110 km/t. Det finns i närheten inga skolor vilket det gör i Halltorp och avståndet till samlad bebyggelse kan troligtvis bli förhållandevis långt. Avståndet från Kalmar är endast cirka 15 km medan som jämförelse avståndet mellan Kalmar och Halltorp är nästan det dubbla eller cirka 30 km.

Halltorp Förutom den svåra bullerproblematiken som beskrivits ovan så består det tilltänkta exploateringsområdet för kriminalvårdsanstalten av mycket kuperad, stenig för att inte säga bergig terräng vilket måste innebära enorma exploaterings- och anläggningskostnader i jämförelse med plan lättexploaterad mark som finns inom Bjursnäs/Hagbyområdet. Närheten till samlad bebyggelse och Halltorps centrum samt till dagis, förskola och grundskola är förhållandevis kort och bör inte underskattas.

Bilderna svåra att se i kvällsljus men på vänster bild tycks synas berg som går i dagen.

8 (10)

Jämförelse Bjursnäs/Hagby med Halltorp Har nedan gjort vissa antagna jämförelser men jag reserverar mig för riktigheten i dessa jämförelser eftersom min kunskap i dessa avseenden är tämligen begränsad. Buller Bjursnäs/Hagby kan antas få en mycket låg till nästan obefintlig bullerpåverkan från gamla E22 medan Halltorp får en troligen mycket hög oacceptabel bullerpåverkan från nya E22.

Service Bjursnäs/Hagby har, vad jag förstår, framdragna stam- och huvudledningar vad avser el, vatten och avlopp medan Halltorp helt saknar detta varför stora kostnader måste läggas ned på detta bl.a. genom långväga grävningsarbeten och att man måste, vad jag förstår, gå med ledningar under nya E22 för att komma in i exploateringsområdet.

Kommunikation Bjursnäs/Hagby har en mycket bra direkt kommunikation till Kalmar via gamla E22 där avståndet kan antas uppgå till cirka 15 km med en körtid av cirka 15 minuter enkel resa och alltså 30 minuter tur och returresa medan Halltorp också antas få en mycket bra direkt kommunikation till Kalmar via nya E22 men där avståndet kan antas uppgå till cirka 30 km med en körtid av cirka 30 minuter enkel resa och alltså 60 minuter tur och returresa. Fördel Bjursnäs/Hagby med halverad körsträcka och körtid jämfört med Halltorp.

Omgivningspåverkan Bjursnäs/Hagby antas få förhållandevis långt avstånd till samlad bebyggelse och skolor medan Halltorp kommer att få korta avstånd till såväl samlad bebyggelse som skolor. Fördel Bjursnäs/Hagby med förhållandevis långt avstånd till samlad bebyggelse och skolor jämfört med Halltorp.

Arbetstillfällen Den nya kriminalvårdsanstalten skulle enligt uppgift ge flera hundra kanske 300 arbets- tillfällen. Vid Bjursnäs/Hagby liksom även vid Halltorp skulle med all sannolikhet dessa arbetstillfällen tillsättas med personer från Kalmar, till största delen med utbildade personer från det nedlagda centralfängelset i Kalmar, varför arbetstillfällena för boende i Södermöre nog skulle komma att öka marginellt. Lika för både Bjursnäs/Hagby och Halltorp eftersom personalen vid anstalten troligen kommer att tillsättas med till stor del utbildad personal som bor i Kalmar med omnejd.

9 (10)

Kostnader exploatering exploateringskalkyl Inom Bjursnäs/Hagby området finns troligen mycket fördelaktiga exploateringsområden (se bilder ovan) plana lättexploaterade områden utan sten och berg medan det i Halltorp som jämförelse finns oerhört svåra exploateringsförhållanden inom valt område med kuperad, stenig och troligen rent bergig terräng som skulle innebära oerhört höga exploateringskostnader enligt en exploateringskalkyl. Utan tillräcklig kunskap uppskattar jag att exploateringskostnaden för Halltorp vida överstiger exploateringskostnaden för Bjursnäs/Hagby med kanske 200 miljoner kronor.

Kostnader pendling, transporter Om arbetsstyrkan vid anstalten i Halltorp är 300 personer och att dessa bor i Kalmar blir körsträckan för personerna årligen 6 mil x 300 personer x 365 dagar = 657 000 mil om inte samåkning sker och motsvarande för Bjursnäs/Hagby skulle då bli 328 500 mil. Därtill kommer kostnaderna för övriga transporter till och från anstalten. Kostnaderna för personalens bilkörning samt för transporter till och från anstalten i Halltorp skulle bli dubbelt så höga liksom körtiden och utsläppen av miljöfarliga växthusgaser jämfört med om anstalten förläggs till Bjursnäs/Hagby.

Konklusion Sammanfattning Det är naturligtvis välkommet vad gäller arbetstillfällen om en kriminalvårdsanstalt kan placeras inom Kalmar kommun vilket framgår av det samverkansavtal som tecknats mellan Kriminalvården och Kalmar kommun. Dock är jag starkt kritisk och undrande över hur och på vilket sätt man utrett att en optimal placeringen ur vårdsynpunkt är att placera kriminalvårdsanstalten vid den mycket kraftigt bullrande Europaväg E22 vid Halltorp vars körfält till hälften löper inne på själva det tilltänkta vårdanstaltområdet. Val av plats är i mången lagstiftning, så ock i miljöbalken och plan- och bygglagen, fundamentalt viktigt för att man ska nå ett optimalt resultat för den planerade verksamheten. Man ska därför vid placering av en känslig vårdanstalt i första hand välja, som jag framhållit ovan, en lämplig plats med ingen eller minimal extern bullerpåverkan just med avseende på att vården för de intagna ska bli så optimal som möjligt och absolut inte som nu välja en plats där mycket kraftigt lågfrekvent svårdämpat vägtrafikbuller lägger sig som en bullermatta över hela anstaltområdet. Enligt min bestämda uppfattning gör man helt enkelt inte så som man föreslagit i Halltorp att man placerar en vårdinrättning invid en kraftigt bulleralstrande Europaväg vilket ur såväl vårdsynpunkt som ur ekonomisk synpunkt är helt oacceptabelt och förkastligt.

10 (10)

När jag skriftligen hos Kalmar kommun (se ovan) efterfrågat via diarieutdrag vilka andra platser som jämförts med föreslagen plats invid E22 vid Halltorp fick jag inget svar på detta förutom från exploateringschefen en hänvisning till samverkansavtalet mellan Kriminalvården och Kalmar kommun samt en hänvisning till ett genomfört inköp av mark invid E22 vid Halltorp. Det här ställer ju frågan om några andra platser över huvud taget undersökts och jämförts med nu föreslagen plats invid E22 vid Halltorp eller om föreslagen placering av kriminalvårdsanstalten invid E22 vid Halltorp är att se som ett rent politiskt förslag enbart sett utifrån utplacering av arbetstillfällen på lämplig plats inom Kalmar kommun. Om det skulle visa sig vara ett mer eller mindre renodlat politiskt förslag och det skulle komma att visa sig absurt kostnadskrävande med i jämförelse flera hundra miljoner kronors fördyring eller ogenomförbart i jämförelse med annan lämpligare plats skulle detta i ett eftermäle kunna utmynna i att Kalmar kommun hade lyckats lura eller föra Kriminalvården bakom ljuset eller att Kriminalvården skulle anses vara en slösaktig och ekonomiskt okunnig och ej ansvarstagande myndighet som struntar i sina vårdtagare vilket ju skulle vara rent förskräckligt. Det fåtal gånger jag haft kontakt med företrädare för Kriminalvården har dessa dock visat sig mycket kunniga och ansvarstagande samtidigt som de varit mycket trevliga och tillmötesgående att ha att göra med.

Förslag till åtgärder Min personliga uppfattning är den att, och som jag framfört inledningsvis under ”Överklagan – laglighetsprövning”, att samverkansavtalet mellan Kriminalvården och Kalmar kommun (bilägges) ska sägas upp och/eller arbetas om på så sätt att nuvarande punkten 3. LOKALISERING ändras så att uttrycket ”Kalmar kommun har anvisat plats för etablering av kriminalvårdsanläggning med en yta om ca 45 ha, tre mil söder om Kalmar centrum, där planarbete avseende detaljplan kan påbörjas” ändras och förslagsvis ersätts med uttrycket ”Lämplig plats för etablering av kriminalvårds- anläggning ska överenskommas och utses i samråd mellan Kriminalvården och Kalmar Kommun.” Detta skulle då öppna för en förnyad saklig och opartisk genomgång där förslagsvis två (2) opartiska konsultföretag exempelvis WSP plus något annat kunnigt och välrenommerat konsultföretag skulle under någon månads tid undersöka Kalmar kommun fysiskt och utifrån optimala betingelser plocka fram de lämpligaste platserna för att etablera en kriminalvårdsanstalt. Utifrån detta skulle så Kriminalvården och Kalmar kommun i samråd välja ut lämplig plats. Vänligen

Bilägges Samverkansavtal Protokollsutdrag KF 2020-12-14

Protokoll KS 2020-12-10 Ronny Widerström Kopia till Torpvägen 6 388 97 Halltorp Kriminalvården Mobil 070 – 89 741 89 Kalmar kommun Tel 0480 – 44 03 90 Kommunfullmäktiges ledamöter E – post [email protected]

Motion till kommunfullmäktige

Pilotprojekt med omsorgsläkare

En gammal människa har ofta annorlunda och fler symtom än yngre. En dement person kan uppvisa ett helt annat beteende än vad man förväntar sig i olika situationer. Ibland kan det behövas läkemedel som i andra sammanhang är direkt olämpliga. Olika medicinska bedömningar kan behövas, beroende på vad det är för person man har framför sig. Detta är svåra bedömningar, som kräver kännedom och specialkunskaper och som man behöver samråda om. Sjukvård för äldre personer bör alltid handläggas av läkare tillsammans med sjuksköterska. Det är alldeles för tungt och för stort ansvar för sjuksköterska att vara själv i dessa situationer. Det räcker inte med telefonkontakt eller kortare besök med läkare för fullgod medicinsk bedömning, vilket sker mellan besöken. Detta har också visat sig vara otillräckligt, inte minst under den nuvarande pandemin. Vi vill istället se en läkare som kan vara tillgänglig och träffa dessa komplicerade patienter oftare för att kunna göra adekvata medicinska bedömningar. För att förbättra medicinska bedömningar och behandlingar inom Kalmars omsorg och för att undvika att lämna så mycket ansvar till sjuksköterskor vill vi se en läkare som enbart jobbar med våra äldre och inte har några andra patienter. Vi föreslår att omsorgsförvaltningen tillsammans med Region Kalmar län arbetar fram ett pilotprojekt där en läkare som är specialist i allmänmedicin och/eller geriatrik enbart jobbar med äldre på ett eller flera av våra omsorgsboenden. Hur många äldre det är rimligt att en läkare själv kan hantera, placering och liknande frågor ser vi borde kunna lösas i samråd mellan regionen och omsorgsförvaltningen. Vi ser många fördelar på förhand med ett upplägg likt det vi vill testa. Med en ökad läkarnärvaro i omsorgen och som dessutom har mer tid till att fördjupa sig i våra äldres situation kommer läkaren ha bättre kännedom om våra omsorgstagares åkommor och mediciner. Detta skulle vara ett snabbare sätt att kunna öka den medicinska kvaliteten och minska belastningen för våra sjuksköterskor istället för att invänta en framtida eventuell ändring av Hälso- och sjukvårdslagen som tillåter kommunalt anställda läkare. Med anledning av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: att omsorgsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram ett pilotprojekt tillsammans med regionen där en läkare enbart jobbar med förvaltningens omsorgstagare.

Annica Portland Bengtsson (M) Måns Linge (M) Motion från Kristdemokraterna i Kalmar kommun | 2021-02-09

BOSTAD FÖRST – En evidensbaserad metod mot hemlöshet

Man kan dystert konstatera att även invånare i Sverige lider av hemlöshet år 2021. Anledningarna till hemlöshet är många, ja, lika många som det finns hemlösa. Det kan handla om allt från missbruk till psykisk ohälsa som i sin tur leder till socialt utanförskap. I många fall är det en kombination av båda nämnda faktorer.

Bostad Först är en evidensbaserad metod som framförallt riktar sig till hemlösa som också har andra problem såsom missbruksproblematik eller psykiska sjukdomar. Med ett tryggt eget boende kan människor själva ta makten över sina liv, då ett stabilt boende ger den trygghet som gör att man kan ta itu med sina övriga problem. Bostäderna ska finnas utspridda i det vanliga bostadsbeståndet. Behandlingen ska vara utarbetad efter den enskildes egna behov och den enskildes egna önskemål och vara flexibel. Behandlingen skall präglas av frivillighet och vara inriktad på långsiktig återhämtning och fortsätter så länge som personen vill och behöver det. Krav ställs inte heller på total avhållsamhet från alkohol- eller droger utan reglerna är de som finns i ett vanligt hyreskontrakt, bland annat att du betalar hyran, sköter lägenheten och inte stör grannarna. Forskning visar att Bostad Först är kostnadseffektiv jämfört med andra metoder vid hemlöshet t.ex. akuta boendelösningar och trappstegsmodeller.

Genom Bostad Först får människor som lever i hemlöshet en möjlighet till en egen bostad och att komma in i samhällsgemenskapen. Målet är att hyresgästen i Bostad Först ska kunna bo kvar i sin lägenhet på samma villkor som alla andra hyresgäster. Svensk och internationell forskning visar att Bostad Först minskar hemlösheten. Cirka 80 procent av de som får bostad och stöd genom Bostad Först bor kvar i sina lägenheter. Såväl SKR, Socialstyrelsen och Regeringen rekommenderar idag kommuner att arbeta enligt Bostad Först-modellen.

Motion från Kristdemokraterna i Kalmar kommun | 2021-02-09

Den traditionella metoden att arbeta mot hemlöshet i Sverige har varit den så kallade trappstegsmodellen där den hemlöse skall kvalificera sig till ett eget boende genom olika natthärbärgen och korrtidsboenden. Forskning visar dock att denna metod snarare stjälper än hjäper den hemlöse. Hemlösa fastnar ofta i systemet eller faller ut från systemet.

Det är dock viktigt att komma ihåg att Socialstyrelsen beskriver Bostad Först som en modell baserad på en filosofi snarare än en manual. Undertecknad tror exempelvis inte på en total kravlöshet. Vi tror att det är viktigt att de som får denna möjlighet har visat en vilja till förändring i sina liv, och att det är en rimlig förväntan att man tar emot behandling och visar i varje fall viljan till drogfrihet. Att ställa krav är att bry sig. Olika kommuner har också implementerat Bostad Först på olika sätt. Vi tror att det är viktigt att Kalmar hittar sitt sätt att arbeta med modellen, utifrån de förutsättningar som finns här.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att Kommunfullmäktige beslutar:

att ge Socialförvaltningen i uppdrag att utreda hur Kalmar kommun bäst kan implementera tankarna bakom Bostad Först- modellen.

Alexander Krasnov (KD)

1 (4) UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-21

Samhällsbyggnadsnämnden

§ 7

Svar på medborgarförslag om flytt av återvinningsstation 16727 Hantverkaregatan 22, 2020- 1623

Dnr SBN 2020/0514

Handlingar Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 13 januari 2021 Bemötande från förslagsställaren 17 januari 2021

Bakgrund Förslagsställaren föreslår att återvinningsstationen vid Hantverkaregatan flyttas antingen till Gröndalsvägen vid f.d. Teleskolan eller till Galggatan invid Norra kyrkogården alternativt tas bort. Förslagsställaren anför att det finns fyra återvinningsstationer i närheten och att en del av flerbostadshusen i omgivningarna hanterar återvinning av förpackningar i de till fastigheten tillhörande miljöhusen.

Förslagsställaren är boende på fastigheten Humlan 13, på norra sidan Hantverkaregatan, vilket är snett nordost om återvinningstationen. Det anförs att olägenheterna är mycket stora: 1. Mycket biltrafik, tidiga morgnar och sena kvällar 2. Ljudet från glaskross tidiga morgnar och sena kvällar alla dagar i veckan 3. Flertal tömningsbilar för olika förpackningar vid olika tider där även helgtömning förekommer, 4. Sopor återfinns på egna tomten när vinden blåser bort förpackningar som inte kastats på lämpligt sätt i behållare. Förpackningar mm. återfinns ibland på förslagsställarens tomt när vindar blåser iväg det som inte har lämnats på lämpligt sätt i behållarna. Komplettering inkom i juni 2020 där det upplystes att det är fortfarande problem med nedskräpning på egen tomt och man önskar få gripklo eller plocktång samt sopsäckar för att själv åtgärda nedskräpningen. Den 13 september 2020 genomfördes ett platsbesök med berörda, kommunens representanter och från FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen). Förslagsställaren har under oktober, november och december 2020 inkommit med ytterligare skrivelser. I dessa skrivelser framförs återigen att medborgaren känner sig störd av buller från tömningsbilar och de som lämnar förpackningsavfall. Vidare framförs klagomål på trafikstockningar på Hantverkaregatan.

Yttrande För aktuell återvinningstation (åvs) finns avsatt yta för återvinning i gällande

Anslaget på kommunens anslagstavla den 28 januari 2021

2 (4)

Samhällsbyggnadsnämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-21

detaljplan Spiggen 4 m.fl. vid Gröndalsvägen, 0880K-P17/08, laga kraft 2017- 10-12. Anläggningen är placerad på planlagd allmän platsmark ”Återvinningsstation” och är därmed planenlig. I gällande detaljplan finns redogjort för för- och nackdelar av olika alternativa platser för åvs. Vidare har åvs medvetet placerats i fastighetsgräns mellan de två närmaste bostadstomterna vid Hantverkaregatan för att uppnå så långt avstånd till bostadshusen som möjligt. I samband med genomförandet av denna detaljplan har utformningen av återvinningsstationen emellanåt varit av provisorisk karaktär, dvs. behållare har i ett första skede flyttats från tidigare placering på Tolvmannagatan och ställts upp på dåvarande gräsyta. Vidare har åvs-platsen varit grusad och i anslutning till denna har det påbörjats anläggning av parkeringsplatser. Detta bedöms ha bidragit till störningar under denna period. Numera är platsen för återvinningsstationen asfalterad och en del av Hantverkaregatan har fått ny asfaltsbeläggning. Det har även iordningsställts en vändplan och markbeläggning för parkeringsplatser intill återvinningsstationen. Stationen är inhägnad med stängsel mot parkeringsplatser och Gröndalsvägen, men är öppen mot Hantverkaregatan för att kunna utföra tömning och lämning av förpackningsmaterial på ett smidigt sätt. I slutet av augusti 2020 har ljuddämpade behållare för glasåtervinning placerats inom åvs. Numera är dessa behållare dessutom flyttade inom stationen till en plats närmare Gröndalsvägen för att på så sätt öka avståndet mellan bullerkällan och det aktuella bostadshuset. Det finns både ”allmänna råd” och numera ”Vägledning” som anger riktvärden för utomhusvärden: - Ekvivalent buller Leq: 50 dB A dagtid, - 45 dB A kväll (kl.16-22) och 40 dB A nattetid (kl.22-06). Nattetid bör det inte förekomma momentana ljud, Lfmax över 55 dB. Det ekvivalenta värdet anger medelvärdet över tid, dvs. antal timmar och påverkas bara marginellt av en kortare tömning. Lfmax gäller bara nattetid kl. 22-06. (se dom i MÖD 2015-M 6229) En åvs bedöms ge upphov till buller som, främst inomhus, kan ge upphov till upprepade överträdelser av riktvärden. Men värdena anger generellt sett inte tillfälliga ljud. Tömningstillfällen och tillfälle vid lämning av förpackningsmaterial utgör dock tillfälliga ljud. Enligt uppgifter från FTI från 11 december 2020 för aktuella åvs, sker tömning av uppställda behållare 1 gång per dag under veckan, dock ej på söndagar. Därmed bedöms denna störning vara av kortvarig karaktär och utgöra en händelse som anses behöva tålas inom tätbebyggt område. Det har upprättats ett markupplåtelseavtal för FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) avseende aktuell återvinningsstation, där villkor ställs för upplåtelsen och avgift (enligt fullmäktigebeslut om avgift för upplåtelse på offentlig plats) utgår. I detta avtal regleras förutom upplåtelseytan och tillståndstiden även städning och att behållare inte ska tömmas sön- och helgdagar samt nattetid (kl. 22-06). Inhägnad av åvs med högt plank utan genomsiktlighet bedöms medföra större risk för otillåten nedskräpning utanför behållare och mindre trygghet då det förekommer mörka, skymda platser inom stationen.

Vad gäller nedskräpning på privat tomt så saknas rättspraxis och domar. FTI

3 (4)

Samhällsbyggnadsnämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-21

har dock erbjudit sig att städa på aktuell bostadstomt, men detta anses praktiskt vara svårt att genomföra. Medborgarförslagets önskemål om att flytta åvs till alternativa platser har utretts i samband med detaljplanarbete 2017 och på nytt efter inlämnat medborgarförslag. Ytan vid parkeringen Norra Koloniområdet arrenderas av koloniföreningen, platsen är undanskymd och här finns stor risk för otillåten dumpning av material. Vidare är tillgängligheten för oskyddade trafikanter sämre eftersom den mycket trafikerade Gröndalsvägen behöver korsas. Ytan invid Norra kyrkogården är planlagd för gatuplantering varvid en åvs är planstridig. Vidare ligger platsen omedelbart intill gravplatser dit man söker sig för eftertanke och vila. På andra sidan Galggatan finns och planeras många bostäder som riskerar att påverkas. Alternativ placering inom stadsdelen Getingen bedöms sakna lämpliga platser då den i huvudsak präglas av villatomter och som saknar öppna, allmänna ytor. Inom stadsdelen Norrgårdsgärdet bedöms finnas fastighetsanknuten återvinning ordnad. Enda allmänna ytan utgörs av Gustafsbergsparken, där placering av åvs inte anses vara lämplig. Alternativa platserna bedöms sammanfattningsvis därmed ha fler nackdelar än fördelar jämfört med dagens placering vid Hantverkaregatan. Återvinningsstationens närhet till ett stort antal boende som saknar samordnad återvinning i fastighetsknutet miljöhus och placeringen längs en trafikmässigt fördelaktig trafikled, överväger sammantaget valet av den aktuella platsen.

Behov av nuvarande parkeringsplatser vid Hantverkaregatan samt behov av en återvinningsstation bedöms finnas i området, vilket parkeringsberäkningar och -beläggningsgraden samt insamlingsstatistik av förpackningar tyder på. Samhällsbyggnadskontoret anser därmed att nuvarande återvinningsstation ska finnas kvar på befintlig plats och att medborgarförslaget ska avslås. Störningar från aktuell åvs föreslås hanteras som ett tillsynsärende enligt miljöbalken.

Överläggning

Stadsarkitekt Maria Houmann, bygglovschef Mikael Kaiser och miljöchef Staffan Jonsson redogör för ärendet.

Under överläggningen redovisas följande förslag:

1. Kajsa Hedin (M) föreslår bifall till medborgarförslaget.

Häri instämmer Samuel Watanen (KD) och Nikoletta Lettersson (M).

2. Kajsa Johansson (S) föreslår bifall till kontorets förslag till beslut.

Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om nämnden vill bifalla kontorets förslag respektive Kajsa Hedins förslag om bifall till medborgarförslaget. Han förklarar sig ha hört övervägande bifall till kontorets förslag.

4 (4)

Samhällsbyggnadsnämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-21

Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget.

Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

Protokollsanteckning Kajsa Hedin (M), Nikoletta Lettersson (M), Samuel Watanen (KD) och Kent Pettersson (L) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: ” Vi anser att medborgarförslaget borde bifallas för att arbetet med att minska de olägenheter som verksamheten vid återvinningstationen orsakar skall intensifieras. Trots att återvinningsstationen är planenlig så fungerar inte verksamheten som det var tänkt då den stör omgivningen med ljud och nedskräpning. Att nu ta bort delar av eller hela verksamheten är rimligt.”

Sekreterare Monica Helgesson

Justeras

Peter Akinder Mats Nyblom ordförande

1 (2) UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-10-21

Servicenämnden

§ 111

Medborgarförslag om flytlina längs Kalmarsundsbryggan eftersom badstegarna inte når botten

Dnr SFN 2020/0112

Handlingar Förvaltningens skrivelse 2020-09-21 Medborgarförslag om flytlina längs Kalmarsundsbryggan då badstegar inte når botten.

Bakgrund Förslagsställaren föreslår i medborgarförslaget att kommunen skulle montera en flytlina eller kraftigt rep längs med Kalmarsundssbryggan. Detta för att öka trygghet eftersom bryggans badstegar inte når botten.

Beslut Servicenämnden beslutar att avslå medborgarförslaget och anta förvaltningens yttrande som sitt egna.

Protokollsanteckning Kalmaralliansen bifogar följande protokollsanteckning 21 oktober 2020: Kalmaralliansen i Servicenämnden delar i stort den oro som författaren till medborgarförslaget ger uttryck för. Havet vid Kalmarsundsbryggan är ofta vilt, det är långt mellan stegarna och även den mest vane simmaren kan överrumplas och behöva något att greppa i. Serviceförvaltningens tjänstepersoner avstryker förslaget med hänvisning till att lösningen som efterfrågas skulle innebära åverkan på bryggans konstruktion samt att man inte vet vad kostnaden skulle kunna bli. Även om medborgarens förslag inte egentligen har varit att konstruktionen skulle fästas på pelarna, utan gå runt dem, så är lösningen något som skulle ge oproportionerliga kostnader.

Däremot är det vår uppfattning att tex en extra badstege, så att sträckan mellan befintliga stegar inte skulle vara så långt, skulle kunna ge en säkrare brygga. Kalmaralliansen kommer att titta närmre på frågan och återkomma med en motion när vi närmre vet vilka förutsättningar som finns.

Anslaget på kommunens anslagstavla den 2 november 2020.

2 (2)

Servicenämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-10-21

Sekreterare Emmy Sjöberg

Justeras

Johanna Petersson Gunilla Johansson ordförande

1 (2) UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-21

Samhällsbyggnadsnämnden

§ 8

Svar på medborgarförslag angående kolonistugelotter, 2020-4268

Dnr SBN 2020/0691

Handlingar Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2021 Bemötande från förslagsställaren 15 januari 2021

Bakgrund Förslagsställaren vill att kommunen bildar nya kolonistugelottsområden i Kalmar. Förslagsställaren menar att det finns en stor efterfrågan på kolonistugor vilket pressar upp priserna. Med en balans mellan tillgång och efterfrågan regleras detta. När staden växer ökar behovet av nya kolonistugelottsområden. Förslagsställaren menar att det är närheten till kolonistugelottsområden som gör den värdefull för rekreationen. Kalmar kommun har i dagsläget fyra kolonistugelottsområden och åtta stycken odlingslottsområden. När det gäller odlingslottsområdena pågår just nu ett omtag kring dessa där avtal och riktlinjer ses igenom.

Yttrande Intresset för odling i staden har ökat de senaste åren. Efterfrågan på både kolonistugelotter och odlingslotter är stort och intresset att odla i alternativa former så som i stadsodling växer. Odling i staden har ett stort värde och är en viktig del av arbetet mot en grön och hållbar stad. Det kan även föra med sig mervärden i form av förbättrad folkhälsa, ökad integration och ökad hållbarhet för staden då odlingar många gånger gynnar biologisk mångfald. När staden växer ökar behovet av grönområden där stadsodling utgör en del av den gröna strukturen. För att skapa ett nytt kolonistugelottsområde krävs detaljplan. I dagsläget pågår inte något detaljplanearbete för ett sådant område. För odlingslottsområden gäller att inga nya byggnationer får byggas med undantag för en redskapsbod på två kvadratmeter och med en maxhöjd på 1,9 meter. Om möjligheter ska ges för byggnationer av annat slag behöver nya detaljplaner tas fram. En detaljplan är ett omfattande arbete. Kommunen överväger om ett sådant arbete ska påbörjas. Det pågår en genomgång av de odlingslottsområden som finns idag och frågan om stadsodling är aktuell. Det finns ett uppdrag om att utöka odlingslotterna i

Anslaget på kommunens anslagstavla den 28 januari 2021

2 (2)

Samhällsbyggnadsnämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-21

staden och områden för detta ses över i arbetet med översiktsplanen och grönplan. Samhällsbyggnadskontoret anser sammanfattningsvis att förslaget om nya kolonistugelottsområden är ett bra förslag och ingår i arbetet med att stärka den gröna strukturen. Kommunen arbetar idag dock inte aktivt med en detaljplan för kolonistugelottsområden men ser över möjligheten att inleda detaljplanearbete om att utöka byggrätt på odlingslottsområden. Kommunen tar även med frågan om stadsodling i det fortsatta arbetet med grönplan och översiktsplan.

Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget.

Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

Protokollsanteckning Kajsa Hedin (M), Nikoletta Lettersson (M), Samuel Watanen (KD) och Kent Pettersson (L) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: ” Odling och rekreation är viktigt för både miljön och människans välmående. Arbetet för att få mer ordning på odlingslotterna i Kalmar pågår nu och vi ser ett behov av att skapa fler områden för kolonistugor, odlingslotter och rekreationslotter. Nya områden för detta behöver pekas ut i Översiktsplanen för att sedan kunna detaljplaneläggas i samband med att nya detaljplaner antas.”

Sekreterare Monica Helgesson

Justeras

Peter Akinder Mats Nyblom ordförande

1 (3) UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-27

Utbildningsnämnden

§ 2

Svar på medborgarförslag om öppnande av barnomsorg på obekväm arbetstid i Lindsdal

Dnr UN 2020/0931

Handlingar - Medborgarförslag. - Förvaltningskontorets skrivelse 2021-01-05.

Bakgrund Utbildningsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag med förslag om öppnande av barnomsorg på obekväm arbetstid i Lindsdal.

Förvaltningskontoret har genomfört en utredning som bland annat redogör för OB-omsorgsverksamheten i Kalmar jämfört med Kristianstad, Karlskrona, Växjö och Halmstad (jämförelsekommunerna), samt beskriver konsekvenser som bör tas i beaktande vid öppnande av ännu en OB-omsorg i Kalmar.

Med hänvisning till genomförd utredning föreslår förvaltningskontoret utbildningsnämnden besluta att avslå medborgarförslaget om öppnande av barnomsorg på obekväm arbetstid i Lindsdal.

Beslut Utbildningsnämnden beslutar, med hänvisning till genomförd utredning, att avslå medborgarförslaget om öppnande av barnomsorg på obekväm arbetstid i Lindsdal.

Protokollsanteckningar Lotta Wahlmino (L) lämnar följande protokollsanteckning: ”Liberalerna i Kalmar tycker att svaret är alldeles för tunt och missar frågeställarens intention. Visserligen räknas det upp flera olika faktorer som skulle påverkas negativt om man skulle erbjuda en ny OB-omsorg i Lindsdal. Något vi har förståelse för, det är viktigt att vi har ett gott underlag av behovsbilden innan vi kan öka antalet platser i kommunen. Men problemet med svaret är att det inte finns intresse för att utreda detta. Utan man säger nej med en liten passus om att man ska bevaka befolkningsutvecklingen i norra Kalmar. Detta är inte tillräckligt.

När det gäller den andra frågan, och även den ganska relevant, kring logistiken när man behöver två olika förskolor för sin Barnomsorg. En på dagtid och en

Anslaget på kommunens anslagstavla den 5 februari 2021

2 (3)

Utbildningsnämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-27

på OB-tid, där den senare öppnar kl. 17. Vad gör den förälder som börjar sitt kvällspass kl. 14? Denna fråga berör man ej i svaret och borde vara något som förvaltningen tittar vidare på. Finns det fler familjer i kommunen som hittar andra lösningar för att få ihop sitt livspussel? Det är också förvaltningens ambition att barn och elever ska ha sin omsorg och skolgång i sitt upptagningsområde. Men för föräldrar i Lindsdal och norra kommundelen är detta inte möjligt, det tycker vi att det borde vara!

Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda omsorg på obekväm tid, men, Skol- lagen anger att kommunerna ska “sträva” efter att erbjuda detta. Kalmar kommun erbjuder idag OB-omsorg på fyra förskolor och i svaret är ekonomin den viktigaste faktorn för att inte starta en till. Kalmar växer i invånarantal och just den norra delen kommer på sikt få ca. 10 000 nya invånare. Då borde det följa en plan på hur man kan lösa OB-omsorgen för norra Kalmar inom en rimlig tidsperiod.”

Fredrik Sjömar (KD) lämnar följande protokollsanteckning: ”I dagsläget finns inte ett tillräckligt underlag för en OB-verksamhet i Lindsdal, vilket gör att jag ställer mig bakom nämndens beslut. Norra kommundelen är dock ett växande område så det är viktigt att frågan fortsatt följs. I medborgarförslaget lyfts dock ett annat problem upp, som inte kommenteras i svaret. Hur gör man när man skulle behöva lämna sitt barn till OB- verksamheten innan 17.00? Jag tror att vi skulle behöva titta närmare på den problemformuleringen för att se vad man eventuellt skulle kunna göra.”

Lillemor Marcus Jonsson (SD) lämnar följande protokollsanteckning: ”Det är med nöjsamhet jag ser att tillägg gjorts i svaret till medborgarförslag angående ”Öppnande av barnomsorg på obekväm arbetstid i Lindsdal”, efter att Utbildningsnämnden uppmärksammats på att Norra delen av Kalmar expanderar kraftigt och framgent beräknade boende är ca 10 000 invånare. Därmed kommer Utbildningsnämnden, enligt tillägg, bevaka efterfrågan av OB-verksamhet och ta detta i beaktande innan beslut om omsorg på obekväm arbetstid i Lindsdal, vara eller icke vara. Även Rockneby och Lindsdals planerade befolkningsökning genom nybyggnation, kan ge ytterligare underlag för en sådan verksamhet. Risken för att dagens barnunderlag ska bestå och därmed undergräva nuvarande verksamheter genom eventuella förflyttningar mellan nuvarande verksamheter och till ny verksamhet i Lindsdal ser jag som, låg, hänvisat till ovan samt nedan argument. Boende i Norra Kalmar kommer att ha minst lika nära till Lindsdal som ex verksamheten i Norrliden, och det även tidsmässigt, då det ex är smidigare att ta E22 till arbete inne i Kalmar. Även pågående nybyggnation av centrum, malmen och södra staden, kan ge ytterligare underlag för nuvarande verksamheter.

I argumentet av potentiella risker för OB-omsorgen i Smedby och/eller i Norrliden där i argumentationen görs en uppdelning av ensamstående och personer med utländsk bakgrund, ställer jag mig frågande till denna uppdelning? Är det inte övervägande ensamstående som behöver hjälp på obekväm

3 (3)

Utbildningsnämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2021-01-27

arbetstid? Enbart för att man har ett annat ursprung, är man inte likställd ”ensamstående”.? Vad talar för att man inte har en make/maka som kan ta hand om barnet/ barnen istället för OB-omsorg? Är en ensamstående boende i Lindsdal ekonomiskt starkare än en ensamstående boende i Norrliden/Smedby? Argumentet om förlorade positiva effekter som OB-verksamheten antas ha på områden vad gäller jämställdhet och integration skulle riskeras gå förlorade vid öppnande av ob-omsorg i ett s k starkare socioekonomiskt område, faller då chansen att behövande av ob-omsorg från Norra Staden kanske just väljer Lindsdal som ett närmare alternativ än Norrliden och som utvecklingen i ffa Snurrom ser ut idag kommer just ovan nämnda, av Utbildningsnämndens argument, att falla.”

Susanne Eliasson (M) och Olle Olson (M) lämnar följande protokollsanteckning: ”Vi tycker att utbildningsförvaltningen i Kalmar gjort en noggrann och genomtänkt ekonomisk utredning om en ev. OB- förskola i Lindsdal.

Det vi vänder oss mot är att förarbetet innan man satte spaden i marken och byggde om förskolan i Lindsdal, inte var ordentligt genomarbetat. Vi vet alla att området: Lindsdal, Läckeby, Rockneby, Drag och Revsudden är områden i expansion. Fler föräldrar jobbar oregelbundet och därför behövs förskoleverksamhet på andra tider än de en förskola vanligtvis håller öppet. Därför borde man gjort mer undersökningar i planeringsstadiet.

Exempelvis skickat ut en enkät till föräldrar till barn som redan har förskoleplats och även till nyblivna föräldrar, om de kommer att ha behov av OB- plats, till sina barn.

Alla vet att kostnaden att bygga lite större eller att bygga annorlunda, inte alls är lika stor som om man måste bygga nytt eller bygga om, på en befintlig byggnad.

Det vi önskar är att man vid nästa planering av ny förskola, inkluderar detta i planeringen från början och att man håller dörren fortsatt öppen för en OB- förskola i Lindsdal, om tillräckligt många föräldrar önskar detta!”

Sekreterare Iréne Jonsson

Justeras

Lasse Johansson David Richardson Ordförande

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Björn Strimfors 2020-12-07 SBN 2020/0695

Samhällsbyggnadsnämnden

Svar på medborgarförslag om belysning vid Kattrumpan och badbryggan, SBK 2020-5313

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om belysning vid Kattrumpan och badbryggan.

Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

Bakgrund Förslagsställaren föreslår att kommunen sätter upp belysning vid Kattrumpan och badbryggan då bryggan används i stor utsträckning året runt av badandes medborgare. Förslagsställaren nämner, att det under höst och vinter blir så få timmar med dagsljus och det är svårt att hinna med ett bad på bryggan vid Kattrumpans badplats med dagsljus efter arbetet.

Förslagsställare föreslår att det sätts upp lampor eller lyktor vid Kattrumpans badplats och brygga.

Yttrande I Kalmar kommuns belysningsprogram så beskrivs bland annat effekterna av belysning vid vatten. Det är bland annat viktigt att undvika ljusbarriärer som begränsar utsikten över vattnet. Belysningen gör också så att omgivningen upplevs mörkare, man får också sämre mörkerseende.

Kattrumpan är också en framträdande historisk miljö där stadsmurar, försvarsanläggningar såsom bastioner finns bevarade. En miljö som kräver en stor försiktighet vid utformning av belysning. Den föreslagna belysningen på bryggan kommer också ge speglingar i vattnet vilket tar uppmärksamhet och fokus från utsikten mot Kvarnholmen.

Samhällsbyggnadskontoret Adress , │ Besök Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax │

SBN 2020/0695 2 (2)

I kommunens arbete med trygghet och säkerhet så är det inte lämpligt att belysa badbryggor, då det kommer att öka antalet badare i olika åldrar under den mörka tiden.

Med detta som bakgrund så planeras inte för att sätta upp belysning på badbryggan vid Kattrumpan.

Björn Strimfors stadsträdgårdsmästare/attraktör

Bilagor: Medborgarförslag

Medborgarförslag

Ärendenummer: #106100 | Inskickat av: KERSTIN SJÖBERG | 2020-12-17 17:04

1. Medborgarförslag

Beskriv medborgarförslaget

Belysning vid övergångsställen.

Dålig belysning vid övergångsställen på många platser i Kalmar tätort med risk för trafikolyckor och tillbud.Tacksam för en översyn av detta med en förbättrad belysning.

Med vänlig hälsning

Kerstin Sjöberg

Vill du lägga till en bild eller fil?

Nej

Vill du markera medborgarförslaget på en karta?

Nej

Jag samtycker till att de inskickade uppgifterna till medborgarförslag publiceras på Kalmar kommuns webbplats.

2. Återkoppling

Ärendenummer: #106100 | Inskickat av: KERSTIN SJÖBERG | Datum: 2020-12-17 17:04 Sida 1 av 2 Medborgarförslag

Ärendenummer: #104470 | Inskickat av: OLOF ENGSTEDT | 2020-12-10 10:45

1. Medborgarförslag

Beskriv medborgarförslaget

Hej!

På senare år har de tunga transporterna genom samhället Rockneby ökat. Merparten kommer från Skanskas stenbrott som fått öka sitt uttag med fyra gånger senaste åren. En stor del asfaltsbilar (ca fyra i timmen) passerar också från asfaltsverket. Ekonovas depå ligger också väster om Rockneby. Sammantaget är det en stor mängd tunga lastbilar med släp som kör igenom samhället på den smala vägen. Denna väg har ett övergångsställe där många skolbarn inkl. mina egna går över varje dag 07:45 när trafiken är som mest intensiv. Jag tror det är bara en tidsfråga innan vi får en tragisk olycka tyvärr. Många lastbilar håller dessutom i överkant hastigheten. Barnen står och väntar på övergångsstället och lastbilen passerar ca 5-10 cm från trottoarkanten i 40-50 km i timmen, det är nästan så att de dras med av vinddraget ibland. Sällan de stannar dessutom.

Detta har varit uppe innan men det är dags nu. Sätt av pengar till en väg som går utanför Rockneby t.ex från Skanska och nordost, för att ansluta till e22 ungefär där Ryssbylundsvägen ansluter till E22.

Rockneby är ett samhälle som växer och att ha flera hundra tunga transporter genom ett samhälle är ej hållbart. Finansiering bör göras i samarbete med de stora användarna.

Med vänlig hälsning, Olof Engstedt (och hundratals Rocknebybor som tycker lika).

Vill du lägga till en bild eller fil?

Nej

Ärendenummer: #104470 | Inskickat av: OLOF ENGSTEDT | Datum: 2020-12-10 10:45 Sida 12 av Vill du markera medborgarförslaget på en karta?

Ja Markera på karta

Jag samtycker till att de inskickade uppgifterna till medborgarförslag publiceras på Kalmar kommuns webbplats.

Ärendenummer: #104470 | Inskickat av: OLOF ENGSTEDT | Datum: 2020-12-10 10:45 Sida 22 av Medborgarförslag

Ärendenummer: #107593 | Inskickat av: Klara Monica Nilsson | 2021-01-17 15:00

1. Medborgarförslag

Beskriv ditt medborgarförslag

Medborgarförslag för etiska riktlinjer mot sexistisk reklam

Kalmar kommun bör inrätta etiska riktlinjer mot sexistisk reklam och sexualisering av det offentliga rummet. Detta för att kunna nå målet om jämställdhet mellan kvinnor och män, vilket fastslås bland annat av de jämställdhetspolitiska målen, FN:s Kvinnokonvention och Agenda2030.

Följande medborgarförslag innefattar ett förslag med etiska riktlinjer mot sexistisk reklam och sexualisering av det offentliga rummet. Riktlinjerna reglerar att kommunen har rätt att kräva att reklam som strider mot stadens etiska riktlinjer tas ned inom 24 timmar. Det innebär även ett ansvarstagande från kommunens sida för att invånare inte ska utsättas för kränkande reklambudskap. Könsdiskriminerande reklam och sexualiseringen av kvinnor i det offentliga rummet är ett samhällsproblem och ett hinder för jämställdhet.

Konsekvenser av könsdiskriminerande reklam

De stereotypa skildringarna av kvinnor och män i reklam är ett problem både för individen och för samhället. På ett individuellt plan orsakar könsdiskriminerande reklam psykisk ohälsa. Skönhetsideal och objektifiering i reklam kan skapa en snedvriden kroppsbild, ökad självobjektifiering, lägre självförtroende och till och med minskad initiativkraft. Könsdiskriminerande reklam är även ett samhällsproblem då objektifiering och stereotypa bilder av kvinnor och män orsakar och upprätthåller ojämställda normer och maktordningar.

Ärendenummer: #107593 | Inskickat av: Klara Monica Nilsson | Datum: 2021-01-17 15:00 Sida 13 av Det råder bred enighet om att könsdiskriminerande reklam är ett hinder för att säkerställa kvinnors rättigheter och jämställdhet inom EU och FN. En rad internationella och europeiska överenskommelser har slagit fast att länder bör använda alla till buds stående medel, inklusive lagstiftning, för att motverka könsdiskriminerande reklam. De övriga nordiska länderna har alla lagar mot könsdiskriminerande reklam, och en svensk statlig utredning gjord 2008 kom fram till att detta bör regleras i lag även i Sverige.² Tyvärr har detta inte blivit verklighet, men tre kommuner i Sverige har på egen hand antagit etiska riktlinjer mot könsdiskriminerande reklam för att öka jämställdheten i det offentliga utrymmet.

Kalmar kommun bör, liksom Karlskrona kommun och Göteborg stad, inspireras av Stockholms stads modell. Stockholms stad har infört etiska riktlinjer som en del av sina avtal med företag som äger reklamplatser i staden. De etiska riktlinjerna föreskriver att kommunen har rätt att kräva nedtagning inom 24 timmar av reklam som strider mot stadens etiska riktlinjer. Detta fungerar som en civilrättslig överenskommelse som i Stockholms stad fattats av stadens trafikkontor och kräver inte något beslut av någon annan instans än av stadens trafikkontor.

Etiska riktlinjer mot sexistisk reklam skulle vara en del av att säkerställa jämställda allmänna utrymmen samt lika möjligheter för kommunens medborgare. Kalmar kommun skulle bli en föregångare i jämställdhetsarbetet i Sverige i stort.

Kommunen bör införa ett förbud mot könsdiskriminerande reklam och sexualisering av det offentliga rummet och som en del av förbudet även göra riktlinjerna för sexistisk reklam lättillgängliga för allmänheten. Det måste finnas tydliga direktiv hur medborgare ska gå tillväga för att anmäla reklam.

Vi ser fram emot återkoppling och information om vilka åtgärder som kommer att vidtas.

Föreningen Queens of Kalmar genom Klara Nilsson

För källhänvisning var god se bifogad fil

Beskriv vilka förbättringar ditt medborgarförslag skulle innebära

Vill du lägga till en bild eller fil?

Ärendenummer: #107593 | Inskickat av: Klara Monica Nilsson | Datum: 2021-01-17 15:00 Sida 2 av 3 Lägga till bild eller fil

Använder du mobilversionen av e-tjänsten så är det möjligt att använda mobilkameran för att ta bilder att skicka in tillsammans med ärendet.

Medborgarförslag Etiska riktlinjer mot könsdiskriminerande reklam.pdf (73 KB)

Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer.

Jag samtycker till att de inskickade uppgifterna till medborgarförslag publiceras på Kalmar kommuns webbplats. Jag samtycker/godkänner även till att bli kontaktad inför det sammanträde där mitt medborgarförslag ska behandlas.

Ärendenummer: #107593 | Inskickat av: Klara Monica Nilsson | Datum: 2021-01-17 15:00 Sida 33 av Medborgarförslag

Ärendenummer: #108483 | Inskickat av: BENGT KARLSSON | 2021-01-28 14:05

1. Medborgarförslag

Beskriv ditt medborgarförslag

Jag och flera som bor i kvarteret Handelsboden i Smedby och som använder bilparkeringen som ligger vid Gröna gatan / Dörbyvägen ber Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun att sätta upp ett antal belysningsstolpar med skarp belysning runt parkeringen..

Ärendenummer: #108483 | Inskickat av: BENGT KARLSSON | Datum: 2021-01-28 14:05 Sida 12 av Beskriv vilka förbättringar ditt medborgarförslag skulle innebära

Jag har hittills använt bilparkeringen eftersom vi bor i en av Kalmarhems lägenheter i kvarteret men nu börjar jag bli riktigt orolig. Senast det hände något var natten till den 15:e Januari i år. Då försökte någon/några stjäla bensin genom att slanga en bil på parkeringen. Det är definitivt inte den första och troligen inte den sista gången som vi blir förtvivlade eftersom det inte alls är upplyst på denna parkering. Man får en obehaglig känsla när man ska hämta/lämna bilen på parkeringen efter mörkrets inbrott eftersom man inte ser om någon obehörig befinner sig där. Det finns inte heller mycket till gatubelysning på vare sig Gröna gatan eller Dörbyvägen i närheten av ovan nämnda parkering.

Om kommunen sätter upp belysningsstolpar på parkeringen så menar jag att det skulle kännas tryggare för oss som använder parkeringen och det borde avskräcka från att någon/några individer slangar/stjäler eller gör annan åverkan på bilarna.

Vill du lägga till en bild eller fil?

Nej

Ärendenummer: #108483 | Inskickat av: BENGT KARLSSON | Datum: 2021-01-28 14:05 Sida 22 av Medborgarförslag

Ärendenummer: #109618 | Inskickat av: LARS LARSSON | 2021-02-01 15:22

1. Medborgarförslag

Information

Alla som är folkbokförda i Kalmar kommun kan lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. På detta sätt får du möjligheten att påverka och förbättra den kommunala verksamheten. Ta chansen och delta i Kalmars utveckling.

Ditt medborgarförslag följs upp och blir allmän handling liksom de eventuella personuppgifter du lämnar. En allmän handling kan läsas av andra. Uppgifterna behandlas även i enlighet med bestämmelserna i Dataskyddsförordningen (GDPR).

Observera, har du en synpunkt eller felanmälan använd dig av dessa e-tjänster istället: Synpunkt eller för Felanmälan: https://minasidor.kalmar.se/oversikt och sök på felanmälan. Är du osäker på vad ditt ärende klassas som? Läs mer här .

Beskriv ditt medborgarförslag

År 2021 är friluftslivets år, och med det ökande intresset att vistas utomhus tycker jag att kommunen ska satsa på fler grillplatser och vindskydd. Med tanke på Skälbys ökande betydelse när staden förtätas borde grillplats vid den så kallade Skälbybacken (Trångsund) anläggas. En grillplats och ev. vindskydd kan anläggas vid backens slut, och då nås enkelt med bil/traktor för underhåll mm.

Ärendenummer: #109618 | Inskickat av: LARS LARSSON | Datum: 2021-02-01 15:22 Sida 12 av Beskriv vilka förbättringar ditt medborgarförslag skulle innebära

Förbättringar för friluftslivet

Vill du lägga till en bild eller fil?

Nej

2. Återkoppling

Ärendenummer: #109618 | Inskickat av: LARS LARSSON | Datum: 2021-02-01 15:22 Sida 22 av