Ortsanalys: Påryd Jag Vill Att Alla I Kalmar Ska Vara Delaktiga I Arbetet Analys För Att På Ett Strukturerat Sätt Beskriva Med Att Forma Kommunens Framtid
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ortsanalys: Påryd Jag vill att alla i Kalmar ska vara delaktiga i arbetet analys för att på ett strukturerat sätt beskriva med att forma kommunens framtid. Det var utgångs- förutsättningar för tillväxt och utveckling i samtliga punkten när vi startade en så kallad utvecklingsdialog tätorter utanför centrala Kalmar, Lindsdal, Rinkaby- under 2007. Syftet med dialogen är att initiera samtal holm och Smedby. Ortsanalyser bygger på att ge en och kommunicera kring utvecklingen av varje tätort helhetsbild av orten utifrån platsen, livsmiljön och utanför Kalmar stad och att fånga upp de idéer och dess roll i ett regionalt sammanhang. förslag som finns för hur de mindre tätorterna och landsbygden ska kunna växa. En viktig inriktning är att resultatet av analysen inklusive slutsatser och förslag ska vara väl förank- Ett aktuellt planeringsunderlag är en förutsättning rade bland invånarna. Arbetsprocessen bör därför ge för en framgångsrik utvecklingsdialog. Bland alterna- utrymme för invånarna att aktivt delta i arbetet. tiva metoder har kommunen valt att använda orts- Det faktamaterial och de förslag som kommer fram under arbetet med ortsanalyserna är en väsentlig grund för pågående arbete med att revidera den gällande översiktsplanen. Men det är ett lika viktigt underlag för samtliga nämnder och styrelser i våra gemensamma ansträngningar att förverkliga ambi- tionen om 70 000 invånare i Kalmar kommun. Johan Persson Kommunstyrelsens ordförande 2 inledning Här ska det tas fram ortsanalyser: Kalmar har som ambition att hela kommunen ska leva. Samtidigt är merparten av Kalmars stadsbyggnadsprojekt Halltorp Rockneby koncentrerade till Kalmar stad. För att hela kommunen ska Ljungbyholm Trekanten kunna växa och bidra till att utveckla kommunen, krävs det Läckeby Tvärskog att även de mindre tätorterna i stadens omland uppmärksam- Påryd Vassmolösa/ Hagby mas i planeringsarbetet. Som viktig utgångspunkt i all fysisk planering, krävs det att det finns kunskap om platsens förutsättningar innan ett förändringsarbete kan inledas. I översikts- planen från 1999 saknas ett aktuellt planeringsun- Ortsanalysen för Påryd startade med en utvecklings- derlag för kommunens mindre tätorter. Mark- och dialog som ägde rum hösten 2007. Det som togs upp planeringsenheten på Kalmar kommun har därför på dialogen har varit ingångsvärden för ortsanalysen. under 2007 och 2008 provat en ny arbetsmetod Dokumentet har tagits fram under våren 2008 och för att kartlägga de mindre orterna. Metoden kallas är uppbyggt av en inventering, en analys av ortens ”ortsanalys” och innebär en kartläggning av en orts starka och svaga sidor, möjligheter och hot, rekom- förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Analysen mendationer till översiktsplanen, samt ett idématerial handlar om att förklara orten utifrån platsen, livsmiljön för framtida utvecklingsmöjligheter. och roll i ett regionalt sammanhang. Det framtagna materialet bör ses som ett underlag till kommunens översiktliga planeringsarbete likväl som en plattform //Gärda Sjöholm, arkitektpraktikant för fortsatta diskussioner. Kalmar kommuns mark- och planeringsenhet 3 Påryd idag Dialog Påryd imorgon fakta, platsen, historia, statistik, utveckling, utvecklingsdialog, invånarna, framtida planering, utvecklingsmöjligheter, livsmiljö, planeringsförutsättningar, trafik trygghetsvandring, barnens dialog, visioner, rekommendationer sammanfattande analys 4 Påryd idag Dialog Utblickar................................................. 17 DIALOG Utvecklingsdialog.................................. 30 INLEDNING Inledning................................................. 2 Barriärer.................................................. 17 Utvecklingsialog med barn.................. 31 Innehållsförteckning............................. 5 Områden................................................ 17 Inkomna åsikter..................................... 32 Sammanfattande analys........................ 33 GEOGRAFI Läge......................................................... 8 BEBYGGELSE Bebyggelsestruktur................................18 Karaktär.................................................. 8 Industribebyggelse.................................20 Befolkning.............................................. 9 TRAFIK Biltrafik .................................................. 21 HISTORIA Tidigaste bosättningarna...................... 10 Gång- och cykeltrafik........................... 21 Gränsbygd..............................................10 Kollektivtrafik........................................ 21 Påryd imorgon Klungbyar i skogsbygd......................... 10 Industribygd...........................................11 LANDSKAP Landskapets karaktär............................ 22 ANALYS Framtidsmöjligheter.............................. 37 Järnvägssamhälle....................................13 Grönska.................................................. 23 1950 -tal.................................................. 13 Tillgänglighet......................................... 23 VISION/ Välkommen till Påryd........................... 38 FORSLAG Bobbinplan (visionsbild)......................38 PLANERING Allmänna intresseområden..................14 FUNKTIONER Kommersiell verksamhet..................... 24 Miljöprofil.............................................. 40 Översiktsplan.........................................14 Offentlig verksamhet............................24 Detaljplaner och tomter.......................14 Industri och produktion....................... 24 SLUTSATSER Rekommendationer Utbyggnad och markförhållanden......15 Fritid, kultur och idrott........................ 25 framtida planering................................. 42 Tidningsklipp......................................... 44 STRUKTURER Stråk.........................................................16 REGIONEN Pendling.................................................. 26 Referenser............................................... 45 Knutpunkter.......................................... 16 Kommunikationer................................. 26 Landmärken.......................................... 17 Marknadsföring..................................... 27 BILAGA Kartor i A3-format 5 Påryd: idag Åleboån Ossians damm mot Kalmar Skola Kvarndammen Pårydsgatan Ålderdomshem Kyrka Nybro Ridbana Kalmar *OEVTUSJHBUBO Elfverssons Emmaboda 23km 34km 33km Bensinmack mot Visserfjärda 22km Torsås geografi Karaktär Läge Påryd ligger inbäddat i den småländska skogen och Idag är Påryd ett litet samhälle med enkel service Kalmar kommun har en befolkning på ca 61 000 skogen har alltid varit den främsta källan till råvaror som livsmedelsaffär, bibliotek och pizzeria. Några invånare, varav drygt hälften bor i Kalmar stad. och inkomst. I området finns två större vattendrag industrier från 1900-talet finns fortfarande kvar Inom kommunen finns även 12 mindre tätorter. och två insjöar (kommunens enda). Tillgången på som viktiga arbetsgivare. I Påryd finns en utpräglad Påryd är den största orten i Karlsunda församling vattenkraft gjorde Påryd till centralort i området på vi-känsla och ett aktivt föreningsliv. T.ex. äger och och huvudort i sydvästra delen av kommunen. Påryd 1800-talet, då industrier växte upp runt Åleboån. driver hembygdsföreningen och byalaget ett antal har relativt långt till närmsta tätort, men fyra större Påryd fortsatte växa och blev en utpräglad industri- fastigheter i samhället. tätorter ligger inom 30 minuters bilväg. ort under 1900-talet. 0SUTBOBMZTt1ÌSZEt*EBHt 1400 till jobbet, den största delen (173) pendlar inom 1200 Kalmar kommun. I Påryd äger man 421 bilar per 1000 1000 invånare (2006). I hela Kalmar kommun är motsvarande siffra är 388 bilar per 1000 invånare. 800 Ungefär 30 % av invånarna i Påryd har förgymnasial 600 utbildning, 52 % gymnasial och 16 % eftergymnasial 400 (2005). Det är lägre än kommungenomsnittet, där 200 motsvarande siffror är 15, 46 respektive 39 %. Även medelinkomsten är lägre i Påryd än kommungenom- 0 1975 1985 1995 2003 2005 Åldersfördelning i Påryd snittet; 211 400 jämfört med 219 800 (2005). Kvin- Befolkningsutveckling KÊNGÚSUNFELPNNVOHFOPNTOJUUFU nor i Påryd tjänar bara 73,6 % av männens lön, i kommunen tjänar kvinnor 76 % av männens lön. Ohälsotalen är högre i Påryd än kommunen i stort, framförallt gäller detta männens ohälsotal. I Påryd är både män och kvinnor sjuka knappt 60 dagar om Handel o Kvinnor kommunikation året (57 resp. 58 dagar) (2006). I hela Kalmar kom- Bor i annan Jordbruk 29 Män kommun mun är män i genomsnitt sjuka 29 dagar, kvinnor 40. Tillverkning o bygg Bor i kommunen 125 55 Även arbetslösheten är högre i Påryd än i kommunen Privata o offentliga Bor i området i stort. 8,4 % av männen och 15,2 % av kvinnorna tjänster Påryd Kalmar i Påryd är arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder kommun (2007). Motsvarande siffror för hela kommunen är Arbetstillfällen i Påryd, fördelat på sektorer Arbetstillfällen i Påryd fördelat på boendeort Ohälsodagar / år 6,7 % för män och 8,1 % för kvinnor. något; fler avlider än föds och flyttar in. Bara 5,8 % av Påryds befolkning har utländsk bakgrund, jämfört med 10,3 % för hela kommunen (2006). Befolkning Skogen och industrin präglar orten Påryd (Karslunda församling) har knappt 1000 I Påryd med omgivning arbetar 220 personer. Mitt i regionen; 4 orter inom 30 min invånare (964 inv. 2007). Befolkningskurvan är svagt Hälften av arbetstillfällena är inom privata och of- bilväg sjunkande, men har stabiliserats något efter att ha fentliga tjänster, följt av tillverkning, bygg och energi minskat från 1200 inv. 1980.