Ortsanalys Läckeby

Bygga, bo och miljö

Ortsanalys Läckeby

kalmar.se1 Innehåll

Ortsanalys Läckeby...... 5 Funktioner...... 26 Bakgrund ��5 Handel och service �� 26 Offentlig verksamhet �� 26 Geografi...... 6 Industri och produktion �� 26 Läge ��6 Kultur, fritid och idrott �� 26 Karaktär ��6 Befolkning ��6 Trafik...... 28 Gång- och cykeltrafik �� 28 Historia...... 8 Kollektivtrafik �� 28 Biltrafik och vägstruktur �� 28 Planeringsförutsättningar...... 10 Järnväg �� 28 Allmänna intressen för infrastruktur och kultur �� 10 Teknisk infrastruktur...... 30 Allmänna intressen för natur Vatten och avlopp �� 30 och vatten �� 10 Elektroniska kommunikationer �� 30 Tidigare översiktlig planering �� 10 Detaljplaner och tomter �� 13 Regionen...... 32 Utbyggnad och markägandeförhållanden �� 15 Kommunikationer och pendling �� 32

Landskap och natur...... 17 Fysiska strukturer...... 34 Landskapets karaktär �� 17 Barriärer �� 34 Markförhållanden �� 18 Stråk �� 34 Grönstruktur och upplevelsevärden �� 20 Knutpunkter �� 34 Mötesplatser �� 34 Bebyggelse ...... 22 Landmärken �� 34 Bebyggelsestruktur �� 22 Utblickar �� 34 Landmärken �� 25 Områden �� 36 Centrumkärna �� 25 Slutsats...... 37

2 Samhällsbyggnadskontoret Planeringsenheten

Ortsanalysen har tagits fram av:

Matea Corkovic, praktikant planeringsenheten Elin Lilja, praktikant planeringsenheten John Ljungberg, praktikant planeringsenheten Anna Wiström, praktikant planeringsenheten

Under ledning av:

Lena Nordenlöw, planchef Elena Bäcklund, planarkitekt

Illustration, framsida: John Ljungberg

3 Rockneby

Läckeby Skäggenäs Nybro

Trekanten Kalmar

Tvärskog Ljungbyholm Färjestaden

Vassmolösa Påryd Hagby

Halltorp 4 ORTSANALYS LÄCKEBY

Bakgrund

Kalmar har som ambition att hela kommunen ska leva. Merparten av Kalmars stadsbyggnadsprojekt är emellertid koncentrerade till Kalmar stad. För att hela kommunen ska kunna växa och bidra till att utveckla kommunen, krävs det att även de mindre tätorterna i stadens omland uppmärksammas i planeringsarbetet.

Som viktig utgångspunkt i all fysisk planering, krävs Rinkabyholm, Smedby och Lindsdal omfattas det att det finns kunskap om platsens förutsättning- inte av ortsanalysarbetet, utan behandlas istället ar innan ett förändringsarbete kan inledas. En ny tillsammans med Kalmar centralort. I Påryd och översiktsplan för 2030 med sikte mot 2050 håller på Ljungbyholm finns redan färdiga ortsanalyser. att upprättas. Planeringsenheten har därför under sommaren 2019 tagit fram flera ortsanalyser, för att Ortsanalysen är uppbyggd med en inventeringsdel kartlägga orternas förutsättningar och utvecklings- och sedan följt av en fysisk strukturanalys. möjligheter. Ortsanalyserna fungerar som underlag till den nya översiktsplanen, men de ska även funge- ra som underlag för övriga kommunala projekt.

De orter som omfattats av analysarbetet är sex större tätorter i Kalmar kommun, i bokstavsordning:

• Halltorp • Läckeby • Trekanten • Tvärskog • Rockneby samt Drag och Skäggenäs • Vassmolösa och Hagby

5 Vångerslät Lilla Vångerslät Vreten

Lilla Vångerslät Västergården Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät

Åby Slät

Slät

Vångerslät

GEOGRAFI k c n ä e b g e äLilla Vångerslät s v n

ri s a M t t G ä a a l l Fotbollsplan se ligger norr om ån. I Läckebys västra del ligger Nio procent av befolkningen är utrikesfödd vilket t g o rs r t p e ä sv g l ä n S Läge ortens kyrka från slutet av 1200-talet. Kring kyrkans är lägre än kommungenomsnittet. Utbildningsnivån g e Vå n Bordtennishall nuvarande läge bestod Läckeby av en radby samt av är lägre än i kommunen som helhet. 37 procent av Lövstad Bygdegård Klyva reväg n en Läckeby är en mindre tätort med drygt 900 invånare utspridda gårdar koncentrerade intill bygatorna till befolkningen 25-64 år har en eftergymnasial utbild- ge vä du La n som ligger cirka 15 kilometer norr om Kalmar stad de kringliggande byarna. Stationsbyggnaden, som ning. e g

ä v v n n e s an äg och tillhör Åby distrikt. Läckeby ligger i en gammal idag är bostadshus, lades med strategisk placering jd Sågare å at v ö v p tg

h S - ³ ³ l ä 125 Sl i

n jordbruksbygd och samhället började växa efter att strax öster om kyrkan. Socknens goda tillgångar på 73 procent av bostäderna i Läckeby är privat- So Ke n Kv n o e a n e g s n rm ti rn e g ä g v Nyborg - ä a järnvägen anlades i slutet på 1800-talet. Orten ligger skog medförde att handel och hantverkare etablera- ägda småhus. Det finns inga bostadsrätter i en lv v ä H Djurklinik g le Driv e e husv n T n Si - Växthus s nära E22 och länsväg 125 som gör att det finns goda de sig här och Läckeby blev ett servicesamhälle för flerbostadshus, däremot småhus med bostadsrätt. rntorp ta g l a n a g a Återvinnings- o lv en ä Åd äg MKa g station g yv kommunikationsmöjligheter till övriga delar av den omgivande landsbygden. Under 1930-1940-talet 11 procent av bostadsbeståndet är hyresrätter i t väg e keb s n n ä Växthusv c n b e l Lä

o e n g S s ä s lv e v regionen. Närmsta servicecentrum är Rockneby som bosatte sig många industriarbetare i Läckeby för att flerbostadshus. I Läckeby bor i snitt 2,48 personer n ä g a k : o g ä Slät J v rå e G r lé te n St ligger fem kilometer nordost om Läckeby. Närmsta sedan pendla in till Kalmar för att arbeta. per hushåll vilket är högre än i kommunen som hel- e v Al P ä g Luftvapenhall e n n ort söder om Läckeby är Lindsdal som ligger sex het. Efter Ljungbyholm och Trekanten har Läckeby D a Lund am t stav m a r- Emil Ba g e n v o ib ³ ³ Bro v e 125 äg F Spelares kilometer söder om samhället. högst boendetäthet av tätorterna utanför staden. e M g

n v ä ä n g v e e g n Ålidgärdet Befolkning ä Gruppboende - v o ls n r l e b Åby kyrka u g Bilinnehavet i Läckeby är högre än kommungenom- k ä te e v t t s t g ä Bossgården Åb n n v y ä låtter- ägen Hembygdsgård Kyrkogård k ll S S Mellan 1960 och 2000 ökade folkmängden i Läckeby snittet, 442 bilar per 1000 invånare. 73 procent av y Åbyskolan Servicecentral Karaktär S n v Kä Lundgården e a Äringen Åby äg l yv ls n n från 500 invånare 1960 till 900 invånare år 2000. hushållen har bil. 14 procent av hushållen har mer an b v å e at e ä y H g dg ck g Åby förskola ös ä un ä e Åb ku v L L n Åb lle Läckeby ligger på en höjdrygg med ett landskap Under 2000-talet minskade folkmängden för att åter än en bil medan 27 procent inte har någon bil. yg - Gruppboende at Minnessten Karlshöjd an

som består både av öppet odlingslandskap och öka efter 2015. Tillväxttakten har varit hög de senas- Förskolan Stinsen n Åbyvallen e

g g 12³ 5 ³ ä ä Sigridsborg v v skogsbygd. Samhället är en gammal bygd från te åren, mellan 2015 och 2018 ökade Läckeby med 159 personer har sin arbetsplats i Läckeby. Av dessa Idrottsplats o r s Lund LÄCKEBY b n e e

t d

medeltiden men växte fram som ett stationssamhälle cirka 70 personer. Idag bor 900 invånare på orten, är 100 eller 65 procent kvinnor vilket är en hög an- t ä d

i n C

i slutet av 1800-talet, något man kan se tydligt på de något fler kvinnor än män. del. En förklaring är att fler kvinnor än män arbetar S Solhem Åflaten vackra sekelskifteshusen i orten än idag. Det finns en inom offentligt dominerade tjänster och att Läckeby Åby Svartin huvudgata genom orten som heter Läckebyvägen. De tre senaste åren har Läckeby haft fler födda än har en hög andel arbetstillfällen inom offentligt do- Stångådalsbanan, som är järnvägen mellan Kalmar döda och fler inflyttade än utflyttade. Det är ett minerade tjänster, 60 procent av arbetstillfällena på Åby och Linköping, korsar orten. Åbyån som även be- överskott på både de inrikes och utrikes flyttning- orten. Privat dominerade tjänster står för 20 procent nämns som Läckebyån i samhället rinner i öst-väst- arna. Utmärkande för åldersstrukturen är främst en av arbetstillfällena. 10 procent av de förvärvsarbe- Motionsspår lig riktning och delar orten i två delar. Efter Läckeby högre andel familjer med förskolebarn, men även tande i Läckeby både bor och arbetar på orten vilket

på sin väg mot sundet byter ån namn till Åbyån. andelen skolbarn är högre än kommunsnittet. Ande- i sammanhanget är en förhållandevis låg siffra. Majgärdet

Lövskogsträd ramar in ån och bidrar till ett tydligt len äldre är däremot lägre. Medelåldern i Läckeby är Ängehagen Läckeby Stallhagen rum i landskapet. Merparten av ortens bebyggel- 38,2 år och är en av de lägre av kommunens tätorter. Läckeby gård

12³ 5 ³ Smedgärdet

Dalen Åby N Åby P0rästängen100 200 400m Lantmätargården 6 ¯ Läckeby Träindustri Nytorpet Haga Åby Vångerslät Lilla Vångerslät Vreten

Lilla Vångerslät Läckeby: Översikt Västergården Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät

Åby Slät

Slät

Vångerslät

k c n ä e b g e äLilla Vångerslät s v n

ri s a M t t G ä a a l l Fotbollsplan to rs g r t p e ä sv g l ä n S g e Vå n Bordtennishall Lövstad Bygdegård Klyva reväg n en ge vä du La n e

ä v v n n e s an äg jd Sågare å at v ö v p tg

h S - ³ ³ l ä 125 Sl i

n So Ke n Kv n o e a n e g s n rm ti rn e g ä g v Nyborg - ä a en lv v ä H Djurklinik g le Driv e e husv n T n Si - Växthus s rntorp ta g l a n a g a Återvinnings- o lv en ä Åd äg MKa g station g yv väg e t keb s n n ä Växthusv c n b e l Lä

o e n g S s ä s lv e v n ä g a k : o g ä Slät J v rå e G r lé te n St e v Al P ä g Luftvapenhall e n n D a Lund am t stav m a r- Emil Ba g e n v o ib ³ ³ Bro v e 125 äg F Spelares e M g

n v ä ä n g v e e g n Ålidgärdet ä Gruppboende - v o ls n r l e b Åby kyrka u g k ä te e v t t s t g ä Bossgården Åb n n v y ä låtter- ägen Kyrkogård k ll S S Hembygdsgård y Åbyskolan Servicecentral n v S Kä Lundgården e a Äringen Åby äg l yv ls n n an b v å e at e ä y H g dg ck g Åby förskola ös ä un ä e Åb ku v L L n Åb lle yg - Gruppboende at Minnessten Karlshöjd an

Förskolan Stinsen n

Åbyvallen e

g g 12³ 5 ³ ä ä Sigridsborg v v

Idrottsplats o r s Lund LÄCKEBY b n e e

t d ä d

i n C

S Solhem Åflaten Åby Svartin

Åby

Motionsspår

Majgärdet

Ängehagen Läckeby Stallhagen Läckeby gård

12³ 5 ³ Smedgärdet

Dalen Åby N Åby P0rästängen100 200 400m Lantmätargården ¯ Läckeby 7 Träindustri Nytorpet Haga Åby HISTORIA

De tidigaste bosättningarna i Läckeby sträcker sig tillbaka till stenåldern. Där Åbyåns fåra finns idag gick Litorinahavet in i en lång fjord. Vid den dåva- rande kustremsan var det attraktivt att bosätta sig. Fjordarna bjöd på goda levnadsförhållanden med jakt, fiske och kommunikationsmöjligheter. Vid den gamla strandkanten har olika fynd från stenåldern påträffats i form av boplatser och lösfynd. Den sydöstra delen av Läckeby är uppbyggd kring den gamla strandkanten. Spår från stenåldern har på- träffats kring slottet sydväst om Läckeby, idag kallat Läckeby gård. Marken har troligen varit boplats långt tillbaka. Under järnåldern eller vikingatiden har en handelsplats legat här med direkt närhet till ån och övriga kommunikationsleder och fungerade som en länk mellan kust och inland. Nordost om samhället finns ännu en boplats från stenåldern. vånare från byarna Lilla Vångerslät, Slät och Åby by byggde sina stugor i byarnas utmarker. Åby kyrkby Under tidig medeltid på 1200-talet byggdes Åby bildades med malmbebyggelse längs med bygatorna kyrka, som var en fästningskyrka i romansk stil, där och öster om Åby kyrka. Under Kalmarkriget 1611 tre viktiga kommunikationsleder från närliggande brändes kyrkan ner och dagens kyrka uppfördes i byar möttes samt med närhet till den gamla fartygs- slutet på 1700-talet. leden Åbyån. Dessa vägar var nuvarande länsväg 125, Läckebyvägen och Mogatan/Vångerslätsvägen Under 1800-talet fanns det fem gårdar i byn. Greve och var viktiga tranportvägar av jordbruksproduk- Carl Otto Posse ägde en stor del av gårdarna, bland ter och virke mellan skogsbygden och hamnarna. annat Läckeby gård och Svartingstorp. Rationali- Kommunikationslederna utgör än idag grundstruk- seringen av jordbruket under denna tid bidrog till turen i ortens gatunät och har varit styrande för förändringar av landskapet såsom raka vägar med ortens bebyggelseutveckling. Sedan 1500-talet är stengärdsgårdar så kallade Possevägar. Läckeby bekant som by och vid denna tid fanns två gårdar. Under 1700-talet ökade folkmängden och in-

8 1897 invigdes järnvägsstationen i Läckeby med järnvägstrafik mellan Kalmar och Berga. Stations- huset placerades öster om kyrkan som redan var en knutpunkt för vägtransport mellan byarna i skogsbygden till kusten. Järnvägen var den faktor som gjorde att Läckeby tog fart att börja växa och fram till 1920-talet skedde en snabb utbyggnad av det nya stations- och servicesamhället. Det etablerades småindustrier och egnahemsbebyggelse utmed byvägarna i anslutning till befintlig malmbebyggelse och omkring järnvägen. Ortens goda tillgångar på skog medförde handel med trävaror och nya verksamheter som exempelvis sågverk och snick- erier etablerades i orten. Läckeby sågverk blev en större arbetsplats. Även ett trädgårdsmästeri utmed Läckebyvägen, handelsträdgårdar och en lanthandel placerades i orten i samband med järnvägsutbygg- naden. Bostadstrycket blev återigen påtagligt när statarsystemet upphörde på 1930- och 1940-talen och statarna istället blev arbetskraft för industrierna i Kalmar. Flera industriarbetare bosatte sig i Läckeby på 1940-1950-talet för att pendla in till arbetet.

Samhället Läckeby hette Åby fram till järnvägens utbyggnad. Det döptes då om efter stationen som uppkallats efter Läckeby gods. Området tillhör det som tidigare kallades för Åby socken men som enligt den nya indelningen som infördes i januari 2016 heter Åby distrikt.

9 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

om ån. Vidare finns även tankar om att utveckla en Allmänna intressen för Allmänna intressen för natur säker förbindelse över järnvägen och ån för att kopp- infrastruktur och kultur och vatten la Snättebro-området med skol- och idrottsområdet. År 2008 upprättades ett planprogram för I Läckeby finns det enligt Riksantikvarieämbetet Ekträden i allén längs Läckebyvägen är skyddade Snättebro-området i den södra delen av Läckeby. lämningar efter boplatser söder om Åby kyr- som naturminne. Åbyån som rinner centralt genom Programmet ger övergripande riktlinjer för kom- ka i sluttningen ner mot Åbyån. Det finns även Läckeby omfattas av ett generellt strandskydd på mande detaljplanearbete och inrymmer cirka 100 lämningar efter boplatser öster om orten längs 100 meter. bostäder i form av friliggande villor, grändhus och Läckebyvägen. Ytterligare mindre fornlämningar radhus. Planprogrammet är inte längre aktuellt finns runt om i orten. Exempelvis ett minnesmärke i Omkring Läckeby finns bra jordbruksmark vilken till följd av olämpliga geotekniska förhållanden på ortens södra del samt ett röse i dess nordvästra del. enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § endast får tas i anspråk platsen som upptäckts efter vidare utredningar. Ett för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för detaljplanearbete pågår i nuläget (2019-06) för en del E22 cirka 2 kilometer sydost om orten omfattas att tillgodose väsentliga samhällsintressen. av detta område men i mer begränsad omfattning än av riksintresse för kommunikation enligt Miljö vad som tidigare föreslagits i planprogrammet. balkens 3 kap. 8 § då det ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network (TEN-T). Vägen Tidigare översiktlig planering utgör en viktig nationell förbindelse mellan Skåne, Blekinge och ostkusten vidare norrut. E22 är även en Översiktsplanen från år 2013 föreslår en utveckling primär väg för transport av farligt gods. av bostäder i den sydöstra delen av orten i området kallat Snättebro. I översiktsplanen nämns även att Stångådalsbanan som går centralt genom Läckeby möjligheter för landsbygdsutveckling i strandnära omfattas av riksintresse för järnväg enligt Miljö- läge (LIS-område) längs Åbyån bör utredas. Söder balkens 3 kap. 8 § då järnvägen mellan Kalmar och om orten i Mosekrog vid avfarten där länsväg 125 Linköping är av nationell betydelse. Sträckningen korsar E22 föreslås en utveckling av verksamheter. genom orten är enkelspårig och det finns inget stationsläge. I översiktsplanen ska möjligheten till pendeltrafik på Stångådalsbanan med nya stationslägen utredas. Ett stationsläge i Läckeby kan i sådana fall vara aktuellt. Det föreslås även en utveckling av möjligheter för rekreation längs Åbyån och ett grönområde söder

10 Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Läckeby: Allmänna intressen Vångerslät - infrastruktur och kultur Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät

n Åby Slät e g vä s t läVångerslät rs e g M n a lt Vå o n

r a ps Lilla Vångerslät t ntorp vä a g g e t n ä

Klyva n revä a g t en a g n

e Mo g en sv n g vä e vä jd g du ö Sågare n ni vä v å La lh armo n H n Ke e e So g Sp Sva Kva n ä g rn n v n e e a vä st lv l t Drivh ig e tga usv e T s- lä l Si n S gen rntorp g a vä n by

a Åd Peter Ka l Läcke Jon vä n Växthusv sson b g n e s v e g e e g t l n g v ä vä l vä é kvä l å S r g Al a n e St : D a n a t G v Lund mm a r- l Basta g be Bro Emi vä Fi lares v g Mo sv Spe e ll vä n n e g ku e g te n t vä tan ky gsv - ga S n ro vä d lä b åtter- gen n 12³ 5 ³ n l Sl Lu e e g Å Kä tt vä b ä n Åby by y H e v ö g cke a Sn sku Lä lls lle vä vägen -

ä g v ä o v r

b s

Lund e n

t e

ä d

n Å d i by S g C a tan Svartin

12³ 5 ³

Fornlämning Möjlig fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Läckeby Riksintresse - järnväg Läckeby gård Fornlämning N Åby Åby 0 100 200 400m ¯ Läckeby 11

Åby Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Läckeby: Allmänna intressen Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät - natur och vatten Lilla Vångerslät

n Åby Slät e g vä s t läVångerslät rs e g M n a å lt V o n

r a ps Lilla Vångerslät t ntorp vä a g g e t n ä

Klyva n revä a g t en a g n

e Mo g en sv n g vä e vä jd g du ö Sågare n ni vä v å La lh armo n H n Ke e e So g Sp Sva Kva n ä g rn n v n e e a vä st lv l t Drivh ig e tga usv e T s- lä l Si n S gen rntorp g a vä n by

Pe a Åd ter Ka l Läcke Jon vä n Växthusv sson b g n e s v e g e e g t l n g v ä vä l vä é kvä l å S r g Al a n e St : D a n a t G v Lund mm a r- l Basta g be Bro Emi vä Fi lares v g Mo sv Spe e ll vä n n e g ku e g te n t vä tan gsv - ga Sky n ro vä nd lä b åtter- gen 12³ 5 ³ n l Sl Lu e e g Å Kä tt vä b ä n Åby by y H e v ö g cke a Sn sku Lä lls lle vä vägen -

ä g v ä o v r

b s

Lund e n

t e

ä d

n Å d i by S g C a tan Svartin

12³ 5 ³

Läckeby Naturminne Läckeby gård Bufferzon vattendrag 100m

Åby N Åby 0 100 200 400m 12 ¯ Läckeby

Åby Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät

n Åby Slät e g vä s t läVångerslät rs Detaljplaner och tomter e g M n a å lt V o n Större delen av Läckeby är planlagd i ”Byggnads- I Läckeby finns ett fåtal outnyttjade byggrätter för r a ps Lilla Vångerslät t ntorp vä a g g plan för Läckeby stationssamhälle” som vann laga bostäder i detaljplanerna för ”Vångerslät 7:96, 7:8 e t n ä

Sl kraft år 1956. Denna byggnadsplan reglerar än idag m. fl.” samt ”Vångerslät 7:96 m. fl.” båda belägna i hög grad ortens struktur, framför allt ortens västra norr om skolan i ortens västra del. Det finns även Klyva n revä a g t en del. Under senare år har det tillkommit byggnads- ett fåtal outnyttjade byggrätter för industriändamål a g n e och detaljplaner i ortens östra delar. Marken i orten i ”Byggnadsplan för Läckeby stationssamhälle” i Mo g en sv n g vä e vä jd g är till allra största del planlagd, endast omkringlig- ortens norra del. Sedan 2014 fram till april 2019 har du ö Sågare n ni vä v å La lh armo n H n Ke e gande äldre bebyggelse och gårdar omfattas inte av det byggts 23 småhus i tätorten Läckeby. e So g Sp Sva Kva n ä g rn n v n några planer. För tillfället finns inga lediga tomter e e a vä st lv l t Drivh ig e tga usv e T s- lä l Si n S gen för bostäder i Läckeby till försäljning i den kommu- rntorp g a vä n by

Pe a Åd ter Ka l Läcke nala tomtkön. Jon vä n Växthusv sson b g n e s v e g e e g t l n g v ä vä l vä é kvä l å S r Sedan den tidigare översiktsplanens antagande år g Al a n e St : D a n a t G v 2013 har en detaljplan antagits, ”Detaljplan för Åby Lund mm a r- l Basta g be Bro Emi vä Fi lares v 1:13 m. fl. Läckeby, Kalmar kommun”. Syftet med g Mo sv Spe e ll vä n n e g denna plan var att ändra tillåten markanvändning ku e g e n tt vä från allmänt ändamål till bostadsändamål samt tan gsv - ga Sky n ro vä nd lä b åtter- gen 12³ 5 ³ n l Sl Lu e e säkerställa placeringen av en ny transformator- g Å Kä tt vä b ä n Åby by y H e station. Arbetet med att ta fram två nya detalj v ö g cke a Sn sku Lä lls lle vä planer i Läckeby pågår i nuläget (2019-06). Dels för vägen -

n e ”Vångerslät S:1, 7:87 m. fl.” i ortens norra del. Syftet g

ä g v ä med denna detaljplan är att anpassa bestämmelser o v r

b s

Lund e n t i gällande detaljplan till dagens faktiska markan- t e

ä d

n Å d i by S g vändning. Dels för ”del av Åby 6:2 och Åby 6:3” i C a tan Svartin området kallat Snättebro i ortens södra del. Syftet med denna detaljplan är att möjliggöra för bebyg-

12³ 5 ³ gelse av enfamiljshus i Läckeby i form av friliggande villor och eventuellt även radhus. Aktuell detaljplan behandlar en del av det planprogram som antogs år 2009 för Snättebro men i begränsad omfattning jämfört med detta.

Läckeby Naturminne Läckeby gård Bufferzon vattendrag 100m

Åby N Åby 0 100 200 400m ¯ Läckeby 13

Åby Läckeby: Detaljplaner

Detaljplaner Outnyttjad byggrätt - bostadsändamål Outnyttjad byggrätt - industriändamål N 0 14100 200 400 m ¯ Utbyggnad och markägandeförhållanden

Kalmar kommun äger framför allt mark i Läckeby Det finns ett antal potentiellt förorenade områden i söder om orten i Snättebro-området. Kommunen Läckeby. Dessa är främst koncentrerade till verk- äger även mark i verksamhetsområdet i ortens samhetsområdet i ortens norra del. Det finns även norra del. Utöver detta är den kommunala marken ett antal potentiella föroreningar centralt i orten, till största del för gator, grönområden samt skola. I bland annat efter tidigare bensinstation, bilverksstad Mosekrog vid E22 cirka tre kilometer söder om orten och verksstadsindustrier. äger kommunen mark som är planlagd för industri- ändamål. I den del av det kommunala markinne- Stångådalsbanan som trafikeras av både person- och havet som är planlagd finns endast byggrätter för godstrafik genom samhället, omfattas av skydds industriändamål kvar. avstånd på grund av buller och farligt gods vilket kan begränsa möjligheterna för en utveckling av de I Läckeby och i dess närmsta omland finns ett antal centrala delarna av orten. Länsväg 125 väster om hinder för en möjlig utveckling av orten. Åbyån som orten omfattas av ett byggnadsförbud på 30 meter. rinner genom om orten omfattas av ett strandskydd på 100 meter. Det finns även en översvämningsrisk Dessa intressen gör att Läckeby delvis är begrän- kring Åbyån vid ett 100 och 200-årsregn. sat att utvecklas vidare söderut samt längs vägar i ortens utkanter invid befintlig bebyggelse. En Läckeby är omgivet av jordbruksmark av god fortsatt sammanhängande bebyggelse underlättar kvalité i samtliga vädersträck vilket ytterligare kan för utbyggnad av infrastruktur och underlag för begränsa möjligheterna för en utveckling av orten. kollektivtrafik. Det produktiva odlingslandskapet används idag i större brukningsenheter. Om det fortsatt ska finnas möjlighet till ett levande och modernt jordbruk i Läckeby får inte åkermarken splittras upp. Sam- tidigt har Läckeby ett lokalt centrum med service och då krävs möjligheter till tillväxt för att kunna behålla och utveckla servicen. Jordbruket och ortens utveckling står därför på vissa platser i konflikt med varandra.

Detaljplaner Outnyttjad byggrätt - bostadsändamål Outnyttjad byggrätt - industriändamål N 0 100 200 400 m ¯ 15 Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Läckeby: Kommunal mark Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät

n Åby Slät e g vä s t läVångerslät s r e g M n a lt Vå o n

r a ps Lilla Vångerslät t ntorp vä a g g e t n ä

Klyva n revä a g t en a g n

e Mo g en sv n g vä e vä jd g du ö Sågare n ni vä v å La lh armo n H n Ke e e So g Sp Sva Kva n ä g rn n v n e e a vä st lv l t Drivh ig e tga usv e T s- lä l Si n S gen rntorp g a vä n by

Pe a Åd ter Ka l Läcke Jon vä n Växthusv sson b g n e s v e g e e g t l n g v ä vä l vä é kvä l å S r g Al a n e St : D a n a t G v Lund mm a r- l Basta g be Bro Emi vä Fi lares v g Mo sv Spe e ll vä n n e g ku e g te n t vä tan gsv - ga Sky n ro vä nd lä b åtter- gen 12³ 5 ³ n l Sl Lu e ä e g Å K tt vä b ä n Åby by y H e v ö g cke a Sn sku Lä lls lle vä vägen -

ä g v ä o v r

b s

Lund e n

t e

ä d

n Å d i by S g C a tan Svartin

12³ 5 ³

Läckeby Läckeby gård Kommunal mark

Åby N Åby 0 100 200 400m 16 ¯ Läckeby

Åby Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät

n Åby Slät e g vä s t läVångerslät s r e g M n LANDSKAP OCH a lt Vå o n r a ps Lilla Vångerslät t ntorp vä a g g e t NATUR n ä

Klyva n revä a g t en Landskapets karaktär a g n e Mo g en sv n g vä e vä jd g Landskapet kring Läckeby består av jordbruksmark du ö Sågare n ni vä v å La lh armo n H n Ke e av god kvalité och omger orten i samtliga väder- e So g Sp Sva Kva n ä g rn n v n sträck. De bördiga jordarna nyttjas för åkerbruk. e e a vä st lv l t Drivh ig e tga usv e T s- lä l Si n S gen Orten ligger på en vegetationsklädd höjdrygg och rntorp g a vä n by

Pe a Åd ter Ka l Läcke det öppna odlingslandskapet med spridda gårdar Jon vä n Växthusv sson b g n e s v e g e e g t l n g omgivna av träd möts av vegetationsridåer av v ä vä l vä é kvä l å S r skogsbeklädda höjdpartier. På moränhöjden växer g Al a n e St : D a n a t G v tall och i de låglänta skogspartierna växer till största Lund mm a r- l Basta g be Bro Emi vä Fi lares v del granskog. Öster om Mogatan sluttar samhället g Mo sv Spe e ll vä n n e g kraftigt i främst sydöstlig riktning mot odlingsland- ku e g e n tt vä skapet. Den varierande topografin ger intressanta tan gsv - ga Sky n ro vä nd lä b åtter- gen 12³ 5 ³ n l Sl Lu e ä e vyer där skogsbeklädda höjdpartier som fondmotiv g Å K tt vä b ä n Åby by y H e syns i det öppna landskapet. Åbyån rinner genom v ö g cke a Sn sku Lä lls lle vä orten i öst-västlig riktning och delar den i två delar, vägen -

n e ån är omgiven av lövskog vilket skapar en rums- g

ä g v ä känsla i landskapet. o v r

b s

Lund e n

t t e

ä d

n Å d i by S g Karaktäristiskt för landskapet är också de ekallér C a tan Svartin som omger Läckebyvägen och Allévägen och framstår som en särskilt viktigt miljödetalj i

12³ 5 ³ orten. På Läckebyvägen slingrar sig allén genom Svartingstorps gård och fortsätter över Mokällebäcken på en stenvalvsbro. Andra viktiga detaljer i miljön är de stora ekträden vid skolan från 1922, de stora tomterna i både malmstuge- och villaområden samt K G Johanssons gamla handels Läckeby Läckeby gård trädgård i västra Läckeby med odlingsfält. Kommunal mark

Åby N Åby 0 100 200 400m ¯ Läckeby 17

Åby Markförhållanden

Läckeby har bördiga sedimentära jordar som används som åkermark. Orten breder ut sig på en höjdrygg som består mestadels av sandig morän. På några ställen i östra och västra delen består marken av postglacial finsand och glacial grovlera. Utmed Åbyån kan det förekomma svämsediment av ler-silt eller grus och sand på en del ställen.

Söder om Läckeby finns några mindre områden som

ligger inom ett högriskområde för radon där värden gen byvä riskerar att överstiga 50 kBq/m3. Detta innebär krav Läcke på att bostadshus som uppförs inom området behö- ver utföras radonsäkert.

Enligt Länsstyrelsens lågpunktskartering riskerar delar av åkermarken främst i de västra och östra delarna av Läckeby att översvämmas vid eventuella tan ga skyfall. Ett utpekat riskområde för översvämning nd n Lu ge finns även kring Åbyån vid ett 100 och 200-årsregn. byvä cke I Läckebys västra del norr om kyrkan finns ett kärr- Lä område, som ibland är vattentäckt.

Högriskområde radon Organisk jordart Ler Silt Sand Grus Morän Berg

N 18 0 100 200 400m ¯ Läckeby: Markförhållanden

gen byvä Läcke

tan ga nd n Lu ge byvä cke Lä

Högriskområde radon Organisk jordart Ler Silt Sand Grus Morän Berg

N 0 100 200 400m ¯ 19 Grönstruktur och upplevelsevärden

Omgivningarna av skog och öppna varierande odlingslandskap i Läckeby erbjuder många möjlig- heter för rekreation och friluftsliv. Här finns fina småvägar, bland annat de raka Possevägarna som ger goda möjligheter för promenad eller cykling för längre distanser. I Läckeby finns ett belyst motionsspår med kuperad terräng och grillplats i

området vid Snättebro. Bakom församlingshemmet gen byvä vid förlängningen av Peter Jonssons väg finns en Läcke välanvänd skog som lockar för promenader och !|! andra friluftsaktiviteter. I folkmun kallas den ibland för ”Janssons hage” och skogshagen nyttjas som skolskog för närliggande skola och förskola. I södra !|! och norra delen finns det bland annat fotbollsplaner

och i orten finns ett antal lekplatser. Åbyån rinner n ata dg centralt genom orten men det finns idag inget sam- un n L ge !|! |! yvä |! ! manhängande tillgängligt grönstråk vid ån. Längs b ! cke med ån finns det ett antal nyckelbiotoper. Lä

Det är inte långt att ta sig till de omkringliggande landskapen med öppna beteshagar och lättfram- komlig barrskog. Kusten ligger också nära där det finns gott om badplatser och båthamnar samt Kalmarsundleden som går längs med kusten. Utan- för Läckeby finns Himlabackens ridklubb, som riktar sig särskilt till små barn. |! Lekplats ! Motionsspår Blått värde Idrottsplats Grönt värde N 20 0 100 200 400m ¯ Läckeby: Grönstruktur

gen byvä Läcke !|!

!|!

n ata dg un n L ge !|! |! yvä |! ! b ! cke Lä

|! Lekplats ! Motionsspår Blått värde Idrottsplats Grönt värde N 0 100 200 400m ¯ BEBYGGELSE

Storgården Svartingstorp har troligtvis anor från Bebyggelsestruktur 1302. Den låg nära den farbara Åbyån och i direkt anslutning till den gamla riksvägen med goda fraktmöjligheter. Fram till mitten på 1800-talet låg byn väster om gården Svartingstorps nuvarande läge. Vid laga skiftet 1835 kom den bebyggelsen till som finns där idag. Gården ägdes av Posse under 1800-talet och de raka ”Possevägarna” som skär genom landskapet kom till vid denna tid. I samband med Posses död köptes gården upp i slutet av 1800-talet och en glansperiod med etablering av I Läckeby finns intressanta kulturmiljöer och mejeri och smedja med slöjdverkstad följde, även bebyggelsen framstår som särskilt viktig i kultur- tjänstebostäder byggdes. I början av 1900-talet arbe- landskapet. Före järnvägens tillkomst i samhället tade många statare på Svartingstorp gård och fler kan man urskilja tre äldre bebyggelsemiljöer. De statarlängor byggdes. Idag finns endast en statar äldsta delarna av byn är miljön kring kyrkan vilka bostad kvar av dessa. ursprungligen anlades på 1200-talet. Kring kyrkan finns prästgården som idag används som försam- Läckeby slott ligger sydväst om Läckeby och är en lingshem och den gamla kyrkskolan. Den äldsta tidstypisk gårdsanläggning från mitten av 1800-ta- byggnaden som finns kvar idag är tiondeladan let och är ett av godsen som också ägdes av greve vid kyrkan som tros vara byggd på 1400-talet. Den Posse. Arkitekturstilen är 1800-talsromantik med tionsbyggnad byggdes strax öster om kyrkan och andra äldre bebyggelsemiljön kan ses som ortens drag av nyklassicism. Byggnaden ligger högt upp ett stationssamhälle växte fram i slutet av 1800-talet första bebyggelseepok som kyrkby. Det är nordost på en kulle och har enligt tidens ideal ett fritt läge i och början av 1900-talet. Den första villabebyggelsen från kyrkan utmed Mogatan och kring bygatorna ett parkområde i engelsk stil. Det leder en spikrak kom till med stora sekelskiftsvillor utmed Läckeby- till de kringliggande byarna som småskalig malm- väg med trädallé upp till slottet från väg 125 som är vägen om båda sidor av järnvägen och i anslutning bebyggelse sträcker sig och representerar 1700-ta- karaktäristisk för hur Posse ansåg att vägarna skulle till befintlig malmbebyggelse. Villabebyggelsen upp- lets byggande. Den tredje äldre bebyggelsemiljön läggas, rationellt och ekonomiskt. fördes med tillhörande byggnader för verksamheter är lantbruksbebyggelse i samhällets utkanter dit och inspirerades i viss mån av stationsbyggnadens gårdarna flyttades från tidigare plats kring kyrkan Nästa byggepok i orten är efter järnvägens tillkomst liggande träpanel och snickarglädje. Ny bebyggelse ut på utskiftade ägor. Dessa bebyggelsemiljöer var och det var först när stationen i Läckeby invigdes koncentrerades även längs med de gamla byvägarna grunden till stationssamhället. 1897 som utvecklingen av orten tog fart. En sta- Slätgatan, Mogatan, Åbygatan och Dammvägen.

22 När statarsystemet avskaffades påbörjades nästa stora ekar men då ännu en till skola behövdes så Centrumkärna utbyggnadsfas i Läckeby. Flera statare fick arbe- byggdes det 1954 en till skola mellan den tidigare te på industrierna i Kalmar och under 1930- och skolan och Läckebyvägen. I byggnaderna drivs det Det finns ingen direkt bykärna i Läckeby utan det 1940-talen bosatte sig många industriarbetare i skola och förskola idag. Skolorna utgör ett bebyg- egentliga centrumet har alltid varit utspritt längs Läckeby. Behovet av ny mark var stort då tomt gelsevärde i orten, så även ortens lanthandel med Läckebyvägen, med en koncentration kring kyrkan. marken kring byvägarna var exploaterade och handelsbyggnaden på kortsidan mot gatan och Det är även utmed huvudgatan Läckebyvägen som bebyggelse uppfördes mellan de äldsta vägarna, bostadshuset i långfasaden. ortens service är förlagd, såsom skola och livsmed- främst blev området mellan Mogatan och järnvägen elsaffär med postombud och pizzeria samt busshåll- aktuellt för byggnation. platser. Landmärken Fram till 1940-talet skedde byggnationer främst norr om Läckebyvägen. På 1960-talet bebyggdes områ- Ett tydligt landmärke i Läckeby är Åby kyrka som det i samhällets östra delar, mellan järnvägen och ligger vid korsningen Läckebyvägen, Mogatan och Åbyån. Större delen av ortens bebyggelse söder om Åbyvallsvägen och är det första man möts av vid Läckebyvägen byggdes vid denna tid. De nordöstra entrén från länsväg 125. Utmed länsväg 125 visar delarna exploaterades under 1970-talet. Längst i sig kyrkans torn tydligt över det öppna odlingsland- öster finns den senaste utbyggnaden av ett bostads- skapet. Ett annat viktigt landmärke som bidrar med område med villor från 1980-1990-talet, beläget öster karaktär och struktur i Läckeby är ekalléerna som om den då nybyggda Snättebrovägen. förtydligar Läckebyvägens rum med de äldre ekarna.

2008 upprättades ett planprogram för cirka 100 nya bostäder i sydöstra Läckeby, i området Snättebro. Ett 20-tal villor har uppförts i Snättebro och ett plan- arbete pågår för en fortsatt utveckling av området. Idag består Läckeby till största del av friliggande småhus, men i de centrala delarna finns även några flerbostadshus med två våningar och lägenheter i småhus.

Läckeby har tre äldre skolor, den första skolan byggdes 1852 och var kyrkskolan. Kyrkskolan räckte inte till för det nya stationssamhället och 1922 byggdes en ny skola mitt emot den gamla, på andra sidan Läckebyvägen. Skolplanen var väl tilltagen med

23 Läckeby: Bebyggelseutveckling

N 0 24100 200 400 m ¯ Läckeby: Bebyggelsetyper

gen byvä Läcke

n ata dg un n L ge vä by cke Lä

Flerbostadshus Småhus - lägenheter Småhus - radhus Småhus - friliggande Övriga byggnader N N 0 100 200 400 m ¯ 0 100 200 400 m ¯ 25 Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät

n Åby Slät e g vä s t läVångerslät rs e g FUNKTIONER M n a lt Vå o n

r a ps Lilla Vångerslät t ntorp vä a I Läckeby finns även träffpunkten Äringen för senio- g g e t n ä

Handel och service rer där aktiviteter och evenemang anordnas. Kultur, fritid och idrott Sl

Klyva n revä a g Längs Läckebyvägen ligger kommersiell service Närmsta ort med ett större utbud av offentlig service I Läckeby finns ett starkt föreningsliv med bland t en a g n som bland annat livsmedelsbutik, postombud, och såsom folktandvård och hälsocentral är Lindsdal annat en stor fotbollsklubb som är Läckeby Goif. e Mo g en sv n g vä e pizzeria. Centralt i orten vid Stråkvägen strax norr cirka sex kilometer söder om orten. I dagsläget finns Vidare finns ett brett föreningsliv som Läckeby vä jd g du ö Sågare n ni vä v å La lh armo n H n om lanthandeln finns en återvinningstation. Två ki- inget vård- och omsorgsboende i Läckeby. Bygdegårdsförening, Åby hembygdsförening, Ke e e So g Sp Sva Kva n ä g lometer väster om samhället Läckeby finns även ett pensionärsorganisationer, Ryssby-Åby Röda korset rn n v n e e a vä st lv l t Drivh ig e tga usv e T s- lä l djursjukhus, i byn Örntorp. Den närmsta serviceor- krets, Kalmar/Läckeby Skytteklubb och BTK Enig Si n S gen rntorp g a vä n by

a Åd ten är Rockneby som ligger fem kilometer norrut. (bordtennisklubb). Nära skolan finns idrottsplat- Peter Ka l Läcke Jon vä n Växthusv sson b g n e J& s v e g e e g t För ytterligare handel och service får man ta sig till sen Åbyvallen med fotbollsplan och ishockeybana. l n g v ä vä l vä é kvä l å S Kalmar. Åby hembygdsgård finns vid kyrkan i prästgårds- r g Al a n e St : D a n byggnaderna. Fotbollsplan, bordtennishall samt a t G v Lund mm a r- l Basta g be Bro Emi Bygdegård finns i norra Läckeby. Centralt placerat vä Fi lares v g Mo sv Spe e ll vä n n e i samhället finns även en lokal för luftgevärsskytte. g ku e g e n tt Landsbygden betjänas av Biblioteksbussen och till vä tan ky gsv - ga S n ro vä d lä b åtter- gen n 12³ 5 ³ n l Sl Läckeby kommer den varannan vecka. Det finns Lu e e g Å Kä tt vä b ä n Åby fina rekreationsområden för vandring och cykel i by y H e v ö g cke a Sn sku varierad natur i och i närheten av orten. Ett motions- Lä lls lle vä vägen -

spår i södra Läckeby ger god tillgänglighet till nära e

ä g v rekreationsområde. ä o v r

b s

Lund e n

Industri och produktion t e

ä d

n Å d i by S g Offentlig verksamhet C a tan I Läckeby finns ett antal mindre industrier och Svartin I Läckeby finns Åbyskolan med förskola, för- hantverksföretag. Dessa är främst koncentrerade till

skoleklass, fritidshem samt skola för årskurs 1-6. verksamhetsområdet i norra delen av orten. Utöver 12³ 5 ³ Åbyskolan har ett stort upptagningsområde i den detta finns det bland annat även två handelsträdgår- nordvästra delen av kommunen där många elever dar. I Mosekrog, cirka tre kilometer söder om Läck- åker skolbuss. Elever i årskurs 7-9 går på Lindsdals- eby invid E22, finns ett verksamhetsområde med J skolan. I Läckeby finns även föräldrakooperativet ytterligare verksamheter. I Mosekrog ligger även en & Återvinningsstation Förskolan Stinsen på Lundgården i västra Läckeby. återvinningscentral. Industri och produktion Läckeby Offentlig service Läckeby gård Handel och service N Åby Åby 0 100 200 400m 26 ¯ Läckeby

Åby Vångerslät Vångerslät Lilla Vångerslät Läckeby: Funktioner Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät

n Åby Slät e g vä s t läVångerslät rs e g M n a lt Vå o n

r a ps Lilla Vångerslät t ntorp vä a g g e t n ä

Klyva n revä a g t en a g n

e Mo g en sv n g vä e vä jd g du ö Sågare n ni vä v å La lh armo n H n Ke e e So g Sp Sva Kva n ä g rn n v n e e a vä st lv l t Drivh ig e tga usv e T s- lä l Si n S gen rntorp g a vä n by

a Åd Peter Ka l Läcke Jon vä n Växthusv sson b g n e J& s v e g e e g t l n g v ä vä l vä é kvä l å S r g Al a n e St : D a n a t G v Lund mm a r- l Basta g be Bro Emi vä Fi lares v g Mo sv Spe e ll vä n n e g ku e g te n t vä tan ky gsv - ga S n ro vä d lä b åtter- gen n 12³ 5 ³ n l Sl Lu e e g Å Kä tt vä b ä n Åby by y H e v ö g cke a Sn sku Lä lls lle vä vägen -

ä g v ä o v r

b s

Lund e n

t e

ä d

n Å d i by S g C a tan Svartin

12³ 5 ³

J& Återvinningsstation Industri och produktion Läckeby Offentlig service Läckeby gård Handel och service N Åby Åby 0 100 200 400m ¯ Läckeby 27

Åby TRAFIK

Bussresan tar 28 minuter till Kalmar centralstation Trafikverket är väghållare för länsväg 125 samt Gång- och cykeltrafik samt 9 minuter till Lindsdal. Läckeby centrum trafi- länsväg 595, även känd som Läckebyvägen. Kalmar keras under vardagar 1 gång i timmen mellan klock- kommun är väghållare för en del av lokalgatorna i Det finns en separat gång- och cykelväg längs an 05.20 och 23 i riktning mot Kalmar, samt klockan den sydöstra delen av Läckeby. I orten är det i stor Läckebyvägen från förskolan på Lundgården i väst 05 och 22.20 i riktning mot Läckeby. Undantaget utsträckning enskilda väghållare. Parkering sker på genom orten, förbi skolan och fram till Ådalsvägen är högtrafik på morgonen samt eftermiddagen då privat fastighet. i öst. Därifrån finns en gång- och cykelväg söderut hållplatserna trafikeras var 20:e minut. Under lör-, längs Snättebrovägen. Övrig gång- och cykeltrafik sön- och helgdag trafikeras Läckeby cirka 1 gång i

inom orten sker i blandtrafik. Det planeras att byg- timmen mellan klockan 06 och 02. Utöver ordinarie gen byvä gas en cykelparkering vid busshållplatsen Läckeby linjetrafik trafikeras Läckebys omland av Närtrafik. Läcke centrum. Närtrafik är ett komplement till övriga bussar och tåg och trafikerar huvudsakligen landsbygden efter förbeställd resa. Ja

Biltrafik och vägstruktur n ata dg

n 12³ 5 ³ n Lu ge Väster om Läckeby går länsväg 125 mellan Lindsdal Järnväg Jabyvä Jacke och Vetlanda. Det är från denna väg som infart Lä till orten huvudsakligen sker. Rakt genom orten i Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping väst-östlig riktning går Läckebyvägen, även kal�- genomskär orten men det finns dock inget stations- Kollektivtrafik lad länsväg 595. Från Läckebyvägen leder de äldre läge kvar. Stångådalsbanans sträckning i Kalmar vägarna ut till de omkringliggande byarna. De äldre kommun trafikeras av både person- och godstrafik. I Läckeby trafikeras av kollektivtrafik i stadstrafik, vägarna kring och genom Läckeby har ett kultur översiktsplanen ska möjligheten till pendeltrafik på linje 401, vid hållplatserna Läckeby centrum samt historiskt värde då deras karaktär är så välbevarad. Stångådalsbanan med nya stationslägen utredas. Ett

Åby kyrka i den västra delen av orten. Vid Läckeby Vägarna runt orten slingrar sig fram genom land- stationsläge i Läckeby kan i sådana fall vara aktuellt. 12³ 5 ³ centrum pågår i nuläget (2019-06) ett arbete med att skapet och tar stöd i stenmurar och alléer kantade av ta fram ett förslag för ett nytt busstorg med parke- randbebyggelse och ibland gårdsbildningar. Med bil ringsplatser för både bil och cykel, samt en mötes- tar det cirka 20 minuter till Kalmar. Ja plats. Hållplats Ja Närtrafikshållplats Cykelväg blandtrafik Cykelväg

N 28 0 100 200 400m ¯ Ja Ja Läckeby: Trafik

gen byvä Läcke

n ata dg

n 12³ 5 ³ n Lu ge Jabyvä Jacke Lä

12³ 5 ³

Ja Hållplats Ja Närtrafikshållplats Cykelväg blandtrafik Cykelväg

N 0 100 200 400m ¯ 29 Ja Ja TEKNISK INFRASTRUKTUR

Vatten och avlopp Elektroniska kommunikationer

Läckeby ingår i det kommunala verksamhets Mobiltäckningen är god i Läckeby. Bredband området för vatten och spillvatten. Fastigheterna i och fiber är också väl utbyggt inom tätorten men Läckeby har därmed tillgång till kommunalt vatten tillgången varierar, särskilt för dem som bor i på och avlopp bortsett från de som ligger strax utanför landsbygden i ortens närhet. På landsbygden norr orten. Ny bebyggelse i orten ska anslutas till det om Läckeby är fiber utbyggt av en fiberförening som kommunala vatten- och spillvattennätet. Åbyskolan heter Mokällan. Stora delar av omlandet kring tätor- och Ängbyvallen, samt det nybyggda området norr ten har dock idag (2019-06) ej tillgång till fiber. Det om detta ingår även i ett kommunalt verksamhets- gäller då främst delarna söder om tätorten. Kalmar område för hantering av dagvatten. Även stora kommun har dock som mål att alla hushåll och fö- delar av bebyggelsen på den östra sidan av järn retag i kommunen ska ha tillgång till fiber senast år vägen ingår i ett kommunalt verksamhetsområde för 2020. Under 2020 planeras byggstart för utbyggnad dagvatten. av fiber på landsbygden runt Läckeby.

Kalmar med omnejd har relativt låg nederbörd vilket sommartid oftast innebär att grundvattennivåer- na sjunker samtidigt som konsumtionen ökar under denna tid vilket innebär problem vad gäller vatten- tillgången. På grund av det torra klimatet kan en konkurrens om grundvattnet mellan olika intressen förekomma, till exempel mellan jordbruksbevattning och dricksvattenförsörjning. Tillsammans med framtida klimatförändringar och ökat vattenuttag ställs det högre krav på att i framtiden kunna säkerställa tillgången till dricksvatten.

30 Läckeby: Vatten och avlopp

gen byvä Läcke

tan ga d n n 12³ 5 ³ Lu ge byvä cke Lä

12³ 5 ³

Verksamhetsområde - vatten/spillvatten Verksamhetsområde - dagvatten N 0 100 200 400 m ¯ 31 REGIONEN

Regioner blir allt viktigare och i Sverige har riks För att möjliggöra för människor att stanna kvar på dagen beslutat att varje region ska utvecklas utifrån orten är det viktigt att se ortens läge i regionen, dess Kommunikationer och pendling sina egna förutsättningar. Globaliseringen gör att re- kommunikationsmöjligheter och möjligheter till ut- gioner och kommuner tävlar mer mot varandra om veckling. För att orterna utanför storstadsregionerna Läckeby har fler sysselsatta boende på orten än ar- investeringar och invånare. Antalet invånare växer ska kunna stå sig i konkurrensen är det viktigt att betsplatser. År 2017 fanns 416 sysselsatta boende och kraftigt i vissa städer och tätorter medan de istället lyfta fram och synliggöra specifika kvaliteter som 159 arbetsplatser vilket ger en självförsörjningsgrad minskar i andra, framförallt i Sveriges glesbygds- utmärker ortens särprägel. Men också att se orten i på 38 procent. Om självförsörjningsgraden är över kommuner. förhållande till sitt närmsta omland som serviceort. 100 procent är antalet arbetsplatser på orten större än antalet inom orten bosatta sysselsatta personer. Unga vuxna flyttar i stor utsträckning från minde Läckeby ingår i Kalmar och Oskarshamns lokala Läckeby är med andra ord i stort en pendlingsort städer och tätorter till mer tjänst- och kunskaps- arbetsmarknadsregioner. Den närliggande orten och beroende av tillgången till framförallt arbets- baserade städer. Detta betyder att många orter får Rockneby har funktion som serviceort för norra marknaden i Kalmar stad. en allt högre andel äldre befolkning när de unga delen av kommunen. För arbete, högre utbildning, flyttar ut. Många flyttar också i större utsträckning ytterligare service såsom vårdcentral, kultur och 117 personer pendlar till Läckeby för att arbeta med- till orter och städer där utbudet passar deras livsstil handel måste invånarna ta sig söderut till Kalmar an 346 pendlar ut. Knappt 8 av 10 pendlare pendlar istället för endast arbete. Människor har ändrat sina eller norrut till Oskarshamn. Närheten till E22 och till en annan del av kommunen för att arbeta. Hu- levnadsmönster och allt fler pendlar regionalt och länsväg 125 ger goda kommunikationsmöjligheter vudsakligen går den inomkommunala pendlingen pendlar längre sträckor. De funktioner som tidigare till övriga delar av regionen. Med kollektivtrafik till Kalmar men ett 20 tal personer arbetar i Ljung- fanns lokalt täcker idag större geografiska områden nås Kalmar C på 28 minuter, Mönsterås (inklusive byholm och Rockneby. 21 procent pendlar till annan och koncentreras ofta till den närmsta större tätorten ett direktbyte) på drygt en timme och Oskarshamn kommun vilket är en förhållandevis låg andel. eller staden. centrum på en timme och 25 minuter. Mönsterås nås med bil på 30 minuter och Oskarshamn på 48 Dagens klimatutmaningar ställer högre krav på minuter. För att människor ska ha möjlighet att fort- planering för bostäder, grönstruktur, extremt väder sätta bo på landsbygden runt Läckeby är det viktigt och infrastruktur. Planeringen måste möta människ- att förstärka attraktiviteten av att bo och leva på ors ökade medvetenhet om hållbarhet för att skapa landsbygden och att orten får möjlighet att fortsätta möjligheter för en hållbar livsstil. För att uppnå utvecklas. social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet behövs regionalt anpassade lösningar för att kunna möta de förutsättningar som varje ort besitter.

32 Läckeby: Regionen

Mönsterås 35 km Oskarshamn 63 km

Läckeby Nybro

Kalmar 15 km

Kalmar

Färjestaden

33 FYSISKA STRUKTURER

omkringliggande byar. Utmed Läckebyvägen är Barriärer även ortens service förlagd, såsom Åby kyrka, skola Landmärken och livsmedelsaffär. Huvudinfarten till samhället är Med barriärer menas element i den fysiska struktu- via Läckebyvägen vilken förbinder Läckeby med det Med landmärken menas tydliga karaktärsgivande ren som påtagligt påverkar ortens utbredning och småländska inlandet och E22. fysiska objekt som utmärker sig i ortens struktur. rörelsemönster. Det kan innebära element såsom 3 infrastruktur, natur och bebyggelse. Åby kyrka är ett tydligt landmärke och ett starkt Knutpunkter symbolvärde för Läckeby. Kyrkan är det första man

Samhället genomkorsas av Stångådalsbanan och möts av vid entrén från länsväg 125 in till samhället gen byvä järnvägen delar Läckeby i en östlig och västlig del. I Med knutpunkter menas platser där riktningar möts och kyrktornet är åskådligt från långt håll utmed cke 1 2 Lä samhället finns det endast en passage över järn och funktioner finns så som korsningar eller trafik- länsväg 125 över odlingslandskapet. Ekalléerna är 6 vägen och det är där Läckebyvägen korsar järnvä- mötesplatser. även ett viktigt landmärke som bidrar med karak- gen. I väster utgör riksväg 125 en barriär då den tär och struktur i Läckeby. Alléerna förtydligar berörs av nybyggnadsförbud. I Läckeby finns det två knutpunkter. Den äldre Läckebyvägens rum med de mäktiga ekarna. 8j knutpunkten i samhället är där Åby kyrka ligger och

Åbyyån kan trots dess rekreativa värden ses som en vägarna Mogatan, Läckebyvägen och Åbyvallsvägen 4 n ata dg j

n ³ ³ barriär i samhället då tillgängligheten att röra sig i möts. Idag är den i första hand en trafikmötesplats Utblickar Lu 125 8en g å-området kan vara begränsad då det endast finns men innefattar även en knutpunkt för skola och byvä cke ett fåtal övergångar. idrottsplats. Den andra knutpunkten hittas där Med utblickar menas platser med vyer ut över Lä 5 Läckebyvägen korsar järnvägen. Idag benämns kringliggande landskap. Läckeby ligger i ett öppet platsen som busstorget vilket förklarar dess funktion landskap och omges av åkermark, vilket ger rikligt Stråk som busshållplats. med utblickar mot det öppna landskapet.

Med stråk menas de element i den fysiska struktu- Mötesplats ren som möjliggör lokala flöden inom tätorten och Mötesplatser

ger tydliga rörelsemönster i olika riktningar. Flöden Knutpunkt 12³ 5 ³ kan skapas av bil-, cykel- och gångtrafik. Med mötesplatser menas platser där människor möts exempelvis publika funktioner såsom livsmed- 8j Landmärke Läckebyvägen är det viktigaste stråket. Utmed elsbutik och skola. Vid busstorget finns en livs- denna förgrenar sig vägnätet och bebyggelsen i medelsbutik och en pizzeria som tillsammans med Utblick nord-sydlig riktning varav flera vägar leder till busshållplatsen skapar en mötesplats i samhället. Stråk Barriär Område N 34 0 100 200 400m ¯ Läckeby: Fysiska strukturer

gen byvä 1 2 6 Läcke 8j

4 n ata dg j

n ³ ³ Lu 125 8en g byvä cke Lä 5

Mötesplats

Knutpunkt 12³ 5 ³ 8j Landmärke Utblick Stråk Barriär Område N 0 100 200 400m ¯ 35 Områden

Med områden menas bebyggelse som skapar tydliga rumsbildningar av liknande karaktär.

1. De äldre delarna av Läckeby som bland annat innefattar kyrkan, prästgården och den gamla bebyggelsen längs med Mogatan och Läckeby- vägen väster om järnvägen. 2. Småhusområde öster om järnvägen. 3. Verksamhetsområde samt bygdegård. 4. Bostadsbebyggelse väster om kyrkan utmed länsväg 125. 5. Nybyggt område söder om Åbyån. 6. Handelsträdgård.

36 SLUTSATS

Läckeby är en ort som vuxit fram längs med äldre vägar omgärdade av ekalléer. Det finns ett tydligt centrum med service och god kollektivtrafik med stadsbuss till Kalmar. Närheten till naturen samt de gröna gatumiljöerna är en tillgång som kan stärkas ytterligare. För att orten ska kunna fortsätta att utvecklas finns en del barriärer i form av trafik och natur som begränsar ortens utbredning. Järnvägen går genom orten och en möjlig utveckling är en eventuell framtida pendeltågstation i centralt läge. Det skulle innebära nya pendlingsmöjligheter och möjligheter för mötesplatser att utvecklas i området. En gång- och cykelväg till serviceorten Rockneby skulle stärka kopplingen mellan orterna.

37 STATISTIK LÄCKEBY

Kommunikation Andel förvärvsarbetande (20-64 år) (Källa: SCB) Avstånd till Kalmar: 15 km Män: 85,1 % (Kalmar kommun: 81,4 %) Bil: ca 20 min Kvinnor: 79,7 % (Kalmar kommun: 79,6 %) Buss: ca 25 min Bostäder (Källa: SCB)

Bilinnehav (personer med bil/1 000 invånare) (Källa: SCB) Äganderätter: 73,4 % (Kalmar kommun: 36 %) 442 stycken (Kalmar kommun: 391 stycken) Bostadsrätter: 3,2 % (Kalmar kommun: 21 %) Hyresrätter: 23,4 % (Kalmar kommun: 43 %) Befolkning (Källa: SCB) Medelålder, totalt: 38,2 år (Kalmar kommun: 41,1 år) Personer per hushåll: 2,48 personer (Kalmar kommun: 2,11 personer) Personer födda i Sverige: 91 % (Kalmar kommun: 86 %) Personer födda utrikes: 9 % (Kalmar kommun: 14 %)

Utbildning (Källa: SCB) Eftergymnasial utbildning, totalt: 37 % (Kalmar kommun: 43,9 %) Eftergymnasial utbildning, män: 23,6 % (Kalmar kommun: 37,6 %) Eftergymnasial utbildning, kvinnor: 46,2 % (Kalmar kommun: 50,4 %)

38 Kalmar kommun, Box 611, 391 26 Kalmar

0480–45 00 00 [email protected]