Ortsanalys Rockneby

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Ortsanalys Rockneby Bygga, bo och miljö Ortsanalys Rockneby kalmar.se1 Innehåll Ortsanalys Rockneby ............................................... 5 Funktioner ...............................................................25 Bakgrund ........................................................................5 Handel och service ................................................... 25 Offentlig verksamhet .............................................. 25 Geografi ...................................................................... 6 Industri och produktion ......................................... 25 Läge ����������������������������������������������������������������������������������6 Kultur, fritid och idrott ........................................... 25 Karaktär ...........................................................................6 Befolkning ......................................................................6 Trafik......................................................................... 27 Gång- och cykeltrafik .............................................. 27 Historia ....................................................................... 8 Kollektivtrafik ............................................................. 27 Biltrafik och vägstruktur ......................................... 27 Planeringsförutsättningar ....................................10 Järnväg ......................................................................... 29 Allmänna intressen för infrastruktur och kultur .................................................................... 10 Teknisk infrastruktur ..............................................30 Allmänna intressen för natur Vatten och avlopp .................................................... 30 och vatten ................................................................... 10 Elektroniska kommunikationer ........................... 30 Tidigare översiktlig planering .............................. 10 Detaljplaner och tomter ......................................... 13 Regionen .................................................................32 Utbyggnad och markägandeförhållanden ..... 15 Kommunikationer och pendling ........................ 32 Landskap och natur ...............................................17 Fysiska strukturer ...................................................34 Landskapets karaktär .............................................. 17 Barriärer ........................................................................ 34 Markförhållanden .................................................... 18 Stråk ������������������������������������������������������������������������������� 34 Grönstruktur och upplevelsevärden ................. 20 Knutpunkter ............................................................... 34 Mötesplatser............................................................... 34 Bebyggelse .............................................................22 Landmärken ............................................................... 34 Bebyggelsestruktur.................................................. 22 Utblickar....................................................................... 34 Landmärken ............................................................... 22 Områden ...................................................................... 34 Centrumkärna ............................................................ 22 Slutsats .....................................................................36 2 Samhällsbyggnadskontoret Planeringsenheten Ortsanalysen har tagits fram av: Matea Corkovic, praktikant planeringsenheten Elin Lilja, praktikant planeringsenheten John Ljungberg, praktikant planeringsenheten Anna Wiström, praktikant planeringsenheten Under ledning av: Lena Nordenlöw, planchef Elena Bäcklund, planarkitekt Illustration, framsida: John Ljungberg 3 Rockneby Läckeby Skäggenäs Nybro Trekanten Kalmar Tvärskog Ljungbyholm Färjestaden Vassmolösa Påryd Hagby Halltorp 4 ORTSANALYS ROCKNEBY Bakgrund Kalmar har som ambition att hela kommunen ska leva. Merparten av Kalmars stadsbyggnadsprojekt är emellertid koncentrerade till Kalmar stad. För att hela kommunen ska kunna växa och bidra till att utveckla kommunen, krävs det att även de mindre tätorterna i stadens omland uppmärksammas i planeringsarbetet. Som viktig utgångspunkt i all fysisk planering, krävs Rinkabyholm, Smedby och Lindsdal omfattas det att det finns kunskap om platsens förutsättning­ inte av ortsanalysarbetet, utan behandlas istället ar innan ett förändringsarbete kan inledas. En ny tillsammans med Kalmar centralort. I Påryd och översiktsplan för 2030 med sikte mot 2050 håller på Ljungbyholm finns redan färdiga ortsanalyser. att upprättas. Planeringsenheten har därför under sommaren 2019 tagit fram flera ortsanalyser, för att Ortsanalysen är uppbyggd med en inventeringsdel kartlägga orternas förutsättningar och utvecklings­ och sedan följt av en fysisk strukturanalys. möjligheter. Ortsanalyserna fungerar som underlag till den nya översiktsplanen, men de ska även funge­ ra som underlag för övriga kommunala projekt. De orter som omfattats av analysarbetet är sex större tätorter i Kalmar kommun, i bokstavsordning: • Halltorp • Läckeby • Trekanten • Tvärskog • Rockneby samt Drag och Skäggenäs • Vassmolösa och Hagby 5 Fångstgrop Nyland Karlsro Silverrör Furudal Kurremossen Perstorpet Grustag Nöbble Mossberga E2³ 2 ³ B ö Röttorp l Sölebacken e vä g e GEOGRAFI n och stationshuset som nu är rivet uppfördes dock har en högre andel utrikes födda än Skäggenäs. 8 Tingekulle Kalvhagen Läge några större sekelskiftesvillor och verksamheter, procent av befolkningen i Rockneby är utrikes född Grustag R Idrottsplats y s bland annat ett mejeri. Under 1900­talets första mot drygt 4 procent på Skäggenäs. Skäggenäs har en s Fångstgrop b Stensberg y l u n Rockneby är en mindre tätort med drygt 900 invå­ hälft etablerades flera verksamheter och offentliga låg andel utrikes födda. d s v ä g nare som ligger cirka två mil norr om Kalmar stad i institutioner i Rockneby och orten blev därmed en e n Ryssby distrikt. Orten som fungerar som serviceort serviceort. Unikt för orten är bland annat Rockneby Biltätheten i Rockneby är högre än i kommunen som Oxemossen för den norra delen av kommunen och är belägen i marknad som har arrangerats sedan 1861 i augusti helhet, 415 bilar per 1000 invåanre. Cirka två tredje­ E2³ 2 ³ en levande jordbruksbygd med närhet till kusten. varje år vilken lockar många besökare. delar av hushållen har tillgång bil. 17 procent av Ryssbylund Närmsta tätort är Läckeby som ligger fem kilometer hushållen har tillgång till mer än en bil. Omvänt har Fångstgrop Stojby R y sydväst om orten. Ortens närhet till E22:an gör att en tredjedel av hushållen i Rockneby ingen bil vilket s s b y Knapegården det finns goda kommunikationsmöjligheter till övri­ Befolkning är en förhållandevis hög siffra. v ga delar av regionen. Rockneby har historiska anor Solåker med bland annat byggnader som tingshus, gäst­ Knappt 900 personer bor i Rockneby, av dessa är 470 Två tredjedelar av Rocknebys bostadsbestånd består Dusehagen Ryssbyfjärdingen giveri och kyrka med ett ursprung från 1100­talet. män och 420 kvinnor. Folkmängden ökade kraftigt idag av egenägda småhus. Flera andra tätorter i Återvinnings-Stockegatan Marknadsplats station SignaleEnnliden R Gränstorp under 1960­talet och början på 1970­talet. 1975 hade kommunen har en högre andel egenägda småhus. y s s n b e y g Servicecentral ä Rockneby 900 invånare. Därefter följde en svagare Det finns inga bostadsrätter. En tredjedel av bo­ v v s Gruppboende d Kyrkogård n Växthus Rocknebyskolan lu Karaktär period med stagnerande/minskande befolkning. stadsbeståndet är hyresrätter varav 80 är hyresrätt i by Ryssby kyrka s Församlingshem s yBibliotek Motionsspår E2³ 2 ³ Sedan 2000 har folkmängden åter ökat, mellan år flerbostadshus. R Enhagen Folkets hus Förskola Hultsby Rockneby ligger i ett moränlandskap med rull­ 2000 och 2018 ökade Rockneby med cirka 100 perso­ Dampevallen stensåsar i nordväst­sydostlig riktning. Norr om ner och medelåldern har sjunkit från drygt 41 år till Cirka 200 personer har sin arbetsplats i Rockneby, Idrottsplats ROCKNEBY n Rockneby cke sbä förskola orten rinner Snärjebäcken/Ryssbyån och i söder knappt 40 år. fler kvinnor än män (130 kvinnor och 70 män). En Tor Åsarna Torsbäcken. Bebyggelsen i orten är av småskalig förklaring är att en hög andel av arbetstillfällena, 60 Brandstation Nödtelefon karaktär ordnad längs de historiska vägarna, så Rockneby har en högre andel familjer med barn i procent finns inom offentligt dominerade tjänster Ridhus Skans Rockneby Skans kallad randbebyggelse. Ursprungligen en kyrkby skolåldern än kommunen som helhet men lägre där fler kvinnor än män jobbar. 20 procent arbetar Hembygdsgård förskola Klockaregården R y med bebyggelse söder om Ryssby kyrka blev orten andel förskolebarn och äldre medelålders (45­64 inom privat dominerade tjänster och 10 procent s s b y Lilläng ett stationssamhälle i samband med invigningen år). Däremot utmärker sig Rockneby genom en hög inom tillverkning. v av järnvägen år 1897. Bebyggelsemönstret behöll andel personer 80+. Medelåldern, 39,8 är något lägre dock sin form då orten fortsatte växa längs vägarna än i kommungenomsnittet och har sjunkit den se­ E2³ 2 ³ från kyrkan ner mot järnvägsstationen på grund av naste tioårsperioden. Rockneby har en inflyttning av Storäng att rullstensåsen begränsade möjligheterna för ny småbarnsfamiljer men utflyttning av ungdomar. Det bebyggelse invid stationen. I närheten av järnvägen
Recommended publications
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • I Denna Ljuva Sommartiden HÄLSNING FRÅN SVENSKA KYRKAN I KALMAR KOMMUN
    I denna ljuva sommartidEN HÄLSNING FRÅN SVENSKA KYRKAN I KALMAR KOMMUN VAD HÄNDER I SOMMAR? FEM KYRKOHERDAR BERÄTTAR 6 HAGBY VANDRA PÅ GAMMAL LED 30 ROCKNEBY VÄLKOMMEN IN I VÅR LEKKYRKA 10 I DENNA LJUVA SOMMARTID I denna ljuva sommartid 26 10 En hälsning från Svenska kyrkan 10 VÄLKOMMEN IN! 34 VARANDRA, VARANDRA, VÄLKOMMEN IN I 36 SOMMAR­ i Kalmar kommun I Rockneby finns det numera två kyr­ VARANDRA SIDOR FRÅN SVENSKA KYRKAN kor – den stora, Ryssby kyrka, och en Ett ord som ofta återkommer i Jesu I KALMAR KOMMUN! ÄR 36 SIDOR sommar­ liten kopia, en lekkyrka. uppmaningar till lärjungarna och i bre­ Liksom våren 2020 har varit en helt upplevelser för dig som bor i – Barnen säger: ”Ska vi gå till din kyrka ven i Nya testamentet är ”varandra”. ny sorts vår, mycket olika för olika Kalmar kommun (magasinet eller min?”, säger Sussie Kårlin. människor men olika alla tidigare vårar delas ut till alla hushåll) och 16 DIAKONIMOTTAGNINGEN för de flesta av oss, så blir sommaren för dig som är på besök här 24 GÅ PÅ DRAKJAKT ”… men vi har kunnat ha öppet som 2020 en helt ny sorts sommar. (det finns också att hämta i I VÅRA KYRKOR tidigare, två timmar två dagar i veck­ Det finns mycket att vara orolig för, många av kyrkorna) I flera av kyrkorna i Kalmar kommun an. Det har varit viktigt. Många säger mycket att vara försiktig med – och finns det drakar här och var. Särskilt att de inte har någon annanstans att kanske allra mest att vara tacksam över. OCH GES UT AV för alla barn: färglägg en bild och gå vända sig till”, skriver Katarina Borge­ Vi är här tillsammans, allihop, och vi har Dörby­Hossmo pastorat på drakjakt för att få ett litet pris! mo i en hälsning från diakonimottag­ ett gemensamt ansvar både för att en Förlösa­Kläckeberga församling Ryssby ningen och Kalmar Stadsmission.
    [Show full text]
  • Uppdrag Att Ändra Detaljplaner I Rinkabyholm
    TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Juhlin 2021-05-05 KS 2021/0457 0480-45 41 74 Kommunstyrelsens planutskott Uppdrag att ändra detaljplaner i Rinkabyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ändra gällande byggnadsplaner i Rinkabyholm för att formalisera ett kommunalt huvudmannaskap för gator och andra allmänna platser. Bakgrund Efter beslut i dåvarande gatunämnden som fattades 1985-09-18 (Dnr 33/85- 351) har kommunen i praktiken övertagit ansvaret för vägarna inom verksamhetsområdena för vägföreningarna Smedby, Rinkabyholm, Dörbylund, Ljungbyholm, Vassmolösa, Trekanten, Läckeby och Rockneby. Formellt och juridiskt behöll dock vägföreningen fortfarande ansvaret för de allmänna platserna. Kassorna tillföll kommunen men föreningarna skulle finnas kvar juridiskt och ha en kontaktperson som kommunen kunde prata med. Inga avtal skrevs. Föreningarna upprätthölls dock inte och sedan många år finns varken styrelser, eller verksamhet. De är nu så kallade ”sovande” vägföreningar och i samtliga ovanstående orter utom Ljungbyholm finns fortfarande sovande vägföreningar som formellt sett har rätten till gator och allmänna platser i orterna, fastän kommunen har ansvaret i praktiken. Visst arbete med att även formellt och juridiskt ta över huvudmannaskapet inom dessa vägföreningars områden har skett sedan dess beslutet om att ta över väghållningen fattades. 1993-02-24 beslutade gatunämnden att tillskriva Lantmäterimyndigheten för att avveckla ovan nämnda vägföreningar samt att gatukontoret från det datum som skulle beslutas i förrättning överta ansvar och befogenheter från föreningarna. Lantmäteriförrättningarna ställdes dock in, eftersom det i dessa områden gäller i huvudsak äldre byggnadsplaner som detaljplan och dessa stipulerar ett enskilt huvudmannaskap. Vägföreningarna kan inte tas bort förrän detaljplanerna ändrats till kommunalt huvudmannaskap. I början av 2000-talet har planändringar genomförts för vägföreningsområdena i Ljungbyholm och under 2010-talet i delar av Trekanten.
    [Show full text]
  • Kalmar Kommuns Industriarv
    Kalmar kommuns industriarv Lotta Lamke och Susann Johannisson Industriarvsprojektet, rapport december 2009 Kalmar läns museum Foto utsida: Tändsticksask från Kalmar tändsticksfabrik. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. Foto nedan: Jojon ”Kalmartrissan” tillverkad på Elfverson & Co, f.d. Kalmar Bobbin i Påryd. 2010-02-12 Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Kalmar kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 9 Kunskapsunderlag (dokumentation) 10 Planinstitut m.m. (säkerställande) 13 Kalmar kommuns industriarv 15 GIS-bas 15 Fältbesiktning 19 Industriarvsmöte 38 Slutsatser 39 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 39 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Kalmar kommun C. Karta: Största industriarbetsplatserna 3 4 Förutsättningar Om ”Kalmar kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva Kalmar kommuns kulturhistoriskt viktigaste industrimiljöer med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram under 2009 av antikvarie Lotta Lamke och bebyggelseantikvarie Susann Johannisson vid Kalmar läns museum i samarbete med bebyggelseantikvarie Ewa Juneborg, Kalmar kommun. Arbetet har finansierats av Kalmar kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Kalmar läns museum har bidragit med viss arbetstid som egeninsats. Arbetet baseras på den kartläggning av Kalmar kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna.
    [Show full text]
  • Kalvinknatet 2013, Kalmar Måndag 3 Juni I Kalmarsundsparken
    Kalvinknatet 2013, Kalmar Måndag 3 juni i Kalmarsundsparken. Arrangör: Högby IF & Malmö AI. Väder: Sol 19°C lite blåsigt. Anmälda: 610+238 st, Startande: 810 st. Tävlingsledare: Carl-Gustaf Nilsson, 070-444 31 02 Vinnare av utlottningspriser till skolklasser: KFF P9 Rockneby, Biobiljetter P7 Färjestaden, Kidzrelax P11 Trekanten Flickor 2-5 år, 600m Start kl: 17:10 # Astrid Aagesson 09 Hagby Deltagit 3501 Silja Aakre Rudin 08 Kalmar Deltagit 3502 Alma Ahlvin 09 Kalmar Deltagit 3503 Ellie Alkeberg 10 Färjestaden Deltagit 3504 Hanna Almswik 10 Algutsrums IF Deltagit 3505 Stina Andersson 09 Nybro Deltagit 3506 Julia Asplund 10 Kalmar Deltagit 3507 Elin Barvestad 09 Kalmar Deltagit 3508 Ella Blohm 09 Kalmar Deltagit 3509 Lovisa Broman 08 RMIF Deltagit 3510 Embla Edvinsson 08 Rinkabyholm Deltagit 3511 Nova Eliasson 09 Trekanten Deltagit 3512 Alva Fredriksson 08 Kalmar Deltagit 3513 Saga Fredriksson 08 Kalmar OK Deltagit 3514 Vega Fregell 08 Kalmar Deltagit 3515 Leia Gadeberg 09 Kalmar Deltagit 3516 Maja Gibbons 08 Torslunda Deltagit 3517 Alice Gibbons 11 Torslunda Deltagit 3518 Rebecka Gustafsson 09 Kalmar Deltagit 3519 Moa Heideman 08 Kalmar Deltagit 3520 Kajsa Hermansson Söderdahl 10 Rinkabyholm Deltagit 3521 Astrid Heyne 09 Kalmar Deltagit 3522 Thea Heyne-Bertilsson 09 Kalmar Deltagit 3523 Elise Holm 11 Kalmar Deltagit 3524 Molly Johansson 10 Kalmar Deltagit 3525 Amanda Jonsson 09 Ljungbyholm Deltagit 3526 Lovisa Jonsson 09 Bäckebo Deltagit 3527 Leia Kainulainen 08 Myrans Dagisgrupp Deltagit 3528 Izabella Karlsson 10 Algutsrums IF Deltagit
    [Show full text]
  • Herre, Politiker, Militär Och Storjordbru- Kare, Född I Marielund I Blekinge
    Rr Raab, Adam Christian, 1801–1872, fri- herre, politiker, militär och storjordbru- kare, född i Marielund i Blekinge. R kom som treåring till ›Ryssbylund som efter moderns död 1825 kom i hans ägo. Han förvärvade flera andra egendomar bl.a. ›Barkestorp 1843 och ›Bo gård 1839, där han 1846 inrättade Södra Kalmar läns lant- bruksskola, under ledning av svärsonen Hjalmar ›Kylberg. R var en förnyare inom jordbruket och spred sina kunskaper ge- nom ›Hushållningssällskapet, där han var ordförande 1851–1854. Han inledde tidigt en militär bana vid ›Kalmar Regemente och avslutade den med kaptens grad. R var ordförande i Kalmar läns Brandstodsbolag till 1856 och ledamot av riksdagens första kammare 1867–1872. År 1856 sålde R sina egendomar och flyttade till Vårby gård ut- i bruk och samtidigt byggde radioklubben radio. anför Stockholm. IB en studio i fotograf Herman ›Sandbergs Tidig studiobild ateljé på Strömgatan 3. År 1926 sändes Rackarporten, ett enkelt stenvalv i fäst- invigningsprogrammet och medverkande ningsmuren, låg i Landshövdingegatans var bl.a. Birger ›Anrep-Nordins stråkkvar- förlängning mot Ängö. Namnet har san- tett, Manne ›Hofrén som höll ett föredrag nolikt tillkommit då en av stadens rackare över ämnet Strid och frid kring Kalmar slott bodde intill porten i det som nu kallas samt Waldemar ›Swahn som kåserade om Rackaregården. Utanför den hade Ängö- Min barndoms Kalmar. Vid årets slut hade borna i vardagslag sin tilläggsplats vid en runt 1 000 Kalmarbor löst radiolicens. enkel stenbrygga av två rader stora kuller- Flera kända personer har medverkat i ut- stenar. sändningar från Kalmar, bl.a. Lennart ›Hy- land och Eric ›Bojs.
    [Show full text]
  • Handlingar Samhällsbyggnadskontoret Händelse
    Handlingar Samhällsbyggnadskontoret 2020-12-10 Händelse Diarienummer Händelsedatum Fastighet Handläggare Ärende Namn/Adress Inkommande/Utgående Händelse SBK-2020-5086 2020-12-07 KVARNHOLMEN 2:26 HABO Nybyggnad av småbåtshamn Utgående Meddelande om beslut SBK-2020-6118 2020-12-07 IGELÖSA 8:26 ANKI Nybyggnad av komplementbyggnad Ann Brita Maria Steenberg (bygglovsbefriad åtgärd) Utgående Stånguddegatan 5 Begäran om komplettering HAGBY SBK-2020-6149 2020-12-07 VÄKTAREN 2 NAFO Nybyggnad av plank Eleni Manoura Utgående Wismarsvägen 14 Bekräftelse på inkommet ärende KALMAR SBK-2020-5425 2020-12-07 LÄCKEBY 2:14 LIN Ansökan, enskilt avlopp Michael Axelsson utgående Läckeby 132 Nytorpet Tillstånd, enskilt avlopp förstärkt infiltration Läckeby SBK-2020-6151 2020-12-07 CALO Önskemål om enkelriktad väg istället för skylt Stefan Johansson (Förbud mot trafik) på Lagmansgatan 2 A-B Inkommande Skrivelse från medborgare SBK-2020-6152 2020-12-07 PÅRYD 1:69 SUMI Nybyggnad av garage Björn Marcus Arvidsson Utgående BOBINVÄGEN 7 Bekräftelse på inkommet ärende PÅRYD SBK-2020-5244 2020-12-07 KVARNHOLMEN 2:6 KEPE Tillbyggnad av sjöräddningsstation Sjöräddningssällskapet upprättad Box 5025 Kommunicering om tidsbegränsat lov. Västra Frölunda Bygg-2020-48 2020-12-07 BIEN Samlingsärende för 2020 för underrättelser om Lantmäteriet/lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun avslutade förrättningar från Lantmäteriet/Lantmäterimyndigheten i Kalmar Inkommande Underrättelse om beslut - anläggningsåtgärd för att ompröva Bottorp G:a 4 SBK-2020-6154 2020-12-07 LJUNGBY 38:48 HAN Ansökan om ledningsförrättning berörande Stefan Petersson Flodhästen 6. Upprättad Tegelviksvägen 7 E Beställning rättad Kalmar 1 (34) Händelse Diarienummer Händelsedatum Fastighet Handläggare Ärende Namn/Adress Inkommande/Utgående Händelse SBK-2020-5244 2020-12-07 KVARNHOLMEN 2:6 MKR Tillbyggnad av sjöräddningsstation Sjöräddningssällskapet Upprättad Box 5025 Komm om tidsbegränsat lov.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Auction 369 Thursday,13 June 2019 at 4 Pm Torsdag 13 Juni 2019 Kl
    International auction 369 Thursday,13 June 2019 at 4 pm Torsdag 13 juni 2019 kl. 16:00 Svartensgatan 6, Stockholm 3474 Mail bid sale 8300+ Also, (only on our website) do not lots only Anbudsauktion offered (bara på hemsidan) miss our ... online 13 June, 2019 at 2pm (14:00) AB PHILEA Svartensgatan 6, SE-116 20 Stockholm, Sweden Telephone: +46 (0)8 - 640 09 78 and +46 (0)8 - 678 19 20 E-post: [email protected] Internet: http://www.philea.se Sweden: PG 60 29 89-6. IBAN number: SE71 9500 0099 6042 0602 9896, BIC/Swift code: NDEASESS Finland: Nordea 182030-12575 IBAN number: FI11 1820 3000 0125 75, BIC/Swift code: NDEAFIHH Norway: Nordea 6021.05.08077 3103 3154 3734 To Our Foreign Customers (Bid deadline = day before auction) Table of Contents Innehållsförteckning The buyer´s commission is 25 % for all lots. Please use the bid form at the end of the catalogue, or bid through Internet: www.philea.se. 3 Info, abbreviations Information, förkortningar Our tele phone num bers are +46-8-640 09 78 and +46-8-643 43 31. AB Philea uses the margin scheme, hence no VAT is specified on invoices. 4 Auction in Stockholm: Auktion i Stockholm: Customers receive a pro forma invoice. Known customers buying for 4 Sweden Sverige about SEK 1000 receive lots against invoice. Credit card payments adds 40 Nordic countries Övriga Norden no extra charge. We accept Visa, Eurocard and Mastercard. 47 SEK 100 lots SEK 100 - objekt Bids are binding. Lots are sold to the highest bidder for the second 51 European collections Europasamlingar highest bid + an advance (of about 5-10 %).
    [Show full text]
  • How to Turn Ecosystem Payments to Baltic Mussel Farms Into Reality?
    How to turn Ecosystem Payments to Baltic Mussel Farms into reality? Angela Schultz-Zehden, Annika Steele, Barbara Weig SUBMARINER Network Published: 2019-04-14 www.balticbluegrowth.eu 1 How to turn Ecosystem Payments to Baltic Mussel Farms into reality? About Baltic Blue Growth is a three-year project financed by the European Regional Development Fund. The objective of the project is to remove nutrients from the Baltic Sea by farming and harvesting blue mussels. The farmed mussels will be used for the production of mussel meal, to be used in the feed industry. 18 partners from 7 countries are participating, with representatives from regional and national authorities, research institutions and private companies. The project is coordinated by Region Östergötland (Sweden) and has a total budget of 4,7 M€. Partners - Region Östergötland (SE) - County Administrative Board of Kalmar County (SE) - East regional Aquaculture Centre VCO (SE) - Kalmar municipality (SE) - Kurzeme Planning Region (LV) - Latvian Institute of Aquatic Ecology (LV) - Maritime Institute in Gdańsk (PL) - Ministry of Energy, Agriculture, Environment, Nature and Digitalization of Schleswig- Holstein (DE) - Municipality of Borgholm (DK) - SUBMARINER Network for Blue Growth EEIG (DE) - Swedish University of Agricultural Sciences (SE) - County Administrative Board of Östergötland (SE) - University of Tartu (EE) - Coastal Research and Management (DE) - Orbicon Ltd. (DK) - Musholm Inc (DK) - Coastal Union Germany EUCC ( DE) - RISE Research institutes of Sweden (SE) This document was produced as an outcome of the BBG project, WP5, GoA5.3. It was published online at the project’s website www.balticbluegrowth.eu and distributed as an electronic copy to project partners and stakeholders.
    [Show full text]
  • Ortsanalys Halltorp
    Bygga, bo och miljö Ortsanalys Halltorp kalmar.se1 Innehåll Ortsanalys Halltorp .................................................. 5 Funktioner ...............................................................25 Bakgrund ........................................................................5 Handel och service ................................................... 25 Offentlig verksamhet .............................................. 25 Geografi ...................................................................... 6 Industri och produktion ......................................... 25 Läge ����������������������������������������������������������������������������������6 Kultur, fritid och idrott ........................................... 25 Karaktär ...........................................................................6 Befolkning ......................................................................6 Trafik .........................................................................27 Gång- och cykeltrafik ............................................. 27 Historia ....................................................................... 8 Kollektivtrafik ............................................................. 27 Biltrafik och vägstruktur ......................................... 27 Planeringsförutsättningar ....................................10 Allmänna intressen för infrastruktur Teknisk infrastruktur ..............................................29 och kultur ...................................................................
    [Show full text]
  • 173 Hæggblom, Einar, 1893–1978, Agro
    Hh Hæggblom, Einar, 1893–1978, agro- het på Torsåsgatan 16. H expanderade yt- nom, född i Ryssby. H blev student i Kal- terligare och flyttade 1977 till Torsåsgatan mar 1911 och efter agronomutbildning 9 med dubbelt så stora butikslokaler. Efter drev han lantbruk i Slakmöre. Han var en flera om- och tillbyggnader har lokalerna ledande lokalpolitiker i Ryssby socken, utökats ytterligare. Företaget ingår i Hag- dessutom rektor vid Högsby lantmanna- blomgruppen som har flera dotterföretag skola 1925–1952 och ledamot av riksda- och verkar över stora delar av landet. IB gen 1945–1964. H har utgivit skrifter om det svenska jordbruket samt lokalhistoris- Hagby är en tätort 18 km söder om Kal- ka artiklar om Ryssby socken. mar med 1 023 invånare (2013). Se ›Hag- by socken. Hafregrynsfabriken Svea hade sitt ur- sprung i den industriella havre- och korn- Hagbygärde industriområde ligger öster grynskvarn, Sveriges första, som Ragnar L och söder om Fölehagsvägen, väster om ›Jeansson startade 1898 i den av honom Trångsundsvägen och norr om Södra vä- och fadern Johan ›Jeansson uppförda te- gen–väg E22. Det är en ung stadsdel från gelbyggnaden i Ölandshamnen vilken 1960-talet, där ett antal industri- och lager- idag inrymmer ›Baronen Köpcenter. H byggnader uppfördes mellan fornlämnings- inregistrerades 1900 men redan följande områden som Tjuvbackarna, Dösebacken Hagby. Tätort. år drabbades kvarnen och intilliggande och Fölehagen. Den nya sträckningen av spannmålsmagasin av en förödande brand. järnvägen Kalmar–Linköping skär igenom Tegelbyggnaden återställdes omgående området. samtidigt som en påbyggnad gjordes. År 1906 startade Ragnar L Jeansson i dessa lo- Hagbyhamn var tidigare lastageplats vid kaler Cocos & Margarin AB Svea, se ›Mar- Kalmarsund i norra delen av Hagby sock- garinfabriken.
    [Show full text]