Riktlinjer För Parkering I Kalmar Kommun - I Detaljplan Och Bygglov
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Riktlinjer för parkering i Kalmar kommun - i detaljplan och bygglov Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-20 Medverkande Projektgrupp Annika Fonseca, projektledare kommunledningskontoret Josefin Bergquist, trafikplanerare samhällsbyggnadskontoret Styrgrupp Mattias Adolfsson, ordf. samhällsbyggnadsnämnden Jonas Lövgren, vice ordf. samhällsbyggnadsnämnden Lars Holmberg, andre vice ordf. Samhällsbyggnadsnämnden Rebecka Persson, förvaltningschef, Samhällsbyggnadskontoret Pär Svanfeldt, enhetschef projekt- och exploateringsenheten, kommunledningskontoret Björn Strimfors, stadsarkitekt, enhetschef plan, samhällsbyggnadskontoret Torbjörn Ziegler, enhetschef bygglov, samhällsbyggnadskontoret Carl-Fredrik Nelson, enhetschef park- & infrastrukturenheten, samhällsbyggnadskontoret Referensgrupp Rebecka Sandelius, planarkitekt, samhällsbyggnadskontoret Linda Almljung Törngren, trafikplanerare, samhällsbyggnadskontoret Catrin Thörnvall, byggnadsinspektör, samhällsbyggnadskontoret Gunilla Thorvaldsson, lantmäterichef, samhällsbyggnadskontoret Johanna Kindqvist, exploateringsingenjör, kommunledningskontoret Wolfgang Friedh, planeringssekreterare, barn & ungdomsförvaltningen Peder Hultgren, byggprojektledare, serviceförvaltningen Anders Stridarv, trafiktekniker, serviceförvaltningen Medverkande Ramböll Jan Hammarström, uppdragsledare Frida Svedin, bitr. uppdragsledare Erik Hedman, granskare Uppdragsnummer Ramböll: 1320013894 Diarienummer: Samhällsbyggnadsnämnden 2015 - 5584 Layout: Maria Boström Cars, Kommunikationsenheten, Kalmar kommun Foto: Jan Magnusson, Christina Karlberg, Maria Boström Cars Innehåll 1 Inledning 4 2 Mål och visioner 5 3 Gällande regelverk 6 4 Zonindelning 8 5 Parkeringstal för bil och cykel - grundtal 10 6 Flexibla parkeringstal 13 Steg 1. Beräkna grundtal 14 Steg 2. Reduktion kollektivtrafik 14 Steg 3. Reduktion bilpool 16 Steg 4. Reduktion för beteendepåverkande åtgärder för hållbart resande 18 Steg 5. Reduktion samnyttjande 21 Steg 6. Reservplan och avtal 22 7 Särskild avvägning för förskola och grundskola 23 8 Beräkningsgång för speciella verksamheter 24 9 Utveckling av stadsdelscentra och bykärnor 26 10 Olika sätt att lösa parkering utanför egen fastighet 27 10.1 Gemensamhetsanläggning 27 10.2 Parkeringsservitut 27 10.3 Arrende, hyra och andra nyttjanderätter 27 10.4 Parkeringsköp 27 Riktlinjer för parkering i Kalmar 3 1. Inledning Syftet med riktlinjerna Parkering är ett värdefullt styrmedel för att öka sta- Parkeringstalen ska säkerställa att det finns tillräckligt dens tillgänglighet och har stor påverkan på karaktär, med parkeringsplatser för att möta den parkeringsef- trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Ett parkeringssys- terfrågan som finns vid ny- eller ombyggnation. För tem i balans stöder stadens utveckling. Med hjälp av bilparkering handlar det om att hitta en balans mellan parkeringsriktlinjer stakas kommunens inriktning ut parkeringsefterfrågan och en effektiv markanvänd- och det blir tydligt för tjänstemän, politiker, fastighets- ning. För cykelparkering handlar det om att se till att ägare och byggherrar hur parkeringsfrågor ska hante- det finns många och attraktiva cykelparkeringar så att ras. Parkeringsriktlinjerna utgör ett viktigt underlag i cyklandet kan öka. plan- och bygglovsprocessen. För att riktlinjerna ska göra nytta krävs att de svarar mot kommunens nu- I bilagan till Riktlinjer för parkering i Kalmar kom- varande inriktning och samspelar med dagens parke- mun redovisas hur grundtalen för parkering har be- ringssituation. Riktlinjerna ska uppdateras när behov räknats samt den statistik och de antagande som ligger uppstår. till grund för beräkningarna. Bilagan vänder sig främst till de som vill ha en djupare förståelse av parkerings- Riktlinjerna för parkering ska underlätta framtagandet talen samt till de tjänstemän som vid behov kommer av detaljplaner och handläggning av bygglov och ska att räkna fram nya grundtal. tillämpas vid nybyggnad, tillbyggnad och vid ändrad användning av befintlig funktion. Riktlinjerna är väg- ledande för att beräkna vilken efterfrågan på parke- ringar som ska tillgodoses av fastighetsägaren eller byggherren. Grundprincipen är att parkeringsefterfrå- gan ska lösas inom den egna fastigheten. Om en fast- ighetsägare eller byggherre kan visa på åtgärder som leder till minskad parkeringsefterfrågan ska riktlinjer- na ge tydliga spelregler för hur en reducering av an- tal parkeringsplatser ska beräknas samt hur detta ska regleras i avtal. Möjligheten till flexibla parkeringstal gäller enbart för bilparkering, för cykelparkering ges ingen reduktion. I funktionsblandade stadsdelar vill kommunen sträva mot ett mer effektivt användande av marken och av parkeringsplatserna och i dessa delar vill kommunen öka samnyttjandet över dygnet och året vilket kan lö- sas genom att ingå i en gemensamhetsanläggning eller genomföra ett parkeringsköp. I den mån parkering inte kan anordnas inom den egna fastigheten kan parke- ringsefterfrågan lösas genom avtal på annan fastighet eller genom parkeringsköp i en parkeringsanläggning. Riktlinjer för parkering i Kalmar 4 2. Mål och visioner Kommunen har som övergripande mål att främja en god sammanvägd tillgänglighet till parkeringar. Att kunna nå staden, stadsdelcentrum och bykärnor och dess utbud är ett viktigt konkurrensmedel vid t.ex. handels- och företagsetableringar. Kalmar ska även i framtiden vara regionens främsta centrum för handel, administration och upplevelser. Kalmar måste vara tillgängligt för alla, även de som reser med bil. Om fler som har möjlighet väljer andra färdsätt än bil kommer det finnas god tillgänglighet till parkering för de som måste använda bil. Därför ska vi också arbeta med goda möjligheter till gång-, cykel- och kollektivtrafik. Men bilen kommer även i fram- tiden att vara ett viktigt transportmedel i vår region. Besökare och kunder ska prioriteras först i parke- ringssystemet. I andra hand prioriteras parkering för boende och i tredje hand parkering för arbetstagare. Längre gångavstånd för boende och arbetstagare bör accepteras och då kan parkeringsplatser tillgodoses en bit ifrån bostaden eller arbetsplatsen. En parkeringsyta som inte används är en resurs som kan användas till annat ändamål än parkering t.ex. bo- städer, parker eller andra anläggningar. Genom att ha samlade och samnyttjade parkeringsytor så används marken på ett mer effektivt sätt. Genom ett mer kost- nadseffektivt användande av parkeringsplatser vill kommunen skapa möjlighet till ett ökat bostadsbyg- gande och lägre hyror. På landsbygden är bilen ofta det enda färdmedlet. Kommunen kan underlätta övergång till hållbara re- sor genom att anlägga pendlarparkeringar vid buss- hållplatser. Kommunen verkar också för att stimulera bränslen som minskar utsläppen från bilarna. Riktlinjer för parkering i Kalmar 5 3. Gällande regelverk Hur bostäder och verksamheter lokaliseras har be- Om en tomt ska bebyggas med byggnadsverk som tydelse för tillgänglighet, trafik och parkeringsefter- innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fri- frågan. Kommunen har genom översiktsplaner och tidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verk- detaljplaner möjlighet att styra planeringen och lokali- samhet, ska det på tomten eller i närheten av den fin- seringen. Kravet på att ordna parkering regleras i PBL, nas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och plan- och bygglagen. utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man i första Fastighetsägarens skyldigheter hand ordna friyta. (PBL 8 kap 9§) Skyldighet att anordna parkering ligger i första hand på fastighetsägaren. Vid bygglov är det kommunens Bygglovsbefriade parkeringsplatser skyldighet att se till att parkeringsefterfrågan uppfylls. Att anlägga parkeringsplatser är bygglovpliktigt (Plan- Dessa framgår antingen av detaljplanen eller av par- och byggförordningen, PBF 6 kap 1§ 8 punkten). Det keringsriktlinjerna. Parkeringsriktlinjerna har ingen di- krävs dock inte bygglov om det på fastigheten endast rekt rättsverkan utan det ankommer på samhällsbygg- finns ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostads- nadsnämnden att i varje enskilt fall avgöra om bil- och hus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för cykelplatsefterfrågan är tillgodosedd. Det är viktigt att fastighetens behov. Det krävs inte heller bygglov om beakta likställighetsprincipen i kommunallagen, som parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen eller säger att alla ska behandlas lika om det inte finns sak- på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg. ligt skäl för något annat. Med hjälp av parkeringsrikt- (PBF 6 kap 2§ 3 punkten) linjer kan en fastighetsägare i god tid beräkna parke- ringsefterfrågan som behöver tillgodoses i ett bygglov Parkering för personer med nedsatt eller i ett avtal. rörelseförmåga Personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsför- Detaljplan måga ska kunna komma fram till byggnadsverket och I en detaljplan får kommunen bestämma krav om att på annat sätt kunna använda tomten, om det inte med ordna utrymme för den parkering som behövs. I de- hänsyn till terräng och förhållanden i övrigt inte är taljplan får kommunen också bestämma placeringen orimligt. (PBL 8 kap 9§ punkt 5). och utformningen av parkeringsplatser och att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för par- Vid utformning, dimensionering och lokalisering av kering. (PBL 4 kap 13§) bilparkering för personer med rörelsenedsättning ska Boverkets byggregler och Boverkets föreskrifter föl- Bygglov jas. Kalmar kommun rekommenderar också att hand- En obebyggd