DEN SOCIALA KOMPASSEN 2018 Kalmar Kommun

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

DEN SOCIALA KOMPASSEN 2018 Kalmar Kommun DEN SOCIALA KOMPASSEN 2018 Kalmar kommun Den sociala kompassen - Kalmar kommun SEKOM Statisticon AB Inledning Det vi tror oss veta, är det sanning eller fördom? Den som arbetar med demografiska analyser och socioekonomiska kartläggningar inom kommunal verksamhet får då och då höra kommentaren att ”det där visste vi redan”. Så kan det naturligtvis vara, men inte sällan bygger den upplevda vetskapen på hörsägen eller fördomar, snarare än fakta. Gruppen ”vi” är också ofta en diffus referens, där verklig samsyn kring fakta om en situation är svår att uppnå. Och ju mer komplex situationen är, desto svårare är det. För att bättre kunna fokusera på en konstruktiv dialog kring hur problem ska lösas och insatser prioriteras har Statisticon tagit fram föreliggande analysmetod, där nio socioekonomiska variabler analyseras sammantaget. Den möjliggör också mätbarhet över tid. Genom att ha en bild av nuläget kan insatser följas upp och utvärderas. Systematiska och transparenta kartläggningar utgör också en viktig grund för ansvarsutkrävande. Det är dock viktigt att komma ihåg att områden är statiska, men att människor rör på sig. Det finns områden som fungerar som transitområden och i takt med att invånare där får Analys och text: Mats Forsberg, Statisticon AB ekonomiska möjligheter till en boendekarriär väljer en del att flytta. Om en variabel i ett område Anna Carlsund, Statisticon AB t.ex. inte uppvisar någon mätbar förbättring trots insatser, behöver det inte betyda att Charlotta Danielsson, Statisticon AB insatserna inta har haft någon effekt. Det kan också vara så att insatserna har möjliggjort för Bild: Anna Carlsund, Statisticon AB människor att påbörja en boendekarriär någon annanstans och lämna plats till nyinflyttade som ännu inte har etablerat sig på en arbetsmarknad. Data och nyckelkodsindelning: Kalmar kommun I det följande redogörs för analysmetoden och resultatet av analyserna. Metod Den första delen i analysmetoden SEKOM omfattar inventering och val av ingående variabler i analysen. Samma uppsättning variabler används för den SEKOM-analys som tas fram på nationell nivå. Följande variabler ingår i analysen: Mer om denna finns att läsa på www.befolkningsprognoser.se/juni. Kommunen har tillhandahållit data Andel öppet arbetslösa avseende 2018, det senaste året för vilket data finns tillgängligt för samtliga nio variabler. Att använda (18-64 år, 2018-12-31) data avseende olika tidsperioder är inte optimalt, i synnerhet om det sker väsentliga förändringar i ett eller flera områden mellan åren. Andel hushåll med ek. bistånd (2018-12-31) Den andra delen av analysen omfattar tillämpning av en datavetenskaplig metod som kallas Random Ohälsotalet per invånare Forest. Enkelt uttryckt är syftet med den datorintensiva metoden att klassificera omfattande data med (invånare 16-64 år, 2018-12-31) komplexa samband. I fallet med socioekonomiska variabler på delområdesnivå ges en möjlighet att Andel förvärvsarbetande gruppera delområdena utifrån hur de studerade variablerna sammantaget korrelerar med varandra. (invånare 20-64 år, 2018-12-31) Metoden tillhör ett vetenskapligt fält som brukar benämnas Machine Learning. På Wikipedia finns en Förvärvsinkomst, median utförlig beskrivning av detta fält och hur det förhåller sig till bl.a. Data mining och Artificiell intelligens (invånare 20-64 år, 2018-12-31) (AI). Läs mer på https://en.wikipedia.org/wiki/Machine_learning. Andel invånare med eftergymnasial utbildning Den tredje delen av analysen är att visualisera resultatet. Det gör vi med hjälp av Multidimensional (invånare 20-64 år, 2018-12-31) scaling (MSD), som i ett tvådimensionellt plot-diagram visar graden av samband samt hur de ingående variabelvärdena varierar mellan de delområden vi studerar. Andelen invånare födda utanför EU (av hela befolkningen, 2018-12-31) Den fjärde delen i analysmetoden är att förstå och tolka utfallet, i vårt fall den socioekonomiska kartan (SEKOM-kartan). Vid tolkningen bestäms också antalet grupper som ska definieras och karaktäriseras. Andel unga 0-18 år De ingående enskilda variablernas dragningskraft och riktning i SEKOM-kartan behöver också markeras (av hela befolkningen, 2018-12-31) i den tvådimensionella rymden som kartbilden utgör. Andel äldre 65 år+ (av hela befolkningen, 2018-12-31) Områdesindelning Utgångspunkten för att åstadkomma en lämplig gruppering av områden för analysen är SEKOM-område Folkmängd SEKOM-område Folkmängd kommunens indelning av Nyko. För Berga 4 721 Snurrom 318 att ge en stabil och meningsfull Kvarnholmen 1 881 Vimpeltorpet 1 796 SEKOM-karta är strävan att Djurängen 3 076 Björkudden 179 Ängö 791 Björkenäs 666 (i) uppnå ett minimum om ca 500 Varvsholmen 688 Norrliden 3 791 invånare per område, Kalmarsundsparken 755 Krafslösa 354 (ii) åstadkomma en gruppering Getingen 1 030 Kläckeberga 91 som resulterar i minst ett 20-tal Funkabo 1 673 Tallhagen 202 SEKOM-områden, Bergavik 1 622 Halltorp 613 (iii) gruppera områden som är Gamla stan 771 Läckeby 1 759 relevanta ur ett Malmen 3 906 Lindsdal 6 565 planeringsperspektiv och har Sandås 1 666 Ljungbyholm 2 279 en hög igenkänningsfaktor, Stensberg 820 Påryd 973 (iv) skapa så homogena områden Stensö 960 Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö och Hossmo 3 172 som möjligt i termer av socioekonomisk struktur samt Tegelviken 2 937 Rockneby och Skäggenäs 2 694 att Bremerlyckan 803 Smedby 3 977 (v) urskilja tätortsområden från Oxhagen 2 329 Trekanten 2 049 omland på landsbygden. Svaneberg 78 Tvärskog 999 Norrgårdsgärde 1 998 Hagby och Vassmolösa 2 737 I Kalmar kommun resulterade det i Skälby 709 39 SEKOM-områden. YNGRE Hur ska kartan läsas? SEKOM-analysen av de nio olika variablerna för kommunens Analysens nio variabler är placerade delområden syftar till att beskriva FÖRVÄRVSARBETE längs en cirkel som omgärdar SEKOM-områden. och visualisera samband. OHÄLSA Variablernas placering längs cirkeln bestäms av områdenas Analysen av 2018 års data socioekonomiska strukturer och varierar således mellan olika placerar variablerna enligt figuren kommuner och över tid inom en kommun. till höger. Variabler som ligger nära vara varandra längs cirkeln har en högre grad av samvariation mellan områdena och vice versa. Ju mer spridda variablerna ligger längs cirkeln, desto större variation råder mellan delområdena. EKONOMISKT BI STÅND Variablerna i kartan utgör riktningsgivare – eller magneter – ARBETSLÖSHET för respektive egenskap i varje delområde och INKOMST anger i vilken riktning värden ökar. FÖDDA UTANFÖR EU Ett delområde ligger nära de magneter som motsvarar de egenskaper som utmärker området. UTBILDNING ÄLDRE Den sociala kompassen - Kalmar kommun SEKOM Statisticon AB Hur drar en magnet? Figurerna till höger visar två områden på SEKOM-kartan – Björkudden och Norrliden. Storleken på de inre grå cirklarna speglar respektive variabels värde. De grå cirklarna kan liknas vid järnkulor som var och en dras mot sin korresponderande magnet på cirkeln. Eftersom magneterna är placerade runt om längs cirkeln hamnar delområdena i vad som kan liknas vid nio magnetfält med olika riktning. Ett delområdes placering i cirkeln avgörs således av dess egenskapers (variablers) sammansättning och storlek, där varje egenskap har en korresponderade magnet på cirkeln. I vilken riktning drar en magnet? Den dragningskraft som respektive magnet ger upphov till har en riktning som är vinkelrät mot magnetens placering. Figurerna till höger visar hur en riktning ska utläsas på ett korrekt sätt. (i) Ett delområde kan ligga nära övriga i samma SEKOM-grupp, men avvika i något eller några En annan viktig aspekt att ha i avseenden Likheter och Område Bergavik tillhör den lila gruppen och uppvisar sammantaget stora likheter med övriga områden i åtanke är att SEKOM-kartan samma grupp. Dock avviker området vad gäller andel äldre. skillnader inom och visualiseras i endast två Andel med Andel efter- Andel med Andel mellan SEKOM- dimensioner, medan områdena Förvärvs- förvärvs- gymnasial Andel inv. Andel inv. Andel födda Ohälsotal ekonomiskt öppet inkomst arbetande utbildning 0-18 år 65+ år utanför EU (dagar) bistånd arbetslösa grupper egentligen mäts i nio. Det innebär Bergavik (lila) 405 105 88,6% 59,3% 23,2% 26,5% 5,4% 16,1 0,2% 2,5% att två punkter kan vara lika Genomsnitt När delområdenas position har varandra i de dimensioner som lila grupp 410 949 87,8% 53,8% 26,6% 16,2% 5,1% 15,9 0,2% 2,8% bestämts återstår att gruppera dem syns men olika i de som inte syns, (ii) Ett delområde kan ligga förhållandevis långt bort från sin SEKOM-grupp i ett lämpligt antal grupper. Försök eller tvärt om. Halltorp är ett område som ligger i utkanten av orange grupp. Anledningen är dels att förvärvsinkomst och att dela in områdena i fyra, fem utbildningsnivå är lägre men också att ohälsotalet och andelen arbetslösa är högre. Den demografiska strukturen, förvärvsnivån och andelen med ekonomiskt bistånd stämmer väl överens med den orange och sex områden visade att en De två dimensionerna som visas gruppen. indelning i fem områden var mest har dock valts utifrån att de Andel med stabilt och naturligt med hänsyn till förklarar det mesta av de skillnader Andel efter- Andel med Andel Förvärvs- förvärvs- gymnasial Andel inv. Andel inv. Andel födda Ohälsotal ekonomiskt öppet kommunens invånarantal. som sammantaget finns mellan inkomst arbetande utbildning 0-18 år 65+ år utanför EU (dagar) bistånd arbetslösa Halltorp delområdena. Ett tydligt uttryck för (orange) 312 940 83,6% 26,3% 25,3% 21,4% 4,9% 32,4 0,8% 5,6% SEKOM-grupperna samlar detta är att de olika grupperna Genomsnitt orange grupp 352 464 86,0% 36,2% 25,7% 20,1% 4,0% 24,6 0,9% 4,3% delområden som sammantaget ligger relativt åtskilda i SEKOM- uppvisar mest samhörighet med kartan. (iii) Två delområden kan ligga nära varandra men ändå tillhöra olika SEKOM-grupper Områdena Björkudden och Varvsholmen är exempel på två områden som ligger nära varandra men tillhör avseende på de i analysen olika SEKOM-grupper, det lila respektive det gröna. Det finns betydande likheter mellan Björkudden och ingående variablerna. Som alltid, Tabellerna visar tre olika typfall av Varvsholmen men vad gäller den demografiska strukturen och ohälsan finns också betydande skillnader där de två delområde har mer gemensamt med sina respektive grupper.
Recommended publications
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017
    SIFFROR OM KALMAR Hushåll i Kalmar kommun år 2017 År 2017 fanns det 31 800 hushåll i Kalmar kommun. Den vanligaste storleken på ett hushåll är enpersonshushållet som utgör hela 41 procent av alla hushåll i kommunen eller knappt 13 100 hushåll. Riktigt stora hushåll fem personer eller fler är endast 1 700 eller 5,5 procent av alla hushåll. Jämfört med genomsnittet i riket har Kalmar kommun något högre andel småhushåll och något lägre andel större hushåll. Ser man till antalet personer som bor i olika hushållsstorlekar kan man notera att tvåpersonershushållet är vanligast, 29 procent av befolkningen delar ett hushåll med en annan person. Knappt 13 100 bor ensamma vilket är lite färre än de som bor i ett fyrapersonershushåll. Knappt 9 600 personer eller 14 procent bor i hushåll med fem personer eller fler. Antal hushåll och personer i hushållen efter hushållens storlek Andel hushåll efter hushållens storlek i Kalmar kommun och riket 45 20 000 40 35 15 000 30 Kalmar kommun Hushåll 25 10 000 Riket Personer 20 15 5 000 10 5 0 0 1 2 3 4 5+ 1 2 3 4 5+ Personer i hushållet Personer i hushållet Hushållstorlek över tid Hushåll efter storlek år 1975-2017, procent Hushållsstrukturen har förändrats sett över 50 1975 1980 en längre tidsperiod. Fram till 1990 utgjorde 40 1985 ensamhushållen en allt större andel av hushållen 1990 30 2011 2012 i kommunen. 1975 var 30 procent av hushållen 20 enpersonshushåll och 1990 hade den andelen 2013 10 2014 stigit till 40 procent. Efter 1990 har endast 2015 mindre förändringar skett.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Öland (Pdf, 2,3
    Hägerum Jämserum 7 Torpa 9 Hyltan 8 St Laxemar 0 Fröreda 9 2 1 Järnforsen 5 4 Ö Årena Hagelsrum Släthult 7 Kristdala 7 7 900 7 V Årena 72 730 Malghult Kvillsfors 1 Baggetorp Uthammar 8 Krokshult 717 7 47 Harghult Fårbo 690 Björnhult Ryd Slättemossa Målilla Träthult 3 44 6827 742 74 7 Skinnskälla 6 2 Skärslida Ämmenäs 6 8 Gårdveda 2 2 Figeholm Högeruda 1 Flathultgård Fallebo Bäckeby 7 136 Rosenfors Bölemåla Vrånganäs Saxtorp Stensjö by Grankullavik DRIFTOMRÅDESKARTA 7896 Hultarp 6 7 Lämmedal 740 8 7 St Aby L Bråbo 0 Kristineberg 7 6 724 71 Skrikebo Kråketorp 23 6 Fagerhult 1 Virkvarn Grankulla HögarpSlagdala 34 Östantorp Byxelkrok Torp Blackelid Mossebo Brånäs 741 Sjöstorp Björkmossa 4 718 St Bölö Bjälebo 7 9 Enerum 2 1 Applekulla 993 6 672.1 78 VirserumÄshult 72 675 7 0 9 Boda 679 Björnhult Karstorp Öland Österarp Mörlunda Glabo 9 Hjortöström 6 4 7!$ Byrum Torp 7 Lockebo 8 Misterhult 1 Karlsborg Ingebo Flinshult Hunderum 1 Ånhult EkseboÄvlingebo Eckerhult Flathult Dala Ruda Åkerö Gransmåla Äshult Hycklinge Björneström 3 Rödmossa Odensås Bösebo Tigerstad Böda sand 66 Näshult 672 Djupeträsk7 Fagerum Ånhultaberg Aggatorp Ramsebo 6 33 Oskarshamn Torsebo Ryningsnäs Korsvägen Böda 6 Bockara Århult 6 37 E22.7 Kyrketorp Tönshult 9 Holmskog 6 Lagmanskvarn Datum: 2020-08-27 6 Hammarsbo Norrböda Kantebo Granhult Klämna 992 Holm Karlshamn 3 Forshult Byrum Trånshult 2 0 Mellböda Skala (A3): 1:500 000 Triabo Basebo 7 9 Strandtorp Bohult L Stångehamn 9 Forsaryd Lillsjödal Möckhult Tjuståsa Odelsjö Sörvik Alvara Kängsebo 0 670 Släthult N Skärshult Boda
    [Show full text]
  • GIT I Kalmar
    rapport Goda Exempel GIT i Kalmar Studie av GIT hos stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar i Kalmar kommun Rapport utarbetad av Folke Sundberg, september 1998 Nr 1998:1 RAPPORT FRÅN UTVECKLINGSRÅDET FÖR LANDSKAPSINFORMATION ULI-rapport 1998:1 1 ULI rapport 1998:1 GIT i Kalmar Studie av GIT hos stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar i Kalmar kommun Rapporten är utarbetad av Folke Sundberg, september 1998 ULI-rapport 1998:1 3 ISSN 1101-8895 ISRN ULI-RS-98/1—SE Titel: GIT i Kalmar Utgivare: Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI) © Utvecklingsrådet för landskapsinformation Utgiven: Oktober 1998 Upplaga: 500 exemplar Tryck: Gävle Offset AB, Gävle Rapporten kan beställas från ULIs kansli. Pris exkl. moms: 100:-/st för ULIs medlemmar, 200:-/st för övriga. Adress till kansliet: ULI, 801 82 Gävle. Tel: 026-63 30 95. Fax: 026-61 32 77. E-post: [email protected] Rapporten finns också att hämta på ULIs hemsida under adress: www.uli.se ULI-rapport 1998:1 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID FÖRORD .......................................................................................... 9 SAMMANFATTNING ...................................................................... 11 1. INLEDNING.................................................................................... 13 1.1 Definition och avgränsning ........................................................ 13 1.2 Underlag för rapporten .............................................................. 13 2. NÅGRA FAKTA OM KALMAR ....................................................... 15 2.1
    [Show full text]
  • DEL C • 16 SIDOR AV NÖJE & KULTUR Äldre Varnas För Tjuvar
    Vecka 11. Nr 60. Pris 15 kronor. 0480–591 00. Barometern.se – alltid senaste nytt 120 000 läsare varje dag ... de sista fyra månaderna 2008. 111 000 i genomsnitt under helåret 2008 för Barometern-OT. (Orvesto 2008) DEL C • 16 SIDOR AV NÖJE & KULTUR • Panelen H.E.A.T Nybrosalongen • Musik tar det Årets Kulturvecka • Litteratur • Guiden lugnt inleddes med konst Äldre varnas Höjd skatt väcker för tjuvar Kalmar. Tjuvar som utger sig för att komma från social- tjänsten härjar i Kalmar län. Den senaste månaden har ett drygt tiotal äldre personer blivit bestulna på värdeföre- ilska hos bönder mål. Polisen varnar nu för Kalmar. Regeringens klimat- och energipro- i en nyckelfråga utan att stimulera i den Även riksdagsledamot Lena Hallengren (S) tjuvarna. Sidan 3 position väcker ilska bland länets bönder. andra änden. Det blir kontraproduktivt, är kritisk. Men Anders Åkesson (C) tycker att – Här går man ut och gör en förändring säger Per Göran Sigfridsson, LRF Sydost. förslaget är heltäckande. Sidorna 4–5 NYBRO Väntan ledde till JO-anmälan Sidan 16 KALMAR Vändande buss väckte irritation Sidan 8 ÖLAND Lärarvarsel måste göras om Sidan 14 UTRIKES ”Det blev till att dricka ANDERS JOHANSSON FOTO: vatten till middagen, eftersom vi befann oss Lyckorus när Alsterbro skola tog hem Vi i femman i utkanten av staden Tuscaloosa.” Kalmar län. – Total lycka, utbrast Herman Holgert, Alsterbro skola, efter segern KARIN HENRIKSSON om besöket i Vi i femman samtidigt som han och lagkamraterna Vilma Krosse och Emily Fager- i amerikanska södern. Sidan 23 strand överöstes med gratulationer. Därmed är platsen i riksfinalen säkrad.
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 1996:86 Lokala trafikföreskrifter Utkom från Länsstyrelsen har genom beslut den 6 december 1996 med stöd av 147§ trycket vägtrafikkungörelsen meddelat nedan angivna lokala trafikföreskrifter. 1996-12-13 Kod Kommun Allmän väg nr Sträcka Föreskriften Giltig- /avgränsning s innebörd hetstid 34 Torsås E22 Länsgränsen K/H-län, Huvudled Tills Brömsebro- vidare kommungränsen Torsås kommun/Kalmar kommun Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Ensk väg till Råsen Ensk väg till Brömsebro o Gullemåla Allmän väg 516 till Brömsebro o Gullamåla Allmän väg 516 till Bredavik Ensk väg H 444 U till Törneryd Allmän väg 512 till Bröms Ensk väg H 643 U till Skubbebo Ensk väg H 643 U till Öningaryd Ensk väg H 1546 U till Rotavik Ensk väg H 603 U till Södra Kärr och Grisbäck Ensk väg till Högaholm (f.d. riksvägen) Ensk väg till Järnsida Ensk väg H 1068 U till Järnsida Utfart fr rastpl vid Järnsida Allmän väg 518 till N. Tång Ensk väg till Skäppevik (mittemot allmän väg 518 till N. Tång) Ensk väg H 844 U till Skorrö Ensk väg H 845 U till Skäppevik Ensk väg H 799 U till Bockekulla Allmän väg 527 till Bergkvara hamn Ensk väg H 800 U till Ragnabo, norra anslutn. Ensk väg H 1158 U till Ekelunda, södra anslutn. Ensk väg H 299 U till Påbonäs Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 1996:86 sid b (7) Ensk väg H 1158 U till Ekelunda jämte grenväg, norra anslutn.. Allmän väg 539 till Halltorp Ensk väg H 300 U till Gunnarstorp Kod Kommun Allmän väg Sträcka Föreskriftens Giltig- nr /avgränsning innebörd
    [Show full text]
  • Pdf Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som
    Thesis 253 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Malin Klasson Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Copyright © Malin Klasson LTH, Institutionen för Teknik och samhälle CODEN: LUTVDG/(TVTT-5219)/1-121/2014 ISSN 1653-1922 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2014 Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT -5219 )/1 - 121/2014 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653 -1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 253 Author(s): Malin Klasson Title: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg English title: Traffic safety analysis in selected municipalities with STRADA as a tool Language Swedish Year: 2014 Keywords: Kommungrupper; kommuner; tätorter; olycksbild; STRADA; rangkorrelationstest Citatio n: Klasson Malin, Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg. Lund, Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2014. Thesis. 253 Referat : Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i 10 kommungrupper. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av denna kommungruppsindelning undersöka om det finns likheter gällande olycksbilden för kommuner tillhörande samma kommungrupp. Olycksstatistiken har tagits fram m.h.a. STRADA som är ett informationssystem för data gällande olyckor och skador inom hela vägtransportsystemet, och som idag bygger på uppgifter från både polis och sjukvården. Det finns en skillnad mellan kommunerna gällande tillgången till information i STRADA. I studien plockades vissa kommuner ut inom respektive kommungrupp för att jämföras gällande olyckstyper, antal skadade personer och dess skadegrad. Kraven var att kommunerna haft en kontinuerlig inrapportering till STRADA under 2008-2012. Sökningarna gjordes på tätorterna i kommunerna och där väghållaren var kommunal.
    [Show full text]
  • This Is a Digital Version of a Book Published
    http://www.diva-portal.org This is a digital version of a book published by Stads- och kommunhistoriska institutet. Citation for the original published paper (version of record): Nilsson, L. (2000) Stadens tid. Om periodgränser i lokalhistorien. Kalmar och Möre i det 20:e århundradet. Studier i stads- och kommunhistoria, 19. This digital version is provided by Stockholm University Library in agreement with the author. May be used according to current laws. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn:nbn:se:su:diva-128253 STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA /19 STADS- OCH KOMMUN­ HISTORISKA INSTITUTET Stadens tid 2 LARS NILSSON Stadens tid Om periodgränser i lokalhistorien Kalmar och Möre i det 20:e århundradet STADS- OCH KOMMUN - HISTORISKA INSTITUTET The main issue of this study is to discuss the question of périodisation within modern urban and local history. For a long time it has been rather common in Sweden to periodise local development with references to national history. However, during last decades several scholars have argued for a local périodisation based not on national events but on the town’s own experiences and premises. My point here is that both methods can be relevant. We can not talk about one single way for périodisation. Everything depends on the researcher’s perspective. A national périodisation is for example to be preferred by a scholar interested to find out how global or national trends effect local development. On the other hand, when writing a city biography a local périodisation may turn out as superior to a national one.
    [Show full text]
  • Sor, Tvillingbror Med Louis Backman, Född I Rejmyre. Han Blev Student I Kalmar 1901. E
    Bb Backman, Gaston, 1883–1964, profes- med glas förutom i Sverige i ett flertal eu- sor, tvillingbror med Louis Backman, född ropeiska länder samt USA. B har erhållit i Rejmyre. Han blev student i Kalmar flera utmärkelser bl.a Kalmar kommuns 1901. Efter läkarutbildning verkade han kulturstipendium och ett resestipendium som professor i anatomi i Riga 1920–1925, 1990. B har utfört ett flertal offentliga i Lund 1933–1948. B utgav vetenskapliga utsmyckningar bl.a. i Påskallaviks kyrka, arbeten i anatomi och antropologi. Länssjukhuset i Kalmar 1984 och 1989 samt Högskolan i Kalmar. SHm Backman, Louis, 1883–1965, professor, tvillingbror med Gaston Backman, född i Rejmyre. Han blev student i Kalmar 1901. Efter läkarutbildning verkade han som professor i Uppsala 1925–1948. B utgav vetenskapliga arbeten i fysiologi och far- makologi samt kulturhistoriska verk som Den religiösa dansen, 1945, och Jungfru Maria Nyckelpiga, 1947. Backman, Pierre, 1892–1969, jurist och tidningsman, född i Kalmar, bror med Monica Backström. Glas från Kosta-Boda Gaston och Louis Backman. Efter utbild- ning verkade han som chefredaktör för Badhus, se ›varmbadhus, ›kallbadhus och Sydsvenska Dagbladet 1931–1934. Från ›Simhallen. 1935 till 1952 var B bosatt i London och var bl.a. medarbetare i BBC:s europeiska Badmintonklubben Kvasten bildades sändningar under andra världskriget. Han 1961. Verksamheten ägde då rum i den var chefredaktör för Dagen 1952–1957 nybyggda Sporthallen och flyttades senare och utgav reportageböcker från London till en ny hall, Spelefanten, på Torsåsgatan. samt kulturhistoriska skildringar från Kal- Verksamhet bedrivs med stöd av instruk- mar: Minnen från gamla Kalmar, 1913, törer för ungdomar från 10 år och uppåt.
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2001:75 Lokala trafikföreskrifter Utkom från trycket Länsstyrelsen har genom beslut den 13 november 2001 med stöd av den 16 november 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 5, 8, 11, 13 och 18 samt 3 § första 2001 stycket 2 a trafikförordningen (1998:1276) föreskrivit nedan angivna lokala trafikföreskrifter. Väg E22 Väg E22 i Torsås och Kalmar kommun skall vara motortrafikled mellan omedelbart norr om väg 570 söder Söderåkra och omedelbart söder om väg 570 norr Ljungbyholm. Till motortrafikleden hör följande på- och avfartsramper. I trafikplats Söderåkra: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – 100 m före rampens anslutning till väg 570 Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 570 Påfartsrampen för trafik norrut från väg 570 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från väg 570 – väg E22 I trafikplats Halltorp: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – enskilda vägen H 139u Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 531 Påfartsrampen för trafik norrut från förbindelsevägen med väg 531 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från enskilda vägen H 139u – väg E22 I trafikplats Resby: Avfartsrampen för trafik norrifrån från väg E22 – 75 m norr väg 540 Avfartsrampen för trafik söderifrån från väg E22 – väg 540 Påfartsrampen för trafik norrut från väg 540 – väg E22 Påfartsrampen för trafik söderut från 75 m norr väg 540 – väg E22 Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 2001:75 sid 2 (11) I trafikplats Kulltorp: Avfartsrampen för trafik norrifrån
    [Show full text]