Kreuger Byggde Olympiastadion Sporrong Gjöt Medaljerna Kodak Tog Bilderna

EDWARDs Hörna svensken bakom Greyhound Edward Blom berättar saker Svenskamerikanska entreprenören Wretman du inte visste om OS 1912. grundade USA:s berömda bussbolag.

no 3 2012 MAGASINET OM NÄRINGSLIVETS HISTORIA pris 59 kr Olympiska Spelen i Stockholm 1912 Kreuger byggde olympiastadion Sporrong gjöt medaljerna Kodak tog bilderna

Rekord i läsk +Gotlandsbolaget Sigfrid Edström Fråga Företagsminnen företagsminnen 2012:3 Korsord 1 Ledare | edward blom Nu blir det byte! allting gör man en gång för sista tad påbyggnad på min spretiga studi- gången, men det var först när jag um generale-examen, fick jag fortsätta knattrade in ordet ledare i det tomma att skriva. Återkommen som arkivarie dokumentet, som jag insåg att jag ald- till Centrum för Näringslivshistoria rig mer kommer att formulera en så- hade en kollega tagit över som redan text till Företagsminnen. Och efter- daktör. Han använde mig flitigt som som jag alltsedan barnsben har haft en skribent och snart satt jag även med i sentimental, nostalgisk läggning kan ett nygrundat redaktionsråd. jag inte låta bli att bli självbespeglande. Och så 2003 var det plötsligt jag som Det första numret av Företagsminnen var redaktören. Jag minns hur jag satt utkom 1997 – så vi fyller 15 år i år! Det på mitt tjänsterum med två känslor i

var ett enkelt layoutat medlemsblad samma bröst: skräcken över hur sjut- J. H. Duncan, USA som tog brons i diskus- på åtta sidor, ton jag skulle hitta kastning, med bästa hand. OS i Stockholm helt i svartvitt, ”När jag blev redaktör skribenter och 1912 officiella brefkort. Fotograf okänd. förutom ljus- artikelidéer nog att Ansvarig utgivare: Alexander Husebye, gröna rubriker, var Företagsminnen fylla ett helt num- [email protected], där den längsta ännu en svartvit mer – särskilt som 08-634 99 14 artikeln uppgick vi på den tiden inte Chefredaktör: Edward Blom, edward.blom@ till en sida och tidskrift på 28 sidor” betalade en krona i naringslivshistoria.se, 08-634 99 29 bilderna var små arvode. Samtidigt, Redaktör: Per T.H. Dahl som bokmärken. Jag var 26 år och hade ett lyckorus över att jag ansvarade för precis kommit till det som då hette en ”egen”, riktig tidning – en dröm jag Bildredaktör: Margarita Feldman Stockholms Företagsminnen (dagens hade hyst sedan jag som tioåring startat Projektledare: Anna Linderoth Centrum för Näringslivshistoria) som min första publikation, PEPP, tillsam- Redaktionsråd: Per-Ola Karlsson och Eva praktikant. Redan från andra numret mans med två kamrater. Ersson Åbom kom jag att involveras i den nya pu- När jag blev redaktör var Grafisk form och produktion: Matts Hildén blikationen som korrekturläsare, fast Företagsminnen ännu en svartvit tid- och Elin Thomson, www.silviamedia.se mina sysslor i övrigt bestod i att ordna skrift på 28 sidor som utkom två gånger Repro & tryck: åtta.45, tel: 08-55 33 48 00 arkiv. Till julen ställdes hela nummer 3 om året. Till mitt andra nummer enga- till förfogande (även om det bara om- gerade vi Matts Hildén på Silvia Media Kontakt: Centrum för Näringslivshistoria fattade fyra sidor); det blev en som grafisk formgivare. Företagsminnen Grindstuvägen 48–50, 167 33 Bromma, tel: 08-634 99 00, www.naringslivshistoria.se artikel om julölets his- blev plötsligt snygg – och med tiden toria illustrerad med allt tjockare. Snart fick alla sidor färg, Företagsminnen på Facebook: berusade tomtar. och innan jag visste ordet av hade det www.facebook.com/foretagsminnen Sedan har det lilla medlemsbladet vuxit till ett elegant ISSN: 1101-7473 fortsatt: När jag 52-sidigt magasin med fem nummer läsåret 1998/1999 om året – och halva min tjänst upptogs läste arkivveten- av redaktionsarbetet. Det har varit en skap, som yrkes- fantastisk resa! inrik- Men allting gör man en gång för sista gången. Nästa år kommer jag CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA att ägna större delen av min tid åt CENTRE FOR BUSINESS HISTORY IN STOCKHOLM Företagsminnen ges ut av Centrum för tv, föredrag och en kokbok. Därmed Näringslivshistoria, världens största är det dags att lämna över skötebarnet näringslivsarkiv. Bli företagsmedlem på i nya, goda händer. Jag önskar min ef- www.naringslivshistoria.se! terträdare, Per T.H. Dahl, all lycka! Helt kommer Ni dock inte slippa ifrån mig. Som synes har jag fått en prenumerera! egen hörna och den kommer jag ha Företagsminnen utkommer med fem num- kvar även i framtiden. Väl mött där! mer per år. Prenumerationsavgiften är 280 kr inklusive moms. Beställ på Edward Blom, chefredaktör www.naringslivshistoria.se

2 företagsminnen 2012:3 foto: eva hildén smith Stockholms stadion är ett Gotlandsbolaget, ett rederi gediget bygge som stod sig som till stor del ägs av öborna längre än byggnadsfir- själva. 14 man Kreuger och Toll. 32

Skaparna bakom alla medaljer, I hundra år togs OS-bilder märken och knappar som delades ut med Kodakfilm. I dag fungerar 28 under OS 1912 24 kamerorna utan film.

UR INNEHÅLLET alltid i företagsminnen 8 Sommar-OS med Stockholm som segrare 4 Ögonblicket 12 Sigfrid Edström – drivande organisatör av 5 Krönikan 6 Noterat OS 1912 23 Ur arkivet 18 Nöjen och fest under sommar-OS 1912 40 Recensioner 34 Svenskamerikanska entreprenörer startar 42 Aktuell forskning 44 Fråga Företagsminnen Radisson och Greyhound 46 Edwards Hörna 38 Framgång i stormig skogsbransch 50 Korsord

företagsminnen 2012:3 3 linderformade goding introducerades i Sverige 1939 ÖGONBLICKET med sloganen “It digs more dirt”. Specialtillbehören ”Epokgörande ny universaldammsugare som i varje till modellen var bland annat hundborste, hårtor- minsta detalj representerar det högsta och bästa, kare, ryktborste, vätskespridare och en vakuum- som modern teknisk vetenskap kunnat frambringa” mopp. Ur Electrolux historiska arkiv hos Centrum – möt Electrolux dammsugare modell 30! Denna cy- för Näringslivshistoria.

4 företagsminnen 2012:3 Krönika | olof stenhammar

Stockholms olympia stadion är unik! bengt alm foto: när besökte du Stockholms olympiastadion senast? förandeförmåga av stora evenemang, står vi starka i kon- Alltså, jag menar vår världsunika hundraåriga olympiska kurrensen. Den internationella olympiska kommittén är i arena vid Valhallavägen, den som i dag kort och gott dag en mycket professionellt arbetande organisation, och kallas ”Stadion”. Det är naturligtvis ett kort och bra man vet att Sverige klarar att genomföra det man tar på namn, men det gör inte alls rättvisa åt anläggningens sig. Även ett OS i Stockholm skulle fungera. Det har de historiska betydelse. När andra världsstäder visar fram senaste tio åren hänt mycket på arenafronten, och antalet sina betydligt yngre OS-anläggningar verkar Stockholm hotellrum har fördubblats sedan vår ansökan. vilja skuffa undan sin. Stockholms olympiastadion är Men attityden till arrangemangen här hemma har avgö- världens äldsta olympiska arena som fortfarande används rande betydelse. När vi ansökte 1996/97 om sommar-OS för sitt ändamål. 2004, fick vi ägna lika mycket energi åt att övertyga hem- För alla tillresande besökare skulle vårt olympiastadion maopinionen som åt att övertyga IOK. Jag fick en tid före bli ett givet besöksmål – om staden bara brydde sig om att omröstningen frågan av IOK-ordföranden Juan Samaranch tala om det. Det är en av de få världsunika attraktioner som om varför IOK skulle välja en OS-stad vars invånare själva Stockholm faktiskt har att erbjuda. I Aten är det gamla inte ville ha spelen. Vad svarar man på sådant? olympiastadion i marmor från de första olympiska spelen OS-ansökan väckte känslor. Vi fick rena hatbrev, något 1896 ett måste för alla turister, trots att det inte går att som då tystades ned på inrådan av polisen, och vi var ett använda i dag. Men Stockholms stad väljer av någon märk- tag tvungna att ha polisskydd. Nu slapp vi undan med lig anledning att dölja denna besökspärla för omvärlden. en misslyckad bombman, som lät bomber brisera på bl.a. Förslag har funnits att ändra namnet lagom till årets hund- Olympiastadion och Östermalms idrottsplats. Det hjälpte raårsjubileum men det har avslagits. Skälen emot namn- inte precis upp våra chanser. Ändå kom vi på fjärde plats av ändringen andas tröghet, ointresse och byråkrati. Sorgligt! 11 sökande världsstäder. Företagsminnen frågade mig när denna krönika skulle Jag tillhör de som fortfarande tycker att Stockholm skul- skrivas hur länge jag har haft tankar på ett OS i Sverige. le vara en perfekt stad för ett sommar-OS. Det skulle ge en Svaret är enkelt: sedan elva–tolv års ålder! Min far och drivkraft framåt för stadens hela utveckling, bli ett avstamp jag lyssnade 1952 på radiosändningarna från sommar-OS på område efter område. Vem tänker i dag exempelvis på i Helsingfors. Då tände jag på tanken att ordna ett OS – i att Hammarby Sjöstad har sin startpunkt som en OS-by? Finspång! Jag växte upp på gården Stjärnvik som låg mellan Finspång och Norrköping. Mor och far skulle stå för olof stenhammar är finansman, ek.dr h.c., fil.dr h.c., marken som behövdes, och smeden hemma kunde ju till- har ett förflutet som grundare av OM (dagens OMX) och är verka exempelvis häckarna till häckloppen. känd för sitt starka engagemang för idrott, bl.a som ordfö- Nu blev det inga olympiska spel i Finspång. Men jag rande – både i kommittén som försökte få OS 2004 förlagt hoppas att vi fortsätter att sträva efter att få ett nytt OS i till Stockholm och i Åres alpina VM-organisation 2007 – Sverige. Med bra infrastruktur och förstklassig genom- samt som donator. företagsminnen 2012:3 5 Noterat

Gammal öl är äldst Carnegie Porter är Sveriges äldsta produktvarumärke. Ölen firade förra året sitt 175-årsjubileum som bl.a. upp- märksammades med en handtappad specialedition lagrad på amerikanska whiskeyfat. Inte heller etiketten har genomgått några större förändringar sedan 1800-talet. Efter att i många år ha varit något av en bortglömd gammal dam i Carlsbergs produktportfölj, har Carnegie Porter på senare år åter fått den uppmärksamhet den förtjänar. Under starkölsförbudet 1917–1955 lades nästan alla andra gamla portersorter ner i Sverige, och under det sena 1900-talet var Carnegie inte bara Sveriges äldsta, utan även enda, porter. Men sedan Stockholm 1900 några år tillbaka har När Centrum för Näringslivshistorias vd, Alexander Husebye, ny- den fått sällskap av allt ligen besökte Hagley Library i USA fann han denna kolorerade fler. I dag finns plöts- Stockholmsbild. Det var den amerikanska familjen Morris som var fo- ligt ett 15-tal svenska tografiskt intresserade och tog många bilder under sina resor i Europa, portersorter bara däribland även denna. på Systembolaget, bl.a.: Mariestads, Jämtlands, Den svenska modellen i Norge S:t Eriks, Låt oss presentera stjärnan i nästa utställning på Telemuseet i Oslo. Smörpundet, Denna bakelittelefon designades av Elektrisk Bureau (EB) i Norge Helsinge, Russian men kom trots det att kallas för ”Den svenska modellen”. LM Imperial, Wisby Ericsson hade nämligen aktiemajoritet i EB och drog igång en mass- oaked, Malmö produktion av telefonen som endast tog sju minuter att tillverka, till Brygghus, skillnad från den sju dagar långa produktion som tidigare hade krävts Ambassadörs för att göra ett telefonskal. samt Bakelittelefonen var en Oceanbryggeriets succé och började spri- Göteborgsporter. das över världen under Och det bästa 1930-talet. är att porter till Utställningen he- skillnad från ter Norsk design ble annan öl bara svensk eventyr och blir bättre ju öppnades 19 maj längre man lag- på Telemuseet i rar den: gammal Teknisk museum, öl är äldst! Oslo.

6 företagsminnen 2012:3 hall of fame Hall of Fame är ett sätt att fästa uppmärksamhet på framstående per- sonligheter. I USA backar man inte för att även inkludera näringslivet. Det är förstås ett uttryck för en kultur där även entreprenören/företagaren anses värd att hyllas. När blir det dags i Sverige? Centrum för Näringslivshistoria återkommer! Tyska sällskapet 150 år Deutsche Gesellschaft zu Stockholm, ”Tyska sällskapet”, firar 150-årsjubileum. Sällskapet stiftades på Café Diana på Djurgården 23 augusti 1862 av en samling unga tyskar som hade bosatt sig i Stockholm och kände behov av en klubb där de kunde dricka öl, spela kort och tala tyska. Det hände 1912 Intressant nog blev majoriteten av I år är det hundra år sedan AGAs vd, den store grundarna alla framstående företagare uppfinnaren, Gustaf Dalén fick Nobelpriset för i Sverige. Frans Heiss blev direktör på sina automatiska fyrar; två månader tidigare hade Hamburgerbryggeriet och disponent på han förlorat synen i en explosionsolycka. Samma AB Stockholms Bryggerier, Ferdinand år antog LO industriförbundsprincipen. Titanic Grumme startade såpsjuderi som blev till gick under. Stadion byggdes. Och den första aden stor kemisk-teknisk tillverkare – och ventsstjärnan hängdes upp i ett svenskt hem. hans såpa säljs än i dag, Robert Heinrich Berns hade redan året innan Tyska säll- skapets tillkomst invigt Berns salong som snart skulle utvidgas till det stora nöjeseta- blissemang det är i dag. C.H.C. Meeths skulle två år efter sällskapets tillkomst starta en symaskinsaffär som med tiden växte till en varuhuskedja. Det fanns inget krav på speciell yrkestill- hörighet men hantverkare, affärsmän och med tiden ingenjörer har dominerat bland medlemmarna. Och trots att man vanligtvis har haft en medlemsstock som inte har varit större än drygt 100-talet personer, har många framstående företagsgrundare (NK, Sieverts kabelverk, Beckers m.fl.), höga direktörer och t.o.m. en nobelpris- tagare (Hans von Euler-Chelpin) hört till medlemmarna. Deutsche Gesellschafts arkiv finns sedan några år förtecknat på Centrum för Näringslivshistoria. företagsminnen 2012:3 7 Sommar-OS med överlägsen segrare: Stockholm Minuter efter de femte olympiska spelens officiella invigning vid lunchtid den 6 juli 1912, greppade den svenske hjälten Eric Lemming sitt spjut inför kungafamiljen, politiker, världskändisar, idrottsgigan- ter och 20 000 åskådare på nyanlagda Stockholms stadion. Så långt hade spelen pågått en vecka runt om i Stockholm, och hem- manationen hade överraskande ryckt åt sig ledningen i nationstäv- lingen med sju guld, åtta silver och fem brons. | christer isaksson med sitt enorma spjutkast på 60 meter och 64 centi- bota baksmällan och söka mörker att sova i. Ett härligt meter – sex meter längre än gällande olympiskt rekord land, som det inte går att vistas i för länge på grund av ljusa – i friidrottens första gren, gjorde Eric Lemming ett nätter, mumlade de. Kommentarerna kompletterade värl- symboliskt avtryck: Sverige var att räkna med, Sverige ville dens många tack: Danke! Merci! Thanks! Gracias! Grázie! framåt, 1900-talet tillhörde svenskarna. Dagen efter invigningen skrev Dagens Nyheter: Stockholm räddade OS Det är omöjligt att i detalj bevisa att OS i Stockholm 1912 En strålande dag, en oförglömmelig fest, hela Stockholm ba- räddade den olympiska rörelsen och framtida spel. Men dade i sol och Stadion kringvärfdt av färgerna fran all värl- efter Aten, Paris, St Louis och London var de olympiska dens flaggor! I dag är Stockholm Cosmopolis, hela världens spelen på dekis. I det läget blev Stockholm en lysande vänd- sköna hufvudstad, i dag bölja i feststämning alla jordens punkt med en ny modell för OS. Den olympiska rörelsen nationer på dess gator och allt som man har väntat som bäst ska vara evigt tacksam för Stockholms kortare program och av denna dag har gått i uppfyllelse. sammanhållna arrangemang med Stadion som nav. För för- sta gången kom spelen att locka och engagera en hel stad, Det olympiska slutresultatet tre veckor senare blev ett ett lands alla invånare, en hel idrottsvärld och en internatio- nationalistiskt lyckopiller: Sverige vann nationstävlingen nell presskår. I Stockholmsmodellens anda utvecklades spe- framför favoriterna USA och England. OS i Stockholm len under 1900-talet därefter till gigantiska folkliga äventyr. gjorde succé på alla plan – idrottsligt, ekonomiskt, publikt Till historien hör att Sverige inte var färdigt för ett och som avstamp mot framtiden. Att svenskarnas själv- stort idrottsarrangemang 1912 efter finanskris, oro på ar- förtroende och självkänsla sköt i höjden, och att en mild betsmarknaden, strejker och fördjupade orättvisor. Viktor nationalistisk vind svepte över landet, var inte konstigt. Balck, den svenska idrottens fader, höll också tyst om för- De svenska framgångarna, den lyckliga idrottsfesten frågan från Internationella olympiska kommittén hösten och folkets hängivenhet öppnade världens ögon för landet 1908. När det var dags närmade han sig Sigfrid Edström, i norr och medförde en för omvärlden mer nyanserad bild Aseas vd och Riksidrottsförbundets ordförande, som inte av Sverige. Naturens skiftningar, de många landskapen, in- var rädd för stora projekt. dustrialismens framsteg, näringslivets utveckling – särskilt Det var smart av Viktor Balck att involvera den unge gruvindustrin och LM Ericssons telefoner – liksom att företags- och idrottsledaren Sigfrid Edström. Sida allmän rösträtt och demokrati stod för dörren, fascinerade. vid sida förstärkte de banden mellan två rivaliserande Efter den månadslånga OS-festen vände ledare, idrotts- idrottsförbund, Balcks Sveriges Centralförening för män, diplomater och journalister motvilligt hemåt för att idrottens främjande och Edströms Riksidrottsförbundet.

8 företagsminnen 2012:3 De första mobiltelefonerna hade en elegant ringskiva på instrumentpanelen, här är det ett inbyggt System Lauhrén, ca 1956-1965. Erics- sons historiska arkiv hos Centrum för Närings- livshistoria.

De första mobiltelefonerna hade en elegant ringskiva på instrumentpanelen, här är det ett inbyggt System Lauhrén, ca 1956-1965. Erics- sons historiska arkiv hos Centrum för Närings- livshistoria.

Greta Johansson segrade i simhoppsgrenen ”damernas raka hopp”. Hon ser ganska sammanbiten ut på bilden – vattnet i bassängen var, har det noterats, kallt. Olympiska spelens officiella brevkort. Privat ägo.

Samarbetet knöt band mellan den militära aristokratin nytt under ett händelserikt år med både stor sorg och glädje: (Balcks hemvist), som fortfarande var en politisk makt- Titanic var en ofantlig katastrof liksom Malmslättsolyckan faktor, och det moderna näringslivet, Sigfrid Edströms med 20-talet döda i ett nattåg från Malmö. Också August värld och Sveriges motor. Strindbergs för tidiga bortgång drabbade landet. Viktor Balck och Sigfrid Edström förenade två starka Den olympiska upptakten kunde ha varit ljusare. Till krafter: det gamla samhället med rötterna i 1800-talet och bristerna hörde att våren 1912 blev den mest regniga i det moderna Sverige med rösträtt, demokrati, jämlikhet och Sverige sedan vädertjänstens start. Det var så illa att regn- fritt näringsliv på dagordningen. Denna samverkan möjlig- rekordet stod sig fram till 2006. Att det höll upp och blev gjorde de olympiska spelen 1912. OS i Stockholm blev mot- ljusare under spelen tillhör myten – vädrets makter ville att krafternas spel, förverkligade i skarven mellan gammalt och Stockholm skulle lyckas. företagsminnen 2012:3 9 OS-resultaten annonserades på en jättetavla på varuhuset NK:s fasad. På den tiden låg dock NK vid Stureplan, i det hus som idag är ombyggt till Nordstjernanhuset. NK:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

10 företagsminnen 2012:3 Nytt och fräscht Stadions nya vändkors snurrade in närmare 20 000 åskå- dare dagligen under juli 1912. Lika många höll till runt arenan, längs Sturegatan och Lidingövägen. Varje kväll sam- lades 100 000 intresserade på huvudstadens centrala gator och torg. Stockholm kändes nytt och fräscht. Husfasader var putsade, unga scouter städade upp efter tävlingar och nya ansikten dök ständigt upp i myllret. Varje kväll var det fest eller högtid någonstans, med möjlighet att få se någon från kungahuset, en internationell kändis eller en populär amerikan. Staden pryddes av konstnären Olle Hjortzbergs OS-affisch, som efter Hollands och Kinas protester mot osedlighet visade mindre av idrottsmännens nakenhet. Arkitekten Torben Gruts Stadion, som hade ersatt Idrottsparken i hörnet Valhallavägen–Lidingövägen, var utrustad med pressläktare, telefoner och telegrafapparater för rekordmånga tillresande journalister. OS-arenan stod i kontakt med varuhuset NK, som hade en gigantisk re- Allmännyttig varning, reklam eller bådadera? Tidningsan- sultattavla på fasaden mot Stureplan för spridning av de nons från 1912. Skandias historiska arkiv hos Centrum för senaste resultaten. Från Stadion i öster ledde nydragna vä- Näringslivshistoria. gar, stråk och spår till skjutbanan vid Kaknäs, simstadion i Djurgårdsbrunnsviken, fotbollsarenan i Traneberg i väster Den stora vinsten och den upprustade Råsunda stadion i norr. Idrotten ra- Stockholm, Sverige, näringslivet och utvecklingen gyn- made in Stockholm sommaren 1912. nades av spelen 1912. OS blev en kickstart. Jobb skapades, nya arenor, vägar, stråk, spår och restauranger anlades, ny Londontrafik teknik prövades, resande, turism och uteliv stimulerades, Inne på Stadion förnyades idrottsgrenar inför ögonen på pengar omsattes och svenskarnas självförtroende ökade. häpna åskådare. Guldmedaljören Harry Babcock föränd- Trots dessa förtjänster låg den stora vinsten av OS 1912 rade stavhoppet för alltid när han med hjälp av bambustav, på ett annat plan. smidighet och kraft flög över ribban. Höjdhopparen Alma År 1912 styrde militären en idrott som var allt annat än Richards, också han amerikan, ”rullade” över ribban för att folklig eller bred, även om utflyttningen från kaserngår- landa på alla fyra, till stor förvåning för hoppare som kom darna pågick och det hade blivit vanligare att grosshand- ner på fötterna. Tidens gigant Jim Thorpe vann både fem- lare och bokhållare tränade och tävlade med löjtnanter och tiokampen och utsågs av kung Gustaf V till spelens och kaptener. Med OS 1912 började första och andra bäste, alla kategorier. generationens förgrundsfigurer, de som hade organiserat Män i kostym och hatt och kvinnor i ljusa sommarklän- idrotten, fasas ut för en ny ledargeneration och kultur. ningar sågs på nya restauranger, kaféer, dansbanor och Maktskiftet manifesterades när Internationella friidrotts- tivolin i Stadionområdet, där de firade svenska segrare som förbundet bildades med Sigfrid Edström som ordförande. Lemming, trestegshopparen Topsy Lindblom och simhop- Med honom tog ett modernare ledarskap över – med säte perskan Greta Johansson. inom näringslivet. Sigfrid Edström startade näringslivets Gatans myller var som rena rama Londontrafiken. En och idrottens korsbefruktning, en samverkan som starkt poliskonstapel på Strandvägen räknade en kväll under fem medverkade till att bredda och sprida idrotten. Sigfrid minuter till 100 passerande automobiler och 18 fyllda spår- Edströms stora roll i idrottens tillväxt under 1900-talets vagnar. Att hitta en taxi var lika svårt som att få en biffstek första halva kan därför inte nog betonas. på en restaurang, sa man. Spårvagnarna till Stadion visade Ett konkret exempel: Som stark vice ordförande i orga- oftast skylten ”fullsatt”. Under OS-veckorna åkte fler än 200 nisationskommittén 1912 rekryterade Sigfrid Edström väl- 000 dagligen spårvagn genom staden. Vid OS-invigningen utbildade och organisatoriskt skickliga unga män från sin steg antalet till 261 000. Maratonloppet blåste bort alla re- egen omgivning. Utan dem hade Sveriges enda olympiska kord: 350 000 tog spårvagn till favoritplatsen utmed banan. spel inte lyckats. Dagligen gick extrainsatta tåg från Berlin och Malmö Sigfrid Edström var utan jämförelse näringslivets främ- mot Stockholm. Men de turister som hade väntat sig att få sta bidrag till Solskensolympiaden 1912. ta del av det svenska smörgårdsbordet i nya internationella Stockholm blev besvikna. Eftersom ”främlingarna” över lag christer isaksson är författare med 20-talet böcker tog för sig för mycket av läckerheterna drog krögarna helt bakom sig och aktuell med Stockholm 1912: Första moderna sonika in smörgårdsbordet under OS-veckorna. olympiska spelen (Ekerlids förlag). företagsminnen 2012:3 11 Det var mycket pompa och ståt vid invigningen av spelen. Här tågar svenska studenter med fanor och akademiska stan- dar. Olympiska spelens officiella brevkort. Privat ägo. Sigfrid Edström: en modern olympisk organisatör En av Stockholmolympiadens drivande organisatörer var den blivande Asea-chefen Sigfrid Edström. Han var modern i sin at- tityd, men också en lika stark tävlingsmänniska som någon av medaljörerna. | leif yttergren stockholm-os 1912 har i efterhand beskrivits som ett Vem var då denna uppkomling på idrottsscenen? organisatoriskt mästerverk, i synnerhet i svensk litteratur. Edström föddes 1870 på västkusten och var således 42 år Spelen har bland annat fått beteckningen ”The Swedish vid tiden för Stockholm-OS. Han utbildade sig till ingenjör Masterpiece”, ”Solskensolympiaden” och liknande. vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, och som så Bakom Solskensolympiaden och dess organisation stod många andra ingenjörer vid denna tid fortsatte han sin ut- främst Viktor Balck, den ”svenska idrottens fader”. Han bildning i Schweiz innan han flyttade till Pittsburgh i USA var den mäktiga organisationskommitténs ordförande för att inleda sin yrkeskarriär. Senare gifte han sig med och spelens starke man. Vid sidan om den nationellt sin- amerikanskan Ruth Randell med vilken han fick fyra barn. nade militären Balck fanns andra skickliga organisatörer, Tidigt byggde den socialt begåvade Edström upp nätverk bland annat Sigfrid Edström. Han skilde sig från Balck som han fick nytta av under hela sin långa framgångsrika yr- på flera sätt och var för tiden en modern företagsledare kesbana. Han återvände vid förra sekelskiftet till Göteborg och internationalist samt representerade ett nytt samhälle för att elektrifiera stadens spårvagnsnät, innan han hand- i vardande. Balck var däremot urtypen för det gamla os- plockades av familjen Wallenberg och installerades som carianska Sverige, en epok som var på väg att försvinna. verkställande direktör för det Västeråsbaserade elektronik-

12 företagsminnen 2012:3 företaget Asea (sedan 1988 ABB). Asea blev under Sigfrid Edströms ledning ett världsledande multinationellt företag. Han var en hårdför vd under tre årtionden, 1903–1933, och sedan styrelseordförande 1934–1949. Han var således ett med Asea under nästan ett halvt sekel. Parallellt med Asea- arbetet erhöll Edström ledande positioner inom flera av det svenska näringslivets skilda intresseorganisationer. Även internationellt gjorde han karriär och var under en tid ord- förande i Internationella Handelskammaren. Edström nätverkade även på sin ”lediga” tid, den lilla han unnade sig. Fritid och arbete flöt ihop. Mottagningarna och middagarna i Villa Asea i Västerås var otaliga i likhet med middagarna på favoritrestaurangen Operakällan i Stockholm. Företagsledare och politiker tillhörde vanligtvis gästerna och det sparades inte på mat och dryck, tvärtom. Edström tog plats i rummet, både bildligt och bokstav- ligt. Han var en stor och kraftig karl, 190 centimeter lång, bredaxlad och med stigande ålder en rejäl pondusmage. Ett citat från en tidskrift får illustrera: ”Instinktivt kände man, att det var en karl, en ledare, man hade framför sig. En reslig gestalt, typisk sportsman [---] en man huvudet högre än folket.” En framgångsrik industriledare (och idrottsledare) av Edströms kaliber skulle enligt samtida ideal utstråla manlig- Sigfrid Edström var en man med pondus och starka het och gärna kombinera detta med ett gott utseende. Stora ledaregenskaper och kallades därför ofta för Hövdingen. företagsledare fick ibland smeknamn för att markera position Svenskt Näringslivs historiska arkiv hos Centrum för och befattning. Edström kallades ibland ”Vikingen”, ibland Näringslivshistoria. ”Hövdingen” på grund av sitt utseende och sin maktposition. Edström var nämligen, likt en viking, den som erövrade Under Stockholm-OS blev han personlig vän med flera position efter position och aldrig nöjde sig med att vara tvåa aktiva och ledare, bland annat Avery Brundage, Carl Diem utan alltid skulle vara nummer ett, vara ordförande, vilket och Karl Ritter von Halt (de två sistnämnda blev efter 2:a Edströms många ordförandeposter i olika organisationer världskriget stämplade som nazister och Edström kämpade tydligt vittnar om. I de mest skilda sammanhang som han hårt för att få von Halt frisläppt ur rysk fångenskap efter engagerade sig i, både inom idrotten och utanför, blev han kriget). ”De fyras gäng”, som de kom att kallas, skulle se- snabbt vald till ordförande. Han var den självklare ledaren. nare få de ledande positionerna i den internationella idrotten under decennier. Den amerikanske idrottsledaren Avery Edström och Stockholm-OS Brundage var också en sann ”doer” i Edströms anda, och de Stockholm-OS organisation var både omfattande och blev goda vänner och umgicks även privat. mansdominerad. Kvinnorna lyste i stort med sin frånvaro. Sigfrid Edström byggde således under OS 1912 upp ett Organisationskommittén bestod av äldre män ur över- strategiskt kontaktnät med de viktigaste idrottsledarna i klassen eller övre borgerligheten, inte sällan med idrotts- världen, och han var inte sen att utnyttja detta kontaktnät bakgrund. Viktor Balck var således ordförande, och den i sin maktutövning under sin senare idrottsledarkarriär, idrottsintresserade kronprins Gustaf Adolf hedersordfö- vilken är minst lika imponerande som hans yrkeskar- rande, en synnerligen aktiv dylik. Sigfrid Edström var vice riär. Edström lyckades både bli president i Internationella ordförande, en ovan position för honom. Under sig hade friidrottsförbundet (IAAAF) under flera decennier (1913– organisationskommittén ett stort antal kommittéer och sek- 1946) och senare också IOK-president (1946-1952), två av tioner, totalt 27 stycken, till exempel Brottningskommittén, idrottsvärldens mest prestigefyllda poster. Han var också en Reklamkommittén, Presskommittén, Förströelsekommittén. av grundarna till Riksidrottsförbundet och Sveriges olym- Man hade tänkt på allt! piska kommitté. Att Edström var ett unikum både för sin Historikern Therese Nordlund Edvinsson menar att och vår tid är klart. Ingen idrottsledare, vare sig i Sverige Edström spelade en viktig roll som nätverkare och dörr- eller utomlands, har varit i närheten av att väljas till mot- öppnare under spelen tack vare sitt stora kontaktnät och svarande prestigefyllda poster som hans. sina goda språkkunskaper. Hon menar också att han var skicklig på att bedöma folk och deras förmågor, och att leif yttergren är docent och ämnesansvarig för idrottshis- hans ledarstil kännetecknades av att viktiga arbetsuppgif- toria vid GIH i Stockholm. Han driver just nu forsknings- ter delegerades till personer han ansåg kompetenta. projektet ”Sigfrid Edström – idrottsledare i krig och fred”. företagsminnen 2012:3 13 Kreuger & Toll byggde Stadion

14 företagsminnen 2012:3 Stadions tegelarkitektur ska föra tankarna till medeltiden, men många av anläggningens element är av betong och konstruerades ef- Kreuger & Toll ter synnerligen moderna och effek- tiva metoder. Stockholms stadion är ett snabbt uppfört, gediget bygge som stod sig betydligt längre än byggde Stadion byggnadsfirman. | staffan nilsson

Stadions arkitektur skulle föra tankarna till medeltida tegelbyggnader, Visby Ringmur ska ha varit en förebild – men tekniken var modern och bygget gick snabbt. Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande.

företagsminnen 2012:3 15 en 18 maj 1908 grun- moderna produktionsmetoder som Ivar Kreuger hade lärt dade kompanjonerna Ivar sig i USA. Betongkonstruktionen förbilligade också pro- Kreuger och Paul Toll jektet med 25 procent i förhållande till den ursprungliga byggnadsfirman Kreuger lösningen med järnkolonner med betongbjälklag mellan & Toll, som skulle driva järnbalkar. Kreuger & Toll hade visat att de kunde bygga entreprenadverksamhet snabbt, bra och billigt. inom husbyggnadsområdet och väg- och vattenbygg- Nyskapande Olympiaarena nadsområdena. Det var den 28 maj 1909 vid Internationella olympiska Ivar Kreuger föddes i kommitténs kongress i Berlin som ”den svenska idrot- Kalmar 1880 och utexami- tens fader”, överste Victor Balck, lyckades hemföra de nerades som civilingenjör olympiska spelen 1912 till Stockholm. Då hade arkitekten från KTH blott tjugo år Torben Grut (1871–1945) redan fått i uppdrag att utreda gammal. Därefter hade han placering och utformning av olympiaarenan. tillbringat den mesta tiden utomlands innan han på hös- Ursprungligen hade man tänkt sig ett provisorium ten 1907 återvände till Sverige. Bland annat hade han av trä, men efter många turer kom det Stadion vi arbetat som byggnadsingenjör i USA och lärt känna den känner att uppföras på platsen för Idrottsparken, en armerade betongens möjligheter. äldre idrottsanläggning i hörnet av Valhallavägen och Paul Toll, som föddes i Kronobergs län 1882, hade nuvarande Lidingövägen. Det fanns inga egentliga examen från Borås tekniska elementarskola och var vid förebilder för byggnaden, och erfarenheten av stora denna tid anställd vid byggföretaget Kasper Höglund publika anläggningar för idrott var vid den här tiden AB i Stockholm och redan en erfaren byggledare. ringa, varför Stadion måste betraktas som nyskapande. Kreuger hade i USA försäkrat sig om representant- Anläggningens storlek bestämdes av fotbollsplanens skapet i Sverige och Tyskland för ett byggsystem av mått, och kring planen lades löparbanorna och den stålbalkar och armerad betong som hade uppfunnits och hästskoformade läktarbyggnaden med sina avslutande exploaterats av Julius Kahn, som var chef för Trussed torn. Exteriören gestaltades som en medeltida ringmur Husets hela stomme uppfördes på bara två och en halv månad Concrete Steel Company i Detroit. Kahnmetoden, och kläddes med det mörka brunvioletta handslagna som den kallades, skulle bli en språngbräda för den nya teglet från Hälsingborgs Ångtegelbruk – ”Persategel”, firman. Företagets startkapital hade Kreuger fått låna uppkallat efter tegelbrukets grundare konsul Nils i Härnösands Enskilda Bank, och han kom på så vis i Persson. Detta hårdbrända tegel, som tillverkades av kontakt med dess chef Oscar Rydbeck, vilket skulle få en skifferlera, blev mycket uppskattat av flera av det största betydelse för Ivar Kreugers framtida affärer. tidiga 1900-talets arkitekter och särskilt av dem som av Nästan omedelbart erhöll firman ett stort uppdrag, eftervärlden har kommit att betraktas som ”nationalro- nämligen Myrstedt & Sterns affärshus i hörnet av mantiker”. Kungsgatan och Norrlandsgatan i Stockholm. Huset I november 1910 tecknades entreprenadkontrakt med blev det första i staden med helt genomförd skelettkon- Kreuger & Toll, som hade lämnat det förmånligaste struktion av armerad betong. Husets arkitekt var Ernst anbudet och åtog sig arbetet med hela den permanenta Stenhammar (1859–1927) medan Ivars kusin Henrik byggnaden samt schaktningsarbetet för banorna till ett Kreüger (1882–1953) var konstruktör. (Kusinen hade pris av 508 450 kronor. återgått till en äldre stavning av efternamnet med ü.) Den 23 november påbörjades byggnadsarbetena med Han var vid denna tid assistent vid Tekniska högskolan schaktning för grunden. Grunden och amfiteaterns och dess ledande expert på betongbyggnad, men verkade bjälklag utfördes av armerad betong, medan murarna samtidigt också som konsulterande ingenjör. Han blev uppfördes av murtegel från Mälarområdet och kläddes senare professor vid KTH och slutligen skolans rektor. med teglet från Hälsingborg. Kontrollant för projektet Husets hela stomme uppfördes på bara två och en halv var Henrik Kreüger som också var anläggningens kon- månad, från november 1908 till januari 1909, och huset struktör. Den 10 juli 1911 utbröt en byggstrejk som pågick stod helt färdigt i slutet av 1909. Den korta byggtiden var i 84 dagar, men Kreuger & Toll lyckades med sina effek- inte bara ett resultat av Kahnmetoden utan även av de tiva arbetsmetoder ta igen det mesta av tiden så att det

16 företagsminnen 2012:3 Uppvisning under OS-ceremonierna. Om mannen i skärmmössa fått gå fram och justera bomfästet medan gymnasten upp- trädde eller om han bara ville försäkra sig om att sprinten höll förtäljer inte historien. Olympiska spelens i Stockholm 1912 officiella brefkort. Privat ägo. endast blev en månads försening. Arbetet fortlöpte över områden utanför byggsektorn. Därför överläts byggnads- huvud taget mycket snabbt, och själva stadionbyggnaden verksamheten 1917 till Kreuger & Toll Byggnads AB med var till största delen färdig redan på sommaren 1911. Paul Toll som verkställande direktör, medan Kreuger & Hela projektet var ett ständigt snålande och prutande, Toll blev redskap för Ivar Kreugers finansiella och indu- men när byggnadskommittén beslöt att läktarnas tegeltak striella operationer. Efter hand ökade Tolls ägarandel i skulle läggas på öppen läkt i stället för på panel var måttet byggnadsbolaget, som fortsatte att expandera. rågat för arkitekten. Men Grut lyckades övertala Kreuger Ivar Kreugers död i Paris den 12 mars 1932 utlöste & Toll att bekosta panel och tjärpapp, så att när takteglet Kreugerkraschen som fick ödesdigra följder för många från S:t Eriks lervarufabriker i Uppsala började läggas i människor, inte minst för de närmast inblandade. Paul augusti 1911 kunde det ändå ske på ett riktigt underlag. Toll, som hade varit medlem av holdingbolagets Kreuger Den 1 juni 1912 invigdes Stadion av kung Gustaf V i & Toll styrelse, åtalades och dömdes till fyra månaders närvaro av 25 000 åskådare, och den 6 juli öppnades de fängelse, men friades till slut i Högsta domstolen 1936. olympiska spelen officiellt. Slutsumman för stadionan- Efter 1932 fortlevde byggföretaget som Tolls Byggnads AB läggningen i sin helhet blev 1 187 880 kronor. med flera stora uppdrag, som exempelvis Södersjukhuset i Stockholm. Efter att ha genomgått flera ombildningar Kreuger & Tolls vidare öden övertogs företaget 1968 av Lundbergkoncernen. Paul Toll År 1911 hade byggnadsfirman ombildats till aktiebo- hade dock avlidit redan 1946. lag, och efter stadionbygget följde flera stora uppdrag bland vilka märks den komplicerade grundläggningen staffan nilsson är fil.dr i konstvetenskap med inrikt- till Stockholms stadshus 1912–1913 samt uppförandet av ning på byggnader. Han är även byggnadsantikvarie med Danvikshem 1912–1915 och NK-huset på Hamngatan förflutet på Riksantikvarieämbetet och har gett ut flera 1913–1914. Företaget expanderade dramatiskt, även inom böcker. I dag driver han ”Antikvariska konsultbyrån”. företagsminnen 2012:3 17 Vad man egentligen ägnade sig åt under OS 1912 Som utländsk dignitär kunde det vara nog så svårt att hinna se nå- got av idrotten på grund av alla banketter, garden partys och te- bjudningar. Fler stockholmare besökte nöjesfältet Olympia än själva Stadion – och även inne på stadionområdet spelade näringsställena en inte oväsentlig roll. OS 1912 var de facto inte bara en ”idrottsfest” utan även ett strålande kalas i mer traditionell bemärkelse. | edward blom drygt 6 000 personer besökte det festsmyckade Stockholm var paviljongens pannrum. Takbjälkarna smyckades med gir- med anledning av OS 1912; hälften av dem var från utlandet, langer, och man hängde i nationalromantisk anda upp bilder tre fjärdedelar turister. Detta ledde bara till en tioprocentig på folkdräktsklädda kvinnor. Den enklare avdelningen fick höjning av Stockholmsturismen detta år; optimister runt kulörta bordsdukar, medan den ”bättre” strax intill hade bord om i staden hade hoppats på betydligt större anstormning. som dukades med kallmanglade, vita linnedukar, bordssilver Industri- och konstutställningen, som varade hela sommaren och kristallglas. I grönområdet bredvid anlades en enklare 1897, drog nog in betydligt mer pengar till stadens näringsliv, servering med kafébord för 4 000 gäster, vilka ofta underhölls och nog fanns det de som kände sig besvikna över att deras av Olympiakören eller Kronprinsens husarers orkester. rum förblev outhyrda och deras evenemang glest besökta. Hela 200 kypare och hovmästare stod redo att passa Trots detta måste man konstatera att så många utlands- upp. Inne i köket arbetade sex kockar och 300 personer i turister antagligen aldrig tidigare samtidigt hade varit den övriga personalen. Men Löfvanders stolthet var de fyra samlade innanför stadens hank och stör. Stockholm hade diskmaskinerna, den största med en kapacitet av 5 000 tall- vid denna tid 367 000 invånare, men själva innerstaden rikar i timmen. var ännu så liten att några tusen utlänningar kom att dominera gatubilden starkt. Att de utländska besökarna hu- Rekord i Citronil vudsakligen bestod av samhällets överskikt, militärer och/ Inom Stadionområdet inrättades även en American bar (då- eller idrottsmän, några enstaka till och med av asiatiskt tida benämning på cocktailbar) som till stockholmarnas fas- ursprung, gjorde inte det hela mindre spektakulärt. cination hade en sydafrikansk bartender, och där man även kunde avnjuta exotiska rätter. En svensk-amerikan förestod Stadion fylls av restauranger en Soda Fountain, en plats där man kunde köpa läskedrycker. Mellan 10 000 och 17 000 besökare löste dagligen Läsk såldes naturligtvis även i kiosker runt om inom om- biljetter till spelen. Och alla behövde äta. Uppdraget rådet och fanns som bordsdryck på restaurangerna, och att driva Stadionrestaurangerna föll på krögaren Carl på maratondagen slogs svenskt rekord med 300 000 sålda Löfvander som till vardags drev Hotell Kronprinsen på läskedrycksflaskor – fast då räknades nog även ambulerande Drottninggatan i Stockholm samt Dalarö gästgiveri. Han försäljare utmed loppet in. Sockerdricka, Citronil och Pomril förband sig enligt avtal att servera frukost för 1,50 kr och var de mest populära sorterna. Pomril var en schweizisk läs- en fyra rätters meny-middag för 3. Vid sidan om det hade kedryck som hade börjat tillverkas på licens i Sverige 1905, han naturligtvis en à la carte-meny. medan Citronil saknade utländsk förlaga och hade lanserats Eftersom OS-tennisen hade genomförts redan före de av svenska Pomrilbolaget året innan OS. övriga tävlingarna kunde tennispaviljongen tillfälligt byg- Maratonlöparna själva bjöds, när de kom i mål, på äkta gas om till Restaurang Grand Stadion med plats för 1 500 champagne, sponsrad av en fransk importör. Att hälla i sig matgäster inomhus. Köket byggdes in i det som vanligtvis skumpa efter ett maratonlopp kanske inte ens undertecknad

18 företagsminnen 2012:3 Detta är en av de få bevarade bilderna av Restaurant Stadion. Stilenligt syns fanor och en kvinna i folkdräkt. Dînern för 5 kr är en lätt försommarmeny: smörgåsbord, hönssoppa, rökt lax med spenat, stekt järpe med sallad, sparris med rört smör samt slutligen melon.

Bredvid ett snarliknande upplägg för Publi- cistklubbens bankett för tillresta kolleger: kall consommé, sjötunga med kräftstjärtar, stekt kyckling med sallad, sparris (här med mousselinsås), och sist jordgubbar med vispgrädde. Efter förrättens moselvin ge- nomgående champagne. skulle rekommendera, och man kan anta att flera av delta- storartad Biergarten”, för att låna Löfvanders eget språkbruk, garna blev överväldigade av den generösa utskänkningen. kiosker och festvåningsutrymmen för privata middagar. Ogina nykterhetsförespråkare såg sig naturligtvis föranledda Sammanlagt kunde Stadionrestaurangerna servera att kritisera det hela och anmälde att ett antal deltagare hade 10 000 gäster – ett enormt stort projekt. gått därifrån på ”ostadiga ben” – men vem skulle inte göra det även utan skumpa efter att ha sprungit en mara? Smörgåsbordskatastrofen och stulet silver Självklart fanns även flera ”våffelbruk”, små ställen där man Trots att tillströmningen av turister blev mindre än väntat, kunde köpa varma våfflor, inne på Stadionområdet. Våffelbruk behövde stadens krögare knappast bli besvikna. Även stock- sågs under denna nationalromantikens tid som något av det holmarna själva måste ha ätit ovanligt mycket ute denna mest svenska som fanns. Vidare fanns en terass-servering festvecka, för trots att många hade dubblerat antalet bord uppbyggd i tio terrasser och rymmandes 1 000 personer, ”en fylldes ändå matsalarna till bredden, kväll efter kväll. Och företagsminnen 2012:3 19

Essensen till Citronil tillverkades av essensfabriker och blandades till färdig läsk av olika bryggerier över hela Sverige. På denna affisch, från lite senare datum än OS, är det Fructus som står som tillverkare och inte Pomrilbolaget. Carls- bergs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. på den stora maratondagen, som var den mest välbesökta, Kommitténs första förslag var att genomföra en eldfest fick några restauranger stänga för att lagren hade tagit slut. på Skansen, vilket ju känns förvånansvärt modernt. Men Det svenska smörgåsbordet hade världsrykte redan man var rädd att alla turister som skulle komma inte skulle innan OS 1912. Vid denna tid serverades det som allmän få plats där och på andra befintliga nöjesetablissemang, och förrätt på nästan alla svenska hotell och restauranger. lösningen blev att anlägga ett tillfälligt nöjesfält, vid namn Problemet var bara att priset var satt efter att man skulle Olympia, på en äng strax intill stadion. äta några assietter som förrätt och sedan beställa en riktig Nämnda krögare Löfvander, som hade fått rätten att varmrätt. Ingen svensk åt smörgåsbord som huvudrätt vid driva stadionrestaurangerna, var knappast glad åt att nöj- denna tid. De besökande utlänningarna kastade sig dock esfältet nu fick tillstånd att driva restauranger med plats över de kalla, svenska delikatesserna och åt sig mätta på för 4 000 matgäster. Och beslutet skulle visa sig problema- dessa läckerheter, men betalade endast en knapp krona tiskt när tillströmningen av turister blev mindre än väntat för denna ”förrätt” och gick sedan hem. Restaurangerna – dock inte i första hand för Stadionrestaurangerna. gjorde stor förlust och många slutade därför servera smör- Teatrarna och Operan höll på grund av spelen öppet fast gåsbord under OS. Och då fick de ändå vara glada att fria det egentligen var sommaruppehåll, men det fick de ångra. snapsar sedan tio år inte längre inkluderades i smörgås- Om man undantar en galaföreställning för särskilt inbjudna bordspriset, för kanske hade turisterna i sådant fall tagit på Operan, spelade de annars för halvtomma hus. Även betydligt fler än de tre som den svenska etiketten påbjöd. Skansen, Nordiska museet, kulturinstitutioner och nöjes- Maratonlöparna själva bjöds, när de kom i mål, på äkta champagne

OS-kommittén och många andra fann det pinsamt att ställen runt om i staden blev besvikna eftersom Olympia smörgåsborden som var vår kulinariska stolthet stäng- tog allt folk. OS-publiken, som till en majoritet ändå be- des ner under OS-dagarna. Vid ett av stadens hotell, stod av stockholmare, fann det roligare att festa på det till- Continental, fanns dock en tradition att man faktiskt kun- fälliga nöjesfältet ute i det sagolikt vackra vädret, än att gå de äta smörgåsbordet ”utan vidare spisning”, men då till ett på teatrar och andra inrättningar som fanns där året om. högre pris. En hel del restauranger löste nu problemet med Olympia var en imponerande anläggning på 35 tunnland. att ta efter denna modell med ett dyrare smörgåsbord om Här inrymdes ett ”ultramodernt tivoli” med Lustiga huset, man åt det ”u.v.s.”, och uttrycket blev sedermera en klassi- en stor labyrint, skjutbana, karuseller, dansbanor, rutschkanor ker på svenska menyer. 50 år senare skulle svenskarna helt och naturligtvis restauranger, våffelbruk och kiosker. Här ha slutat beställa varmrätt efter smörgåsbordet. hölls konserter och avsköts stora fyrverkerier. Här fanns såväl Fast vissa krögare hade mer otur än att turisterna åt upp biograf som Cirkus Franconi på plats, samt en marionetteater. deras smörgåsbord: Järnvägshotellet i Charlottenberg hörde Sammanlagt 350 000 besök kunde Olympia räkna till, av sig till OS-arrangörerna efter att en grupp sportsmän från vilket alltså var fler än de 327 888 sålda biljetterna till de USA eller Kanada hade uppträtt ”glatt”, vilket kunde ha pas- olympiska spelen inne i Stadion. Idrott var ännu inte en serat ”oaktat slungningen av brödkakor samt annat. Men att folkrörelse, och ett tillfälligt jättetivoli var mer populärt än dessa personer stoppa på sig en hel del silversaker, det är ju litet att se folk springa fort, hoppa högt och kasta långt. märkvärdigt” uttryckte krögaren i brevet och hade antagligen Man kan dra en del paralleller till den stora konst- en förhoppning att få ersättning för sitt förlorade bordssilver. och industriutställningen som hölls 15 år tidigare, 1897, i Stockholm. Det var kanske Stockholms främsta partysom- Nöjesfältet populärare än idrotten mar där alla hängde ute i medeltidskulissen Gamla Stockholm Bland OS-arrangörerna i Stockholm gick meningen isär och drack vin och öl, sjöng och träffade utländska besökare. om huruvida det behövdes någon underhållning. Flera var Då var det under förevändningen att hylla den svenska rädda att ”förlustelser” skulle konkurrera ut själva spelen, industrins framsteg, nu var det idrotten. Men OS 1912 var medan andra menade att man inte kunde ägna hela sin Stockholms sista riktiga folkfest på mycket länge. Snart Stockholmsvistelse bara åt idrott, utan att folk även be- duggade alkoholrestriktionerna, livsmedelslagar och ord- hövde roa sig lite. Det blev nöjeslinjen som vann och man ningsregler så tätt att det skulle dröja till Vattenfestivalen på tillsatte en ”förströelsekommitté”. 1990-talet innan man vågade ett nytt försök. företagsminnen 2012:3 21 Hur skulle skyttetävlingar kunna ordnas utan lunch? Om skyttarna likt maratonlöparna fick champagne efter sin insats framgår inte, men det var ju vanligt att man tog en sup före för att bli stadigare på hand. Olympiska spelens officiella brevkort. Privat ägo.

Alla dessa banketter dragit så ut på tiden att båten först återvände till Stockholm Det var ett enormt festprogram som genomfördes. Det an- i gryningen, varvid alla var synnerligen hungriga. De utmat- sågs självfallet att såväl alla tävlande som all samlad tillrest tade gästerna, 200 stycken, leddes från kajen direkt till gräs- societet skulle bjudas in till tillställningar hos kunglig- mattan framför Operakällaren där Nalle hade beställt upp- heterna, arrangörerna och alla framstående stockholmare dukning av ett digert smörgåsbord med öl och brännvin – en som kunde ordna en fest. Grand Hôtel var fullt varje dag vickning/frukost som ingen av deltagarna glömde ... av storslagna middagar. Många hann inte göra annat än Slutligen avslutades hela OS-firandet med en gigantisk gå på mottagningar, garden partys, banketter och tebjud- middag för samtliga deltagare och funktionärer. Först ningar på slottet. Till detta kom sångarfester, konserter, hade man tänkt hålla den på Hasselbacken, men när det galaföreställningen på operan, fyrverkerier samt uppvis- visade sig bli 3 500 middagsgäster fick man i stället lägga ningar av scouter, barnkörer och folkdansare. den utomhus på planen i själva stadion. Man fruktade att För att ”höja den svenska nationalkänslan” hade man festen skulle regna bort, men även denna dag var vädret låtit bygga en sångarhall med plats för 7 000 åhörare. fantastiskt. Inte konstigt att OS 1912 gick till historien Här hölls bl.a. en sångarfest med 4 418 sångare från hela som ”Solskensolympiaden”. landet. Konstnärsförbundet ställde till med en stor utställ- ning. Publicistklubben bjöd självklart alla de ”främmande edward blom är Företagsminnens chefredaktör och chef för journalisterna” på storslagen baluns ute på Grand Hotel särskilda projekt vid Centrum för Näringslivshistoria. Han Saltsjöbaden. Överallt pågick aktiviteter. är även programledare för tv- och radioprogram om mat, Allt präglades naturligtvis av ett rikligt mått nationell dryck och historia. yra, där Du gamla, du fria avsjöngs i alla sammanhang och kvinnor i folkdräkter läste fosterländska dikter, militärmusi- ker spelade patriotiska marscher och alla febrilt viftade med Läs mer om sina länders flaggor. Idrottsprogrammet var långt ifrån så omfattande som da- OS 1912 Jönsson, Åke: Vägled- gens OS, och det var få besökare som hade bokat biljett på ning till Solskensolympi- Stadion för samtliga dagar. De flesta tyckte att ett par dagar aden. Isaksson, Christer: räckte väl; i stället kunde man unna sig en dag på Skansen Stockholm 1912 – Första med Pomril och genomsjungandet av samtliga deltagarlän- moderna olympiska ders nationalsånger, eller en tur ut i skärgården. Berömd blev spelen. Erséus, Johan: den färd som arrangerades av kaptenen och idrottsmannen Solskensolympiaden Erik ”Nalle” Frestadius. Det var en skärgårdstur som hade Stockholm 1912.

22 företagsminnen 2012:3 UR ARKIVET

Idrottslotteriet var ett penninglot- ställning till kungen om att få hålla teri som anordnades av Sveriges en nionde dragning. Och även den Centralförening för Idrottens beviljades. Nu kunde ett provisoriskt Främjande. Önskat tillstånd för åtta stadion byggas, som efter spelens slut dragningar beviljades av Sveriges skulle jämnas med marken. kung, Gustaf V. Den första drag- Men röster höjdes för att det var ningen ägde rum den 15 april 1909, slöseri att lägga ner så mycket pengar lottsedlarna kostade 10 kr styck och på ett provisorium när idrotten be- högsta vinsten var 50 000 kr, enligt hövde en bra, permanent arena. Teater- och Idrottslotteriets cirkulär. Därför gick man än en gång till kungs Sveriges huvudstad hade fått äran och tog åter till lotten. En extra, ti- att hålla de olympiska spelen 1912, onde, dragning gav nog mycket inkom- men Stockholm saknade en tillräckligt ster för en permanent byggnation. Så stor anläggning att hålla spelen i. Den tack vare Idrottslotteriet kunde det briljanta idén att finansiera bygget svenska folket stoltsera med ett eget med inkomster från Idrottslotteriet olympiastadion: Stockholms stadion. blev räddningen. Centralföreningen Svenska Spels historiska arkiv hos gjorde senare ytterligare en fram- Centrum för Näringslivshistoria. Inga Kodak Moments i London i år I hundra år togs OS-bilder med Kodakfilm. I dag fungerar kamerorna utan film, och OS stöds inte längre av den stora filmproducen- ten. Början till slutet markerades av OS i Los Angeles 1984, när en liten japansk uppstickare knyckte uppmärksamheten. | christian sandström de olympiska spelen förknippas med spänning, dramatik De kommersiella inslagen i OS fick dock inte fotfäste och underhållning. Vi får en möjlighet att se våra hemma- förrän spelen arrangerades i Stockholm 1912. Företag hopp och kan följa de grenar som intresserar oss mest. Det kunde nu köpa rättigheter att producera souvenirer och är emellertid inte bara på löpbanan, i simbassängen och i erhålla exponering. Det unga, snabbväxande Kodak var gymnastiksalarna som kampen äger rum. OS är också en inte sent att ta plats i Stockholm. Vid den här tidpunkten global scen där företag kämpar om vår uppmärksamhet. hade Kodaks anställda tillsammans kunnat fylla halva Den som följer ett företags exponering i OS över tiden kan Stockholms stadion – den kanske minsta arenan någonsin därmed få inblick i hur företag skapas, växer och så små- för ett OS-arrangemang. ningom faller. I takt med Kodaks tillväxt fick man ett alltmer omfat- Filmtillverkaren Kodak var med och annonserade när tande engagemang i OS. I Paris 1924 erbjöd företaget film de första moderna olympiska spelen arrangerades i Aten till fotografer, och längre fram kom man även att bygga upp en framkallningsanläggning på plats vid OS i Mexico City 1968. Vid den här tidpunkten hade Kodak blivit ett globalt jätteföretag med uppåt 100 000 anställda. Under I Kodaks fall efterkrigstidens första decennier var Kodaks dominans to- tal på världsmarknaden.

stavades pro- Den store stelnar Företag som skaffar sig en mycket stark marknadsposition blemet Fujifilm riskerar emellertid att bli ineffektiva eftersom det ofta sak- nas incitament till förändring. De börjar bete sig i enlighet med den makt de har skapat, och när konkurrensen tilltar 1896. Företaget hade då inte funnits i mer än sexton år får monopolistiska företag stora problem. och var inne i en kraftig expansionsfas. Fyra år senare I Kodaks fall stavades problemet Fujifilm. Efter de- lanserade Kodak succékameran Brownie. Med fokus på cennier av hegemoni hade Kodak vant sig vid att diktera användarvänlighet och konkurrenskraftiga priser skapade villkoren, såväl inom fotografin som i OS. År 1984 arrang- företaget amatörfotografin, en massmarknad som man erades OS i Los Angeles, vilket var Kodaks hemmaplan kom att dominera i nästan 100 år. där man kontrollerade uppåt 90 procent av marknaden. Omkring 1980 började den olympiska kommittén att leta Globala varumärken sponsorer. Man föredrog amerikanska företag framför ut- OS har länge varit en arena där de starkaste globala kon- ländska, och de flesta sponsorerna kunde skriva kontrakt sumentvarumärkena befäster sina positioner. Företag som inom bara några månader. Coca-Cola, McDonald’s och Visa har genom åren haft Efter 20 månader av förhandlingar, byråkrati och mycket stor exponering i dessa sammanhang. Då Kodak petande i detaljer hade man ännu inte lyckats träffa en hade för avsikt att skapa och kontrollera en global mass- överenskommelse med Kodak. Presidenten för OS i Los marknad för fotografisk film, kom företaget att ha en i Angeles, Peter V. Ueberroth har i efterhand sagt att det det närmaste självskriven roll i OS-sammanhang under var svårt att göra affärer med Kodak eftersom företaget 1900-talet. skulle diktera allting. Vid något tillfälle lär en företagsre-

24 företagsminnen 2012:3 År 1976 var det superåttakamera som gällde, men mindre än ett decennium senare hade videokameran redan trängt ut den från folks önskelistor. Trots att de nya kamerorna var 10 gånger större och filmkvaliteten betydligt lägre. Foto: Håkan Lindgren. Atlas Copcos historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. företagsminnen 2012:3 25 Fotografering tillåten – för den med tillståndskort uthämtade från Kodaks kiosk eller Hasselblads kontor. Fotona bakom är dock inga amatörbilder utan kommer från olympiadens officiella brevkort. Riksidrottsmuseet samt brevkort i privat ägo. presentant ha avfärdat invändningar med motiveringen ”vi Engångskameror en återvändsgränd är trots allt Eastman Kodak”. Nu fanns Fujifilm i de amerikanska konsumenternas med- Fujifilm var litet i jämförelse med Kodak, men betydligt vetanden, och på bara ett år ökade Fujifilms marknadsan- mer snabbfotat. När den olympiska kommittén inte kunde del i USA från sex till åtta procent. Detta var bara första komma överens med Kodak var man inte sena att utnyttja ronden i en lång och utdragen match där nykomlingen möjligheten. Fujifilm betalade gladeligen de 7 miljoner verkade vara på väg att ta hem segern. dollar som krävdes för att bli huvudsponsor. Kodak för- Att döma av Kodaks engagemang i de kommande olym- sökte nu kompensera detta genom att betala stora pengar piska spelen lärde sig nog företaget en del av detta misstag. för tv-reklam under sommaren 1984. Skadan var emeller- Men framåt mitten av 90-talet var inte Fujifilm det enda tid redan skedd – den främsta konkurrenten hade sponsrat problemet. Digitala kameror blev bättre och billigare i en OS och fått maximal exponering på Kodaks hemmaplan. rasande takt och skulle snart ta kol på den filmrulle som Maskoten Örnen Sam fanns inte på Kodaks gula paket hade varit kärnan i Kodaks verksamhet alltsedan Aten 1896. utan på Fujifilms gröna boxar. Till OS i Atlanta 1996 lanserades engångskameror samt det

26 företagsminnen 2012:3 Kodak blev det ledande filmvarumärket i Sverige. Här syns NK:s fotoavdelning, 1950-tal. Hufvudstadens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. nya analoga kamerasystemet Advantix. I efterhand framstår platsade inte Kodak längre i OS, det var inte längre ett dessa produkter som dödsryckningar för filmtekniken då starkt globalt varumärke för konsumenter. Ett 112 år långt inga väsentliga förbättringar gjordes efteråt. engagemang tog slut 2008. Kodak ansökte om konkursskydd i början av 2012. När Kodak faller samman facklan tänds i London till sommaren har förmodligen När digitaliseringen tog fart på allvar från år 2000 och de sista lamporna släckts på det anrika företaget. Coca- framåt föll Kodak samman på rekordtid. Tiotusentals Cola, McDonald’s och Visa är dock med i kampen, än så människor fick sparken och aktien slog nya bottenrekord länge … varje år. Även om Kodak var med som huvudsponsor för OS i Beijing 2008 meddelade företaget 2007 att man inte christian sandström är tekn.dr aktiv vid forsknings- skulle vara med i OS framöver. Beslutet motiverades med institutet Ratio där han studerar hur skiften i teknologier att företaget ville fokusera sina marknadsföringsinsatser påverkar företag. Han doktorerade på Chalmers kring och komma närmare sina kunder. Annorlunda uttryckt begreppet ”skapande förstörelse”. företagsminnen 2012:3 27 Utan medaljer inget OS

28 företagsminnen 2012:3 Utan medaljer inget OS Vi ser dem på prispallen. Men vilka har kunskaper nog att gravera och slå eller gjuta dem? Inför Stockholm-OS 1912 fanns det två stora och en liten tillverkare av medaljer, mär- ken och knappar. | ian wiséhn

Friidrottaren G Lindblom får sitt förstapris. Olympiska spelens officiella brevkort. Privat ägo.

företagsminnen 2012:3 29 de första svenska medaljerna tillverkades under andra Vilka kunde tillverka medaljer vid början av förra sek hälften av 1500-talet. Då var medaljer en fråga som mest let? Främst var det Kungl. Mynt- och Justeringsverket, berörde kungahuset och högadeln. Så skulle det i huvud- Metallfabriksaktiebolaget C.C. Sporrong & Co samt i sak förbli ända fram till 1800-talet. Under detta århundra- viss mån Pettersons knappmakeri i Stockholm. I övriga de beställdes medaljer också av borgarklassen, akademier, landet fanns det företag som rent tekniskt kunde prägla hushållningssällskap, föreningar, krigsmakten och andra. medaljer, som till exempel Aktiebolaget Uppsala Knapp & Från omkring 1860 skulle det frivilliga skytteväsendet Metallfabrik, men beställningarna var få. Självfallet fanns runt om i landet bli ständigt återkommande beställare. det alltid möjlighet att beställa arbeten från Danmark eller Snart följde idrottsföreningar av alla slag: simsällskap, at- Tyskland, men detta skedde endast vid ett fåtal tillfällen. letföreningar, skridskoklubbar och friidrottsföreningar. De finaste medaljerna graverades av Myntverket som då låg Det som beställdes var runda metallmärken som antingen på Hantverkargatan på Kungsholmen. Myntverkets historia skulle bäras eller endast ”förvaras”, samt nålmärken av alla går tillbaka till medeltidens början. Från Gustav Vasas tid lyd- de slag. Dessa senare fick sin första höjdpunkt mot slutet av de myntverken närmast under den så kallade Kammaren (från 1800-talet. Det upplevdes som viktigt att på kavajslaget visa 1634 Kammarkollegium). Myntverket i Stockholm (Kungl. att man tillhörde en viss förening. Det handlade om sam- Myntet) arrenderades 1668–1731 av Riksbanken. Sedan kop- hörighet och i viss mån också om klasstillhörighet. På fester parmyntverket i Avesta hade lagts ned 1831, bedrevs all mynt- och baler delades så kallade kotiljongsmärken ut som alla ning i Stockholm. År 1877 blev så Myntverket ett självständigt deltagare hade på sig. Under 1890-talet bildades flera fot- ämbetsverk. Verksamheten flyttade till Eskilstuna 1972, och bollsklubbar som till exempel AIK och Djurgården. Nästan 1984 överfördes Myntverket till Riksbanken. Åren 2002 till direkt beställde klubbarna nålmärken till medlemmarna. 2011 ägdes verksamheten av det finska myntverket och kal�- Den i särklass största idrottsliga händelsen i Sverige vid lades Nordic Coin AB Svenska Myntverket. början av 1900-talet var arrangerandet av de olympiska spelen i Stockholm sommaren 1912. Olympiaden kom att beröra Han graverade medaljerna stockholmarna på många olika sätt. Det flaggades överallt, Myntverket hade några av landets främsta gravörer. År affärer ordnade ”olympiska skyltfönster”, restaurangerna hade 1912 var det den officielle mynt- och medaljgravören Erik specialmenyer och bostäder ordnades för de tillresta. Tävlande Lindberg som fick alla uppdrag från den svenska olympis- från 28 nationer (jämfört med dagens cirka 200 nationer) ka kommittén. Det var Lindberg som graverade pris- och anlände, men besöksmässigt blev OS 1912 ett misslyckande. deltagarmedaljerna samt den officiella belöningsmedaljen. Antalet besökare till Stockholm ökade endast marginellt. Erik Lindberg hade redan tidigare graverat en rad idrotts- medaljer och fler skulle det bli i framtiden. Var finns souvenirerna? I producentspektrumets andra ände fanns Pettersons De som ändå kom ville ändå alla ha med sig något minne Knappmakeri på Malmskillnadsgatan i Stockholm som endast hem från den så kallade ”solskensolympiaden”. Arrangörerna tillverkade ett mindre antal medaljer. Mest tillverkades knap- behövde alltså få fram prismedaljer, officiella märken, af- par, märken och polletter. Företaget startades vid mitten av fischer, program, broschyrer, översiktskartor, inträdesbiljetter 1800-talet av Mathias Petterson som var inflyttad från Skåne. och annat material. Samtidigt såg företagarna i Stockholm Efter hans död 1896 drevs företaget vidare av hans barn med möjligheten att få sälja souvenirer av alla slag som till exempel sonen Gustaf som chef. Denne hade 1914 passerat de sextio porslin, tennmuggar, märken, smycken och liknande föremål. och önskade dra sig tillbaka. Då köptes företaget av Sporrong.

30 företagsminnen 2012:3 Från vänster: Officiell belöningsmedalj, i gult och serafimerblått band, med kungens porträtt på framsidan, graverad av Erik Lindberg. Myntverket. OS deltagarmärke i silver, med man i antikinspirerad frisyr, av Erik Lindberg. Mynt- verket. Officiellt besökarmärke med motiv från Hjortzbergs affisch, silver. Myntverket. En guldmedalj från OS 1912, graverad av Erik Lindberg, Myntverket.

Från gördlar till knappar Den stora organisatoriska förändringen kom 1891, då C.C. Sporrong & Co har anor som går tillbaka till Fredrik Sporrong för att ekonomiskt säkerställa firman lät 1600-talet. Det var 1666 som Henrik Grau blev mästare ombilda denna till aktiebolag. Nu började ett helt nytt ske- inom gördelmakarämbetet i Stockholm och grundade sin de i den anrika firmans historia. Det var industrialismens egen verkstad. Namnet gördelmakare anspelar på de me- genombrott som föranledde denna åtgärd. C.C. Sporrong tallbeslagna gördlar som under 1500- och 1600-talet var & Co var då, liksom de flesta företag, i behov av ökat ka- en viktig del i klädedräkten. Graus verkstad flyttade flera pital. Den industriella produktion som nu påbörjades ledde gånger inom Stockholm, och verksamheten upprätthölls av till att fabriken utökades, och 1918 påbörjades uppförandet släktingar och andra. Verkstaden övertogs 1842 av gesällen av bolagets eget affärshus på Kungsgatan 17. Där kom både Carl Claes Sporrong, som blev mästare samma år. butik och huvudkontor att inrymmas. Tidigare (1895–1918) De stora statliga verk som inrättades i mitten av 1800-ta- hade man haft lokaler på Regeringsgatan 23. let, exempelvis Telegrafverket, gav upphov till ökad efter- Den svenska medaljtillverkningen har som synes helt frågan på metallknappar för uniformerad personal. För att dominerats av två aktörer, nämligen Myntverket som har möta denna ökade efterfrågan specialiserade sig Sporrong varit underställt staten, och företaget C.C. Sporrong & på tillverkning av metallknappar. Antalet arbetare ökade och Co. I dag finns endast två tillverkare kvar: Sporrong med rörelsen fick ett betydande uppsving. Efter C.C. Sporrongs tillverkning i Finland, och ett mindre företag i Eskilstuna död 1869 upprätthölls rörelsen av hans änka och söner. Man som heter Svenska medalj. År 1964 flyttade Sporrong försåg nu såväl Karl XV:s hovstat som Stockholms och nämligen tillverkningen till Norrtälje där en modern fa- Göteborgs poliskårer med knappar och emblem. Under fru brik uppfördes. På 1980-talet flyttades verksamheten helt Maria Sporrongs tid prisbelönades firmans produkter både till Ekenäs i Finland. på Stockholmsutställningen 1866 och på världsutställningen i Paris. Under hennes sista år sköttes rörelsen av sonen ian wiséhn är chef för Kungl. Myntkabinettet. Han har Fredrik, som med kompanjonen J.A. Haglind lät ändra fir- skrivit ett stort antal artiklar och böcker ommynt, medaljer mabenämningen till C.C. Sporrong & Co. Under den här och slagna betalningsmedel. tiden hade man börjat med tillverkning av polletter till före- tag, järnbruk, fattigvård och restauranger.

Sporrong kontaktar konstnärer Det var först på 1800-talet som Sporrong började prägla Läs mer om medaljer medaljer. Tillverkningen omfattade så kallade beställnings- Lagerqvist, L.O., Pettersons Knappmakeri i medaljer med kunden som förläggare. Kunderna utgjordes Stockolm. Ett företag i knapp- och medaljbran- av städer, organisationer och företag. Efter att till en början schen under 1800-talet. Stockholm 1981. ha koncentrerat sig på att försöka fullända den tekniska Simonsson, I. m.fl., Från mäster Henrik Gördel- framställningen av verktygen, kom Sporrong så småningom makare till Metallfabriksaktiebolaget C.C. Spor- att verka som förmedlande länk mellan beställare och konst- rong & Co. Stockholm 1942. närer. Skulptörer som Sven Kulle, Frans Gustaf Husborg, Sundquist, T. & Wiséhn, I., Olympiska tecken. Minnen från olympiska spelen i Stockholm 1912 Carl Milles, Gerda Qvist, Carl Eldh, Bror Hjort, Svante och 1956. Stockholm 2004. Nilsson, Gösta Carell med flera utförde ett flertal medaljer. företagsminnen 2012:3 31 Gotlandsbolaget — rederi och folkrörelse Folkaktie? Telia kan möjligen vara detta på fastlandet. Talar vi om ön är det ett helt annat företag som gäller. Vad det heter? Vad kan ett bolag på Gotland kallas mer än Gotlandsbolaget? maria kapla och johannes ståhlberg förhoppningarna på en båt kan vara stora. I Visby Också på fartygssidan investerades det, både i stor- Veckoblad var de enorma när Gotlands första ångfartyg lek och i komfort. Det första motorfartyget, Gotland anlände till hemmahamnen 1836: ”En livlig kommunika- anlände 1936 från Kockums, och med det skulle över tion härav är att förutse, vars inflytande på landets civi- 700 passagerare kunna få njuta av de fördelar som Aga- lisation och industrier kan bliva av oberäkneligt värde.” radiopejlanläggning, Frigidaire-kylskåp och duxmadrasser Men den båt som tidningen satte ett sådant hopp till blev kunde ge. Men ”Östersjöns modernaste fartyg” hann inte en besvikelse, och det skulle dröja till 1865 innan Gotland användas många år innan andra världskriget bröt ut – och fick ett eget, varaktigt ångbåtsbolag. när kriget var över var Gotland redan hopplöst omodernt. I dag är Ångfartygsaktiebolaget Gotland (ÅG) Sveriges äldsta passagerarrederi. Namnet ändrades visserligen 1962 Genom krigets isvintrar till det mer tidlösa Rederi AB Gotland (Gotlandsbolaget), Trots kriget – och trots att ett sovjetiskt fartyg torpe- och färjetrafiken sköts numera av dotterbolaget Destination derade fartyget Hansa 1944 – fortsatte ÅG med en viss Gotland. Men det förtar knappast bedriften att under 147 trafik, och det fanns dessutom behov av att transportera år (med ett 10-årigt avbrott i slutet av 1900-talet) ha hållit i militär personal till och från ön. Men några riktigt njut- rodret för båttrafiken mellan Gotland och fastlandet. bara resor med duxmadrasser och moderniteter var det 700 passagerare kunna njuta av fördelarna från Aga-radio pejlanläggningen, Frigidaire- kylskåpen och duxmadrasserna

Det nya bolaget visade sig snart vara av det mer livskraf- knappast frågan om. De hårda krigsvintrarna medförde tiga slaget. Konkurrent efter konkurrent försvann, uppköpta så tjock isbildning att båtarna frös fast och man fick eller utmanövrerade. I början av 1900-talet stod ÅG som spränga sig fram. En resa från Västervik till Visby kunde ensam aktör, och i 50 år framåt kunde bolaget styra och ställa ta en hel vecka. lite som man ville. Ursprungligen hade posttrafiken varit När kriget var över vaknade ÅG upp i en förändrad basen för verksamheten, men nu började turismen allt mer värld. Deras båtar hade alltsedan järnvägsutbyggnaden segla upp som den nya kassakon. ÅG hade varit tidigt ute levt i symbios med tågtrafiken, och var därför inte alls och sett möjligheterna, och under mellankrigstiden satsa- anpassade för den nya tidens bilism. Ändå gick det inte des stort: stränder som Tofta, Sudersand och Ire köptes in. att bortse från att bilarna fanns och behövde transporteras Snäckgärdsbaden byggdes ut till sommarhotell med strand- över havet. Lösningen blev att de till en början vinscha- bad, och stadshotellet moderniserades och blev dotterbolag. des ombord eller fick åka med följebåtar, innan ÅG 1955

32 företagsminnen 2012:3 Under andra världskrigets hårda vintrar kunde det hända att Gotlandsbolaget fick bruka sprängmedel för att fartygen skulle kunna nå kaj. Här ett foto från 1942. Elsa Jacobsson, bild i Rune Jacobssons ägo.

övertog en 20 år gammal färja från Rederi AB Göteborg– Kvar fanns den ständiga rivaliteten mellan fastlandsham- Fredrikshavn-Linjen. Men färjan tog bara 40 personbilar narna. Att en Gotlandsbåt ska lägga till i Visby ifrågasätter och användes uteslutande sommartid. nästan ingen, men var på fastlandskusten? Nu går trafiken I det här läget gjorde rederiet Nordö entré och lanserade till Nynäshamn och Oskarshamn (med stor andel godstrafik) bilfärjor på vad det kallade Ö-linjen. ÅG hamnade på ef- men Västervik sticker allt som oftast upp som medtävlare till terkälken och gjorde allt för att hänga med konkurrenten: Oskarshamn, med allvarliga dragkamper som följd. För en turistanläggningarna såldes av för att man skulle ha råd Smålandshamn är trafiken nästan lika viktig som för Visby. att investera i nya bilfärjor, och det artade sig till en riktig När Gotlandsbolaget gjorde comeback 1998 hade färje- kapprustning mellan rederierna under 60-talet. Men 1967 trafiken alltså utvecklats utan deras medverkan, samtidigt ändrades förutsättningarna – staten skulle nu bara ge stöd som bolaget ekonomiskt sett hade vunnit på att ta en paus. till ett enda bolag. Gotlandsbolaget drog det längsta strået, Att syssla med annan rederiverksamhet visade sig vara mer köpte upp Ö-linjen och fortsatte att ensamt driva trafiken lönsamt. Ändå valde Gotlandsbolaget att komma tillbaka, med bland annat två nya fartyg. dessutom med nya, moderna färjor. Om man får tro ett uttalande från den tidigare vd:n Eric D. Nilsson i Gotlands Nya snabbfärjor Allehanda 2011 är orsaken gotlänningarna själva – hellre Ytterligare två färjor – och två decennier – senare änd- åka i egna båtar än i fastlandsbolagens: ”Vi har 2 700 rades förutsättningarna igen. Trafiken lades 1988 ut på aktieägare. De flesta är gotlänningar. Jag hade aldrig upphandling, och rederiet Nordström & Thulin tog över vågat stå på en bolagsstämma och säga ’nu ger vi tusan i med sin Gotlandslinje. För första gången sedan 1865 var nu Gotlandstrafiken’”. Gotlandsbolaget borta ur leken. Men en smula konkurrens har sällan skadat – Nordström & Thulins färjor sprängde maria kapla och johannes ståhlberg är verksamma 1994 drömgränsen en miljon resenärer per år, och en ny som frilansskribenter, översättare och språkgranskare, bland snabbfärja gjorde entré. annat av Företagsminnen. företagsminnen 2012:3 33 Svenskarna bakom Greyhound och Radisson svenskamerikanska entreprenörer, del 3: Trots en stark ekonomisk utveckling i slutet på 1800-talet flyttade många svenskar till Amerika. De flesta slog sig ner som bönder i Mellanvästern, men då det rådde stor brist på arbetskraft, och möjligheterna att lyckas i det företagarvänliga USA var stora, valde flera emigranter och deras barn också att bli entrepre- nörer. Bland annat kom två svenskar under 1900-talet att vara med och forma den gigantiska amerikanska hotell- och resemarknaden. | anders edwardsson curtis ”curt” carlson föddes den 9:e juli 1914. Hans för- År 1962 togs det första stora steget när Curtis Carlson äldrar hade utvandrat från Sverige och bosatt sig i Minnesota tillsammans med ett antal andra lokala affärsmän i norra USA. De hade dock inte velat bli bönder utan slagit köpte och moderniserade det anrika Radisson Hotel i sig ner i staden Minneapolis som i slutet av 1800-talet, tack Minneapolis. Det var döpt efter en fransk upptäcktsre- vare delstatens jord- och skogsbruksindustrier, hade utveck- sande, och efter att Curtis Carlson hade köpt ut de an- lats till ett vibrerande tillväxtområde. År 1905 producerades dra delägarna blev han till slut ensam ägare. I början av där exempelvis nästan 10 procent av USA:s mjöl. 1970-talet förvärvade han sedan också restaurangkedjan Curtis Carlson växte därför upp mitt i den amerikanska T.G.I. Friday’s, men det stora genombrottet skulle komma drömmen. Och han skulle själv bli en del av den. Efter att först ett decennium senare. ha avlagt ekonomexamen vid University of Minnesota 1937 tog han först jobb som tvålförsäljare för dagligvarujätten Internationell storkoncern Procter & Gamble. Men då han i själ och hjärta var entre- Curtis Carlson ägde i början av 1980-talet ett femtiotal verk- prenör lånade han året efter den modesta summan 55 dollar samheter, men de flesta var fortfarande små och flera olön- för att starta eget. samma. Han noterade dock att industrisamhällets övergång Företaget, som han döpte till The Gold Bond Stamp till en serviceekonomi skulle innebära en kraftig ökning av Company, producerade rabattmärken som kunderna ef- resandet. Tillsammans med svärsonen Edwin Gage började ter inköp i olika butiker kunde lösa in mot varor. ”Gold han därför sälja av flera av de mindre verksamheterna och be- Bonds” och liknande system var alltså en direkt föregång- slutade sig för att satsa mer koncentrerat på hotellbranschen. are till dagens lojalitetskort. Och då de lanserades under När det ursprungliga Radisson Hotel i Minneapolis revs den stora depressionen, när många amerikaner hade det 1982 hade det anrika namnet redan överförts till ett antal ekonomiskt mycket svårt, blev de snabbt en jättesuccé. andra hotell i närheten, och under 1980-talet omvandlade Curtis Carlson det till en nationell och sedan också in- Det allra första Radisson ternationell franchisingkedja. Och då konceptet låg rätt i Under 1940- och 1950-talet växte Curtis Carlsons företag, och tiden, samtidigt som han var en lika hård som krävande hans rabattmärken användes av hundratals företag, framför affärsman, blev framgången mycket stor. allt inom butiks- och resebranschen. Med tiden skulle han Curtis Carlson kunde därför på ålderns höst uppleva dock också bredda verksamheten genom att börja köpa upp hur den verksamhet han en gång hade startat för 55 dollar, flera av de verksamheter som utnyttjade hans rabattsystem. hade utvecklats till ett av USA:s största privatägda före-

34 företagsminnen 2012:3 Ett mångkulturellt USA: svenskättlingen Curtis Carlsson gräver under tidigt 40-tal tillsammans med en farmarstaty i kilt och cowboyhatt. Carlson Rezidor Hotel Group.

företagsminnen 2012:3 35 koncernen, som fortfarande är familjeägd, är mycket stolt över sin grundare och sin unika historia avspeglas också i att Radisson Hotels bonusprogram för stamgäster fortfarande heter Club Carlson.

Grundare av amerikanskt ikonföretag En annan svensk som kom att bidra till utvecklandet av den amerikanska resemarknaden var Martis Jerk Wretman (Martis vart gårdsnamnet och Jerk är dalmål för Erik). Han föddes 1887 i byn Våmhus i Dalarna och emigrerade 1905 som så många andra till USA. Han tog sig där det i Amerika mer gångbara namnet Eric Wickman, och fick jobb som bergsborrare i en gruva i staden Alice i norra Minnesota. (Redan Eriks far hade vistats en tid i USA och då kallat sig Wickman i stället för Wretman eftersom det senare var svårare att uttala på engelska.) När Eric Wickman sedan blev avskedad 1914 beslutade han sig för att pröva lyckan som försäljare för biltillverkaren Hubmobil i den närbelägna staden Hibbing. Privatbilismen hade då börjat slå igenom i USA. Utvecklingen var dock fortfarande i sin linda och han lyckades därför inte avyttra den bil han hade tagit på sig att sälja. Men den skulle likväl förändra hans liv. Eric Wickman började nämligen tillsammans med en kollega använda den osålda sjusitsiga Hubmobilen till att för 15 cent turen köra gamla gruvarbetarkollegor mellan Alice och Hibbing, vilket blev en verksamhet han kunde försörja sig på. Året efter slog han också samman verksamheten med en annan busslinje som trafikerade den större staden Duluth, och det nya företaget, Mesaba Transportation Company, gjorde genast en vinst på 8 000 dollar.

Från kust till kust Med ekonomin säkrad kunde Eric Wickman 1916 gifta sig med svenskan Olga Rudin, med vilken han skulle få två barn. Mot slutet av första världskriget hade han byggt upp en flotta på 18 bussar och gjorde en vinst på hela 40 000 dollar. Och under ”det glada tjugotalet”, när den amerikanska ekonomin växte explosionsartat men många ännu inte hade råd med egen bil, skulle framgångarna Åk med Greyhounds lyxiga bussar! De har både ställbara sä- fortsätta. ten, innerbelysning och ventilation! Annons för Greyhound Verksamheten, som först kallades Blue Goose Lines från 1950-talet. men 1926 fick namnet Greyhound (efter de snabba tävlingshundarna), blev snart känd i hela USA. Eric tag. Han fick också ta emot utmärkelser från bland annat Wickman medverkade nämligen parallellt som grundare, Kungl. Vetenskapsakademien i Sverige och Minneapolis delägare och samarbetspartner i en rad andra bussföretag, International Citizen of the Year Award. bland annat på den amerikanska västkusten. Detta gjorde När han dog 1999 togs verksamheten över av hans verksamheten nationell, och människor kunde plötsligt dotter Marilyn Nelson och har fortsatt att utvecklas. börja resa långa sträckor mycket billigt. Redan 1927 kunde Vid sidan av Radisson och T.G.I. Friday’s inkluderar exempelvis den som ville, åka Greyhound hela vägen från den numera bland annat motellkedjan Country Inn och New York till Kalifornien. resebolaget Carlson Wagonlit Travel, och koncernen I slutet på 1920-talet hade Greyhound etablerat sig som har i dag runt 170 000 anställda i mer än 100 länder. Att USA:s ledande bussbolag med årliga inkomster upp emot

36 företagsminnen 2012:3 Försäljningen går uppåt! Curtis Carlsson visar femårsplanens statistik för företrädare för personalen vid Gold Bond Stamp Co någon gång under 1940-talet. Carlson Rezidor Hotel Group.

6 miljoner dollar. Men sedan slog den stora depressionen bygga flerfiliga motorvägar (highways) över hela USA. till och 1931 var företaget svårt skuldsatt. I takt med att Den nya ledningen för Greyhound försökte därför att hitta ekonomin återhämtade sig vände dock utvecklingen, och nya inkomstkällor genom att bredda verksamheten, men 1935 visade Greyhound åter ett stort plus på 8 miljoner. företaget drabbades ändå av problem som till viss del fort- När andra världskriget bröt ut 1939 hade företaget runt farande består. 10 000 anställda och trafikerade 4 750 busstationer över Att resa med Greyhound är ändå ännu i dag ett bra, hela USA. spännande och annorlunda sätt att upptäcka USA. Man kan för en rimlig penning fortfarande nå omkring 3 700 Stora problem destinationer inte bara i USA utan också i Kanada och Efter tre decenniers hårt, och i det stora hela framgångs- Mexico, och får under längre resor ofta stanna till på plat- rikt, arbete beslutade sig Eric Wickman för att pensio- ser som man annars aldrig skulle besöka. Man kan där nera sig. Han avgick därför 1946 som chef för Greyhound också ofta övernatta på ett Radisson Hotel eller Country och drog sig tillbaka till sitt hem i Daytona Beach i Inn. Både Curtis Carlsons och Eric Wickmans arv är med Florida, där han kunde njuta frukerna av sitt livsverk andra ord fortfarande högst levande delar av den ameri- tills han dog 1954. Han undvek därmed också att behöva kanska resekulturen. tampas med en verksamhet som snart skulle drabbas av växande problem. anders edwardsson är historiker och författare. Han har Under efterkrigstiden fick nämligen allt fler amerikaner skrivit två böcker om Sveriges modernare historia och är i råd att köpa egna bilar, och kollektivresandet minskade, dag doktorand i statsvetenskap vid Catholic University of speciellt efter att den amerikanska regeringen 1956 började America i Washington DC. företagsminnen 2012:3 37 Serietillverkning av Cambio barkmaskiner i verkstaden i Söderhamn, ca 1965. Söderhamn Erikssons bildarkiv. Framgång i stormig skogsbransch Företags utvecklingslopp kan vara stormiga. Cykeln från stor fram- gång till stor kris och åter till framgång kan gå snabbt. En nyckel- faktor för att överleva är då ofta engagerade ägare som kan ge ut- vecklingsimpulser. Två maskintillverkande bolag är ett gott exempel på detta. I dag är de ett enda, Söderhamn Eriksson. | anders johnson söderhamn eriksson är ett familjeföretag som tillverkar som växte upp kring stora norrländska exportsågar. Det sågverksutrustning i hälsingska Söderhamn och småländ- andra var A.K. Eriksson i Mariannelund som alltid har ska Mariannelund. Det har sina rötter i två företag med varit ett familjeägt företag i den småländska skogs- och helt olika historia. Det ena var Söderhamns Verkstäder trävaruindustrin.

38 företagsminnen 2012:3 De barkar åt skogen Räddaren från Småland Verksamheten i Söderhamn grundades 1864 av en C.F. Allt höll nu på att ta en ände med förskräckelse. Jäderberg som Wändinge Gjuteri. Tre år senare tillverka- Söderhamns Verkstäder ställde in betalningarna des det första ramsågverket. Efter flera ägarbyten, kriser 1991 och hotades av nedläggning. Men då köptes det och namnbyten blev det 1941 Söderhamns Verkstäder. av P.O. Stenberg som ägde A.K. Eriksson (AKE) i Under 1950-talet växte företaget snabbt och nådde 1954 Mariannelund, vilket också tillverkade sågverksutrust- stor framgång med barkningsmaskinen Cambio, som ning. De båda företagen hade sedan början av 1970-talet kunde ta bort all bark utan att träet under skadades. ett samarbete. I Söderhamn tillverkades bland annat plan- Erland Andersson på Vargöns Bruk utanför Vänersborg reducerare och barkningsmaskiner, och i Mariannelund fann den avgörande lösningen genom ett misstag. Han tillverkades bland annat bandsågar. P.O. Stenberg ansåg arbetade först med en maskin som skar bort bark med att det skulle skada AKE om Verkstäderna lades ner eller knivar, vilket då allmänt ansågs som den bästa metoden. köptes av någon konkurrent. Vid en provkörning hade man glömt bort att sätta in kni- Företaget i Mariannelund hade grundats omkring var i knivhållarna. Det visade sig att knivhållarna genom 1895 av Albert Konrad Eriksson på gården Kåremåla ut- sitt tryck lossade barken utan skador i veden.

Cambio blev världens mest sålda sågverksmaskin. Cambio blev Två storbanker i Stockholm sålde 1964 Söderhamns Verkstäder till Kockums i Malmö. Varvsföretaget ville världens mest bygga upp en landbaserad verkstadsindustri för att sprida sina risker. Söderhamns Verkstäder fortsatte att växa. Kockums byggde upp en omfattande tillverkning av sålda sågverks- skogsmaskiner med Söderhamn som en av de stora till- verkningsorterna. Även tillverkningen av sågverksutrust- ning expanderade. maskin Fyrkantigt virke År 1967 kom den första planreduceraren. Den kunde på en anför Mariannelund, och genomlevt sin beskärda del av och samma gång hugga en stocks yttre delar till ett block kriser. Verksamheten såldes till Arvid Stenberg 1937; år med raka sidor och samtidigt hugga återstoden till flis. 1956 övertog sonen P.O. Stenberg ledningen. Han inrik- Planreducerare blev en viktig produkt för företaget. tade produktionen alltmer mot hydraulpressar. År 1971 Det hade sina fördelar att som Söderhamns Verkstäder hamnade företaget så i ekonomisk kris, och som resultat vara en liten del i en stor och framgångsrik koncern. kraftsamlade man i stället verksamheten till sågverks- Man fick genom Kockums tillgång till betydligt större maskiner. resurser än vad man tidigare hade haft. Men att vara en Från 1957 blev bandsågar A.K. Erikssons främsta spe- perifer del i en stor koncern var verkligen ingen fördel cialitet. Bandsågen mötte inledningsvis misstänksamhet när huvudverksamheten hamnade i svårigheter. I mitten bland många sågverksägare, och genombrottet skulle på 1970-talet drabbades Kockums av varvskrisen. Även dröja. Men på 1970-talet inleddes en framgångsrik period satsningen på skogsmaskiner hemsöktes av ekonomiska för AKE, som nu blev en av världens främsta tillverkare av problem. Då hjälpte det inte mycket att ha starka såg- bandsågar till sågverk. verksprodukter. År 2000 gick A.K. Eriksson och Söderhamns År 1979 övertog staten hela företaget. Men den stat- Verkstäder samman till Söderhamn Eriksson, och året liga grupp som Verkstäderna nu ingick i hade tillkommit därpå överlät P.O. Stenberg ägandet till döttrarna Malin för att rädda krisdrabbade företag i olika branscher och Alfredsson och Eva Hult. Företaget har i dag drygt 200 landsändar. Detta var ingen dynamisk miljö för att ut- medarbetare och ingår i familjeägda Cellwoodgruppen där veckla framgångsrika verksamheter. Staten sålde så verk- Malin Alfredsson är vd. Blir framtiden lika växlingsrik samheten i Söderhamn till ett par finansmän 1987. Det som historien? Vi får se. var som att komma ur askan i elden. Finansmännen var skickliga på att presentera planer och koncernbildningar. anders johnson är skriftställare och har skrivit ett stort Men utvecklingskraft för Söderhamns Verkstäder kunde antal näringslivshistoriska böcker, bl.a. Såg vid såg – Sö- de inte tillföra. derhamn Eriksson genom 15 decennier. företagsminnen 2012:3 39 Recensioner i urval börje isakson är journalist och författare och har bl.a. medverkat i tidningar som Teknikens Värld, Månadsjournalen och Dagens Industri. Han har skrivit flera böcker om historia, den senast utgivna heter ”Två dygn som förändrade Sverige. 1809 års revolution.”

Hotellföretaget blomstrar – var är odlingstipsen? wigert, lars (red): Rosersagan, skara stadshotell ab

År 1971 fick familjen Roser – Jean, upp en framgångsrik cateringverk- gratis – hur organisationen är upp- kock med franskt påbrå och Hilda, samhet. Den har anlitats av såväl byggd och hur ekonomin ser ut, kort med rötter i Tyskland – ta över flygvapnet som flera storföretag vid sagt: hur de har burit sig åt för att Stadshotellet i Skara, byggt 1875. deras säljaktiviteter utomlands. Och bli framgångsrika i en bransch där De köpte raskt in grannfastighe- den arrangerade regeringens middag många misslyckas. terna, badhuset och polishuset, och inför kronprinsessan utvecklade etablissemanget till en Viktorias bröllop. knutpunkt och motor för nöjeslivet Rosersagan inne- och nöjesindustrin (Bert Karlsson är håller mängder av ett namn att nämna) i Skaratrakten. positiva vittnesmål År 1993 lät familjen också bygga en om familjen Rosers teater i anslutning till hotellet. verksamhet. Jag Rosersagan med underrubriken tvivlar inte på dem, ”om en familj och deras hotell” är men jag saknar in- alltså en framgångssaga. Och den blir formation om hur de inte sämre av att familjen – nu främst har resonerat inför Jean och Hildas barn Claudine, Stig, olika satsningar – att Bengt och Heiko – också har byggt bygga teater är inte

Trädgården blomstrar – här finns odlingstipsen kewenter, ewa och carlson, gunnel m.fl.: Gunnebo Historien – Hantverket – Trädgårdarna – Maten, bokförlaget arena

Gunnebo slott, strax utanför dar – med hjälp av många och detalj- Göteborg, byggdes 1778–1800 som rika foton – genom byggnaden. sommarställe för John Hall, då en av Gunnel Carlsson tar sedan med Sveriges rikaste män. Arkitekt var läsaren ut i trädgården och berättar om Carl Wilhelm Carlberg. den och om parken och omgivningarna. Sedan dess har det haft flera Boken avslutas med en rad recept ägare, och 1949 köptes Gunnebo baserade på de råvaror som produ- av Mölndals stad, som beslöt att ceras i trädgården – från sparris och restaurera slottet och återställa det rabarber, via kålrabbi och krusbär till i ursprungligt skick. År 1952 åter- jordärtskocka och svartrot. invigdes slottet och öppnades för Resultatet är en praktfull, men besökare. aningen ohanterlig bok som lever högt I dag är slottet – och snart också på de många, utsökta bilderna, men trädgården – som nya, och i boken också behandlar Sveriges ekonomiska om Gunnebo berättar Ewa Kewenter historia, arkitektur, 1700-talsinredning, ingående om dess bakgrund och gui- hantverk, trädgårdsskötsel och mat.

40 företagsminnen 2012:3

http://www.arenabok.se/upload/books/kuturhistoria/Gunnebo_omsl300.jpg[2012-04-30 11:06:15] De valde hantverkets kvaliteter lockner, åsa (red): Konsthantverkarna. Sex decennier, carlssons

År 2011 firade Konsthantverkarna kultur och konsumtion, konst och Konsthantverkarna – kan bara hop- – en kooperativ organisation med ge- kommers”. pas att de klarar sig igenom även mensam försäljningslokal vid Slussen Konsthantverkarna har varken kommande kriser. i Stockholm – 60 år. Men rötterna kunnat surfa på den växande kon- finns i det Konsthantverkarnas gille sumtionen – kunderna har föredragit som startades 1906. billigare, masstillverkade föremål I jubileumsboken skildrar Petter – eller det ökande inrednings- och Eklund och Kerstin Wickman konstintresset: ”bildkonst och fo- Konsthantverkarnas historia från tokonst [seglade upp] som det mest tidigt 1900-tal till 2011, medan åtråvärda…”, skriver Petter Eklund. Susanne Helgesson diskuterar orga- I stället hotade konkurs 2009. nisationens aktuella problem. Men Konsthantverkarna överlevde För problem har även den krisen. Och den som ser de Konsthantverkarna alltid haft, både många fantastiska konsthantverks- som organisation och som enskilda produkter som visas i jubileums- konstnärer/hantverkare. De(n) sitter boken – bland annat ett urval från på flera olika stolar i, som Susanne 22 av de 700 konsthantverkare som Helgesson skriver, ”sin roll mellan genom åren har varit medlemmar i

Badort för fler än man tror westman, lars Till Saltsjöbaden, carlssons

I slutet av 1880-talet arrangerade Men de väldiga villorna gick på rea Till Saltsjöbaden är en bok att njuta Knut Wallenberg, chef för Enskilda under 1930-talets kris och togs över och lära av även för den som inte är Banken, en längdhoppstävling från av konstnärer, som Isaac Grünewald, ett dugg intresserad av Saltsjöbaden. badhustaket vid familjens villa Täcka Sven X:et Erixson med flera. udden (på Djurgården i Stockholm). Även kooperationen kom till Vinnaren skulle få avgöra vad Saltsjöbaden och öppnade kursgård man skulle göra med den mark i villor som hade ägts av bankiren Wallenberg hade köpt vid Erstavik. Ernest Thiel, chefen för Separator Finanskometen Ernest Thiel vann Johan Bernström, och andra. och de beslutade att bygga det som Saltsjöbaden blev som en sinnebild senare blev Saltsjöbaden. för Saltsjöbadsanda och blandeko- Så kan man också grunda ett nomi. samhälle. Wallenberg delade ut fina Om allt detta berättar Lars tomter till sina vänner, man bildade Westman kunnigt, lättsamt och ett bolag som byggde järnväg till spirituellt. Och han blandar berättel- Stockholm, och det nya samhället serna om de stora elefanterna och om fick praktfulla villor. konstnärerna med egna erfarenheter Saltsjöbaden är, menar Lars från uppväxten: skoputsare på Grand Westman som växte upp där, ett Hotel, ”skitfiskare” i kallbadhuset, brukssamhälle utan bruk. I stället springschas, brevbärare med mera. fanns Grand Hotel Saltsjöbaden. Det är bara att tacka och ta emot. företagsminnen 2012:3 41 Aktuell forskning mats larsson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och chef för Uppsala Centre for Business History.

Det stormade kring försäkringarna petersson, g.j.: Insurance and Cartels through Wars and Depressions. Swedish Marine Insurance and Reinsurance between the World Wars. avhandling, umeå studies in economic history, 44.

Under många år var den försäk- var det även under mellankrigstiden, likhet med kartellöverenskommelser ringshistoriska forskningen i och för att hantera detta ökade an- i andra branscher var det emellertid Sverige eftersatt. Ytterst få akade- vändningen av kartelliknande över- problem att få bolagen att följa över- miska avhandlingar lades fram, och enskommelser. enskommelserna. Det var inte ovan- några mer djupgående analyser av ligt att försäkringsbolagen ”fuskade” branschen genomfördes inte. Men Allt flyter för att förbättra sin egen situation, under de senaste fem, tio åren har Det var inte bara den minskade trots att det i vissa kartellavtal fanns forskningen intensifierats. Kanske handeln som skapade problem för möjlighet att utdöma böter för bola- har detta att göra med att försäk- försäkringsbolagen. Tvära kast i gen. Situationen komplicerades även ringsverksamhet sedan 1990-talets penningvärdet – från inflation un- av de internationella kartellbild- finansiella kris har förändrats både der 1910-talet till deflation under ningarna. verksamhets- och ägarmässigt. det tidiga 1920-talet – gjorde det Vid Ekonomisk-historiska institu- svårt att göra tillförlitliga kalkyler. Sprid riskerna tionen på Umeå universitet har man Mineringar som hade lagts ut under Trots försöken att styra marknaden drivit flera forskningsprojekt med första världskriget påverkade också var det svårt att uppnå ett tillfreds- anknytning till försäkringshistoria. bolagens riskanalys, liksom infö- ställande ekonomiskt resultat. I Gustav Peterssons avhandling från randet av ny teknik när motorfartyg Vinstnivån för de svenska sjöför- 2011 diskuteras svensk marinförsäk- ersatte ångfartyg. säkringsbolagen föll under början ringsmarknads utveckling mellan Förekomsten av karteller ökade av 1920-talet – i samband med 1918 och 1939. Tiden präglades av inom sjöförsäkringen från 1918. Till deflationskrisen – men situationen ekonomiska kriser och krigshot, vil- att börja med användes olika typer förbättrades gradvis, och även under ket gav problem för sjöförsäkringsbo- av marknadsuppdelningsavtal, men 1930-talet uppvisade bolagen positiva lagen. Under ekonomiska nedgångar successivt blev prisöverenskom- resultat. För att hantera fluktua- minskar normalt sett den internatio- melser vanligare. Ibland försökte tionerna i vinstnivån användes ofta nella handeln vilket innebär att basen man till och med helt att stoppa återförsäkringar, vilket gjorde det för bolagens verksamhet reduceras. Så konkurrensen på vissa marknader. I möjligt att sprida förlusterna. Det

42 företagsminnen 2012:3 fanns en tydlig skillnad i resultatut- källa var även material från Svenska Samtidigt som avhandlingen tillför vecklingen mellan ömsesidiga (där Försäkringsförbundet, bland annat ny kunskap finns också vissa brister. försäkringstagarna stödjer varandra) bestående av protokoll, utredningsma- Analysen rör sig huvudsakligen på en och aktiebolagsgrundade bolag. terial och överenskommelser. En dju- aggregerad nivå. Med hjälp av kvan- Medan de senare bolagen uppvisade pare analys hade sannolikt varit möjlig titativt material från statistiska källor förluster i början av 1920-talet kunde om de enskilda bolagens material hade och kvalitativt från branschföreningar, de ömsesidiga notera goda vinster, använts i högre utsträckning. får man en bild av utveckling – men vilket i sig antyder att man hade denna är naturligtvis inte fullständig. misslyckats i sin riskbedömning ef- Ytterligare material väntar Ett mer aktivt utnyttjande av enskilda tersom ömsesidiga bolag inte förvän- Sjöförsäkringsverksamhet är komplex företags material hade sannolikt hjälpt tades gå med särskilt stor vinst. och kräver en stor flexibilitet både analysen avsevärt. Det är först i de Peterssons undersökning visar att vad gäller verksamhet och riskbe- enskilda exemplen som man helt kan försäkringsbolagen var medvetna om dömning. Detta visar också Gustav förstå hur till exempel en kartell fung- flertalet av de problem som de mötte Petersson i sin avhandling. Hans un- erade eller hur man ska tolka ett avtal. på marknaden och även försökte dersökning är ovanlig. Den fokuserar Det hade naturligtvis inte varit hantera dessa på ett rationellt sätt. på ett ämnesområde som tidigare möjligt att göra en konsekvent fö- Vid sidan av kartellöverenskommel- inte har varit föremål för någon dju- retagsorienterad analys under en så ser var användningen av återförsäk- pare analys. Den är också en välkom- lång period som mellankrigstiden, ringsavtal ett exempel på detta, men men branschstudie över ett område men ett antal punktnedslag vid stra- även diversifiering av verksamheten som tidigare inte har varit särskilt tegiska, viktiga förändringar eller en kunde användas för att stabilisera utforskat. Det är ingen tvekan om att fördjupad analys av till exempel kar- bolagens ekonomi. Petersson har valt rätt tidsperiod för tellavtalen borde ha varit möjligt att Gustav Peterssons analys bygger att illustrera försäkringsverksamhe- göra. Inte desto mindre är Peterssons både på offentligt insamlad sta- tens problem. Mellankrigstiden var avhandling ett mycket välkommet tistik (SOS) och statistik som har turbulent både på det politiska och bidrag till den försäkringshistoriska redovisats av branschen. En viktig ekonomiska planet. forskningen. företagsminnen 2012:3 43 Fråga Företagsminnen VARJE FÖRETAGS

En liten kommentar och frå- ga till Anders Edwardssons HI STORIA läsvärda artikel om Indian- motorcyklar och katalog- bilden med vänsterhanden på styret: Det har berät- ÄR UNIK tats för mig att Indian, till skillnad från alla andra Amerikansk polis med sin klassiska Indianmotorcykel. motorcykelfabrikan- Privat ägo. ter, hade gasreglaget till vänster, och att det var ett krav från den federala så drar du polisen, vars mc-förare skulle ha högerhanden fri för revolvern när de jagade brottslingar. Finns det en san- ning bakom det? Sven Janson, Borlänge NYTTA

det stämmer. Indianmotorcyklarna blev snabbt populära var både ovanliga och osäkra, användes motorcyk- bland amerikanska poliser, bland annat för att gasreglaget larna för att köra skriftliga order mellan olika förband. CE N T RU M FÖR NÄ R I NGSLIVSH I STOR I A satt på vänster sida och de därför kunde hålla tjänstepistolen Företagsledningen begick då emellertid ett för framtiden AV DINCENTR E FOR BUSINESS HISTORY IN STOCK HOLM i högra handen. Staden New York ersatte till exempel sina kostsamt misstag: under ett antal år tillverkades motor- polishästar med ”Indianer” redan 1904, och åren därefter cyklar enbart åt militären. Detta innebar att många av Varje företags historia är unik och en viktig del i Vi har världens största näringslivsarkiv. Här gjorde flera polismyndigheter runt om i USA samma sak. företagets återförsäljare gick i konkurs eller började sälja varumärket. Historien hjälper dig också att tolka finns material från fler än 7 000 företag – doku- Indianmotorcykeln blev under första världskriget se- konkurrerande märken som Harley-Davidson. samtiden och bättre förstå framtiden. Ofta är det ment och böcker, fyra miljoner fotografier, filmer, dan också flitigt använd av den amerikanska militären. både värdefull och underhållande kunskap om så- hundratusentals ritningar och tiotusentals före- Då radiokommunikationerna på den tiden fortfarande anders edwardsson väl näringsliv som samhällsutveckling. mål, reklamprodukter och designmaterial. Även Centrum för Näringslivshistoria har i snart stora mängder arkiverat digitalt material. 40 år hjälpt svenska och internationella företag Låt våra experter ta hand om ditt företags his- att använda sin historia till nytta för sig själva, toria. Bli medlem redan i dag i den ideella fören- journalister, forskare och alla andra som är ny- ingen Centrum för Näringslivshistoria och stöd STÄLL EN FRÅGA: Har du en fråga om näringslivets historia, om personer, fikna på det som varit. Vi ger aktuella skeenden bevarande och berättande av den svenska närings- företag eller produkter. Mejla den till [email protected] ett historiskt sammanhang i allt från föredrag livshistorien. Kontakta vd Alexander Husebye på så får du svar från Centrum för Näringslivshistorias team av arkivarier och och seminarier till böcker, utställningar och in- [email protected] eller historiker. teraktiva webbplatser. 08-634 99 14 för mer information.

BESÖK GÄRNA WWW.NARINGSLIVSHISTORIA.SE 44 företagsminnen 2011:5 VARJE FÖRETAGS HI STORIA ÄR UNIK så drar du NYTTA

CE N T RU M FÖR NÄ R I NGSLIVSH I STOR I A AV DINCENTR E FOR BUSINESS HISTORY IN STOCK HOLM

Varje företags historia är unik och en viktig del i Vi har världens största näringslivsarkiv. Här varumärket. Historien hjälper dig också att tolka finns material från fler än 7 000 företag – doku- samtiden och bättre förstå framtiden. Ofta är det ment och böcker, fyra miljoner fotografier, filmer, både värdefull och underhållande kunskap om så- hundratusentals ritningar och tiotusentals före- väl näringsliv som samhällsutveckling. mål, reklamprodukter och designmaterial. Även Centrum för Näringslivshistoria har i snart stora mängder arkiverat digitalt material. 40 år hjälpt svenska och internationella företag Låt våra experter ta hand om ditt företags his- att använda sin historia till nytta för sig själva, toria. Bli medlem redan i dag i den ideella fören- journalister, forskare och alla andra som är ny- ingen Centrum för Näringslivshistoria och stöd fikna på det som varit. Vi ger aktuella skeenden bevarande och berättande av den svenska närings- ett historiskt sammanhang i allt från föredrag livshistorien. Kontakta vd Alexander Husebye på och seminarier till böcker, utställningar och in- [email protected] eller teraktiva webbplatser. 08-634 99 14 för mer information.

BESÖK GÄRNA WWW.NARINGSLIVSHISTORIA.SE hörna

Edward Blom är Företagsminnens chef- redaktör och chef för särskilda projekt vid Centrum för Näringslivshistoria. Han är även programledare för tv- och radioprogram om mat, dryck och historia.

osedlig os-grundaren vann själv affisch! medalj med pekoral Affischen till OS 1912 Under spelen i Stockholm 1912 genomfördes tävlingar ritades av dekormålaren i litteratur, skulptur, målning, arkitektur och musik! Olle Hjortzberg. Han lät Idén att blanda kultur och idrott hade funnits med från sig inspireras av vurmen det moderna OS grundande 1894, men genomfördes för det antika och atletis- först nu. Den svenska OS-kommittén hade varit starkt ka kroppars skönhet, och emot, eftersom konst- och litteraturvärlden i Sverige valde därför som tema en ställt sig kallsinnig – särskilt eftersom alla konstverken inmarschparad där alla var tvungna att ha idrott som tema. Olympiska spelens tävlande länders fanbära- fader, baron Pierre de Coubertin, var dock extremt re var spritt språngande drivande och ställde till slut ultimatum: ”utan kultur- nakna. Kroppskulten var stark inom idrottsrörelsen vid tävlingar blir det inte heller något svenskt OS”, trots att denna tid och skulle snart växa ut till 30-talets fixering stadion redan var under byggande. Det var bara att läg- vid kantiga kroppar, fysisk disciplin och soldyrkan – en ga sig platt, och diskret, utan publik eller kungligheter, estetik som sedermera mest kommit att förknippas med genomföra kulturtävlingen och sedan sända medaljerna nazism och kommunism. till vinnarna per post. Redan i Sverige uppstod en debatt om affischens Efteråt framkom varför den franske baronen varit så osedlighet. Men de stora problemen kom utomlands. ivrig. Han hade nämligen själv författat ett ode – och med I nästan alla länder utanför den germansk-nordiska det vann han naturligtvis guld. Dikten är ett uppskruvat kultursfären uppfattades affischen som mycket oan- pekoral och innehåller en rätt obehaglig, socialdarwinistisk ständig. T.o.m. i Holland beslagtogs den. I passage om rening av ”den mänskliga rasen” Kina ansågs den strida genom att idrotten ”vet att kväva sjuka skott ”mot landets moraliska och torka bort fläckar”, men är ”vällande begrepp” och posten av kraft när atleten begär, att sig söner fick inte ens distribuera producera, som är dugliga som han.” Det brev som hade ett märke mesta tyder på att juryn visste att det var med olympiaaffischen Coubertin som stod bakom odet. på. Även Fransmännen Fram till OS i London 1948 fanns var arga, men mest för att kulturgrenarna kvar som en del av de

Bakgrunden är ett mönster av Edward Blom familjevapen tecknat av Davor Zovko man knappt såg trikoloren. olympiska spelen.

46 företagsminnen 2012:3 min egen mormorsfar engagerad i stadion På bilden syns min morfarsfar Carl ”Lillen” Andersson. Han var först murarhantlangare vid bygget av Engelbrektskyrkan i Stockholm, men när stadion plötsligt behövdes byggas flyttades han och en del andra murare över till stadionbygget. Efter att arenan var klar blev Lillen först funktionär under Olympiska Spelen och fick sedan jobb på stadion som vaktmästare. Ett yrke han behöll i mer än 50 år. Han hade bl.a. ansvar för löparbanorna, och varje dag sprang han upp i Klocktornet för hedersuppdraget att hissa flaggorna. Han brukade berätta att den dagen han blev andfådd i trapporna blev han så förskräckt att han genast slutade röka.

medalj för strypta djur borde få OS-guld i jakt, och därför framförde de en isbjörnar? Mr Paul J. Rainey som priskandidat. Han höll alla rekord, hade vid ett tillfälle skjutit nio lejon på mindre än två tim- Pierre de Coubertin ville även dela ut OS-medaljer i jakt mar och sammanlagt dödat 74 lejon, dessutom tusen och och bergsbestigning. Inga tävlingar skulle arrangeras utan åter tusen andra djur. Vid en enda resa till Grönland sköt de som gjort störst insatser under de senaste fyra åren han själv hela 30 myskoxar, 50 valrossar, 31 isbjörnar och skulle koras av en jury. I arbetet med att hitta en vinnare fångade dessutom fyra isbjörnar med lasso – varav han skrev OS-kommittén till olika länders jaktförbund. Finska ströp två och skänkte två till New York Zoo. jaktföreningen ansåg att medaljerna endast borde gå till de Den svenska kommittén lät sig inte imponeras och som ”jagade stora och farliga djur som dödade människor, förklarade att ingen var värdig en medalj i dessa grenar. samt de som fångade lodjur och vargar levande med hän- Coubertin var arg, han hade ju redan bestämt sig för att derna” – men även till de som ”lyckats förstöra örnbon på den italienske upptäcktsresanden och polarfararen her- otillgängliga platser.” USA:s förbund tyckte att kvantiteten tig Luigi Amedeo av Abruzzerna borde få medaljen för var viktig: den som hade nedlagt flest och mest exotiska bergsbestigning och president Roosevelt för jakt ... företagsminnen 2012:3 47 medlemmar i centrum för näringslivshistoria

AC-Gruppen AB Elekta Juristfirman Wieståhl AB Advokat ASW AB Entreprenörföretagen Järnhandelns Intresseförening Advokat Christenson AB Ericsson KAK - Kungliga Automobil Klubben Advokatfirman Thomas Tendorf Ersta Diakoni Kemira Kemi Advokatfirman Lindberg & Saxon Esselte Keolis Nordic AB Advokatfirman Cederquist KB Estrella AB Komm! Sveriges Kommunikationsbyråer Advokatfirman Delphi Exportrådet Konstnärernas Riksorganisation Advokatfirman Nova AB FABEGE Kooperativa Förbundet Advokatfirman Sackemark Brantheim Falu Gruva Kraft Foods Sverige AB Björck KB Familjebostäder Kreab Gavin Anderson Advokatfirman Södermark HB FAR SRS Kris- och Traumacentrum AB Advokatfirman W&Ö FAR SRS Förlag AB KTH Executive School AB AGA Gas AB Fastighetsarbetsgivarna Köttbranschens Riksförbund AGRIA Djurförsäkring Flood Advokatbyrå Landahl Öhman Advokatbyrå KB Ahlbins Zacco AB Flygtekniska Föreningen Landshypotek Ahlsell Forma Publishing Group Lantbrukarnas Riksförbund LRF Ajasto Almanacksförlaget AB Fritidsbranschernas Service AB Lantmännen Akzo Nobel Färg- och Lacktekniska Föreningen Lernia AB Alecta Föreningsarkiven i Stockholms län Lind & Co Alfa Laval Försäkringsbranschens Arbetsgivareorga- Lind & Co Tidskrifter Allmänna Änke- och Pupillkassan nisation Livsmedelsföretagen (Li) ALMI Företagspartners Stockholm Garpco AB Lokaltidningen Mitt i Stockholm Anders Otto Swärds Stiftelse Gekås Ullared Länsförsäkringar AB APL AB Grafiska Företagen Länsförsäkringar Stockholm Apotekarsocieteten Grand Hotel Holdings AB Magnusson Advokatbyrå Apoteket AB Grant Thornton Sweden MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Arbio AB Gröna Lunds Tivoli Mariebergs Arkivbyrå Arla Foods AB Gylling & Co Martin & Servera AB Arvid Nordqvist H & M Hennes & Mauritz Mats Dahlström Revision AB Astra Zeneca Hakon Invest AB Micasa Atlas Copco Hald & Tesch Brand MQ/Jaller Klädcenter AB Autoliv AB Hamilton & Co Advokatbyrå Nasdaq OMX Axfood Handelns Utredningsinstitut Natur & Kultur BEEP Handelsbanken NCC Belysab, Belysningsbranschens Service AB Handelshögskolan i Stockholm Nordea Bernadottebiblioteket Heidelberg Sverige Nordia Law Advokatfirma Berns Salonger Henkel Norden Nordiska Kompaniet Bilprovningen Hornmark KK Nordstjernan Björk & Berries Hufvudstaden AB Norma Sweden AB Blomsterfonden Hushållningssällskapens Förbund Norstedts Förlagsgrupp Bokbinderimästareföreningen i Stockholm Husqvarna Norstedts Juridik Bonnier AB Hökerberg & Söderqvist Advokatbyrå Odhner & Co Belysning Brandkontoret ICA AB OK, ekonomisk förening Bruzaholms Bruk ICA-handlarnas Förbund Oriflame Cosmetics AB B. Wahlströms Bokförlag IFL vid Handelshögskolan i Stockholm Osram Bygdegårdarnas Riksförbund Ifu Packhuslaget Byggnadsämnesförbundet IKEA Pensionsstiftelsen Mervärde Carlsberg Sverige Industri- och Kemigruppen Pensionsstiftelsen Optimal Cederroth International Industriarbetsgivarna Pernod Ricard Sweden Cellwoodgruppen AB Industrivärden AB Peter Roth Advokatbyrå Centralarkivet i Markaryds kommun Informationsförlaget Heimdahls Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse Chefsekreterarna Stockholm Institutet för Näringslivsforskning Pri Pensionsgaranti Christenson & Roth Advokater Institutet för värdering av fastigheter PricewaterhouseCoopers AB Clas Ohlson Investment AB Kinnevik Primus CorpNordic Sweden AB IR Bolaget Procordias Pensionsstiftelse D. Carnegie & Co Ivar Lundh & Co Procordias Pensionsstiftelse II Daar Strandberg Advokatbyrå J A Lindblads Förlag AB PWC Danowsky & Partners Advokatbyrå JCDecaux Sverige AB Pålkommissionen Deutsche Gesellschaft zu Stockholm Jehander Sand o Grus AB Ratos Dometic Holding Jernhusen AB Ricoh AB (fd Carl Lamm AB) Ekhagastiftelsen John Mattson Fastighets AB Rottneros AB Electrolux Juridiska Biblioteket Röda Korsets Sjuksköterskekårs Intres-

48 företagsminnen 2012:3 medlemmar i centrum för näringslivshistoria CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA CENTRE FOR BUSINESS HISTORY IN STOCKHOLM

seförening Stockholm Business Region AB Sveriges Bagare & Konditorer SAAB Stockholm Saltsjön Sveriges Bryggerier Sackemark Brantheim Björck, KB, Advo- Stockholms Bleck & Plåtslagarmästare- Sveriges Bygg & Järnhandlareförbund katfirma förening Sveriges Kommuner och Landsting Salus Ansvar Stockholms borgerskap Sveriges MarknadsUndersökningsköpares Sandrew Metronome AB Stockholms Byggmästareförening Förening (SMUF) SAPA Stockholms Hamnar Svetsteknik AB SBAB Stockholms Handelskammare Swedbank SCA Hygiene Products Stockholms Hantverksförening Systembolaget Scandinavian Airlines System (SAS) Stockholms Jernkramhandlareförening Sällskapet för Folkundervisningens Be- Scania Stockholms Läns Hemslöjdsförening främjande SEB Stockholms Stads Bostadsförmedling AB Sällskapet Järn, Maskin, Metall Sefina Svensk Pantbelåning AB Stockholms Stadsmission Taxi Stockholm Semper Stockholmshem Teknikföretagen Setterwalls Advokatbyrå Stockholmsmässan Teko Sveriges textil och modeföretag SFS – Svensk Försäkring AB Stokab TeliaSonera SHR, Sveriges Hotell & Restaurang Strängbetong The Linde Group företagare Strömma Turism & Sjöfart AB Thure och Karin Forsbergs Stiftelse SIS, Swedish Standards Institute Svensk Energi Tibnor SIAR, Forskningsstiftelsen Svensk Fastighetsförmedling Timbro Sievert AB Svensk Filmindustri Tore Ulff Chartering AB Sinf Konsult AB Svensk Fjärrvärme Transportgruppen Sirius International Insurance Corp. Svensk Form Trygg-Hansa Skandia Svensk förening för informationsspecia- Trygghetsfonden Skanska AB lister Trygghetsrådet Skogsindustrierna Svensk Handel Ung Företagsamhet Skolfastigheter i Stockholm AB Svensk Handelstidning Justitia AB UKV, Unga Kvinnors Värn Snickers Workwear, Hultafors Group AB Svensk Kärnbränslehantering Unilever Sverige Sollentuna Kommun Svensk Mjölk Uppfinnarkollegiet Sophiahemmet Svenska Bankföreningen Vamlingsbolaget Sparinstitutens Pensionskassa Svenska Bokhandlareföreningen Vasakronan Spendrups Bryggeri AB Svenska Bussbranschens Riksförbund Vasaterminalen Springtime Svenska Fotbollförbundet Veteranklubben Alfa SSAB Svenska Försäkringsföreningen Vin & Sprithistoriska Museet St. Jude Medical AB Svenska Hundskyddsföreningen Wilhelm Becker AB Stampen Svenska kyrkans Församlingsförbund ÅF AB Stiftelsen Bokbranschens Understöds- och Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörs- Åhléns Utbildningsfond föreningen Äldreförvaltningen, Stockholms stad Stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Svenska Shell AB Gubbhus Svenska Spel Stiftelsen Branschorganisationernas kansli Svenska Uppfinnareföreningen Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Svenskt Näringsliv Genom medlemskapet visar företag och Stiftelsen Telefondirektören H.T. Ceder- Svensk-Thailändska Föreningen organisationer sitt stöd för näringslivets grens Uppfostringsfond Sveriges Advokatsamfund, Stockholmsavd. historia. Många är både medlemmar och Stiftelsen Tornspiran Sveriges Aktiesparares Riksförbund använder våra tjänster. nya medlemmar maj 2012

Advokatfirman för Marknadsrätt HSB Riksförbund och HSB Stockholm Mama Mia I 40 år har Advokatfirman för Marknadsrätt Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsför- Mama Mia är nordens största privata mödra- arbetat uteslutande med marknadsrätt och ening är Sveriges största bostadsorganisation vård. Företaget driver idag sex kvinno- och dess anslutande rättsområden. De erbjuder som bygger, finansierar och förvaltar HSB-med- barnhälsomottagningar och har ett delägar- sina klienter unik spetskompetens och snabb lemmars boende. HSB Riksförbund har idag 31 skap i husläkarmottagningen To Care. Mama och kvalitativ juridisk rådgivning. regionala föreningar i Sverige; den äldsta - HSB Mia startades i Stockholm 1988. Stockholm grundades 1923.

företagsminnen 2012:3 49 Av Hans G. Svensson

Lös korsordet och vinn böcker! Skicka in korsordet till: info@naringslivshistoria.se eller Företagsminnen korsord, Centrum för Näringslivshistoria, Grindstuvägen 48–50, 167 33 Bromma. Glöm inte att bifoga ditt namn och din adress. Dragning bland de rätta svaren sker 20 augusti 2012. 1:a pris: Bröderna Hedlund, Stålbyggare i Stockholm, Anders Johnson 2:a-3:e pris Svenska karosserimakare, red. Jan Ströman. Förra numrets vinnare och rätta svar hittar du på www.naringslivshistoria.se/korsord Alla Baksidan: Annons för badmode, sent böcker finns även till salu på 1950- eller 1960-tal. Annonsen finns www.naringslivshistoria.se hos Centrum för Näringslivshistoria.

50 företagsminnen 2012:1 i nästa nummer av företagsminnen

Hagström, den svenska gitarren som erövrade pop- och rockvärlden

Brännvinskungen L.O. Smith, en ättling berättar

Sandvik 150 år

försäkra dig om ditt eget spännande magasin. För 280 kr inklusive moms får du 5 nummer av Företagsminnen. Beställföretagsminnen på www.naringslivshistoria.se.2012:3 51 Företagsminnen utges av Centrum för Näringslivshistoria