DOCSLIB.ORG

Storstadsnära Landsbyggd.Indd

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Storstadsnära Landsbyggd.Indd Storstadsnära landsbygd i regional utvecklings- planering RAPPORT 4:2008 Regionplane- och trafi kkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafi kplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplane- och trafi knämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting. RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklings planering som grundas på kvalifi cerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensam syn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010). RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapport - serie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De fl esta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På www.rtk.sll. se/publikationer fi nns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, fi gurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifi erade enligt ISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specifi cerar både tryckprocessen och tryckeriets egna miljöledningsarbete. Denna trycksak är tryckt enligt SLL:s miljökrav. Regionplane- och trafi kkontoret Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 [email protected] www.rtk.sll.se Konsulter Margareta Dahlström, Malin Hansen, Sara Östberg och Petri Kahila på Nordregio med Margareta Dahlström som projektledare. Jan Linzie har medverkat i arbetet som expert. © Lantmäteriverket Gävle 2008. Medgivande i 2008/0881 Omslagsfoto Roine Magnusson/Johnér Grafisk form och produktion Autotech Teknikinformation i Stockholm AB Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög 2008 RTN 2005-0402 ISSN 1104-6104 ISBN 978-91-85795-09-3 Storstadsnära landsbygd 3 Förord Regionförbunden i Sörmland och Uppsala län och Regionplane- och trafi k kontoret samarbetar sedan något år för att utveckla kunskapen om den storstadsnära lands- bygden och dess betydelse för storregionen. Mälardalsrådet och länsstyrelserna i de berörda länen följer arbetet och tanken är att successivt involvera fl er regionala aktörer i Mälardalen och östra Mellansverige. Som ett led i arbetet har en pilotstudie av sex landsbygdsområden med olika för- utsättningar genomförts. Resultatet redovisas i denna rapport. Rapporten ger un- derlag för fortsatta studier som närmast ska inriktas på bättre statistik om föränd- ringar av befolkning och näringsliv inom olika typer av storstadsnära landsbygd. En gemensam kunskapsuppbyggnad kan understödja samverkan i regionen och leda till gemensamma ställningstaganden. Kommunerna önskar också bättre underlag om de regionala processer som ligger bakom förändringar inom de olika typerna av landsbygd. Rapporten fungerar också som underlag i arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010. Tönu Kerstell och Ola Kahlström från Region Uppsala, Astrid Trautsch från Region Sörmland samt Katarina Fehler och Gunilla Nyberg från Regionplane- och trafi kkontoret har lett arbetet. Även länsstyrelserna i Uppsala respektive Stockholms län har medverkat i arbetet genom Fredrik Meurman och Pernilla Nordström, liksom Mälardalsrådet genom Anna Lundgren. Stockholm i september 2008 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör, Regionplane- och trafi kkontoret Catharina Blom Regiondirektör, regionförbundet Uppsala län Göran Norberg Direktör, regionförbundet Sörmland Storstadsnära landsbygd 5 Innehåll Sammanfattning 7 Summary 9 1. Utgångspunkter 11 2. Den storstadsnära landsbygden i ett regionalt perspektiv 13 Studiens upplägg och metod 15 3. Den storstadsnära landsbygden – defi nition och typologi 19 Behovet av en typologi för den storstadsnära landsbygden 19 Defi nition av den storstadsnära landsbygden 20 Differentiering av den storstadsnära landsbygden – preliminär typologi 22 4. Fördjupad kunskap genom sex fallstudier 29 Adelsö 31 Kiladalen 32 Skå 33 Åkers Bergslag 34 Öregrund-Gräsö 35 Örsundsbro 37 5. Funktionella samband mellan stad och land – boende och rekreation 39 6. Intressenters engagemang i landsbygdens utveckling 41 7. Hur den storstadsnära landsbygdens förändring påverkar förutsättningarna för en hållbar regional utveckling 43 8. Vilka regionala behov fyller den storstadsnära landsbygden? 47 9. Finns det en ”lokal” och en ”regional” befolkning på den storstadsnära landsbygden? 49 10. Vilken roll kan den regionala utvecklingsplaneringen fylla? 53 Regional utvecklingsplanering 53 Den regionala utvecklingsplaneringen och den storstadsnära landsbygden 55 6 Storstadsnära landsbygd Referenser 65 Bilaga 1 67 Mälardalens storstadsnära landsbygd i kommunal planering 67 Hur kan kommunerna använda materialet i den fysiska planeringen? 67 Är det något som saknas i utredningen? Hur kan utredningen utvecklas, vad kan mer detaljstuderas för att kommunerna ska kunna nyttja materialet i den fysiska planeringen? 68 Hur kan utredningen användas i det regionala perspektivet? 69 Hur och varför ska kommuner, länsstyrelser och regionförbund samarbeta kring frågor om den storstadsnära landsbygden. Vilken roll har dessa? 70 Bilaga 2 71 Referensgrupp 71 Bilaga 3 73 Finns det en ”lokal” och en ”regional” befolkning på den storstadsnära landsbygden? 73 Storstadsnära landsbygd 7 Sammanfattning Idag innebär urbaniseringen att funktionella fl öden av skilda slag mellan landsbygden och de större städerna ökar i omfattning och komplexitet samt att landsbygden utvecklas på skilda sätt i olika delar av storregionen. Interaktionen mellan landsbygd och stad i storstads- region är dock dåligt kartlagd. Denna rapport är en del i ett pågående arbete som syftar till att öka kunskapen om landsbygdens roll i Uppsala, Stockholms och Södermanlands län. Frågan om hur landsbygdsbegreppet och den storstadsnära landsbygden ska defi nie- ras är central. En avgränsning av den storstadsnära landsbygden är nödvändig för kvanti- tativa studier och underlättar samarbete över kommun- och länsgränser i den regionala utvecklingsplaneringen. I den här studien defi nieras den storstadsnära landsbygden som: Landsbygd i Uppsala, Stockholms och Södermanlands län som utgör kommundelar med färre än 3 000 invånare samt kommundelar med fl er än 3 000 invånare som saknar en tätort med en sammansatt funktionell roll. De storstadsnära landsbygderna kan också beskrivas i en typologi som ett redskap för lokalt och regionalt utvecklingsarbete. En typologi grupperar olika typer av landsbygd och ger en ingång till vilken typ av frågor och förändringsprocesser som är viktigast. I rapporten föreslås följande preliminära typologisering av den storstadsnära lands- bygden: • Landsbygd med omfattande infl yttning • Landsbygd med intensiv fritidsanvändning • Landsbygd med extensiv fritidsanvändning • Landsbygd med primärnäringar • Landsbygd med nya näringar För att undersöka typologiseringens användbarhet som redskap i planeringen, krävs att den prövas praktiskt. Diskussionerna under projektets gång pekar på att en typologise- ring kan vara ett bra verktyg. På kommunal nivå kan den vara ett praktiskt hjälpmedel i arbetet med att klargöra vilka kvaliteter kommunens olika landsbygder har. Den kan också vara ett redskap i diskussioner med medborgare och organiserade intressen. En karta över hela regionen baserad på typologin kan tydliggöra hur stråk av liknande landsbygd sträcker sig över fl era kommuner och över länsgränser, något som kan under- lätta samarbetet mellan olika förvaltningar. Kartan kan också bidra till en tydligare bild av var i regionen olika typer av landsbygd fi nns. Några ”fl äckar” av landsbygd i enskilda kommuner kan i själva verket vara delar av större sammanhängande områden av lands- bygd, något som kan påverka hur man planerar för användningen av landsbygden. Med hjälp av fallstudier studeras och analyseras framför allt följande fyra teman i rapporten: • De funktionella sambanden mellan stad och land – boende och rekreation/fritid. • Intressenternas engagemang i landsbygdens utveckling. • Hur den storstadsnära landsbygdens förändring påverkar förutsättningarna för en hållbar regional utveckling. • Vilka regionala behov den storstadsnära landsbygden fyller – boende och rekrea- tion/fritid. Storstadsnära landsbygd 9 Summary Today’s urbanisation means that functional fl ows of various kinds between rural areas and the major cities are increasing in scope and complexity, and that the rural areas are developing in different ways in different parts of the region. However, there has been little study of the interaction between rural areas and urban areas in the metropolitan region. This report is part of the ongoing work to increase knowledge of the role played by the rural areas in the counties of Uppsala, Stockholm and Södermanland. One key question is how to defi ne the rural concept and metropolitan rural areas. A delimitation
Load more

Recommended publications
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 November 2016 Upplägg
    Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 november 2016 Upplägg 1. Bakgrund och syfte (Christian) 2. Metod och slutsatser (Sarah) 3. Vad har det används till? (Christian) Ostlänken och städers relation Ostlänken och övriga järnvägar Uppdraget • Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun och Regionförbundet Sörmland beställde gemensamt ett uppdraget om att ta fram en analys om ortsstrukturen för Östra Sörmland till år 2050 • Uppdraget genomfördes med stöd från Länsstyrelsen i Södermanlands län genom bidrag till lokalt och regionalt klimat- och energiarbete Syfte • Uppdragets mål var att; – ta fram en ortsstruktur över orterna i Östra Sörmland utmed järnvägarna; Ostlänken; Södra Stambanan samt TGOJ-banan . Vad har orterna för karaktär? Vilken platshierarki har de utifrån ett regionalt perspektiv? . skapa analysen/ortsstrukturen utifrån hur Östra Sörmland ser ut år 2050 – Resultatet ska användas som ett underlag för att planera tågtrafiken i regionen men även åtgärder som behövs för att utveckla infrastrukturen för att järnvägen ska vara grunden i regionens hållbara transportsystem. Sarah Bragée, Tyréns ORTSTRUKTUR ÖSTRA SÖRMLAND 2050 Tillvägagångssätt 1. Ortskaraktär • Spårtrafik • Läget • Besöksmål • Historia / själ • Näringslivet • Invånarnas åldersstruktur • Närhet till annan ort / attraktion Resultat: Ortskaraktärsanalys Vagnhärad Sjösa Nyköping Västerljung Oxelösund Lästringe Trosa Tystberga Jönåker Enstaberga Skavsta flygplats Ålberga Vrena Stigtomta 2. Ortsstrukturanalys • Ostlänken • Är orten en arbetsplatsnod eller bostadsort? • Möjligheten att pendla med bil och kollektivtrafik? • Samverkan orterna emellan, finns utbyte/pendling? Ovan faktorers roll i orternas förhållande avgör hierarkin dem emellan. Två tydliga kluster Resultat: Ortsstrukturanalys Vagnhärad Lästringe Trosa Tystberga Västerljung Ålberga Nyköping Vrena Oxelösund Jönåker Skavsta Stigtomta Sjösa Enstaberga 3. Trendanalys Stora klimatförändringar Scenario 1: Scenario 2: Landsbygden Gröna blir semester hipsters flyttar – och till östra fritidsort.
    [Show full text]
  • Underlag Till Serviceplan För Landsbygden
    Sida 1 av 25 FUNQ underlag som, Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 – 2022 Sida 2 av 25 2019-06-30 Kartan behöver förklaras Den fördjupade översiktsplanen för centralorten omfattar även några näraliggande orter och Skavstaområdet. Orter som Bergshammar, Enstaberga, Svalsta och Sjösa bedöms växa samman/införlivas med Nyköping tätort i frågor som rör arbete, bostadsförsörjning, service, friluftsliv, rekreation och infrastruktur etc. Den gemensamma befolkningen för dessa orter bedöms 2050 uppgå till 60 000 invånare vilket skulle motsvara en befolkningsökning med ca 60 procent jämfört med idag. Vi har därför valt att avgränsa serviceplanen till de 12 orter som ligger utanför detta område. Se följande karta. Sida 3 av 25 Innehåll Inledning…………………………………………………………………………………………………………………….3 Bakgrund……………………………………………………………………………………………… Syfte Serviceplanen och dess roll i den kommunala planeringen Problematik Olika servicebehov Köpbeteenden Prioriteringar och avgränsningar Kommunala prioriteringar Prioriteringar i kommunens översiktsplan för landsbygden Landsbygdsutveckling i kommunens hållbarhetsprogram Servicepunkter Kommunala mål för service Olika aktörers roller Länsstyrelsens roll Kommunens roll Butikernas, näringslivets och servicepunkternas roll Handlingsplan för Nyköpings kommun 2019 – 2022 Kommunens verktygslåda Ortsvis beskrivning Aspa/Lid Buskhyttan Jönåker Lästringe Nävekvarn Runtuna Råby Stavsjö Stigtomta Tystberga Vrena Ålberga Appendix Sida 4 av 25 Inledning Bakgrund Tillgång till livsmedelshandel, bredband,
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Det Medeltida Sverige, Södermanland
    Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: 3 Jönåkers härad, Nyköpings stad Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND _______________________________________________________________________ 3Jönåkers härad Nyköpings stad Kaj Janzon Stockholm 2013 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Uppsala universitet), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Bergshammars socken och mindre del av S:t Nikolai socken samt Nyköpings stad från Ekonomiska kartverkets karta över Jönåkers härad 1905. © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-03-0 Tryck: Edita Västra Aros Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förla- des först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och led- des av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne pre- senterade 1962 (se HT 1962 s 121–140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut överfördes år 1982 projektet till Riksantikva- rieämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län.
    [Show full text]
  • Underlag Till Serviceplan För Landsbygden
    Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 – 2022 2019-06-30 1 Denna sida har lämnats blank 2 Innehåll Inledning……………………………………………………………………………………………………….….……………4 Bakgrund………………………………………………………………………………………………4 Syfte……………………………………………………………………………………………………..5 Arbetsprocessen…………………………………………………………………………………..5 Serviceplanen och dess roll i den kommunala planeringen…………………………….……………..6 Problematik………………………………………………………………………………………………….……………….6 Olika servicebehov……………………………………………………………………………….6 Köpbeteenden……………………………………………………………………………………..6 Prioriteringar och avgränsningar…………………………………………………………………….…………….7 Prioriteringar i kommunens översiktsplan för landsbygden…………………9 Landsbygdsutveckling i kommunens hållbarhetsprogram……………………9 Servicepunkter……………………………………………………………………………………………………….……10 Kommunala mål för service……………………………………………………………………………..………….11 Olika aktörers roller…………………………………………………………………………………………………… 11 Region Sörmlands roll……………………………………………………….……………….11 Kommunens roll………………………………………………………………………………..11 Sammanfattande kommentarer…………………………………………………………………………….…...12 Handlingsplan för Nyköpings kommun 2019 – 2022………………………………………….…….….13 Kommunens verktygslåda………………………………………………………………………….……….………14 Ortsvis beskrivning……………………………………………………………………………………………..….…..15 Aspa…………………………………………………………………………………………….……16 Jönåker…………………………………………………………………………………….…….…18 Lästringe………………………………………………………………………………….………..22 Nävekvarn/Buskhyttan…………………………………………………………….………..25 Runtuna/Lid…………………………………………………………………………….………..31 Råby och Husby Oppunda………………………………………………………………….38
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • Visit Nyköping Nyköping by the Sea, One Hour South of Stockholm
    Visit Nyköping Nyköping by the sea, one hour south of Stockholm. HAVE A PIC-NIC Play hide and seek and GO SWIMMING Find your favorite beach or experience the Sörmland countryside take a swim in one of many lakes. Welcome to Nyköping. On the east coast, an hour south of Stockholm, Nyköping is one of Sweden’s oldest towns. Discover the historic town centre, the lively restaurant scene, the rugged, unspoilt beauty of the archipelago, and the warm welcome extended to visitors. Nestled between the sea and the country estates of Sörmland, Nyköping offers something for everyone, from nature reserves to sporting and cultural events. The rest of the world is within easy reach, with Stockholm Skavsta international airport right on the doorstep. Soon Nyköping will be a stop on Sweden’s first high- speed rail line. Welcome to a vibrant meeting place by the sea. Welcome to Nyköping. Ask us about Nyköping Call into one of Nyköping’s Tourist informations for local informa- tion, maps and brochures. The friendly staff can offer helpful advice on where to stay and information to help you make the most of your trip in Nyköping. Nyköping Tourist Information Visit us in Old Town Hall, Stora Torget, Nyköping +46 (0)155-24 82 00 [email protected] Skavsta Tourist Information Stockholm Skavsta Airport visitnykoping.se Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps facebook.com/nykopingsguiden instagram.com/nykopingsguiden 2//VISITNYKOPING.SE VISITNYKOPING.SE//3 Outdoor & Adventure. WALK UNTIL YOU GET SORE • CYCLE SEVERAL MILES • STAY OVERNIGHT IN SHELTERS Näckrosleden The bicycle trail Näckrosleden Bike rental.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Källan the Modern Traveller
    G4 LOGI / ACCOMMODATION F4 LOGI / ACCOMMODATION 3 LOGI / ACCOMMODATION 4 LOGI / ACCOMMODATION E2 MAT / FOOD H4 INFORMATION & SERVICE INFORMATION & SERVICE 6 UPPLEV / SEE & DO 7 UPPLEV / SEE & DO 5 MAT / RESTAURANT F5 MAT / RESTAURANT 8 LUNCHBUFFÉ ● SUSHI ● TAKE AWAY F4 FULLSTÄNDIGA RÄTTIGHETER Stjärnholm Connect Hotel Skavsta LIVEMUSIC Restaurang & Konferens Situated at Stockholm-Skavsta Airport tendörren Femörefortet Wednesdays,LIVEMUSIK fridays, Alltid Nybakat bröd, alltid Naturreservat och naturum saturdays – vid strandkanten på Jogersö havsbad! med slotts- We offer a variety of rooms for Oxelösund färsk fisk, alltid färskt kött. PubmenyFREDAGAR • LÖRDAGAR Källan the modern traveller. Quick Sleep S Á la carte rooms for the budget conscious, Förbutik med Café, ATG och post. English football Sommar på Källan park och vardagar fr. 16.00 spacious Family Rooms and Business DHL, Svenska Spel, Apotek. Ny utställning på naturum Stendörren! OpenhelgerPubmeny weekdays fr. 12.00 from • Öl med alá carte, temakvällar med 16.00, weekends from Rooms with free Wireless Internet. Food-court, salladsbar mm. weekdays fr. 16.00 Guidade turer, barnaktiviteter. 12.00 Räkfrossa, musikquiz, grill och havet inpå På Stjärnholm, mellan Nyköping Conference, Restaurant & Bar weekends fr. 12.00 Välkommen Gå på hängbroar, bada och fiska från klipporna. Whisky •Á la carte musikkvällar. och Oxelösund, finns möjligheterna Restaurang, Pool, Bastu, till oss på S:t Annegatan 6 Rates from 599:- Hemköp! 0155-21 71 17 MITT I knutarna för andhämtning, äventyr och lek. Gym,
    [Show full text]
  • Banvaktstugor
    BBBaaannnvvvaaakkktttsss--- BBaannvvaakkttss--Söde SSttuuggoorr ii Stugor i SSttuuggoorr ii rmanlands Län En liten sammanställning Om Länets Banvaktstugor Sammanställt Av Eric Henriksson Version 3.2 Linjekarta över Södermanlands Län. Alla de olika järnvägslinjerna avhandlas i skriften, dock ej industribanorna. © 2000 - 2007 om inget annat anges tillhör rättigheterna författaren och Bagarns Entertainment Hb, Eskilstuna. Eftertryck endast efter Skriftlig tillstånd av Eric Henriksson Banvaktstugor i Södermanlands Län ”Pro captu lectoris habent sua fatalibe’lli” För kontakt med författaren kan du skicka ett elektroniskt brev till den här adressen som råkar vara. [email protected] Har du funderingar eller om någon eller några eller i värsta fall jag har faktafel, eller annat så svarar jag så fort jag kopplar mig till world wide web. Innehållsförteckning sid Statens Järnvägar Västra Stambanan 6 Östra Stambanan 44 Statsbanan Järna - Nyköping - Åby 51 Grängesberg - Oxelösund, Trafik AB Oxelösund - Flen - Valskog 61 Rekarne - Valskog 86 Mellersta Södermanlands Järnväg Stålboga - Skebokvarn 87 Norra Södermanlands Järnväg Södertälje - Mälarbadens Hamn 91 Åkers Styckebruk - Strängnäs 97 Läggesta - Mariefred 99 Bilagor Ordlistor mm 59 Banvaktstugor - Västra Stambanan Bvstu N:o 494 Hölöskog 54+918 Banvaktstugan på högra sidan. N 6548831.2 E 642421.1 N:r 30 1861-1886, N:r 32 1886-1900, N:r 40 1901-1917, N:o 39 1917-19xx. Stugan kvar 2007 vid vänstra sidan om gamla linjesträckningen. Första Banvakten var Nils Gustaf Nilsson från 18611023 till och med pensionen 1891112310. Nils var innan placeringen vid stu- gan reperationsförman vid banbygget. Första banvakten byggde sig huset ”Källstugan” intill han nådde pensionsåldern 1891. S.J. försålde fastigheten till fru Tora Stenkvist 19481130/12024 för 2 475 kr, dock var inte jordkällaren på tomten utan skulle omedel- bart efter köpet rivas av köparen.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby
    SE0100208 Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby Summary Report Svensk Karnbranslehantering AB June 2001 Svensk Karnbranslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 S 9 I 4 S PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE MISSING PAGES IN THIS DOCUMENT WERE ORIGINALLY BLANK Preface Svensk Karnbranslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Alv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase - site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report "Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase," in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners. SKB projects that the it will be possible to commence the site investigations in 2002.
    [Show full text]