Berggrunden I Södermanlands Län Med Malmer, Industriella Mineral

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Berggrunden I Södermanlands Län Med Malmer, Industriella Mineral SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden 100 Geological Survey of Sweden ISSN 0349-2176, ISBN 91-7158-608-3 G H 1550 1500 1600 BERGGRUNDEN I SÖDERMANLANDS LÄN Impaktstruktur Impact structure MED MALMER, INDUSTRIELLA Större rörelsezon MINERAL OCH BERGARTER Major deformation zone Diabas (D), granit (Gr), kalksten (K), D Gr K marmor (M), pegmatit (P), kvartssand (Kvs) BEDROCK MAP OF SÖDERMANLAND COUNTY MPKvs Dolerite (D), granite (Gr), limestone (K), marble (M), pegmatite (P), quartz sand (Kvs) WITH ORE DEPOSITS, INDUSTRIAL F Kv Wo Fältspat (F), kvarts (Kv), wollastonit (Wo) MINERALS AND ROCKS Feldspar (F), quartz (Kv), wollastonite (Wo) Ti V W Titan (Ti), vanadin (V), volfram (W) N.-G. Wik, A. Sundberg och A. Wikström Titanium (Ti), vanadium (V), tungsten (W) 6600 K Mindre kalkstensförekomst 6600 Minor limestone deposit 0510 15 20 km Skär Oknön Diabasgång Dolerite dyke 1:250 000 Granfjärden Aspö Hässelbyholm Gr Sundbyholmsön Norrfj. Gr Diabas 2 1 Dolerite ca 1550 Ma Edeby 3 P,F Mälaren Edeby Rällinge Morraröfj. 1999 Hornby- Björsund Brunnsåker Janslunda Yngsta granit, massformig 1780– Mälarbaden viken Sundbyvik Åsby Fogdön Gr Norrtorp Youngest granite, massive 1845 Ma Väsbyholm Sundbyholm Björktorp Morrarö 4 Sundby Lundby Tosterön Överselö Äleby Yngre granit och pegmatit 1790– Ringsö Tumbo TORSHÄLLA Fiholm 5 Younger granite and pegmatite 1850 Ma 6 Fogdö Tynnelsö gård Sanda Vallby Strängnäsfj. Tynnelsö Bergshammar Lövhulta Äldre granit–tonalit, gnejsig, vanligen ådergnejs- 1880– Jäder Vansö Eknäs omvandlad E20 Hammarby 1890 Ma Selaön Older granite–tonalite, gneissic, commonly migmatized 7 Kjula Fjällsta Djursta Mälsåker Hällbybrunn Kjulaås Grönsten, ospecificerad ESKILSTUNA Sörfjärden Ytterselö Mälaren Mafic rock, unspecified Tuna Hugelsta 8 Barva Gnejs med vulkaniskt ursprung, vanligen ådergnejs- Råby-Rekarne Näsbyholm STRÄNGNÄS Götön Åsby 9 Lindholm Stallarholmen omvandlad Löt Vaxäng Odlaren Gneiss with volcanic origin, commonly migmatized Rosöga Härad K K Almby Berga K K K K Slätåsen K K K K Kristallin karbonatsten Nybygget K K 11 10 12 Toresund K Vingsleör 14 Låsta Marble 13 15 K K Malmby Åby Ulriksberg 16 17 M K Herresta >1880 Ma K 18 20 K 19 Gnejs med sedimentärt ursprung, vanligen ådergnejs- Hällberga K K Skogstorp Prostökna Hista omvandlad Vallby K K K 22 21 25 K Rävsnäs Gneiss with sedimentary origin, commonly migmatized Husby- Norrlänna K Värhulta Segersta Lista Sten- 23 24 Torsberga Rekarne Kyng Grundbro kvista Ribbingelund Tobo Glimmerskiffer Kolunda K 26 Gripsholmsviken Gillberga Gr Hästnäs Mica schist 10 10 Eka Biby Hållsta 27 Västermo K Kälbro Lida Stavik K Rossvik Länna Ramsö Ekeberg Vi Öja Nabben Ärla Viggeby K K K Alberga Vargarn K K Lundby Rocklänna Näset Stora Sundby Söderlänna Åker 30 Blyförekomst Molybdenförekomst 29 28Årby MARIEFRED Bärsta Kvisslan K Kalkudden Lead deposit Molybdenum deposit K Spånga K K Tummelsta St. Sundby Gripsholm 31 K Källdalen Östra Hjälmaren Ärla Rinkesta Länna bruk Åker Guldförekomst Nickelförekomst Nickel deposit Hjälmare- Bälgviken Gold deposit sund Läggesta Hedlandet Hjälmaren Eklången 32 Silverförekomst Åstorp Näshulta 33 Järnförekomst Udden Stålbåga K Iron deposit Silver deposit Tor p P,Kv E20 Hedensö Näshultasjön 34 36 Vidökna K 35 K 39 37 38 Koboltförekomst Uranförekomst S. Norlång Björndammen Cobolt deposit Uranium deposit 40 41 Daviken Magda Barrö Eklund 43 Långkärr 44 42 Kopparförekomst Zinkförekomst Vadshammar 45 46 Dagsjön Zinc deposit Tåkenön Holmsjön Stubbetorp Ramtorp Copper deposit K Haneberg 51 47 Fiskeboda Båsbo 48 Fräkentorp 49 K,Wo 52 50 Manganförekomst K 54 Svalbo 53 Laxne Tomastorp Smedsta Manganese deposit K 55 56 Röl Dunker Gr Kalkbrotts- Väsby 57 Hälleforsnäs Dunkern Ekensholm 58 villorna K 59 Skeppsta Smedstorp 60 Äs Öllösa 61 Ånhammar Heby Rörvik Julita Äsköping Lörstorp Lilla Malma Blocksten 62 Blacksta 63 Gimmersta Flenmo Dimension stone Sundby Malmköping Avlasjön Läppe Ättersta 64 Öljaren Grinda Avla 65 66 Hulla Baggetorp Herrökna Dillnäs Borrhål för prospektering Österåker 68 Boda 67 Fjällskäfte Drill-hole for prospecting Öknaby Granhed Solbacka Gr 69 70 Enebåga Gryt K K 72 Mellösa Högtorp Gr K Lindebol Slättfall K 73 71 Täkt med krossberg, i drift 1998 74 K 75 Skogalund Skogen Abbotnäs Harpsund Fållökna Hyltinge Fastmyra Quarry with crushed bedrock, in production 1998 Gåsinge M K 76 79 Bie 77 Björkhult Jordanstorp Ökna Himlinge Graneberg K 78 K Täkt med krossberg, nedlagd Nästorp Yxtaholm Stjärnhov Storsjön 80 K K Låttra Nygård Äsplund Sparreholm Quarry with crushed bedrock, abandoned Floda Gr 81 6550 Vegersberg Skebokvarn Björnlunda 6550 Vittorp Valsund 82 V Vingåker Målka 83 Älghammar Täkt, övrigt M FLEN M 87 Gäversnäs Hasselö Harbro Gr 84 Quarry, others 91M 86 Lockvattnet Billsbro M 85 Hornsund 93 Marmorbyn 88 Skedevi 89 90 Hägerbo 92 Stenhammar K 96 Öja Ullaberg Jakobsberg Gnesta Viala M 94 Sköldinge Ådö Rockelsta Sörby 95 K K Nordankärr Helgesta K K Stav 97 Hålbonäs Vingåker 101 99 Observationsnummer (se beskrivning) 98 Kanntorp K 221 Högsjön Sävstaholm Valla 103 K Observation number (see description) Ålsätter 102 100 Vad 104 Tor p 105 Kleva Högsjö 107 Spånga Näsnaren 108 Årsta Baggetorp Malstanäs Frändesta Mälby Finninge Gäringe 106 109 Båven Edeby Sofielund Axala K Grundsdal 110 Forsnäs K Hårby M 111 Vibyholm Marsjö Veckeln 114 112 K Viren Veckla Forssa 113 Åboö Ärendal Vitan 116 117 Årdala K Sandvik KATRINEHOLM Hässle 115 Sofielund Lerbo Ripsa Fredriksdal E4 123 Barksätter 135 Lövsta Stensjön Vadsbro 129 Likstammen K K Uren K K Duveholm K 139 Sörby K 136 K 137 M Torsåker K Sund 138 140 K K Ö Vingåker K 141 Lagmansö Blacksta M K St. Malm Stäringe Öster- Vappersta K 142 Vagnhärad Ekenäs 144 Beckershov Klastorp143 Gustavsvik Malma 146 145 Forsa Ålspånga Fjällveden K 147 Remröd Tuvekärr Taxinge KK K Gryt 148 Eriksberg Sjövik Aspa K Gotthardsberg Oppeby 149 K Trollesund Västerljung K 126 Tisnarebaden Veda K K K K 131 Husbygård Spelvik Ludgo 127 K K 132 K 152 Bettna Erikslund 130 K 151 153 Eknaren 150 TROSA 128 K V,Ti Tor p Husby-Oppunda Lid D 133 Kvs Lindö Lästringe Ökna 154 Stensund 134 Viren Strångsjö Broby 155 156 Gärdesta Tureholm Svärdsta Kappsta Sättersta K K Ökna K 0 1 km K 118 Åkerö Runtuna 159 K K M 160 157 Hofsta Yngaren Lidsjön Snesta Norrby K 158 Gälöfjärden K 120 M K K K V,Ti Fågelö 119 K K K Runnviken Bogsta K K 121 K M M Viggaren 161 Brännkärr Binklinge Tär nö Lövsund Lästringe 125 124 Malm Råby-Rönö Näsby K Hänö 122 K Ärsta K Marieberg K K K Hålvetten Vrena Bokö Halla 162 Århammar 164 K Örboholm K Hagbyberga Mjälnäs Näs 165 Tystberga 0 1 km 163 K Glindran Edeby K K Bälinge Asköfjärden 9 K K 9 166 Länninge Bärbo Måstena Näsnaren Ekeby Hormesta K K Björkvik Nykyrka K 170 K Täckhammar 176 K 174 K Kvisätter Hallbosjön Husby 172 Djupvik Kisäng Tista Stockbäcken 178 Askö K Danbyholm 182 Tofsö 175 Kjulsta Svärta Kristineholm 180 Svärtagård 183 Nynäs Åsby K 185 186 184 Yttre Hållsfjärden Fågelö Hagnesta Stigtomta 187 189 K 191 Enaren Fjällskär 192 Källvik Den berggrundsgeologiska sammanställningen, i huvudsak baserad på Ottekil Björksund äldre SGU-kartor, har utförts av A. Wikström. Vik Hånö säteri Skogsby Gr Sjösa Sävö Virå Gr 194 K Gupafjärden Gr 193 Tvären Krabbfjärden Dokumentationen av malmer, industriella mineral och bergarter har gjorts Virlången 195 Humlekärr Gr 207 196 Hälgö Studsvik av A. Sundberg och N.-G. Wik. Gr 210 Väderbrunn Lacka 212 Gammelsta Ringsön Långön Enstaberga Gr 211 Jönåker Ånga Renritning i digital form har utförts av I. Källberg och M. Sträng. Kila Bergs- Vreta Rågö Björkskär P P Lunda Tuna Svalsta hammar NYKÖPING Svärdsklova 213 214 Horn Korsbäcken Ålberga 215 Hartsön Östersjön E4 Slottsdjupet Bålsjön Brogetorp Bränn- Ekeby Stavsjö Örsbaken Dalstugan 216 Enskär Karteringsområde Bladindelning 1:50 000 Norrtorp Gälkhyttan Gr OXELÖSUND Map area Map index K,W 217 0° 5° 10° 15° 20° 25° 30° 35° GH Marsviken K 218 Ålö 70° 70° 220 219 222 K Buskhyttan 221 224 223 Tunaberg 167 Gr 168 K Nävekvarn 244 Beten 226 225 242 169 246 245 228 227 250 247 10 Eskilstuna Strängnäs 10 252 253 M 65° 65° 233 M 229 M 251 230 255 M 171 K 6500 231 234 259 6500 232 261 254 258 Kv 238 235 256 173 236 237 257 263 262 260 239 240 241 177 60° 60° 179 K 197 181 9 Katrineholm Nyköping 9 243 K 200 Gn 202 198 199 205 204 201 206 209 203 208 188 55° 55° 248 190 249 0 1 km 0 1 km 0 1 km 10° 15° 20° 25° E.GR GH G H 1550 1500 1600 Topografiskt underlag: Urval ur röda kartan blad 13 och 15, © Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), 1999 Rapporter och meddelanden 100 delvis reviderat, med medgivande från Lantmäteriet. Medgivande behövs från SGU för varje form av mångfaldigande eller återgivande av denna karta. Geografiska längden är räknad från Greenwich, Gauss´ projektion. Detta innefattar inte bara kopiering utan även digitalisering eller överföring till annat medium. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 1996-10-30..
Recommended publications
  • Storstadsnära Landsbyggd.Indd
    Storstadsnära landsbygd i regional utvecklings- planering RAPPORT 4:2008 Regionplane- och trafi kkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafi kplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplane- och trafi knämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting. RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklings planering som grundas på kvalifi cerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensam syn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010). RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapport - serie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De fl esta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På www.rtk.sll. se/publikationer fi nns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, fi gurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifi erade enligt ISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specifi cerar både tryckprocessen och tryckeriets egna miljöledningsarbete.
    [Show full text]
  • VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward
    VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry
    [Show full text]
  • Nävekvarnkvarter
    Innehållsförteckning Besökskartan 2010 Nävekvarnkvarter 1 Idrottsplats, Hyttvallen 2 Tennisbanor 3 Villa Fantastica, 12 bäddar, NyköpingsvägenIndustri 13 VÄG 511 TILL NYKÖPING > 4 Brukslokalen 5 Svalbergsgården, sommarcafé Nävekvarns Bruksmuseum 6 Gym Öppenmark Hytt 7 Magasinet Gula Kvarn, vägen galleri & trädgårdscafé S k o g 8 Busshållplats (561) s n v ge ä vä g rk e Lä n 9 Coop Nära, ombud för Svenska spel, en Vatten äg kv ATG, Apotek, Post och Systembolaget ör Bj n n Tunabergs Boule ge e vä g k ä r v jö l B l a 10 Återvinningsstation S T 1 kog svä v g en n n e a g r 11 Grindstugorna ä G v t t y 2 H 12 Marina & GuesthouseShoppingområden n ge 13 Nävekvarns Herrgård (privat) vä rn n va e K g ä v 14 Nävekvarns hamn, Turistinformation lm a M Museum Vasagubbarna, Loppis, Mjölnarv S ägen k o l 3 v Fotoutställning, Båtklubben, Båthusets 4 hantverksbod & utställning, gen Offentligbyggnad ä M ksv n Bru M e o a g r l o ä m Kajakuthyrning, WC/dusch/bastu, Kopparst. t v s v s t ä 5 a g 6 g d n i e e p Hamncafé och Q-star mack n n ö k y N Biblioteksv EPPSVIK, SJÖSKO 15 Folkets Park 7 N TILL SK GEN > VÄGE 10 VIKS 9 8 TTER 16 Skärgårdscamping & stugor D TU sv. a ÄS rd Vägyta l o v v R rb ä äge P a n n B g i- e tr 17 Parkbadet e s g u n d ä In 11 K v n o s e g s g ä t v e n n 18 Skäret, klippbad, grillplats s r e Ä v g rd vä NÄCKROSLEDEN 12 o ck b Fo r n ty 19 Nävekvarns Klint, Naturreservat äge S < TILL KVARSEBO sebov M Kvar K v e ö n s 20 l R la a vä S a l n g p vin e v e an 20 Hantverksboden, Fockvägen 5 väg M ä n n tv en g e .
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 November 2016 Upplägg
    Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 november 2016 Upplägg 1. Bakgrund och syfte (Christian) 2. Metod och slutsatser (Sarah) 3. Vad har det används till? (Christian) Ostlänken och städers relation Ostlänken och övriga järnvägar Uppdraget • Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun och Regionförbundet Sörmland beställde gemensamt ett uppdraget om att ta fram en analys om ortsstrukturen för Östra Sörmland till år 2050 • Uppdraget genomfördes med stöd från Länsstyrelsen i Södermanlands län genom bidrag till lokalt och regionalt klimat- och energiarbete Syfte • Uppdragets mål var att; – ta fram en ortsstruktur över orterna i Östra Sörmland utmed järnvägarna; Ostlänken; Södra Stambanan samt TGOJ-banan . Vad har orterna för karaktär? Vilken platshierarki har de utifrån ett regionalt perspektiv? . skapa analysen/ortsstrukturen utifrån hur Östra Sörmland ser ut år 2050 – Resultatet ska användas som ett underlag för att planera tågtrafiken i regionen men även åtgärder som behövs för att utveckla infrastrukturen för att järnvägen ska vara grunden i regionens hållbara transportsystem. Sarah Bragée, Tyréns ORTSTRUKTUR ÖSTRA SÖRMLAND 2050 Tillvägagångssätt 1. Ortskaraktär • Spårtrafik • Läget • Besöksmål • Historia / själ • Näringslivet • Invånarnas åldersstruktur • Närhet till annan ort / attraktion Resultat: Ortskaraktärsanalys Vagnhärad Sjösa Nyköping Västerljung Oxelösund Lästringe Trosa Tystberga Jönåker Enstaberga Skavsta flygplats Ålberga Vrena Stigtomta 2. Ortsstrukturanalys • Ostlänken • Är orten en arbetsplatsnod eller bostadsort? • Möjligheten att pendla med bil och kollektivtrafik? • Samverkan orterna emellan, finns utbyte/pendling? Ovan faktorers roll i orternas förhållande avgör hierarkin dem emellan. Två tydliga kluster Resultat: Ortsstrukturanalys Vagnhärad Lästringe Trosa Tystberga Västerljung Ålberga Nyköping Vrena Oxelösund Jönåker Skavsta Stigtomta Sjösa Enstaberga 3. Trendanalys Stora klimatförändringar Scenario 1: Scenario 2: Landsbygden Gröna blir semester hipsters flyttar – och till östra fritidsort.
    [Show full text]
  • Fritt Handredskapsfiske Återutsättning Av Fisk Fiske Med Handredskap Är Fritt Längs Sveriges Kust Och I Det Kan Finnas Många Skäl Att Släppa Tillbaka En Fångad Fisk
    ESKILSTUNA, FLEN, GNESTA, KATRINEHOLM, NYKÖPING, OXELÖSUND, STRÄNGNÄS, TROSA & VINGÅKER. Fiska! Fiske i Södermanland Fritt handredskapsfiske Återutsättning av fisk Fiske med handredskap är fritt längs Sveriges kust och i Det­kan­finnas­många­skäl­att­släppa­tillbaka­en­fångad­fisk.­ Mälaren samt i Hjälmaren. Den kanske inte når upp till gällande minimimått, eller tillhör de ­ Till­handredskapsfiske­räknas­spinnfiske,­mete,­pimpel­och­ skyddade­arterna­ål­och­mal.­Det­finns­också­ekologiska­värden­i­ liknande,­men­inte­trolling/dragrodd­eller­ismete/angelfiske.­ att­låta­stora­fiskar­som­är­viktiga­för­reproduktionen­leva.­Oavsett­ Ett spö per person är tillåtet och på sida 24-27 kan du läsa mer varför­fisken­återutsätts­finns­det­några­saker­som­är­bra­att­tänka­ om vilka regler som gäller. på,­för­att­ge­fisken­så­stor­chans­som­möjligt­att­överleva.­ Sjöar och vattendrag I­sjöar­som­inte­tillhör­det­fria­fisket,­samt­i­rinnande­vatten,­ Tänk på att... är­det­fiskerättsägaren­som­beslutar­vad­som­gäller­för­fiske.­ Kroka helst av fisken utan att lyfta upp den ur vattnet. Till­exempel­kan­fiske­upplåtas­för­allmänheten­mot­köp­av­ Om fisken lyfts upp ur vattnet så försök minimera fiskekort.­Då­gäller­de­regler­som­avtalas­med­fiskerättsägaren,­ tiden ovan ytan. förutsatt­att­dessa­inte­strider­mot­allmänna­bestämmelser.­ Reglerna­framgår­vanligtvis­vid­köp­av­fiskekort­men­skulle­ Tag inte i fisken med torra händer utan blöt dessa först. Detta är för att inte skada fiskens viktiga de inte göra det är det viktigt att du frågar vilka regler som slemskikt, som skyddar mot infektioner. Av samma gäller.­Ofta­gäller­minimimått­och­begränsningar­för­vilka­ anledning är det olämpligt att lägga fisken på torra metoder som får användas.
    [Show full text]
  • Gnestas Utveckling
    Stationssamhället och infrastrukturen – Information om skyltarna Frösjön 7 6 Järnvägs- stationen Stora 1862 invigdes västra stambanan. Det blev startskot- ledningar, vägar, el, telefon osv. Alla dessa stora inves- 14 5 Torget Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 tet för Gnestas utveckling. Många ansåg att järnvägen teringar medförde alla genomgripande förändringar i 27 12 1 2 24 25 Östra Storgatan skulle dras mellan de större städerna och i trakter där samhället i stort och för människors vardag. 8 15 16 9 17 19 21 befolkningen bodde tätt. Men riksdagen beslutade att T orggatan Idag präglas vårt liv av stora tekniska system. Vi kan 10 18 dra stambanorna genom områden med dåliga kom- T in 22 släcka törsten med rent bakteriefritt vatten, duscha i gsh munikationer och gles befolkning. Detta skulle stimu- 20 atan u lg Sko 23 s varmvatten och hålla oss rena, lysa upp våra hem och g lera industrin och gynna framväxten av nya samhällen. a t a Satsningen visade sig få önskat resultat. Där stamba- arbetsplatser med elektricitet och värma våra bostäder. GNESTA n norna gick fram växte helt nya samhällen upp. Gnesta Vi kan kommunicera blixtsnabbt med hjälp av telefon och dator och färdas var som helst med hjälp av järn- Freja- är ett exempel, Flen, Katrineholm och Hallsberg an- skolan dra. Där växte industri och handel snabbt. väg och vägar. Ingenting av detta är självklart, allt har N en historia. Järnvägen var den största infrastruktursatsningen nå- S gonsin. Men det skulle komma många fler gigantiska De röda skyltarna du ser runt omkring i Gnesta berättar byggnadsprojekt.
    [Show full text]
  • Underlag Till Serviceplan För Landsbygden
    Sida 1 av 25 FUNQ underlag som, Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 – 2022 Sida 2 av 25 2019-06-30 Kartan behöver förklaras Den fördjupade översiktsplanen för centralorten omfattar även några näraliggande orter och Skavstaområdet. Orter som Bergshammar, Enstaberga, Svalsta och Sjösa bedöms växa samman/införlivas med Nyköping tätort i frågor som rör arbete, bostadsförsörjning, service, friluftsliv, rekreation och infrastruktur etc. Den gemensamma befolkningen för dessa orter bedöms 2050 uppgå till 60 000 invånare vilket skulle motsvara en befolkningsökning med ca 60 procent jämfört med idag. Vi har därför valt att avgränsa serviceplanen till de 12 orter som ligger utanför detta område. Se följande karta. Sida 3 av 25 Innehåll Inledning…………………………………………………………………………………………………………………….3 Bakgrund……………………………………………………………………………………………… Syfte Serviceplanen och dess roll i den kommunala planeringen Problematik Olika servicebehov Köpbeteenden Prioriteringar och avgränsningar Kommunala prioriteringar Prioriteringar i kommunens översiktsplan för landsbygden Landsbygdsutveckling i kommunens hållbarhetsprogram Servicepunkter Kommunala mål för service Olika aktörers roller Länsstyrelsens roll Kommunens roll Butikernas, näringslivets och servicepunkternas roll Handlingsplan för Nyköpings kommun 2019 – 2022 Kommunens verktygslåda Ortsvis beskrivning Aspa/Lid Buskhyttan Jönåker Lästringe Nävekvarn Runtuna Råby Stavsjö Stigtomta Tystberga Vrena Ålberga Appendix Sida 4 av 25 Inledning Bakgrund Tillgång till livsmedelshandel, bredband,
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Sammanställning
    Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Södermanlands län 2020 Södermanlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347–1640 04FS 2020:1 Utkom från trycket den 31 mars 2020 KUNGÖRELSE om sammanställning enligt 13 kap 1 § Trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Södermanlands län utfärdad den 31 mars 2020. I denna sammanställning, som gäller från den 1 april 2020 redovisas: I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK 1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods Bilageförteckning: A. Förteckning över trafikplatser Denna sammanställning bör användas tillsammans med Trafikverkets väginformationskarta över Södermanlands län. Kartan kan beställas via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se eller per telefon, Trafikverket 0771-921 921. 1 I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Engligt 4 kap 11 § trafikförordningen (1998:1276) skall vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat föreskrivs tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap 12-14 §§ samt i bilaga 1-3 trafikförordnngen (1998:1276).
    [Show full text]
  • Det Medeltida Sverige, Södermanland
    Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: 3 Jönåkers härad, Nyköpings stad Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND _______________________________________________________________________ 3Jönåkers härad Nyköpings stad Kaj Janzon Stockholm 2013 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Uppsala universitet), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Bergshammars socken och mindre del av S:t Nikolai socken samt Nyköpings stad från Ekonomiska kartverkets karta över Jönåkers härad 1905. © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-03-0 Tryck: Edita Västra Aros Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förla- des först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och led- des av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne pre- senterade 1962 (se HT 1962 s 121–140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut överfördes år 1982 projektet till Riksantikva- rieämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län.
    [Show full text]
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents
    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents A EVERYBODY ARRIVES SMOOTHLY, THE GREEN AND SAFE WAY Contents Contents Comments from the Director-General 4 B 1. The Swedish Transport Administration in brief 6 2. Transport developments 10 Traffic developments on roads and railways 11 Capacity and congestion 11 Traffic and weather 2010 12 3. The Swedish Transport Administration’s operations 2010 14 The Swedish Transport Administration’s efficiency measures 15 Planning for intermodal transports 16 Investments in roads and railways 17 Operation and maintenance of state roads and railways in accordance with the national plan 26 International work 36 Research and innovation 37 4. Transport policy goals 40 Functional objective Accessibility 42 Environment and health 50 Safe traffic 56 5. Employees 60 6. Other feedback 62 7. Financial report 66 Income and expenditure account 68 Balance sheet 69 Appropriation account 70 Statement of source and application of funds 72 Summary of key figures 73 Notes 74 8. Signing of the annual report 80 9. Auditors’ report 81 10. Board of directors 82 11. Management group 83 Comments from the Director-General Comments from the Director-General be solved in the future. When society chairman of the organisation committee changes, then the transport systems must and then elected as Director-General. The also change. This is why the initial focus was to guarantee ongoing Administration’s challenges are closely operations and to maintain contacts with linked to current developments in society. interested parties and the wider world. Climate changes will impact infra- Much effort was spent ensuring function- structure, at the same time as transports ality in the telecom and datacom system, impact the climate.
    [Show full text]