Skyttorp - Porträtt Av En Svensk Tätort Eva Fägerborg

/^ C>

4 a

1980 f.fttiyH^eyri

o lM:!,l^

ti,U

a ct^

JI^/yi>«^/evnW^ %

■■■■* Fataburen

F a t 1 a 9 b 8 u 0 r e n Fataburen

1980

Nordiska museets och Skansens årsbok Redaktör: Ebbe Schön

Omslagsbilden: ISödermans ateljé. Dockor tillverkas för Parisutställningen 1867. Akvarell av Fritz von Dardel. Privat ägo. Foto: Ulla Wåger, Nordiska museet. Omslagsarrangemang: Håkan Lindström.

ISBN 917108 187 9 Skyttorp - porträtt av en svensk tätort Eva Fägerborg

Stationssamhällen 1. Stationssamhällen som växte upp som Kulturhistoriska undersökningen vid Nor förstäder till storstäder. diska museet har på senare år inriktat sina 2. Stationssamhällen som växte upp ”på ortsundersökningar på sentida tätorter av linjen ” och som inte blev mer än en hus typen industri- och stationssamhällen. En klunga, dvärgsamhällen som har ”föga liv av dessa orter är Skyttorp i Uppland, ett utöver att fylla sin tjänstefunktion ”. litet samhälle med ca 600 invånare. Fram 3. Stationssamhällen som växte upp som till 1971 var Skyttorp ett stationssamhälle. komplementsamhällen på lagom avstånd Detta år stängdes järnvägsstationen och en från nygrundade produktionssamhällen. epok i Skyttorps historia var förbi. I Skyt 4. Stationssamhällen som växte upp från torp har museet alltså haft möjlighet att intet till fullständiga stadssamhällen. studera förändringar och att se vad som kan Av dessa fyra huvudgrupper är det samhäl hända med ett samhälle när järnvägen len av typ 2 och 4 som i egenskap av själv läggs ner. ständiga orter är intressanta i den pågående Stationssamhälle definieras enligt Gre dokumentationen. gor Paulsson som ett rent tjänstesamhälle Fältarbetet i Skyttorp bedrevs i form av som ”utifrån införs i ett socialt fält, t ex en intervjuundersökning och fotodokumenta rent agrar bygd och erbjuder detta tjänster tion under två veckor på våren och en vecka som antingen äro för bygden nya eller som på hösten 1978 av två av Kulturhistoriska förut endast stått att erhålla på långt av undersökningens medarbetare. Uppsatsen stånd på marknadsplatsen eller i köpsta bygger i huvudsak på intervjuerna. den ”. Med järnvägsnätets tillkomst och genom- Skyttorps tillkomst och tidiga brottsperiod på 1850-60- och 70-talen fick utveckling vårt land en mängd nya knutpunkter som mycket ofullständigt kom att sammanfalla Hade inte järnvägen varit så hade det inte blivit någon station där på ängen inne i skogen. Och med det äldre kommunikationsnätets knu hade inte järnvägen funnits till så hade det inte tar. De nya samhällena bildades i många blivit några järnvägstjänstemän. Men nu var det fall på platser som var ”tomrum ” - någon så att det fanns både järnväg och tjänstemän. Hur samstämmighet med äldre samhällsbild länge hade då järnvägen funnits där på orten då ningar fanns alltså sällan, varken från nä jag kom till stationssamhället. Ja, ungefär trettio ringslivs- eller kommunikationssynpunkt. år. Noga räknat var det inte så lång tid. Om än stationssamhällena vid sin till Små samhällen hade undan for undan vuxit komst ofta var rena tjänstesamhällen drog upp invid järnvägsstationerna. På många håll var de dock till sig industrier och andra näring det ännu som i vilda västern. I de stora skogarna gick elgen stolt fram. Och i hans spår gick tjuv ar. Många samhällen växte snabbt och ut skytten, som inte väjde för att skicka en svärm vecklades till fullständiga stadssamhällen. hagel eller t o m en kula efter skogvaktaren. Allt Enligt Paulsson kan stationssamhällena var så nytt, och det gamla ville envist sitta kvar. klassificeras i fyra huvudgrupper. De gamla skogshuggarna och timmerkörarna och 60 i, ■

Genomfartsvägen, Vikstavägen, österut. Närmast kameran fastigheten Högalund från 1907. Foto Jan Raihle, Nordiska museet, 1978.

kolarna levde som förut djupt inne i skogarna. En den kring Vendelsån och den nordöstra och annan gång letade de sig fram till stationen i kring Fyrisån, ett mer höglänt skogigt parti olika ärenden. Handelsbod fanns inte vid station, på moränmark. I denna del liggerSkyttorp, och ingen skola eller annan samlingssal. Skulle som idag har ca 600 invånare. Från början det vara något festligt så var det att på gammalt fanns på platsen bara en bondgård som fick vis skaffa hem brännvin. Småningom blev dock ge namn åt det framväxande samhället. I vildmarken odlad, den vildvuxna andliga vild marken. Det kom ju s k herrskapsfolk med järn skogarna runtomkring bodde torpare och vägen, och det var fint folk som inte slogs och söp, småbrukare på ställen med namn som Kol och inte var de ute i skogarna med bössan heller. torp, Smedstorp etc. Markerna ägdes av Vattholma bruk. Efter att järnvägen invigts Denna målande skildring av Skyttorp innan byggdes en banvaktsstuga vid Skyttorp. På den egentliga samhällsbildningen startade 1880-talet byggdes stugan ut med en vänt- ger oss en av museets tidigare meddelare, sal och Skyttorp började fungera som håll J W Lindström. Han föddes i Tensta socken plats. Det ståtliga stationshuset i rött tegel 1880 och kom som handelsbodbiträde till stod färdigt 1898. Några år in på det nya Skyttorp 1906. seklet, 1904, köptes marken närmast runt Skyttorp ligger i Tensta socken ca tre mil Skyttorp av tre personer, huvuddelen av norr om Uppsala vid Uppsala-Gävle järn handlaren Alfred Söderman i Uppsala, och väg, invigd 1874. Socknen består av två byg därmed inleddes utvecklingen av stations der, den västra starkt uppodlade kyrkbyg- samhället. Samma år öppnade Söderman 61 Samhällets östra del, Åby. Vikstavägen mot väster med gamla skolan när mast kameran. Foto Eva Fägerborg, Nordiska museet, 1978.

ortens första affär i Skyttorps gård. När den gens tillkomst var Örsmossens Torvströbo ovan citerade Lindström två år senare kom lag, som exploaterade den stora Örsmossen till orten hade Söderman sin affär i en ny invid Skyttorp. Från järnvägen gick ett byggd fastighet intill stationen. stickspår ut på mossen. Inne i Skyttorp, vid järnvägen, låg en stor torvlada. Hit kördes Näringsliv och sysselsättning torven med häst på stickspåret. I ladan revs torven till strö, packades i balar och kördes Den viktigaste näringsgrenen i trakten var iväg med järnvägen, huvudsakligen till jordbruk med binäringar. I närheten av den Stockholm. plats där stationen kom att ligga fanns Några år in på det nya seklet etablerades Skyttorps gård och någon kilometer längre ännu ett företag som exploaterade torvtill österut, i Åsby, låg en annan gård. Runt om gångarna, Brunna Torvströ Aktiebolag. bodde torpare, skogsarbetare, kolare på Många äldre skyttorpsmän har någon eller småställen. Många var mångsysslare som några perioder arbetat ute på mossen. kombinerade olika arbeten för att få sin ut komst. Dom gick nere i torvschaktena och skar ut torv och la upp i strängar. Styckena var genomblöta Förr bodde det mycket folk där oppå skogen. Det och tunga och skulle travas upp runt, ungefär som var torpare, huggare och lantarbetare som hade en snölykta, för att torka. Sen kom två gubbar och många ungar. Sen fick dom köpa gårdarna av bar bort dem till lador ute på mossen. bolaget. . . Många som bor härnere i Skyttorp nu, härstammar däroppifrån. Verksamheten pågick till 30-talet och åter upptogs en period under andra världskriget, I Åsby fanns tidigare två sågar, en ångsåg nu för bränntorv. vid Fyrisån och en vattensåg vid en bäck. Nästa större företag som grundades på Det första företag som startade efter järnvä orten var det som sedermera fick namnet 62 AB Skyttorps Såg och Snickerifabrik. En tor. Parallellt med plattorna påbörjades fabrikör från Alunda etablerade sig 1927 i 1947 tillverkning av sommarstugor i sektio en lokal som han hyrde av torvströfabriken. ner. Denna del av produktionen utveckla 1935 påbörjades byggandet av den nya des, och 1952 levererades det första sek- snickerifabriken öster om järnvägsspåren. tionshuset för permanentboende. Husen 1942 kompletterades den med ett sågverk kallades skivhus efter tillverkningsprinci- och 1955 byggdes en ny såg som 1975 ersat pen. tes med den nuvarande sågen. 1940 såldes 1977 köptes företaget av Nyckelhus AB, företaget till en byggnadsfirma i Uppsala. som ingår i Statsföretag. Tillverkningen ut Tillverkningen i snickerifabriken var diffe görs av ”nyckelfärdiga” volymhus, som till rentierad - köksinredningar, fönster, dörrar verkas i sin helhet inne i fabrikslokalerna. och trappor huvudsakligen till byggmästare Som mest har fabriken sysselsatt närmare i Uppsala och Stockholm. De senaste tio 300 personer. 1978 var antalet ca 160. Av de åren har fabriken koncentrerat sin tillverk ca 140 kollektivanställda bor endast ett 40- ning på fönster. Antalet anställda uppgick tal i Skyttorp, medan de övriga pendlar från 1978 till ca 55 av vilka de flesta var bosatta i orter runtomkring - som Uppsala, Björk- Skyttorp. linge, Örbyhus, Österby bruk. 1946 startade företaget Wallit sin verk Wallit övertog från början den lokal som samhet i Skyttorp. Grundare var två ingen snickerifabriken tidigare hyrt, den s k torv- jörer från Stockholm. Wallit kallades ofta i ladan strax väster om järnvägen. Efterhand dagligt tal plattfabriken efter sin tillverk har fabriken byggt nya lokaler och expande ning - plattor för byggnadsindustrin. Plat rat över ett allt större område, bl a marken torna var gjorda av träull och cement, och där Skyttorps gård en gång låg. enligt en f d platschef var företaget 1951 Ännu ett företag i trävarubranschen finns Sveriges största producent av träullsplat- i Skyttorp, nämligen Skyttorps Lövträ, eller

Strax efter klockan 16 när arbetet slutat på Nyckelhusoch på snickerifabri ken. Foto Eva Fägerborg, Nordiska museet, 1978.

*L ms:

■ - - i " k: lÉlitÉi ■tr-f ■ metså

63 ”lövsågen” som den kallas i dagligt tal. Fö Kommunikationer retaget är privatägt sedan 1940-talet, då det Landsvägsnätet i trakterna runt Skyttorp såldes av den byggnadsfirma som äger har sedan gammalt sin huvudsträckning i snickerifabriken. Lövsågen saluför allt in nord-sydlig riktning. De större vägarna ut hemskt lövträ och även en del utländska strålar från Uppsala och följer Fyrisåns och träslag. Exempel på tillverkning är ämnen Vendelsåns dalgångar. De ösb-västliga vä till träskor och nyckelharpor, bastupanel garna har inte varit lika utvecklade. Bebyg och panel till kök och gillestugor. gelsen var koncentrerad längs vägarna. Sedan järnvägens tillkomst och fram till Med järnvägens tillkomst koncentrerades nedläggningen 1971 har den berett ett antal också bebyggelsen, men på ett annat sätt - arbetstillfällen vid stationen och utefter ba punktvis vid stationerna och inte längs lin nan. 1954 hade stationen fyra tjänstemän jen. Järnvägsstationerna i området kom och fyra banarbetare. Fler järnvägsanställ- oftast att läggas vid tidigare industricentra da har inte funnits. Under åren fram till (Österby bruk, Dannemora gruvor, Vatthol nedläggningen rationaliserades beman ma bruk). I Skyttorp däremot ligger statio ningen till en person. 1978 var en förste nen vid en punkt där landsväg från en åker reparatör stationerad i Vattholma med bruksbygd skär järnvägen. Enligt geogra uppgift att se till hela sträckan Uppsala- fen Sjögren utvecklades en ort som Skyt Gävle. torp från en liten anhalt till en mer bety Arbetstillfällen för kvinnor har varit säll dande plats just med tillkomsten av lands synta i Skyttorp, förutom ett fåtal inom ser vägen som förband stationen med socknens viceområdet, som i butiker och vid posten. medelpunkt. (I detta fall Viksta socken som Några arbetar inom vårdområdet och några ligger naturligare till än den centrala byg som städerskor. En annan verksamhet som den i Tensta.) sysselsatt och fortfarande i viss mån syssel Efter det att Uppsala-Gävle järnväg, sätter kvinnor är hemarbete för företag, hu UGJ, invigts 1874 byggdes en banvaktsstu- vudsakligen hemsömnad. Även ”klämfabri ga i Skyttorp. Första gången Skyttorp blir ken ” i Vattholma (ABA-bolagen med till synligt i bolagets avlöningsstat är 1879, då verkning av slangklämmor) har haft och en A Olsson uppbär en avlöning om 5 kr, har fortfarande hemarbetare, dock ingen i men detta tycks vara något tillfälligt. 1883 Skyttorp vid fältarbetstillfället. Några en omtalas Skyttorps hållplats och från den ti staka kvinnor har startat egen rörelse, som den fram till nedläggningen av stationen t ex syateljé, haft s k matkarlar eller arbe 1971 var järnvägen självfallet den mest be tat tillsammans med maken i exempelvis tydelsefulla kommunikationen för det lilla eget bageri och kafé. Av 161 anställda vid samhället. Vad den kom att innebära för Nyckelhus var 1978 åtta kvinnor: två i kö godstransporter och persontrafik omtalas ket, två städerskor, en truckförare och tre pä annat ställe i uppsatsen. Sedan järnvä på kontoret. gen förlorat sin betydelse för Skyttorp åter Tidigare har nämnts att många skyttorps- står nu den öst-västliga landsvägen som via bor förr kombinerade flera arbeten. Ett an Sätuna i Björklinge, Viksta och Skyttorp nat sätt att dryga ut inkomsterna var bär förbinder de två nord-sydliga huvudvägar plockning, vilket några av de äldre infor- na E 4 och 290. manterna berättar om. Bären såldes på tor Skyttorp har i flera decennier varit en get i Uppsala. ”Då fanns det massvis med pendlingsort med pendling dels från omlan bär, nu är det bara torra buskar, det är sön- det in till arbetsplatserna i samhället och dersprutat. Skogshallon är svåra att få tag dels från Skyttorp till de omkringliggande på. ” En man omtalar också hur han som bruken och naturligtvis till Uppsala. pojke var med och plockade tallkottar vin tertid för en betalning av 2:50 per hektoli Numera är Skyttorp ett utpräglat bilsam ter. hälle. ”Jag tror att alla familjer här i Skyt- 64 f52!l r..14 I «| 1 L : ’II *W"

HUNK

■iHai Snickerifabriken. Denis Fredriksson med över- och understycken till föns terkarmar. Foto Eva Fägerborg, Nordiska museet, 1978.

torp har bil. Många har två bilar för att de hällena. Innan privatbilismen blev vanlig jobbar på var sitt håll.” De som inte har kördes även fotbollslagen i taxibilar till tillgång till bil får ta bussen, som 1978 pas matcherna. Skyttorpsborna i allmänhet serade Skyttorp fem-sex gånger på varda åkte inte så mycket taxi, det var mest när gar och ett par gånger lördagar och sönda tågtiderna inte passade. gar. Detta att jämföra med den tidigare täta tågtrafiken. Förutom de vanliga tågen Service fanns till omkring 1960 ett lokaltåg kallat Stumpen som gick fram och tillbaka mellan Dagens serviceutbud i Skyttorp utgörs av Skyttorp och Uppsala fyra gånger om dagen. livsmedelsbutik, post, kiosk, skola, lekskola De första bilarna i Skyttorp dök upp i slu och bibliotek. Jämfört med tidigare skeden i tet av 1920-talet men ännu långt in på 30- ortens historia har här skett både en utveck talet var det bara ett fåtal som hade skaffat ling och en tillbakagång - på vissa områden bil. Köpmännen var de första. Folk i allmän har servicen försämrats medan den förbätt het började skaffa bil efter kriget, berättar rats på andra. Detta sammanhänger natur en informant. ligtvis med samhällsutvecklingen i stort, Taxirörelse har funnits länge i Skyttorp. inte minst människornas ökade rörlighet. En av de tidigare ägarna berättar om olika Som tidigare nämnts etablerades den slags körningar. Skolskjutsarna var en vik första affären av Alfred Söderman 1904. In tig del, men även att köra folk till dansbanor nan dess fanns närmaste affärer i Vatthol- och nöjeslokaler i de omkringliggande sam ma och i Viksta by. Så småningom utökades 65

5 - Fataburen 80 antalet butiker i Skyttorp till tre: två i cent Innan lantbrevbäringen infördes för ca 20 rala Skyttorp och en i Åsby. Numera finns år sedan hade affärerna även postservice för en kvar, de övriga lades ned 1967 resp 1975. sina kunder. Detta innebar att någon från Förutom butikerna försåg tidigare även butiken gick till posten och hämtade försän fiskbil, bagarbil och charkuteribil de boende delserna till sina kunder. När dessa kom och med varor. ”Nu bor det mer folk här och handlade fick de samtidigt sin post. Detta finns bara en affär”, konstaterar en med system berodde på att posten bara hade öp delare. Att det lilla samhället tidigare kun pet ”någon timme”. de bära tre butiker förklaras med det stora antal människor som bodde ”uppe i skogar Den första skolan i samhället öppnades na ” och handlade i Skyttorp. 1910 i en nybyggd fastighet i Åsby. Tomten En järnaffär, som även sålde jordbruks var skänkt av Söderman. Den nya skolan maskiner, etablerades i början av 1910-talet invigdes 1964 och ligger även den i Åsby. av E Larsson. Verksamheten lades ned Gamla skolan har därefter nyttjats som bo 1922. Från 1926 och ett tjugotal år framåt stad och är nu i privat ägo. I Skyttorp går drev två kompanjoner en smedja och en re eleverna i låg- och mellanstadiet, medan parationsverkstad för cyklar, vagnar och högstadiet åker till skolan i Storvreta. Un verktyg. der senare år har undervisningsorten för högstadiet varierat. Det har varit Tensta Posten är numera inrymd i radhuset på och tom Uppsala. Knypplavägen. Här hämtar 125 hushåll sin Lekskolan i Skyttorp öppnade hösten post över disk medan 160 hushåll betjänas 1977 och hade våren 1978 16 inskrivna fem- av lantbrevbäringen som utgår härifrån. Ti och sexåringar. Innan ”lekis” öppnade fick digare har posten haft lokaler i en av buti skyttorpsbarnen åka skolskjuts till leksko kerna, och ännu längre tillbaka var den lan i Vattholma. I Vattholma finns också sammankopplad med järnvägsstationen. närmaste daghem. Stationsmästaren Ferm skötte t ex posten Kiosk har funnits i Skyttorp sedan början mellan åren 1909 och 1917. av sextiotalet. Nu innehas den av en ung

Lottas livs. Foto Eva Fägerborg, Nordiska museet, 1978. 66 Lekskolan med några av de sexton barnen. Lekis är öppet tre tim mar varje förmiddag. Foto Eva Fägerborg, Nordiska museet, 1978.

inflyttad familj som bosatt sig i stationshu gumman” som något år tidigare hade star set. De planerar att flytta kiosken in i sta tat den. Verksamheter som tidigare funnits tionshuset från planen utanför och tänker i samhället är skrädderi några år på 30- också utvidga verksamheten med servering. talet, slakteri, åkeri och hantverk som smi Biblioteket är inrymt i nya skolan och de och skomakeri. håller öppet en kväll i veckan. Biograf har De bilburna skyttorpsborna reser i dag funnits i Skyttorp till slutet av 50-talet. oftast till Uppsala när det gäller att uppsöka ”Det var bilarnas fel att biografen fick läg t ex bank, läkare och tandläkare, specialva- gas ner ”, menar en informant. Bio, kafé och ruaffärer m m. Grannorten Österbybruk samlingssal var inrymda i en byggnad på tillhandahåller även den en differentierad nuvarande Nyckelhustomten, i samma hus service som ganska många utnyttjar. En del där E Larssons järnhandel låg. En infor menar dock att det är dyrare att handla i mant berättar om hur han här såg sin första Österby. ”Den stora orten drar till sig skyt- film, Mor Annas malliga mjölnare, med Fyr torparna trots att det finns service på myc tornet och Släpvagnen. ket närmare håll än Uppsala. ” Något kafé finns inte heller kvar i Skyt Både unga barnfamiljer och äldre männi torp. Den sista kaférörelsen lades ned 1959. skor gör sina inköpsresor till stormarkna Från 1943 och fram till nedläggningen drev derna i Uppsala. Dit åker man på lördagar paret Brolin bageri och servering i en villa eller kanske någon vardagskväll. vid Knypplavägen. Sommartid hade de ock Bensinmack finns strax utanför samhäl så servering i trädgården. Skyttorpsborna let i vägkorsningen på väg 290. själva gick inte så ofta på kafé, men däremot kom gästande fotbollslag och studenter från Uppsala som var ute och reste. Bönder som Järnvägens betydelse för Skyttorp körde till stationen för att hämta fraktgods brukade också ta kaffepaus där. Järnvägens största - och första - betydelse Bageri drev Brolins från 1926 till 1958, för Skyttorp var självfallet dess roll som från början i det hus på Vikstavägen som samhällsbildare. Därnäst kom järnvägens fortfarande kallas Bagerigården. Brolin och betydelse som transportmedel för männi hans kompanjon övertog rörelsen av ”Bull- skor och gods. Att det var liv och rörelse vid

67 stationen omvittnas av många. ”Hela vint ar på rälsen och få dem tillplattade. Att gå rarna lossade dom timmer och träkol där på syllarna, och att överhuvud taget gå nere. Timret kördes dit med hästar. På efter längs spåren var spännande, fördet var för middagarna var det köer av hästar och bjudet. ”Jag gick till och med under tåget en karlar ända hit opp mot skolan. Dom skulle gångnär tåget stod på station ”, berättar en ju ha timret tummat. Det stod tummare ne man. Ett annat nöje var att gå efter spåret re på järnvägen.” och leta efter saker som slängts ut från tå Mjölken från Sätuna, Viksta och andra get. En annan man, född 1914, brukade som ställen kördes med häst till Skyttorps sta barn sälja liljekonvaljer och gullvivor till tion och lastades där på tåget. Järnvägs- tågresenärerna. ”Klockan åtta på morron fraktema försvann på 30-talet och ersattes var vi där och efter skolans slut. Vi tog 25 av mjölkbilar. öre buketten, det var stora buketter. Dom För jordbrukarna, berättar en bonde, be buketter som inte blev sålda stack vi i ved tydde järnvägen att de tidigare blev leve travarna som stod där och sålde igen efter rantörer till mejerierna. ”Dom som bodde skolan. ” Samme man berättar vidare: ”Sta längre ifrän höll på längre hemma och kär tion var en attraktion när man var barn. Tio nade smör och stod på torget och sålde.” Ett i fyra på lördagarna kom ett tåg ifrån stan, annat exempel: ”När konstgödningen börja ’brännvinsstumpen ’, som hade två vagnar de komma, samordnade RLF så vi fick en och vände här. Då kom gubbarna från stan järnvägsvagn till Skyttorp som vi delade på. och var glada i hatten och då skulle man ner Vagnarna kom direkt från Köping och vi for och titta.” ner och hämtade.” Medicin till folk och fä Om järnvägens funktion för ungdomar be kunde man också hämta vid tåget. rättar en nu 35-årig man: Industrierna nyttjade järnvägen för sina transporter, så t ex sände Wallit 60-70% av När vi vart äldre var stationen en träffpunkt på sina sektionshus på järnväg i slutet av 60- vintern. Vi satt i väntsalen och pratade skit. Vi talet. Skolungdomarna reste med tåget till träffades där och gick sen hem till nån eller gjorde nåt annat. Där satt vi och väntade på att bion Uppsala. skulle börja - stationen fyllde en social funkton. Det kunde bli problem för stinsen, han slängde ut Bästa sättet att åka var med tåg, man kunde läsa oss när det blev för högröstat. läxorna. Nog var vi ett tiotal som åkte, sen var det massor med folk som jobbade i stan som åkte. Det Många skyttorpsbor saknar järnvägen, inte var tre rälsbussdelar, dom var praktiskt taget fulla när vi kom till stan ... I sista ändan på så mycket för kommunikationernas skull rälsbussen satt ’gänget’. Vi pluggade på rnornar eftersom ”alla” har tillgång till bil, utan för na och spelade kort på eftermiddagarna. Det var den livaktighet som järnvägen stod för i liksom lite status och flott att ha månadsbiljett. samhället. Skyttorp lever vidare som indu striort och bostadsort, järnvägen som kom Att järnvägsstationerna mångenstädes fun munikationsmedel har ersatts av landsvägs gerade som träffpunkter och samlingsplat trafik, den ”behövs” inte längre. Men Skyt ser är ett välbekant faktum. Även i Skyttorp torp har förlorat en dimension, blivit socialt var det så; man gick till stationen för att se ”fattigare”. sista tåget. För barnen var järnvägen en lockande lekplats, för ungdomen var vänt Socialt liv salen den plats där de träffades om kvällar na. För de äldre hade stationen inte denna Skyttorp fick från början en både geogra sociala betydelse, men ofta gick de ner och fiskt och socialt homogen befolkning. De köpte kvällstidningen vid ett visst tåg. flesta som bosatte sig i det framväxande Några exempel och citat får belysa det samhället kom från de närmaste omgiv ovan sagda: ningarna och så är förhållandet också i dag. Populära lekar var att lägga ut femöring Merparten av inflyttarna var torpare, små

68 brukare, skogsarbetare, kolare etc. Påfallan själva, ställer ut skivspelare och dansar. ” De de är hur man kombinerat olika sysslor för firar även födelsedagar gemensamt och firar att dra sig fram. Den ”överklass” som fanns i semester med knytkalas den 11 juli. De som samhället uppgick till en handfull personer bor på den här gatan är alla väl integrerade — köpmännen, stinsen och ett par till. I vad skyttorpsbor, de flesta har sina rötter i mån den sociala skiktningen kunnat spåras orten, de är i ungefär samma ålder, flera är geografiskt i samhället är svårt att uttala släkt med varandra, de byggde alla sina hus sig om. Vi har en uppgift om att det var ungefär samtidigt - ”på den här gatan har vi finare att bo i Åsby, ”det var liksom diplo vuxit upp tillsammans och byggt tillsam matstan ”, men å andra sidan har ju orten mans ” - så förutsättningarna för en funge och ”överklassen” haft sitt centrum i områ rande gemenskap fanns redan. Kommer det kring stationen. man däremot som inflyttare utan någon som I dag, med många nyinflyttade i de nya helst anknytning till Skyttorp är det svåra villaområdena, är bilden av den sociala re att etablera nya goda kontakter. Vi har sammansättningen inte fullt så entydig, fått flera exempel på hur samhället kan men i stort sett är Skyttorp fortfarande även upplevas ur det perspektivet. ”Att komma i det avseendet ett homogent samhälle. hit som en utböling - då blir man uttittad. Mycket av samvaron utanför hemmen Första tiden var hemsk . . .jag säger som jag sker i dag i föreningarnas regi och aktivite tycker, men här ska man va’ fin i kanten. ” ter som inte är organisationsanknutna är Ett annat uttalande i samma riktning: ”Här tämligen sällsynta. Även umgängesvanor ska dom skaffa mer än dom behöver fast dom na har, i Skyttorp som på andra håll, föränd inte har råd. Det ska vara fint utåt. ” rats efter televisonens och bilismens seger Gemensamma aktiviteter i ett villakvar tåg genom landet. ”Samhörigheten mellan ter har vi sett exempel på ovan. Även i hy grannar har helt försvunnit. Man kom och reshusen har man fester ihop, såsom mid- gick förr . . . TV om kvällarna har tagit bort sommarfirandet 1978: ”Vi hade lagt lappar mycket. Då vart det förstört.” Men kraven till alla i huset. Dom äldre var med också, upplevs också som större numera: ”Nu ska men först satt dom på bänkarna vid sandlå det vara så fint allting, sju-åtta sorters ka dan och tordes inte riktigt. Sen gick en fram kor. Förr var det en bullskiva. ” En kvinna och sa till dom och då kom dom fram och var som kom till samhället 1926 berättar att med och dansade runt stången och husen. På ”när vi var nyinflyttade i Skyttorp hade kvällen åt vi, och drack med för den delen, man ofta gubb-bal då man gick till varandra och sen cyklade vi till midsommarfesten i och spelade och sjöng.Det var inte så många Vattholma.” Husets invånare ordnade som bodde i Skyttorp då och alla som var i också med en kräftfest senare på sommaren. samma ålder umgicks.” Då höll de till utanför lekskolan där det Skillnaden i umgängesvanor mellan förr finns bord och bänkar. Hela sommaren spe och nu framkommer självklart i intervjuer lade man brännboll på gården ett par kväl na med medelålders och äldre personer. Fle lar i veckan. ra av de yngre barnfamiljerna talar dock om En gemensam aktivitet, som inte nödvän ett nutida livligt, informellt umgängesliv digtvis har med grannskap att göra, är de med grannarna. En hemmafru berättar: ”På syjuntor som för många kvinnor i Skyttorp somrarna turas vi om att bjuda på kaffe och fyller en viktig social funktion. Flera av vå saft. Ungarna badar tillsammans i en bas ra informanter var med i någon syjunta och säng. Vi solar och stickar.” Familjerna på en av dem uppskattade antalet juntor till den här gatan tar också vara på tillfällen ”minst fem-sex” med deltagarantal från att ordna större tillställningar. ”På midsom fem och uppåt tio stycken. Man träffas hos mar bygger vi in gatan med bockar och björ varandra, i regel var fjortonde dag. Kaffe kar. Vi går ner och leker med barnen först. med mer eller mindre dopp serveras. En Sen dukar vi ute på kvällen och har fest kvinna säger om andra syjuntor att ”dom 69 har både tårta, bullar och kakor ”, medan Vad Skyttorp beträffar verkar inte järn- hennes junta nöjer sig med färre sorter. vägsfolket (utom stinsen) ha haft någon le För ungdomar som ännu inte flyttat hem dande ställning och heller inte utbildat nå ifrån och bildat egna familjer kan det vara gon markant egen subkultur. Möjligen har svårare att finna former för samvaro och orten varit för liten och de järnvägsanställ aktiviteter. ”Är man inte idrottsintresserad da för få. Skyttorp var ju från början bara en finns det inget att göra.” Man sitter hemma hållplats med banvakt som skötte om bil hos varandra. ”Det är synd om dom som är jettförsäljningen. 1891 får banvakten Berg yngre, dom har inget att göra. Men föräld ström status som stationsföreståndare och rarna gör inget för att hjälpa dom sätta 1906 är han stationsmästare. Vid den tiden igång heller.” En man som var tonåring i har det ståtliga stationshuset tagits i bruk, början av 60-talet berättar att man då satt här finns nu också post och telegraf. hemma hos varandra och spelade kort och Stationsmästaren, eller stinsen, betrak läste tidningar. Och så gick man på NTO tades vid den tiden och ett par decennier som hade träffar i klubblokalen. Det hände framåt som en överhetsperson i samhället. också att ungdomarna själva ordnade dan ”Det var en sån där guldstins med snygg ser i klubblokalen. Vintertid var väntsalen i uniform ” karakteriserar en informant se stationen samlingsplatsen, sommartid var kelskiftets stationsföreståndare. Andra ta det kiosken. ”Då fanns det trädgårdsmöbel lar om stinsen som ”överklass” eller ”bättre” där, nu får dom stå där och hänga.” folk. Han var ensam i sin ställning och um I en av byggnaderna tillhörande stationen gicks inte med sina järnvägskolleger utan gjordes 1977 ett försök på privat initiativ att med annat ”bättre” folk. ordna samlingslokal för ungdomarna, men Banarbetare och järnvägare umgicks inte man fick lov att sluta när det blev bråk och med varandra, ”det var otänkbart ”. Järnvä öldrickning. ”Dom kom från Tensta och brå garna ansåg sig vara finare än banarbetar- kade” berättar en flicka, och en annan me na. nar att föräldrarna inte hjälpte till att göra i ordning lokalen. ”Efter gammalt”, berättar en äldre man, Föreningar ”var Mysan vid Wallit samlingsplats. Där Föreningslivet i Skyttorp domineras av var det dans i idrottsföreningens regi och idrottsföreningen, men där finns även en knytskivor.” missionsförsamling med ungdomsorganisa Förr var det vanligt att ungdomarna sam tion, nykterhetsföreningar och politiska lades och cyklade till danser i orterna runt föreningar - socialdemokraterna, center omkring. Vid seklets början fanns det även i partiet och folkpartiet. Den politiska akti Skyttorp en populär dansloge, vid Kurbo viteten är dock låg. En pensionärsförening strax sydöst om samhället. I dag åker man finns också. Studieförbunden ordnar kurser bil till danserna. som lockar många deltagare. Skyttorp har ju till för ett knappt decenni Den i särklass mest betydande föreningen um sedan varit ett stationssamhälle. En in är dock idrottsföreningen. Den bildades tressant frågeställning när man studerar 1921 och har nu ett medlemsantal om ca det sociala livet är då om det bland de järn- 300, dvs ”halva samhället”. Föreningen vägsanställda utbildats en egen ”subkul äger en klubblokal centralt belägen i sam tur ” som existerade vid sidan av livet i sam hället. ”Klubbis ” är Skyttorps enda profana hället i övrigt. En annan fråga är hur myc samlingslokal (förutom ett mindre rum i ket de järnvägsanställda har påverkat kul pensionärshemmets källare) och nyttjas fli turella och sociala mönster i stationssam tigt av organisationer och enskilda. Idrotts hällena. Kom de att få ledande ställning i grenarna 1978 var fotboll, skidor och bord t ex politiken, föreningslivet, sällskapsli tennis. Bordtennis spelas i ”klubbis ” och i vet? skolans gymnastikhall. Tidigare har man 70 ösS .-r '!■' '"Jl"!885*

Idrottsplatsen Örvallen. Foto Jan Raihle, Nordiska museet, 1978

även spelat bandy och ishockey. Fotboll är denna kortfattade presentation. Först redo populärt, det finns inte mindre än nio lag i visas årsfesterna i föreningsregi och däref olika åldrar, av dem flera dam- och flicklag. ter aktiviteterna under en höstvecka 1978. Idrottsplatsen Örvallen strax nordväst 6 januari har fackföreningarna fest för om samhället invigdes 1952. Den har nyli barnen med saft och dans kring granen. gen fått en ny paviljong innehållande om Kring Tjugondag Knut ordnar idrottsför- klädningsrum, domarrum, duschrum och handikapptoaletter. Ett försök 1950 att ordna en idrottsplats i östra delen äv Skyt- Anslagstavlan vid ”Klubbis” med bl a af torp föll enligt en uppgift på att kommun fischer om diskotekdans och socialdemo fullmäktiges ordförande som var religiös sa kratiskt möte. Foto Eva Fägerborg,Nordiska de nej; ”det var för syndigt med idrottsplan museet, 1978. så nära samhället och missionshuset ”. Idrottsföreningens problem i dag är bris ten på ledare. ”Man skulle önska att den yngre generationen var mer engagerad i le darskap ”, säger ordföranden. - | Ht För ca tio år sedan drev idrottsföreningen möre bingoverksamhet i klubbhuset. Nu får man i stället tillskott till kassan genom ett lotteri som supporterklubben framgångsrikt dri ver. Mycket uppskattade är också idrotts föreningens fester i klubbis. Vid dessa till fällen har allmänheten tillträde.

Ett par kalendariska översikter över för plfeiil eningsaktiviteter i Skyttorp får avsluta 71 Dans till Kurt Wil liams orkester i ”Klubbis”. Det är näs tan bara flickor som dansar, pojkarna sit 1 ter påbänkarna eller håller till utanför lo % j ■ , kalen. Foto Eva Fä- gerborg, Nordiska museet, 1978.

eningens damsektion maskerad med pris sionsförsamlingen, kyrkliga syföreningen, till de bäst utklädda. idrottsföreningens damsektion. Långfredag har idrottsföreningen ägg Luciafirandet omhänderhas av IOGT/ sexa. Då brukar det vara fullt med folk som NTO med 14 —15 åriga flickor i tåget och förtär ägg och kaffe med tårta och dansar. småbarn som tomtar. Denna fest hålls som Sista lördagen i november firar idrotts de flesta andra i klubblokalen, men ”det föreningen sin årsfest med kaffe, tårta och brukar vara smockfullt med folk så i år fun dans under stor uppslutning av skyttorps- derar dom på att flytta opp till skolan ”, be borna. rättar en informant. Från november och framåt jul hålls en rad Hur en höstvecka kan se ut framgår av auktioner av olika organisationer - mis följande:

Socialdemokraterna samlas till möte i lo kalen under pensio närshemmet. Foto Eva Fägerborg, Nordiska museet, 1978. 72 IOGTINTO:s barn verksamhet i klubblo kalen. Hår leker man ”blinkleken”. Foto Jan Raihle, Nordiska museet, 1978.

j r fr

Måndag: ABF:s lekstund för 3-6 åringar i besök, delta i kurser och studiecirklar, spela klubblokalen på förmiddagen, på kvällen musikinstrument, idrotta, syssla med hob gymnastikför damer och flickor samt bord byverksamhet. tennis i skolan. Vid en rangordning av dessa aktiviteter Tisdag: IOGT/NTO:s barnverksamhet i efter frekvens kommer umgänge med släkt klubblokalen. och vänner högst upp på listan. Andra frek- Onsdag: ABF:s lekstund igen på förmid venta aktiviteter är bok- och tidningsläs dagen. På kvällen har socialdemokratiska ning samt bilutflykter (bilutflykter är den föreningen och kvinnoklubben möte i sam vanligaste utomhusaktiviteten). Hobby lingssalen i pensionärshemmets källare. verksamhet och trädgårdsskötsel kommer Torsdag: Trafikskola för barn i klubbloka därnäst. Långt ner på listan finns fysiskt len, bordtennis i skolan, motionslöpning i krävande aktiviteter som fiske, dans och elljusspåret. Röda Korset har kurs i första idrott och allra längt ner studiecirkelverk hjälpen i lokalen i pensionärshemmet. samhet, musicerande och jakt. Fredag: IOGT/NTO:s sagostund i klubblo kalen på eftermiddagen. Hur stämmer dessa uppgifter, som gäller Söndag: Söndagsskola i missionshuset. hela befolkningen i riket 1968 med skyt- torpsbornas fritidsaktiviteter tio år senare? Umgänge och föreningsliv utelämnas här. Fritid och rekreation Det är naturligtvis vanskligt att dra gene När låginkomstutredningen behandlade rella slutsatser ur ett så begränsat material området fritid och rekreation räknades föl som intervjuundersökningen i Skyttorp, jande nitton sysselsättningar som fritidsak men något kan dock antydas. I stort sett är tiviteter (semestrar redovisas separat): fis överensstämmelsen med levnadsnivåun ke, jakt, trädgårdsskötsel, biobesök, teater-, dersökningen god. TV-tittande på kvällarna musei- och konsertbesök etc, restaurangbe (berörs inte i låginkomstutredningen) är sök, dans, bokläsning, veckotidningsläs- vanligt. Villaägarna sysslar i stor utsträck ning, gå i affärer, bilutflykter, besöka släk ning med sina hus och trädgårdar. Många tingar, besöka vänner och bekanta, ha släk bedriver olika typer av hobbyverksamhet, tingar på besök, ha vänner och bekanta på övervägande stickning och virkning bland 73 Badplatsen Adolfshill vid Fyrisån. Foto Jan Raihle, Nordiska museet, 1978. kvinnorna och träslöjd och snickeri bland Statistiska Centralbyrån. Befolkningsstatistik. männen. Jagar gör någon enstaka infor Statens järnvägars arkiv, Stockholm. Matriklar mant, medan fiske roar fler, även kvinnor. och äldre avlöningsstater från UGJ. De för några decennier sedan populära cy Riksarkivet, Stockholm. Kommerskollegii arkiv, kelturerna har ersatts av bilutflykter. Öv fabriker och hantverk. riga utomhusaktiviteter är promenader - Tryckta helst på den fornlämningsrika Åsbyåsen - Fägerborg, Olsson, Raihle, Nordiska museet stu samt bär- och svampplockning i skogarna derar svenska stationssamhällen. Nord Nytt, runtomkring. Flera beklagar avståndet till ny serie nr 1 1978. vatten. Badplats finns visserligen vid Adolfs Fägerborg, E., Stationssamhället Skyttorp, i hill i Fyrisån, men vanligare är att ta bilen Meddelanden från Kulturhistoriska undersök till Björklingebadet eller Rastsjön. ningen. MKU nr 102, 1978. Beträffande semesterresor är bilsemest Föremål, Bild, Data. Riktlinjer för Nordiska mu rar de vanligaste bland de intervjuade i seets insamlingsverksamhet. Stockholm 1973. Skyttorp. Det kan röra sig om långa resor på Låginkomstutredningen. Fritid och rekreation. 500-600 mil i Norden eller kortare turer till Stockholm 1971. Paulsson, G., Svensk stad, del II och III. Stock exempelvis Dalarna. Charterresor söderut holm 1950 och 1953. har endast en omtalat. Helst söker man sig Rydén, J., Folkskolor och Klockare, Organister norrut med bil och tält eller husvagn. och Lärare i Tensta. Tierp 1947. Sjögren, O, Befolkningsfördelningen i en del af Norra Uppland. (Studier i Svensk bebyggelse Källor och litteratur geografi I). Uppsala 1913. Söderman, I., Uppsala län. Jordbruksnedläggelse Otryckta och storleksrationalisering 1951-61 (Geogra Nordiska museet, Stockholm. EU (Etnologiska fiska regionstudier utgivna av Geografiska in undersökningen) 41271, EU 48212 samt upp stitutionen vid Uppsala universitet nr 2). Upp teckningar från fältarbete i Skyttorp 1978. sala 1936. 74 Summary

Skyttorp - portrait of a Swedish local community The Department of Field Research at the Nordic Skyttorp is one of the communities created Museum has in recent years directed its com through the advent of the railways. When the munity research to communities of our days that railways was inaugurated there in 1874, there have grown up around an industry or railway was only one farm in the locality. Around the station. One such community is Skyttorp in turn of the century things started to move ahead Uppland, a small place with 600 inhabitants in the small community with the railway as which the Department studied in 1978. Skyttorp main artery. What the railway and the station is actually no longer a railway station com meant to the people there, and what happened munity. Since 1971 no train has stopped at the after its closure were interesting points for en imposing red-brick station building. But the quiry in our study of the community. Through in community lives on; it has two wood-working terviews and photographs we have charted the firms which together employ just over 200 form of life in Skyttorp of yesterday and today, persons. There has also been intense building with the emphasis on trade and industry, com construction in the last decade. munications, service, and social life.